Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 191^9/50 till Stockholms och Göteborgs högskolor jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-17 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:166, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 191^9/50 till Stockholms och Göteborgs högskolor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

1

Nr 166.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag för budgetåret 191^9/50 till Stockholms och

Göteborgs högskolor jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

99 och 100, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition,

för budgetåret 1949/50 beräkna dels till Bidrag till Stockholms högskola

ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, dels ock till Bidrag till Göteborgs

högskola ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 163, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11

mars 1949, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande redogörelsen,

varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit anvisande

av anslag till Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Göransson m. fl. (I: 273) och den andra inom andra kammaren

av fröken Elmén m. fl. (11:341), i vilka hemställts, att det i proposition

nr 163 upptagna bidraget till psykotekniska institutet vid Stockholms högskola

måtte höjas till 70 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bergvall och Lindström (I: 278) och den andra inom andra kammaren

av fröken Ager m. fl. (II: 358), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte med anledning av proposition nr 163 dels besluta avskaffa de allmänna

grundavgifterna för studerande vid Stockholms högskola från och

med budgetåret 1949/50, dels anvisa som Bidrag till Stockholms högskola

för budgetåret 1949/50 ett förslagsanslag om 1 670 000 kronor, dels ock för

Stockholms högskolas del minska den å de föreslagna huvudstaterna upptagna

inkomstposten Avgifter från de studerande till 265 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mogård m. fl. (I: 279) och den andra inom andra kammaren avherr

Håstad m. fl. (11:357), i vilka hemställts, att riksdagen vid behand
1

— Uihang till riksdagens protokoll 1919. G saml. Nr 166.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 166.

lingen av propositionen 163 måtte dels besluta att till Stockholms högskola

anvisa ytterligare 178 900 kronor till i motionen närmare angivna ändamål,

dels besluta att inrätta en personlig forskningsprofessur i kemi vid högskolan

för nobelpristagaren G. de Hevesy, dels ock hemställa hos Kungl.

Maj:t om sådant förslag till nästa års riksdag angående terminsavgifterna

vid högskolan, att dess studerande i detta hänseende bli likställda med

statsuniversitetens.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i ovannämnda

motioner hänvisas till motionerna I: 273, I: 278 och I: 279.

I. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms

högskola.

Kungl. Maj:t har (avdelning I, s. 3—84) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen angiven huvudstat för Stockholms högskola,

att tillämpas under budgetåret 1949/50, dels till Bidrag till Stockholms

högskola för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

1 572 500 kronor.

Inledning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i jämförelse med det sammanlagda statsbidrag

som för innevarande budgetår under olika anslagsrubriker utgår till

högskolan en ökning med närmare 900 000 kronor. Denna ökning sammanhänger

med det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Stockholms

stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal träder

i kraft den 1 juli 1949.

I propositionen har till en början i fråga om innebörden av detta avtal

m. m. anförts följande.

Enligt avtalet skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat

för högskolan, avseende tiden 1 juli—30 juni (budgetår) och upptagande

på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel samt på

utgiftssidan, särskilt för sig, dels årskostnader, såsom löne- och pensionskostnader

samt omkostnader i övrigt, dels ock förekommande engångskostnader,

såsom för nybyggnader, deras utrustning och dylikt, årligen före

den 1 juni kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas

dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget

avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av

Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas

för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden lämnat tillstånd härtill.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten

icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten

och staden bidraga enligt följande grunder:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

o

u

a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden

med V4 av densamma, dock lägst med 700 000 kronor, och staten ansvarar

för återstoden. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår

stadens bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må

överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av de

humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.

d) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition

kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Med skrivelse den 11 juni 1948 har styrelsen för Stockholms högskola

framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår, utmynnande i

förslag om ett statsbidrag av 2 657 332 kronor och 50 öre och ett bidrag

från Stockholms stad av 885 777 kronor 50 öre.

I ärendet hava yttranden avgivits av Stockholms stadsfidlmäktige den

15 oktober 1948, av statskontoret den 6 oktober 1948, av statens lönenämnd

den 13 oktober 1948, av riksräkenskapsverket den 22 december

1948 samt av universitetskanslern den 25 februari 1949.

Innan redogörelse lämnas för statförslaget må i det följande i anslutning

till propositionen något beröras vissa frågor av allmän natur nämligen dels

spörsmålet om terminsavgifter m. m. dels ock frågan om löne- och pensionsförhållandena

vid högskolan.

Vissa frågor av allmän natur.

1. Terminsavgifter m. m.

I jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten äro lärjungeavgifterna

vid högskolan höga. Den ordinarie terminsavgiften, som

under första terminen även gäller som inskrivningsavgift, utgör sålunda för

närvarande:

150'' kronor inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,

156 » » stats- och rättsvetenskapliga avdelningen,

125 » » humanistiska avdelningen.

Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande

förening av kåren. Övriga avgifter gå till högskolan med det undantaget,

att 50 kronor av terminsavgiften inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

tillfalla 8 av högskolans 9 juris professorer såsom avgift för kurser.

Denna kursavgift utgår icke efter 9 terminer för juris studerande. Avgifterna

till högskolan äro uppdelade så, att en grundavgift av 30 kronor

tillföres »högskolan i allmänhet» och återstoden respektive avdelning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Grundavgiften uttages av alla. Från avdelningsavgiften äger rektorsnämnden

enligt högskolans stadgar medgiva befrielse på grund av medellöshet

åt högst en fjärdedel av under terminen närvarande lärjungar.

Examensavgifterna utgå med 30 kronor samt för efterprövning

med 15 kronor. Enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t avsättas dessa

avgifter till pensionsfonden för professorer.

Högskolans styrelse, som framhållit önskvärdheten av att terminsavgifterna

vid högskolan borttagas, har emellertid med hänsyn till det nuvarande

ekonomiska läget och till den betydande ökning av anslagsbehovet,

som ett förverkligande av detta önskemål skulle medföra, ansett sig förhindrad

att nu framlägga förslag om terminsavgifternas borttagande.

I fråga om terminsavgifterna har borgarrådet Tomson till styrelsens protokoll

antecknat skiljaktig mening och yrkat, att anslag måtte uppföras i

statförslaget med belopp som möjliggör, att terminsavgifterna borttagas.

Stockholms stadsfulhnäktige ha — under åberopande av vad drätselnämnden

anfört i avgivet yttrande — i huvudsak tillstyrkt det av högskolestyrelsen

framlagda statförslaget för nästa budgetår. Drätselnämnden

har i fråga om terminsavgifterna intagit den ståndpunkten, att, om

statsmakterna skulle finna det möjligt att godtaga en anslagshöjning för

att ersätta inkomsten av terminsavgifterna, syntes intet vara att erinra

mot att staden påtoge sig sin del av kostnaderna.

Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket delade majoritetens inom

högskolestyrelsen mening, att något slopande av terminsavgifterna i nuvarande

läge icke kunde ifrågakomma.

Kanslern anser det vara ett önskemål, att terminsavgifterna upphörde,

så snart den ekonomiska situationen medgåve, att en dylik reform genomfördes,

men finner det uppenbart, att detta icke kunde ske nu omedelbart.

Departementschefen som i nuvarande ekonomiska läge icke ansett sig

kunna förorda, att terminsavgifterna nedbringas eller slopas, har räknat

med att dylika avgifter skola tills vidare utgå enligt oförändrade grunder.

Till stöd för det i motionerna 1:"278 och 11: 358 framförda yrkandet om

avskaffande av de allmänna grundavgifterna för studerande vid Stockholms

högskola m. m. har anförts i huvudsak följande.

Enligt vår mening är det viktigt att den principiella linjen fasthålles, att

de högre studierna liksom skolstudierna ej böra försvåras genom avgifter.

Detta bör gälla såväl allmänna högskolor som specialhögskolor. Statsfinansiella

skäl göra det för närvarande ej möjligt att allmänt genomföra denna

princip. Men då de båda enskilda högskolorna nu genom avtalen erhålla

en med statsuniversiteten jämförlig ställning, i det staten övertar huvudansvaret

för deras finansiering, aktualiseras frågan för deras del. De studerande

vid universiteten erlägga inga terminsavgifter. De nu utgående

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

5

avgifterna vid Stockholms högskola iiro däremot, som departementschefen

framhåller, synnerligen höga: 150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen, 156 kronor inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen

samt 125 kronor inom humanistiska avdelningen. Av dessa belopp utgöra

60 kronor grundavgift till högskolan. Vid Göteborgs högskola är terminsavgiften

väsentligt lägre och uppgår endast till 20 kronor per studerande.

Det vore enligt vår mening i och för sig naturligt, om dessa avgifter helt

slopades och de studerande i Stockholm och Göteborg jämställdes med

studerande av samma ämnen i Uppsala och Lund. Då det statsfinansiella

läget för närvarande förestavar stor återhållsamhet med statliga utgifter

och då de båda högskolorna ha viktiga anslagsbehov, som ännu ej tillgodosetts,

vilja vi för närvarande begränsa vårt förslag till att gälla borttagande

av grundavgifterna på 60 kronor per studerande vid Stockholms högskola.

Vi förutsätta då att frågan om avgifternas borttagande i övrigt upptages

till behandling nästkommande år.

Terminsavgifterna vid Stockholms högskola kunna enligt i propositionen

redovisade uppgifter beräknas till 370 000 kronor. Om grundavgifterna vid

denna högskola försvinna, nedgår ifrågavarande belopp till 240 000 kronor.

Av minskningen skulle på statens del, enligt i avtalet angivna regler, komma

07 500 kronor. De av departementschefen beräknade anslagsbehoven skulle

således behöva utökas till (1 572 500 -f- 97 500 =) 1 670 000 kronor för

Stockholms högskola. I samband härmed få posterna Avgifter från de studerande

å huvudstaternas inkomstsidor nedräknas till för Stockholms högskola

265 000 kronor.

I motionerna 1. 279 och II: 357 har i fråga om det i dessa motioner framlagda

förslaget angående terminsavgifterna vid högskolan anförts följande.

Sedan länge har det för högskolan framstått som ett av de angelägnaste

och mest behjärtansvärda önskemålen att de nuvarande terminsavgifterna

till högskolan måtte kunna slopas eller i vart fall sänkas till ett minimum.

Departementschefen medger också att terminsavgifterna vid högskolan äro

höga. De uppgå inklusive obligatoriska studentkårsavgifter till 250—312

kronor per år, vilket saknar motsvarighet för övriga, fakultetsstuderande i

landet. De höga avgifterna vid tekniska högskolan äro inte helt jämförbara,

då studietiden vid denna högskola genomsnittligt är lägre än vid Stockholms

högskola och tekniska högskolan dessutom under senare år erhållit

en för svenska förhållanden enastående upprustning. Representanter för

studentkåren ha vid en uppvaktning för departementschefen hemställt, att

i årets proposition såsom en förberedelse till terminsavgifternas fullständiga

slopande skulle föreslås att grundavgifterna (30 kronor per termin)

borttagas. Detta skulle medföra en ökning av anslagssumman med i runt

tal 130 000 kronor. Även om detta nu ej läte sig göra är det synnerligen

angeläget att förslag framlägges för 1950 års riksdag om terminsavgifterna,

så att likställighet i detta hänseende med statsuniversiteten vinnes. Detta

måste betraktas som den naturliga inledningen till de planerade studentsociala

åtgärderna. Lösningen av denna fråga skulle utgöra ett led i de högre

studiernas demokratisering, och vi finna densamma så angelägen och väsentlig

att vi föreslå att årets riksdag måtte göra ett direkt uttalande i denna

riktning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(j

Statsutskottets utlåtande nr 166.

2. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan.

I fråga om en av departementschefen lämnad redogörelse för de nuvarande

löne- och pensionsförhållandena vid högskolan hänvisas till propositionen

(s. 6—-14). För egen del har departementschefen härvidlag anfört

följande.

