Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 194.9 50 till anskaffning av flygmateriel in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-17 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:157, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 194.9 50 till anskaffning av flygmateriel in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

47

Nr 157.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar

om anslag för budgetåret 194.9 50 till anskaffning

av flygmateriel in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 116,

s. 178—180 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 3 januari 1949) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att ytterligare beställningar å

flygmateriel m. m. må utläggas i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll

angivits,

dels ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 197, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 april

1949, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den fortsatta förstärkningen av dagjaktflyget i huvudsak

skall ske enligt de riktlinjer, som av departementschefen i sistnämnda statsrådsprotokoll

angivits,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att beställningar å flygmateriel

m. m. må utläggas intill ett belopp av 30 miljoner kronor utöver i 1949

års statsverksproposition i sådant hänseende föreslaget belopp av 200 miljoner

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr von Heland m. fl. (I: 76) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund i Rådom in. fl. (II: 108), i vilka hemställts,

1. att riksdagen inom ramen för av 1948 års riksdag fattat principbeslut

måtte besluta, att även återstående sju dagjaktflottiljer inom flottiljorganisationens

ram så snart ske kan skola förstärkas med 50 %\

2. att riksdagen måtte besluta, att ytterligare en attackflottilj skall ombildas

till nattjaktflottilj och att som en följd härav två andra attackflottiljer

samtidigt skola förstärkas med 50 % inom flottiljorganisationens ram;

3. att riksdagen — vid bifall till punkt 1 ovan — ville för budgetåret

1949/50 utöver vad som föreslagits av Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att ytterligare beställningar å

flygmateriel m. in. må utläggas i härför erforderlig omfattning;

1 — 993 49

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 157.

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. anvisa ett reservationsanslag

av 10 miljoner kronor;

dels ock eu inom andra kammaren av herr Hagberg i Luleå m. fl. väckt

motion (11:380), vari hemställts, att riksdagen, i avvaktan på den tillsatta

utredningen om avvägningen och fördelningen av försvarskostnaderna, måtte

besluta avslå förslaget om en ytterligare utbyggnad av flygstridskrafterna.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 76 och II: 380.

Av statsverkspropositionen inhämtas i huvudsak följande.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 125 000 000

kronor.

Kostnaderna för anskaffning av flygmateriel m. m. enligt den anskaffningsplan,

omfattande sjuårsperioden den 1 juli 1948—den 30 juni 1955, som fastställts

den 30 juni 1948, beräknades i propositionen 1948: 208 till 1 073,9 miljoner

kronor, eller i runt tal 1 074 miljoner kronor. Årskostnaderna — kostnaderna

för materielförnyelse m. m. — beräknades för de olika i perioden ingående

budgetåren komma att stiga från 132,4 miljoner kronor för budgetåret

1948/49 till 149,1 miljoner kronor för ett vart av de två sista budgetåren i

perioden, 1953/54 och 1954/55. Kostnaderna voro beräknade enligt prisläget

den 1 juli 1947.

Kostnadsramen för det av riksdagen lämnade bemyndigandet att utlägga

beställningar å flygmateriel m. in. bestämdes till 400 miljoner kronor. I princip

förutsattes i jnopositionen 1948: 208 att bemyndigandets belopp för varje år

skall bestämmas till vad som förutses komma att bindas genom beställningar

under det närmaste budgetåret.

För likvidering av beställningar ha under budgetåret 1948/49 funnits tillgängliga

125 miljoner kronor i anslag och därutöver 35 miljoner kronor såsom

betalningsreserv till Kungl. Maj:ts disposition.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen ej ifrågasatt

någon jämkning av den i propositionen 1948: 208 angivna totalkostnadsramen

och i anslutning därtill kostnadsberäknat den anskaffningsplan, som

nu bör fastställas att omfatta sjuårsperioden den 1 juli 1949—den 30 juni 1956,

till 1 082 miljoner kronor. Beräkningsgrunden har därvid varit, att den nu

löpande planens slutsumma minskas med beloppet för dess första budgetår

(1948/49) och en årskvot av engångskostnaderna och ökas med samma belopp

som nu upptagits för ett vart av de två sista budgetåren i den löpande planen

(alltså 1 073,9 — 132,4 — 6<^ + 149, i = 1 082).

Flygförvaltningen har föreslagit vissa ändrade principer för beräkning av

de årliga bemyndigandena och utifrån detta förslag hemställt om ett bemyndigande

för nästa budgetår å 215 miljoner kronor.

