Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade lånevillkor för statens låneverksamhet för den mindre skeppsfarten.

1949-05-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:161, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade lånevillkor för statens låneverksamhet för den mindre skeppsfarten.

Dokumentets text

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161.

65

Nr 161.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade

lånevillkor för statens låneverksamhet för den mindre

skeppsfarten.

(l:a avd.)

I två motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Carl Eric Ericsson (I: 212) och den andra inom andra kammaren

av herrar Staxäng och Hagberg i Malmö (II: 178), har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kung], Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

framlägga förslag till ändrade lånevillkor för statens låneverksamhet för den

mindre skeppsfarten i huvudsaklig överensstämmelse med i motionerna angivna

riktlinjer.

I de båda motionerna råder icke full samstämmighet rörande de riktlinjer,

efter vilka ändringar i lånevillkoren skola ske. Enligt båda motionerna

ha möjligheter ansetts böra föreligga för att lån från de statliga lånefonderna

linge utbetalas redan under byggnadstiden. I motionen II: 178 föreslås

detta skola ske förslagsvis på så sätt att utbetalning av lånet verkställdes

i etapper i anslutning till olika moment i fartygets färdigställande.

Sålunda borde exempelvis en första utbetalning av lånet kunna verkställas,

när kölen blivit sträckt, varefter återstående utbetalningar borde göras, när

fartyget vore spantfärdigt, respektive när bordläggningen slutförts, vid sjösättningen

och efter leveransens fullgörande. Vidare borde enligt sistnämnda

motion amorteringstiden för lånen, vilken för närvarande vore högst 10

respektive 12 ar, sannolikt kunna utsträckas. Med de begränsade frakter,

som i allmänhet erhölles hade nämligen redarna ofta icke möjligheter att

fullgöra amortering av erhållet lån inom den föreskrivna amorteringstiden.

För möjliggörande av den önskvärda förnyelsen av motorsegeltonnaget

borde enligt båda motionerna vidare övervägas sådana ändringar i gällande

skattelagstiftning, vilka innebure vidsträckta möjligheter för rederier, som

dreves i annan form än aktiebolag eller ekonomisk förening, att vid beräkning

av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt njuta avdrag för avsättning till

investeringsfond. Dylik avdragsrätt tillkommo för närvarande endast aktiebolag

och ekonomisk förening, vilka åtnjöte fri avskrivningsrätt, och sålunda

icke fysisk person eller partrederi.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

kommerskollegium avgivit yttrande, därvid kollegiet infordrat yttrande

5—»591» Bihang till riksdagens protokoll 1949. (i samt. Nr 155—164.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 161.

i ärendet av statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Ifrågavarande båda

yttranden fogas såsom bilagor till utskottets utlåtande. (Bilagor 1—2.)

Utskottet. Av kommerskollegii yttrande framgår att Sveriges segelfartygsförening

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 februari 1949 hemställt om utredning

för revision av gällande bestämmelser om statens låneverksamket

för den mindre skeppsfarten m. m. Utskottet anser en dylik utredning påkallad

och förutsätter, att densamma kommer till stånd. Då emellertid framställning

i angivna syfte redan gjorts, torde förevarande båda motioner icke

böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 212 och II: 178 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 156.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161.

67

Bilaga 1.

Till Riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 12 februari 1949 har Kungl. Maj:t anbefallt Kungl.

Kommerskollegium att till Riksdagens statsutskott avgiva yttrande över två

inom Riksdagen av herrar Mannerskantz och Carl'' Eric Ericsson respektive

herrar Staxäng och Hagberg i Malmö väckta motioner (I: 212 och II: 178)

angående ändrade lånevillkor för statens låneverksamhet för den mindre

skeppsfarten.

Överlämnande ett i ärendet infordrat yttrande av nämnden för statens

lånefond för den mindre skeppsfarten får Kollegium för egen del anföra

följande. .

Med hänsyn till vad i nämndens yttrande anförts finner Kollegium motionärernas

förslag tarva närmare övervägande efter utredning angående de

förutsättningar under vilka tilltänkta lättnader för lån av den mindre skeppsfartens

utövare kunna åvägabringas ävensom beträffande de organisatoriska

anordningar som kunna bliva nödvändiga för en utvidgning av låneverksamlieten

i den riktning motionärerna föreslagit.

Vid sådant förhållande och då Sveriges Segelfartygsförenmg hos Kungl.

Mai:t gjort framställning i enahanda syfte som det med de ifrågavarande

motionerna avsedda, vadan frågan redan är föremål för Kungl. Maj:ts prövning,

anser Kollegium sig icke kunna tillstyrka bifall till motionärernas

hemställan, ehuru Kollegium väl finner syftet beaktansvärt.

Stockholm den 23 april 1949.

Harald Carlborg.

G. Böös.

Erna Frödi.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 161.

Bilaga 2.

Kungl. Kommerskollegium, Stockholm.

Kun?L Kommerskollegium har i skrivelse den 18 februari 1949 anhållit

om vårt yttrande over Sveriges Segelfartygsförenings underdåniga skrivelse

av den 4 februari 1949 angående utredning för revision av gällande bestämm

el se ro in statens låneverksamhet för den mindre skeppsfarten m. m.

Vi fa med anledning därav anföra följande:

En utsträckning av låneverksamheten till den mindre skeppsfartens fromma

att avse lan i form av byggnadskreditiv kan näppeligen genomföras med

nuvarande organisation av Nämndens verksamhet. Då säkerhet för lånet

icke kan presteras i form av inteckning i fartyget, förrän detsamma blivit

tardigstallt och registrerat, skulle långivningen under byggnadstiden förutsatta

att till .Nämndens förfogande ställdes experter som genom resor till

vederbörande varv kunde kontrollera fortskridandet av fartygets iordningställande;

kontroll genom dylik inspektion skulle sannolikt krävas vid varje

laneutbetalning, som torde få beräknas äga rum i samband med kölsträckning,

resp. bordläggning och slutligen sjösättning. Som fartygsbyggena få

antagas komma att aga rum på vitt skilda platser i landet, skulle denna

tarande kontroll taga en avsevärd tid och draga rätt väsentliga kostnader.

.Uet bor mahanda i detta sammanhang också anmärkas, att det vid en långivmng

av ifrågasatt slag icke är till fyllest att undersöka och övervaka

lantagarens soliditet och tillförlitlighet, utan måste jämväl ifrågakommande

varvstoretag agnas uppmärksamhet i nämnda hänseenden.

Under sådana omständigheter kan Nämnden för sin del icke tillstyrka

det genom motionerna framförda förslaget, om därmed skulle följa att Nämndens

verksamhet automatiskt komme att omfatta jämväl långivning i form

aI byggnadskreditiv. Av vad ovan anförts torde framgå, att saken tarvar

narmare utredning. Då Sveriges Segelfartygsförening emellertid hos Kungl.

giort framställning i samma syfte som det motionerna avse, torde

fragan bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet utan särskild framställning

från riksdagens sida.

Kemisshandlingarna återställas härmed.

Göteborg den 19 april 1949.

Statens Lånefond för den mindre Skeppsfarten.

Malte Jacobsson. P. Ggllenhammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.