Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för hudgetåret 1349 50 m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
1949-05-17 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1949:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för hudgetåret 1349 50 m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 155.
1
Nr 155.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
vissa avlönings- m. fl. anslag under fjärde
huvudtiteln för hudgetåret 1349 50 m. in. jämte
i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
l:o) Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. I propositionen nr 135 har
Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 2—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 11 mars 1949) lämnat en översikt över läget beträffande
den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives genom
statens organisationsnämnd, särskilt i den mån denna verksamhet påverkar
anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter
under nästa budgetår.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att resultat av verkställda organisationsundersökningar
endast i begränsad omfattning kunnat beaktas i de
förslag beträffande utformning av personalorganisationer och beräkning av
anslag, som framlagts för nästa budgetår. Liksom för innevarande och tidigare
budgetår varit fallet bör enligt departementschefen Kungl. Maj:t äga att
jämväl under nästa budgetår vidtaga de jämkningar i personalorganisationer,
som framdeles kunna bli erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,
dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie
personal.
Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t i likhet med vad
som hittills varit fallet erhåller begärt bemyndigande att även under nästa
budgetår vidtaga avsedda jämkningar i vederbörliga personalorganisationer.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj: t
giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.
2:o) Samförläggning av Södra skånska infanteriregementet. Kungl. Maj:t
bär föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 4—8) besluta, att Södra skånska infanteriregementet
skall i sin helhet förläggas till Ystad.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ivar Persson m. fl. (I: 275) och den andra inom andra kammaren
av herr Olsson i Mora in. fl. (11:346), hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen i avvaktan på förnyad utredning av de ekonomiska konsekvenserna
av Södra skånska infanteriregementets förläggande till Ystad
1—936 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 sand. Nr 155—164.
2 Statsutskottets utlåtande nr loa.
måtte avslå Kuugl. Maj:ts under punkt 2 i propositionen nr 135 framlagda
förslag.
Utskottet kommer framdeles att i detta ärende avgiva utlåtande; vilket utskottet
härmed får för riksdagen
anmäla.
3:o) Intendenturutbildningens förläggning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 3, s. 8-—15) besluta,
att trängkårerna skola erhålla den ändrade benämningen trängregementen,
att första, andra och tredje intendenturkompanierna skola indragas och
ersättas av mobiliseringscentraler,
att intendenturutbildningen skall förläggas till trängregementena,
att infanteriets kadettskola skall förläggas till första intendenturkompaniets
nuvarande etablissement i Ulriksdal, Solna, samt
att krigsskolans övningskompani skall förläggas till Karlberg, Solna.
Efter uppdrag av Kungl. Maj:t har chefen för armén med skrivelse den 28
februari 1949 ingivit utredning med förslag rörande intendenturutbildningens
förläggande till trängkårerna, utnyttjande av första intendenturkompaniets
(Int 1) kasernetablissement m. m. Överbefälhavaren har den 4 mars 1949 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig intet ha att erinra mot vad
arméchefen föreslagit.
I sammanfattning innebär arméchefens här framlagda förslag,
att intendenturkompanierna indragas;
att trängkårernas benämning ändras till trängregementen;
att intendenturutbildningen förlägges till trängregementena samt att de nuvarande
intendenturkompaniemas värnpliktskontingent fördelas på dessa
regementen;
att sjukvårdsutbildningen av värnpliktiga från övriga truppslag fortfarande
bedrives centraliserad;
att trängregementenas fredsorganisation ändras så att
ur T 1 ett sjukvårdskompani förlägges till Södermanlands pansarregemente,
Strängnäs,
ur T 3 ett sjukvårdskompani förlägges till Norrbottens regemente, Boden,
och
ur T 4 en sjukvårdsbataljon förlägges till Be vingehed,
ett intendenturkompani tillföres T 2 och förlägges till Skaraborgs pansarregemente,
Skövde;
att mobiliseringscentraler kvarlämnas i Solna, Karlsborg och Boden;
att Int l:s etablissement vid Ulriksdal från och med den 1 september 1949
användes för förläggning av infanteriets kadettskola; samt
att krigsskolans övningskompani från och med sistnämnda dag överflyttas
från Svea livgarde, Sörentorp, till krigsskolan, Karlberg.
I fråga om kostnaderna för omorganisationerna har arméchefen framhållit,
att vissa flyttningskostnader för personal och materiel komme att uppstå,
Statsutskottets utlåtande nr 155.
3
vilka dock icke nu kunde preciseras. För närmare angivna förflyttningar av
baracker ha beräknats 53 000 kronor, varav 46 000 kronor föranledas av föreslagna
omflyttningar till Revingehed och Intl:s etablissement. å andra sidan
beräknas indragningarna av intendenturkompanierna komma att medföra minskning
av administrationskostnaderna.
Arméchefens förslag till samordning lokalt av intendenturutbildningen med
övrig utbildning i underhållstjänst bygger på den förutsättning, som angavs
i försvarspropositionen 1948: 206, nämligen att utbildningen i sjukvårdstjänst
för personal vid andra truppslag icke längre skall vara förlagd till trängkårema.
Departementschefen har ansett sig kunna i princip godtaga förslaget, att
utbildningen i fråga även i fortsättningen handhaves av trängförbanden, i
förekommande fall förlagd till andra förband eller eljest förläggningsplats
utom vederbörligt trängförband, och där kombinerad med viss del av trängförbandens
egen utbildning i sjukvårdstjänst.
Departementschefen har dock ansett det böra ytterligare övervägas om icke,
särskilt när det gäller den till TI och T 3 hörande sjukvårdsutbildningen,
möjligheter kunde finnas att förlägga denna utbildning närmare huvudförbandet
än nu föreslagits. Rådrum för dylika överväganden funnes, i det att
enligt förslaget endast T 4 skulle omorganiseras från och med utbildningsåret
1949—1950.
Under alla förhållanden syntes departementschefen principbeslut nu kunna
fattas, att de tre intendenturkompanierna skola avvecklas som självständiga
förband och att deras verksamhet skall inordnas i trängförbanden. 1 enlighet
med förslaget borde på intendenturkompaniernas nuvarande förläggningsorter
kvarlämnas mobiliseringscentraler. Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t
att efter de ytterligare överväganden i förläggningsfrågorna som departementschefen
förordat besluta om genomförandet av omorganisationen av trängförbanden.
En av fördelarna med denna omorganisation vore enligt departementschefen
att första intendenturkompaniets nuvarande förläggning i Ulriksdal
frigjordes för andra militära ändamål. Att förlägga arméns signalskola till
Int Ds etablissement skulle föranleda byggnadsföretag i en omfattning som
icke kunde komma i fråga i nuvarande läge. Såsom departementschefen framhöll
vid anmälan av försvarspropositionen vore emellertid frågan om skolans
förläggning brännande. Den syntes under alla förhållanden icke kunna lösas
utan byggnader, varför det vore angeläget att söka ordna denna förläggningsfråga
så att investeringsbehovet kunde i möjligaste män begränsas. Arméchefen
hade f. n. frågan om signaltruppernas fredsorganisation under utredning.
Enligt vad departementschefen under hand inhämtat förelåge planer på
förslag om att förlägga signalskolan till Signalregementet, varvid en del av
regementets lokaler skulle kunna tagas i anspråk jämväl för skolan. Även
andra förläggningsmöjligheter undersöktes med särskild hänsyn till angelägenheten
att nedbringa byggnadskostnaderna.
Departementschefen har tillstyrkt förslaget att förlägga infanteriets kadettskola
till Int Ds etablissement. Härigenom kunde även utrymme frigöras vid
4
Statsutskottets utlåtande nr 155.
Karlberg för en önskvärd förflyttning av krigsskolans övningskompani dit.
Detta medförde i sin tur en förbättring av förläggndngsläget vid Svea livgarde.
Med denna förläggning av kadettskolan bleve utgifterna för nybyggnader
vid Kådan icke erforderliga. Dessa utgifter beräknades enligt propositionen
1944: 175 vid då rådande prisläge till omkring 2 900 000 kronor.
För att omförläggningen av kadettskolan skall kunna genomföras redan i
höst, har arméchefen föreslagit, att Int 1 indrages och på detta kompani belöpande
värnpliktskontingent från och med inryckningen i slutet av maj förlägges
till Skånska trängkåren. Departementschefen har tillstyrkt detta förslag
liksom att krigsskolans övningskompani i samband med dessa omflyttningar
förlägges till Karlberg. Departementschefen avsåge att i annat sammanhang
förelägga Kungl. Maj:t förslag, att utbildningen av viss del av intendenturtrupperna
tilldelad värnpliktskontingent av åldersklass 1948 från och
med inryckningen våren 1949 förlägges till Skånska trängkåren, och förslag
i övriga med denna omförläggning sammanhörande frågor.
De personalförändringar som under budgetåret 1949/50 bli erforderliga i
anledning av omorganisationerna i föreslagen omfattning ha synts departementschefen
böra få vidtagas inom ramen för befintliga personalorganisationer.
I brist på utredning i dessa frågor kunde dylika personalfrågor icke
beaktas i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag. Det borde
ankomma på chefen för armén att så snart ske kunde framlägga förslag till de
ändringar i berörda personalorganisationer som borde genomföras redan
under budgetåret 1949/50.
I fråga om de nuvarande trängkårernas benämning har chefen för armén
efter närmare övervägande ansett, att namnet träng borde bevaras samt att
beteckningen kår borde ändras till regemente, varför således som benämning
på de fredstruppförband, som ha att svara för utbildningen i underhållstjänst,
föreslås trängregemente. Departementschefen har icke funnit anledning motsätta
sig detta förslag, vilket kunde innebära vissa praktiska fördelar.
Utskottet. Enligt beslut av 1948 års riksdag skola träng-, tyg- och intendenturtrupperna
sammanslås till ett nytt truppslag, underhållstruppema. Enligt
nu föreliggande förslag skulle sammanslagningen av underhållsförbanden
fullföljas genom att jämväl intendenturutbildningen inordnas i underhållstrupperna
med förläggning till trängförbanden. Med hänsyn till vad i ärendet
anförts till stöd för förslaget anser utskottet detsamma kunna i princip godtagas.
Härav följer, att de nuvarande tre intendenturkompanierna böra indragas.
Förslaget förutsätter, att mobiliseringscentraler för intendenturförband
inrättas på de orter, där intendenturkompanierna enligt hittillsvarande
organisation varit förlagda, d. v. s. i Solna, Karlsborg och Boden. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om genomförandet av omorganisationen
i fråga.
Genom den sålunda föreslagna omorganisationen skulle första intendenturkompaniets
nuvarande förläggning i Ulriksdal kunna frigöras för andra militära
ändamål. Då ifrågavarande etablissement synes väl lämpat för förlägg
-
Statsutskottets utlåtande nr 155.
5
ning av infanteriets kadettskola, som lärer vara i trängande behov av bättre
förläggningsförhållanden, vill utskottet tillstyrka, att kadettskolan förlägges
dit. Såsom departementschefen framhållit torde detta kunna ske utan större
kostnader och tills vidare utan nybyggnader. Utskottet kan även biträda förslaget
att i samband med denna omflyttning krigsskolans övningskompani, som
f. n. är provisoriskt förlagt till Svea livgarde, förlägges till Karlberg, sedan
kadettskolan utflyttats därifrån.
I det föregående har utskottet anmält sin avsikt att framdeles avgiva
utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under punkten 2 i förevarande
proposition framställda förslag om samförläggning av Södra skånska
infanteriregementet till Ystad. Detta synes icke behöva föranleda uppskov
med att, på sätt departementschefen förutsatt, utnyttja tillgängliga utrymmen
i Revingehed för förläggning dit av viss sjukvårdsutbildning.
I likhet med departementschefen vill utskottet icke framställa någon erinran
mot att den nuvarande benämningen trängkår ändras till trängregemente.
Erinras må, att enligt beslut av 1948 års riksdag truppslaget som sådant
skall benämnas underhållstrupperna.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta,
a) att trängkårerna skola erhålla den ändrade benämningen
trängregementen;
b) att första, andra och tredje intendenturkompanierna skola
indragas och ersättas av mobiliseringscentraler;
c) att intendenturutbildningen skall förläggas till trängregementena;
d)
att infanteriets kadettskola skall förläggas till första intendenturkompaniets
nuvarande etablissement i Ulriksdal, Solna;
e) att krigsskolans övningskompani skall förläggas till Karlberg,
Solna.
4:o) Avvecklingen av Livregementet till häst m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 4, s. 15—29) att
dels besluta, att vid indragningen av Livregementet till häst en skvadron
med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas med förläggning tills
vidare vid regementets kasernetablissement i Stockholm samt att Livregementets
till häst musikkår skall tills vidare vara ansluten till Livgardesskvadronen,
dels ock medgiva, att kostnaderna för iordningställande av lokaler i Livregementets
till! häst kasernetablissement för IY. militärbefälsstaben och
kommendantsstaben i Stockholm må slutligt bestridas av det under försvarets
fastighetsfond, arméns delfond, för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget
Vissa byggnadsarbeten m. m.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1948 års försvarsproposition (nr 206) beslöt
riksdagen (skr. nr 369, statsutsk. uti. nr 160) bland annat, att Livregementet
till häst (K 1) skulle indragas. I propositionen förutsattes, att indragningen
6
Statsutskottets utlåtande nr 155.
skulle genomföras under de närmaste två budgetåren och att regementet skulle
ersättas av en mobiliseringscentral, vilken enligt 1945 års försvarskommittés
förslag skulle anslutas till ridskolan på Strömsholm. I propositionen redovisades
också ett framkommet förslag om att endera bibehålla en skvadron
vid K 1 eller utöka ridskolans övningstrupp till en reducerad skvadron. Det
förutsattes, att dessa frågor skulle närmare utredas i samband med planläggningen
av K l:s avveckling.
Med skrivelse den 14 december 1948 har chefen för armén ingivit utredning
med förslag rörande avvecklingen av K 1 och därmed sammanhängande spörsmål.