Utbetalningsbehovet under budgetåret 1949/50 för den planerade materielanskaffningen

har flygförvaltningen beräknat till omkring 140 miljoner kronor,

vilket belopp ämbetsverket äskat i anslag för nämnda budgetår. Flygförvalt
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

49

ningen bär även föreslagit, att anslaget från och med nästa budgetår skall

uppföras såsom förslagsanslag.

Departementschefen bar erinrat, att den nu löpande planen för anskaffning

av flygmateriel m. m. vore kostnadsberäknad efter prisläget den 1 juli

1947. Enligt vad departementschefen under hand inhämtat kunde kostnadsstegringen

under tiden den 1 juli 1947—den 30 juni 1948 beräknas till i

genomsnitt 1,5 % på den materiel som inginge i planen, vilket skulle öka

kostnadsramen med i runt tal 14 miljoner kronor. Denna prisstegring borde

inräknas i kostnadsramen för den anskaffningsplan som borde fastställas från

och med nästa budgetår. Med prisstegringen jämnt fördelad på de i sistnämnda

plan ingående budgetåren och med tillämpning av flygförvaltningens

beräkningsgrunder i övrigt kunde denna kostnadsram beräknas till 1 096,7

miljoner kronor.

Vad beträffar bemyndigandet att utlägga beställningar har departementschefen

icke funnit anledning att nu frångå de förra året fastslagna grunderna

för beräkningen av bemyndigandets belopp. Detta borde alltså för nästa budgetår

bestämmas till vad som kunde förutses komma att behöva bindas genom

beställningar under nämnda budgetår. Efter närmare prövning av behovet

från denna utgångspunkt har departementschefen ansett sig böra föreslå, att

av riksdagen nu utverkas ett ytterligare bemyndigande å 200 miljoner kronor.

Behovet av betalningsmedel för likvidering av beställningar å flygmateriel

m. in. under nästa budgetår torde enligt departementschefens mening icke behöva

beräknas till så stort belopp som av flygförvaltningen angivits. Departementschefen

räknade med att ett anslag av 110 miljoner kronor skulle

vara till fyllest. Anslaget, som tills vidare alltjämt borde vara reservationsanslag,

skulle alltså minskas med 15 miljoner kronor.

Av propositionen nr 197 inhämtas i huvudsak följande.

Enligt beslut av 1948 års riksdag (proposition nr 206, statsutskottets utlåtande

nr 160; riksdagens skrivelse nr 369) skall ett av Kungl. Maj:t framlagt

förslag att inom flottiljorganisationens ram, så snart ske kan, med 50 % förstärka

de tio dagjaktflottiljer, som skola ingå i flygvapnets organisation, i

princip läggas till grund för en successiv förstärkning av dagj aktflyget. I

likhet med föredragande departementschefen fann riksdagen emellertid ej

nödvändigt att då besluta genomförandet av större del av detta program än

som erfordrades för att trygga den närmast förestående materielleveransen

och personalrekryteringen. Enligt riksdagsbeslutet borde därför i första hand

tre dagj aktflottiljer förstärkas enligt angivna grunder. Riksdagen erinrade,

att departementschefen tillkännagivit sin avsikt att förelägga 1949 års

riksdag en på ytterligare utredning grundad plan för fortsatt utbyggnad av

dagj aktflyget. I syfte att i ett sammanhang kunna överblicka samtliga kostnader

för såväl berörda som andra ifrågasatta förstärkningar av flygvapnet

borde enligt riksdagens mening i samband med nyssnämnda utredning tagas

4—993 49 Bihanrj till riksdagens protokoll 1949. 6 sand. Nr 155—164.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 157.

under omprövning jämväl ett av chefen för flygvapnet väckt spörsmål om uppsättande

av ytterligare en nattjaktflottilj utöver den av samma riksdag beslutade

och frågan om de olika vägar, som därvid kunde beträdas. I den mån

den fortsatta utredningen skulle leda till förnyad omprövning av avvägningen

mellan flygslagen borde man vidare beakta attackflygets för försvaret i stort

synnerligen betydelsefulla uppgifter framförallt vid försvar mot invasion samt

för att försvåra en motståndares basframflyttningar nära svenskt område.