Högskolans styrelse har vid uppgörande av sitt statförslag utgått från att

högskolans befattningshavare skola avlönas efter samma grunder som universitetens

motsvarande befattningshavare, där ej särskilda skäl till .annat

föranleda. Denna allmänna princip, mot vilken erinran icke framställts i remissyttrandena,

ger jag min anslutning. En konsekvens härav synes vara

att för tjänstgöringens omfattning vid högskolan tillämpas sannna principer

som vid statsuniversiteten, vad beträffar nuvarande befattningshavare,

såvitt icke anställningsvillkoren lägga hinder i vägen härför.

I annat sammanhang denna dag förordar jag, att de nu till professorer

samt befattningshavare i laboratorsgraden vid statsuniversiteten utgående

beloppen för provisoriskt lönetillägg ersättas av ett enhetligt belopp, för

professorer å 3 600 kronor och för befattningshavare i laboratorsgraden å

2 700 kronor, samt att den nu utgående provisoriska avlöningsförstärkningen

å 132 kronor för år samtidigt indrages. Den sålunda föreslagna löneförbättringen

för statsuniversitetens professorer och befattningshavare i laboratorsgraden

vid statsuniversiteten bör i princip komma motsvarande

befattningshavare vid Stockholms och Göteborgs högskolor till del. Vad

beträffar Stockholms högskola påkalla härvidlag de nuvarande professorerna

inom den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen särskild uppmärksamhet.

Dessa åtnjuta nu ålderstillägg enligt förmånligare grunder än

statsuniversitetens och högskolans övriga professorer men äro nu, med undantag

av innehavaren av professuren i internationell rätt, icke berättigade

till provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg. Sistnämnda

förhållande sammanhänger med att professorerna inom stats- och

rättsvetenskapliga avdelningen med undantag av professorn i internationell

rätt nu uppbära ersättning av terminsavgiftsmedlen för tidigare utgående

kursavgifter. Högskolestyrelsens förslag att de juris professorer, som

icke äro berättigade till provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

lönetillägg, nu skulle — under bibehållande av ålderstillägg och ersättning

för kursavgifter enligt hittillsvarande grunder ■— erhålla förstnämnda förmåner,

kan jag icke tillstyrka, med mindre de i lönehänseende helt likställas

med övriga professorer och därjämte avstå från den rätt, som må tillkomma

dem till ersättning för avstådda kursavgifter. Därest de icke äro villiga

att underkasta sig sagda villkor, böra de tills vidare avlönas enligt hittillsvarande

grunder. För nytill trädande professorer inom stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen böra avlöningsförmånerna givetvis utgå enligt samma

grunder som vid statsuniversiteten.

Den nuvarande innehavaren av professuren i internationell rätt, som nu

uppbär ålderstillägg med 3 000 kronor för år, synes böra avlönas efter

samma grunder som flertalet övriga professorer vid högskolan, varvid

Kungl. Maj:t emellertid torde få avgöra, huruvida han bör komma i åtnjutande

av något personligt lönetillägg.

Vad beträffar de nu utgående särskilda tilläggen till tre docentstipendier

inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, vilka tillägg tillkommit ge
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

7

nom medverkan från Stockholms stads sida, vill jag icke motsätta mig, att

de tills vidare bibehållas i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen

av bland annat docentstipendiaternas vid statsuniversiteten löneställning.

Såsom styrelsen förutsatt torde statens allmänna avlöningsreglemente i

vissa delar böra tillämpas beträffande den icke vetenskapliga personalen,

vilken även föreslagits inplacerad i lönegrad enligt det statliga lönesystemet.

De ordinarie tjänsterna ha av styrelsen åsatts lönegradsbeteckningen

Ca. I likhet med lönenämnden anser jag det lämpligare att rubricera tjänsterna

under lönegradsbeteckningen Ce med hänsyn till att befattningshavarna

äro anställda tills vidare och efter uppsägning kunna^ entledigas

från sina tjänster. Jag anser mig härvid icke böra förorda, att, såsom kanslern

ifrågasatt, beteckningen Ca skulle användas för de två administrativa

tjänstemän, som i gällande pensionsreglemente för högskolan tillförsäkrats

pension. Jag utgår ifrån att samtliga de befattningshavare, som hänföras

under lönegraden Ce, skola kunna påräkna att komma i åtnjutande av

tjänste- och familjepension. De föreskrifter i statens allmänna avlöningsreglemente,

som för närvarande torde böra komma till användning vid

högskolan äro främst de, som avse semester, tjänstledighet, vikariatsersättning,

övertidsersättning samt beräkning och utbetalning av kontanta avlöningsförmåner.

Med anledning av vad lönenämnden anfört ifråga om

tjänstemännens rätt till sjukvård och begravningshjälp vill jag framhålla,

att högskolans styrelse icke i sitt statförslag räknat med att tjänstemännen

nu skulle erhålla dessa förmåner. Jag är icke beredd att nu, då styrelsen icke

framlagt någon utredning och förslag i ämnet, upptaga frågan om tjänstemännens

rätt till sjukvård och begravningshjälp till bedömande.

Beträffande frågan om befattningshavarnas inplacering i löneklass hyser

jag den meningen, att nu utgående löner vid högskolan regelmässigt böra

tagas till utgångspunkt för bestämmande av den löneklass inom lönegraden

vederbörande bör tillhöra. Därest särskilda skäl anses föreligga för befattningshavares

placering i annan löneklass än den, i vilken löneförmånerna

närmast motsvara den för vederbörande nu gällande lönen, torde frågan

härom böra underställas Kungl. Maj:t för avgörande. De arvodestillägg av

högskolans medel, som av skilda orsaker beviljats befattningshavare, vilka

nu avsetts skola hänföras till viss lönegrad, synas böra upphöra att utgå i

samband med löneregleringens ikraftträdande. Därest dylikt arvodestillägg

anses böra få tagas i betraktande vid vederbörandes inplacering i löneklass,

bör frågan härom underställas Kungl. Maj:t för avgörande. Skulle befattningshavare

komma att vidkännas löneminskning även vid inplacering i

högsta löneklassen, torde han böra erhålla personlig lönefyllnad. De befattningshavare

vid högskolan, vilka nu avsetts skola inplaceras i lönegrad,

synas ha erhållit nu utgående löner från och med den 1 juli 1947 eller tidpunkt

därefter. Det synes mig skäligt att, därest befattningshavare icke

inplaceras i högre löneklass än den, efter vilken lönen nu utgår, han får

för fortsatt uppflyttning i löneklass tillgodoräkna helt kalenderkvartal, varunder

han åtnjutit nu utgående lön. I övrigt torde föreskrifterna i statens

allmänna avlöningsreglemente om löneklassplaeering i tillämpliga delar

böra komma till användning vid högskolan.

Löneställningen för skriv- och kontorspersonal, inberäknat telefonister,

torde böra avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen 1947: 4:56.

Huru pensionsfrågan vid Stockholms högskola liksom vid Göteborgs hög
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 166.

skola framdeles skall ordnas, är ej utrett. 1944 års pensionsutredning har

i sitt den 30 oktober 1948 avgivna betänkande angående pensionering genom

statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare (SOU

1948:47) framhållit (s. 67 f.), att det närmande av Stockholms och Göteborgs

högskolor i organisatoriskt och ekonomiskt hänseende till staten, som

kommit till stånd genom det beslut 1948 års riksdag fattat angående godkännande

av avtal rörande nämnda högskolors framtida ställning, borde

kunna åberopas som motiv jämväl för statlig medverkan till pensionering

av högskolans befattningshavare genom anslutning till statens pensionsanstalt.

Utredningen har emellertid, då ställning icke tagits till frågan om en

reglering av avlöningsförhållandena för högskolornas befattningshavare,

icke ansett sig böra framlägga något förslag om befattningshavarnas pensionering.

Det synes mig erforderligt, att pensionsfrågorna vid såväl Stockholms

som Göteborgs högskolor så snart sig lämpligen göra låter, göras till föremål

för närmare utredning. Huruvida denna utredning bör anförtros åt

1944 års pensionsutredning eller verkställas i annan ordning är jag icke beredd

att nu taga ställning till.

Intill dess pensionsfrågan vunnit sin lösning vid Stockholms högskola

torde professor, som icke är innehavare av professur, förenad med pensionsrätt

enligt högskolans pensionsreglemente, ävensom befattningshavare i laboratorsgraden

böra tills vidare vidkännas tjänste- och familjepensionsavdrag

å avlöningen i likhet med motsvarande befattningshavare vid statsuniversiteten.

Omfattar pensionsrätten endast familjepension, bör vederbörande

givetvis endast vidkännas tjänstepensionsavdrag. Kanslerns förslag,

att pensionsavdragen skulle fonderas, anser jag mig icke böra förorda.

Vad beträffar pensionsavgifterna till högskolans pensionsfond tala vissa

skäl för, att dessa skulle utgå med samma belopp som pensionsavdragen.

Jag är emellertid icke beredd att nu förorda, att så förfares, utan anser

lämpligast, att pensionsavgifterna tills vidare utgå enligt hittillsvarande

grunder.

Skulle intill dess pensionsfrågorna blivit slutligt ordnade vid högskolan

innehavare av nyinrättad professorsbefattning, befattning i laboratorsgraden

eller annan befattningshavare med anställning av fast natur avgå med

sjuk- eller förtidspension eller avlida, synes, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

ifrågakommande pensionsbelopp böra få utgå från den i huvudstaten

uppförda posten till pensioner och livräntor.

Förslaget till huvudstat för högskolan.

Allmänna synpunkter.

Högskolans styrelse har framlagt följande förslag till huvudstat för

högskolan för nästa budgetår.

Intäkter.

1. Statsbidrag ....................................... 2 657 332:50

2. Bidrag från Stockholms stad........................ 885 777: 50

3. Avkastning av högskolans fonder.................... 539 655

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166. 9

4. Diverse inkomster

a) Avgifter från de studerande...................... 330 000

b) (Hyror och arrende.............................. 37 100

c) Bidrag från enskilda ............................ 154 385

d) Övriga diverse inkomster ........................ 32 840

Kronor 4 637 090

Kostnader.

1. Avlöningar, förslagsanslag .......................... 2 986 613

2. Pensioner och livräntor, förslagsanslag ............... 149 659

3. Omkostnader, förslagsanslag ........................ 512 000

4. Materiel m. m.................................... 491 218

5. Engångskostnader för materielanskaffning............ 97 600

6. Engångskostnader för byggnadsarbeten......... 400 000

Kronor 4 637 090

Såsom förut nämnts ha stadsfullmäktige i Stockholm i huvudsak tillstyrkt

högskolestyrelsens statförslag.

Statskontoret däremot har i nuvarande statsfinansiella läge ansett en

fullständig omarbetning av förslaget vara ofrånkomlig. Denna omarbetning

måste enligt ämbetsverkets mening verkställas av högskolemyndigheterna,

som emellertid lämpligen syntes böra samråda med universitetskanslersämbetet.

Därvid syntes böra uppgöras statförslag, föranledande statsbidrag å

omkring en miljon samt eventuellt å 1.2 miljoner kronor. Vid förslagens

uppgörande borde tillses, att sådana önskemål icke upptoges som för kommande

budgetår medförde automatiska utgiftsökningar av större storleksordning.

Universitetskanslern har i sitt utlåtande framlagt ett starkt beskuret

statförslag, där statens bidrag till högskolan begränsats till 1 554 200 kronor.

Kanslern har därvid framhållit, att en ökning av statsbidraget för

kommande budgetår från nuvarande belopp cirka 700 000 kronor till

1 500 000 kronor, d. v. s. med cirka 800 000 kronor endast komme att möjliggöra

en upprustning i förhållande till den nuvarande situationen för

mindre än 300 000 kronor. En brist på åtminstone 360 000 kronor beräknades

nämligen uppkomma å innevarande års stat samtidigt som stadens

bidrag för instundande budgetår väntades minska med omkring 150 000

kronor.

Departementschefen, som i huvudsak biträtt kanslerns förslag, har anfört

följande.

