Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för hudgetåret 1349 50 m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-17 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för hudgetåret 1349 50 m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

1

Nr 155.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag under fjärde

huvudtiteln för hudgetåret 1349 50 m. in. jämte

i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. I propositionen nr 135 har

Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 2—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 11 mars 1949) lämnat en översikt över läget beträffande

den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives genom

statens organisationsnämnd, särskilt i den mån denna verksamhet påverkar

anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter

under nästa budgetår.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att resultat av verkställda organisationsundersökningar

endast i begränsad omfattning kunnat beaktas i de

förslag beträffande utformning av personalorganisationer och beräkning av

anslag, som framlagts för nästa budgetår. Liksom för innevarande och tidigare

budgetår varit fallet bör enligt departementschefen Kungl. Maj:t äga att

jämväl under nästa budgetår vidtaga de jämkningar i personalorganisationer,

som framdeles kunna bli erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,

dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie

personal.

Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t i likhet med vad

som hittills varit fallet erhåller begärt bemyndigande att även under nästa

budgetår vidtaga avsedda jämkningar i vederbörliga personalorganisationer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj: t

giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

2:o) Samförläggning av Södra skånska infanteriregementet. Kungl. Maj:t

bär föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 4—8) besluta, att Södra skånska infanteriregementet

skall i sin helhet förläggas till Ystad.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Persson m. fl. (I: 275) och den andra inom andra kammaren

av herr Olsson i Mora in. fl. (11:346), hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen i avvaktan på förnyad utredning av de ekonomiska konsekvenserna

av Södra skånska infanteriregementets förläggande till Ystad

1—936 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 sand. Nr 155—164.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr loa.

måtte avslå Kuugl. Maj:ts under punkt 2 i propositionen nr 135 framlagda

förslag.

Utskottet kommer framdeles att i detta ärende avgiva utlåtande; vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

3:o) Intendenturutbildningens förläggning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 3, s. 8-—15) besluta,

att trängkårerna skola erhålla den ändrade benämningen trängregementen,

att första, andra och tredje intendenturkompanierna skola indragas och

ersättas av mobiliseringscentraler,

att intendenturutbildningen skall förläggas till trängregementena,

att infanteriets kadettskola skall förläggas till första intendenturkompaniets

nuvarande etablissement i Ulriksdal, Solna, samt

att krigsskolans övningskompani skall förläggas till Karlberg, Solna.

Efter uppdrag av Kungl. Maj:t har chefen för armén med skrivelse den 28

februari 1949 ingivit utredning med förslag rörande intendenturutbildningens

förläggande till trängkårerna, utnyttjande av första intendenturkompaniets

(Int 1) kasernetablissement m. m. Överbefälhavaren har den 4 mars 1949 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig intet ha att erinra mot vad

arméchefen föreslagit.

I sammanfattning innebär arméchefens här framlagda förslag,

att intendenturkompanierna indragas;

att trängkårernas benämning ändras till trängregementen;

att intendenturutbildningen förlägges till trängregementena samt att de nuvarande

intendenturkompaniemas värnpliktskontingent fördelas på dessa

regementen;

att sjukvårdsutbildningen av värnpliktiga från övriga truppslag fortfarande

bedrives centraliserad;

att trängregementenas fredsorganisation ändras så att

ur T 1 ett sjukvårdskompani förlägges till Södermanlands pansarregemente,

Strängnäs,

ur T 3 ett sjukvårdskompani förlägges till Norrbottens regemente, Boden,

och

ur T 4 en sjukvårdsbataljon förlägges till Be vingehed,

ett intendenturkompani tillföres T 2 och förlägges till Skaraborgs pansarregemente,

Skövde;

att mobiliseringscentraler kvarlämnas i Solna, Karlsborg och Boden;

att Int l:s etablissement vid Ulriksdal från och med den 1 september 1949

användes för förläggning av infanteriets kadettskola; samt

att krigsskolans övningskompani från och med sistnämnda dag överflyttas

från Svea livgarde, Sörentorp, till krigsskolan, Karlberg.

I fråga om kostnaderna för omorganisationerna har arméchefen framhållit,

att vissa flyttningskostnader för personal och materiel komme att uppstå,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

3

vilka dock icke nu kunde preciseras. För närmare angivna förflyttningar av

baracker ha beräknats 53 000 kronor, varav 46 000 kronor föranledas av föreslagna

omflyttningar till Revingehed och Intl:s etablissement. å andra sidan

beräknas indragningarna av intendenturkompanierna komma att medföra minskning

av administrationskostnaderna.

Arméchefens förslag till samordning lokalt av intendenturutbildningen med

övrig utbildning i underhållstjänst bygger på den förutsättning, som angavs

i försvarspropositionen 1948: 206, nämligen att utbildningen i sjukvårdstjänst

för personal vid andra truppslag icke längre skall vara förlagd till trängkårema.

Departementschefen har ansett sig kunna i princip godtaga förslaget, att

utbildningen i fråga även i fortsättningen handhaves av trängförbanden, i

förekommande fall förlagd till andra förband eller eljest förläggningsplats

utom vederbörligt trängförband, och där kombinerad med viss del av trängförbandens

egen utbildning i sjukvårdstjänst.

Departementschefen har dock ansett det böra ytterligare övervägas om icke,

särskilt när det gäller den till TI och T 3 hörande sjukvårdsutbildningen,

möjligheter kunde finnas att förlägga denna utbildning närmare huvudförbandet

än nu föreslagits. Rådrum för dylika överväganden funnes, i det att

enligt förslaget endast T 4 skulle omorganiseras från och med utbildningsåret

1949—1950.

Under alla förhållanden syntes departementschefen principbeslut nu kunna

fattas, att de tre intendenturkompanierna skola avvecklas som självständiga

förband och att deras verksamhet skall inordnas i trängförbanden. 1 enlighet

med förslaget borde på intendenturkompaniernas nuvarande förläggningsorter

kvarlämnas mobiliseringscentraler. Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t

att efter de ytterligare överväganden i förläggningsfrågorna som departementschefen

förordat besluta om genomförandet av omorganisationen av trängförbanden.

En av fördelarna med denna omorganisation vore enligt departementschefen

att första intendenturkompaniets nuvarande förläggning i Ulriksdal

frigjordes för andra militära ändamål. Att förlägga arméns signalskola till

Int Ds etablissement skulle föranleda byggnadsföretag i en omfattning som

icke kunde komma i fråga i nuvarande läge. Såsom departementschefen framhöll

vid anmälan av försvarspropositionen vore emellertid frågan om skolans

förläggning brännande. Den syntes under alla förhållanden icke kunna lösas

utan byggnader, varför det vore angeläget att söka ordna denna förläggningsfråga

så att investeringsbehovet kunde i möjligaste män begränsas. Arméchefen

hade f. n. frågan om signaltruppernas fredsorganisation under utredning.

Enligt vad departementschefen under hand inhämtat förelåge planer på

förslag om att förlägga signalskolan till Signalregementet, varvid en del av

regementets lokaler skulle kunna tagas i anspråk jämväl för skolan. Även

andra förläggningsmöjligheter undersöktes med särskild hänsyn till angelägenheten

att nedbringa byggnadskostnaderna.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget att förlägga infanteriets kadettskola

till Int Ds etablissement. Härigenom kunde även utrymme frigöras vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Karlberg för en önskvärd förflyttning av krigsskolans övningskompani dit.

Detta medförde i sin tur en förbättring av förläggndngsläget vid Svea livgarde.

Med denna förläggning av kadettskolan bleve utgifterna för nybyggnader

vid Kådan icke erforderliga. Dessa utgifter beräknades enligt propositionen

1944: 175 vid då rådande prisläge till omkring 2 900 000 kronor.

För att omförläggningen av kadettskolan skall kunna genomföras redan i

höst, har arméchefen föreslagit, att Int 1 indrages och på detta kompani belöpande

värnpliktskontingent från och med inryckningen i slutet av maj förlägges

till Skånska trängkåren. Departementschefen har tillstyrkt detta förslag

liksom att krigsskolans övningskompani i samband med dessa omflyttningar

förlägges till Karlberg. Departementschefen avsåge att i annat sammanhang

förelägga Kungl. Maj:t förslag, att utbildningen av viss del av intendenturtrupperna

tilldelad värnpliktskontingent av åldersklass 1948 från och

med inryckningen våren 1949 förlägges till Skånska trängkåren, och förslag

i övriga med denna omförläggning sammanhörande frågor.

De personalförändringar som under budgetåret 1949/50 bli erforderliga i

anledning av omorganisationerna i föreslagen omfattning ha synts departementschefen

böra få vidtagas inom ramen för befintliga personalorganisationer.

I brist på utredning i dessa frågor kunde dylika personalfrågor icke

beaktas i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag. Det borde

ankomma på chefen för armén att så snart ske kunde framlägga förslag till de

ändringar i berörda personalorganisationer som borde genomföras redan

under budgetåret 1949/50.

I fråga om de nuvarande trängkårernas benämning har chefen för armén

efter närmare övervägande ansett, att namnet träng borde bevaras samt att

beteckningen kår borde ändras till regemente, varför således som benämning

på de fredstruppförband, som ha att svara för utbildningen i underhållstjänst,

föreslås trängregemente. Departementschefen har icke funnit anledning motsätta

sig detta förslag, vilket kunde innebära vissa praktiska fördelar.

Utskottet. Enligt beslut av 1948 års riksdag skola träng-, tyg- och intendenturtrupperna

sammanslås till ett nytt truppslag, underhållstruppema. Enligt

nu föreliggande förslag skulle sammanslagningen av underhållsförbanden

fullföljas genom att jämväl intendenturutbildningen inordnas i underhållstrupperna

med förläggning till trängförbanden. Med hänsyn till vad i ärendet

anförts till stöd för förslaget anser utskottet detsamma kunna i princip godtagas.

Härav följer, att de nuvarande tre intendenturkompanierna böra indragas.

Förslaget förutsätter, att mobiliseringscentraler för intendenturförband

inrättas på de orter, där intendenturkompanierna enligt hittillsvarande

organisation varit förlagda, d. v. s. i Solna, Karlsborg och Boden. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om genomförandet av omorganisationen

i fråga.

Genom den sålunda föreslagna omorganisationen skulle första intendenturkompaniets

nuvarande förläggning i Ulriksdal kunna frigöras för andra militära

ändamål. Då ifrågavarande etablissement synes väl lämpat för förlägg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

5

ning av infanteriets kadettskola, som lärer vara i trängande behov av bättre

förläggningsförhållanden, vill utskottet tillstyrka, att kadettskolan förlägges

dit. Såsom departementschefen framhållit torde detta kunna ske utan större

kostnader och tills vidare utan nybyggnader. Utskottet kan även biträda förslaget

att i samband med denna omflyttning krigsskolans övningskompani, som

f. n. är provisoriskt förlagt till Svea livgarde, förlägges till Karlberg, sedan

kadettskolan utflyttats därifrån.

I det föregående har utskottet anmält sin avsikt att framdeles avgiva

utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under punkten 2 i förevarande

proposition framställda förslag om samförläggning av Södra skånska

infanteriregementet till Ystad. Detta synes icke behöva föranleda uppskov

med att, på sätt departementschefen förutsatt, utnyttja tillgängliga utrymmen

i Revingehed för förläggning dit av viss sjukvårdsutbildning.

I likhet med departementschefen vill utskottet icke framställa någon erinran

mot att den nuvarande benämningen trängkår ändras till trängregemente.

Erinras må, att enligt beslut av 1948 års riksdag truppslaget som sådant

skall benämnas underhållstrupperna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta,

a) att trängkårerna skola erhålla den ändrade benämningen

trängregementen;

b) att första, andra och tredje intendenturkompanierna skola

indragas och ersättas av mobiliseringscentraler;

c) att intendenturutbildningen skall förläggas till trängregementena;
d)

att infanteriets kadettskola skall förläggas till första intendenturkompaniets

nuvarande etablissement i Ulriksdal, Solna;

e) att krigsskolans övningskompani skall förläggas till Karlberg,

Solna.

4:o) Avvecklingen av Livregementet till häst m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 4, s. 15—29) att

dels besluta, att vid indragningen av Livregementet till häst en skvadron

med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas med förläggning tills

vidare vid regementets kasernetablissement i Stockholm samt att Livregementets

till häst musikkår skall tills vidare vara ansluten till Livgardesskvadronen,

dels ock medgiva, att kostnaderna för iordningställande av lokaler i Livregementets

till! häst kasernetablissement för IY. militärbefälsstaben och

kommendantsstaben i Stockholm må slutligt bestridas av det under försvarets

fastighetsfond, arméns delfond, för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1948 års försvarsproposition (nr 206) beslöt

riksdagen (skr. nr 369, statsutsk. uti. nr 160) bland annat, att Livregementet

till häst (K 1) skulle indragas. I propositionen förutsattes, att indragningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 155.

skulle genomföras under de närmaste två budgetåren och att regementet skulle

ersättas av en mobiliseringscentral, vilken enligt 1945 års försvarskommittés

förslag skulle anslutas till ridskolan på Strömsholm. I propositionen redovisades

också ett framkommet förslag om att endera bibehålla en skvadron

vid K 1 eller utöka ridskolans övningstrupp till en reducerad skvadron. Det

förutsattes, att dessa frågor skulle närmare utredas i samband med planläggningen

av K l:s avveckling.

Med skrivelse den 14 december 1948 har chefen för armén ingivit utredning

med förslag rörande avvecklingen av K 1 och därmed sammanhängande spörsmål.

