Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-05-17 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:171, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

1

Nr 171.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag

för budgetåret 1949/50 till främjande av bostadsförsörjningen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3 :e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna

54—61, samt under kapitalbudgeten, bilaga 26, punkterna 1—3, föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1949/50 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag ................ 2 300 000

Bostadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag .............. 300 000

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar, förslagsanslag .......... 1 400 000

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader, förslagsanslag ........ 335 000

Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa

bostadsbyggnadsföretag, förslagsanslag.................... 400 000

Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, förslagsanslag

................................................ 21 000 000

Särskilda bostadsrabatter, reservationsanslag ................ 1 500 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag .... 6 000 000

B. Kapitalbudgeten.

Fonden för låneunderstöd.

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, investerings
anslag

................................................ 15 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder, in
vesteringsanslag

........................................ 5 000 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier, investeringsanslag 2 000 000

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 153, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 mars

1949, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden

fr. o. m. den 1 juli 1949 av grunderna för den statliga låne- och

bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen;

1—Bihang till riksdagens protokoll 1949. C> sand. Nr 171.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 171.

dels medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka må komma

att beviljas under budgetåret 1949/50, bestämmes till 3,25 procent;

dels för budgetåret 1949/50 anvisa följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnadsföretag

ett förslagsanslag av 400 000 kronor,

till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 21 000 000 kronor,

till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor*

och

till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

6 000 000 kronor, samt

å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag

av 15 000 000 kronor,

till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor,

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag av

2 000 000 kronor, och

till Lån till Aktiebolaget Elementhus ett investeringsanslag av 1 000 000''

kronor;

dels besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen antalet kontorsbiträden

i lönegrad Ca 8 skall ökas med sju samt antalet byrådirektörer

i lönegrad Ce 31 med en;

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50;

dels besluta, att å personalförteckningen för länsbostadsnämnderna skola

uppföras fem kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50;

dels ock under femte huvudtiteln för budgetåret 1949/50 anvisa såsom

förslagsanslag till Bostadsstyrelsen: Avlöningar 2 300 000 kronor, till Bostadsstyrelsen:

Omkostnader 377 000 kronor, till Länsbostadsnämnderna:

Avlöningar 1 400 000 kronor och till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader

455 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

1:80 av herr Lindblom m. fl.,

I: 81 av herr Lindblom m. fl.,

I: 181 av herrar Norling och öhman,

I: 290 av herr Lindblom m. fl.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

3

1:291 av herr Gränebo m. fl.,

I: 294 av herr Domö m. fl.,

I: 295 av herr Wehtje,

I: 296 av herr Carl Eric Ericsson m. fl., samt

från andra kammaren

II: 150 av herr Ståhl m. fl.,

II: 157 av herr Ståhl m. fl.,

II: 166 av herr Hagberg i Luleå m. fl.,

II: 366 av herr Wedén m. fl.,

11:371 av herr Johansson i Stockholm in. fl.,

II: 372 av herr Hedlund i Rådom m. fl.,

11:373 av herr Hjalmarson,

II: 374 av herr andre vice talmannen Skoglund m. fl., samt

II: 375 av herrar Ljungberg och Håstad.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Propositionen.

I propositionen nr 153 lämnas till en början en redogörelse för nu gällande

låne- och bidragsbestämmelser, för de bostadspolitiska organen samt

för bostadsförsörjningsläget (s. 3—15). Utskottet får härutinnan hänvisa

till propositionen.

Ändringar av grunderna för den statliga låneoch

bidrags verksamheten.

I propositionen har lämnats följande sammanfattning av departementschefens

förslag i dessa hänseenden.

Lån och bidrag till bostadshus.

E n f a in i 1 j s - och tvåfa milj shus.

Villkor för egnahemslån. Minimikraven i fråga om bostadens storlek

föreslås göras enhetliga för hela landet. Sålunda förordas, att icke endast

på landsbygden utan även i tätorterna för belåning skall godtagas enfamiljshus

om endast två rum och kök med inredningsbar vind. Bestämmelsen

om eu minimiyta för två rum och kök om 60 in2 föreslås utgå.

I propositionen framhålles, att viss tveksamhet synes råda om innebörden

av bestämmelserna om säkerhet för egnahemslån. Det förutsättes därför

att egnahemslånekungörelsen i denna del förtydligas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 171.

Statsbidrag för fiskarbostäder. Kungörelsen angående dylika bidrag föreslås

kompletterad med en bestämmelse, att dessa statsbidrag skola avskrivas

enligt samma grunder som räntefritt, stående förbättringslån.