Att en betydande, både personell och materiell upprustning är av

nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå och bibehålla

paritet med statsuniversiteten har påvisats av ett flertal utredningar,

i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga

forskningskommittén och naturvetenskapliga forskningskommittén. Vid

uppgörande av sitt statförslag har högskolans styrelse också räknat med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 166.

att en väsentlig upprustning av högskolan skulle i en första etapp genomföras

redan från och med nästa budgetår. Ett accepterande av det av

styrelsen framlagda reducerade statförslaget förutsätter ett. statsbidrag av

i runt tal 2 657 000 kronor, innebärande en höjning av statens bidrag till

högskolan med omkring 1 967 000 kronor. Utgångsläget för en mera

betydande omedelbar upprustning av högskolan är emellertid icke gynnsamt.

En icke oväsentlig ökning av statsbidraget erfordras redan för att

bibehålla den nuvarande utgiftsstaten. Statskontoret har beräknat, att ett

statsbidrag av 1 043 000 kronor skulle vara erforderligt härför. Det angivna

beloppet är, såvitt jag kunnat finna, för lågt och synes i stället uppgå till

över 1 200 000 kronor. Härtill komma vissa utgiftsstegringar för nästa

budgetår av mer eller mindre automatisk natur. Slutligen påkallar det

nuvarande statsfinansiella läget en stor återhållsamhet i fråga om statens

utgifter.

Vid den förberedande granskning, som vid den gångna höstens budgetarbete

ägnats detta ärende, ansågs en kraftig beskärning av det av styrelsen

framlagda statförslaget nödvändig, och i statsverkspropositionen för nästa

budgetår har för ifrågavarande ändamål upptagits ett beräknat anslag av

1 500 000 kronor.

Det av universitetskanslern nyligen framlagda, starkt beskurna statförslaget

förutsätter ett statsbidrag, som med 54 200 kronor överstiger nyssnämnda,

beräknade anslag. Jag har funnit mig i huvudsak böra acceptera

kanslerns förslag med de jämkningar däri, som föranledas av den av mig

förordade löneförbättringen för vissa professorer m. fl. befattningshavare.

Beträffande huvudstatens utformning har riksräkenskapsverket framfört

betänkligheter mot att — i enlighet med gällande avtal — å huvudstatens

debetsida uppförts poster (anslag) för såväl löpande utgifter som vissa

engångskostnader och ifrågasatt, huruvida icke avtalet i denna del borde

tagas under omprövning, så att för framtiden statsverkets bidrag till högskolans

engångskostnader för materialanskaffning och byggnadsarbeten

kunde anvisas å särskilda anslag.

Enligt för den statliga medelsförvaltningen gällande regler borde anslag

för sistnämnda två ändamål rätteligen ha reservationsanslags (investeringsanslags)

natur och sålunda kunna disponeras för avsedda ändamål under en

period, omfattande tre på varandra följande budgetår. En övergång till ett

sådant system måste, såvitt jag kan finna, antingen förutsätta en rätt

väsentlig förändring av de bidragsgrunder, varom enighet nåtts efter segslitna

förhandlingar, eller ock, därest ingen ändring av bidragsgrunderna

sker, dels medföra vissa redovisninrrstekniska svårigheter, dels ock föranleda,

att bidragsfördelningen mellan statsverket och Stockholms stad skulle på

ett mindre rationellt sätt komma att påverkas av eventuella ojämnheter i

fråga om belastningen. Med hänsyn härtill synes det mig lämpligt att

dylika engångskostnader fördelas över visst antal år och att högskolan

erhåller rätt att lyfta hela det för visst budgetår anvisade beloppet, oberoende

av huruvida detsamma kan tillfullo utnyttjas under budgetåret eller

ej. Vid budgetårets utgång icke disponerade medel böra därvid insättas

å checkräkning i bank och redovisas å särskild diversemedelstitel. Skulle

behållning kvarstå å dylikt konto sedan vederbörande anskaffningsprogram

respektive byggnadsföretag slutförts, bör ifrågavarande belopp nästföljande

budgetår tillföras statens kreditsida. Det torde böra ankomma på högskolans

revisorer att i sin berättelse lämna särskild redogörelse för dispositionen

av medel å dylika diversemedelstitlar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Huvudstatens utgiftssida.

11

1. Avlöningar.

a. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.

Beträffande den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen har departementschefen

förordat, att medel beräknas till avlönande av den personal,

som anges i här intagna sammanställning.

Professor j

Laborator

Docentstipendiat

Bitr. lärare J

Förste assistent

Andre assistent i

Förste amanuens |

Andre amanuens !

Tredje amanuens j

1 Laboratoriebiträde (Ce 11) |

Kanslibiträde (Ce 11) j

Kartbiträde (Ce 11) |

| Räknebiträde (Cf 4—Ce 8) |

jKontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)|

| Instrumentmakare (Ce 14) |

| Institutionsvaktm. (Ce 13) |

| Institutionsvaktm. (Ce 11) |

Vaktmästare (Ce 9) j

| Vaktmästarbitr. (arvode) |

| Bibliotekarie (arvode) |

Matematik..............

2

i

i

2

i

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

__

Försäkringsmatematik ocli matema- tisk statistik...........

1

i

1

Astronomi..............

i

Mekanik och matem. fysik ....

1

i

1

i

Fysik.................

1

i

—

i

—

2

2

—

—

—

—

—

—

i

i

—

i

—

—

—

Kemiska övningslaboratoriet....

—

—

—

i

3

—

3

i

—

—

i

—

—

—

—

—

i

i

i

—

Oorganisk och fysikalisk kemi . .

1

t

i

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

i

—

i

—

—

—

Organisk kemi och biokemi ....

1

—

i

—

1

1

1

—

—

i

—

—

—

—

—

i

i

—

i

—

Meteorologi.............

1

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

Allmän och historisk geologi . . .

1

—

i

—

I1

—

1

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

Mineralogi och petrografi.....

1

—

—

i

(l)1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

Botanik...............

2

—

i

—

—

1

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

Zoologi, Zootomiska institutet. . .

1

i

—

i

—

1

i

i

—

i

i

—

Zoologi och cellforskning. Inst:n

för experimentell zoologi ....

1

_

_

i

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

Ärftlighetslära............

1

—

—

—

—

1

i

i

—

i

i

Geografi...............

1

—

—

i

—

—

i

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

Biblioteket..............

i

—

—

8

Summa

IG

3

7

9

5

6

17

4

8

4

2

i| i

2

2

2

7

2

3

i

1 Gemensam för geologi och mineralogi.

Utöver de i sammanställningen intagna befattningarna erfordras för undervisningen

i astronomi arvoden å tillhopa 10 000 kronor, för undervisningen

i botanik ett arvode å 4 000 kronor, för ledning av biofysiska arbeten

3 000 kronor, till kursanslag tillhopa 3 650 kronor och såsom bidrag till

Wenner-Grens institut 50 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för den föreslagna personaluppsättningen

hänvisas, i den mån densamma ej framgår av det följande, till

statsrådsprotokollet, s. 26—44.

Löneställningen för vissa instrumentmakare

och institutionsvaktmästare. Å fysiska institutet äro för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 166.

närvarande anställda, bland andra, en mekaniker och en biträdande mekaniker.

Högskolans styrelse bär föreslagit, att de båda befattningshavarna

skulle placeras i lönegraden 18 respektive 14. Därvid har framhållits, att av

mekanikern fordrades mycket goda tekniska kunskaper, helst lägre ingenjörsexamen

jämte lång praktik, varjämte han måste äga kännedom om

grunderna i den fysikaliska tekniken. Även den biträdande mekanikern

måste inneha en gedigen yrkesutbildning. Kanslern har, liksom även statskontoret

och lönenämnden, ansett de båda tjänsterna böra placeras i lönegraden

14 respektive 11 med benämningen instrumentmakare, respektive

institutions vaktmästare.

Departementschefen har biträtt kanslerns förslag och därvid anfört följande.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag utgår från att löneställningen

för institutionsvaktmästare och därmed jämförlig personal vid högskolan

skall bedömas från nu inom statsförvaltningen tillämpade lönesättningsnormer

för befattningshavare, varom här är fråga. En prövning efter

dessa grunder ger emellertid enligt min mening vid handen, att tjänsterna

av högskolans styrelse åsatts väl höga lönegradsnummer. Jag erinrar

emellertid om att kanslern i skrivelse till chefen för finansdepartementet

den 24 augusti 1948 hemställt, att utredningsmän måtte tillkallas för verkställande

av en översyn rörande löneställningen för institutionsvaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare vid universitetens vetenskapliga

institutioner. Jag förutsätter, att en dylik översyn jämväl kommer att omfatta

motsvarande befattningshavare vid Stockholms högskola.

Även beträffande vissa andra befattningshavare tillhörande den tekniska

personalen har departementschefen förordat en lägre löneställning än den

av högskolestyrelsen föreslagna. Detta gäller bland andra en instrumentmakare

(mekaniker) och en institutionsvaktmästare vid institutionen för

oorganisk och fysikalisk kemi samt en institutionsvaktmästare (preparator)

vid institutionen för experimentell zoologi.

I motionerna 1:279 och 11:357 har föreslagits anvisande av medel (omkring

2 700 kronor) till personliga lönetillägg åt nu ifrågavarande fem

befattningshavare. Till stöd härför har anförts följande.

I propositionen har även den tekniska personalen vid den naturvetenskapliga

fakulteten inplacerats i det statliga lönesystemet. Samtidigt ställes

en förnyad prövning av denna personals svårbedömbara löneställning i utsikt.

Att i detalj ingå på skäligheten av de föreslagna löneplaceringarna

är för oss här ej görligt. Stor tveksamhet har uppenbarligen i vissa fall rått

bland myndigheterna. Vi vilja understryka, att flera inom denna personal

ha att utföra synnerligen krävande och kvalificerade uppgifter. Deras ersättande

vid eventuell avgång skulle kunna vålla vederbörande institutioner

de största svårigheter och bekymmer. Högskolans styrelse har också i vissa

fall givit dem en högre löneställning än de nu få enligt lönenämndens principer.

Visserligen skall ingen av de nuvarande tjänsteinnehavarna få lägre

inkomst än som nu utgår, men de förlora dock möjligheten till den löneklassuppflyttning

och det förbättrade pensionsunderlag, varmed de räknat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

13

Även om några för staten bindande utfästelser icke kunnat göras av högskolan,

kunna särskilt några inom denna personal — verkmästarna och

institutionsvaktmästarna vid fysiska institutionen och vid institutet för

oorganisk och fysikalisk kemi samt preparatorn vid institutet för experimentell

zoologi — anse att de tillbakasatts, med risk för att de söka sig till

annat mera välavlönat arbete. Utan att man nu berör den föreslagna löneplaceringen

synes det oss med hänsyn till föreliggande omständigheter skäligt

att de fem angivna befattningshavarna i avvaktan på den nya utredningen

måtte erhålla ett personligt tillägg, motsvarande skillnaden mellan

styrelsens och regeringens förslag. Såsom framgår av en tablå, vilken skall

överlämnas till utskottet, rör sig hela beloppet för nästa budgetår om cirka

2 700 kronor.

W enner-Grens institut. Detta institut har för innevarande

budgetår fått ett anslag av statsmedel å 34 300 kronor, avsett för materiel.

I övrigt har dess verksamhet finansierats genom anslag av WennerGrenska

samfundet m. fl. enskilda bidragsgivare. Det av högskolans styrelse

framlagda statförslaget upptager för institutet utgifter å i runt tal 225 000

kronor, varav 56 000 kronor belöpa å materiel m. m. och återstoden avser

lönekostnader. Ett belopp av 100 000 kronor har beräknats inflyta från

Wenner-Grenska samfundet och har i huvudstaten upptagits under posten

»Bidrag från enskilda». Vidare ingår i inkomstposten »Avkastning av högskolans

fonder» avkastning av Wenner-Grens fond nr 1 med cirka 4 500

kronor.

Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan Wenner-Grens institut och

högskolan syntes böra klarläggas. I avbidan på att en sådan reglering kommer

till stånd har kanslern ansett, att å högskolans stat endast borde anvisas

ett klumpanslag av 50 000 kronor till förstärkning av det beräknade

bidraget från Wenner-Grenska samfundet.

Departementschefen, som framhållit, att de olika sakkunnigkommittéer,

som under senare år behandlat högskolans förhållanden, förordat en reglering

av Wenner-Grens instituts ställning, har funnit det önskvärt, att

det allmänna lämnade ett ökat bidrag till institutet i syfte att giva detta

en fastare stomme, vilken vore oberoende av de anslag, som kunde fås från

annat håll. I nuvarande ekonomiska läge har departementschefen dock

ansett sig icke kunna räkna med högre anslag på högskolans stat till institutet

än det av kanslern förordade klumpanslaget av 50 000 kronor.

Tredje amanuenser. Antalet tredje amanuenser inom matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen är nu 4. Högskolans styrelse har

beräknat medel till 12 dylika amanuenser, medan kanslern endast tillstyrkt

medel för 8. Som av det föregående framgått har departementschefen i

likhet med kanslern räknat med 8 tredje amanuenser.

I motionerna 1:279 och II: 257 har föreslagits en ökning av antalet tredje

amanuenser till 12, vilket skulle medföra en kostnadsökning med 4 800

kronor. Ökningen har motiverats med svårigheten att med eljest tillgängliga

lärarkrafter anordna vissa nödvändiga elementära kurser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 166.

D o c entstipendier. Såsom av det föregående framgår har departementschefen

beräknat antalet docentstipendier inom matematisknaturvetenskapliga

avdelningen till sju. Därvid har departementschefen

framhållit, att det icke varit hans avsikt att i detta sammanhang taga

ställning till stipendiernas anknytning till vissa ämnen eller ämnesgrupper.

Detta departementschefens uttalande avser även docentstipendierna vid

högskolans båda andra avdelningar och vid Göteborgs högskola.

I motionerna I: 279 och 11: 357 har föreslagits en ökning av antalet docentstipendier

inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen till nio och

inom humanistiska avdelningen från av departementschefen föreslagna nio

till tolv. Därjämte ha motionärerna understrukit departementschefens uttalande

om stipendiernas anknytning till vissa ämnen och ämnesgrupper.

Personlig forskningsprof essur åt professorn G.

de Hevesy. I motionerna 1:279 och II: 357 har framlagts förslag om

inrättande av en personlig forskningsprofessur i kemi för den ungerske

nobelpristagaren, professorn G. de Hevesy. Till stöd härför har anförts

följande.

Sedan snart ett tiotal år tillbaka har den ungerske kemiprofessorn, nobelpristagaren

G. de Hevesy vistats som flykting i Sverige och därvid mestadels

arbetat som vetenskaplig medarbetare på institutet för organisk-kemisk

forskning vid högskolan. För två år sedan ingav högskolans styrelse till

Kung], Maj:t en framställning om personlig professur åt honom. Framställningen

har icke föranlett annan åtgärd än att professor de Hevesy från

naturvetenskapliga forskningsrådet beviljats ett forskningsunderstöd motsvarande

en professorslön. Om denne nobelpristagares eminenta kapacitet

behöva vi inte här orda. Enligt vår mening bör det land, som fått sig det

stora ansvaret för utdelningen av nobelprisen anförtrott, känna det såsom

en nationell förpliktelse att i de exceptionella fall, då tillfällen därtill kunna

yppa sig, bereda utländska mottagare av dessa pris en ställning värdig

deras kvalifikationer. Så skedde på sin tid med professor Båråny, vilken

erhöll en professur vid Uppsala universitet. Vi föreslå därför att professor

de Hevesy tilldelas en personlig forskningsprofessur vid högskolan. Då vi

förutsätta att han åtminstone under ytterligare något år kan erhålla liknande

forskningsunderstöd som hittills torde hans förordnande till professor

ej behöva belasta nästa års budget. Med hänsyn till professor de Hevesys

ålder (63 år) kan ett eventuellt framtida statsanslag till lön åt honom

sträcka sig endast över en kortare följd av år. Ett riksdagsbeslut om inrättande

av denna personliga professur kan rimligen ej få några prejudicerande

verkningar utom i fråga om nobelpristagare.

b. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.

Beträffande denna avdelning har departementschefen i enlighet med

förslag av kanslern förordat anvisande av medel till avlönande av innehavarna

av nuvarande nio professurer och av fyra docentstipendiater (innebärande

en ökning med en). Därjämte har departementschefen tillstyrkt

ett kursanslag av 20 000 kronor. Vid avdelningen finnes en heltidsanställd

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

15

bibliotekarie med en avlöning, som motsvarar lön och rörligt tillägg enligt

15 löneklassen. Med hänsyn till att sådan utredning icke förebragts, som

erfordras för bedömande av den riktiga lönegradsplaeeringen, har departementschefen

förordat, att bibliotekarien tills vidare placeras i Ce 15.

c. Humanistiska avdelningen.

I fråga om den humanistiska avdelningen har departementschefen förordat,

att medel beräknas till avlönande av den personal, som anges i här

intagna sammanställning.

Professor

Docentstipendiat

Bitr. lärare

Lektor

Förste amanuens

Andre amanuens

Tredje amanuens

Bibliotekarie (Ce 27)

Biblioteksassistent (Ce 15)

Kanslibiträde (Ce 11)

Expeditionsvakt (Ce 10)

Kontorsbiträde (Cf 4- Ce 8)

Vaktmästarbiträde (arvode)

Expeditionsvakt (arvode)

Filosofi och sociologi..........

2

i

i

Pedagogik och psykologi.......

1

O

i

i

—

i

—

i

i

—

Ekonomisk historia...........

1

_

_

__

__

_

_

Litteraturhistoria m. poetik......

1

i

—

—

—

—

—

—

—

Religionshistoria............

1

—

Konsthistoria m. konst teori......

2

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Nordisk och jämförande fornkunskap .

i

—

Statskunskap..............

i

i

—

—

—

1

—

—

—

i1

—

—

—

—

Statistik.................

i

—

i

Nationalekonomi............

Geografi, särsk. kulturgeografi med

2

i

i

—

—

—

—

—

—

i1

—

—

—

—

ekonomisk geografi.........

—

i

i

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Nordiska språk.............

1

i

Engelska språket............

1

i

—

i

Romanska språk............

1

i

—

i

—

Tyska språket m. m...........

1

i

Slaviska språk.............

Klassisk fornkunskap och latinska

1

i

i

—

-

språket ................

2

Finsk-ugriska språk..........

i

Humanistiska biblioteket.......

i

i

i

i

i

—

2

Summa

23

9

6

4

2

4

i

i

i

2

i

i

i

2

1 Gemensamt för statskunskap och nationalekonomi.

Utöver de i sammanställningen intagna befattningarna erfordras, för undervisning

i etnografi ett arvode å 4 000 kronor, för undervisning i sinologi

ett arvode å likaledes 4 000 kronor, till kursanslag tillhopa 24 750 kronor

(därav 5 000 kronor till engelska), till extra personal vid humanistiska biblioteket

10 000 kronor, som bidrag till nordiska museet 22 000 kronor, som

bidrag till psykotekniska institutet 50 000 kronor och som bidrag till ryska

institutet 25 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Beträffande den närmare motiveringen för den föreslagna personaluppsättningen

hänvisas, i den mån densamma ej framgår av det följande, till

statsrådsprotokollet, s. 46—63.

Engelska språket. I motionerna I: 279 och 77: 357 har föreslagits

anvisande av ytterligare 8 000 kronor till undervisningen i engelska språket.

Härvidlag har i motionerna anförts följande.

Beträffande ett av de humanistiska ämnena, nämligen engelskan, synes

läget vara så allvarligt att en förstärkning av lärarkrafterna förefaller oundgänglig.

Antalet studerande i detta ämne uppgår för närvarande till inte

mindre än omkring 300. För detta efter svenska förhållanden enastående

höga lärjungeantal upptar propositionen en professur, en docentstipendiat

och en lektor jämte ett kursanslag å 5 000 kronor. I och för sig innebär detta

en tacknämlig förbättring, men åtminstone under höstterminen i år torde

någon docentstipendiat ej finnas att tillgå, enär den ende nu disponible

docenten uppehåller professuren under vakans. Arbetsbördan är för professorn

så orimlig att den förutvarande innehavaren främst med hänvisning

till denna nyligen mottagit kallelse till annat lärosäte. För de hundratals

studerandena äro olägenheterna lika påfallande; någon större personlig kontakt

mellan professor och lärjungar är under dylika omständigheter otänkbar.

För professorn är ett arvode för anställande av en biträdande stilrättare

vid skrivningarna högeligen motiverat för att hans arbetsbörda skall

kunna lättas. Vidare vore det behövligt med ytterligare en lektor, helst

amerikansk, vilken måhända enligt sedvanliga villkor kan erhållas genom

samarbete med Uppsala, där även en sådan lektor finnes, eller eventuellt

genom amerikanskt stöd. Även ett tillfälligt anslag till fonetisk materiel

skulle vara en verksam hjälp vid undervisningen. Då dessa anslagsbehov

ej i förväg kunna specificeras föreslå vi att ett förstärkningsanslag å tillsammans

8 000 kronor anvisas för undervisningen i engelska språket att

för här angivna ändamål utgå efter kanslerns beprövande.

Psykotekniska institutet. Det av högskolans styrelse framlagda

statförslaget upptager för psykotekniska institutet utgifter å i runt

tal 97 000 kronor, varav 10 800 kronor belöpa i materiel in. m. och återstoden

avser lönekostnader, medan ett belopp av 28 000 kronor beräknats

inflyta i form av avgifter till institutet och i huvudstaten upptagits under

posten »Övriga diverse inkomster».

Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan institutet och högskolan

syntes böra klarläggas. I avbidan på att en sådan reglering kommer till

stånd har kanslern ansett, att å högskolans stat borde anvisas ett klumpanslag

av 40 000 kronor såsom bidrag till utgifterna vid institutet för avlöningar

och materiel m. in. Kanslern har ansett sig kunna utgå ifrån att

det förordade bidraget å 40 000 kronor jämte de bidrag, som borde kunna

påräknas från annat håll, skulle möjliggöra för institutet att fortsätta sin

verksamhet i åtminstone samma omfattning som hittills.

Departementschefen har anfört följande.

För vart och ett av budgetåren 1946/49 har å riksstaten anvisats ett

anslag av 20 000 kronor såsom understöd till verksamheten vid högskolans

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

17

psykotekniska institut. Stockholms stad har enligt stadsfullmäktiges yttrande

i ärendet åren 1946 och 1947 beviljat engångsbidrag till institutet

om tillsammans 52 500 kronor. Staden synes därefter ha anvisat ytterligare

20 000 kronor.

Verksamheten vid institutet avser i huvudsak att utarbeta och praktiskt

pröva olika psykologiska metoder för personalrekrytering och yrkesrådgivning

samt att i anslutning därtill biträda av hithörande frågor intresserade

myndigheter, institutioner och företag, såväl som den yrkesväljande ungdomen,

att bedriva arbetspsykologisk forskning med särskild hänsyn till de

psykologiska orsakerna till industri- och trafikolyckor samt att som komplement

till den allmänna psykologiundervisningen vid högskolan organisera

utbildning i praktiskt tillämpad psykologi.

Institutet är uppenbarligen i stort behov av understöd för sin verksamhet

och jag förordar i enlighet med kanslerns förslag, att å högskolans stat

upptages ett klumpanslag såsom bidrag till institutets utgifter för avlöningar

och materiel m. m. Med hänsyn till de bidrag, som hittills utgått

till institutet från stat och kommun, och då institutet av vissa skäl i

fortsättningen icke torde kunna påräkna bidrag från enskilt håll i samma

omfattning som hittills, vill jag förorda, att bidraget å högskolans stat

upptages med högre belopp än kanslern föreslagit. Jag anser mig emellertid

icke nu kunna tillstyrka högre bidrag än 50 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 273 och II: 3^1 framförda förslaget om

en höjning till 70 000 kronor av bidraget till psykotekniska institutet har

anförts bland annat följande.