Arméchefen har i berörda skrivelse framhållit bland annat, att han ansett

starka skäl tala för att bibehålla en kavalleristyrka i Stockholm eller dess

närhet. En dylik förläggning vore det bästa och billigaste sättet att lösa frågan

om övningstrupp till ridskolan i Strömsholm och kavalleriofficersskolan i

Rosersberg. En utökning av övningstruppen vid ridskolan till en reducerad

skvadron skulle, anför arméchefen, medföra betydande kostnader för byggnader,

beräknade till omkring 880 000 kronor, under det att en ryttarskvadron

kunde beredas plats inom K l:s etablissement utan särskilda kostnader. Ridskolan

hade heller icke direkt behov av så stor övningstrupp. Med hänsyn härtill

har arméchefen föreslagit, att av K 1 bibehålies en skvadron i Stockholm.

Departementschefen har för egen del på de skäl armécliefen anfört förordat,

att en skvadron av K 1 behålles i huvudstaden eller dess närhet. Det

alternativ till förläggningsplats som diskuterats vore ridskolan vid Strömsholm.

Antingen detta alternativ eller eventuellt annan plats valdes, kunde

förläggningsfrågan icke lösas utan nybyggnader, vilka icke syntes kunna

komma till stånd under nuvarande förhållanden på byggnadsmarknaden. Departementschefen

har därför, utan att därmed taga ställning till frågan om

skvadronens slutliga förläggning, tillstyrkt, att densamma tills vidare förlägges

till K l:s etablissement. Under budgetåret 1949/50 skulle skvadronen

utgöra en kvarstående del av K 1. Densamma borde benämnas Livgardesskvadronen.

Beställningen för sekundchef vid K 1 föreslås skola indragas under budgetåret

1949/50 i samband med att innehavaren omplaceras till annan tjänst.

Departementschefen har tillstyrkt av arméchefen framlagt förslag att som

sekundchef för Livgardesskvadronen avses en regementsofficer.

Beträffande K l:s musikkår har arméchefen framhållit, att utrymme för

musikkåren icke kan beredas vid Svea artilleriregemente, så länge dettas nya

etablissement icke helt utbyggts. Kårens huvudsakliga tjänstgöring skulle

under alla förhållanden komma att bli förlagd till Stockholm, där kåren borde

kunna uppträda till häst tillsammans med Livgardesskvadronen och iförd

samma uniform som dess personal. Då det därjämte vore möjligt att förlägga

musikkårens personal till K l:s etablissement och där avse övningslokaler för

kåren, har arméchefen ansett såväl ekonomiska som andra skäl tala för att

musikkåren anslutes till Livgardesskvadronen i stället för till artilleriregementet.

De -skäl som arméchefen anfört ha synts departementschefen tala för att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155. <

K l:s musikkår anslutes till Livgardesskvadronen och icke, såsom förutsattes i

försvarspropositionen, överflyttas till Svea artilleriregemente. Då frågan om

skvadronens slutliga förläggning ännu icke lösts, kunde definitivt beslut om

musikkåren icke fattas nu. Departementschefen har alltså föreslagit, att kåren

bibehålies ansluten till K 1, så länge skvadronen är förlagd till K l:s etablissement.

Beträffande den mobiliseringscentral, som skulle ersätta K 1, har departementschefen

tillstyrkt av arméchefen framlagt förslag, att centralen i fråga

uppdelas med en del i Strömsholm och en del i Stockholm. En förläggning av

Livgardesskvadronen till annan plats än Stockholm kunde dock möjligen föranleda

annan placering av centralen.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 4 mars 1949 anvisat medel, 175 000

kronor, från anslaget till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

för vissa omändringsarbeten vid K 1 för IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben

i Stockholm, vilka enligt beslut av Kungl. Maj:t den 14 januari

1949 skola förläggas till K l:s lokaler. Enligt beslut vid 1946 års riksdag

skulle lokalbehovet för dessa staber tillgodoses genom nybyggnad på Svea

livgardes förutvarande kaserntomt vid Linnégatan i Stockholm. Riksdagen

har medgivit, att kostnaderna för denna nybyggnad ma bestridas av byggnadsanslag

som, i form av s. k. kvotanslag, senast för budgetåret 1946/47

anvisats för .sådana byggnadsarbeten för armén som föranleddes av försvarets

utbyggnad enligt 1942 års försvarsbeslut. När nu militärbefäls- och kommendantsstaberna

erhålla definitiv förläggning i K l:s etablissement, har det

synts departementschefen lämpligt, att de byggnadsarbeten som föranledas

av denna förläggning slutligt bestridas av samma medel som avsetts för den

tidigare beslutade förläggningen. De medel som nu förskottsvis anvisats för

ändamålet uppgå såsom nämnts till 175 000 kronor, motsvarande 126 000

kronor enligt det prisläge, efter vilket de av 1942 ars försvarsbeslut föranledda

byggnadsarbetena ursprungligen beräknats, d. v. s. prisläget den

1 juli 1941.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat beslöt 1948 års riksdag efter

förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 206, att Livregementet till häst

(K 1) skulle indragas. I propositionen redovisades emellertid ett framkommet

förslag om att endera bibehålla en skvadron vid K 1 eller utöka ridskolans

övningstrupp tdl en reducerad skvadron. Det förutsattes, att dessa frågor

skulle närmare utredas i samband med planläggningen av K l:s avveckling.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att vid indragningen av Kl

en skvadron med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas med förläggning

tills vidare vid regementets kasernetablissement i Stockholm, lill

stöd för förslaget har framhållits önskvärdheten av att bibehålla en kavalleristyrka

i Stockholm eller dess närhet. En dylik förläggning har ansetts vara

det bästa och billigaste sättet att lösa frågan om övningstrupp till ridskolan i

Strömsholm och kavalleriofficersskolan i Rosersberg. En utökning av övningstruppen

vid ridskolan till en reducerad skvadron skulle nämligen enligt vad i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 155.

231''opositionen upplysts medföra betydande kostnader för byggnader, under

det att en ryttarskvadron kunde beredas plats inom K l:s etablissement utan

särskilda kostnader. Utskottet har vid övervägande av denna fråga ansett sig

icke böra framställa någon erinran mot att en skvadron av Iv 1 bibehålies vid

regementets avveckling.

Enligt vad som förutsattes i förenämnda proposition skulle Kl:s musikkår

överflyttas till Svea artilleriregemente. Då det nu visat sig, att utrymme

för musikkåren icke kan beredas vid artilleriregementet och då kårens huvudsakliga

tjänstgöring skulle under alla förhållanden komma att bliva förlagd

till Stockholm, vill utskottet jämväl biträda förslaget, att musikkåren tills

vidare anslutes till Livgardesskvadronen.

Mot det föreslagna sättet för bestridande av kostnaderna för iordningställande

av lokaler i K Ds etablissement för IY. militärbefälsstaben och kommendantsstaben

i Stockholm har utskottet icke något att erinra.

\ad departementschefen i övrigt under förevarande punkt föreslagit anser

sig utskottet även kunna biträda.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att vid indragningen av Livregementet till häst en

skvadron med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas

med förläggning tills vidare vid regementets kasernetablissement

i Stockholm samt att Livregementets till häst musikkår

skall tills vidare vara ansluten till Livgardesskvadronen;

b) medgiva, att kostnaderna för iordningställande av lokaler

i Livregementets till häst kasernetablissement för IV. militärbefälsstaben

och kommendantsstaben i Stockholm må slutligt

bestridas av det under försvarets fastighetsfond, arméns delfond,

för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten

m. m.

5:o) Ordinariesättning av viss personal vid försvarsgrenarna m. m. Under

denna rubrik har (punkt 5, s. 29—32) till behandling upptagits frågan om

ordinaiiesättning av viss civil extra ordinarie personal vid försvarsgrenarna.

Departementschefen har erinrat, att försvarets civilförvaltning i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår avgivit förslag i sådant syfte. Ämbetsverket

har därvid anfört i huvudsak följande.

Den civila personalen vid försvaret borde i princip icke vara sämre ställd

med avseende å möjligheterna att vinna ordinarie anställning än övrig statstjänstemannapersonal.

Erfarenheterna hade givit vid handen lämpligheten av

att för vissa tjänster även vid de lokala organen avse civila befattningshavare,

och under årens lopp hade också dylika tillkommit i ökad omfattning. De av

organisationsnämnden bedrivna undersökningarna hade ävenledes visat att

ett stadigvarande behov förelåge av vissa civila befattningar inom stabs- och

förvaltningstjänsten. Vid sådant iförhållande ansåge civilförvaltningen några

betänkligheter i princip icke böra möta att omvandla vissa extra ordinarie befattningar

till ordinarie. På sätt departementschefen anfört i propositionen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

9

1948: 209 måste emellertid med hänsyn till pågående utredningar en viss försiktighet

härvidlag iakttagas. Sålunda syntes befattningsgrupper eller befattningar,

vilka kunde komma att beröras av pågående eller i utsikt ställda löneutredningar

och organisationsundersökningar, icke annat än i undantagsfall

böra f. n. ifrågakomma för ordinariesättning. På grund härav ansåge civilförvaltningen

sig nu icke kunna förorda generell ordinariesättning av befattningar

tillhörande maskinist-, eldar-, arbetsledar- eller förrådstjänstemannagrupperna,

huru önskvärd en dylik åtgärd än finge anses vara. Icke heller

kunde civilförvaltningen föreslå några jämkningar med avseende på befattningar

för teknisk personal.

Beträffande kontorspersonalen borde i avvaktan på prövningen av

1947 års biträdesutrednings förslag viss försiktighet iakttagas med avseende å

inrättande av nya kanslibiträdestjänster. De skäl, som föranlett denna inställning,

talade emellertid enligt civilförvaltningens mening icke med samma

styrka mot ordinariesättning i viss omfattning av redan inrättade dylika

tjänster. Inom de förvaltningsområden, där efter verkställda organisationsundersökningar

en fast organisation beslutats, syntes sålunda i princip samtliga

högre befattningar för kontorspersonal böra göras till ordinarie. Yidare

borde för kontors- och skrivbiträden inrättas ordinarie befattningar till sådant

antal, att möjlighet (förelåge för personalen att erhålla ordinarie anställning

i anslutning till den reglerade befordringsgången. Civilförvaltningen förordade,

att samtliga extra ordinarie befattningar för kontorspersonal i högre än 8

lönegraden vid rationaliserade förband och vid huvuddelen kassaavdelningar

inom försvaret i övrigt utbyttes mot motsvarande ordinarie befattningar.

Undantag härifrån borde givetvis göras för sådana befattningar, vilka f. n.

endast övergångsvis funnes i organisationen, liksom även, tills vidare, för befattningshavare

vid kameralkontoren.

Vad avser köksföreståndarpersonalen borde samtliga befattningar

för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare, med enahanda undantag

som angivits beträffande kontorspersonalen, omvandlas till ordinarie.

Beträffande skogvaktarper sonalen ansåge civilförvaltningen ordinarie

anställning böra ifrågakomma för de vid Järvafältet, i Boden, i Karlsborg

och å Utö placerade skogvaktarna.

Departementschefen har framhållit, att han, såvitt anginge frågan i vilken

omfattning ordinariesättning av befintliga extra ordinarie befattningar borde

ske från och med nästa budgetår, ansett sig kunna i huvudsak ansluta sig till

civilförvaltningens förslag. Beträffande frågan huruvida de nya ordinarie

tjänsterna skulle tillsättas efter ansökningsförfarande eller icke har departementschefen

framhållit, att i de fall då innehavaren av motsvarande extra

ordinarie befattning innehade formell kompetens och i övrigt lämpade sig för

befattningen vederbörande borde utan ansökningsförfarande kunna erhålla

den ordinarie befattningen.

Departementschefen har vidare föreslagit vidgad användning av extra ordinarie

anställningsform för icke-ordinarie biträdespersonal. Enligt departementschefen

borde extra anställningsform komma i fråga endast vid anställning

för rent tillfälliga arbetsuppgifter.

Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt utlåtande nr 1G1 till 1948 års riksdag

underströk vikten av att förslag till ordinariesättning i skälig omfattning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 155.

av civil personal vid försvaret underställdes riksdagens prövning så snart ske

kunde.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till försvarets civilförvaltnings

av departementschefen biträdda förslag rörande den omfattning, i vilken ordinariesättning

av befintliga extra ordinarie befattningar bör ske från och med

nästa budgetår. Yad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört föranleder

ingen erinran från utskottets sida. Till de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar, som föranledas av ordinariesättningarna, återkommer

utskottet i det följande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

tillkänna vad utskottet ovan anfört.

6:o) Utsträckt rätt till ersättning för flyttningskostnad åt personal i övre

Norrland. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 32 och 33)

medgiva, att i förberörda statsrådsprotokoll omförmäld rätt till ersättning

för flyttningskostnad må tillkomma personal vid försvaret i den .omfattning,

som av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll angivits.

Frågan om att utsträcka rätten till flyttningsersättning till ytterligare personal

i övre Norrland var i anledning av väckta motioner (I: 29 och It: 57)

föremål för behandling vid 1948 års riksdag. I sitt över motionerna avgivna,

av riksdagen godkända utlåtande (nr 54) anförde statsutskottet bland

annat att, så länge flyttningsersättning i enlighet med bestämmelserna i

Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1937 ansåges böra tillkomma personal vid

i Boden förlagda truppförband m. m., sakliga skäl enligt utskottets mening

onekligen syntes tala för att enahanda förmån borde beredas jämväl motsvarande

beställningshavare vid förband, staber och skolor i Luleå, Kalix

och Kiruna. Det syntes utskottet därför befogat, att omhandlade fråga av

Kungl. Maj:t toges under förnyat övervägande.