I anslutning till berörda riksdagsbeslut har Kungl. Maj:t den 30 juni 1948

uppdragit åt chefen för flygvapnet att verkställa den utredning rörande jaktflygets

fortsatta utbyggnad och därmed sammanhängande spörsmål angående

flygvapnets organisation, som av riksdagen förutsatts skola komma till

stånd, samt till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag —- omfattande jämväl

byggnads- och anläggningsarbeten — som kunde föranledas av utredningen.

Med skrivelse den 30 oktober 1948 har chefen för flygvapnet överlämnat

den honom anbefallda utredningen, som utmynnar i följande förslag:

a. Ytterligare sju dagjaktflottiljer förstärkas med 50 % enligt de grunder,

som tillämpats vid 1948 års riksdagsbeslut angående förstärkning av tre dagjaktflottiljer

(förslag A).

b. Ytterligare m attackflottilj ombildas till nattjaktflottilj, varvid den

härav förorsakade minskningen av antalet attackflottiljer kompenseras genom

att två attackflottiljer förstärkas med 50 % enligt samma principer, som tilllämpas

vid dagjaktförstärkningen (förslag B).

I ärendet ha överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen,

krigsmaterielverket, civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap och statens industrikommission efter remiss avgivit

yttranden.

Statsministern har till statsrådsprotokollet anfört följande.

»Vid den modernisering och förnyelse av försvaret som nu pågår böra ansträngningarna

inriktas på ett sådant utnyttjande av teknikens medel att

största möjliga försvarsverkan kan uppnås inom ramen för våra begränsade

ekonomiska resurser. I enlighet med denna tankegång torde en sådan organisation

av vårt försvar böra eftersträvas att ett visst mått av beredskap — så

långt detta över huvud taget är möjligt i fredstid — beständigt är för handen

samt att största möjliga stridsverkan snabbt kan åstadkommas även mot plötsliga

anfall från angripare med överlägsna stridskrafter. Flygvapnet med sin

höga beredskapsgrad och sin stora rörlighet kan betraktas såsom vår första

försvarslinje, i all synnerhet vid ett överraskande anfall mot vårt land. Starka

skäl kunna därför åberopas för en fortsatt förstärkning av flygvapnet. Ett väl

utbyggt flygvapen är även i stånd att ge ökat skydd åt hemorten samt förbättra

arméns och marinens stridsduglighet.

Ofrånkomligt är emellertid att en förstärkning av försvaret genom en

modernisering, som företrädesvis inriktas på den mest tekniskt betonade försvarsgrenen,

kräver höga kostnader. Den dyrbara materielen förslites snabbt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

51

och fordrar omsättning i rask takt. Den nu föreslagna förstärkningen måste

ses mot bakgrunden av de stora kostnader — i runt tal 800 miljoner kronor

— som Sveriges militära försvar nu drager. I detta sammanhang vill jag även

erinra om att ett lands totala försvar kräver avsevärda utgifter även för andra

ändamål än de rent militära, främst civilförsvaret. Vissa skäl kunna anföras

för att en avvägning mellan det militära försvaret och civilförsvaret göres i

ett sammanhang beträffande såväl de materiella som personella resursernas

fördelning inom en för militära och civila försvarsändamål gemensamt fastställd

kostnadsram. Vid bedömandet av dessa frågor bör hänsyn tagas även

till sammanhanget mellan försvaret och landets produktionskraft. Då jag ansluter

mig till tanken om en utökning av flygvapnet, är det från den utgångspunkten

att de därav föranledda kostnadsökningarna skola kunna motvägas

genom utgiftsminskningar på andra punkter. Utan att föregripa de överväganden

som i annat sammanhang torde komma att äga rum beträffande avvägningen

mellan olika statsutgifter utgår jag ifrån att försvarets kostnader icke

böra få på längre sikt nämnvärt överskrida deras nuvarande andel av nationalinkomsten.

Den avvägning mellan olika stridsmedel och den omprövning av de med

det totala försvaret sammanhängande problemen i övrigt, som med hänsyn

till vad nyss sagts äro erforderliga, synas böra verkställas genom särskilda

utredningsmän. Då det är önskvärt att utredningsarbetet bedrives snabbt

förutsätter jag att detta arbete lägges på det principiella planet och att utredningsmännen

— till skillnad mot vad fallet var med 1945 års försvarskommitté

— icke belastas med uppgiften att utarbeta organisationsplaner eller

utföra detaljplanering av annat slag. Dylika uppgifter torde i mån av behov

böra utföras i annan ordning. Det bör dock ankomma på utredningsmännen

att taga del av den förberedande utredning beträffande arméns organisation,

som med anledning av 1948 års riksdagsbeslut på Kungl. Maj:ts uppdrag

verkställes av chefen för armén, samt fullfölja den sålunda avsedda översynen.