Arméchefen har i berörda skrivelse framhållit bland annat, att han ansett
starka skäl tala för att bibehålla en kavalleristyrka i Stockholm eller dess
närhet. En dylik förläggning vore det bästa och billigaste sättet att lösa frågan
om övningstrupp till ridskolan i Strömsholm och kavalleriofficersskolan i
Rosersberg. En utökning av övningstruppen vid ridskolan till en reducerad
skvadron skulle, anför arméchefen, medföra betydande kostnader för byggnader,
beräknade till omkring 880 000 kronor, under det att en ryttarskvadron
kunde beredas plats inom K l:s etablissement utan särskilda kostnader. Ridskolan
hade heller icke direkt behov av så stor övningstrupp. Med hänsyn härtill
har arméchefen föreslagit, att av K 1 bibehålies en skvadron i Stockholm.
Departementschefen har för egen del på de skäl armécliefen anfört förordat,
att en skvadron av K 1 behålles i huvudstaden eller dess närhet. Det
alternativ till förläggningsplats som diskuterats vore ridskolan vid Strömsholm.
Antingen detta alternativ eller eventuellt annan plats valdes, kunde
förläggningsfrågan icke lösas utan nybyggnader, vilka icke syntes kunna
komma till stånd under nuvarande förhållanden på byggnadsmarknaden. Departementschefen
har därför, utan att därmed taga ställning till frågan om
skvadronens slutliga förläggning, tillstyrkt, att densamma tills vidare förlägges
till K l:s etablissement. Under budgetåret 1949/50 skulle skvadronen
utgöra en kvarstående del av K 1. Densamma borde benämnas Livgardesskvadronen.
Beställningen för sekundchef vid K 1 föreslås skola indragas under budgetåret
1949/50 i samband med att innehavaren omplaceras till annan tjänst.
Departementschefen har tillstyrkt av arméchefen framlagt förslag att som
sekundchef för Livgardesskvadronen avses en regementsofficer.
Beträffande K l:s musikkår har arméchefen framhållit, att utrymme för
musikkåren icke kan beredas vid Svea artilleriregemente, så länge dettas nya
etablissement icke helt utbyggts. Kårens huvudsakliga tjänstgöring skulle
under alla förhållanden komma att bli förlagd till Stockholm, där kåren borde
kunna uppträda till häst tillsammans med Livgardesskvadronen och iförd
samma uniform som dess personal. Då det därjämte vore möjligt att förlägga
musikkårens personal till K l:s etablissement och där avse övningslokaler för
kåren, har arméchefen ansett såväl ekonomiska som andra skäl tala för att
musikkåren anslutes till Livgardesskvadronen i stället för till artilleriregementet.
De -skäl som arméchefen anfört ha synts departementschefen tala för att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 155. <
K l:s musikkår anslutes till Livgardesskvadronen och icke, såsom förutsattes i
försvarspropositionen, överflyttas till Svea artilleriregemente. Då frågan om
skvadronens slutliga förläggning ännu icke lösts, kunde definitivt beslut om
musikkåren icke fattas nu. Departementschefen har alltså föreslagit, att kåren
bibehålies ansluten till K 1, så länge skvadronen är förlagd till K l:s etablissement.
Beträffande den mobiliseringscentral, som skulle ersätta K 1, har departementschefen
tillstyrkt av arméchefen framlagt förslag, att centralen i fråga
uppdelas med en del i Strömsholm och en del i Stockholm. En förläggning av
Livgardesskvadronen till annan plats än Stockholm kunde dock möjligen föranleda
annan placering av centralen.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 4 mars 1949 anvisat medel, 175 000
kronor, från anslaget till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
för vissa omändringsarbeten vid K 1 för IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben
i Stockholm, vilka enligt beslut av Kungl. Maj:t den 14 januari
1949 skola förläggas till K l:s lokaler. Enligt beslut vid 1946 års riksdag
skulle lokalbehovet för dessa staber tillgodoses genom nybyggnad på Svea
livgardes förutvarande kaserntomt vid Linnégatan i Stockholm. Riksdagen
har medgivit, att kostnaderna för denna nybyggnad ma bestridas av byggnadsanslag
som, i form av s. k. kvotanslag, senast för budgetåret 1946/47
anvisats för .sådana byggnadsarbeten för armén som föranleddes av försvarets
utbyggnad enligt 1942 års försvarsbeslut. När nu militärbefäls- och kommendantsstaberna
erhålla definitiv förläggning i K l:s etablissement, har det
synts departementschefen lämpligt, att de byggnadsarbeten som föranledas
av denna förläggning slutligt bestridas av samma medel som avsetts för den
tidigare beslutade förläggningen. De medel som nu förskottsvis anvisats för
ändamålet uppgå såsom nämnts till 175 000 kronor, motsvarande 126 000
kronor enligt det prisläge, efter vilket de av 1942 ars försvarsbeslut föranledda
byggnadsarbetena ursprungligen beräknats, d. v. s. prisläget den
1 juli 1941.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat beslöt 1948 års riksdag efter
förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 206, att Livregementet till häst
(K 1) skulle indragas. I propositionen redovisades emellertid ett framkommet
förslag om att endera bibehålla en skvadron vid K 1 eller utöka ridskolans
övningstrupp tdl en reducerad skvadron. Det förutsattes, att dessa frågor
skulle närmare utredas i samband med planläggningen av K l:s avveckling.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att vid indragningen av Kl
en skvadron med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas med förläggning
tills vidare vid regementets kasernetablissement i Stockholm, lill
stöd för förslaget har framhållits önskvärdheten av att bibehålla en kavalleristyrka
i Stockholm eller dess närhet. En dylik förläggning har ansetts vara
det bästa och billigaste sättet att lösa frågan om övningstrupp till ridskolan i
Strömsholm och kavalleriofficersskolan i Rosersberg. En utökning av övningstruppen
vid ridskolan till en reducerad skvadron skulle nämligen enligt vad i
8
Statsutskottets utlåtande nr 155.
231''opositionen upplysts medföra betydande kostnader för byggnader, under
det att en ryttarskvadron kunde beredas plats inom K l:s etablissement utan
särskilda kostnader. Utskottet har vid övervägande av denna fråga ansett sig
icke böra framställa någon erinran mot att en skvadron av Iv 1 bibehålies vid
regementets avveckling.
Enligt vad som förutsattes i förenämnda proposition skulle Kl:s musikkår
överflyttas till Svea artilleriregemente. Då det nu visat sig, att utrymme
för musikkåren icke kan beredas vid artilleriregementet och då kårens huvudsakliga
tjänstgöring skulle under alla förhållanden komma att bliva förlagd
till Stockholm, vill utskottet jämväl biträda förslaget, att musikkåren tills
vidare anslutes till Livgardesskvadronen.
Mot det föreslagna sättet för bestridande av kostnaderna för iordningställande
av lokaler i K Ds etablissement för IY. militärbefälsstaben och kommendantsstaben
i Stockholm har utskottet icke något att erinra.
\ad departementschefen i övrigt under förevarande punkt föreslagit anser
sig utskottet även kunna biträda.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att vid indragningen av Livregementet till häst en
skvadron med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas
med förläggning tills vidare vid regementets kasernetablissement
i Stockholm samt att Livregementets till häst musikkår
skall tills vidare vara ansluten till Livgardesskvadronen;
b) medgiva, att kostnaderna för iordningställande av lokaler
i Livregementets till häst kasernetablissement för IV. militärbefälsstaben
och kommendantsstaben i Stockholm må slutligt
bestridas av det under försvarets fastighetsfond, arméns delfond,
för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten
m. m.
5:o) Ordinariesättning av viss personal vid försvarsgrenarna m. m. Under
denna rubrik har (punkt 5, s. 29—32) till behandling upptagits frågan om
ordinaiiesättning av viss civil extra ordinarie personal vid försvarsgrenarna.
Departementschefen har erinrat, att försvarets civilförvaltning i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår avgivit förslag i sådant syfte. Ämbetsverket
har därvid anfört i huvudsak följande.
Den civila personalen vid försvaret borde i princip icke vara sämre ställd
med avseende å möjligheterna att vinna ordinarie anställning än övrig statstjänstemannapersonal.
Erfarenheterna hade givit vid handen lämpligheten av
att för vissa tjänster även vid de lokala organen avse civila befattningshavare,
och under årens lopp hade också dylika tillkommit i ökad omfattning. De av
organisationsnämnden bedrivna undersökningarna hade ävenledes visat att
ett stadigvarande behov förelåge av vissa civila befattningar inom stabs- och
förvaltningstjänsten. Vid sådant iförhållande ansåge civilförvaltningen några
betänkligheter i princip icke böra möta att omvandla vissa extra ordinarie befattningar
till ordinarie. På sätt departementschefen anfört i propositionen
Statsutskottets utlåtande nr 155.
9
1948: 209 måste emellertid med hänsyn till pågående utredningar en viss försiktighet
härvidlag iakttagas. Sålunda syntes befattningsgrupper eller befattningar,
vilka kunde komma att beröras av pågående eller i utsikt ställda löneutredningar
och organisationsundersökningar, icke annat än i undantagsfall
böra f. n. ifrågakomma för ordinariesättning. På grund härav ansåge civilförvaltningen
sig nu icke kunna förorda generell ordinariesättning av befattningar
tillhörande maskinist-, eldar-, arbetsledar- eller förrådstjänstemannagrupperna,
huru önskvärd en dylik åtgärd än finge anses vara. Icke heller
kunde civilförvaltningen föreslå några jämkningar med avseende på befattningar
för teknisk personal.
Beträffande kontorspersonalen borde i avvaktan på prövningen av
1947 års biträdesutrednings förslag viss försiktighet iakttagas med avseende å
inrättande av nya kanslibiträdestjänster. De skäl, som föranlett denna inställning,
talade emellertid enligt civilförvaltningens mening icke med samma
styrka mot ordinariesättning i viss omfattning av redan inrättade dylika
tjänster. Inom de förvaltningsområden, där efter verkställda organisationsundersökningar
en fast organisation beslutats, syntes sålunda i princip samtliga
högre befattningar för kontorspersonal böra göras till ordinarie. Yidare
borde för kontors- och skrivbiträden inrättas ordinarie befattningar till sådant
antal, att möjlighet (förelåge för personalen att erhålla ordinarie anställning
i anslutning till den reglerade befordringsgången. Civilförvaltningen förordade,
att samtliga extra ordinarie befattningar för kontorspersonal i högre än 8
lönegraden vid rationaliserade förband och vid huvuddelen kassaavdelningar
inom försvaret i övrigt utbyttes mot motsvarande ordinarie befattningar.
Undantag härifrån borde givetvis göras för sådana befattningar, vilka f. n.
endast övergångsvis funnes i organisationen, liksom även, tills vidare, för befattningshavare
vid kameralkontoren.
Vad avser köksföreståndarpersonalen borde samtliga befattningar
för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare, med enahanda undantag
som angivits beträffande kontorspersonalen, omvandlas till ordinarie.
Beträffande skogvaktarper sonalen ansåge civilförvaltningen ordinarie
anställning böra ifrågakomma för de vid Järvafältet, i Boden, i Karlsborg
och å Utö placerade skogvaktarna.
Departementschefen har framhållit, att han, såvitt anginge frågan i vilken
omfattning ordinariesättning av befintliga extra ordinarie befattningar borde
ske från och med nästa budgetår, ansett sig kunna i huvudsak ansluta sig till
civilförvaltningens förslag. Beträffande frågan huruvida de nya ordinarie
tjänsterna skulle tillsättas efter ansökningsförfarande eller icke har departementschefen
framhållit, att i de fall då innehavaren av motsvarande extra
ordinarie befattning innehade formell kompetens och i övrigt lämpade sig för
befattningen vederbörande borde utan ansökningsförfarande kunna erhålla
den ordinarie befattningen.
Departementschefen har vidare föreslagit vidgad användning av extra ordinarie
anställningsform för icke-ordinarie biträdespersonal. Enligt departementschefen
borde extra anställningsform komma i fråga endast vid anställning
för rent tillfälliga arbetsuppgifter.
Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt utlåtande nr 1G1 till 1948 års riksdag
underströk vikten av att förslag till ordinariesättning i skälig omfattning
10
Statsutskottets utlåtande nr 155.
av civil personal vid försvaret underställdes riksdagens prövning så snart ske
kunde.
Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till försvarets civilförvaltnings
av departementschefen biträdda förslag rörande den omfattning, i vilken ordinariesättning
av befintliga extra ordinarie befattningar bör ske från och med
nästa budgetår. Yad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Till de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar, som föranledas av ordinariesättningarna, återkommer
utskottet i det följande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
tillkänna vad utskottet ovan anfört.
6:o) Utsträckt rätt till ersättning för flyttningskostnad åt personal i övre
Norrland. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 32 och 33)
medgiva, att i förberörda statsrådsprotokoll omförmäld rätt till ersättning
för flyttningskostnad må tillkomma personal vid försvaret i den .omfattning,
som av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angivits.
Frågan om att utsträcka rätten till flyttningsersättning till ytterligare personal
i övre Norrland var i anledning av väckta motioner (I: 29 och It: 57)
föremål för behandling vid 1948 års riksdag. I sitt över motionerna avgivna,
av riksdagen godkända utlåtande (nr 54) anförde statsutskottet bland
annat att, så länge flyttningsersättning i enlighet med bestämmelserna i
Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1937 ansåges böra tillkomma personal vid
i Boden förlagda truppförband m. m., sakliga skäl enligt utskottets mening
onekligen syntes tala för att enahanda förmån borde beredas jämväl motsvarande
beställningshavare vid förband, staber och skolor i Luleå, Kalix
och Kiruna. Det syntes utskottet därför befogat, att omhandlade fråga av
Kungl. Maj:t toges under förnyat övervägande.