Departementschefen har framhållit, att även enligt hans mening det icke

numera vore motiverat att begränsa rätten till flyttningsersättning till personal

allenast vid bodenförbanden. De skäl, som föranlett statsmakterna

att medge viss personal vid samtliga truppförband m. m. inom Yl. militärområdet

med undantag för Umeå försvarsområde (nr 61) rätt till s. k. rekreationsresor,

syntes med samma styrka göra sig gällande såvitt avsåge

rätt till flyttningsersättning. Skäl syntes också tala för att ifrågavarande

rättighet utsträcktes att avse även överfurirer. Överensstämmelse vunnes

härvid mellan de båda här berörda förmånerna. Departementschefen har

alltså ansett sig böra föreslå, att rätten till ersättning för flyttningskostnad

utsträckes att avse även överfurirer och att omfatta personal vid samtliga

truppförband, staber och anstalter inom VI. militärområdet med undantag

för försvarsområde nr 61.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

11

Utskottet. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag står i överensstämmelse

med den uppfattning i detta ämne, varåt statsutskottet vid 1948 års riksdag

gav uttryck i sitt utlåtande nr 54. Utskottet vill därför tillstyrka, att de särskilda

förmåner av flyttningsersättning, som nu utgå till vissa beställningshavare

i Boden, utsträckas territoriellt i enlighet med departementschefens

förslag. Det synes utskottet skäligt, att- på sätt föreslagits jämväl överfurirer

komma i åtnjutande av ifrågavarande förmån.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 11 mars 1949 omförmäld rätt till ersättning

för flyttningskostnad må tillkomma personal vid försvaret

i den omfattning, som av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll

angivits.

7:o) Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 6) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 412 000 kronor,

har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 135 (punkt 7, s. 34—46)

föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning

för försvarets sjukvårdsstyrelse, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1949/50, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för sjukvårdsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1949/50, dels ock till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Huss väckt motion (II: 351)

hemställts, att riksdagen ville med ändring av Kungl. Maj:ts förslag besluta

dels att generalläkaren skall inplaceras i lönegrad Cp 21, dels att i försvarets

sjukvårdsstyrelse skall nyinrättas en befattning såsom generalläkarens

ställföreträdare i Cp 14, dels ock att byrådirektörsbefattningen i ämbetsverket

skall inplaceras i Ca 31.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 412 000

kronor.

Av 1944 års militärsjukvårdskommitté framlagt förslag rörande omorganisation

av den militära sjukvårdens ledning innebär, att förvaltningsverksamheten

och den f. n. försvarsgrensvis organiserade inspektionsverksamheten

på ifrågavarande område skola sammanföras och handhavas av ett för försvaret

gemensamt organ — försvarets sjukvårdsstyrelse.

Departementschefen, som ansett sig icke vara beredd att nu framlägga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 155.

något på kommittébetänkandet grundat förslag i ämnet, har anmodat generalläkaren

att inkomma med förslag rörande de åtgärder, som f. n. syntes

kunna vidtagas på förevarande område. I en promemoria har denne härutinnan

sammanfattningsvis anfört följande.

Generalläkaren borde under alla förhållanden ha full inspektionsrätt i

fråga om hälso- och sjukvårdstjänst. Därjämte borde sådana befogenheter

tilläggas honom, att han kunde samordna verksamheten på utbildnings- och

personalområdet och skapa enhetlighet i denna verksamhet. För att åstadkomma

en samordning av inspektionsverksamheten borde den ordningen införas,

att försvarsgrenscheferna finge delge generalläkaren uppgift om föreliggande

inspektionsbehov inom vederbörlig försvarsgren. Det borde tillkomma

generalläkaren att efter samråd med respektive försvarsgrenschef

organisera inspektionsverksamheten på sjukvårdsområdet med hänsyn tagen

till bland annat det speciella behov av sakkunskap, som erfordrades vid olika

inspektionstillfällen. För att kunna på ett effektivt sätt fylla uppgiften som

främste målsman för försvarets hälso- och sjukvård borde generalläkaren få

befogenhet att meddela försvarsgrenscheferna de anvisningar, vilka betingades

av de krav som ställdes på den militära hälso- och sjukvården i fred

och i krig. Ett mera intimt samarbete borde åvägabringas mellan försvarsgrensöverläkarna

och generalläkaren. Yiss del av försvarsgrensöverläkarnas

tjänstgöring borde för sådant ändamål förläggas till det centrala ledningsorganet.

Detta borde komma till klart uttryck i vederbörlig instruktion.

I fråga om hälso- och sjukvården vid armén kunde och borde ytterligare

åtgärder vidtagas för att underlätta en samordning av inspektions- och förvaltningsverksamhet.

Arméöverläkaren och dennes organ borde därför nära

anknytas till sjukvårdsförvaltningen. Då arméöverläkarens expedition syntes

kunna inordnas i sjukvårdsförvaltningens, borde en hos arméöverläkaren

f. n. anställd expeditionsofficer, pensionerad officer med arvode i löneklass

1: 29, kunna utgå ur organisationen. Genom att generalläkarens inspektionsverksamhet

vidgades och med hänsyn till att denna verksamhet borde vara

en av hans huvuduppgifter uppstode behov av en befattningshavare, på vilken

generalläkaren kunde avlasta en del av de löpande förvaltningsgöromålen.

Denne befattningshavare borde tjänstgöra såsom generallakarens ställföreträdare

samt dessutom utgöra en sammanhållande länk för och ledare av arbetet

inom ämbetsverket. För ändamålet borde inrättas en förordnandetjänst

såsom försvarsöverläkare. För att möjliggöra förvärvande av en val kvalificerad

kraft borde befattningen placeras i lönegrad Cp 14. Innehavaren av

befattningen skulle sålunda i lönehänseende bli jämställd med arméöverläkaren.

Samtidigt med inrättandet av försvarsöverläkartjänsten borde den

för chefen för sjukvårdsförvaltningens hälso- och sjukvårdsbyrå avsedda

byråöverläkartjänsten, lönegrad Ga 33, indragas. Sjukvårdsförvaltningens

hälso- och sjukvårdsbyrå, som består av en allmän sektion samt en hygienoch

epidemisektion, borde uppdelas i en sjukvårdsbyrå samt en hygien- och

epidemibyrå. Såsom chefer för de båda byråerna borde avses cheferna för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

13

nyssnämnda sektioner. En sakkunnig i röntgenfrågor kunde utgå ur ämbetsverkets

organisation; behovet av sakkunskap härvidlag kunde tillgodoses

inom det vetenskapliga rådets ram. Då inspekterande verksamhet i stor utsträckning

komme att åläggas läkarna i sjukvårdsförvaltningen, borde uniformsplikt

åläggas dem.

Benämningen försvarets sjukvårdsförvaltning borde med hänsyn till den

ledande och inspekterande verksamhet, som skulle tillkomma ämbetsverket,

ändras till försvarets sjukvårdsstyrelse.

Departementschefen har framhållit, att vid utarbetandet av propositionen

1943:180 och vid det utredningsarbete, som föregick framläggandet av densamma,

stor uppmärksamhet ägnades åt det svårlösta spörsmålet om ordnandet

av förhållandet mellan sjukvårdsförvaltning och sjukvårdsinspektion.

Vid utformningen av det genom propositionen framlagda förslaget gjordes

en avvägning mellan de olika intressen, som här framträtt. Ifrågavarande

spörsmål tillmättes även vid riksdagsbehandlingen av propositionen framträdande

betydelse. Den enligt riksdagens hemställan företagna utredningen

och den hittills samlade erfarenheten ha, framhåller departementschefen,

givit vid handen, att den i förevarande hänseende gällande ordningen icke

är tillfredsställande. En ändring vore sålunda av behovet påkallad. Enligt

det av militärsjukvårdskommittén framlagda förslaget skulle en rationalisering

ske genom en omfattande omorganisation av den militära sjukvårdens

ledning, innefattande skapande av ett nytt ämbetsverk. Då emellertid resultaten

av vissa pågående utredningar kunde i ej oväsentliga delar komma att

föranleda rubbning i den föreslagna organisationen, syntes departementschefen

försiktigheten bjuda, att man i avbidan på nyssnämnda resultat uppsköte

det slutliga ställningstagandet till förslaget.

F. n. borde man enligt departementschefens mening begränsa sig till att

utnyttja förefintliga möjligheter till en partiell reform på förevarande område.

Härigenom syntes det kunna bli möjligt att samtidigt med en ökad

effektivisering av den militära sjukvårdens ledning vinna erfarenheter, som

kunde läggas till grund för en slutlig omorganisation av denna ledning.

De i generalläkarens promemoria framförda förslagen till en provisorisk

reglering av förhållandet mellan sjukvårdsförvaltningen och sjukvårdsinspektionerna

har departementschefen ansett sig kunna i allt väsentligt biträda.

Departementschefen har intet haft att erinra mot att generalläkarens

ställning stärkes genom revidering av gällande instruktionsföreskrifter på

grundval i huvudsak av vad generalläkaren föreslagit.

I enlighet härmed har departementschefen tillstyrkt, att arméöverläkaren

och hans arbetsorgan på sätt generalläkaren föreslagit nära anknytas till

sjukvårdsförvaltningen. I likhet med generalläkaren har departementschefen

ansett att, om en dylik åtgärd vidtages, den å arméöverläkarens expedition

placerade arvodesbefattningen för expeditionsofficer bör kunna indragas.

Departementschefen har i princip anslutit sig till uppfattningen att den

ökade inspektionsverksamhet, som avses komma att åvila generalläkaren,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 155.

aktualiserar behovet av en befattningshavare, vilken kan övertaga en del av

de på generalläkaren ankommande förvaltningsgöromålen och bestrida Övriga

i generalläkarens promemoria i detta sammanhang angivna uppgifter. Departementschefen

har emellertid ansett sig icke nu kunna tillstyrka förslaget

att inrätta en befattning i Cp 14 för ändamålet. Tills vidare borde ifrågavarande

behov kunna tillgodoses genom att arméöverläkaren erhölle uppdrag

att bestrida ifrågavarande uppgifter. Departementschefen räknade med att

arméöverläkaren i anledning härav bereddes erforderlig tjänstledighet och

att annan befattningshavare förordnades som vikarie å arméöverläkartjänsten.

Byråöverläkartjänsten i Ca 33 borde härvid hållas vakant.

I och med vakantsättningen av byråöverläkartjänsten, vilken såsom förut

nämnts vore avsedd för chefen för den nuvarande hälso- och sjukvårdsbyrån,

komme den allmänna sjukvårdssektionen samt hygien- och epidemisektionen

ej längre att sammanhållas inom en byrå utan bleve var för sig jämställda med

övriga byråer inom verket.

Hänsyn till den utvidgning av generalläkarens ansvar och arbetsuppgifter,

som den av departementschefen föreslagna reformen kommer att medföra

jämfört med nuvarande förhållanden, talade enligt departementschefen onekligen

för en höjning av generalläkarens löneställning. Emellertid vore departementschefen

med hänsyn till pågående utredning rörande löneställning

för byråchefer m. fl. högre tjänstemän icke nu beredd att föreslå någon ändring

i sådant avseende.

Med hänsyn till att inspekterande verksamhet förutsattes komma att i avsevärd

omfattning bedrivas av de vid sjukvårdsförvaltningen anställda läkarna

borde i enlighet med generalläkarens förslag uniformsplikt åläggas dem.

I generalläkarens promemoria föreslagen indragning av arvode till en sakkunnig

i röntgenfrågor kommer att föranleda en minskning av anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, med 1000

kronor.

På av generalläkaren anförda skäl och då försvarets sjukvårdsförvaltning

knappast vore en fullt adekvat benämning ens på det nuvarande ämbetsverket,

borde detta enligt departementschefen från och med den 1 juli 1949 erhålla

den ändrade benämningen försvarets sjukvårdsstyrelse.

I den av militärsjukvårdskommittén föreslagna organisationen skulle ingå

följande administrativa personal, nämligen en byrådirektör i Ca 31, en förste

byråsekreterare i Ca 29, en byråsekreterare i Ca 24 och en amanuens. Sjukvårdsförvaltningen

har för nästa budgetår föreslagit inrättande av förstnämnda

befattning i utbyte mot den nuvarande i Ca 29 och en ny befattning

i Ce 27 i utbyte mot en befintlig i Ca 24. Departementschefen har emellertid

ansett sig icke kunna i nuvarande läge tillstyrka förslaget i annan mån

än att en ny befattning inrättas för förste byråsekreterare i Ce 27, mot att

en byråsekreterarbefattning i Ca 24 överföres på övergångsstat. Förste desinfektören

och desinfektörerna föreslås inplacerade såsom extra ordinarie i

lönegraderna 19 respektive 17. Sjukvårdsförvaltningens förslag om bere
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

15

dande av extra ordinarie anställning åt en extra läkare i Cg 29 ock tre extra

läkare i Cg 25 har departementschefen ansett sig med hänsyn till rekryteringsförhållandena

böra biträda i vad avser befattningen i 29 lönegraden

och två av befattningarna i 25 lönegraden. Befattningarna borde i samband

härmed erhålla benämningarna förste byråläkare (i Ce 29) och byråläkare

(i Ce 25). I konsekvens härmed borde den nuvarande andre byråläkaren i

Ca 29 erhålla den ändrade benämningen förste byråläkare. Beträffande den

personal för förrådskontrollen, som nu avlönas av anslaget till Försvarets

sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen, föreslås att kostnaderna härför

överflyttas till förevarande anslag.