Under senare år har man inom den offentliga ungdomsvården liksom på

en mångfald andra områden av samhällslivet kommit till allt klarare insikt

om vikten av att för olika uppgifter, särskilt vid yrkesvalet, begagna

den hjälp som den moderna psykologien erbjuder. En sund utveckling på

detta område är emellertid möjlig endast om en praktiskt inriktad psykologisk

forskning får växa fram under nära och fortlöpande kontakt med

den psykologiska grundforskningen vid universitet och högskolor.

Genom tillkomsten av psykotekniska institutet vid Stockholms högskola

ha vi i vårt land omsider fått ett effektivt organ för forskning och rådgivning

på nu ifrågavarande områden. De ekonomiska förutsättningarna för

verksamheten äro emellertid synnerligen svaga. Högskolans styrelse äskade

hos Kungl. Maj:t ett anslag för budgetåret 1949/50 av 71 000 kronor, vilket

sedermera i propositionen nr 163 till innevarande års riksdag nedsatts till

50 000. Detta belopp är emellertid otillräckligt, vilket belyses genom följande

uppgifter.

Verksamheten har under de tre senaste åren finansierats dels med efter

uppbyggnaden återstående donationsmedel, dels genom statliga och kommunala

understöd, dels slutligen genom löpande intäkter från uppdragsgivare.

Från staten och kommunen har högskolan under dessa tre är sammanlagt

erhållit 180 400 kronor såsom bidrag till det psykotekniska institutet.

Av detta belopp ha cirka 20 000 kronor använts för inredning av

nya lokaler och resten för forsknings- och utbildningsverksamhet.

Dessa understöd ha likvid ej tillnärmelsevis varit till fyllest för att upprätthälla

verksamheten, ehuru de arvoden, som utgå till institutets medarbetare,

äro avsevärt lägre än vad som motsvarar assistent- och amanuens
2

— llihang till riksdagens protokoll 19b9. 6 sand. Nr 166.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 166.

befattningarna vid andra högskoleinstitut. Institutets totala behov av understöd

har i verkligheten uppgått till cirka 75 000 kronor under vart och

ett av de tre senaste åren. Att institutet trots allt har lyckats klara sin

ekonomi utan att avbryta pågående och för den praktiska verksamheten

oundgängligen nödvändiga forskningsarbeten har möjliggjorts genom tillfälliga

bidrag i särskilt kritiska lägen från olika organisationer inom näringslivet.

Tack vare dessa tillfälliga bidrag (sammanlagt cirka 70 000 kronor)

har det samtidigt blivit möjligt för institutet att kvarhålla de vetenskapliga

medarbetare, som varit knutna till institutet alltifrån början.

Dessa medarbetare ha under de gångna åren sammansvetsats till en organisk

arbetsenhet med psykologisk, medicinsk och statistisk expertis.

Det är högst ovisst, om institutet även framgent kan påräkna hjälp av

denna tillfälliga karaktär. De osäkra ekonomiska betingelser, under vilka

institutet för närvarande arbetar, försvåra i hög grad arbetets planläggning.

Det föreligger också i nuvarande läge en allvarlig risk för att institutets

medarbetarstab spränges. En dylik utveckling skulle otvivelaktigt

komma att få mycket allvarliga konsekvenser, ej blott på längre sikt, för

den psykotekniska forskningen och utbildningen i vart land utan även mera

omedelbart för de statliga och andra uppdragsgivare, som ha etablerat ett

fortlöpande samarbete med institutet.

Under sådana förhållanden hava vi funnit nödvändigt att institutet erhåller

ett något högre understöd från staten än det i propositionen föreslagna,

förslagsvis 70 000 kronor.

Humanistiska biblioteket. Högskolans styrelse har beträffande

humanistiska biblioteket föreslagit följande personaluppsättning (nuvarande

lönebelopp angivas inom parentes):

1 bibliotekarie (lön 12 096 kr.) .................. 1 Ca 27

1 biblioteksamanuens (lön 7 392 kr.) .............. 1 Ca 17

1 biblioteksassistent (lön 5 292 kr.) .............. 1 Ca 15

1 skrivbiträde (lön 5 016 kr.) ............ 1 Ca 8

1 förste expeditionsvakt (lön 5 916 kr.)............ 1 Ca 11

1 expeditionsvakt (arvode 3 600 kr.) ............. 1 arvode 3 600 kr.

1 » (arvode 2 700 kr.) ............. 1 arvode 2 700 kr.

extra personal (7 500 kr.) ........................ 10 000 kr.

Kanslern har med hänsyn till pågående utredningar ansett det riktigast

att i sitt förslag räkna.med de nuvarande avlöningsbeloppen för bibliotekspersonalen

och avstå från att lönegradsplacera densamma. Till avlönande

av extra personal vid biblioteket har kanslern beräknat 10 000

kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Av tekniska skäl är det önskvärt, att personalen vid högskolan i

största möjliga utsträckning överföres till lönegradsplacerade tjänster.

Några avgörande skäl mot en sådan åtgärd i fråga om bibliotekspersonalen

vid humanistiska biblioteket synes mig icke föreligga, varför jag

förordar, att de befattningshavare, som enligt styrelsens förslag skulle erhålla

lönegradsplacerade tjänster, nu inplaceras i lönegrad. Vissa vanskligheter

föreligga emellertid härvid på grund av att tillräckligt material icke

föreligger för bedömande av den riktiga lönegradsplaceringen och med hän
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

19

syn bland annat till att ställning ännu icke tagits till resultatet av det åt

1947 års löneutredning, avseende vissa biblioteksbiträden, lämnade utredningsuppdraget.

En viss försiktighet är därför påkallad vid bestämmandet

av lönegraderna, och den nu förordade lönegradsplaceringen för vissa av

befattningshavarna bör därför framdeles upptagas till omprövning.

d. Allmänna avdelningen m. m.

Den allmänna avdelningen omfattar den gemensamma förvaltningspersonalen

samt viss ekonomipersonal.

Departementschefen har beträffande denna avdelning förordat den personaluppsättning,

som framgår av följande sammanställning.

Kansliet och kassaförvaltningen.

1 sekreterare i Ce 30

1 kamrerare i Ce 30

1 biträdande sekreterare i Ce 27

1 bokhållare i Ce 19

1 kassör i Ce 15

1 kansliskrivare i Ce 15

1 kontorist i Ce 13

4 kontorsbiträden (Cf 4—Ce 8)

1 telefonist (Cf 4—Ce 8)

1 förste expeditionsvakt i Cg 11

2 expeditionsvakter i Ce 9.

Ekonomipersonal.

1 maskinist i Ce 13

1 värmeledningsskötare och reparatör i Ce 11

1 eldare i Ce 10

1 » i Cg 7

1 förste expeditionsvakt i Ce 11

2 expeditionsvakter i Ce 9.

Ytterligare ha under avlöningsposten beräknats 3 000 kronor till honorarium

åt rektor, 2 400 kronor till arvode åt styrelsens sekreterare och

15 000 kronor till avlönande av portvakter, föreläsningsvakter och extra

personal i övrigt.

Beträffande den närmare motiveringen för nu berörda förslag i fråga om

den allmänna avdelningens personal hänvisas till statsrådsprotokollet, s.

63—72.

e. Beräkning av avlöningsposten m. m.

Departementschefen har uppskattat medelsbehovet till avlöningar till i

runt tal 2 190 000 kronor. Avlöningsposten har därför föreslagits uppförd

i huvudstaten med ett förslagsvis betecknat belopp av 2 190 000 kronor.

Det har ansetts böra få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa avlönings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 166.

stat. De av departementschefen föreslagna klumpanslagen å tillhopa

147 000 kronor till vissa institutioner ha föreslagits redovisade under en

särskild utgiftspost i huvudstaten, benämnd Bidrag till vissa institutioner,

vilken post upptagits med ett obetecknat belopp av 147 000 kronor.

2. Omkostnader.

Departementschefen har förordat, att denna utgiftspost, som i statförslaget

upptagits med 512 000 kronor, skall uppföras med ett förslagsvis

betecknat belopp av 433 000 kronor. Detta belopp fördelar sig på olika

utgiftsposter på sätt framgår av efterföljande sammanställning, i vilken

jämväl angivits högskolans utgifter, i den mån uppgift därom kunnat erhållas,

för motsvarande ändamål under kalenderåren 1947 och 1948 (siffrorna

för sistnämnda år äro endast preliminära) ävensom högskolestyrelsens

förslag i ämnet.

Omkostnadsstat.

Utgifter

kalenderåret

1947,

kronor

Utgifter

kalenderåret

1948,

kronor

Av styrelsen

för 1949/50

föreslagna

belopp,

kronor

Av departe-

mentschefen

för 1949/50

föreslagna

belopp,

kronor

1. Reseersättningar, förslagsvis . . .

—

—

10 000

9 000

2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

130 300

137 500

168 000

140 000

3. Telefon, skrivmateriel och expen-

33 700

52 800

45 000

40 000

4. Tryckningskostnader, förslagsvis .

10 700

13 500

20 000

20 000

5. Renhållning och städning, förslags-

73 300

84 400

95 000

90 000

6. Underhåll av byggnader m. m. . .

46 500

63 200

90 000

70 000

7. Hyror, förslagsvis.........

22 200

22 500

30 000

11400

8. Försäkringar, förslagsvis.....

8 000

7 200

10 000

10 000

9. Räntor och amorteringar, förslags-

45 500

30 300

34 000

28 000

10. Promotions- och installationskost-

2 800

3 700

5 000)

11. Övriga utgifter ..........

5 000)

14 600*

Summa kronor

373 000

415 100

512 000

433 000

1 Övriga omkostnader.

3. Materiel m. m.

Denna utgiftspost, som i statförslaget upptagits med 491 218 kronor,

har av högskolans styrelse beräknats skola disponeras på sätt framgår av

följande sammanställning, i vilken jämväl angivits av kanslern föreslagna

ändringar i styrelsens förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

21

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen:
Astronomiska

institutet................

Botaniska institutet ...................

Fysiska institutet......................

Institutet för försäkringsmatematik och

matematisk statistik.................

Genetiska institutet ...................

Geografiska institutet..................

Geologiska institutet...................

Institutet för organisk kemi och biokemi . .

Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi

Kemiska övningslaboratoriet............

Matematiska institutet ................

Mekaniska institutet...................

Meteorologiska institutet...............

Mineralogiska institutet................

Professuren i experimentell zoologi......

Zootomiska institutet..................

Wenner-Grens institut.................

Biblioteket ...........................

Exkursioner, fältarbeten m. m..........

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen:
Biblioteket

...........................

Humanistiska avdelningen:

Bergska institutet.....................

Ekonomisk historia....................

Engelska språket......................

Praktisk filosofi.......................

Teoretisk filosofi......................

Institutet för folklivsforskning..........

Historia..............................

Klassisk språkvetenskap och kulturforskning

...............................

Geografi, särskilt kulturgeografi ........

Latinska språket och litteraturen........

Litteraturhistoria med poetik...........

Nationalekonomi......................

Nordisk och jämförande fornkunskap ....

Nordiska språk .......................

Institutet för psykologi och pedagogik ....

Psykotekniska institutet ...............

Religionshistoria ......................

Romanska språk......................

Ryska institutet.......................

Institutet för statistik..................

Sociologi .............................

Statskunskap .........................

Styrelsens

förslag.