»

Departementschefen har härefter lämnat en redogörelse för den av chefen

för flygvapnet verkställda utredningen. I vad utredningsförslaget avser

organisationens genomförande och kostnadsberäkningarna redogöres i det följande.

I fråga om innehållet i utredningen i övrigt hänvisas till statsrådsprotokollet

(s. 4—15).

I fråga om organisationens genomförande har chefen för flygvapnet

uttalat, att de föreslagna förstärkningsåtgärderna borde vidtagas så snart

ske kunde. Längden av den period, under vilken den föreslagna organisationen

kunde genomföras, vore beroende av dels — och i första hand — leveransmöjligheterna

för flygmaterielen, dels möjligheterna att utbygga personalorganisationen.

I båda avseendena gällde, att ju snabbare beslut angående

jaktförstärkningen fattades och förberedande åtgärder för matcrielleve
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 157.

ranser och personalrekrytering följaktligen kunde vidtagas, desto kortare

bleve perioden för att genomföra organisationen. I den föreliggande utredningen

hade förutsatts, att beslut om föreslagen förstärkning av flygvapnet

skulle fattas av 1949 års riksdag. Under denna förutsättning beräknades den

föreslagna organisationen — utan extraordinära åtgärder, såsom köp av flygplan

i utlandet, förstärkning av utbildningsanstalterna m. m. — kunna i

huvudsak genomföras under loppet av högst 6 år.

Förstärkningen av ytterligare sju dagjaktflottiljer med 50 % beräknades

kunna ske med inom landet tillverkade flygplan, varvid 2 flottiljer skulle

förstärkas under budgetåret 1951/52, 3 under 1952/53 och 2 under 1953/54.

Då den av 1948 års riksdag beslutade förstärkningen av tre dagjaktflottiljer,

som avsåges ske med i utlandet inköpta flygplan, beräknades vara klar med

utgången av budgetåret 1950/51, skulle således i nu föreliggande utredning

föreslagen fortsatt dagjaktförstärkning följa direkt efter den redan beslutade

och samtliga tio dagjaktflottilj er skulle vara förstärkta med 50 % vid

utgången av budgetåret 1953/54, d. v. s. under den närmaste femårsperioden.

Om organiserandet av en andra nattjaktflottilj skulle bygga på svensktillverkade

nattjaktflygplan, beräknades nattjaktflottiljen icke kunna organiseras

förrän budgetåret 1954/55, d. v. s. i direkt följd på dagjaktförstärkningen.

Kunde lämpliga nattjaktflygplan anskaffas i utlandet före denna tidpunkt,

borde den andra nattjaktflottiljen tillkomma tidigare. Med hänsyn till

svårigheterna att nu överblicka, om möjligheter över huvud taget funnes att

före 1954/55 anskaffa lämpliga natt jaktflygplan utifrån, hade chefen för flygvapnet

räknat med att nattjaktflottiljen skulle organiseras med svensktillverkad

materiel.

De attackflygplan, som skulle frigöras vid ombildningen av attackflottiljen

till nattjaktflottilj, borde överföras till och förstärka två andra attackflottiljer

så länge flygplanens livslängd medgåve detta. Därefter borde detta

flygplantillskott vid de förstärkta flottiljerna förnyas på samma sätt som

övriga flygplan vid dessa förband.

Den föreslagna personalorganisationen beräknades kunna i huvudsak uppsättas

under den närmaste sexårsperioden. Det bedömdes möjligt att om så

skulle erfordras — t. ex. för att organisera den andra nattjaktflottiljen före

1954/55 — uppsätta personalorganisationen i snabbare takt än som här förutsatts.

Merbehovet av flygtekniker hade beräknats skola täckas i första

hand med utnyttjande av — i förhållande till genomförd organisation — befintligt

överskott på härför lämpat fast anställt manskap i teknisk tjänst och

i andra hand genom att rekrytera civila hjälptekniker enligt det system, som nu

prövades vid flygvapnet. I fråga om elektrotekniker hade det dessutom bedömts

nödvändigt att i viss utsträckning direktrekrytera färdigutbildad personal.