Personalstaten för försvarets tandvård upptar f. n. en tandvårdsinspektör,

7 militärbefälstandläkare, 35 tandpoliklinikföreståndare samt 20 extra tandläkare

med arvode. Samtliga äro civila befattningshavare. Departementschefen

har med hänsyn till dessa tandläkares samhörighet med krigsmakten

förordat, att civilmilitär anställning beredes dem från och med nästa budgetår.

Utskottet. I avvaktan på resultatet av vissa pågående utredningar har

departementschefen ansett sig icke nu böra framlägga slutligt förslag rörande

omorganisation av den militära sjukvårdens ledning. För att emellertid i någon

mån avhjälpa de brister, som vidlåda den nuvarande organisationen, föreslås

en partiell reform böra vidtagas på förevarande område, innebärande förutom

smärre organisatoriska jämkningar vissa ändringar i gällande instruktionsföreskrifter.

Vad departementschefen därvidlag föreslagit anser sig utskottet

kunna tillstyrka.

Med hänsyn till den utvidgning av generalläkarens ansvar och arbetsuppgifter,

främst genom den ökade inspektionsverksamhet, som enligt förslaget

skulle tillkomma denne, vill det förefalla, som om en höjning av ifrågavarande

befattningshavares lönegradsplacering vore i viss mån befogad. I likhet med

departementschefen anser utskottet emellertid, att i nuvarande läge bör tills

vidare anstå med ställningstagande till denna fråga. Utskottet kan alltså icke

tillstyrka det motionsvis gjorda yrkandet i denna del.

Enligt förslaget skulle behovet av en befattningshavare, vilken kunde övertaga

en del av de på generalläkaren ankommande förvaltningsgöromålen och

därjämte fullgöra vissa övriga arbetsuppgifter, tills vidare tillgodoses genom

att för ändamålet taga i anspråk arméöverläkaren. Den sistnämnde skulle i

anledning därav beredas erforderlig tjänstledighet och annan befattningshavare

förordnas som vikarie å arméöverläkartjänsten. Denna anordning är givetvis

icke tillfredsställande på längre sikt. Såsom ett provisorium i avvaktan på

att slutlig ställning kan tagas till ämbetsverkets organisation torde emellertid

anordningen i fråga kunna godtagas. Utskottet anser sig därför icke böra tillstyrka

motionärens förslag att för här avsedda arbetsuppgifter nu inrätta en

särskild befattning.

Även frågan om föreslagen uppflyttning av byrådirektörsbefattningen till

lönegrad Ca 31 synes tills vidare böra anstå. Utskottet kan alltså ej heller

härutinnan tillstyrka motionen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Förslaget att ändra benämningen å försvarets sjukvårdsförvaltning till försvarets

sjukvårdsstyrelse synes motiverat och tillstyrkes alltså.

Utskottet finner i likhet med departementschefen, att försvarets tandläkare

med hänsyn till dessas samhörighet med krigsmakten böra beredas civilmilitär

anställning.

Departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt har icke givit

utskottet anledning till erinran liksom ej heller de framlagda förslagen till

personalförteckning och avlöningsstat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionen II: 351,

a) fastställa följande personalförteckning för försvarets sjukvårdsstyrelse,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

1 generalläkare .....................................

1 byråöverläkare ....................................

3 förste byråläkare .................................

1 byrådirektör .......................................

1 förste byråläkare .................................

1 kanslibiträde .......................................

1 expeditionsvakt .................................

2 kontorsbiträden....................................

Tjänsteman å övergångsstat.

1 byråsekreterare ................................................... Ca 24

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 förste byråläkare ................................................ Ce 29

1 förste byråsekreterare .......................................... Ce 27

2 byråläkare ......................................................... Ce 25

1 Befattningen skall tills vidare hållas vakant.

b) godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... kronor 119 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis

Lönegrad

ep 19

Ca 331

Ca 31

Ca 29

Ca 29

Ca 11

Ca 10

Ca 8

61 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155. 17

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ kronor 32 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

...................................................... * 251000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... * ^2 000

Summa kronor 515 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 42 000

Nettoutgift kronor 473 000

c) till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.

8:o) Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 6) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 50 000 kronor, har Kungl. Maj:t i

förberörda proposition nr 135 föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 46 och 47) att

till nämnda ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 68 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 50 000 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd dels av belastningen å anslaget, dels ock a\

den vidgade inspektionsverksamhet, som föreslagits under föregående punkt.

Utskottet. Den verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande

anslag har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 68 000

kronor.

9:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 28) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 112 000 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 135 (punkt 9, s. 47—105) föreslagit riksdagen

att dels för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som

i särskild ordning överlämnats till riksdagen, dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att med avseende å personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av

i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

2—938 49 Bil)ang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 155—164.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 155.

som genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1948 fastställts att lända till efterrättelse

för tillämpningen av arméns personalförteckningar budgetåret 1948/49,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1949/50,

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 113 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar Bergh och Mannerskantz väckt

motion (I: 270), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kassacheferna

vid försvarsväsendet placeras i lönegraden Ma 8, att denna lönegradsplacering

göres retroaktivt verkande från den 1 juni 1947 vid infanteriet respektive den

1 juli samma år vid övriga delar av armén samt vid flygvapnet och kustartilleriet,

samt att de kassachefer, vilka avgått med pension efter nyss nämnda

data, tillerkännas pension enligt lönegraden Ma 8,

dels en inom andra kammaren av herrar Henriksson och Ekdahl väckt motion

(11:350), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under rubriken

Remonteringsväsendet för nästa budgetår i personalförteckningen uppföra följande

antal befattningar som remontdressörer i lönegrad Ce 11, nämligen vid

Herrevadsklosters remontdepå 38, vid Gudhems remontdepå 25 och vid Utnäslöts

remontdepå 8,

dels ock en inom andra kammaren av herr Huss m. fl. väckt motion (II: 352),

vari hemställts, att riksdagen måtte i princip besluta, att en reservsjuksköterskekår

för försvaret skall inrättas fr. o. m. nästa budgetår i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framställt förslag.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Generalitetet.

Den å generalitetets stat uppförda beställningen för arméinspektör i Mo 17,

som den 1 april 1949 blivit vakant, har föreslagits skola utgå ur personalförteckningen.

Den å generalitetets stat uppförda beställningen för generalmajor i Mo 17

inrättades från och med den 1 juli 1947 för generalmajoren A. Bredberg, varvid

förutsattes att Bredberg med avstående av samtliga löneförmåner i beställningen

skulle, intill dess han avgick med pension, vara tjänstledig för att

fullgöra uppdrag som vice ordförande i statens organisationsnämnd och ordförande

i försvarets centrala organisationskommitté. Det förutsattes vidare,

att beställningen vid Bredbergs avgång skulle indragas (prop. 1947: 130,

s. 116). Då Bredberg den 1 april 1949 inträtt i pensionsåldern, har beställningen

föreslagits skola från och med nästa budgetår utgå ur personalförteckningen.

Anordningen med särskild beställning för Bredberg tillkom för att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155. 19

undvika vikariatsförordnande å hans beställning som militärbefälhavare och

å lägre beställningar i succession därefter.

Genom beslut den 18 februari 1949 har Kungl. Maj:t beviljat inspektören

för underhållstrupperna översten K. G. Björck, tjänstledighet med avstående

av samtliga löneförmåner i innehavande beställning samt förordnat honom

att från och med den 1 april 1949 och tills vidare vara ledamot i statens organisationsnämnd.

Då det är att antaga, att Björck kommer att tagas i anspråk

i organisationsnämnden intill dess han den 1 oktober 1953 inträder i pensionsåldern,

har, i samma syfte att undvika vikariatsförordnanden på vissa ordinarie

beställningar inom försvaret, för Björck föreslagits skola inrättas en särskild

beställning såsom överste i Mo 14, eller samma lönegrad till vilken hans

nuvarande beställning är hänförd. Den nya beställningen, som förutsatts skola

indragas vid Björcks avgång, har synts departementschefen böra uppföras i

personalförtecknigen under rubriken Militärområdena m. m. och redovisas vid

IV. militärområdet.

Generals t a b skåren.

För chefen för arméstabens personalavdelning har föreslagits skola avses en

pensionerad officer i arvodesbefattning, löneklass 1: 34. Antalet regementsofficersbeställningar

vid generalstabskåren kan härvid minskas med 1. Departementschefen

har förordat, att minskningen åstadkommes på så sätt att 1

överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning utbytas mot 1 beställning för alternativt

överstelöjtnant eller major.

Arméstaben.

Antalet beställningar för kapten eller löjtnant vid arméstaben har föreslagits

skola minskas med 2 till 18.

Vidare föreslås att 1 kansliskrivarbefattning i Ce 15 omändras till ordinarie

i Ca 15.

Militärområdena m. m.

I utbyte mot befattningar för skriv- och kontorsgöromål ha föreslagits

skola vid militärbefäls staberna tillkomma sammanlagt 22 kontorsbiträdesbefattningar

i Ca 8. Vid IV. militärbefälsstaben lia vidare föreslagits skola,

i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, tillkomma 3 befattningar

för skogvaktare i Ca 16, avsedda 1 för pansarskjutfältet å Utö och 2 för Järvafältet.

De för Järvafältet avsedda extra ordinarie befattningarna redovisas nu

i personalförteckningen under rubriken Kommendantsstaben i Stockholm.

Avvecklingen av Livregementet till häst föranleder, att vid IV. militärbefälsstaben

tillkomma 1 fanjunkarbeställning i Ma 5, kompaniadjutant vid Stockholms

stabskompani, 2 överfurirsbeställningar i Ma 3, avsedda den ena för

Stockholms stabskompani och den andra för kasernfurir vid Livregementets

till häst nuvarande etablissement, samt befattningar för 1 maskinist i Ca 16

och 1 eldare av 1. klassen i Ca 11, avsedda för betjäning av värmeanläggningen

vid nämnda etablissement.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 155.

\ id behandlingen av generalitetet liar departementschefen förordat, att

under rubriken Militärområdena m. m. uppföres 1 beställning för överste i

Mo 14, att redovisas vid IV. militärområdet.

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén äro

under rubriken Förs var sområclesbefälha vare uppförda 1 beställnin

för försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs—Halmstads försvarsområden i

Mo 12 och 1 beställning för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks

försvarsområden (tillika chef för arméns jägarskola) i Mall. I den

för armén gällande personalförteckningen för pensionerad personal i arvodes
-

befattningar äro under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare

uppförda följande befattningar, nämligen 1 för kommendant i Stockholm,

tillika försvarsområdesbefälhavare, i löneklass 2: 12, 16 för försvarsområdesbefälhavare

i löneklass 1: 34 och 1 för ställföreträdande försvarsområdesbefälhavare

för Bodens försvarsområde i samma löneklass. Försvars
-

områdesbefälhavare i sistnämnda försvarsområde är kommendanten i Bodens

fästning, vilken är ordinarie beställningshavare i Mo 14.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag (jfr prop. 206, s. 232 o. f.) bär föreskrivits,

att för högst 6 av befattningarna för försvarsområdesbefälhavare i löneklass

1:34 må, under förutsättning att befattningarna uppehållas av f. d.

regementschefer, utgå arvode enligt löneklass 2: 12. De högre arvodena äro

i första hand avsedda för försvarsområdesbefälhavare för Malmö, Kristianstads,

Kalmar—Växjö, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och

Härnösands—Sundsvalls försvarsområden. Utbytes vis må dock under nyss

angivna förutsättning sådant högre arvode disponeras för befälhavare för

annat försvarsområde än de angivna.

För att säkerställa möjligheten att i den utsträckning som avsågs med

1948 års riksdagsbeslut utnyttja f. d. regementschefer såsom försvarsområdesbefälhavare

har departementschefen förordat, att i personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän under rubriken Försvarsområdesbefälhavare uppföras

ytterligare 6 beställningar såsom försvarsområdesbefälhavare i Mo 12, vilka

jämte den redan befintliga beställningen såsom försvarsområdesbefälhavare

för Göteborgs Halmstads försvarsområden vid behov borde få tagas i anspråk

för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare. Beställningarna

i fråga borde härvid, förutom för nyssnämnda försvarsområden,

främst ifrågakomma för de försvarsområden, för vilka enligt de gällande be

stämmelsema arvoden enligt löneklass 2: 12 i första hand avsåges, med samma

rätt för Kungl. Maj:t att utbytesvis disponera beställningarna för befälhavare

för andra försvarsområden. Departementschefen förutsatte härvid, att

arvode i löneklass 1:34 skulle utgå i de fall, då förutsättningar saknades för

utnyttjande av ordinarie beställning. Antalet i personalförteckningen för pensionerad

personal i arvodesbefattningar uppförda befattningar för försvarsområdesbefälhavare

borde därför icke minskas. Då beträffande befattningen

för försvarsområdesbefälhavare i Göteborgs—Halmstads försvarsområden

syntes böra gälla samma ordning som beträffande övriga dylika befattningar,

to
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

21

borde tvärtom i sistnämnda personalförteckning uppföras ytterligare 1 befattning

för försvarsområdesbefälhavare i löneklass 1:34. Därest försvarsområdesbefälhavare,

som varit regementschef, skulle kvarstå i befattningen efter avgång

med pension, borde han avlönas med arvode enligt löneklass 2:12.