Av kanslern

föreslagna

ändringar.

kronor

5 700

»

32 823

»

30 875

»

10 450

»

12 635

(-

3 636)

»

7 790

»

14 250

»

19 950

»

19 950

»

32 300

»

3 800

»

4 750

»

9 215

»

12 350

»

3 800

»

14 725

»

56 000

(-

56 000)

»

9 025

(-

4 025)

»

24130

(-

12 630)

»

13 000

(-

1 000)

»

2 700

3 000

(-

1 000)

»

1 000

»

1000

»

1 000

»

8 000

(—

7 000)

»

2 000

»

3 000

(—

1 000)

»

5 500

(-

500)

»

1 000

»

2 000

(—

1 000)

»

10 000

(—

5 000)

»

1 000

»

2 000

(—

1 000)

»

6 000

(—

1 000)

»

10 800

(—

10 800)

»

1 000

3 000

(—

1 000)

»

24000

(—

24 000)

»

7 000

(-

4 000)

»

5 500

(—

3 500)

»

8 500

(-

5 500)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Tyska språket .................

Zornska institutet..............

Humanistiska biblioteket........

Exkursioner och fältarbeten.....

Underhåll av tavelsamlingen ....

Populärvetenskapliga föreläsningar

kronor 1 000

» 2 700

> 28 000 (—10 000)

» 8 000 (— 5 000)

» 5 000

» — (+ 4 000)

Summa kronor 491 218 (— 154 591).

Departementschefen har biträtt kanslerns förslag med endast den ändringen

att några anslagsmedel icke beräknats till institutet för folklivsforskning.

I enlighet härmed har departementschefen förordat, att till

materiel m. m. beräknas ett obetecknat belopp av 836 000 kronor.

I motionerna 1: 279 och II: 357 har föreslagits en höjning av anslagsmedlen

till materiel m. m. med i runt tal 12 400 kronor, enär eljest vissa

naturvetenskapliga ämnen skulle bli sämre tillgodosedda med anslagsmedel

än hittills. Den föreslagna höjningen avses fördelad på följande sätt:

Astronomiska institutet ............................... kronor 1 100

Botaniska institutet................................... » 1 587

Geografiska institutet ................................. » 3 960

Geologiska institutet .................................. » 700

Institutet för organisk kemi och biokemi ................ » 1 700

Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi.............. » 1 800

Matematiska institutet................................ » 500

Mekaniska institutet .................................. » 250

Mineralogiska institutet ............................... » 550

Zootomiska institutet.................................. » 275

4. Engångskostnader för materielanskaffning.

Högskolans styrelse har till detta ändamål i statförslaget beräknat 97 600

kronor. Departementschefen har emellertid i likhet med kanslern ansett sig

endast kunna förorda anvisande av ett obetecknat belopp av 40 000 kronor.

I motionerna 1:279 och II: 357 har föreslagits en höjning till 60 000

kronor.

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten.

Departementschefen har förklarat sig i nuvarande ekonomiska läge icke

kunna förorda någon medelsanvisning för nästa budgetår för byggnadsarbeten

av engångsnatur, ehuru han vore medveten om att ett stort behov

av byggnadsåtgärder förelåge vid högskolan.

I motionerna I: 279 och II: 357 har föreslagits anvisande av 70 000 kronor

till ombyggnad av institutet för organisk kemi och biokemi. Till stöd härför

har anförts följande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

23

För närvarande pågår en såsom alldeles nödvändig igångsatt partiell

ombyggnad av institutet för organisk kemi och biokemi. Arbetet går från

källare till tak i den berörda delen av institutionen. För ombyggnaden har

byggnadstillstånd efter sedvanlig behovsprövning beviljats. Planenligt beräknas

för arbetets fullföljande och avslutande ett belopp av 70 000 kronor.

Något anslag för arbetets fortsättande har emellertid inte beviljats; departementschefen

har med beklagande konstaterat att den anslagsram,

med vilken han haft att räkna, inte lämnat utrymme för några av de byggnadsarbeten,

vilka högskolan ansett mest skyndsamt påkallade. Utan att

nu vilja ta upp några andra av dessa byggnadsarbeten finna vi det dock

högeligen irrationellt, om den påbörjade partiella ombyggnaden av den

biokemiska institutionen måste avbrytas. Utom att detta maste bli till

stort avbräck för den vetenskapliga forskningen måste det även leda till

en fördyring av arbetet. Inte minst av statsfinansiella skäl förorda vi därför

att 70 000 kronor beviljas för detta ombyggnadsarbetes fullföljande.

6. Pensioner och livräntor.

Till pensioner och livräntor har departementschefen beräknat ett förslagsvis

betecknat belopp av 160 000 kronor.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Högskolans inkomster utöver statsbidraget och bidraget från Stockholms

stad ha av departementschefen beräknats sålunda:

Avkastning av högskolans fonder .................. kronor 560 000

Avgifter från de studerande........................ » 395 000

Hyror och arrende........................ » 25 500

Bidrag från enskilt håll............................ » 48 200

Diverse inkomster............ »_4 800

Summa kronor 1 033 500.

Som av den föregående redogörelsen framgått har å andra sidan huvud
-

statens utgiftssida beräknats sålunda:

Avlöningar, förslagsvis............................. kronor 2 190 000

Bidrag till vissa institutioner ...................... » 147 000

Omkostnader, förslagsvis ................ » 433 000

Materiel m. m................................... » 336 000

Engångskostnader för materielanskaffning ...... » 40 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis........... »_160 000

Summa kronor 3 306 000.

Den erforderliga anslagssumman kommer vid bifall till vad departementschefen

förordat att uppgå till (3 306 000 — 1 033 500 =) 2 272 500

kronor, varav Stockholms stads bidrag avtalsenligt utgör minimibeloppet

700 000 kronor och statens bidrag 1 572 500 kronor. Förslagsanslaget till

Bidrag till Stockholms högskola bör alltså uppföras med sistnämnda belopp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utgår terminsavgiften

vid Stockholms högskola för närvarande med 150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen, 156 kronor inom stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen samt 125 kronor inom humanistiska avdelningen.

Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga

avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande

förening av kåren. Avgifterna till högskolan äro uppdelade så, att en

grundavgift av 30 kronor tillföres »högskolan i allmänhet» och återstoden

respektive avdelning.

Departementschefen har i nuvarande ekonomiska läge icke funnit sig

kunna förorda, att terminsavgifterna skulle nedbringas eller slopas, utan

räknat med att dessa avgifter skulle tills vidare utgå efter oförändrade

grunder.

I motionerna I: 278 och II: 358 har yrkats, att grundavgiften måtte

avskaffas från och med nästa budgetår och statsbidragets belopp undergå

därav föranledd ökning. I motionerna I: 279 och II: 357 har gjorts framställning

om att riksdagen i skrivelse till Kungi. Maj:t skulle hemställa

om förslag till nästa års riksdag angående terminsavgifterna vid högskolan,

i syfte att åvägabringa likställighet i detta avseende mellan de studerande

vid högskolan och vid statsuniversiteten.

Utskottet får för sin del framhålla önskvärdheten av terminsavgifternas

upphörande, men vill tillika betona att denna fråga synes utskottet kräva

ytterligare överväganden. Att nu såsom i motionerna I: 278 och II: 358

påyrkats avskaffa endast grundavgiften anser utskottet sig icke böra förorda.

Utskottet utgår ifrån att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad

på ovannämnda spörsmål och efter närmare utredning, så snart den ekonomiska

situationen det medgiver, framlägger förslag om terminsavgifternas

borttagande. Utskottet biträder alltså vad departementschefen förordat

och avstyrker bifall till de i motionerna I: 278 och II: 358 samt I: 279

och II: 357 framställda yrkandena.

Till vad departementschefen anfört rörande löne- och pension sförhållandena

vid högskolan får utskottet giva sin anslutning. Utskottet

vill emellertid framhålla, att utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t

vid sin prövning av förekommande frågor rörande löneklassplacering av

befattningshavare vid högskolan tager skälig hänsyn till vederbörandes

tidigare tjänstgöring vid högskolan samt arten och omfattningen av dem

åliggande arbetsuppgifter. I motionerna 1:279 och II: 357 har yrkats,

att medel måtte anvisas till personliga lönetillägg åt de nuvarande verkmästarna

och institutionsvaktmästarna vid den fysiska institutionen samt

vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi ävensom till preparatorn

vid institutet för experimentell zoologi. Utskottet har icke funnit sig böra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

25

biträda detta yrkande. Utskottet utgår emellertid liksom departementschefen

från, att löneställningen för institutionsvaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare vid högskolans vetenskapliga institutioner

kommer att bliva föremål för omprövning i samband med den av kanslern

den 24 augusti 1948 begärda översynen rörande löneställningen för universitetens

motsvarande befattningshavare. Det synes utskottet önskvärt,

att denna utredning snarast kommer till stånd.

Departementschefens förslag beträffande personalorganisationen

vid de matematisk-naturvetenskapliga samt stats- och rättsvetenskapliga

avdelningarna hava icke givit anledning till någon erinran

från utskottets sida. I detta sammanhang vill utskottet i likhet med kanslern

understryka, att förhållandet mellan Wenner-Grens institut och högskolan

synes böra närmare klarläggas.

I motionerna I: 279 och II: 357 har yrkats dels att antalet docentstipendier

för matematisk-naturvetenskapliga avdelningen måtte ökas från

7 till 9, dels ock att antalet tredje amanuenser inom avdelningen måtte

ökas från 8 till 12. Ehuru utskottet är ense med motionärerna om betydelsen

av att tillräckligt antal docentstipendier står till förfogande och att

hjälpkrafter i tredje amanuens ställning i tillfredsställande utsträckning

förefinnas, har utskottet likväl i nuvarande ekonomiska läge icke funnit

sig böra tillstyrka bifall till vad i nämnda motioner hemställts.

I samma motioner har föreslagits, att en personlig professur skulle inrättas

för professorn G. de Hevesy. Med hänsyn till de Hevesys ålder och

till att — såsom i motionerna upplysts — ett forskningsunderstöd, motsvarande

professorslön, beviljats honom av de till förfogande av naturvetenskapliga

forskningsrådet stående medlen avstyrker utskottet bifall till detta

förslag.

Vad humanistiska avdelningen beträffar förordar utskottet — i anslutning

till ett i motionerna I: 279 och II: 357 framställt yrkande — att kursanslaget

för engelska språket uppräknas från 5 000 kronor med 2 000 kronor

till 7 000 kronor. Då denna ökning torde kunna rymmas inom det

föreslagna bidragsanslagets ram synes anslaget av denna anledning icke behöva

höjas.

I nyssnämnda motioner har vidare föreslagits, att antalet docentstipendier

för humanistiska avdelningen skulle ökas från 9 till 12. Under åberopande

av vad utskottet här ovan anfört rörande motsvarande spörsmål

i vad avser matematisk-naturvetenskapliga avdelningen avstyrker utskottet

bifall till ifrågavarande förslag.

För verksamheten vid psykotekniska institutet har departementschefen

föreslagit anvisande av ett klumpanslag av 50 000 kronor. I motionerna

1:273 och 11:341 har yrkats, att detta belopp måtte höjas med 20 000

kronor till 70 000 kronor. Utskottet har icke funnit sig berett att på den i

motionerna förebragta utredningen tillstyrka en anslagsökning. Det synes

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 166.

utskottet i första hand nödvändigt att förhållandet mellan institutet och

högskolan, såsom kanslern framhållit, närmare klarlägges, varjämte en utredning

torde böra förebringas angående institutets organisation och arbetsuppgifter

m. m. Härvid torde jämväl böra beaktas att ett industripsykologiskt

institut numera upprättats, förlagt till industriförbundet.

Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit med avseende å

den allmänna avdelningen.

Beräkningen av avlöningspostens storlek har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet tillstyrker, att utgiftsposten till omkostnader i enlighet

med departementschefens förslag uppföres med ett belopp av 433000 kronor.

Beträffande utgiftsposten till materiel föreligger ett i motionerna

I: 279 och II: 357 framställt yrkande, innebärande en höjning av posten

med 12 400 kronor, att fördelas på vissa av de matematisk-naturvetenskapliga

institutionerna. Utskottet har icke ansett sig böra biträda detta

förslag.