Beträffande byggandet av skyddsanordningar vid flygbaserna hade någon

tidsplan ej kunnat framläggas. De föreslagna belysningsanordningarna för

den andra nattjaktflottiljen borde utföras i samband med att planerade banor

anlades vid berörda flygfält.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

53

Det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget innefattar även ''kostnadsberäkningar.

Dessa ha grundats på pris- och löneläget den 1 juli

1948. Kostnaderna innefatta medel för förnyelse av all materiel. Värnpliktskostnaderna

ha beräknats med utgångspunkt från sammanlagt tolv månaders

tjänstgöring i en följd för värnpliktiga i allmänhet.

Kostnadsberäkningarna utvisa merkostnaderna i förhållande till gällande

organisation för de föreslagna förstärkningsåtgärderna. Beräkningarna avse

dels engångsmerkostnader för att uppsätta de föreslagna nya delarna av organisationen,

dels årsmerkostnader för att på längre sikt vidmakthålla dessa

delar. Merkostnaderna ha uppdelats på dels kostnader för förstärkning med

50 % av ytterligare sju dagjaktflottiljer (förslag A), dels kostnader för att

ombilda ytterligare en attackflottilj till nattjaktflottilj och i samband därmed

förstärka två andra attackflottiljer med 50 % (förslag B).

Summa engångsmerkostnader för de föreslagna förstärkningsåtgärderna

skulle enligt chefens för flygvapnet förslag uppgå vid förslag A till 143 miljoner

kronor, vid förslag B till 66 miljoner kronor eller vid förslag A + B till

209 miljoner kronor. Härutöver tillkommer ett investeringsbehov (merbehov)

av ca 33 miljoner kronor för skyddsanordningar vid flygbaserna, varav ca

23 miljoner kronor under A och ca 10 miljoner kronor under B. Häremot svarar

ett grundavskrivningsbehov av respektive 16,5, 11,5 och 5 miljoner kronor.

För att möjliggöra en överblick över de beräknade totala årskostnaderna

för den föreslagna flygvapenorganisationen fullt genomförd, ha de i propositionen

1948: 206 upptagna årskostnaderna för nu gällande organisation fullt

genomförd — 280,7 miljoner kronor -—• i den föreliggande utredningen omräknats

till pris- och löneläget den 1 juli 1948, enligt vilket de skulle uppgå

till omkring 294,5 miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån ha årskostnaderna

för den föreslagna flygvapenorganisationen fullt genomförd beräknats

till 294,5 + 26,i (merkostnaderna vid förstärkning med 50 % av ytterligare

sju dagj aktflottilj er) + 13,4 (merkostnaderna vid ombildning av ytterligare

en attackflottilj till nattjaktflottilj samtidigt som två andra attackflottiljer

förstärkas med 50 %) = omkring 334 miljoner kronor. I dessa kostnader

har ej inräknats ersättning till försvarets fastighetsfond, eftersom ersättningsbeloppets

storlek för nu gällande organisation fullt genomförd ej ansetts

kunna överblickas.

I fråga om innehållet i avgivna remissyttranden hänvisas till statsrådsprotokollet

(s. 17—22).

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

»Ett genomförande av det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget

skulle innebära dels ett fullföljande av det principbeslut, som fattades av

1948 års riksdag angående en successiv förstärkning av dagjaktflyget med

50 % inom den nuvarande flottiljorganisationens ram, dels och därutöver —

men i anslutning till vissa av riksdagen begärda specialutredningar — om
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 157.

bildning av ytterligare en attackflottilj till nattjaktflottilj och såsom kompensation

för den härav förorsakade minskningen av attackflyget förstärkning av

två attackflottiljer med 50 %. Vid uppgörandet av förslaget har chefen för

flygvapnet utgått från att därmed sammanhängande nyanskaffning av flygplan

skulle i största möjliga utsträckning baseras på svensk tillverkning.