Departementschefen har förordat att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,

skola tillkomma vid kommendantsstaben i Stockholm 2 kanslibiträdesbefattningar

i Ca 11 och 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8, vid kommendantsstaben

i Boden 1 skogvaktarbefattning i Ca 16,1 kanslibiträ desbefattning

i Ca 11 och 1 kontorsbiträdesbefattning i Ca 8, vid staben för

Kiruna — Jokkmokks försvarsområde 1 kontorist (i kassatjänst) i

Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 2 kanslibiträden i Ca 11 och 1 biträdande

köksföreståndare i Ca 10 ävensom vid övriga försvarsområdesstaber

17 kanslibiträden i Ca 11, 1 vid varje stab, jämte 17 kontorsbiträden i Ca 8,

varav 1 vid vardera av Kristianstads och Kalmar—Växjö försvarsområdesstaber,

2 vid envar av Gävle, Härnösands—Sundsvalls, Norrköpings—Linköpings,

Örebro, Karlstads och Falu—Mora försvarsområdesstaber samt 3 vid Göteborgs—Halmstads

försvarsområdesstab.

Under rubriken Infanteribefälhavare och infanteribefälhavarstaber

har föreslagits skola tillkomma 1 kaptensbeställning i Md 9, avsedd för

tygofficer vid Stockholms kustartilleriförsvar, varvid 1 befintlig för pensionerad

officer avsedd arvodesbefattning såsom tygofficer kunde indragas.

För Platsbefälet i Karlsborg har föreslagits 1 skogvaktarbefattning

i Ca 16 i utbyte mot befintlig extra ordinarie dylik befattning.

Förbanden m. m.

Utbyggnaden av överfurirskadem föreslås liksom hittills skola ske i långsammare

takt än som förutsatts av 1944 års manskapsutredning. Antalet överfurirsbeställningar

(utom såvitt avser överfurirer i hovslagar- och sjukvårdstjänst)

skulle enligt förslaget ökas från 907 till 1 037 under det att antalet

beställningar för överfurirer i hovslagartjänst (vid kavalleriet) skulle ökas från

51 till 60 och i sjukvårdstjänst (vid underhållstrupperna) från 86 till 95. Beträffande

överfurirsbeställningarnas fördelning på olika personalstater får utskottet

hänvisa till propositionen och upprättade förslag till personalförteckningar.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har för infanteriets

förband föreskrivits, att två fanjunkarbeställningar vid varje regemente med

flera än 15 fanjunkarbeställningar skola vakantsättas vid innehavarnas befordran

till förvaltare i den nya regementsorganisationen. Civilförvaltningen,

som inhämtat att samtliga förvaltarbeställningar vid infanteriregementena

kunde beräknas vara tillsatta till den 1 juli 1949, har räknat med att antalet

fanjunkarbeställningar kan minskas med 2 vid ettvart av de regementen,

där sådan minskning icke genomförts redan från och med innevarande budgetår,

eller vid Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet,

Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Västerbottens

regemente och Västernorrlands regemente.

Även departementschefen räknar med att den angivna minskningen av

antalet fanjunkarbeställningar genomföres från och med nästa budgetår.

Departementschefen föreslår emellertid, att vid Svea livgarde härutöver

i mån av avgång minskning skall ske med ytterligare 2 fanjunkarbeställningar.

Enligt 1942 års försvarsbeslut beräknades nämligen för detta

regemente 2 fanjunkare mera i stabs- och förvaltningstjänst än för

övriga infanteriregementen (normalinfanteriregementen), under det att den

nu fastställda nya organisationen för infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst

upptager samma antal fanjunkare i dylik tjänst vid Svea livgarde

som vid övriga regementen. I personalförteckningen borde alltså föreskrivas

att 2 fanjunkarbeställningar vid Svea livgarde skola indragas vid

uppkommande vakanser.

I utbyte mot extra ordinarie befattningar föreslås skola vid infanteriets

förband tillkomma befattningar för 19 köksföreståndare i Ca 14, 19 kontorister

(i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 97 kanslibiträden i Ca 11,

20 biträdande köksföreståndare i Ca 10 ävensom 22 kontorsbiträden i Ca 8.

Från Svea livgardes till krigsskolans stat föreslås skola överföras 1 kaptensocli

1 löjtnantsbeställning, avsedda för krigsskolans övningskompani.

Såsom framgår av vad i det föregående under punkt 4 anföres föreslår

departementschefen, att i samband med avvecklingen av Livregementet till

häst den å kavalleriets personalförteckning uppförda beställningen för

sekundchef i Mo 12 indrages under budgetåret 1949/50 i samband med innehavarens

omplacering till annan tjänst. Föreskrift härom borde meddelas i

personalförteckningen.

I samband med avvecklingen av Livregementet till häst borde vidare enligt

det föregående 1 fanjunkarbeställning i Ma 5, 1 maskinistbefattning i Ca 16

och 1 eldarbefattning av 1. klassen i Ca 11 avföras från kavalleriets (Kl:s)

personalförteckning samt en nu vakant förrådsvaktmästarbefattning i Ca 12

indragas från och med nästa budgetår.

I utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar föreslås skola tillkomma

vid kavalleriets förband 3 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 3 köksföreståndare

i Ca 12, 3 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11 och 3 biträdande

köksföreståndare i Ca 10 samt 7 kontorsbiträden i Ca 8, vid pansarförb anden

3 köksföreståndare i Ca 14, 4 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare

i Ca 12, 4 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 4 biträdande köksföreståndare

i Ca 10 samt 5 kontorsbiträden i Ca8, vid artilleriets förband 6

köksföreståndare i Ca 14, 9 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 3 köksföreståndare

i Ca 12, 9 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 9 biträdande köksföreståndare

i Ca 10 samt 24 kontorsbiträden i Ca 8 ävensom vid luftvärnets förband

3 köksföreståndare i Ca 14, 7 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 4 köksföreståndare

i Ca 12, 7 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 7 biträdande köksföreståndare

i Ca 10 samt 13 kontorsbiträden i Ca 8.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr loa.

23

Radarutbildningen vid armén har hittills bedrivits vid särskilt anordnade

kurser, huvudsakligen i anslutning till signalskolan. Med hänsyn till den stora

betydelse radartjänsten numera fått även för armén och särskilt för luftvärnet

har det ansetts angeläget, att den nuvarande provisoriska utbildningsformen

snarast ersättes av en fastare utbildningsorganisation med tillgång till tekniskt

väl skolad personal. Inom försvarsgrensledningarna ha närmare undersökts

möjligheterna att till en utbildningsanstalt sammanföra de olika försvarsgrenarnas

radarutbildning. Med hänsyn till de väsentliga skiljaktigheter, som

föreligga i fråga om radarmaterielens tekniska utformning och utnyttjande,

har emellertid en dylik samordning befunnits olämplig, även om självfallet

visst samarbete kan och bör äga rum mellan de olika försvarsgrenarnas utbildningsorgan.

I likhet med chefen för armén har departementschefen därför

räknat med att en särskild radarskola för armén måste inrättas. Ehuru utredning

rörande radarskolans organisation ännu icke föreligger, ha hinder icke

synts böra möta att redan nu förelägga riksdagen förslag om inrättande av en

särskild beställning för skolans chef. Denne avses samtidigt bli målsman för

radarfrågor inom arméstabens ■ luftvärnsavdelning. Med hänsyn till de kvalificerade

arbetsuppgifter, som komma att åvila ifrågavarande beställningshavare,

har departementschefen tillstyrkt, att för denne inrättas en beställning

för alternativt överstelöjtnant eller major. Beställningen syntes departementschefen

åtminstone tills vidare böra uppföras på luftvärnets stat. Departementschefen

har vidare tillstyrkt, att för en radaringenjör inrättas en extra

ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29) å arméingenjörkårens

stat.

Departementschefen föreslår att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,

skola tillkomma vid ingenjörkårerna 1 köksföreståndare i Ca 14, 3 kontorister

(i kassatjänst) i Ca 13, 2 köksföreståndare i Ca 12, 3 kanslibiträden (i

kassatjänst) i Ca 11, 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10 samt 4 kontorsbiträden

i Ca 8 ävensom vid Signalregementet 1 kontorist (i kassatjänst)

i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, 1

biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 5 kontorsbiträden i Ca 8 samt för

kompaniet i Boden tillkomma 1 kontorsbiträde i Ca 8.

Underhållstrupperna. I enlighet med 1948 års försvarsbeslut ha

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 december 1948 första, andra och tredje

tygkompanierna indragits från och med den 1 januari 1949 samt inordnats i

respektive Svea och Göta trängkårer samt Skånska trängkåren, till vilka förband

de redan dessförinnan provisoriskt varit förlagda. Den för tygkompanierna

avsedda befälspersonalen har överförts till underhållstruppernas

stat från och med innevarande budgetår, utom såvitt avser officerare på

aktiv stat, vilka i enlighet med försvarsbeslutet alltjämt kvarstå på fälttygkårens

stat.

Departementschefen har förordat, att från fälttygkårens till underhållstruppemas

stat skola överföras jämväl de officerare som tjänstgöra som befäl

i tygtjänst, nämligen 3 kaptener och 9 löjtnanter. Därutöver har före
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 155.

slagits, att vid underhållstrupperna skola tillkomma ytterligare beställningar

för 2 kaptener, 4 fanjunkare och 15 sergeanter. Den föreslagna utökningen

är såvitt avser 2 kaptener och 2 fanjunkare föranledd av att enligt försvarsbeslutet

även Norrlands trängkår skulle tillföras ett tygkompani, vilket nu

beräknas kunna organiseras från och med den 1 april 1950.

I utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar föreslås skola vid

trängregementena tillkomma 4 köksföreståndare i Ca 14, 4 kontorister (i kassatjänst)

i Ca 13, 4 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11 och 4 biträdande

köksföreståndare i Ca 10, vid Göta trängregementes kompani i Nora 1 köksföreståndare

i Ca 12 och vid Skånska trängregementet 2 kontorsbiträden

i Ca 8.

Tygstaten.

Departementschefen förordar, att tygstaten för nästa budgetår utökas med

beställningar för 3 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18), 7 tyghantverkare av

2. klassen (Ca 16) och 53 armétekniker (Ca 12).

På grund av avgång föreslås den under rubriken Vid försvarets fabriksverk

uppförda beställningen för förste tygförvaltare skola utgå ur personalförteckningen.

For ti fika tionskåren.

En av de två å fortifikationskårens stat uppförda överstelöjtnantsbeställningarna

föreslås skola utbytas mot beställning för alternativt överste eller

överstelöjtnant.

Fältläkarkåren.

För infanteriskjutskolan föreslås skola inrättas 1 beställning för bataljonsläkare

i Ca 27.

Fäl tveterinärkåren.

I anledning av indragningen av Livregementet till häst föreslås antalet

bataljonsveterinärer i Ca 23 skola minskas med en.

Arméingenjörkåren.

Departementschefen förordar, att följande 8 ordinarie beställningar skola

tillkomma för budgetåret 1949/50, nämligen 2 armédirektörer av 2. graden i

Ca 31, 3 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 3 arméingenjörer av 2. graden

i Ca 27 samt att följande extra ordinarie beställningar skola utgå ur

personalförteckningen, nämligen 2 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och

5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27.

Frågan om arméingenjörkårens rekrytering på längre sikt är ännu icke löst.

Sannolikt torde, framhåller departementschefen, vägen över aspirantutbildning

komma att väljas. Med hänsyn till att en dylik rekryteringsväg icke

kan lämna resultat förrän efter sex år har det ansetts nödvändigt att under

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

25

tiden söka tillgodose rekryteringsbehovet genom direktanställning av ingenjörer.

Det har emellertid visat sig svårt att härvid erhålla personal med

tillräcklig kompetens för vissa betydelsefulla delar av ingenjörsverksamheten

inom försvaret. För att under en övergångstid säkra rekryteringen till arméingenjörkåren

förordar departementschefen, att utöver i personalförteckning

fastställt antal arméingenjörer måtte för utbildning till arméingenjörer få

anställas ingenjörsutbildad personal såsom extra arméingenjörer i lönegrader,

motsvarande högst de för arméingenjörer på aktiv stat i lägre lönegrader

tillämpade. Behovet av dylika extra arméingenjörer har nu angivits till 6

och har beräknats komma att i fortsättningen något växla omkring detta antal.

Det har synts departementschefen böra få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela närmare bestämmelser om anställningsvillkor m. in. för denna extra

arméingenjörspersonal.

Hissa utbildningsans talter.

I gällande personalförteckning finnas för arméns underofficersskola

uppförda, bland andra, beställningar för 2 fanjunkare eller styckjunkare i

Ma 5 och 7 fanjunkare, styckjunkare eller sergeanter i Ma 5 eller Ma 4. Departementschefen

förordar, att ifrågavarande underofficersbeställningar, liksom

redan skett beträffande officersbeställningarna vid skolan, omändras till

motsvarande beställningar i lönegraderna Md 5 respektive Md 5 eller Md 4.

I utbyte mot extra ordinarie befattningar föreslås skola vid underofficersskolan

tillkomma 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst)

i Ca 13, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8.

Såsom av det föregående framgår föreslås å krigsskolans stat skola

tillkomma ytterligare beställningar för 1 kapten och 1 löjtnant, avsedda för

skolans övningskompani. I likhet med vad fallet är med huvuddelen av de

beställningar för kompaniofficerare som nu äro redovisade på utbildningsanstalternas

stater föreslås även här ifrågavarande beställningar skola upptagas

med lönegradsbeteckningarna Md. I anslutning härtill föreslås även

en nu i Ma 7 uppförd beställning vid arméns jägarskola skola ändras

till Md-tjänst.