Flerfamilj shus.

Villkor för erkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt. Med hänsyn

till ansträngningarna att tillförsäkra vissa industriorter ytterligare

arbetskraft, vilket bl. a. tagit sig uttryck däri, att för dylika orter medgives

en jämförelsevis stor bostadsproduktion, föreslås att, då särskilda skäl

kunna åberopas, av kommun eller allmännyttigt företag förvaltade bostadslägenheter

skola kunna med förtur upplåtas till arbetare och tjänstemän

vid vissa industriföretag.

Villkor för tertiärlån och tilläggslån till enskilda företag. Industrier som

uppföra bostäder för sina anställda böra under vissa förutsättningar kunna

erhålla tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet ävensom medgivas

befrielse från kravet på extra amortering å lånet. I fråga om dylika företag

förordas jämväl, att till hushåll med begränsade ekonomiska resurser skall

kunna utgå trekronor sbidrag.

Tertiärlån till studentbostäder m. m. Företag, som avse att uppföra studentbostäder,

böra kunna erkännas såsom allmännyttiga enligt gällande bestämmelser

och efter prövning i vanlig ordning erhålla lån enligt dessa.

Befrielse att ställa inteckningssäkerhet. Under vissa förutsättningar böra

helkommunala stiftelser kunna befrias från att ställa inteckningssäkerhet

för tertiärlån och tilläggslån.

Kostnader för iordningställande av skyddsrum. Ökade kostnader för

iordningställande av skyddsrum i flerfamiljshus böra i princip täckas genom

tilläggslån.

Villkor för tilläggslån. Möjlighet bör finnas att jämväl under nästa budgetår

inrätta en femte subventionsgrupp, därest byggnadskostnadsutvecklingen

giver anledning därtill. Beslut härom torde få ankomma på Kungl.

Maj :t.

Bostadsrabatter.

Familj e b ostadsbidrag och bränslebidrag.

Villkor beträffande bostadens storlek. Samma ändringar som förordats

beträffande minimikraven i fråga om bostadens storlek för erhållande av

egnahemslån föreslås genomförda i vad det gäller villkoren för familjebostadsbidrag

och bränslebidrag.

Tillgodoföring av bidrag. I fråga om formen för utbetalning av bidrag

till tvåbarnsfamiljer i hus finansierade med egnahemslån förordas, att liksom

redan gäller beträffande flerbarnsfamiljer bidrag i regel skall kunna

utgå såsom eftergift å räntor och amortering icke endast å egnahemslånet

utan även å underliggande krediter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

5

Bränslebidragets storlek. Samma maximibelopp som fastställts för innevarande

budgetår föreslås gälla under nästa budgetår. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att inom ramen för dessa belopp fastställa grunderna

för beräkning av dylika bidrag.

Trekronorsbidrag.

De för innevarande budgetår fastställda grunderna för bidragsgivningen

böra tillämpas jämväl under nästa budgetår. En utvidgning av verksamheten

föreslås såtillvida, att bidrag bör kunna utgå till hushåll i bostadshus

som uppförts av industriföretag i syfte att bereda vid företaget anställda

bostäder. Verksamheten bör alltjämt ha försökskaraktär.

Särskilda frågor.

Besvärsrätten.

I propositionen föreslås att besvärsrätten beträffande bostadsstyrelsens

beslut utvidgas.

Lån till Aktiebolaget Elementhus.

I propositionen föreslås, att Aktiebolaget Elementhus, vars syfte är att

framställa monteringsfärdiga trähus enligt ett av Aktiebolaget Bostadsforskning

utarbetat system, må beviljas ett statslån å högst en miljon

kronor.

Medelsbehovet för låne- och bidrags verksamheten

under budgetåret 1949/50.

Departementschefen har erinrat om att till grund för de i årets statsverksproposition

redovisade preliminära beräkningarna av behovet av medel

för nästa budgetår å bostadsanslagen ligger antagandet, att bostadsbyggandet

kommer att begränsas på sådant sätt att tillskottet av lägenheter

under såväl år 1949 som år 1950 kommer att uppgå till högst 45 000 lägenheter,

varav ca 35 000 förutsättas tillkomma i orter med s. k. bostadsbyggnadskvot

och återstående 10 000 lägenheter i övriga delar av landet. Enligt

departementschefens uppfattning ha inga omständigheter tillkommit, som

motivera en omprövning av de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna

beloppen. Vad särskilt angår ett av bostadsstyrelsen framlagt förslag,

att det preliminärt uppförda beloppet å 21 000 000 kronor till hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer skall höjas till 25 000 000

kronor, framhåller departementschefen, att nya grunder för förevarande

verksamhet infördes den 1 juli 1948. Med hänsyn till alt hittills endast en

mycket begränsad erfarenhet vunnits rörande dessa rabatter anses en ändring

ej böra göras i det preliminärt beräknade beloppet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 171.