Ehuru det är förenat med svårigheter att taga ställning till frågan om

förstärkning av flygvapnet, innan klarhet vunnits om möjligheterna att uppväga

de uppkommande merkostnaderna genom utgiftsminskningar på andra

punkter, såsom statsministern i det föregående angivit-, torde det vara ofrånkomligt

att ett beslut redan nu fattas om en viss förstärkning av

flygvapnet. Härför talar i första rummet, att den förstärkning av

dag jaktflyget, som nu är möjlig att göra med utnyttjande av svenska

industriella resurser, är avsedd att utföras så att flygvapnet utöver

förut planerat antal av en i stort sett färdigställd jaktplantyp tillföres

ytterligare ett antal sådana plan, samt att beställning nu omedelbart

måste ske av erforderligt antal flygplan av denna typ. Denna är nämligen

enligt flygindustriens konstruktions- och produktionsprogram avsedd

att tillverkas under åren 1950—1954 för att sedan lämna plats för en nyare

konstruktion. Om avgörandet beträffande antalet flygplan nu ställdes på

framtiden, skulle detta innebära att en utökning av antalet svensktillverkade

flygplan under de närmaste åren över huvud taget icke bleve möjlig eller

att tillverkningsprogrammet förskötes till förfång för den fortsatta produktionen

i vårt land av fullt moderna stridsflygplan. Jag vill emellertid i detta

sammanhang erinra om att den föreslagna flygvapenorganisationen har så

stor elasticitet, att de årliga merkostnaderna för förstärkningen — om det

sedermera skulle befinnas önskvärt att återgå till förutvarande storlek å

flottiljerna — mycket kort tid efter beslut härom torde kunna reduceras med

omkring 87 %. Denna betydande elasticitet beror främst på att den helt övervägande

delen av de årliga merkostnaderna faller på förnyelse, drift och underhåll

av flygmateriel. Även under uppsättningsperioden finnas givetvis möjligheter

till modifikationer i materielplanen.

I chefens för flygvapnet förslag har räknats med att den ifrågavarande utbyggnaden

av flygvapnet skulle kunna i huvudsak slutföras under loppet av

sex år. Den fortsatta förstärkningen av dagjaktflyget skulle kunna genomföras

under budgetåren 1951/52—1953/54, medan den andra nattjaktflottiljen skulle

kunna organiseras först under budgetåret 1954/55. Då förslaget om anskaffning

av ytterligare nattjaktplan utgör det ur tillverkningssynpunkt sista ledet i den

föreslagna utbyggnaden, torde det emellertid icke vara erforderligt att redan

nu fatta ståndpunkt till förslaget i denna del. Ett uppskov härmed skulle

icke behöva medföra någon fördröjning i de av chefen för flygvapnet planerade

leveranserna av sådana flygplan. Såväl överbefälhavaren som chefen

för flygvapnet ha emellertid understrukit önskvärdheten av att den andra

nattjaktflottiljen organiseras tidigare än i den framlagda planen förutsatts,

varvid även möjligheterna till anskaffning av utländsk materiel ansetts böra

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

55

beaktas. Då utsikterna att erhålla lämpliga sådana flygplan från utlandet i

nuvarande läge äro i hög grad ovissa, har jag icke ansett mig kunna bygga ett

förslag till riksdagen på en dylik eventualitet. Ej heller beträffande möjligheterna

att vid svensk tillverkning få fram natt jaktplan tidigare än i den av

chefen för flygvapnet framlagda utbyggnadsplanen ha förutsatts föreligga tillräckligt

fasta hållpunkter. Därest sådana möjligheter framdeles skulle yppa

sig, torde frågan om de åtgärder, som kunna föranledas därav, få tagas under

särskilt övervägande.

Vad däremot angår frågan om den fortsatta förstärkningen av dagjaktflyget

kan ett uppskov med avgörandet härutinnan som nyss nämnts icke äga

rum utan att ett genomförande av utbyggnaden avsevärt försenas. Med hänsyn

härtill och enär fullföljandet av 1948 års principbeslut beträffande dagjaktflyget

av skäl, som i det föregående anförts, synes mig vara av största betydelse

för vårt försvars effektivitet och hållfasthet i ett nutida krig, vill jag för

min del tillstyrka, att förslag i denna del framlägges för 1949 års riksdag.

Vad angår frågan om antalet flottiljer, vid vilka förstärkningen nu bör

genomföras, förordar jag emellertid, att förslag framlägges beträffande allenast

tre flottiljer. Utom de förut anförda ekonomiska synpunkterna tala

för en sådan begränsning även vissa arbetsmarknadsskäl.

De sammanlagda engångskostnaderna för den av mig förordade förstärkningen

av ytterligare tre dagjaktflottilj er ha beräknats uppgå till ett belopp

av 62,8 miljoner kronor, fördelat på budgetåren 1949/50—1952/53.