I utbyte mot extra ordinarie befattningar föreslås skola tillkomma, vid

krigsskolan 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13,

1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10

och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vid krigshögskolan 2 kontorsbiträden i

Ca 8, vid artilleri- och ingenjör högskolan 1 kontorsbiträde i Ca 8,

vid infanteriskjutskolan 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare

i Ca 12, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde

i Ca 8, vid ridskolan 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 kanslibiträde

(i kassatjänst) i Ca 11, vid artilleriskjutskolan 1 köksföreståndare

i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10, vid luftvärnsskjutskolan

1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare

i Ca 10, vid tygförvaltningsskolan 2 kontorsbiträden i Ca 8 samt

vid intendentur för val tningsskol an 1 kontorsbiträde i Ca 8.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

26

Remonterings väsendet.

För Herrevadsklosters remontdepå föreslås skola tillkomma 1 befattning

för kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot 1 blträdesbefattning för skriv- och

kontorsgöromål.

Arméhundväsendet.

Den å arméhundväsendets stat uppförda beställningen för fanjunkare eller

sergeant föreslås skola utbytas mot beställning för fanjunkare, styckjunkare

eller sergeant.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har för budgetåret

1949/50 beräknats till 58 600 000 kronor (nu 54 300 000 kronor).

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Arméstaben.

Såsom av det föregående framgår har departementschefen föreslagit dels

att för arméstaben inrättas 1 arvodesbefattning i löneklass 1: 34, avsedd för

chefen för personalavdelningen, dels ock att en expeditionsofficersbefattning

i löneklass 1:29, avsedd för arméöverläkarens expedition, indrages. Vidare

föreslås att två befattningar för pensionerade underofficerare i löneklass 1: 20

indragas från och med nästa budgetår.

Militärområdena m. m.

Med hänsyn till personalavgång föreslås antalet befattningar för inspektörer

för lokalförsvaret, i personalförteckningen redovisade under I.—VI.

militärbefälen, skola minskas med 1 till 2.

Då en av de för II. militärbefälsstaben avsedda expeditionsunderofficersbefattningarna

icke längre är behövlig, föreslås antalet under I.—VI. militärbefälen

redovisade befattningarna för expeditionsunderofficerare i löneklass

1: 20 skola minskas med 1 till 29. Såsom framgår av det föregående föreslås

i samband med avvecklingen av Livregementet till häst m. m. skola tillkomma

för IV. militärbefälsstaben en befattning för kasernunderofficer i

1:20. Till redovisning vid IV. militärbefälsstaben har ansetts böra upptagas

en befattning för pensionerad officer i löneklass 1: 29, chef för Stockholms

stabskompani.

Såsom av det föregående framgår föreslås skola under rubriken Kommendant

samt försvarsområdesbefälhavare tillkomma ytterligare 1

befattning för försvarsområdesbefälhavare i löneklass 1:34 samt vid infanteribefälhavarstaben

i Vaxholm indragas 1 befattning för tygofficer

i löneklass 1:29.

Förbanden m. m.

Under rubriken Infanteriets förband äro i gällande personalförteckning

uppförda 18 arvodesbefattningar såsom föreståndare för förråds
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

27

bokföringskontor i löneklass 1:20, avsedda 1 för varje infanteriregemente

utom Älvsborgs regemente. Vid sistnämnda regemente förestås förrådsbokföringskontoret

övergångsvis av en kansliskrivare i Ce 15.

För att i motsvarande befattning vid Gotlands infanteriregemente kunna

behålla fanjunkaren i Gotlands trupper H. Svensson, vilken enligt beslut av

Kungl. Maj:t vid uppehållande av befattningen åtnjuter arvode motsvarande

lön enligt 18 löneklassen, löneplan 1, förordar departementschefen, att för

regementet inrättas 1 befattning för kansliskrivare i Ce 15 i utbyte mot den

befintliga för pensionerad underofficer avsedda arvodesbefattningen såsom

föreståndare för förrådsbokföringskontor i löneklass 1:20. Departementschefen

förutsätter härvid, att kansliskrivarbefattningen i likhet med vad som

gäller för motsvarande befattning vid Älvsborgs regemente vid inträffande

vakans indrages och ersättes med befattning för pensionerad underofficer.

Vad angår kavalleriet föreslås att i anledning av indragningen av Livregementet

till häst befattningarna för biträde åt regementsintendent, köksföreståndare

och furageuppbördsman vid nämnda regemente indragas från

och med den 1 oktober 1949. Befattningen för kasernunderofficer vid regementet

föreslås skola indragas från och med nästa budgetår.

I anledning av organiserandet av Stockholms stabskompani med förläggning

vid Livregementets till häst kasernetablissement föreslås såsom av det

föregående framgår den vid luftvärnets förband för batterichef upptagna

befattningen i 1: 29 skola utgå.

Under rubriken Ingenjörkårerna föreslås skola tillkomma 1 befattning

för expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20, avsedd för ingenjörtruppskolan.

Utgifterna för löner till den personal i arvodesbefattningar, som för

nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, har departementschefen

uppskattat till i runt tal 6 800 000 kronor.

De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i

avlöningsstaten för nästa budgetår, ha beräknats till 5 000 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Ifrågavarande anslagspost, som för innevarande budgetår är uppförd med

510 000 kronor, har för nästa budgetår beräknats till 715 000 kronor, varav

till befattningsarvoden m. m. 335 000 kronor samt till de arvoden och särskilda

ersättningar, som böra uppföras å särskild av Kungl. Haj:t fastställd

förteckning, 380 000 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Departementschefen har förordat, att antalet manskapsbeställningar minskas,

för furirer i beställningsmannatjänst med 28 till 383, för övriga furirer

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 155.

med 100 till 2 780 och för korpraler (konstaplar) med 107 till 1074, samt

ökas för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 6 till 2 006. Förslaget

innebär i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944

års manskapsutredning föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag

till åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för nästa budgetår

beräknats till förslagsvis 16 700 000 kronor (nu 16 000 000 kronor).

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för nästa budgetår bör

uppföras i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap,

ha av departementschefen beräknats till förslagsvis 18 20Ö 000 kronor

(nu 19 500 000 kronor). Det minskade medelsbehovet under denna post föranledes

huvudsakligen av föreslagen ordinariesättning av vissa befintliga

extra ordinarie befattningar. För närmare kännedom om de av departementschefen

tillämpade grunderna för beräkning av posten i fråga torde få hänvisas

till propositionen, s. 84—101.

Viss extra personal m. m.

Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till

2 250 000 kronor (nu 2 900 000 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar m. m. till fänrikar har beräknats ett belopp av 1 420 000

kronor (nu 1 579 000 kronor).

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

Departementschefen har under förevarande delposter räknat med oförändrade

medelsbehov, 470 000 kronor respektive 50 000 kronor.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha upptagits 90 000 kronor för kontant ersättning

till 127 musikelever, varvid ersättningen för elev och år, med motsvarande

tillämpning av de grunder som gälla för penningbidrag till värnpliktiga,

beräknats efter 540 kronor för de första 300 dagarna av anställningstiden

och efter 720 kronor för tid därefter. Antalet musikelever har av arméchefen

för nästa budgetår beräknats utgöra 124. Med utgångspunkt härifrån

och från oförändrade ersättningsgrunder har departementschefen beräknat

medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår till 85 000 kronor.

Civila lärare. Personalvårdsassistenter.

Under förevarande delposter ha beräknats oförändrade medelsbehov,

424 000 kronor respektive 145 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

29

Mobiliseringslottor.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 42 000 kronor för

arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk för vissa

mobiliseringsuppgifter vid arméledningen och försvarsområdesstaberna (mobiliseringslottor).

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med

oförändrade arvodesgrunder för dessa lottor. För att emellertid möjliggöra

ökat ianspråktagande av mobiliseringslottor vid armén har departementschefen

förordat, att till arvoden för dylika lottor vid armén för nästa budgetår

anvisas ett belopp av 46 750 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår har enligt förenämnda beräkningsgrunder

upptagits till i runt tal 39 800 000 kronor (nu 41 200 000

kronor).

Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg ha för nästa budgetår beräknats i runt tal 12 585 000

kronor (nu 12 090 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal in. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 113 500 000

kronor eller 3 500 000 kronor mera än det belopp som anvisats för innevarande

budgetår.

Utskottet.

Under punkt 3 i det föregående har utskottet tillstyrkt förslag om

att sammanslagningen av underhållsförbanden skulle fullföljas genom att

jämväl intendenturutbildningen skulle inordnas i trängregementena och intendenturkompanierna

i samband därmed indragas. Utskottet har vidare under

punkt 4 förordat, att vid indragningen av Livregementet till häst en skvadron

bibehålies. A ad under punkt 5 anförts angående ordinariesättning av viss personal

vid försvarsgrenarna m. in. kommer att påverka personalstaterna. Av

departementschefen till följd härav föreslagna ändringar i dessa stater synas

kunna godtagas.

Motionsvis ha yrkats vissa jämkningar i den av departementschefen för

nästa budgetår föreslagna personaluppsättningen.

I motionen I: 270 har föreslagits, att kassacheferna vid försvaret, vilka äro

förvaltare i lönegrad Ma 6, skola uppflyttas till lönegrad Ma 8. Sistnämnda

för förvaltare avsedda lönegrad inrättades från och med den 1 juli 1947 i samband

med genomförandet av den allmänna löneregleringen för statens tjänstemän

utan att därvid ställning togs till frågan om vilka förvaltarkategorier,

som skulle placeras i densamma. Vid behandlingen av propositionen 1948: 209

berörde departementschefen ett av försvarets civilförvaltning i anslagsäskandena

för budgetåret 1948/49 framställt förslag om att till den nyinrättade

lönegraden uppflytta samtliga förvaltare i kassatjänst. Departementschefen

förklarade sig emellertid icke vara beredd tillstyrka detta förslag. Det vore

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 155.

nämligen enligt departementschefen nödvändigt att i ett sammanhang pröva

frågan om löneställningen för samtliga förvaltarkategorier inom försvaret,

innan ändring vidtoges beträffande lönegradsplaceringen för förvaltare i kassatjänst.

Departementschefen anmälde samtidigt sin avsikt att föranstalta om

särskild utredning av denna löneställningsfråga för berörda personalkategorier.

Med hänsyn till den ogynnsamma ställning i lönehänseende förvaltarna i

kassatjänst enligt utskottets mening onekligen intaga i förhållande till vissa

andra jämförbara personalkategorier är det beklagligt, att den av departementschefen

förutskickade utredningen ännu icke kunnat verkställas. Utskottet

förutsätter emellertid, att utredningen, som enligt vad utskottet inhämtat

i dagarna igångsättes, bedrives i sådan takt, att resultatet av densamma

skall kunna föreläggas nästa års riksdag. Med hänsyn härtill torde motionen

I: 270 icke böra av riksdagen bifallas.

Såsom departementschefen framhållit tillämpas sedan hösten 1947 försöksvis

i begränsad omfattning ett system med förkortad remontutbildning, innebärande

att remonterna i motsats till vad nu är fallet redan vid remontdepån

bibringas viss förberedande utbildning och att utbildningen vid förbandet,

som nu är tvåårig, avkortas till att omfatta endast ett år. I anslutning till en

inom arméledningen utarbetad plan för övergången till det nya systemet har

departementschefen för nästa budgetår föreslagit viss ändrad personalorganisation

vid remontdepåerna, innebärande att därstädes skulle inrättas tillhopa

25 befattningar av en ny kategori, nämligen remontdressörer i Ce 11. Samtidigt

skulle antalet befattningar för hästskötare i lönegrad Ce 9 ökas med tillhopa

10. Härvid har departementschefen utgått från att i remontdressöremas arbete

skulle ingå även hästvård och att hästskötarna skulle vara skyldiga att deltaga

i remontutbildningen. Den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen av ifrågavarande

befattningar har förutsatts skola tillämpas i avvaktan på närmare

erfarenheter. Enligt det i motionen II: 350 framställda yrkandet skulle samtliga

dessa befattningar upptagas såsom remontdressörer i lönegrad Ce 11.

Utskottet anser emellertid, att vissa fördelar kunna vara förenade med att

viss befordringsgång tillämpas beträffande ifrågavarande personal och att här

avsedda befattningar alltså differentieras i lönehänseende. På grund härav och

i avvaktan på närmare erfarenheter vill utskottet icke föreslå, att riksdagen

nu uttalar sig för annan lönegradsplacering av befattningarna än den departementschefen

förordat. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen II: 350.

Departementschefen har berört ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framlagt

förslag om att inrätta en reservsjuksköterskekår för försvaret med anställningsvillkor

enligt samma system som för arvodesanställd läkarpersonal,

vilket förslag i princip tillstyrkts av försvarets civilförvaltning och statskontoret.

Departementschefen har emellertid förklarat sig i avvaktan på ytterligare

utredning icke vara beredd att nu taga ställning till förslaget. I motionen

II: 352 har däremot hemställts, att riksdagen måtte i princip besluta, att

den ifrågasatta reservsjuksköterskekåren skall inrättas från och med nästa

budgetår. Ehuru utskottet i likhet med motionärerna finner det angeläget, att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

31

särskilda åtgärder vidtagas i syfte att tillförsäkra försvaret en reserv av sjuksköterskor,

vilka äro förtrogna med de speciella förhållanden, under vilka den

militära sjukvården bedrives, anser sig utskottet, då berörda fråga ännu icke

slutligt handlagts inom försvarsdepartementet, icke böra tillstyrka, att riksdagen

i anledning av motionen nu vidtager någon åtgärd i nämnda syfte.