Till engångskostnader för materiel anskaffning

torde böra upptagas det av departementschefen angivna beloppet, 40 000

kronor. Ehuru en ökning av de för detta ändamål avsedda medlen i och

för sig synes önskvärd, anser sig utskottet likväl i nuvarande ekonomiska

läge icke böra tillstyrka det i motionerna I: 279 och II: 357 gjorda yrkandet

om postens höjning med 20 000 kronor till 60 000 kronor.

Till engångskostnader för byggnadsarbeten har

departementschefen för nästa budgetår icke funnit sig kunna förorda någon

medelsanvisning. I motionerna I: 279 och II: 357 har föreslagits, att ett belopp

av 70 000 kronor måtte anvisas för ombyggnad av institutet för organisk

kemi och biokemi. Byggnadstillstånd har beviljats för arbetenas utförande,

och byggnadsföretaget har igångsatts. Utskottet är ense med motionärerna

därom, att ett avbrytande av arbetena måste ur ekonomisk

synpunkt ställa sig oförmånligt, varför utskottet utgår ifrån att det påbörjade

arbetet fullföljes. Den i ärendet nu förebragta utredningen lämnar

emellertid icke tillräckliga hållpunkter för ett bedömande av kostnaderna

för byggnadsföretaget och formerna för deras bestridande. Det torde

böra ankomma på vederbörande högskolemyndigheter att i samband med

avgivande av'' anslagsäskanden att föreläggas nästa års riksdag framlägga

en klarläggande redogörelse i ämnet och underställa Kungl. Maj:ts prövning

frågan om utgående av bidrag av statsmedel för ifrågavarande ändamål.

I detta sammanhang får utskottet även understryka Vad departementschefen

anfört angående önskvärdheten av att högskolans styrelse i

nyssnämnda sammanhang lämnar en samlad översikt över högskolans mera

aktuella byggnadsfrågor, innefattande jämväl en gradering av byggnadsföretagen

ur angelägenhetssynpunkt och de beräknade byggnadskostna
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166. 27

derna. På grund av vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet bifall

till ifrågavarande i motionerna I: 279 och II: 357 framställda yrkande.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att till pensioner

och livräntor beräknas ett belopp av 160 000 kronor.

Vidkommande slutligen huvudstatens inkomstsida och

anslagsbehovet hava de av departementschefen verkställda beräkningarna

icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande. Bidraget

till Stockholms högskola torde alltså i enlighet härmed för nästa

budgetår böra uppföras med ett belopp av 1 572 500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 279 och II: 357, i vad de avse ökade

medel till undervisning i engelska språket, samt med avslag

å nämnda motioner — såvitt de avse beviljande av ökade

anslagsmedel utöver vad nyss angivits — ävensom med avslag

å motionerna I: 273 och II: 341 samt I: 278 och II: 358,

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola,

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Huvudstat.

Utgijter:

1. Avlöningar, förslagsvis ........... kronor 2 190 000

2. Omkostnader, förslagsvis ......... » 433 000

3. Materiel m. m................... » 336 000

4. ? Engångskostnader för materielan
skaffning

....................... » 40 000

5. Bidrag till vissa institutioner...... » 147 000

6. Pensioner och livräntor, förslagsvis »_160 000

Summa kronor 3 306 000.

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder kronor 560 000

2. Avgifter från de studerande ...... » 395 000

3. Hyror och arrenden.............. » 25 500

4. Bidrag från enskilt håll .......... » 48 200

5. Diverse inkomster ............... » 4 800

6. Bidrag från Stockholms stad...... » 700 000

7. Bidrag från staten ....... » 1 572 500

Summa kronor 3 306 000;

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 572 500 kronor;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 166.

II. att motionerna I: 279 och II: 357, i vad de avse terminsavgifterna

vid högskolan, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

II. Förslagsanslag till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler.

Kungl. Maj:t har (avdelning II, s. 85) föreslagit riksdagen att till Ersättning

för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

Det föreslagna anslaget är avsett att disponeras för ersättning till statens

allmänna fastighetsfond för till högskolan med riksdagens medgivande

upplåtna lokaler inom det kronan tillhöriga kvarteret Vega. Enligt gällande

avtal bör nämligen denna ersättning icke belasta högskolans stat.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1949/50 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 25 000

kronor.

III. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs

högskola.

Kungl. Maj:t har (avdelning III, s. 86—104) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen angiven huvudstat för Göteborgs högskola,

att tillämpas under budgetåret 1949/50, dels till Bidrag till Göteborgs

högskola för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 338 500

kronor.

Inledning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i jämförelse med det sammanlagda statsbidrag

som för innevarande budgetår under olika anslagsrubriker utgår till

högskolan en ökning med omkring 200 000 kronor. Denna ökning sammanhänger

med det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Göteborgs

stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal träder

i kraft den 1 juli 1949.

Av statsrådsprotokollet inhämtas till en början i fråga om innebörden

av detta avtal m. m. följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Enligt avtalet skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat

för högskolan, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt

upptagande på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel och

på utgiftssidan för året beräknade driftskostnader, såsom löne- och pensionskostnader

samt omkostnader i övrigt, årligen före den 1 juni kalenderåret

närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till Kungl.

Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande till

Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas

för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden lämnat tillstånd härtill.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten

icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten

och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden

med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman

uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels % av 825 000

kronor, dels ock % av det belopp, varmed anslagssumman överstiger

825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes mellan

staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga 400 000

kronor.

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må

överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,

som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition

kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Förslaget till huvudstat för högskolan.

Med skrivelse den 8 juni 1948 har styrelsen för Göteborgs högskola framlagt

förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande statförslaget

balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa av

1 110 970 kronor, varav anslagssumman utgör 856 690 kronor. I enlighet

med nyssnämnda avtal begär styrelsen ett statsbidrag av 573 768 kronor

och ett bidrag från Göteborgs stad av 282 922 kronor.

Styrelsen har sedermera i skrivelse den 31 augusti 1948 framhållit, att

högskolans egna inkomster för budgetåret 1949/50 kunna uppräknas från

tidigare angivna 254 280 till 269 371 kronor på grund av en erhållen donation

till en professur i konsthistoria vid Göteborgs högskola. Det i statförslaget

beräknade bidraget av statsmedel minskas sålunda från 573 768

till 562 449 kronor och det beräknade bidraget från Göteborgs stad minskas

från 282 922 till 279 150 kronor.

I ärendet hava yttranden avgivits av Göteborgs stadsfullmäktige den 23

september 1948, av statskontoret den 6 oktober 1948, av statens lönenämnd

den 12 oktober 1948, av riksräkensk ap sverket den 22 december 1948 samt

av universitetskanslern den 22 februari 1949.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Högskolestyrelsens statförslag har icke föranlett erinran från Göteborgs

stads sida, medan statskontoret ansett en höjning av det nuvarande statsbidraget

— utöver vad som erfordrades för bibehållande av den nu gällande

kostnadsramen — icke kunna ifrågakomma.

Efter anmodan av kanslern har högskolans styrelse den 1 februari 1949

avgivit ett reducerat förslag, i vilket högskolans inkomster och utgifter balansera

på en summa av 868 890 kronor, vilket innebär en besparing i förhållande

till det tidigare förslaget av (1 110 970 — 868 890 =) 242 080 kronor.

Högskolans egna inkomster hava härvid angivits till 272 435 kronor (ökning

3 064 kronor), statsbidraget till 321 455 kronor (minskning 240 994 kronor)

och bidraget från Göteborgs stad till 275 000 kronor (minskning 4 150

kronor).

Departementschefen har anfört följande.

I nu rådande statsfinansiella läge föreligga tyvärr icke förutsättningar

för att omedelbart genomföra högskolans upprustningsprogram i den omfattning

som föreslagits av särskilt tillkallade sakkunniga för Göteborgs

högskola och som jag i och för sig funnit önskvärd. Högskolestyrelsens ursprungliga

förslag till huvudstat för nästa budgetår avsåg att i stort sett

förverkliga det av dessa sakkunniga föreslagna upprustningsprogrammets

första etapp. I sitt, i allt väsentligt av kanslern tillstyrkta, reducerade

förslag har emellertid högskolans styrelse vidtagit betydande anslagsbeskärningar.

Jag har därför funnit mig kunna i huvudsak biträda detta förslag.

Huvudstatens utgiftssida.

I fråga om de allmänna synpunkterna på löne- och pension sförhållandena

vid högskolan har departementschefen åberopat vad

han anfört beträffande motsvarande förhållanden vid Stockholms högskola.

Vad åter. angår avlöningsposten har departementschefen förordat

inrättande av följande befattningar för vetenskaplig personal:

1 professur i klassisk fornkunskap och antikens historia (i st. f. Ivar

Waerns rörliga professur).

1 laboratur i marin botanik (i st. f. en t. f. laborator).

1 preceptorat i slaviska språk (i st. f. en bitr. lärare).

1 preceptorat i statistik (i st. f. en bitr. lärare).

1 preceptorat i ekonomisk historia.

1 förste assistenttjänst i geografi (i st. f. en amanuens).

1 förste assistenttjänst i psykologi.

1 förste amanuenstjänst i psykologi.

1 förste amanuenstjänst i marin botanik.

1 andre amanuenstjänst i statistik.

Därjämte har departementschefen förordat, att ett docentstipendium i

filosofi inrättas, att lektorerna i engelska, franska, tyska och italienska språken

erhålla samma löneförmåner som motsvarande befattningshavare vid

statsuniversiteten, att som kursanslag anvisas 38 000 kronor -j- 3 000 kro
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

31

nor till journalistutbildning, att rektors representationsarvode höjes från

2 000 till 3 000 kronor, att 3 000 kronor beräknas till arvode åt bibliotekarien

vid seminariebiblioteket samt att en andre amanuenstjänst inrättas

vid biblioteket.

Beträffande löneförmånerna vid professuren i klassisk fornkunskap och

antikens historia har kanslern anfört följande.

Den nuvarande innehavaren av Ivar Wserns rörliga professur åtnjuter

en avlöning av 20 730 kronor och kommer vid överflyttning till den omändrade

professorstjänsten att erhålla en bruttoavlöning av 19 730 kronor

(= professor vid statsuniversitet). Till följd härav synes han böra tillerkännas

ett personligt lönetillägg med så stort belopp för år, att han kommer

att bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner. Detta lönetillägg

— 1 000 kronor — synes mig kunna belasta den Wasrnska fonden.

Jämväl i fråga om den för övrigt helt av donationsmedel avlönade professuren

i oceanografi har kanslern föreslagit ett personligt lönetillägg av

1 000 kronor. Innehavaren av denna professur uppbär för närvarande en

avlöning av 20 730 kronor.

Departementschefen har under hänvisning till den av honom förordade

förbättringen av professorernas löneförmåner avstyrkt de föreslagna lönetilläggen.

Sammanlagt innebär vad departementschefen förordat, att medel under

avlöningsposten böra beräknas — förutom till honorarium åt rektor (3 000

kronor), till kursanslag (41 000 kronor) samt till tillfälliga vaktmästare

och vikarier m. m. — till följande personal, nämligen:

18 professorer

1 professor i botanik (arvode 6 500 kronor)

1 laborator

3 preceptorer

6 docentstipendiater

4 lektorer

1 lärare i etnografi (arvode 2 000 kronor)

2 förste assistenter

2 förste amanuenser

2 andre amanuenser

1 kamrerare i Ce 25

1 kontorist i Ce 13

1 kanslibiträde i Ce 11

1 kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)

1 förste vaktmästare i Ce 13

1 andre vaktmästare i Ce 12

1 bibliotekarie (arvode 3 000 kronor)

2 sekreterare (arvoden ä 3 000 kronor)

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Medelsbehovet till avlöningar har av departementschefen uppskattats till

i runt tal 704 000 kronor. Med hänsyn härtill har förordats, att avlöningsposten

uppföres med ett förslagsvis betecknat belopp av 704 000 kronor.