Departementschefen har framhållit, att även enligt hans mening det icke
numera vore motiverat att begränsa rätten till flyttningsersättning till personal
allenast vid bodenförbanden. De skäl, som föranlett statsmakterna
att medge viss personal vid samtliga truppförband m. m. inom Yl. militärområdet
med undantag för Umeå försvarsområde (nr 61) rätt till s. k. rekreationsresor,
syntes med samma styrka göra sig gällande såvitt avsåge
rätt till flyttningsersättning. Skäl syntes också tala för att ifrågavarande
rättighet utsträcktes att avse även överfurirer. Överensstämmelse vunnes
härvid mellan de båda här berörda förmånerna. Departementschefen har
alltså ansett sig böra föreslå, att rätten till ersättning för flyttningskostnad
utsträckes att avse även överfurirer och att omfatta personal vid samtliga
truppförband, staber och anstalter inom VI. militärområdet med undantag
för försvarsområde nr 61.
Statsutskottets utlåtande nr 155.
11
Utskottet. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag står i överensstämmelse
med den uppfattning i detta ämne, varåt statsutskottet vid 1948 års riksdag
gav uttryck i sitt utlåtande nr 54. Utskottet vill därför tillstyrka, att de särskilda
förmåner av flyttningsersättning, som nu utgå till vissa beställningshavare
i Boden, utsträckas territoriellt i enlighet med departementschefens
förslag. Det synes utskottet skäligt, att- på sätt föreslagits jämväl överfurirer
komma i åtnjutande av ifrågavarande förmån.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 11 mars 1949 omförmäld rätt till ersättning
för flyttningskostnad må tillkomma personal vid försvaret
i den omfattning, som av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll
angivits.
7:o) Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 6) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 412 000 kronor,
har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 135 (punkt 7, s. 34—46)
föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning
för försvarets sjukvårdsstyrelse, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1949/50, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för sjukvårdsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1949/50, dels ock till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Huss väckt motion (II: 351)
hemställts, att riksdagen ville med ändring av Kungl. Maj:ts förslag besluta
dels att generalläkaren skall inplaceras i lönegrad Cp 21, dels att i försvarets
sjukvårdsstyrelse skall nyinrättas en befattning såsom generalläkarens
ställföreträdare i Cp 14, dels ock att byrådirektörsbefattningen i ämbetsverket
skall inplaceras i Ca 31.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 412 000
kronor.
Av 1944 års militärsjukvårdskommitté framlagt förslag rörande omorganisation
av den militära sjukvårdens ledning innebär, att förvaltningsverksamheten
och den f. n. försvarsgrensvis organiserade inspektionsverksamheten
på ifrågavarande område skola sammanföras och handhavas av ett för försvaret
gemensamt organ — försvarets sjukvårdsstyrelse.
Departementschefen, som ansett sig icke vara beredd att nu framlägga
12
Statsutskottets utlåtande nr 155.
något på kommittébetänkandet grundat förslag i ämnet, har anmodat generalläkaren
att inkomma med förslag rörande de åtgärder, som f. n. syntes
kunna vidtagas på förevarande område. I en promemoria har denne härutinnan
sammanfattningsvis anfört följande.
Generalläkaren borde under alla förhållanden ha full inspektionsrätt i
fråga om hälso- och sjukvårdstjänst. Därjämte borde sådana befogenheter
tilläggas honom, att han kunde samordna verksamheten på utbildnings- och
personalområdet och skapa enhetlighet i denna verksamhet. För att åstadkomma
en samordning av inspektionsverksamheten borde den ordningen införas,
att försvarsgrenscheferna finge delge generalläkaren uppgift om föreliggande
inspektionsbehov inom vederbörlig försvarsgren. Det borde tillkomma
generalläkaren att efter samråd med respektive försvarsgrenschef
organisera inspektionsverksamheten på sjukvårdsområdet med hänsyn tagen
till bland annat det speciella behov av sakkunskap, som erfordrades vid olika
inspektionstillfällen. För att kunna på ett effektivt sätt fylla uppgiften som
främste målsman för försvarets hälso- och sjukvård borde generalläkaren få
befogenhet att meddela försvarsgrenscheferna de anvisningar, vilka betingades
av de krav som ställdes på den militära hälso- och sjukvården i fred
och i krig. Ett mera intimt samarbete borde åvägabringas mellan försvarsgrensöverläkarna
och generalläkaren. Yiss del av försvarsgrensöverläkarnas
tjänstgöring borde för sådant ändamål förläggas till det centrala ledningsorganet.
Detta borde komma till klart uttryck i vederbörlig instruktion.
I fråga om hälso- och sjukvården vid armén kunde och borde ytterligare
åtgärder vidtagas för att underlätta en samordning av inspektions- och förvaltningsverksamhet.
Arméöverläkaren och dennes organ borde därför nära
anknytas till sjukvårdsförvaltningen. Då arméöverläkarens expedition syntes
kunna inordnas i sjukvårdsförvaltningens, borde en hos arméöverläkaren
f. n. anställd expeditionsofficer, pensionerad officer med arvode i löneklass
1: 29, kunna utgå ur organisationen. Genom att generalläkarens inspektionsverksamhet
vidgades och med hänsyn till att denna verksamhet borde vara
en av hans huvuduppgifter uppstode behov av en befattningshavare, på vilken
generalläkaren kunde avlasta en del av de löpande förvaltningsgöromålen.
Denne befattningshavare borde tjänstgöra såsom generallakarens ställföreträdare
samt dessutom utgöra en sammanhållande länk för och ledare av arbetet
inom ämbetsverket. För ändamålet borde inrättas en förordnandetjänst
såsom försvarsöverläkare. För att möjliggöra förvärvande av en val kvalificerad
kraft borde befattningen placeras i lönegrad Cp 14. Innehavaren av
befattningen skulle sålunda i lönehänseende bli jämställd med arméöverläkaren.
Samtidigt med inrättandet av försvarsöverläkartjänsten borde den
för chefen för sjukvårdsförvaltningens hälso- och sjukvårdsbyrå avsedda
byråöverläkartjänsten, lönegrad Ga 33, indragas. Sjukvårdsförvaltningens
hälso- och sjukvårdsbyrå, som består av en allmän sektion samt en hygienoch
epidemisektion, borde uppdelas i en sjukvårdsbyrå samt en hygien- och
epidemibyrå. Såsom chefer för de båda byråerna borde avses cheferna för
Statsutskottets utlåtande nr 155.
13
nyssnämnda sektioner. En sakkunnig i röntgenfrågor kunde utgå ur ämbetsverkets
organisation; behovet av sakkunskap härvidlag kunde tillgodoses
inom det vetenskapliga rådets ram. Då inspekterande verksamhet i stor utsträckning
komme att åläggas läkarna i sjukvårdsförvaltningen, borde uniformsplikt
åläggas dem.
Benämningen försvarets sjukvårdsförvaltning borde med hänsyn till den
ledande och inspekterande verksamhet, som skulle tillkomma ämbetsverket,
ändras till försvarets sjukvårdsstyrelse.
Departementschefen har framhållit, att vid utarbetandet av propositionen
1943:180 och vid det utredningsarbete, som föregick framläggandet av densamma,
stor uppmärksamhet ägnades åt det svårlösta spörsmålet om ordnandet
av förhållandet mellan sjukvårdsförvaltning och sjukvårdsinspektion.
Vid utformningen av det genom propositionen framlagda förslaget gjordes
en avvägning mellan de olika intressen, som här framträtt. Ifrågavarande
spörsmål tillmättes även vid riksdagsbehandlingen av propositionen framträdande
betydelse. Den enligt riksdagens hemställan företagna utredningen
och den hittills samlade erfarenheten ha, framhåller departementschefen,
givit vid handen, att den i förevarande hänseende gällande ordningen icke
är tillfredsställande. En ändring vore sålunda av behovet påkallad. Enligt
det av militärsjukvårdskommittén framlagda förslaget skulle en rationalisering
ske genom en omfattande omorganisation av den militära sjukvårdens
ledning, innefattande skapande av ett nytt ämbetsverk. Då emellertid resultaten
av vissa pågående utredningar kunde i ej oväsentliga delar komma att
föranleda rubbning i den föreslagna organisationen, syntes departementschefen
försiktigheten bjuda, att man i avbidan på nyssnämnda resultat uppsköte
det slutliga ställningstagandet till förslaget.
F. n. borde man enligt departementschefens mening begränsa sig till att
utnyttja förefintliga möjligheter till en partiell reform på förevarande område.
Härigenom syntes det kunna bli möjligt att samtidigt med en ökad
effektivisering av den militära sjukvårdens ledning vinna erfarenheter, som
kunde läggas till grund för en slutlig omorganisation av denna ledning.
De i generalläkarens promemoria framförda förslagen till en provisorisk
reglering av förhållandet mellan sjukvårdsförvaltningen och sjukvårdsinspektionerna
har departementschefen ansett sig kunna i allt väsentligt biträda.
Departementschefen har intet haft att erinra mot att generalläkarens
ställning stärkes genom revidering av gällande instruktionsföreskrifter på
grundval i huvudsak av vad generalläkaren föreslagit.
I enlighet härmed har departementschefen tillstyrkt, att arméöverläkaren
och hans arbetsorgan på sätt generalläkaren föreslagit nära anknytas till
sjukvårdsförvaltningen. I likhet med generalläkaren har departementschefen
ansett att, om en dylik åtgärd vidtages, den å arméöverläkarens expedition
placerade arvodesbefattningen för expeditionsofficer bör kunna indragas.
Departementschefen har i princip anslutit sig till uppfattningen att den
ökade inspektionsverksamhet, som avses komma att åvila generalläkaren,
14
Statsutskottets utlåtande nr 155.
aktualiserar behovet av en befattningshavare, vilken kan övertaga en del av
de på generalläkaren ankommande förvaltningsgöromålen och bestrida Övriga
i generalläkarens promemoria i detta sammanhang angivna uppgifter. Departementschefen
har emellertid ansett sig icke nu kunna tillstyrka förslaget
att inrätta en befattning i Cp 14 för ändamålet. Tills vidare borde ifrågavarande
behov kunna tillgodoses genom att arméöverläkaren erhölle uppdrag
att bestrida ifrågavarande uppgifter. Departementschefen räknade med att
arméöverläkaren i anledning härav bereddes erforderlig tjänstledighet och
att annan befattningshavare förordnades som vikarie å arméöverläkartjänsten.
Byråöverläkartjänsten i Ca 33 borde härvid hållas vakant.
I och med vakantsättningen av byråöverläkartjänsten, vilken såsom förut
nämnts vore avsedd för chefen för den nuvarande hälso- och sjukvårdsbyrån,
komme den allmänna sjukvårdssektionen samt hygien- och epidemisektionen
ej längre att sammanhållas inom en byrå utan bleve var för sig jämställda med
övriga byråer inom verket.
Hänsyn till den utvidgning av generalläkarens ansvar och arbetsuppgifter,
som den av departementschefen föreslagna reformen kommer att medföra
jämfört med nuvarande förhållanden, talade enligt departementschefen onekligen
för en höjning av generalläkarens löneställning. Emellertid vore departementschefen
med hänsyn till pågående utredning rörande löneställning
för byråchefer m. fl. högre tjänstemän icke nu beredd att föreslå någon ändring
i sådant avseende.
Med hänsyn till att inspekterande verksamhet förutsattes komma att i avsevärd
omfattning bedrivas av de vid sjukvårdsförvaltningen anställda läkarna
borde i enlighet med generalläkarens förslag uniformsplikt åläggas dem.
I generalläkarens promemoria föreslagen indragning av arvode till en sakkunnig
i röntgenfrågor kommer att föranleda en minskning av anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, med 1000
kronor.
På av generalläkaren anförda skäl och då försvarets sjukvårdsförvaltning
knappast vore en fullt adekvat benämning ens på det nuvarande ämbetsverket,
borde detta enligt departementschefen från och med den 1 juli 1949 erhålla
den ändrade benämningen försvarets sjukvårdsstyrelse.
I den av militärsjukvårdskommittén föreslagna organisationen skulle ingå
följande administrativa personal, nämligen en byrådirektör i Ca 31, en förste
byråsekreterare i Ca 29, en byråsekreterare i Ca 24 och en amanuens. Sjukvårdsförvaltningen
har för nästa budgetår föreslagit inrättande av förstnämnda
befattning i utbyte mot den nuvarande i Ca 29 och en ny befattning
i Ce 27 i utbyte mot en befintlig i Ca 24. Departementschefen har emellertid
ansett sig icke kunna i nuvarande läge tillstyrka förslaget i annan mån
än att en ny befattning inrättas för förste byråsekreterare i Ce 27, mot att
en byråsekreterarbefattning i Ca 24 överföres på övergångsstat. Förste desinfektören
och desinfektörerna föreslås inplacerade såsom extra ordinarie i
lönegraderna 19 respektive 17. Sjukvårdsförvaltningens förslag om bere
-
Statsutskottets utlåtande nr 155.
15
dande av extra ordinarie anställning åt en extra läkare i Cg 29 ock tre extra
läkare i Cg 25 har departementschefen ansett sig med hänsyn till rekryteringsförhållandena
böra biträda i vad avser befattningen i 29 lönegraden
och två av befattningarna i 25 lönegraden. Befattningarna borde i samband
härmed erhålla benämningarna förste byråläkare (i Ce 29) och byråläkare
(i Ce 25). I konsekvens härmed borde den nuvarande andre byråläkaren i
Ca 29 erhålla den ändrade benämningen förste byråläkare. Beträffande den
personal för förrådskontrollen, som nu avlönas av anslaget till Försvarets
sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen, föreslås att kostnaderna härför
överflyttas till förevarande anslag.
Personalstaten för försvarets tandvård upptar f. n. en tandvårdsinspektör,
7 militärbefälstandläkare, 35 tandpoliklinikföreståndare samt 20 extra tandläkare
med arvode. Samtliga äro civila befattningshavare. Departementschefen
har med hänsyn till dessa tandläkares samhörighet med krigsmakten
förordat, att civilmilitär anställning beredes dem från och med nästa budgetår.