De årliga merkostnaderna —- som icke bli aktuella före budgetåret 1951/52

— beräknas komma att stiga från omkring 6 miljoner kronor till omkring 11

miljoner kronor vid genomförd organisation.

Under nästa budgetår beräknas icke uppkomma andra merkostnader än

sådana som hänföra sig till anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m.

Enligt uppgift från flygförvaltningen erfordras under nämnda budgetår bemvndigande

att beställa materiel intill ett belopp av 30 miljoner kronor utöver

den bemyndiganderam som föreslagits i årets statsverksproposition (bil.

6, punkt 116). Medelsbehovet för utbetalningar för dessa ytterligare beställningar

torde icke behöva föranleda uppräkning av det i statsverkspropositionen

för nästa budgetår äskade anslaget.

Den fortsatta förstärkningen av dagjaktflyget medför visst ökat behov

av skyddsanordningar — berghangarer in. in. — vid flygfälten, främst för

skydd av personal och materiel mot flyganfall. I den mån detta merbehov

av skyddsanläggningar täckes, kommer även det merbehov av hangarutrymmen

i fred, som uppstår vid förstärkta flottiljer, att tillgodoses. Chefen för

flygvapnet har ansett sig icke nu kunna framlägga någon tidsplan för utbyggnaden

av nu ifrågavarande anläggningar. Då ställning ännu icke tagits till

vilka flottiljer som skola förstärkas, kunna icke heller säkra beräkningar av

investeringsbehovet nu företes. För egen del vill jag framhålla angelägenheten

av att behovet av anläggningarna tillgodoses så snart läget på byggnadsmarknaden

det medgiver.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 157.

I likhet med riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap vill jag understryka

betydelsen av att bombsäkra drivmedelsanläggningar i ökad utsträckning

ställas till försvarets förfogande. Jag förutsätter därför, att dessa behov

tillgodoses i den omfattning den begränsade byggnads- och anläggningsverksamheten

det medger. Enligt beslut av 1948 års riksdag stå medel till

förfogande för utförande av en första etapp i en utbyggnad av dylika

anläggningar. Det ligger i sakens natur, att en förstärkning av jaktflyget

i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit är ägnad att ytterligare

framhäva behovet av en fortsatt utbyggnad av de bombsäkra lagringsutrymmena

för drivmedel, även om man —- såsom framgår av vad chefen

för flygvapnet anfört — icke av sådan anledning behöver räkna med en utvidgning

av de program för sådan utbyggnad, som redan tidigare utarbetats.»

Utskottet. Enligt beslut av 1948 års riksdag skulle ett av Kungl. Maj: t

då framlagt förslag att inom flottilj organisationens ram med 50 % förstärka

de tio dagjaktflottiljer, som skulle ingå i flygvapnets organisation, i princip

läggas till grund för en successiv förstärkning av dagjaktflyget. Samtidigt

därmed fattades beslut, att i första hand tre dagj aktflottilj er skulle förstärkas

enligt angivna grunder, varjämte en attackflottilj skulle ombildas till

nattjaktflottilj. Det förutsattes vid riksdagsbehandlingen, att en på ytterligare

utredning grundad plan över den fortsatta utbyggnaden av dagjaktflyget

skulle komma att föreläggas 1949 års riksdag. Riksdagen räknade med

att i samband med denna utredning skulle tagas under omprövning jämväl ett

av chefen för flygvapnet väckt spörsmål om uppsättande av ytterligare en nattjaktflottilj.

Eörenämnda av chefen för flygvapnet numera verkställda utredning har

av departementschefen närmare behandlats i den föreliggande propositionen.

Flygvapenchefens förslag innebär dels att i enlighet med 1948 års förberörda

principbeslut ytterligare sju dagjaktflottiljer skola förstärkas med 50 %, dels

ock därutöver — men i anslutning till vissa av riksdagen begarda specialutredningar

— ombildning av ytterligare en attackflottilj till nattjaktflottilj

och såsom kompensation för den härav förorsakade minskningen av attackflyget

förstärkning av två attackflottiljer med 50 %. Enligt förslaget skall

den ifrågavarande utbyggnaden av flygvapnet kunna i huvudsak slutföras

under loppet av sex år. Nyanskaffningen av flygplan avses skola i största

möjliga utsträckning baseras på svensk tillverkning.