Yad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande arméns personalorganisation

har utskottet ansett sig kunna tillstyrka.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke heller funnit anledning till

erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 270, II: 350 och II: 352,

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid armén, som i särskild ordning överlämnats till

riksdagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar

samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som

genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1948 fastställts att lända

till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

budgetåret 1948/49;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-

året 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 58 600 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,

förslagsvis ................ » 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj: t, förslagsvis ...... » 715 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. » 39 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 12 585 000

Summa kronor 118 500 000

Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 5 000 000

Nettoutgift kronor 113 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 113 500 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 155.

10:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 67) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 46 700 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 135 (punkt 10, s. 106—127) föreslagit riksdagen

att dels för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar för

ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattmngar vid

marinen, som i särskild ordning överlämnats till riksdagen, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1949/50, dels ock

till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Lindström väckt motion (I: 276), vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 135 måtte besluta 1) att i personalförteckningen

för mariningenjörkåren måtte upptagas två beställningar i lönegraden

Co 14, avsedda för chefen för konstruktionskontoret å marinförvaltningens

skeppsbyggnadsavdelning och assistenten därstädes, 2) att innehavarna

av dessa beställningar skola benämnas förste marindirektörer och hänföras

till kommendörs tjänsteklass, 3) om uppflyttning av två specialingenjörer till

lönegrad Ca 33 samt 4) att två beställningar i lönegrad Ca 27 för marinmgenjör

av 2. graden ävensom två beställningar i samma lönegrad för specialingenjör

av 3. graden skola utgå.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

Departementschefen förordar att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,

vid marinstaben skola tillkomma 1 kontoristbefattning (i kassatjänst) i Ca 13

och 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 ävensom att den i gällande personalförteckning

för marinstaben uppförda kansliskrivarbefattningen i Ce 15 skall

ordinariesättas.

Marindistrikten.

Departementschefen föreslår att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,

följande ordinarie befattningar skola tillkomma, med den närmare

fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, nämligen

inom Norrlandskustens marindistrikt 1 köksföreståndare i

Ca 12 samt 1 kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst,

inom Ostkustens marindistrikt 2 köksföreståndare i Ca 14 och 2 biträdande

köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i Ca 13 och 2 kanslibitiäden

i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 27 kontorsbiträden i Ca 8,

inom Gotlands marindistrikt, avsedda för Gotlands kustartillerikår,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

33

1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 samt 1

kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst, inom

Sydkustens marindistrikt 2 köksföreståndare i Ca 14, 2 köksföreståndare

i Ca 12 och 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i

Ca 13 och 2 kanslibiträden i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 20

kontorsbiträden i Ca8, vid Öresunds marindistrikt 1 kontorsbiträde i

Ca 8 ävensom vid Västkustens marin distrikt 1 köksföreståndare i Ca 14,

1 köksföreståndare i Ca 12 och 2 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 kontorist

i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst, samt 11 kontorsbiträden

i Ca 8.

Flottan.

Departementschefen förordar, att för marinstabens kassaavdelning inrättas

en beställning för förvaltare i kassatjänst i utbyte mot en flaggunderofficersbeställning.

Departementschefen tillstyrker vidare att, i utbyte mot två flaggunderofficersbeställningar,

inrättas förvaltarbeställningar i kassatjänst för

cheferna för avlöningsdetaljerna vid kameralkontoren inom Ost- och Sydkustens

marindistrikt. I enlighet härmed skulle alltså i personalförteckningen

för flottan för nästa budgetår uppföras 3 beställningar för förvaltare i kassatjänst

(Ma 6) och i samband härmed ur förteckningen avföras 3 beställningar

för flaggunderofficer (Ma 5).

Antalet beställningar för högbåtsmän utgör enligt gällande personalförteckning

411, eller samma antal varmed 1944 års manskapsutredning räknat

för budgetåret 1948/49 i sin plan för utbyggnad av högbåtsmannakadern.

Departementschefen tillstyrker, att det av manskapsutredningen för budgetåret

1950/51 föreslagna slutläget beträffande högbåtsmän, 511 beställningar,

intages redan från och med nästa budgetår.

Kustartilleriet.

Gällande personalförteckning för kustartilleriet upptager 4 beställningar

för förvaltare i kassatjänst (Ma 6). Dessa beställningar äro avsedda för Stockholms,

Blekinge, Göteborgs och Gotlands kustartilleriförsvar. Departementschefen

förordar, att 3 nya beställningar för förvaltare i kassatjänst, avsedda

för Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö''

kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement, inrättas i utbyte

mot 3 beställningar för flaggunderofficer (Ma 5).

Antalet överfurirsbeställningar föreslås skola ökas med 15 till 110.

Mariningenjörkåren.

Marinöverdirektören har upprepat sitt i yttrande över 1945 års försvarskommittés

betänkande framlagda förslag om att inrätta 2 beställningar för förste

marindirebtör i Co 14 och 2 beställningar för specialingenjör i Ca 33, i utbyte

mot lägre beställningar, samt att utöka kåren med ytterligare 2 specialingen3—936

49 Biliang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 155—164.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 155.

jörsbeställningar av 2. graden (teleingenjörer). Därutöver bär märinöverdirektören

föreslagit, att i utbyte mot 2 beställningar för mariningenjör

av 2. graden skola tillkomma 2 beställningar för förste marindirektör i

Co 10, samt att ytterligare 4 beställningar för specialingenjör av 3. graden

(3 teleingenjörer och 1 artilleriingenjör) skola inrättas. Förslaget har biträtts

av chefen för marinen.

Departementschefen har i fråga om dessa förslag anfört följande.

»Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 209) anförde jag att, ehuru

skäl talade för att mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad

än Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredniligen

rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville

föreslå en dylik åtgärd. Även statsutskottet intog i sitt av 1948 års riksdag

godkända utlåtande nr 161 samma ståndpunkt. Då resultatet av berörda

utredning ännu icke föreligger, anser jag det alltjämt böra anstå med inrättande

av bär avsedda högre beställningar vid mariningenjörkåren.

Ej heller i övrigt anser jag mig i nuvarande läge kunna förorda annan

förändring beträffande mariningenjörkårens personaluppsättning än att jag

med hänsyn till det trängande behovet av teleingenjörer föreslår inrättande

av nya beställningar för 3 specialingenjörer av 2. graden i Ca 29.»

l/is sa utbildningsanstalter.

Departementschefen förordar, att i utbyte mot extra ordinarie befattningar

skola tillkomma följande ordinarie befattningar, nämligen vid sjökrigshögskolan

1 kontorsbiträde i Ca8, vid sjökrigsskolan 1 köksföreståndare

i Ca 14, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde

i Ca 8, vid marinens underofficers skola 1 köksföreståndare i

Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13 och 2 biträdande köksföreståndare

i Ca 10 samt vid flottans sjömansskola 1 köksföreståndare i Ca 12 och

1 biträdande köksföreståndare i Ca 10.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har för budgetåret

1949/50 beräknats till 24 700 000 kronor (nu 24 400 000 kronor).

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Marindistrikten m. m.

Departementschefen förordar, att 2 av de i gällande personalförteckning

under rubriken Ostkustens marindistrikt uppförda befattningarna för

expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20 vid Stockholms örlogsstation, vilka

vid organisationsundersökningar visat sig icke erforderliga, skola utgå ur förteckningen.

Departementschefen förordar vidare, att de för Stockholms örlogsstation

och, under rubriken Sydkustens marindistrikt, för Karlskrona örlogsstation

uppförda 2 expeditionsofficersbefattningarna i löneklass 1:29 erhålla

den ändrade tjänstebenämningen chef för registerdetalj.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

35

Den i gällande personalförteckning under rubriken Västkustens mai*indistrikt

för Göteborgs örlogsstation uppförda expeditionsofficersbefattningen

i löneklass 1: 29, vilken vid organisationsundersökningar visat sig icke

erforderlig, föreslås skola utgå ur förteckningen.

Lönekostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för nästa

budgetår bör uppföras å personalförteckningen, ha uppskattats till i runt tal

1 095 000 kronor.

De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i

avlöningsstaten för nästa budgetår, ha beräknats till 860 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Ifrågavarande anslagspost, som för innevarande budgetår är uppförd med

260 000 kronor, har för nästa budgetår beräknats till 375 000 kronor, varav

till befattningsarvoden m. m. 130 000 kronor samt till de arvoden och särskilda

ersättningar, som böra uppföras å särskild av Kungl. Maj:t fastställd

förteckning, 245 000 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Departementschefen förordar, att antalet korpralsbeställningar vid flottan

för nästa budgetår minskas med 35 till 315. Härigenom kommer det av statsmakterna

enligt beslut vid 1947 och 1948 års riksdagar fastställda slutläget

beträffande antalet kontraktsanställt manskap att uppnås.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för nästa budgetår

beräknats till förslagsvis 10 900 000 kronor (nu 10 700 0Ö0 kronor).

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för nästa budgetår bör

uppföras i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap,

ha av departementschefen beräknats till förslagsvis 2 500 000 kronor

(nu 3 000 000 kronor). Det minskade medelsbehovet under denna post föranledes

huvudsakligen av föreslagen ordinariesättning av vissa befintliga

extra ordinarie befattningar. För närmare kännedom om de av departementschefen

tillämpade grunderna för beräkning av posten i fråga torde få hänvisas

till propositionen, s. 119—124.

Viss extra personal m. m.

Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till

2121 000 kronor (nu 2 092 500 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar har beräknats ett belopp av 414 000 kronor

(nu 475 000 kronor).

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren. Musikelever.

Departementschefen har under förevarande delposter räknat med oförändrade

medelsbehov, 340 000 kronor respektive 28 000 kronor.

Civila lärare.

Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till

462 400 kronor (nu 313 500 kronor).

Personalvårdsassistenter. Mobiliseringslottor.

Under förevarande delposter ha beräknats oförändrade medelsbehov,

41 000 kronor respektive 10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår har enligt förenämnda beräkningsgrunder

upptagits till i runt tal 16 800 000 kronor (nu 17 000 000

kronor).

Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg ha för nästa budgetår beräknats i runt tal 4 890 000

kronor (nu 4 725 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 47 000 000

kronor eller 300 000 kronor mera än det belopp som anvisats för innevarande

budgetår.

Utskottet.

I yttrande över 1945 års försvarskommittés betänkande föreslog marinöverdirektören,

att såsom ett första led i en utbyggnad av mariningen

jörkåren för budgetåret 1948/49 skulle inrättas, bland annat, två beställningar

för förste marindirektör i lönegrad Co 14 och 2 beställningar för

specialingenjör i lönegrad Ca 33 i utbyte mot lägre beställningar. Vid anmälan

av propositionen 1948:209 anförde emellertid departementschefen i

fråga om de föreslagna beställningarna i Co 14 att, ehuru skäl talade för att

mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad än Ca 33, han

i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen rörande löneställningen

för vissa högre statliga befattningar icke då ville föreslå en dylik

åtgärd. Även statsutskottet intog i sitt av 1948 års riksdag godkända utlåtande

nr 161 samma ståndpunkt. Ej heller förslaget om att inrätta de båda

specialingenjörsbeställningarna i lönegrad Ca 33 föranledde någon åtgärd

från statsmakternas sida. Utskottet underströk dock i nyssnämnda utlåtande

vikten av att mariningenjörkåren utan alltför stor tidsutdräkt tillfördes

ett antal beställningar i högre lönegrader. Emellertid har departementschefen

ej heller för nästa budgetår framlagt förslag om att inrätta de föreslagna

högre beställningarna. Såsom skäl härför har anförts, att berörda

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 155.

utredning ännu icke slutförts. I den nu föreliggande motionen I: 276 har

yrkats, att riksdagen måtte besluta inrätta de ifrågavarande beställningarna

i Co 14 och Ca 33 i utbyte mot vissa lägre beställningar. Utskottet anser i

likhet med motionären det vara till fullo klarlagt, att ett starkt behov av att

inrätta vissa högre beställningar vid mariningenjörkåren föreligger, icke minst

för att förbättra det bekymmersamma rekryteringsläge, som råder vid kåren.

Det är därför mindre tillfredsställande, att departementschefen icke varit beredd

att nu föreslå erforderliga åtgärder härutinnan. Utskottet inser väl det

önskvärda i att resultatet av den åberopade utredningen om möjligt avvaktas,

innan ställning tages till förslag om att inrätta högre befattningar. Denna

utredning har såväl förra året som innevarande år åberopats för uppskov

med lösandet av nu ifrågavarande liksom åtskilliga andra personalfrågoi av

angelägen art. Utskottet finner det med hänsyn härtill vara synnerligen påkallat,

att utredningsarbetet bedrives i sådan takt, att resultatet av detsamma

föreligger och kan utnyttjas vid prövningen av myndigheternas förslag till

medelsäskanden för budgetåret 1950/51. Då alltså utskottet utgår från att

förslag om att inrätta ett antal beställningar i högre lönegrader vid mariningenjörkåren

skall kunna av Kungl. Maj :t föreläggas nästa års riksdag, anser

sig utskottet icke böra föreslå att riksdagen i anledning av det motionsvis

gjorda yrkandet nu vidtager någon förändring i kårens personaluppsättning.

Yad departementschefen i övrigt i skilda avseenden föreslagit beträffande

marinens personalorganisation har utskottet ansett sig kunna tillstyrka.

Åberopande det anförda och under erinran om vad utskottet i det föregående

under arméns motsvarande anslag anfört vid behandlingen av motionen

I: 270 angående lönegradsplaceringen av kassacheferna vid försvaret får

utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag,

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 276,

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid marinen, som i särskild ordning överlämnats

till riksdagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 24 700 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 155.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ...................... kronor 1 095 000

3. Arvoden ooh särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. > 375 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................................... » 16 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 4 890 000

Summa kronor 47 860 000

Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 860 000

Nettoutgift kronor 47 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl.iöx budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.