Utskottet. I avvaktan på resultatet av vissa pågående utredningar har
departementschefen ansett sig icke nu böra framlägga slutligt förslag rörande
omorganisation av den militära sjukvårdens ledning. För att emellertid i någon
mån avhjälpa de brister, som vidlåda den nuvarande organisationen, föreslås
en partiell reform böra vidtagas på förevarande område, innebärande förutom
smärre organisatoriska jämkningar vissa ändringar i gällande instruktionsföreskrifter.
Vad departementschefen därvidlag föreslagit anser sig utskottet
kunna tillstyrka.
Med hänsyn till den utvidgning av generalläkarens ansvar och arbetsuppgifter,
främst genom den ökade inspektionsverksamhet, som enligt förslaget
skulle tillkomma denne, vill det förefalla, som om en höjning av ifrågavarande
befattningshavares lönegradsplacering vore i viss mån befogad. I likhet med
departementschefen anser utskottet emellertid, att i nuvarande läge bör tills
vidare anstå med ställningstagande till denna fråga. Utskottet kan alltså icke
tillstyrka det motionsvis gjorda yrkandet i denna del.
Enligt förslaget skulle behovet av en befattningshavare, vilken kunde övertaga
en del av de på generalläkaren ankommande förvaltningsgöromålen och
därjämte fullgöra vissa övriga arbetsuppgifter, tills vidare tillgodoses genom
att för ändamålet taga i anspråk arméöverläkaren. Den sistnämnde skulle i
anledning därav beredas erforderlig tjänstledighet och annan befattningshavare
förordnas som vikarie å arméöverläkartjänsten. Denna anordning är givetvis
icke tillfredsställande på längre sikt. Såsom ett provisorium i avvaktan på
att slutlig ställning kan tagas till ämbetsverkets organisation torde emellertid
anordningen i fråga kunna godtagas. Utskottet anser sig därför icke böra tillstyrka
motionärens förslag att för här avsedda arbetsuppgifter nu inrätta en
särskild befattning.
Även frågan om föreslagen uppflyttning av byrådirektörsbefattningen till
lönegrad Ca 31 synes tills vidare böra anstå. Utskottet kan alltså ej heller
härutinnan tillstyrka motionen.
16
Statsutskottets utlåtande nr 155.
Förslaget att ändra benämningen å försvarets sjukvårdsförvaltning till försvarets
sjukvårdsstyrelse synes motiverat och tillstyrkes alltså.
Utskottet finner i likhet med departementschefen, att försvarets tandläkare
med hänsyn till dessas samhörighet med krigsmakten böra beredas civilmilitär
anställning.
Departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt har icke givit
utskottet anledning till erinran liksom ej heller de framlagda förslagen till
personalförteckning och avlöningsstat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionen II: 351,
a) fastställa följande personalförteckning för försvarets sjukvårdsstyrelse,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning
1 generalläkare .....................................
1 byråöverläkare ....................................
3 förste byråläkare .................................
1 byrådirektör .......................................
1 förste byråläkare .................................
1 kanslibiträde .......................................
1 expeditionsvakt .................................
2 kontorsbiträden....................................
Tjänsteman å övergångsstat.
1 byråsekreterare ................................................... Ca 24
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.
1 förste byråläkare ................................................ Ce 29
1 förste byråsekreterare .......................................... Ce 27
2 byråläkare ......................................................... Ce 25
1 Befattningen skall tills vidare hållas vakant.
b) godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... kronor 119 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis
Lönegrad
ep 19
Ca 331
Ca 31
Ca 29
Ca 29
Ca 11
Ca 10
Ca 8
61 000
Statsutskottets utlåtande nr 155. 17
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ kronor 32 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
...................................................... * 251000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... * ^2 000
Summa kronor 515 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 42 000
Nettoutgift kronor 473 000
c) till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.
8:o) Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 6) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 50 000 kronor, har Kungl. Maj:t i
förberörda proposition nr 135 föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 46 och 47) att
till nämnda ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 68 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.
Anslagshöjningen är föranledd dels av belastningen å anslaget, dels ock a\
den vidgade inspektionsverksamhet, som föreslagits under föregående punkt.
Utskottet. Den verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande
anslag har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 68 000
kronor.
9:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 28) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 112 000 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 135 (punkt 9, s. 47—105) föreslagit riksdagen
att dels för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som
i särskild ordning överlämnats till riksdagen, dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att med avseende å personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av
i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
2—938 49 Bil)ang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 155—164.
18
Statsutskottets utlåtande nr 155.
som genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1948 fastställts att lända till efterrättelse
för tillämpningen av arméns personalförteckningar budgetåret 1948/49,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1949/50,
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 113 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar Bergh och Mannerskantz väckt
motion (I: 270), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kassacheferna
vid försvarsväsendet placeras i lönegraden Ma 8, att denna lönegradsplacering
göres retroaktivt verkande från den 1 juni 1947 vid infanteriet respektive den
1 juli samma år vid övriga delar av armén samt vid flygvapnet och kustartilleriet,
samt att de kassachefer, vilka avgått med pension efter nyss nämnda
data, tillerkännas pension enligt lönegraden Ma 8,
dels en inom andra kammaren av herrar Henriksson och Ekdahl väckt motion
(11:350), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under rubriken
Remonteringsväsendet för nästa budgetår i personalförteckningen uppföra följande
antal befattningar som remontdressörer i lönegrad Ce 11, nämligen vid
Herrevadsklosters remontdepå 38, vid Gudhems remontdepå 25 och vid Utnäslöts
remontdepå 8,
dels ock en inom andra kammaren av herr Huss m. fl. väckt motion (II: 352),
vari hemställts, att riksdagen måtte i princip besluta, att en reservsjuksköterskekår
för försvaret skall inrättas fr. o. m. nästa budgetår i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framställt förslag.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Generalitetet.
Den å generalitetets stat uppförda beställningen för arméinspektör i Mo 17,
som den 1 april 1949 blivit vakant, har föreslagits skola utgå ur personalförteckningen.
Den å generalitetets stat uppförda beställningen för generalmajor i Mo 17
inrättades från och med den 1 juli 1947 för generalmajoren A. Bredberg, varvid
förutsattes att Bredberg med avstående av samtliga löneförmåner i beställningen
skulle, intill dess han avgick med pension, vara tjänstledig för att
fullgöra uppdrag som vice ordförande i statens organisationsnämnd och ordförande
i försvarets centrala organisationskommitté. Det förutsattes vidare,
att beställningen vid Bredbergs avgång skulle indragas (prop. 1947: 130,
s. 116). Då Bredberg den 1 april 1949 inträtt i pensionsåldern, har beställningen
föreslagits skola från och med nästa budgetår utgå ur personalförteckningen.
Anordningen med särskild beställning för Bredberg tillkom för att
Statsutskottets utlåtande nr 155. 19
undvika vikariatsförordnande å hans beställning som militärbefälhavare och
å lägre beställningar i succession därefter.
Genom beslut den 18 februari 1949 har Kungl. Maj:t beviljat inspektören
för underhållstrupperna översten K. G. Björck, tjänstledighet med avstående
av samtliga löneförmåner i innehavande beställning samt förordnat honom
att från och med den 1 april 1949 och tills vidare vara ledamot i statens organisationsnämnd.
Då det är att antaga, att Björck kommer att tagas i anspråk
i organisationsnämnden intill dess han den 1 oktober 1953 inträder i pensionsåldern,
har, i samma syfte att undvika vikariatsförordnanden på vissa ordinarie
beställningar inom försvaret, för Björck föreslagits skola inrättas en särskild
beställning såsom överste i Mo 14, eller samma lönegrad till vilken hans
nuvarande beställning är hänförd. Den nya beställningen, som förutsatts skola
indragas vid Björcks avgång, har synts departementschefen böra uppföras i
personalförtecknigen under rubriken Militärområdena m. m. och redovisas vid
IV. militärområdet.
Generals t a b skåren.
För chefen för arméstabens personalavdelning har föreslagits skola avses en
pensionerad officer i arvodesbefattning, löneklass 1: 34. Antalet regementsofficersbeställningar
vid generalstabskåren kan härvid minskas med 1. Departementschefen
har förordat, att minskningen åstadkommes på så sätt att 1
överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning utbytas mot 1 beställning för alternativt
överstelöjtnant eller major.
Arméstaben.
Antalet beställningar för kapten eller löjtnant vid arméstaben har föreslagits
skola minskas med 2 till 18.
Vidare föreslås att 1 kansliskrivarbefattning i Ce 15 omändras till ordinarie
i Ca 15.
Militärområdena m. m.
I utbyte mot befattningar för skriv- och kontorsgöromål ha föreslagits
skola vid militärbefäls staberna tillkomma sammanlagt 22 kontorsbiträdesbefattningar
i Ca 8. Vid IV. militärbefälsstaben lia vidare föreslagits skola,
i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, tillkomma 3 befattningar
för skogvaktare i Ca 16, avsedda 1 för pansarskjutfältet å Utö och 2 för Järvafältet.
De för Järvafältet avsedda extra ordinarie befattningarna redovisas nu
i personalförteckningen under rubriken Kommendantsstaben i Stockholm.
Avvecklingen av Livregementet till häst föranleder, att vid IV. militärbefälsstaben
tillkomma 1 fanjunkarbeställning i Ma 5, kompaniadjutant vid Stockholms
stabskompani, 2 överfurirsbeställningar i Ma 3, avsedda den ena för
Stockholms stabskompani och den andra för kasernfurir vid Livregementets
till häst nuvarande etablissement, samt befattningar för 1 maskinist i Ca 16
och 1 eldare av 1. klassen i Ca 11, avsedda för betjäning av värmeanläggningen
vid nämnda etablissement.
20
Statsutskottets utlåtande nr 155.
\ id behandlingen av generalitetet liar departementschefen förordat, att
under rubriken Militärområdena m. m. uppföres 1 beställning för överste i
Mo 14, att redovisas vid IV. militärområdet.
I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén äro
under rubriken Förs var sområclesbefälha vare uppförda 1 beställnin
för försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs—Halmstads försvarsområden i
Mo 12 och 1 beställning för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks
försvarsområden (tillika chef för arméns jägarskola) i Mall. I den
för armén gällande personalförteckningen för pensionerad personal i arvodes
-
befattningar äro under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare
uppförda följande befattningar, nämligen 1 för kommendant i Stockholm,
tillika försvarsområdesbefälhavare, i löneklass 2: 12, 16 för försvarsområdesbefälhavare
i löneklass 1: 34 och 1 för ställföreträdande försvarsområdesbefälhavare
för Bodens försvarsområde i samma löneklass. Försvars
-
områdesbefälhavare i sistnämnda försvarsområde är kommendanten i Bodens
fästning, vilken är ordinarie beställningshavare i Mo 14.
Enligt beslut vid 1948 års riksdag (jfr prop. 206, s. 232 o. f.) bär föreskrivits,
att för högst 6 av befattningarna för försvarsområdesbefälhavare i löneklass
1:34 må, under förutsättning att befattningarna uppehållas av f. d.
regementschefer, utgå arvode enligt löneklass 2: 12. De högre arvodena äro
i första hand avsedda för försvarsområdesbefälhavare för Malmö, Kristianstads,
Kalmar—Växjö, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och
Härnösands—Sundsvalls försvarsområden. Utbytes vis må dock under nyss
angivna förutsättning sådant högre arvode disponeras för befälhavare för
annat försvarsområde än de angivna.
För att säkerställa möjligheten att i den utsträckning som avsågs med
1948 års riksdagsbeslut utnyttja f. d. regementschefer såsom försvarsområdesbefälhavare
har departementschefen förordat, att i personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän under rubriken Försvarsområdesbefälhavare uppföras
ytterligare 6 beställningar såsom försvarsområdesbefälhavare i Mo 12, vilka
jämte den redan befintliga beställningen såsom försvarsområdesbefälhavare
för Göteborgs Halmstads försvarsområden vid behov borde få tagas i anspråk
för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare. Beställningarna
i fråga borde härvid, förutom för nyssnämnda försvarsområden,
främst ifrågakomma för de försvarsområden, för vilka enligt de gällande be
stämmelsema arvoden enligt löneklass 2: 12 i första hand avsåges, med samma
rätt för Kungl. Maj:t att utbytesvis disponera beställningarna för befälhavare
för andra försvarsområden. Departementschefen förutsatte härvid, att
arvode i löneklass 1:34 skulle utgå i de fall, då förutsättningar saknades för
utnyttjande av ordinarie beställning. Antalet i personalförteckningen för pensionerad
personal i arvodesbefattningar uppförda befattningar för försvarsområdesbefälhavare
borde därför icke minskas. Då beträffande befattningen
för försvarsområdesbefälhavare i Göteborgs—Halmstads försvarsområden
syntes böra gälla samma ordning som beträffande övriga dylika befattningar,
to
-
Statsutskottets utlåtande nr 155.
21
borde tvärtom i sistnämnda personalförteckning uppföras ytterligare 1 befattning
för försvarsområdesbefälhavare i löneklass 1:34. Därest försvarsområdesbefälhavare,
som varit regementschef, skulle kvarstå i befattningen efter avgång
med pension, borde han avlönas med arvode enligt löneklass 2:12.
Departementschefen har förordat att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,
skola tillkomma vid kommendantsstaben i Stockholm 2 kanslibiträdesbefattningar
i Ca 11 och 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8, vid kommendantsstaben
i Boden 1 skogvaktarbefattning i Ca 16,1 kanslibiträ desbefattning
i Ca 11 och 1 kontorsbiträdesbefattning i Ca 8, vid staben för
Kiruna — Jokkmokks försvarsområde 1 kontorist (i kassatjänst) i
Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 2 kanslibiträden i Ca 11 och 1 biträdande
köksföreståndare i Ca 10 ävensom vid övriga försvarsområdesstaber
17 kanslibiträden i Ca 11, 1 vid varje stab, jämte 17 kontorsbiträden i Ca 8,
varav 1 vid vardera av Kristianstads och Kalmar—Växjö försvarsområdesstaber,
2 vid envar av Gävle, Härnösands—Sundsvalls, Norrköpings—Linköpings,
Örebro, Karlstads och Falu—Mora försvarsområdesstaber samt 3 vid Göteborgs—Halmstads
försvarsområdesstab.