Anslaget till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer föreslås

alltjämt under vissa förutsättningar få tagas i anspråk för beviljande

av familjebidrag även åt andra mindre bemedlade, barnrika familjer än

sådana som beretts bostad i med stöd av bostadsanskaffningslån uppförd

fastighet.

För nästa budgetår anses behov icke föreligga av anslag till bidrag till

främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Departementschefen har i

denna del anfört följande.

I årets statsverksproposition beräknas dels att av anvisade medel till

bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden vid innevarande

budgetårs utgång kommer att finnas odisponerat ett belopp av ca 18 000 000

kronor, dels att förevarande långivning under nästa budgetår kommer att

avse ett sammanlagt belopp av ca 10 000 000 kronor. I detta sammanhang

må nämnas, att Kungl. Maj:t den 18 februari 1949 på framställning av bostadsstyrelsen

medgivit, att länsbostadsnämnderna för slutlig prövning av

från egnahemsnämnderna övertagna ärenden må disponera högst följande

belopp: för bostadsegnahemslån 851 000 kronor, för tilläggslån till bostadsegnahemslån

192 000 kronor, för nybyggnadslån 6 990 000 kronor, för förbättringslån

1 630 000 kronor samt för förbättringsbidrag 3 100 000 kronor.

Sistnämnda belopp å 3 100 000 kronor skall utgå från här förevarande anslag.

För beviljande av förbättringslån enligt fr. o. m. den 1 juli 1948 gällande

bestämmelser torde ändock komma att finnas ett belopp av (18 000 000

—3 100 000) ca 15 000 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit av

bostadsstyrelsen pågå vissa undersökningar huruvida sådana tidigare beviljade

förbättringsbidrag som ännu icke till någon del utbetalats kunna

avskrivas. Det finnes anledning räkna med att icke oväsentliga belopp härigenom

komma att bli disponibla för ny långivning, varför det under nästa

budgetår för förbättringslån tillgängliga beloppet sannolikt kommer att

icke oväsentligt överstiga 15 000 000 kronor.

Departementschefen föreslår vidare, att från anslaget till bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden får utgå ersättning till Lantbruksförbundets

byggnadsförening för dess utestående fordringar för sådant

projekteringsarbete, som förmedlats av egnahemsorganen.

Med hänsyn till rådande ovisshet om byggnadskostnadsutvecklingen

under nästa budgetår anses det icke f. n. möjligt att utföra en närmare

beräkning av behovet av medel till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Det ökade behov av tilläggslån, som betingas av de höjda

kostnaderna för skyddsrumsinredningar, föreslås fördenskull icke skola

föranleda omprövning av medelsbehovet för nästa budgetår.

Slutligen förordar departementschefen, att räntefoten för lantarbetarbostadslån,

som beviljas under nästa budgetår, fastställes till oförändrat 3,25

procent i avvaktan på en slutlig prövning av frågan om formerna för stöd

till lantarbetarbostäder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

7

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar.

Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 2 400 000 kronor.

I detta sammanhang betonar departementschefen, att det f. n. icke synes

möjligt att taga slutlig ställning till frågan om ytterligare decentralisering

av den bostadspolitiska verksamheten. Det föreslås få ankomma på Kungl.

Maj :t att efter förslag från bostadsstyrelsen besluta om tidpunkten för och

den närmare omfattningen av överflyttning av olika ärendesgrupper från

bostadsstyrelsen till de lokala organen. Den överföring av flertalet egnahemslåneärenden

från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna, vilken

beräknas vara verkställd med utgången av detta budgetår, medför att styrelsens

behov av personal i vissa hänseenden kommer att minska under

nästa budgetår, främst inom lånebyrån och vissa delar av sociala sektionen.

Den minskning av bostadsbyggandet, som genomförts under den senaste

tiden, förmodas komma att beröra endast vissa delar av den bostadspolitiska

organisationen. Arbetsuppgifterna å kanslibyråns ombudsmannasektion

och kamerala sektion, vilka handha utbetalning och förvaltning av lån

och bidrag, beräknas däremot komma att öka till följd av lånestockens

automatiska tillväxt.