Il''0) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Majrt i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 97) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor, har

Kungl. Maj.t i förberörda proposition nr 135 föreslagit riksdagen (punkt 11,

s'' 146) att dels för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets

anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1949/50, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor.

Departementschefen har såsom en sammanfattande benämning på de skolor

och förband — radarskola, stamflygförarskola och flygräddningsförband

som skola vara förlagda till det etablissement i Hägernäs, som nu disponeras

av Roslagens flygflottilj (F2), förordat Roslagens flygkår (F2).

. , Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

rlygstaben.

^.Yid flygstaben föreslås skola tillkomma 1 befattning för kontorist (i kassatjänst)

i Ca 13 i utbyte mot en motsvarande extra ordinarie befattning.

F/ygbasområdess taber.

För Västra flygbasområdesstaben föreslås skola tillkomma 1 befattning för

kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot en befattning för skriv- och kontorsgöromål.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

39

Personal vid flygvapnet.

Såvitt avser antalet officerare (utom i intendenturbefattning) vid flygvapnet

föreslås, att från och med nästa budgetår indrages 1 beställning för

flottiljchef (Roslagens flygflottilj) samt inrättas beställningar för 1 chef för

flygvapnets centrala skolor i Ma 12 eller Ma 11, 1 överstelöjtnant, 6 överstelöjtnanter

eller majorer och 3 majorer eller kaptener. Härigenom skulle antalet

dylika beställningar komma att uppgå till det antal, som enligt 1948

års försvarsbeslut beräknats för fullt utbyggd organisation, inberäknat de

beställningar för överstelöjtnant eller major samt för major eller kapten, som

upptagits alternativt med flygingenjörsbeställningar.

I fråga om antalet underofficerare (utom musikpersonal) föreslås, att

från och med nästa budgetår skola indragas beställningar för 1 förvaltare i

förrådsbefattning (Roslagens flygflottilj) och 20 sergeanter.

Av de i gällande personalförteckning uppförda 20 beställningarna för förvaltare

i kassatjänst är en avsedd för Roslagens flygflottilj. I avvaktan på

närmare utredning rörande frågan om kassaorganisationen vid Roslagens

flygkår har föreskrift synts böra meddelas om att vid uppkommande vakans

å en av här avsedda förvaltarbeställningar frågan om densammas återbesättande

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Antalet beställningar för överfurir föreslås skola från och med nästa

budgetår ökas med 19 till 79, eller till det antal som enligt 1948 års försvarsbeslut

beräknats för fullt genomförd organisation.

Civilmilitär personal. Departementschefen föreslår i fråga om flygingenjör

spersonalen, att från och med nästa budgetår inrättas befattningar

för 3 styresmän i Gp 12 och 3 verkstadsöveringenjörer i Cp 9, avsedda för centrala

flygverkstäder. I samband härmed föreslås, att från personalförteckningen

få utgå beställningar för 3 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33) och 3

flygingenjörer av 1. graden (Ca 30).

Vidare föreslås med hänsyn till uppkommande vakans skola indragas ytterligare

1 beställning för flygingenjör av 1. graden.

I personalförteckningen äro nu uppförda beställningar för verkmästare till

följande antal, nämligen 27 verkmästare av 1. klassen (Ca 21) — varav 4 för

centrala flygverkstäderna å Malmen och Västerås avsedda beställningar vid

nuvarande innehavares avgång skola vakantsättas — samt 21 verkmästare av

2. klassen (Ca 19). En av de för flygverkstäderna avsedda beställningarna

för verkmästare av 1. klassen föreslås skola indragas från och med nästa

budgetår.

Antalet mästare, f. n. 72 mästare av 1. klassen (Ca 18) och 154 mästare

av 2. klassen (Ca 16), föreslås skola för fortsatt planenlig utbyggnad av personalorganisationen

ökas med 6 i den högre graden och 13 i den lägre graden.

För flygtekniker (Ca 12) äro i gällande personalförteckning uppförda 1 200

beställningar. Antalet dylika beställningar föreslås för nästa budgetår skola

ökas med 300 till 1 500.

Vid anmälan av propositionen 1948:206 (s. 455) tillstyrkte departements
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 155.

chefen ett av 1945 års försvarskommitté framställt förslag om att inrätta en

flottil] polisorganisation som ersättning för de nuvarande vaktplutonerna vid

flygflottiljerna. I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar

beräknades tills vidare behovet av flottiljpoliser till 258, varav 19 i

Ca 16 och 239 i Ca 14. Några beställningar för flottiljpoliser ha emellertid

ännu icke inrättats. Departementschefen förordar, att från och med nästa

budgetår inrättas beställningar för 4 förste flottiljpoliser i Ca 16 och 44

flottiljpoliser i Ca 14.

Personal vid flygförbanden m. m.

Departementschefen föreslår att, i utbyte mot extra ordinarie befattningar,

följande ordinarie befattningar skola tillkomma, nämligen 2 köksföreståndare

i Ca 14, 1 vid vardera av F 5 och F 16, 18 kontorister (i kassatjänst) i

Ca 13, 1 vid varje flygförband, 18 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid envar av

F 1—F 4, F 6—F 15, F17, F 18, F 21 och flygvapnets centrala skolor, 18 kanslibiträden

(i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid varje förband utom F 2, 21 biträdande

köksföreståndare i Ca 10, 1 vid envar av F 1—F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets

centrala skolor samt 2 vid F 16, ävensom 25 kontorsbiträden i Ca 8,

4 vid F 6, 3 vid F 16, 2 vid envar av F 1, F 2, F 11 och F 14 samt 1 vid envar

av F 3, F 4, F 7, F 8, F 9, F 10, F 17, F18, flygvapnets centrala skolor och

f lygkrigshögskol an.

De i gällande personalförteckning för Roslagens flygflottilj (F 2) uppförda

befattningarna — 1 maskinist i Ca 16, 2 förrådsvaktmästare i Ca 12 och

1 eldare av 1. klassen i Ca 11 — föreslås skola överföras till Roslagens flygkår,

därvid till personalförteckningen borde föreskrivas, att frågan om återbesättande

av förrådsvaktmästarbefattningarna vid uppkommande vakans

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt beslut den 21 januari 1949 har Kungl. Maj:t bemyndigat sjukvårdsförvaltningen

att intill den 1 juli 1949, från och med vilken dag garnisonssjukhuset

i Linköping kommer att övertagas av Östergötlands läns landsting, för

förbandssjukvården vid Södertörns flygflottilj disponera en i personalförteckningen

för garnisonssjukhusen uppförd ordinarie befattning som översköterska

(Ca 12) vid angivna garnisonssjukhus. I samband harmed har Kungl. Maj:t

föreskrivit, att den befintliga extra ordinarie befattningen såsom översköterska

(Ce 12) vid berörda flygflottilj skall hållas vakant. Departementschefen föreslår

i anslutning till detta beslut, att ifrågavarande ordinarie översköterskebefattning

från och med nästa budgetår överföres till att redovisas å flygvapnets

personalförteckning, varvid dock borde föreskrivas, att frågan om

befattningens återbesättande vid uppkommande vakans skäll underställas

Kungl. Maj:ts prövning. Förenämnda för flygflottiljen i fråga avsedda extra

ordinarie översköterskebefattning föreslås skola avföras ur personalförteck-ningen.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har för budgetåret

1949/50 beräknats till 23 800 000 kronor (nu 21 700 000 kronor).

s. 41 Kontrollera mot PDF

St åt std skottets utlåtande nr 155.

41

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Flygstaben.

Departementschefen förordar, att 3 av de i gällande personalförteckning för

flygstaben uppförda arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare

(löneklass 1: 20) från och med nästa budgetår utbytas mot befattningar för

2 kanslibiträden i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Eskaderstabe rna.

I varje eskaderstab ingå f. n., bland annat, 1 pensionerad underofficer i

arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer (löneklass 1: 20) och 2 biträden

för skriv- och kontorsgöromål. Departementschefen förordar, att

samtlig nyssnämnd personal utom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid andra eskaderstaben, eller alltså 4 underofficerare i arvodesbefattningar

och 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål, skall indragas samt att

i stället skola tillkomma 4 kanslibiträden i Ce 11, 1 vid varje eskaderstab.

Flygförbanden.

Då Roslagens flygflottilj skall indragas från och med nästa budgetår,

föreslås den i gällande personalförteckning uppförda, för flottiljen avsedda

befattningen för mobiliseringsofficer i löneklass 1: 29 skola avföras ur förteckningen.

Av de för flottiljen avsedda 3 befattningarna för expeditionsunderofficerare

anses 2 alltjämt erforderliga för Roslagens flygkår.

Lönekostnaderna under förevarande anslagspost ha för nästa budgetår beräknats

till i runt tal 1 225 000 kronor.

De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas å

avlöningsstaten för nästa budgetår, ha beräknats till 800 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Ifrågavarande anslagspost, som för innevarande budgetår är uppförd med

150 000 kronor, har för nästa budgetår beräknats till 180 000 kronor, varav

till befattningsarvoden m. m. 110 000 kronor samt till de arvoden och särskilda

ersättningar, som böra uppföras å särskild av Kungl. Maj:t fastställd

förteckning, 70 000 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Departementschefen förordar, att antalet furirbeställningar (Me 2 eller

Me 1) minskas från 1 718 till 1 578 samt att antalet beställningar ökas för

korpraler (Mha 2) från 170 till 180, för korpraler eller vicekorpraler (Mha 2

eller Mha 1) från 85 till 122 samt för vicekorpraler och meniga (Mha 1) från

565 till 664.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för nästa budgetår

beräknats till förslagsvis 7 000 000 kronor (nu 7 200 000 kronor).

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för nästa budgetår bör

uppföras i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap,

ha av departementschefen beräknats till förslagsvis 7 000 000 kronor

(nu 7 900 000 kronor). Det minskade medelsbehovet under denna post föranledes

huvudsakligen av föreslagen ordinariesättning av vissa befintliga extra

ordinarie befattningar. För närmare kännedom om de av departementschefen

tillämpade grunderna för beräkning av posten i fråga torde få hänvisas

till propositionen, s. 136—144.

Viss extra personal m. m.

Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till

1 800 000 kronor (nu 1 900 000 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar har beräknats ett belopp av 760 000 kronor (nu

700 000 kronor).

Viss icke-ordinarie läkarpersenal.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 88 000

kronor för arvoden till 18 flygläkare av 2. graden. I propositionen 1948: 206

beräknades antalet dylika läkare i enlighet med förslag av 1945 års försvarskommitté

till 26 vid genomförd personalorganisation. Departementschefen

förordar, att för nästa budgetår skola tillkomma ytterligare 8 befattningar,

varigenom det för genomförd organisation beräknade antalet skulle uppnås.

För arvoden till här avsedda läkare under nästa budgetår har departementschefen

beräknat ett belopp av 125 000 kronor.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 22 000 kronor för kontant ersättning

till 32 musikelever. Departementschefen räknar med samma belopp för

nästa budgetår.

Civila lärare.

Medelsbehovet för arvoden till civila lärare vid flygvapnet under nästa

budgetår beräknar departementschefen till 240 000 kronor (nu 222 000

kronor).

Personal vårdsaesistenter.

För arvoden till deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för innevarande

budgetår beräknats ett belopp av 43 000 kronor. Departementschefen

upptager motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till oförändrat belopp.

Mobiliseringslottor.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 5 000 kronor för

arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk såsom

flottiljmobiliseringslottor. Departementschefen har för nästa budgetår räk
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

43

nät med oförändrade arvodesgrunder för dessa lottor. För att emellertid

möjliggöra ökat ianspråktagande av flottiljmobiliseringslottor har departementschefen

förordat, att till arvoden för dylika lottor för nästa budgetår anvisas

ett belopp av 15 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal har enligt förenämnda beräkningsgrunder upptagits

till i runt tal 17 000 000 kronor (nu 18 000 000 kronor).

Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg har för nästa budgetår beräknats ett belopp av i runt

tal 5 095 000 kronor (nu 5 250 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 46 500 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 1100 000 kronor.

Utskottet.

Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka de av departementschefen föreslagna

förändringarna beträffande flygvapnets personaluppsättning och bär

intet att erinra mot att de skolor och förband, som skola vara förlagda till

Roslagens flygflottiljs nuvarande etablissement i Hägernäs, erhålla den sammanfattande

benämningen Roslagens flygkår (F 2).

Under erinran om vad utskottet i det föregående under arméns motsvarande

anslag anfört vid behandlingen av motionen I: 270 angående lönegradsplaceringen

av kassacheferna vid försvaret får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen

av medelsbehovet under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats

till riksdagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 23 800000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,

förslagsvis.................. » 1 225 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ » 180 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 155.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

jörslag svis .................................. kronor 17 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 5 095 000

Summa kronor 47 300 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 800 000

Nettoutgift kronor 46 500 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor.

l2:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln

(punkt 177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag

av 10 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 135 (punkt

12, s. 147 och 148) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Departementschefen har, med beaktande av att antalet framställningar

om ersättningar enligt militärersättningsförordningen alltsedan beredskapstiden

visat en fortlöpande minskning, föreslagit att anslaget för nästa budgetår

uppföres med ett belopp av 10 000 000 kronor, vilket innebär eu anslagsminskning

med 2 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och hemställer

därför,

att riksdagen må till Bidrag till ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänst g öring, för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Stockholm den 17 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 156.

Reservation

vid punkten 4 (Avvecklingen av Livregementet till häst m. m.) av herrar

Ward, Malmborg i Skövde och Lindholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1949/50 m. m. a1 i texten