Under rubriken Infanteribefälhavare och infanteribefälhavarstaber
har föreslagits skola tillkomma 1 kaptensbeställning i Md 9, avsedd för
tygofficer vid Stockholms kustartilleriförsvar, varvid 1 befintlig för pensionerad
officer avsedd arvodesbefattning såsom tygofficer kunde indragas.
För Platsbefälet i Karlsborg har föreslagits 1 skogvaktarbefattning
i Ca 16 i utbyte mot befintlig extra ordinarie dylik befattning.
Förbanden m. m.
Utbyggnaden av överfurirskadem föreslås liksom hittills skola ske i långsammare
takt än som förutsatts av 1944 års manskapsutredning. Antalet överfurirsbeställningar
(utom såvitt avser överfurirer i hovslagar- och sjukvårdstjänst)
skulle enligt förslaget ökas från 907 till 1 037 under det att antalet
beställningar för överfurirer i hovslagartjänst (vid kavalleriet) skulle ökas från
51 till 60 och i sjukvårdstjänst (vid underhållstrupperna) från 86 till 95. Beträffande
överfurirsbeställningarnas fördelning på olika personalstater får utskottet
hänvisa till propositionen och upprättade förslag till personalförteckningar.
I personalförteckningen för innevarande budgetår har för infanteriets
förband föreskrivits, att två fanjunkarbeställningar vid varje regemente med
flera än 15 fanjunkarbeställningar skola vakantsättas vid innehavarnas befordran
till förvaltare i den nya regementsorganisationen. Civilförvaltningen,
som inhämtat att samtliga förvaltarbeställningar vid infanteriregementena
kunde beräknas vara tillsatta till den 1 juli 1949, har räknat med att antalet
fanjunkarbeställningar kan minskas med 2 vid ettvart av de regementen,
där sådan minskning icke genomförts redan från och med innevarande budgetår,
eller vid Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet,
Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet,
22
Statsutskottets utlåtande nr 155.
Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Västerbottens
regemente och Västernorrlands regemente.
Även departementschefen räknar med att den angivna minskningen av
antalet fanjunkarbeställningar genomföres från och med nästa budgetår.
Departementschefen föreslår emellertid, att vid Svea livgarde härutöver
i mån av avgång minskning skall ske med ytterligare 2 fanjunkarbeställningar.
Enligt 1942 års försvarsbeslut beräknades nämligen för detta
regemente 2 fanjunkare mera i stabs- och förvaltningstjänst än för
övriga infanteriregementen (normalinfanteriregementen), under det att den
nu fastställda nya organisationen för infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst
upptager samma antal fanjunkare i dylik tjänst vid Svea livgarde
som vid övriga regementen. I personalförteckningen borde alltså föreskrivas
att 2 fanjunkarbeställningar vid Svea livgarde skola indragas vid
uppkommande vakanser.
I utbyte mot extra ordinarie befattningar föreslås skola vid infanteriets
förband tillkomma befattningar för 19 köksföreståndare i Ca 14, 19 kontorister
(i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 97 kanslibiträden i Ca 11,
20 biträdande köksföreståndare i Ca 10 ävensom 22 kontorsbiträden i Ca 8.
Från Svea livgardes till krigsskolans stat föreslås skola överföras 1 kaptensocli
1 löjtnantsbeställning, avsedda för krigsskolans övningskompani.
Såsom framgår av vad i det föregående under punkt 4 anföres föreslår
departementschefen, att i samband med avvecklingen av Livregementet till
häst den å kavalleriets personalförteckning uppförda beställningen för
sekundchef i Mo 12 indrages under budgetåret 1949/50 i samband med innehavarens
omplacering till annan tjänst. Föreskrift härom borde meddelas i
personalförteckningen.
I samband med avvecklingen av Livregementet till häst borde vidare enligt
det föregående 1 fanjunkarbeställning i Ma 5, 1 maskinistbefattning i Ca 16
och 1 eldarbefattning av 1. klassen i Ca 11 avföras från kavalleriets (Kl:s)
personalförteckning samt en nu vakant förrådsvaktmästarbefattning i Ca 12
indragas från och med nästa budgetår.
I utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar föreslås skola tillkomma
vid kavalleriets förband 3 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 3 köksföreståndare
i Ca 12, 3 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11 och 3 biträdande
köksföreståndare i Ca 10 samt 7 kontorsbiträden i Ca 8, vid pansarförb anden
3 köksföreståndare i Ca 14, 4 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare
i Ca 12, 4 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 4 biträdande köksföreståndare
i Ca 10 samt 5 kontorsbiträden i Ca8, vid artilleriets förband 6
köksföreståndare i Ca 14, 9 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 3 köksföreståndare
i Ca 12, 9 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 9 biträdande köksföreståndare
i Ca 10 samt 24 kontorsbiträden i Ca 8 ävensom vid luftvärnets förband
3 köksföreståndare i Ca 14, 7 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 4 köksföreståndare
i Ca 12, 7 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 7 biträdande köksföreståndare
i Ca 10 samt 13 kontorsbiträden i Ca 8.
Statsutskottets utlåtande nr loa.
23
Radarutbildningen vid armén har hittills bedrivits vid särskilt anordnade
kurser, huvudsakligen i anslutning till signalskolan. Med hänsyn till den stora
betydelse radartjänsten numera fått även för armén och särskilt för luftvärnet
har det ansetts angeläget, att den nuvarande provisoriska utbildningsformen
snarast ersättes av en fastare utbildningsorganisation med tillgång till tekniskt
väl skolad personal. Inom försvarsgrensledningarna ha närmare undersökts
möjligheterna att till en utbildningsanstalt sammanföra de olika försvarsgrenarnas
radarutbildning. Med hänsyn till de väsentliga skiljaktigheter, som
föreligga i fråga om radarmaterielens tekniska utformning och utnyttjande,
har emellertid en dylik samordning befunnits olämplig, även om självfallet
visst samarbete kan och bör äga rum mellan de olika försvarsgrenarnas utbildningsorgan.
I likhet med chefen för armén har departementschefen därför
räknat med att en särskild radarskola för armén måste inrättas. Ehuru utredning
rörande radarskolans organisation ännu icke föreligger, ha hinder icke
synts böra möta att redan nu förelägga riksdagen förslag om inrättande av en
särskild beställning för skolans chef. Denne avses samtidigt bli målsman för
radarfrågor inom arméstabens ■ luftvärnsavdelning. Med hänsyn till de kvalificerade
arbetsuppgifter, som komma att åvila ifrågavarande beställningshavare,
har departementschefen tillstyrkt, att för denne inrättas en beställning
för alternativt överstelöjtnant eller major. Beställningen syntes departementschefen
åtminstone tills vidare böra uppföras på luftvärnets stat. Departementschefen
har vidare tillstyrkt, att för en radaringenjör inrättas en extra
ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29) å arméingenjörkårens
stat.
Departementschefen föreslår att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,
skola tillkomma vid ingenjörkårerna 1 köksföreståndare i Ca 14, 3 kontorister
(i kassatjänst) i Ca 13, 2 köksföreståndare i Ca 12, 3 kanslibiträden (i
kassatjänst) i Ca 11, 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10 samt 4 kontorsbiträden
i Ca 8 ävensom vid Signalregementet 1 kontorist (i kassatjänst)
i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, 1
biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 5 kontorsbiträden i Ca 8 samt för
kompaniet i Boden tillkomma 1 kontorsbiträde i Ca 8.
Underhållstrupperna. I enlighet med 1948 års försvarsbeslut ha
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 december 1948 första, andra och tredje
tygkompanierna indragits från och med den 1 januari 1949 samt inordnats i
respektive Svea och Göta trängkårer samt Skånska trängkåren, till vilka förband
de redan dessförinnan provisoriskt varit förlagda. Den för tygkompanierna
avsedda befälspersonalen har överförts till underhållstruppernas
stat från och med innevarande budgetår, utom såvitt avser officerare på
aktiv stat, vilka i enlighet med försvarsbeslutet alltjämt kvarstå på fälttygkårens
stat.
Departementschefen har förordat, att från fälttygkårens till underhållstruppemas
stat skola överföras jämväl de officerare som tjänstgöra som befäl
i tygtjänst, nämligen 3 kaptener och 9 löjtnanter. Därutöver har före
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 155.
slagits, att vid underhållstrupperna skola tillkomma ytterligare beställningar
för 2 kaptener, 4 fanjunkare och 15 sergeanter. Den föreslagna utökningen
är såvitt avser 2 kaptener och 2 fanjunkare föranledd av att enligt försvarsbeslutet
även Norrlands trängkår skulle tillföras ett tygkompani, vilket nu
beräknas kunna organiseras från och med den 1 april 1950.
I utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar föreslås skola vid
trängregementena tillkomma 4 köksföreståndare i Ca 14, 4 kontorister (i kassatjänst)
i Ca 13, 4 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11 och 4 biträdande
köksföreståndare i Ca 10, vid Göta trängregementes kompani i Nora 1 köksföreståndare
i Ca 12 och vid Skånska trängregementet 2 kontorsbiträden
i Ca 8.
Tygstaten.
Departementschefen förordar, att tygstaten för nästa budgetår utökas med
beställningar för 3 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18), 7 tyghantverkare av
2. klassen (Ca 16) och 53 armétekniker (Ca 12).
På grund av avgång föreslås den under rubriken Vid försvarets fabriksverk
uppförda beställningen för förste tygförvaltare skola utgå ur personalförteckningen.
For ti fika tionskåren.
En av de två å fortifikationskårens stat uppförda överstelöjtnantsbeställningarna
föreslås skola utbytas mot beställning för alternativt överste eller
överstelöjtnant.
Fältläkarkåren.
För infanteriskjutskolan föreslås skola inrättas 1 beställning för bataljonsläkare
i Ca 27.
Fäl tveterinärkåren.
I anledning av indragningen av Livregementet till häst föreslås antalet
bataljonsveterinärer i Ca 23 skola minskas med en.
Arméingenjörkåren.
Departementschefen förordar, att följande 8 ordinarie beställningar skola
tillkomma för budgetåret 1949/50, nämligen 2 armédirektörer av 2. graden i
Ca 31, 3 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 3 arméingenjörer av 2. graden
i Ca 27 samt att följande extra ordinarie beställningar skola utgå ur
personalförteckningen, nämligen 2 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och
5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27.
Frågan om arméingenjörkårens rekrytering på längre sikt är ännu icke löst.
Sannolikt torde, framhåller departementschefen, vägen över aspirantutbildning
komma att väljas. Med hänsyn till att en dylik rekryteringsväg icke
kan lämna resultat förrän efter sex år har det ansetts nödvändigt att under
Statsutskottets utlåtande nr 155.
25
tiden söka tillgodose rekryteringsbehovet genom direktanställning av ingenjörer.
Det har emellertid visat sig svårt att härvid erhålla personal med
tillräcklig kompetens för vissa betydelsefulla delar av ingenjörsverksamheten
inom försvaret. För att under en övergångstid säkra rekryteringen till arméingenjörkåren
förordar departementschefen, att utöver i personalförteckning
fastställt antal arméingenjörer måtte för utbildning till arméingenjörer få
anställas ingenjörsutbildad personal såsom extra arméingenjörer i lönegrader,
motsvarande högst de för arméingenjörer på aktiv stat i lägre lönegrader
tillämpade. Behovet av dylika extra arméingenjörer har nu angivits till 6
och har beräknats komma att i fortsättningen något växla omkring detta antal.
Det har synts departementschefen böra få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela närmare bestämmelser om anställningsvillkor m. in. för denna extra
arméingenjörspersonal.
Hissa utbildningsans talter.
I gällande personalförteckning finnas för arméns underofficersskola
uppförda, bland andra, beställningar för 2 fanjunkare eller styckjunkare i
Ma 5 och 7 fanjunkare, styckjunkare eller sergeanter i Ma 5 eller Ma 4. Departementschefen
förordar, att ifrågavarande underofficersbeställningar, liksom
redan skett beträffande officersbeställningarna vid skolan, omändras till
motsvarande beställningar i lönegraderna Md 5 respektive Md 5 eller Md 4.
I utbyte mot extra ordinarie befattningar föreslås skola vid underofficersskolan
tillkomma 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst)
i Ca 13, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8.
Såsom av det föregående framgår föreslås å krigsskolans stat skola
tillkomma ytterligare beställningar för 1 kapten och 1 löjtnant, avsedda för
skolans övningskompani. I likhet med vad fallet är med huvuddelen av de
beställningar för kompaniofficerare som nu äro redovisade på utbildningsanstalternas
stater föreslås även här ifrågavarande beställningar skola upptagas
med lönegradsbeteckningarna Md. I anslutning härtill föreslås även
en nu i Ma 7 uppförd beställning vid arméns jägarskola skola ändras
till Md-tjänst.
I utbyte mot extra ordinarie befattningar föreslås skola tillkomma, vid
krigsskolan 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13,
1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10
och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vid krigshögskolan 2 kontorsbiträden i
Ca 8, vid artilleri- och ingenjör högskolan 1 kontorsbiträde i Ca 8,
vid infanteriskjutskolan 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare
i Ca 12, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde
i Ca 8, vid ridskolan 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 kanslibiträde
(i kassatjänst) i Ca 11, vid artilleriskjutskolan 1 köksföreståndare
i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10, vid luftvärnsskjutskolan
1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare
i Ca 10, vid tygförvaltningsskolan 2 kontorsbiträden i Ca 8 samt
vid intendentur för val tningsskol an 1 kontorsbiträde i Ca 8.