Det har ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid fastställa

avlöningsstat.

I fråga om utgiftsposten till pensioner och livräntor har

departementschefen anfört följande.

Pension till professor vid Göteborgs högskola utgår efter samma grunder

som vid statsuniversiteten. Det synes mig skäligt att änkepensionerna förbättras

och bestämmas i anslutning till de grunder, som tillämpas inom det

statliga pensionsväsendet. Närmare bestämmelser i ämnet torde tills vidare

få meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av högskolans styrelse. Av pensionsfondernas

avkastning torde i enlighet med förslag av högskolestyrelsen

å inkomstsidan icke böra upptagas större belopp än vad som åtgår

för att bestrida högskolans pensionsutgifter. Jag beräknar medelsbehovet

till pensioner och livräntor till av styrelsen föreslaget belopp eller i runt

tal 91 400 kronor.

I nära anslutning till högskolestyrelsens reducerade statförslag har departementschefen

förordat, att till omkostnader anvisas ett förslagsvis

betecknat belopp av 63 500 kronor.

Till materiel m. m. har departementschefen i överensstämmelse

med högskolestyrelsens förslag beräknat 29 500 kronor.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Styrelsen har föreslagit, att följande belopp, utgörande avkastning av

fonder, vilkas donationsvillkor begränsa avkastningens användning för vissa

bestämda ändamål, skulle uteslutas ur staten:

Beräknad

1. Emily Wijks fond (till lönetillägg åt innehavarna av de 15 kronor

äldsta professurerna samt, i mån av tillgång, till docentstipendier)

............................................ 13 700

2. Dan Broströms donation vid Göteborgs 300-årsjubileum. . 3 020

3. Ann-Ida Broströms donation till komplettering av Dan Broströms

jubileumsdonation............................. 3 360

Ur avkastningen av de båda Broströmska fonderna, av vilka den förra

beräknats att under budgetåret uppgå till 5 020 kronor, utgå dels det i

staten upptagna arvodet till en lärarbefattning i etnografi, avsedd att

i en framtid ombildas till forskningsprofessur i ämnet, dels ett docentstipendium.

4. Oscar Ekmans stipendiefond (till ett docentstipendium).... 2 000

5. Karl Langenskiölds minnesfond (till anslag åt docenter) .... 2 490

6. S. A. Hedlunds, Otto Sylwans, G. A. Bratts föreläsningsfon
der

(för inbjudande av utanför högskolan stående föreläsare),

sammanlagt.................................. 2 540

7. Fonder för rese- och studiestipendier .................. 70 570

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

33

Beräknad

avkastning,

kronor

8. Gustaf Ekmans donationsfond (till oceanografiska institutionen)

........................................... 3 420

9. C. J. Meijerbergs donation (till Meijerbergs institut för

svensk etymologisk forskning) ......................... 3 960

10. Betty Warburgs donation (till studentkåren) ............ 160

11. Oscar Ekmans 6 juni-fond (till högskolans populärvetenskapliga

skriftserie).................................. 980

Från staten ha ytterligare avskilts två fonder, nämligen Ivar Wserns fond

med tillhörande tilläggsfond för en rörlig professur och östasiatiska fonden

för en professur i östasiatisk språkvetenskap och kultur. Avkastningen av

den förstnämnda fonden (10 280 kronor) utgår för närvarande till uppehållande

av professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia. För

samma ändamål disponeras ur östasiatiska fondens avkastning (c:a 14 000

kronor) ett belopp av 5 150 kronor 80 öre. Till journalistundervisningen

lämnar östasiatiska fonden vidare nu ett bidrag av 2 000 kronor. De beräknade

årsavkastningarna av dessa fonder, vars kapitaltillgångar uppgå till i

runt tal 334 000 respektive 430 000 kronor, äro enligt styrelsens förslag

avsedda att i sin helhet läggas till kapitalet, så att dessa fonder i sinom tid

bliva i stånd att var för sig uppbära en professur.

Kanslern har föreslagit, att avkastningen av den Langenskiöldska fonden

upptages i staten bland högskolans egna inkomster.

Statskontoret har ansett, att avkastningen av de under 1—6 angivna

fonderna borde upptagas i staten.

Departementschefen har anfört följande.

Högskolestyrelsens förslag att ur staten utesluta avkastningen av fonder,

vilkas donationsvillkor begränsa avkastningens användning för vissa

bestämda ändamål, synes med något undantag vara motiverat av såväl

principiella som praktiska skäl. De utgifter, som bestridas av avkastningarna

av dessa fonder, komma nämligen icke att inverka på storleken av statens

eller stadens bidrag till högskolan. Dessutom undvikes genom uteslutningen

av dessa fonder onödig dubbelföring i staten.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka högskolans intresse

av att årsavkastningarna av den Waernska och den östasiatiska fonden i

sin helhet kunna läggas till kapitalet, så att dessa fonder så småningom

bliva i stånd att var för sig uppbära en professur. Jag erinrar om att jag

som en konsekvens av denna min uppfattning i det föregående tillstyrkt

inrättandet av en ordinarie professur i klassisk fornkunskap och antikens

historia för att därmed frigöra den Waernska fonden. Jag delar kanslerns

uppfattning, att avkastningen av Karl Langenskiölds minnesfond till anslag

åt docenter bör upptagas i staten bland högskolans egna inkomster. Däremot

finner jag icke skäl att, såsom statskontoret föreslagit, i staten upptaga

avkastningen av de fonder, som i det föregående betecknats med 2—6.

Om och i vad mån avkastningen av Emily Wijks fond bör upptagas i staten

bland högskolans egna inkomster, är beroende av den tolkning, som bör

3 — Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 6 samt. Nr 166.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 166.

givas bestämmelserna i det till grund för fonden liggande gåvobrevet.

Denna fråga synes mig böra närmare utredas genom högskolans styrelses

försorg. I detta läge anser jag mig icke nu böra inräkna denna avkastning

bland högskolans egna inkomster. Spörsmålet, om icke instituten för ortnamns-

och dialektforskning samt folkminnesforskning vid högskolan, till

vilka utgå särskilda statsanslag, borde ingå i staten för högskolan, torde

böra upptagas till övervägande av högskolans styrelse.

Högskolans inkomster utöver statsbidraget och bidraget från Göteborgs

stad har av departementschefen beräknats sålunda:

1. Avkastning från högskolans fonder ................ kronor 244 200

2. Avgifter från de studerande........................ » 28 000

3. Diverse inkomster................................ » 2 700

Summa kronor 274 900.

Departementschefen har vidare beräknat huvudstatens utgiftssida så
-

lunda:

Avlöningar, förslagsvis............................... kronor 704 000

Omkostnader, förslagsvis............................. » 63 500

Materiel m. in....................................... » 29 500

Pensioner och livräntor, förslagsvis.................... » 91 400

Summa kronor 888 400.

Den erforderliga anslagssumman för budgetåret 1949/50 kommer sålunda

vid bifall till vad departementschefen förordat att utgöra 613 500 kronor,

varav Göteborgs stad skall bidraga med 275 000 kronor och staten med

återstoden eller 338 500 kronor, ty först när anslagssumman överstiger

825 000 kronor skall staden enligt avtalet bidraga med mer än 275 000

kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola bör alltså uppföras

med 338 500 kronor.

Utskottet.

Vad departementschefen föreslagit beträffande Göteborgs högskola har

icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet i likhet

med kanslern funnit billighetsskäl tala för att innehavarna av den nuvarande

professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia samt professuren

i oceanografi även i fortsättningen böra bliva i löneavseende likställda

med innehavarna av de professurer, som åtnjuta lönetillägg ur Emily

Wijks fond. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet att personliga lönetillägg,

ett vart å 1 000 kronor, beviljas nämnda två professorer, att av

dem uppbäras så länge förmånen av lönetillägg enligt nu gällande donationsbestämmelser

utgår ur den Wijkska fonden. Någon ökning av det av

Kungl. Maj:t föreslagna bidragsanslaget synes av denna anledning icke

bliva erforderlig. Anslaget för nästa budgetår torde alltså böra i enlighet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166. 35

med vad departementschefen förordat uppföras med ett belopp av 338 500

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis.............. kronor 704 000

2. Omkostnader, förslagsvis............ » 63 500

3. Materiel m. m..................... » 29 500

4. Pensioner och livräntor, förslagsvis . . » 91 400

Summa kronor 888 400

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder .. . kronor 244 200

2. Avgifter från de studerande......... » 28 000

3. Diverse inkomster.................. » 2 700

4. Bidrag från Göteborgs stad.......... » 275 000

5. Bidrag från staten ......... » 338 500

Summa kronor 888 400;

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 338 500 kronor.

Stockholm den 17 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Ilickard

Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Mannerskantz,

Johan Eric Ericson, Rosenberg, Hesselbom, Gustav Emil Andersson

och Andrée; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Boman i

Kieryd, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm, Bergstrand, Hoppe,

Staxäng, Thapper, Onsjö och Widén.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Reservation

av herrar Ohlon, Boman i Kieryd, Hoppe, Staxäng och Widén, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka i motionerna I: 273 och II: 341 framfört förslag

om höjning av statens bidrag till psykotekniska institutet vid Stockholms

högskola med 20 000 kronor till 70 000 kronor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 och 26, som börjar med

orden »För verksamheten» och slutar med orden »till industriförbundet»,

bort hava följande lydelse:

»För verksamheten vid psykotekniska institutet har departementschefen

föreslagit anvisande av ett klumpanslag av 50 000 kronor. I motionerna

I: 273 och II: 341 har yrkats, att detta belopp måtte höjas med 20 000

kronor till 70 000 kronor. Såsom i motionerna framhållits har institutets

behov av årligt understöd hittills rört sig om ett belopp av omkring 70 000

kronor. De belopp institutet erhållit av stat och kommun hava icke varit

tillfyllest, utan tillfälliga bidrag hava erhållits från olika organisationer

inom näringslivet. Det synes osäkert om dylik hjälp kan i fortsättningen

påräknas och de osäkra betingelser, under vilka institutet för närvarande

arbetar, försvåra givetvis arbetets planläggning samtidigt som allvarlig

risk föreligger för att institutet skall gå miste om sin nuvarande medarbetarstab.

Utskottet finner angeläget, att förhållandet mellan institutet

och högskolan, såsom kanslern framhållit, närmare klarlägges, varjämte

en utredning torde böra förebringas angående institutets organisation och

arbetsuppgifter m. m. I avvaktan på resultatet av en dylik utredning har

utskottet emellertid med hänsyn till den betydelsefulla uppgift institutet

enligt utskottets mening har att fylla funnit det önskvärt att statsbidraget

till institutet utmätes så, att institutets verksamhet icke äventyras. Utskottet

tillstyrker därför att anslaget till institutet upptages till det av

motionärerna angivna beloppet, 70 000 kronor, vilket i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökad medelsanvisning av 20 000 kronor.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med orden »Vidkommande

slutligen» och slutar med »1 572 500 kronor», bort hava följande

lydelse:

»Vidkommande slutligen huvudstatens inkomstsida och

anslagsbehovet ha departementschefens beräkningar icke givit utskottet

anledning till annan erinran än att statsbidragets belopp med hänsyn

till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till frågan om

understöd åt psykotekniska institutet torde böra höjas med 20 000 kronor

till 1 592 500 kronor.»

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 166.

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 279 och II: 357, i vad de avse ökade

medel till undervisning i engelska språket, samt med bifall

till motionerna I: 273 och II: 341 ävensom med avslag å

motionerna I: 279 och II: 357 — såvitt de avse beviljande

av ökade anslagsmedel utöver vad nyss angivits — samt

motionerna I: 278 och II: 358,

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis ............ kronor 2 210 000

Summa kronor 3 326 000.

Inkomster:

7. Bidrag från staten................ kronor 1 592 500

Summa kronor 3 326 000;

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 592 500 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:285 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1949/50 till bidrag till restaurering av Linköpings och Strängnäs a1 i texten