Vad angår kansli b yrån förordar departementschefen dels att allmänna

sektionen förstärkes med en amanuens, dels ock att ombudsmannasektionen

och kamerala sektionen till följd av den årliga tillväxten av lånestocken

utökas med en amanuens och två kanslibiträden. Vidare tillstyrkes,

att byrådirektör stjänsten å ombudsmannasektionen överflyttas från extra

till extra ordinarie stat.

Även planeringsbyrån föreslås förstärkt med en amanuens, varjämte

medel beräknats för avlöning under tre månader av en å byrån f. n.

anställd assistent i Cg 17.

För innevarande budgetår ha för tekniska byråns byggnadstekniska

sektion beräknats 7 ingenjörstjänster i högst 21 lönegraden. Departementschefen

föreslår för nästa budgetår en reducering av detta antal

till 5.

I organisationsplanen för löpande budgetår ha å enfamiljshussektionen

inom lånebyrån upptagits 20 ingenjörsbefattningar i högst 21 lönegraden.

För budgetåret 1949/50 beräknas å nämnda sektion i genomsnitt 10

ingenjörstjänster i högst ifrågavarande lönegrad.

Vad beträffar den sociala sektionen föreslås, att en kanslibiträdesbefattning

utgår.

Behovet av skriv- och k o ntorsbiträdes personal för nästa

budgetår har beräknats till 125 befattningshavare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 171.

I avbidan på inrättande av ett byggnadsinstitut anser departementschefen,

att den inom bostadsstyrelsen bedrivna byggnadstekniska utredningsoch

upplysningsverksamheten bör givas något fastare former, samt anför

härom bl. a. följande.

Den tekniker som f. n. inom styrelsen leder verksamheten bör ha tillgång

till för utredningsarbetet lämplig personal, vilken bör vara helt frikopplad

från handläggningen av enskilda låne- och bidragsärenden. En

viss personalförstärkning bör därjämte komma till stånd. När byggnadsinstitutet

inrättas, bör denna till bostadsstyrelsen knutna verksamhet

kunna överföras till institutet. Jag anser fördenskull, att under anslagsposten

till arvoden fastställda av Kungl. Maj :t medel böra beräknas för —

utöver i det föregående nämnda två tekniker — vissa andra sakkunniga.

Med hänsyn till behovet att närmare följa utvecklingen på byggnadsmaterialmarknaden,

särskilt i vad det gäller prissättningen, torde vidare möjlighet

böra finnas att till bostadsstyrelsen knyta en med denna marknad väl

förtrogen person.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har

bostadsstyrelsen föreslagit en ökning motsvarande den beräknade kostnaden

för fem kontorsbiträdestjänster. Med hänsyn till nuvarande belastning

å posten föreslås emellertid för nästa budgetår ett oförändrat belopp

av 245 000 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, ha bl. a. beräknats dels för utbyggnad av den byggnadstekniska

utredningsverksamheten 25 000 kronor, dels ock för en sakkunnig

angående frågor rörande byggnadsmaterialmarknaden 18 000 kronor.

Anslagsposten har uppräknats med 38 500 kronor till 132 000 kronor.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

ha i det för innevarande budgetår anvisade beloppet bl. a. beräknats

30 000 kronor för löner till viss personal å lånebyråns enfamiljshussektion,

erforderlig för arbetsuppgifter, som sammanhänga med utbyggandet av

länsbostadsnämnderna. För nästa budgetår ha för ifrågavarande ändamål

upptagits 15 000 kronor. Till följd av reglerad befordringsgång och

löneldassuppflyttningar beräknas en ökning av kostnaderna med 40 000

kronor, varjämte taxeinkomsterna för tvätterisektionens projekteringsuppdrag

bedömas minska med 22 000 kronor. Med hänsyn till främst minskat

antal befattningar har posten nedräknats med 118 000 kronor till 1 694 000

kronor.

Till ersättningar till experter och sakkunniga har beräknats oförändrat

belopp, medan anslagsposten till rörligt tillägg uppförts med 219 000 kronor

mot 239 500 kronor för innevarande budgetår.

Bostadsstyrelsen: Omkostnader.

Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 300 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

9

På grund av ökat antal resor till länsbostadsnämnderna för revision

m. in. har anslagsposten till reseersättningar höjts med 5 000 kronor till

35 000 kronor.

Vad angår anslagsposten till expenser har departementschefen anfört

följande.

Bostadsstyrelsen har beräknat att kostnaderna för maskinell bearbetning

av primärmaterial för den statistik, som skall föras av styrelsen, under

nästa budgetår komma att belasta förevarande post med 72 000 kronor.