Statsutskottets utlåtande nr 155.
26
Remonterings väsendet.
För Herrevadsklosters remontdepå föreslås skola tillkomma 1 befattning
för kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot 1 blträdesbefattning för skriv- och
kontorsgöromål.
Arméhundväsendet.
Den å arméhundväsendets stat uppförda beställningen för fanjunkare eller
sergeant föreslås skola utbytas mot beställning för fanjunkare, styckjunkare
eller sergeant.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har för budgetåret
1949/50 beräknats till 58 600 000 kronor (nu 54 300 000 kronor).
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Arméstaben.
Såsom av det föregående framgår har departementschefen föreslagit dels
att för arméstaben inrättas 1 arvodesbefattning i löneklass 1: 34, avsedd för
chefen för personalavdelningen, dels ock att en expeditionsofficersbefattning
i löneklass 1:29, avsedd för arméöverläkarens expedition, indrages. Vidare
föreslås att två befattningar för pensionerade underofficerare i löneklass 1: 20
indragas från och med nästa budgetår.
Militärområdena m. m.
Med hänsyn till personalavgång föreslås antalet befattningar för inspektörer
för lokalförsvaret, i personalförteckningen redovisade under I.—VI.
militärbefälen, skola minskas med 1 till 2.
Då en av de för II. militärbefälsstaben avsedda expeditionsunderofficersbefattningarna
icke längre är behövlig, föreslås antalet under I.—VI. militärbefälen
redovisade befattningarna för expeditionsunderofficerare i löneklass
1: 20 skola minskas med 1 till 29. Såsom framgår av det föregående föreslås
i samband med avvecklingen av Livregementet till häst m. m. skola tillkomma
för IV. militärbefälsstaben en befattning för kasernunderofficer i
1:20. Till redovisning vid IV. militärbefälsstaben har ansetts böra upptagas
en befattning för pensionerad officer i löneklass 1: 29, chef för Stockholms
stabskompani.
Såsom av det föregående framgår föreslås skola under rubriken Kommendant
samt försvarsområdesbefälhavare tillkomma ytterligare 1
befattning för försvarsområdesbefälhavare i löneklass 1:34 samt vid infanteribefälhavarstaben
i Vaxholm indragas 1 befattning för tygofficer
i löneklass 1:29.
Förbanden m. m.
Under rubriken Infanteriets förband äro i gällande personalförteckning
uppförda 18 arvodesbefattningar såsom föreståndare för förråds
-
Statsutskottets utlåtande nr 155.
27
bokföringskontor i löneklass 1:20, avsedda 1 för varje infanteriregemente
utom Älvsborgs regemente. Vid sistnämnda regemente förestås förrådsbokföringskontoret
övergångsvis av en kansliskrivare i Ce 15.
För att i motsvarande befattning vid Gotlands infanteriregemente kunna
behålla fanjunkaren i Gotlands trupper H. Svensson, vilken enligt beslut av
Kungl. Maj:t vid uppehållande av befattningen åtnjuter arvode motsvarande
lön enligt 18 löneklassen, löneplan 1, förordar departementschefen, att för
regementet inrättas 1 befattning för kansliskrivare i Ce 15 i utbyte mot den
befintliga för pensionerad underofficer avsedda arvodesbefattningen såsom
föreståndare för förrådsbokföringskontor i löneklass 1:20. Departementschefen
förutsätter härvid, att kansliskrivarbefattningen i likhet med vad som
gäller för motsvarande befattning vid Älvsborgs regemente vid inträffande
vakans indrages och ersättes med befattning för pensionerad underofficer.
Vad angår kavalleriet föreslås att i anledning av indragningen av Livregementet
till häst befattningarna för biträde åt regementsintendent, köksföreståndare
och furageuppbördsman vid nämnda regemente indragas från
och med den 1 oktober 1949. Befattningen för kasernunderofficer vid regementet
föreslås skola indragas från och med nästa budgetår.
I anledning av organiserandet av Stockholms stabskompani med förläggning
vid Livregementets till häst kasernetablissement föreslås såsom av det
föregående framgår den vid luftvärnets förband för batterichef upptagna
befattningen i 1: 29 skola utgå.
Under rubriken Ingenjörkårerna föreslås skola tillkomma 1 befattning
för expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20, avsedd för ingenjörtruppskolan.
Utgifterna för löner till den personal i arvodesbefattningar, som för
nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, har departementschefen
uppskattat till i runt tal 6 800 000 kronor.
De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i
avlöningsstaten för nästa budgetår, ha beräknats till 5 000 000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Ifrågavarande anslagspost, som för innevarande budgetår är uppförd med
510 000 kronor, har för nästa budgetår beräknats till 715 000 kronor, varav
till befattningsarvoden m. m. 335 000 kronor samt till de arvoden och särskilda
ersättningar, som böra uppföras å särskild av Kungl. Haj:t fastställd
förteckning, 380 000 kronor.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
Fast anställt icke-ordinarie manskap.
Departementschefen har förordat, att antalet manskapsbeställningar minskas,
för furirer i beställningsmannatjänst med 28 till 383, för övriga furirer
28
Statsutskottets utlåtande nr 155.
med 100 till 2 780 och för korpraler (konstaplar) med 107 till 1074, samt
ökas för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 6 till 2 006. Förslaget
innebär i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944
års manskapsutredning föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag
till åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten.
Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för nästa budgetår
beräknats till förslagsvis 16 700 000 kronor (nu 16 000 000 kronor).
Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.
Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för nästa budgetår bör
uppföras i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap,
ha av departementschefen beräknats till förslagsvis 18 20Ö 000 kronor
(nu 19 500 000 kronor). Det minskade medelsbehovet under denna post föranledes
huvudsakligen av föreslagen ordinariesättning av vissa befintliga
extra ordinarie befattningar. För närmare kännedom om de av departementschefen
tillämpade grunderna för beräkning av posten i fråga torde få hänvisas
till propositionen, s. 84—101.
Viss extra personal m. m.
Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till
2 250 000 kronor (nu 2 900 000 kronor).
Fänrikar.
För avlöningar m. m. till fänrikar har beräknats ett belopp av 1 420 000
kronor (nu 1 579 000 kronor).
Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.
Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.
Departementschefen har under förevarande delposter räknat med oförändrade
medelsbehov, 470 000 kronor respektive 50 000 kronor.
Musikelever.
För innevarande budgetår ha upptagits 90 000 kronor för kontant ersättning
till 127 musikelever, varvid ersättningen för elev och år, med motsvarande
tillämpning av de grunder som gälla för penningbidrag till värnpliktiga,
beräknats efter 540 kronor för de första 300 dagarna av anställningstiden
och efter 720 kronor för tid därefter. Antalet musikelever har av arméchefen
för nästa budgetår beräknats utgöra 124. Med utgångspunkt härifrån
och från oförändrade ersättningsgrunder har departementschefen beräknat
medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår till 85 000 kronor.
Civila lärare. Personalvårdsassistenter.
Under förevarande delposter ha beräknats oförändrade medelsbehov,
424 000 kronor respektive 145 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 155.
29
Mobiliseringslottor.
För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 42 000 kronor för
arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk för vissa
mobiliseringsuppgifter vid arméledningen och försvarsområdesstaberna (mobiliseringslottor).
Departementschefen har för nästa budgetår räknat med
oförändrade arvodesgrunder för dessa lottor. För att emellertid möjliggöra
ökat ianspråktagande av mobiliseringslottor vid armén har departementschefen
förordat, att till arvoden för dylika lottor vid armén för nästa budgetår
anvisas ett belopp av 46 750 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår har enligt förenämnda beräkningsgrunder
upptagits till i runt tal 39 800 000 kronor (nu 41 200 000
kronor).
Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg ha för nästa budgetår beräknats i runt tal 12 585 000
kronor (nu 12 090 000 kronor).
Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal in. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 113 500 000
kronor eller 3 500 000 kronor mera än det belopp som anvisats för innevarande
budgetår.
Utskottet.
Under punkt 3 i det föregående har utskottet tillstyrkt förslag om
att sammanslagningen av underhållsförbanden skulle fullföljas genom att
jämväl intendenturutbildningen skulle inordnas i trängregementena och intendenturkompanierna
i samband därmed indragas. Utskottet har vidare under
punkt 4 förordat, att vid indragningen av Livregementet till häst en skvadron
bibehålies. A ad under punkt 5 anförts angående ordinariesättning av viss personal
vid försvarsgrenarna m. in. kommer att påverka personalstaterna. Av
departementschefen till följd härav föreslagna ändringar i dessa stater synas
kunna godtagas.
Motionsvis ha yrkats vissa jämkningar i den av departementschefen för
nästa budgetår föreslagna personaluppsättningen.
I motionen I: 270 har föreslagits, att kassacheferna vid försvaret, vilka äro
förvaltare i lönegrad Ma 6, skola uppflyttas till lönegrad Ma 8. Sistnämnda
för förvaltare avsedda lönegrad inrättades från och med den 1 juli 1947 i samband
med genomförandet av den allmänna löneregleringen för statens tjänstemän
utan att därvid ställning togs till frågan om vilka förvaltarkategorier,
som skulle placeras i densamma. Vid behandlingen av propositionen 1948: 209
berörde departementschefen ett av försvarets civilförvaltning i anslagsäskandena
för budgetåret 1948/49 framställt förslag om att till den nyinrättade
lönegraden uppflytta samtliga förvaltare i kassatjänst. Departementschefen
förklarade sig emellertid icke vara beredd tillstyrka detta förslag. Det vore
30
Statsutskottets utlåtande nr 155.
nämligen enligt departementschefen nödvändigt att i ett sammanhang pröva
frågan om löneställningen för samtliga förvaltarkategorier inom försvaret,
innan ändring vidtoges beträffande lönegradsplaceringen för förvaltare i kassatjänst.
Departementschefen anmälde samtidigt sin avsikt att föranstalta om
särskild utredning av denna löneställningsfråga för berörda personalkategorier.
Med hänsyn till den ogynnsamma ställning i lönehänseende förvaltarna i
kassatjänst enligt utskottets mening onekligen intaga i förhållande till vissa
andra jämförbara personalkategorier är det beklagligt, att den av departementschefen
förutskickade utredningen ännu icke kunnat verkställas. Utskottet
förutsätter emellertid, att utredningen, som enligt vad utskottet inhämtat
i dagarna igångsättes, bedrives i sådan takt, att resultatet av densamma
skall kunna föreläggas nästa års riksdag. Med hänsyn härtill torde motionen
I: 270 icke böra av riksdagen bifallas.
Såsom departementschefen framhållit tillämpas sedan hösten 1947 försöksvis
i begränsad omfattning ett system med förkortad remontutbildning, innebärande
att remonterna i motsats till vad nu är fallet redan vid remontdepån
bibringas viss förberedande utbildning och att utbildningen vid förbandet,
som nu är tvåårig, avkortas till att omfatta endast ett år. I anslutning till en
inom arméledningen utarbetad plan för övergången till det nya systemet har
departementschefen för nästa budgetår föreslagit viss ändrad personalorganisation
vid remontdepåerna, innebärande att därstädes skulle inrättas tillhopa
25 befattningar av en ny kategori, nämligen remontdressörer i Ce 11. Samtidigt
skulle antalet befattningar för hästskötare i lönegrad Ce 9 ökas med tillhopa
10. Härvid har departementschefen utgått från att i remontdressöremas arbete
skulle ingå även hästvård och att hästskötarna skulle vara skyldiga att deltaga
i remontutbildningen. Den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen av ifrågavarande
befattningar har förutsatts skola tillämpas i avvaktan på närmare
erfarenheter. Enligt det i motionen II: 350 framställda yrkandet skulle samtliga
dessa befattningar upptagas såsom remontdressörer i lönegrad Ce 11.
Utskottet anser emellertid, att vissa fördelar kunna vara förenade med att
viss befordringsgång tillämpas beträffande ifrågavarande personal och att här
avsedda befattningar alltså differentieras i lönehänseende. På grund härav och
i avvaktan på närmare erfarenheter vill utskottet icke föreslå, att riksdagen
nu uttalar sig för annan lönegradsplacering av befattningarna än den departementschefen
förordat. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen II: 350.
Departementschefen har berört ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framlagt
förslag om att inrätta en reservsjuksköterskekår för försvaret med anställningsvillkor
enligt samma system som för arvodesanställd läkarpersonal,
vilket förslag i princip tillstyrkts av försvarets civilförvaltning och statskontoret.
Departementschefen har emellertid förklarat sig i avvaktan på ytterligare
utredning icke vara beredd att nu taga ställning till förslaget. I motionen
II: 352 har däremot hemställts, att riksdagen måtte i princip besluta, att
den ifrågasatta reservsjuksköterskekåren skall inrättas från och med nästa
budgetår. Ehuru utskottet i likhet med motionärerna finner det angeläget, att
Statsutskottets utlåtande nr 155.
31
särskilda åtgärder vidtagas i syfte att tillförsäkra försvaret en reserv av sjuksköterskor,
vilka äro förtrogna med de speciella förhållanden, under vilka den
militära sjukvården bedrives, anser sig utskottet, då berörda fråga ännu icke
slutligt handlagts inom försvarsdepartementet, icke böra tillstyrka, att riksdagen
i anledning av motionen nu vidtager någon åtgärd i nämnda syfte.
Yad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande arméns personalorganisation
har utskottet ansett sig kunna tillstyrka.
Åberopande det anförda får utskottet, som icke heller funnit anledning till
erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 270, II: 350 och II: 352,
a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid armén, som i särskild ordning överlämnats till
riksdagen;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar
samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som
genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1948 fastställts att lända
till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
budgetåret 1948/49;
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-
året 1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 58 600 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,
förslagsvis ................ » 6 800 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj: t, förslagsvis ...... » 715 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. » 39 800 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 12 585 000
Summa kronor 118 500 000
Särskilda upphör dsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 5 000 000
Nettoutgift kronor 113 500 000
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 113 500 000 kronor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 155.
10:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 67) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 46 700 000 kronor, har Kungl.
Maj:t i förberörda proposition nr 135 (punkt 10, s. 106—127) föreslagit riksdagen
att dels för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar för
ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattmngar vid
marinen, som i särskild ordning överlämnats till riksdagen, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1949/50, dels ock
till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Lindström väckt motion (I: 276), vari hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av propositionen nr 135 måtte besluta 1) att i personalförteckningen
för mariningenjörkåren måtte upptagas två beställningar i lönegraden
Co 14, avsedda för chefen för konstruktionskontoret å marinförvaltningens
skeppsbyggnadsavdelning och assistenten därstädes, 2) att innehavarna
av dessa beställningar skola benämnas förste marindirektörer och hänföras
till kommendörs tjänsteklass, 3) om uppflyttning av två specialingenjörer till
lönegrad Ca 33 samt 4) att två beställningar i lönegrad Ca 27 för marinmgenjör
av 2. graden ävensom två beställningar i samma lönegrad för specialingenjör
av 3. graden skola utgå.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Marinstaben.
Departementschefen förordar att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,
vid marinstaben skola tillkomma 1 kontoristbefattning (i kassatjänst) i Ca 13
och 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 ävensom att den i gällande personalförteckning
för marinstaben uppförda kansliskrivarbefattningen i Ce 15 skall
ordinariesättas.
Marindistrikten.
Departementschefen föreslår att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,
följande ordinarie befattningar skola tillkomma, med den närmare
fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, nämligen
inom Norrlandskustens marindistrikt 1 köksföreståndare i
Ca 12 samt 1 kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst,
inom Ostkustens marindistrikt 2 köksföreståndare i Ca 14 och 2 biträdande
köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i Ca 13 och 2 kanslibitiäden
i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 27 kontorsbiträden i Ca 8,
inom Gotlands marindistrikt, avsedda för Gotlands kustartillerikår,
Statsutskottets utlåtande nr 155.
33
1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 samt 1
kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst, inom
Sydkustens marindistrikt 2 köksföreståndare i Ca 14, 2 köksföreståndare
i Ca 12 och 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i
Ca 13 och 2 kanslibiträden i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 20
kontorsbiträden i Ca8, vid Öresunds marindistrikt 1 kontorsbiträde i
Ca 8 ävensom vid Västkustens marin distrikt 1 köksföreståndare i Ca 14,
1 köksföreståndare i Ca 12 och 2 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 kontorist
i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst, samt 11 kontorsbiträden
i Ca 8.
Flottan.
Departementschefen förordar, att för marinstabens kassaavdelning inrättas
en beställning för förvaltare i kassatjänst i utbyte mot en flaggunderofficersbeställning.
Departementschefen tillstyrker vidare att, i utbyte mot två flaggunderofficersbeställningar,
inrättas förvaltarbeställningar i kassatjänst för
cheferna för avlöningsdetaljerna vid kameralkontoren inom Ost- och Sydkustens
marindistrikt. I enlighet härmed skulle alltså i personalförteckningen
för flottan för nästa budgetår uppföras 3 beställningar för förvaltare i kassatjänst
(Ma 6) och i samband härmed ur förteckningen avföras 3 beställningar
för flaggunderofficer (Ma 5).
Antalet beställningar för högbåtsmän utgör enligt gällande personalförteckning
411, eller samma antal varmed 1944 års manskapsutredning räknat
för budgetåret 1948/49 i sin plan för utbyggnad av högbåtsmannakadern.
Departementschefen tillstyrker, att det av manskapsutredningen för budgetåret
1950/51 föreslagna slutläget beträffande högbåtsmän, 511 beställningar,
intages redan från och med nästa budgetår.
Kustartilleriet.
Gällande personalförteckning för kustartilleriet upptager 4 beställningar
för förvaltare i kassatjänst (Ma 6). Dessa beställningar äro avsedda för Stockholms,
Blekinge, Göteborgs och Gotlands kustartilleriförsvar. Departementschefen
förordar, att 3 nya beställningar för förvaltare i kassatjänst, avsedda
för Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö''
kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement, inrättas i utbyte
mot 3 beställningar för flaggunderofficer (Ma 5).
Antalet överfurirsbeställningar föreslås skola ökas med 15 till 110.
Mariningenjörkåren.
Marinöverdirektören har upprepat sitt i yttrande över 1945 års försvarskommittés
betänkande framlagda förslag om att inrätta 2 beställningar för förste
marindirebtör i Co 14 och 2 beställningar för specialingenjör i Ca 33, i utbyte
mot lägre beställningar, samt att utöka kåren med ytterligare 2 specialingen3—936
49 Biliang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 155—164.
34
Statsutskottets utlåtande nr 155.
jörsbeställningar av 2. graden (teleingenjörer). Därutöver bär märinöverdirektören
föreslagit, att i utbyte mot 2 beställningar för mariningenjör
av 2. graden skola tillkomma 2 beställningar för förste marindirektör i
Co 10, samt att ytterligare 4 beställningar för specialingenjör av 3. graden
(3 teleingenjörer och 1 artilleriingenjör) skola inrättas. Förslaget har biträtts
av chefen för marinen.
Departementschefen har i fråga om dessa förslag anfört följande.
»Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 209) anförde jag att, ehuru
skäl talade för att mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad
än Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredniligen
rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville
föreslå en dylik åtgärd. Även statsutskottet intog i sitt av 1948 års riksdag
godkända utlåtande nr 161 samma ståndpunkt. Då resultatet av berörda
utredning ännu icke föreligger, anser jag det alltjämt böra anstå med inrättande
av bär avsedda högre beställningar vid mariningenjörkåren.
Ej heller i övrigt anser jag mig i nuvarande läge kunna förorda annan
förändring beträffande mariningenjörkårens personaluppsättning än att jag
med hänsyn till det trängande behovet av teleingenjörer föreslår inrättande
av nya beställningar för 3 specialingenjörer av 2. graden i Ca 29.»
l/is sa utbildningsanstalter.
Departementschefen förordar, att i utbyte mot extra ordinarie befattningar
skola tillkomma följande ordinarie befattningar, nämligen vid sjökrigshögskolan
1 kontorsbiträde i Ca8, vid sjökrigsskolan 1 köksföreståndare
i Ca 14, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde
i Ca 8, vid marinens underofficers skola 1 köksföreståndare i
Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13 och 2 biträdande köksföreståndare
i Ca 10 samt vid flottans sjömansskola 1 köksföreståndare i Ca 12 och
1 biträdande köksföreståndare i Ca 10.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har för budgetåret
1949/50 beräknats till 24 700 000 kronor (nu 24 400 000 kronor).
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Marindistrikten m. m.
Departementschefen förordar, att 2 av de i gällande personalförteckning
under rubriken Ostkustens marindistrikt uppförda befattningarna för
expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20 vid Stockholms örlogsstation, vilka
vid organisationsundersökningar visat sig icke erforderliga, skola utgå ur förteckningen.
Departementschefen förordar vidare, att de för Stockholms örlogsstation
och, under rubriken Sydkustens marindistrikt, för Karlskrona örlogsstation
uppförda 2 expeditionsofficersbefattningarna i löneklass 1:29 erhålla
den ändrade tjänstebenämningen chef för registerdetalj.
Statsutskottets utlåtande nr 155.
35
Den i gällande personalförteckning under rubriken Västkustens mai*indistrikt
för Göteborgs örlogsstation uppförda expeditionsofficersbefattningen
i löneklass 1: 29, vilken vid organisationsundersökningar visat sig icke
erforderlig, föreslås skola utgå ur förteckningen.
Lönekostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för nästa
budgetår bör uppföras å personalförteckningen, ha uppskattats till i runt tal
1 095 000 kronor.
De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i
avlöningsstaten för nästa budgetår, ha beräknats till 860 000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Ifrågavarande anslagspost, som för innevarande budgetår är uppförd med
260 000 kronor, har för nästa budgetår beräknats till 375 000 kronor, varav
till befattningsarvoden m. m. 130 000 kronor samt till de arvoden och särskilda
ersättningar, som böra uppföras å särskild av Kungl. Maj:t fastställd
förteckning, 245 000 kronor.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Fast anställt icke-ordinarie manskap.
Departementschefen förordar, att antalet korpralsbeställningar vid flottan
för nästa budgetår minskas med 35 till 315. Härigenom kommer det av statsmakterna
enligt beslut vid 1947 och 1948 års riksdagar fastställda slutläget
beträffande antalet kontraktsanställt manskap att uppnås.
Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för nästa budgetår
beräknats till förslagsvis 10 900 000 kronor (nu 10 700 0Ö0 kronor).
Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.
Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för nästa budgetår bör
uppföras i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap,
ha av departementschefen beräknats till förslagsvis 2 500 000 kronor
(nu 3 000 000 kronor). Det minskade medelsbehovet under denna post föranledes
huvudsakligen av föreslagen ordinariesättning av vissa befintliga
extra ordinarie befattningar. För närmare kännedom om de av departementschefen
tillämpade grunderna för beräkning av posten i fråga torde få hänvisas
till propositionen, s. 119—124.
Viss extra personal m. m.
Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till
2121 000 kronor (nu 2 092 500 kronor).
Fänrikar.
För avlöningar till fänrikar har beräknats ett belopp av 414 000 kronor
(nu 475 000 kronor).
36
Statsutskottets utlåtande nr 155.
Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren. Musikelever.
Departementschefen har under förevarande delposter räknat med oförändrade
medelsbehov, 340 000 kronor respektive 28 000 kronor.
Civila lärare.
Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till
462 400 kronor (nu 313 500 kronor).
Personalvårdsassistenter. Mobiliseringslottor.
Under förevarande delposter ha beräknats oförändrade medelsbehov,
41 000 kronor respektive 10 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår har enligt förenämnda beräkningsgrunder
upptagits till i runt tal 16 800 000 kronor (nu 17 000 000
kronor).
Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg ha för nästa budgetår beräknats i runt tal 4 890 000
kronor (nu 4 725 000 kronor).
Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 47 000 000
kronor eller 300 000 kronor mera än det belopp som anvisats för innevarande
budgetår.
Utskottet.
I yttrande över 1945 års försvarskommittés betänkande föreslog marinöverdirektören,
att såsom ett första led i en utbyggnad av mariningen
jörkåren för budgetåret 1948/49 skulle inrättas, bland annat, två beställningar
för förste marindirektör i lönegrad Co 14 och 2 beställningar för
specialingenjör i lönegrad Ca 33 i utbyte mot lägre beställningar. Vid anmälan
av propositionen 1948:209 anförde emellertid departementschefen i
fråga om de föreslagna beställningarna i Co 14 att, ehuru skäl talade för att
mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad än Ca 33, han
i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen rörande löneställningen
för vissa högre statliga befattningar icke då ville föreslå en dylik
åtgärd. Även statsutskottet intog i sitt av 1948 års riksdag godkända utlåtande
nr 161 samma ståndpunkt. Ej heller förslaget om att inrätta de båda
specialingenjörsbeställningarna i lönegrad Ca 33 föranledde någon åtgärd
från statsmakternas sida. Utskottet underströk dock i nyssnämnda utlåtande
vikten av att mariningenjörkåren utan alltför stor tidsutdräkt tillfördes
ett antal beställningar i högre lönegrader. Emellertid har departementschefen
ej heller för nästa budgetår framlagt förslag om att inrätta de föreslagna
högre beställningarna. Såsom skäl härför har anförts, att berörda
37
Statsutskottets utlåtande nr 155.
utredning ännu icke slutförts. I den nu föreliggande motionen I: 276 har
yrkats, att riksdagen måtte besluta inrätta de ifrågavarande beställningarna
i Co 14 och Ca 33 i utbyte mot vissa lägre beställningar. Utskottet anser i
likhet med motionären det vara till fullo klarlagt, att ett starkt behov av att
inrätta vissa högre beställningar vid mariningenjörkåren föreligger, icke minst
för att förbättra det bekymmersamma rekryteringsläge, som råder vid kåren.
Det är därför mindre tillfredsställande, att departementschefen icke varit beredd
att nu föreslå erforderliga åtgärder härutinnan. Utskottet inser väl det
önskvärda i att resultatet av den åberopade utredningen om möjligt avvaktas,
innan ställning tages till förslag om att inrätta högre befattningar. Denna
utredning har såväl förra året som innevarande år åberopats för uppskov
med lösandet av nu ifrågavarande liksom åtskilliga andra personalfrågoi av
angelägen art. Utskottet finner det med hänsyn härtill vara synnerligen påkallat,
att utredningsarbetet bedrives i sådan takt, att resultatet av detsamma
föreligger och kan utnyttjas vid prövningen av myndigheternas förslag till
medelsäskanden för budgetåret 1950/51. Då alltså utskottet utgår från att
förslag om att inrätta ett antal beställningar i högre lönegrader vid mariningenjörkåren
skall kunna av Kungl. Maj :t föreläggas nästa års riksdag, anser
sig utskottet icke böra föreslå att riksdagen i anledning av det motionsvis
gjorda yrkandet nu vidtager någon förändring i kårens personaluppsättning.
Yad departementschefen i övrigt i skilda avseenden föreslagit beträffande
marinens personalorganisation har utskottet ansett sig kunna tillstyrka.
Åberopande det anförda och under erinran om vad utskottet i det föregående
under arméns motsvarande anslag anfört vid behandlingen av motionen
I: 270 angående lönegradsplaceringen av kassacheferna vid försvaret får
utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag,
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 276,
a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid marinen, som i särskild ordning överlämnats
till riksdagen;
b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 24 700 000
38
Statsutskottets utlåtande nr 155.
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ...................... kronor 1 095 000
3. Arvoden ooh särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. > 375 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis...................................... » 16 800 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 4 890 000
Summa kronor 47 860 000
Särskilda upphör dsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 860 000
Nettoutgift kronor 47 000 000
c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl.iöx budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.