Vid behandlingen föregående år av frågan om försvarets organisation

underströk riksdagen angelägenheten av en förstärkning av flygvapnet. Sålunda

uttalade riksdagen att erfarenheterna från de senare krigsåren och utvecklingstendenserna

efter kriget ytterligare framhävt flygstridskrafternas betydelse

för vårt försvar och att det totala försvarets motståndskraft och uthållighet

vore i hög grad beroende av luftförsvarets styrka. Beträffande frågan

i vilken takt flygvapnets förstärkning lämpligen bör ske, synes utskottet

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

57

icke nödvändigt, att riksdagen nu fattar beslut beträffande den fortsatta

utbyggnaden i dess helhet. Detta synes för övrigt knappast heller

vara lämpligt, innan klarhet vunnits rörande frågan om täckande av de

med förstärkningen förenade merkostnaderna. Den av statsministern i

uttalande till statsrådsprotokollet till föreliggande proposition bebådade

utredningen i detta ämne har nyligen igångsatts. Utskottet anser därför, att

beslut om förstärkning av flygvapnet enligt angivna grunder nu bör begränsas

till att avse allenast tre dagjaktflottiljer. Utskottet ansluter sig alltså

till vad departementschefen härutinnan föreslagit. De sammanlagda engångskostnaderna

för en dylik utbyggnad ha beräknats uppgå till ett belopp av

62,s miljoner kronor, fördelat på budgetåren 1949/50—1952/53. Under nästa

budgetår skulle för ändamålet erfordras bemyndigande för Kungl. Maj:t att

beställa materiel intill ett belopp av 30 miljoner kronor utöver den bemyndiganderam

av 200 miljoner kronor, som föreslagits i statsverkspropositionen.

Däremot har medelsbehovet för utbetalningar för dessa ytterligare beställningar

icke ansetts behöva föranleda uppräkning av det i statsverkspropositionen

för nästa budgetår äskade anslaget av 110 miljoner kronor. Dessa

kostnadsberäkningar liksom de i statsverkspropositionen framlagda synas

kunna godtagas.

En förstärkning av flygvapnet kommer att medföra visst ökat behov av

skyddsanordningar vid flygfälten, främst för skydd av personal och materiel

mot flyganfall. Utskottet vill understryka vad departementschefen anfört i

fråga om angelägenheten av att behovet av dessa anläggningar tillgodoses

så snart lämpligen ske kan. Även är det såsom departementschefen framhållit

av betydelse att bombsäkra drivmedelsanläggningar i ökad utsträckning ställas

till flygvapnets förfogande. Yad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Av det ovan anförda följer, att utskottet avstyrker motionen II: 380. Motionerna

I: 76 och II: 108, vilka väckts vid riksdagens början, kunna i vidare

mån än vad som följer av vad utskottet i det föregående anfört icke av utskottet

tillstyrkas.

I anslutning till förenämnda beslut om igångsättande av 1949 års försvarsutredning

vill utskottet framhålla, att den av statsministern berörda kostnadsfrågan

självfallet måste bedömas med hänsyn till de resurser, som vårt land

vid avvägningen mellan olika statsutgifter kan avse för försvaret. För närvarande

uppgå utgifterna för försvarsändamål till i runt tal 800 miljoner kronor.

Uppenbart är att detta belopp icke kan anses utgöra en för alla förhållanden

gällande kostnadsram för försvarsorganisationen. Å andra sidan är

det emellertid såsom målsättning betraktat angeläget, att om möjligt såsom

statsministern framhållit dessa kostnader icke böra få på längre sikt nämnvärt

överskrida deras nuvarande andel av nationalinkomsten. De besparingar, som

från denna utgångspunkt eventuellt kunna komma i fråga inom vissa delar av

försvaret för åstadkommande av avsedd förstärkning av flygstridskrafterna,

böra självfallet icke få till följd, att det samlade försvarets styrka minskas.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 157.

Utskottet hemställer,

A. att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen II: 380,

a) besluta, att den fortsatta förstärkningen av dagjaktflyget

i huvudsak skall ske enligt de riktlinjer, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 april

1949 angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att ytterligare beställningar

å flygmateriel m. m. må utläggas intill ett belopp av 230

miljoner kronor;

II. till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000

kronor;

B. att motionerna I: 76 och II: 108, i den mån de icke kunna

anses besvarade med vad utskottet ovan anfört och föreslagit,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 156.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1949/50 till amskaffning av flygmateriel m. m. jämte i ämnet väckt a1 i texten