För ett normalår beräknar styrelsen kostnaderna till 55 000 kronor. Med

hänsyn till att bearbetningen av förevarande statistik torde komma att

igångsättas först i slutet av innevarande budgetår, beräknar styrelsen att

bearbetningskostnaderna för sagda budgetår komma att uppgå till endast

28 000 kronor. Emedan en onormalt stor del av bearbetningen av uppgifter

om lån- och bidragsverksainheten kan antagas släpa efter från innevarande

till nästa budgetår, beräknar styrelsen bearbetningskostnaderna för sistnämnda

budgetår till 72 000 kronor. Styrelsen har förutsatt, att den maskincentral,

som enligt 1948 års statistikutredning skall stå till statliga

verks förfogande, skall verkställa ifrågavarande bearbetning.

Bearbetningen av det statistiska material, varom här är fråga, bör såsom

styrelsen förutsatt ske på maskinell väg. Emedan styrelsen saknar för dylik

bearbetning erforderliga maskiner torde på sätt styrelsen anfört bearbetningen

få ske utom styrelsen genom anlitande av den maskincentral, som

finnes inom socialstyrelsen för den allmänna bostadsräkningen. Det av 1948

års statistikutredning numera framlagda förslaget om inrättande av ett

statligt maskinserviceorgan är f. n. föremål för remissbehandling. Mot styrelsens

beräkning av kostnaderna för ifrågavarande bearbetning har jag

intet att erinra. Det för allmän bostadsräkning in. in. för nästa budgetår

uppförda anslaget torde såsom inkomst böra tillgodoföras ett mot kostnaderna

svarande belopp.

För övriga utgifter beräknar jag i likhet med styrelsen ett oförändrat

belopp, varför expensposten bör upptagas med (250 000 + 72 000) 322 000

kronor.

Anslagsposterna till sjukvård samt till publikationstryck ha uppförts

med oförändrade belopp.

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av

723 000 kronor.

I denna fråga erinras inledningsvis om de förslag i fråga om den allmänna

bostadspolitikens organisation in. in., som i propositionen nr 218

förelädes 1948 års riksdag. Departementschefen har anfört bl. a. följande.

1 vad gäller personalorganisationen under budgetåret 1948/49 förutsatte

jag, att utbyggandet av länsbostadsnämndernas personalorganisation under

budgetåret 1948/49 borde ske i sådan utsträckning, att samtliga nämnder

vid budgetårets utgång kunde självständigt handlägga de arbetsuppgifter

som dittills åvilat egnahemsnämnderna. I fråga om ett mindre antal nämnder

borde redan under sagda budgetår organisationen ytterligare utbyggas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 171.

så att dessa nämnder kunde handlägga jämväl ärenden angående lån och

bidrag till nybyggnad av enfamiljshus.

Under angivna förutsättningar rörande nämndernas arbetsuppgifter

under budgetåret 1948/49 beräknade jag, att ett begränsat antal direktörsbefattningar

skulle kunna tillsättas redan i början av sagda budgetår samt

att senare under budgetåret ytterligare ett antal dylika befattningar skulle

kunna tillsättas eller sammanlagt under budgetåret ca 15 befattningar. Av

särskild vikt syntes vara att nämnderna under budgetåret finge tillgång till

sakkunskap för teknisk och ekonomisk granskning. Jag ansåg fördenskull

att under budgetåret möjligheter borde skapas att tillsätta 24 förste byråingenjörer

i Ce 27. Varje nämnd borde vidare kunna till sig knyta en kassör,

anställd i högst Ce (Cg) 22.

Med hänsyn till önskvärdheten att utan onödigt dröjsmål till länsbostadsnämnderna

överflytta samtliga egnahemslåneärenden avseende andra kommuner

än städer med minst 10 000 invånare, har det befunnits angeläget

att tillföra nämnderna personal i något snabbare takt än som förutsattes

i propositionen nr 218/1948. Sålunda ha hittills utsetts 21 direktörer.

Återstående tre direktörsbefattningar torde böra tillsättas före budgetårets

utgång, så att samtliga nämnder fr. o. m. den 1 juli 1949 kunna handlägga

ärenden angående egnahemslån samt familjebostadsbidrag och bränslebidrag.