Il''0) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Majrt i
propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 97) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor, har
Kungl. Maj.t i förberörda proposition nr 135 föreslagit riksdagen (punkt 11,
s'' 146) att dels för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1949/50, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor.
Departementschefen har såsom en sammanfattande benämning på de skolor
och förband — radarskola, stamflygförarskola och flygräddningsförband
som skola vara förlagda till det etablissement i Hägernäs, som nu disponeras
av Roslagens flygflottilj (F2), förordat Roslagens flygkår (F2).
. , Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
rlygstaben.
^.Yid flygstaben föreslås skola tillkomma 1 befattning för kontorist (i kassatjänst)
i Ca 13 i utbyte mot en motsvarande extra ordinarie befattning.
F/ygbasområdess taber.
För Västra flygbasområdesstaben föreslås skola tillkomma 1 befattning för
kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot en befattning för skriv- och kontorsgöromål.
Statsutskottets utlåtande nr 155.
39
Personal vid flygvapnet.
Såvitt avser antalet officerare (utom i intendenturbefattning) vid flygvapnet
föreslås, att från och med nästa budgetår indrages 1 beställning för
flottiljchef (Roslagens flygflottilj) samt inrättas beställningar för 1 chef för
flygvapnets centrala skolor i Ma 12 eller Ma 11, 1 överstelöjtnant, 6 överstelöjtnanter
eller majorer och 3 majorer eller kaptener. Härigenom skulle antalet
dylika beställningar komma att uppgå till det antal, som enligt 1948
års försvarsbeslut beräknats för fullt utbyggd organisation, inberäknat de
beställningar för överstelöjtnant eller major samt för major eller kapten, som
upptagits alternativt med flygingenjörsbeställningar.
I fråga om antalet underofficerare (utom musikpersonal) föreslås, att
från och med nästa budgetår skola indragas beställningar för 1 förvaltare i
förrådsbefattning (Roslagens flygflottilj) och 20 sergeanter.
Av de i gällande personalförteckning uppförda 20 beställningarna för förvaltare
i kassatjänst är en avsedd för Roslagens flygflottilj. I avvaktan på
närmare utredning rörande frågan om kassaorganisationen vid Roslagens
flygkår har föreskrift synts böra meddelas om att vid uppkommande vakans
å en av här avsedda förvaltarbeställningar frågan om densammas återbesättande
skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Antalet beställningar för överfurir föreslås skola från och med nästa
budgetår ökas med 19 till 79, eller till det antal som enligt 1948 års försvarsbeslut
beräknats för fullt genomförd organisation.
Civilmilitär personal. Departementschefen föreslår i fråga om flygingenjör
spersonalen, att från och med nästa budgetår inrättas befattningar
för 3 styresmän i Gp 12 och 3 verkstadsöveringenjörer i Cp 9, avsedda för centrala
flygverkstäder. I samband härmed föreslås, att från personalförteckningen
få utgå beställningar för 3 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33) och 3
flygingenjörer av 1. graden (Ca 30).
Vidare föreslås med hänsyn till uppkommande vakans skola indragas ytterligare
1 beställning för flygingenjör av 1. graden.
I personalförteckningen äro nu uppförda beställningar för verkmästare till
följande antal, nämligen 27 verkmästare av 1. klassen (Ca 21) — varav 4 för
centrala flygverkstäderna å Malmen och Västerås avsedda beställningar vid
nuvarande innehavares avgång skola vakantsättas — samt 21 verkmästare av
2. klassen (Ca 19). En av de för flygverkstäderna avsedda beställningarna
för verkmästare av 1. klassen föreslås skola indragas från och med nästa
budgetår.
Antalet mästare, f. n. 72 mästare av 1. klassen (Ca 18) och 154 mästare
av 2. klassen (Ca 16), föreslås skola för fortsatt planenlig utbyggnad av personalorganisationen
ökas med 6 i den högre graden och 13 i den lägre graden.
För flygtekniker (Ca 12) äro i gällande personalförteckning uppförda 1 200
beställningar. Antalet dylika beställningar föreslås för nästa budgetår skola
ökas med 300 till 1 500.
Vid anmälan av propositionen 1948:206 (s. 455) tillstyrkte departements
-
40
Statsutskottets utlåtande nr 155.
chefen ett av 1945 års försvarskommitté framställt förslag om att inrätta en
flottil] polisorganisation som ersättning för de nuvarande vaktplutonerna vid
flygflottiljerna. I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar
beräknades tills vidare behovet av flottiljpoliser till 258, varav 19 i
Ca 16 och 239 i Ca 14. Några beställningar för flottiljpoliser ha emellertid
ännu icke inrättats. Departementschefen förordar, att från och med nästa
budgetår inrättas beställningar för 4 förste flottiljpoliser i Ca 16 och 44
flottiljpoliser i Ca 14.
Personal vid flygförbanden m. m.
Departementschefen föreslår att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,
följande ordinarie befattningar skola tillkomma, nämligen 2 köksföreståndare
i Ca 14, 1 vid vardera av F 5 och F 16, 18 kontorister (i kassatjänst) i
Ca 13, 1 vid varje flygförband, 18 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid envar av
F 1—F 4, F 6—F 15, F17, F 18, F 21 och flygvapnets centrala skolor, 18 kanslibiträden
(i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid varje förband utom F 2, 21 biträdande
köksföreståndare i Ca 10, 1 vid envar av F 1—F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets
centrala skolor samt 2 vid F 16, ävensom 25 kontorsbiträden i Ca 8,
4 vid F 6, 3 vid F 16, 2 vid envar av F 1, F 2, F 11 och F 14 samt 1 vid envar
av F 3, F 4, F 7, F 8, F 9, F 10, F 17, F18, flygvapnets centrala skolor och
f lygkrigshögskol an.
De i gällande personalförteckning för Roslagens flygflottilj (F 2) uppförda
befattningarna — 1 maskinist i Ca 16, 2 förrådsvaktmästare i Ca 12 och
1 eldare av 1. klassen i Ca 11 — föreslås skola överföras till Roslagens flygkår,
därvid till personalförteckningen borde föreskrivas, att frågan om återbesättande
av förrådsvaktmästarbefattningarna vid uppkommande vakans
skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Enligt beslut den 21 januari 1949 har Kungl. Maj:t bemyndigat sjukvårdsförvaltningen
att intill den 1 juli 1949, från och med vilken dag garnisonssjukhuset
i Linköping kommer att övertagas av Östergötlands läns landsting, för
förbandssjukvården vid Södertörns flygflottilj disponera en i personalförteckningen
för garnisonssjukhusen uppförd ordinarie befattning som översköterska
(Ca 12) vid angivna garnisonssjukhus. I samband harmed har Kungl. Maj:t
föreskrivit, att den befintliga extra ordinarie befattningen såsom översköterska
(Ce 12) vid berörda flygflottilj skall hållas vakant. Departementschefen föreslår
i anslutning till detta beslut, att ifrågavarande ordinarie översköterskebefattning
från och med nästa budgetår överföres till att redovisas å flygvapnets
personalförteckning, varvid dock borde föreskrivas, att frågan om
befattningens återbesättande vid uppkommande vakans skäll underställas
Kungl. Maj:ts prövning. Förenämnda för flygflottiljen i fråga avsedda extra
ordinarie översköterskebefattning föreslås skola avföras ur personalförteck-ningen.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har för budgetåret
1949/50 beräknats till 23 800 000 kronor (nu 21 700 000 kronor).
St åt std skottets utlåtande nr 155.
41
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Flygstaben.
Departementschefen förordar, att 3 av de i gällande personalförteckning för
flygstaben uppförda arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare
(löneklass 1: 20) från och med nästa budgetår utbytas mot befattningar för
2 kanslibiträden i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Eskaderstabe rna.
I varje eskaderstab ingå f. n., bland annat, 1 pensionerad underofficer i
arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer (löneklass 1: 20) och 2 biträden
för skriv- och kontorsgöromål. Departementschefen förordar, att
samtlig nyssnämnd personal utom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid andra eskaderstaben, eller alltså 4 underofficerare i arvodesbefattningar
och 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål, skall indragas samt att
i stället skola tillkomma 4 kanslibiträden i Ce 11, 1 vid varje eskaderstab.
Flygförbanden.
Då Roslagens flygflottilj skall indragas från och med nästa budgetår,
föreslås den i gällande personalförteckning uppförda, för flottiljen avsedda
befattningen för mobiliseringsofficer i löneklass 1: 29 skola avföras ur förteckningen.
Av de för flottiljen avsedda 3 befattningarna för expeditionsunderofficerare
anses 2 alltjämt erforderliga för Roslagens flygkår.
Lönekostnaderna under förevarande anslagspost ha för nästa budgetår beräknats
till i runt tal 1 225 000 kronor.
De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas å
avlöningsstaten för nästa budgetår, ha beräknats till 800 000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.
Ifrågavarande anslagspost, som för innevarande budgetår är uppförd med
150 000 kronor, har för nästa budgetår beräknats till 180 000 kronor, varav
till befattningsarvoden m. m. 110 000 kronor samt till de arvoden och särskilda
ersättningar, som böra uppföras å särskild av Kungl. Maj:t fastställd
förteckning, 70 000 kronor.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Fast anställt icke-ordinarie manskap.
Departementschefen förordar, att antalet furirbeställningar (Me 2 eller
Me 1) minskas från 1 718 till 1 578 samt att antalet beställningar ökas för
korpraler (Mha 2) från 170 till 180, för korpraler eller vicekorpraler (Mha 2
eller Mha 1) från 85 till 122 samt för vicekorpraler och meniga (Mha 1) från
565 till 664.
Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för nästa budgetår
beräknats till förslagsvis 7 000 000 kronor (nu 7 200 000 kronor).
42
Statsutskottets utlåtande nr 155.
Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.
Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för nästa budgetår bör
uppföras i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap,
ha av departementschefen beräknats till förslagsvis 7 000 000 kronor
(nu 7 900 000 kronor). Det minskade medelsbehovet under denna post föranledes
huvudsakligen av föreslagen ordinariesättning av vissa befintliga extra
ordinarie befattningar. För närmare kännedom om de av departementschefen
tillämpade grunderna för beräkning av posten i fråga torde få hänvisas
till propositionen, s. 136—144.
Viss extra personal m. m.
Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till
1 800 000 kronor (nu 1 900 000 kronor).
Fänrikar.
För avlöningar till fänrikar har beräknats ett belopp av 760 000 kronor (nu
700 000 kronor).
Viss icke-ordinarie läkarpersenal.
För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 88 000
kronor för arvoden till 18 flygläkare av 2. graden. I propositionen 1948: 206
beräknades antalet dylika läkare i enlighet med förslag av 1945 års försvarskommitté
till 26 vid genomförd personalorganisation. Departementschefen
förordar, att för nästa budgetår skola tillkomma ytterligare 8 befattningar,
varigenom det för genomförd organisation beräknade antalet skulle uppnås.
För arvoden till här avsedda läkare under nästa budgetår har departementschefen
beräknat ett belopp av 125 000 kronor.
Musikelever.
För innevarande budgetår ha beräknats 22 000 kronor för kontant ersättning
till 32 musikelever. Departementschefen räknar med samma belopp för
nästa budgetår.
Civila lärare.
Medelsbehovet för arvoden till civila lärare vid flygvapnet under nästa
budgetår beräknar departementschefen till 240 000 kronor (nu 222 000
kronor).
Personal vårdsaesistenter.
För arvoden till deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av 43 000 kronor. Departementschefen
upptager motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till oförändrat belopp.
Mobiliseringslottor.
För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 5 000 kronor för
arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk såsom
flottiljmobiliseringslottor. Departementschefen har för nästa budgetår räk
-
Statsutskottets utlåtande nr 155.
43
nät med oförändrade arvodesgrunder för dessa lottor. För att emellertid
möjliggöra ökat ianspråktagande av flottiljmobiliseringslottor har departementschefen
förordat, att till arvoden för dylika lottor för nästa budgetår anvisas
ett belopp av 15 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal har enligt förenämnda beräkningsgrunder upptagits
till i runt tal 17 000 000 kronor (nu 18 000 000 kronor).
Rörligt tillägg.
För rörligt tillägg har för nästa budgetår beräknats ett belopp av i runt
tal 5 095 000 kronor (nu 5 250 000 kronor).
Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 46 500 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 1100 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka de av departementschefen föreslagna
förändringarna beträffande flygvapnets personaluppsättning och bär
intet att erinra mot att de skolor och förband, som skola vara förlagda till
Roslagens flygflottiljs nuvarande etablissement i Hägernäs, erhålla den sammanfattande
benämningen Roslagens flygkår (F 2).
Under erinran om vad utskottet i det föregående under arméns motsvarande
anslag anfört vid behandlingen av motionen I: 270 angående lönegradsplaceringen
av kassacheferna vid försvaret får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen
av medelsbehovet under förevarande anslag, hemställa,
att riksdagen må
a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats
till riksdagen;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 23 800000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,
förslagsvis.................. » 1 225 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ » 180 000
44
Statsutskottets utlåtande nr 155.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
jörslag svis .................................. kronor 17 000 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 5 095 000
Summa kronor 47 300 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 800 000
Nettoutgift kronor 46 500 000
c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor.
l2:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln
(punkt 177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag
av 10 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 135 (punkt
12, s. 147 och 148) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.
Departementschefen har, med beaktande av att antalet framställningar
om ersättningar enligt militärersättningsförordningen alltsedan beredskapstiden
visat en fortlöpande minskning, föreslagit att anslaget för nästa budgetår
uppföres med ett belopp av 10 000 000 kronor, vilket innebär eu anslagsminskning
med 2 000 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och hemställer
därför,
att riksdagen må till Bidrag till ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänst g öring, för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.
Stockholm den 17 maj 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 156.
Reservation
vid punkten 4 (Avvecklingen av Livregementet till häst m. m.) av herrar
Ward, Malmborg i Skövde och Lindholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1949/50 m. m. a1 i texten