Svårigheterna att bedöma länsbostadsnämndernas behov av personal

under nästa budgetår äro betydande, vilket sammanhänger icke endast

med ovisshet rörande takten i decentraliseringen utan även med vissa särskilda

omständigheter. Nämndernas verksamhet har kommit i gång först

under de allra senaste månaderna; endast en obetydlig del av personalen

har övertagits från egnahemsnämnderna. I fråga om åtskilliga län har ett

stort antal äldre, ännu icke slutbehandlade ärenden förts över från egnahemsnämnden

till länsbostadsnämnden. Det förhållandet att nya grunder

för egnahemslån och förbättringslån gälla från den 1 juli 1948 ställer under

en övergångstid särskilt stora krav på länsbostadsnämnderna. Förmedlingsorganens

medverkan torde i viss utsträckning under en tid försvåras

bl. a. till följd av omläggningen av långivningen, vilket ökar nämndernas

arbetsbörda. Råd och anvisningar av skilda slag från bostadsstyrelsen ha

av naturliga skäl endast delvis hunnit utfärdas, vilket menligt inverkar på

handläggningen av ärenden.

Av det anförda torde framgå att även om de för personalbehovet bestämmande

faktorerna icke nu kunna överblickas allmänna skäl tala för att

nämndernas kapacitet redan vid oförändrad personalstyrka kommer att

successivt öka.

Organisationssakkunniga förutsatte i de förslag till personalorganisation

för nämnderna, som redovisats i propositionen nr 218/1948 (s. 94), att

nämnderna skulle handlägga samtliga låne- och bidragsärenden. Förslaget

upptog emellertid utöver av mig i det föregående omnämnda tjänster i

huvudsak endast ett 40-tal ingenjör stjänster. Om hänsyn tages såväl till

att de sakkunniga utgingo från att bostadsproduktionen skulle omfatta ca

60 000 lägenheter årligen medan tillskottet f. n. kan beräknas till 43 000

som till att jag förutsatt att huvudparten av långivningen till flerfamiljshus

under alla förhållanden skall handhavas av bostadsstyrelsen synes det icke

orimligt räkna med att den av mig ifrågasatta decentraliseringen kan genomföras

utan att en mera betydande förstärkning av nämndernas perso
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

11

nalorganisation blir erforderlig. I första hand kan emotses en viss ökning

av behovet av ingenjörs- och biträdestjänster.

Departementschefen förordar uppförandet av en anslagspost till avlöningar

till ordinarie tjänstemän med ett formellt belopp av 100 kronor.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknas

ett oförändrat belopp av 100 000 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har

beräknats avlöning under helt år i första hand till 24 länsbostadsdirektörer,

24 förste byråingenjörer, 24 kassörer och 60 biträden. Departementschefen

förordar vidare, att kassörerna erhålla pensionsberättigande tjänster men

kan icke tillstyrka bostadsstyrelsens förslag att direktör stjänsterna redan

med ingången av nästa budgetår överföras på extra ordinarie stat. Det föreslås

få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av bostadsstyrelsen bestämma

i vilken utsträckning nämnderna skola tillföras ytterligare ingenjörspersonal.

Avlöningsmedel ha emellertid för nästa budgetår endast beräknats

för tre byråingenjörsbefattningar i lönegraden Ce 24.

Anslagsposten har upptagits med 1 094 000 kronor, vilket i förhållande

till innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med 564 000 kronor.

Till ersättningar till experter och sakkunniga ha beräknats 75 000 kronor

samt till rörligt tillägg 130 900 kronor.

Hela avlöningsanslaget har sålunda uppförts med 1 400 000 kronor.

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader.

För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett anslag av

335 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. har upptagits till oförändrat belopp,

5 000 kronor.

Vad angår anslagsposten till reseersättningar, bar departementschefen

understrukit behovet av dels direkt kontakt mellan förmedlingsorganen och

nämnderna, dels besök på platsen för bedömning av ansökningar avseende

ombyggnad eller förbättring av bostadshus. Med hänsyn härtill har posten

uppräknats med 190 000 kronor till 220 000 kronor.

Medelsbehovet till expenser beräknas minska med 70 000 kronor till

230 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknas sålunda

för budgetåret 1949/50 till 455 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 171.

Motionerna.

I de likalydande motionerna I: 80 (av herr Lindblom m. fl.) och II: 150

(av herr Ståhl m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utfärdande av sådana direktiv beträffande

fördelningen av kvoterna för bostadsbyggandet, att verkligt fri

konkurrens blir möjlig mellan olika företagsformer samt om att tydliga anvisningar

om överklagande av beslut om tillståndsgivning och förtursrätt

meddelas.

I de likalydande motionerna 1:81 (av herr Lindblom m. fl.) och II: 157

(av herr Ståhl in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte anhålla hos Kungl.

Maj :t om skyndsamma åtgärder för en snabb ökning av antalet bostäder i

enlighet med de riktlinjer, som angivits i motionerna.

I de likalydande motionerna I: 181 (av herrar Norling och Öhman) samt

II: 166 (av herr Hagberg i Luleå m. fl.) har föreslagits, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att förslag till genomförandet av

vissa i motionerna nämnda åtgärder, i de stycken beslutanderätten tillkommer

Kungl. Maj :t och riksdagen gemensamt, så skyndsamt som möjligt

utarbetas och förelägges riksdagen och att övriga omnämnda åtgärder vidtagas

av Kungl. Maj :t.

I de likalydande motionerna I: 290 (av herr Lindblom m. fl.) och 11: 366

(av herr Wedén in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning om i vad mån villkoren

för den statliga långivningen behöva justeras i enlighet med vad i motionerna

anförts, dels att i denna skrivelse även framhålla önskvärdheten av

att utredningen söker framlägga förslag till förenklingar i de bostadspolitiska

organens organisation och arbetssätt, dels att utvidga gränserna för

det s. k. trekronorsbidraget till att omfatta andra fastigheter än kommunala

och allmännyttiga samt av industrier för anställda uppförda, dels att för

detta ändamål utöka anslaget till särskilda bostadsrabatter med 300 000

kronor till 1 800 000 kronor, dels ock att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning huruvida några mera betydande fördelar kunna vinnas

i form av ett större antal lägenheter inom en given investeringsram genom

en relativ utökning av bebyggelsen med flerfamiljshus.

I de likalydande motionerna I: 291 (av herr Gränebo in. fl.) och 11: 372

(av herr Hedlund i Rådom m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels avslå de i propositionen nr 153 föreslagna ändringarna i villkoren

såväl beträffande godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt som

för lån till bostadshus, uppförda av enskilda företagare, dels upphäva bestämmelserna

om trekronorsbidrag, dels ock anvisa ett reservationsanslag

på 2,5 milj. kr. för budgetåret 1949/50 till bidrag till främjande av bostadsbyggandet

på landsbygden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

13

I de likalydande motionerna I: 29b (av herr Domö in. fl.) och II: 37b (av

herr andre vice talmannen Skoglund in. fl.) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta dels beträffande tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet,

att en successiv avveckling av dessa lån måtte inledas under budgetåret

1949/50, att bemyndigande för Kungl. Maj :t att inrätta en femte subventioneringsgrupp

ej måtte lämnas, att kostnaderna för anordnande av i propositionen

nr 153 föreslagna skyddsrum icke måtte täckas genom tilläggslån

samt att anslaget för tilläggslånen måtte upptagas till 10 000 000 kronor,

dels att familjebostadsbidrag skall utgå allenast till familjer med mer än

två hemmavarande barn under 16 år samt att anslaget för detta ändamål

beräknas till 13 000 000 kronor, dels att det äskade anslaget om 1 500 000

kronor för särskilda bostadsrabatter måtte avslås, dels ock att riksdagen

även i övrigt vid behandlingen av propositionen måtte beakta vad i motionerna

anförts.

I de likalydande motionerna I: 295 (av herr Wehtje) och II: 373 (av herr

Hjalmarson) har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att bostadsrättsförening

för anställda inom viss industri bör kunna erhålla lån på samma

villkor som allmännyttiga byggnadsföretag, även om i propositionen nr 153

avsett villkor skulle ha intagits i bostadsrättsföreningens stadgar.

I de likalydande motionerna 1: 296 (av herr Carl Eric Ericsson in. fl.) och

II: 375 (av herrar Ljungberg och Håstad) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att det s. k. trekronorsbidraget slopas, samt att i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära en omprövning från grunden av den statliga bostadspolitiken,

så att för alla företagarkategorier rättvisa bedömningsgrunder

tillskapas.

I motionen II: 371 (av herr Johansson i Stockholm in. fl.) har föreslagits,

dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om

att förslag uppgöres till sådan justering av den totala investeringsbudgeten,

att bostadsbyggnadsverksamheten omedelbart ökas och att åtgärder

samtidigt vidtagas, som gynna denna byggnadsverksamhet på bekostnad

av mindre nödvändig produktion och främja produktionen inom de materialtillverkningens

sektorer, där brist eller knapphet råder eller befaras

komma att råda, samt att vid ökningen av bostadsproduktionen de särskilt

svåra bostadsförhållandena i storstäderna beaktas ävensom att den ändringen

vidtages i fråga om bostadsbyggnadskvoterna, att dessa göras fasta

och oberoende av tid för färdigställandet av byggnaderna;

att förslag till sådan utvidgning av expropriationslagstiftningen framlägges,

att möjligheter skapas för stat och kommun att utan att erlägga

oskälig ersättning i samhällets ägo överföra byggnader, för bebyggelse erforderlig

mark samt för byggnadsmaterialproduktionen erforderliga naturtillgångar;
att

förslag till lagstiftning, avseende skyldighet för städer och kommuner

att svara för bostadsförsörjningen, snarast förelägges riksdagen;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr ill.

dels ock att riksdagen måtte för sin del besluta

a) att vidtaga sådana ändringar av bestämmelserna om familjebostadsbidrag

och bränslebidrag,

att bidragsgivningen utsträckes till att avse jämväl barnfamiljer, som

bebo lägenheter, färdigställda från och med den 1 januari 1940 och fram

till den tidpunk(t, som nu gällande bestämmelser medgiva för utbetalande

av sådana bidrag;

att familjebostadsbidraget så höjes, att de hyresbelopp, som de subventionerade

barnrika familjerna ha att erlägga, icke i några fall bli högre än

vad de hade att erlägga enligt de bestämmelser, som gällde före den 1 juli

1948;

att den inkomstgräns, som reglerar rätten till familjebostadsbidrag, så

uppmjukas, att vid gränsfall familjebostadsbidraget och bränslebidraget

minskas med det belopp, med vilket den beskattningsbara inkomsten överskjuter

den fastställda inkomstgränsen;

att bidragsgivningen utsträckes till att avse även ensamstående mödrar

med ett minderårigt barn samt att sådana bestämmelser införas med avseende

på bidragens storlek och behörighet till bidrag, att familjebostadsbidrag

till ensamstående mödrar med ett eller flera barn ligger två trappsteg

över det normala bidraget (d. v. s. att ensamstående moder med ett barn

erhåller samma bidrag som trebarnsfamilj eller 390 kronor, moder med

två barn 520 kronor, o. s. v.) och att den övre inkomstgränsen förlägges

ett trappsteg över det normala fallet (d. v. s. för ensamstående moder med

ett barn en beskattningsbar årsinkomst av högst 4 000 kronor, för moder

med två barn 5 000 kronor, o. s. v.);

b) att avslå i propositionen framlagda förslag angående dels ändrade bestämmelser

om minimistorlek av egnahem, dels ändrade villkor för, dels

godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt, i vad föreslagen ändring

avser att främja tillkomsten av flerfamiljshus, som uppföras av industriföretag

i syfte att anordna tjänstebostäder, dels ock tertiärlån till bostadshus,

som uppföras av enskilda företagare.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna 1:80, 1:81, 1:181, 1:291, 1:294, 1:295,

I: 296, II: 366 och II: 371.

Utskottet.

Allmänna principer för den statliga bostadspolitiken. I motionerna 1: 290

och II: 366 har framlagts förslag om en utredning beträffande villkoren för

den statliga långivningen. I motionerna I: 296 och II: 375 förordas en omprövning

från grunden av den statliga bostadspolitiken, så att för alla företagarkategorier

rättvisa bedömningsgrunder tillskapas. I motionerna I: 294

och 11:374 slutligen förordas en mera dynamisk bostadspolitik.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

15

Avsikten med den i motionerna I: 290 och II: 366 föreslagna utredningen

är att undersöka, i vad mån villkoren för den statliga långivningen böra

justeras för att konkurrensförhållandena inom bostadsbyggnadsverksamheten

skola bli rättvisa för olika kategorier av företagare, och att i övrigt

framlägga de påpekanden, som erfarenheterna av det nuvarande systemets

tillämpning kunna ge anledning till. Syftet med den i motionerna I: 296

och II: 375 förordade utredningen torde i stort sett vara detsamma; motionärerna

framhålla efter åberopande av vissa omständigheter, att det är föga

berättigat att upprätthålla den förmånsställning som kommunala eller s. k.

allmännyttiga företag erhållit inom bostadspolitiken.

Av de skäl, som föranlett ifrågavarande utredningsyrkande, torde det

viktigaste vara, att enligt motionärernas uppfattning villkoren för statliga

lån till flerfamiljshus äro så utformade, att konkurrensen mellan byggnadsföretagarna

försvagas. Utskottet anser, att fog för detta antagande saknas.

Konkurrensen mellan byggnadsföretagarna är icke avhängig av formerna

för förvaltning av de färdiga bostadshusen. Praktiskt taget alla av kommuner

samt allmännyttiga och kooperativa företag förvaltade bostadshus ha

hittills uppförts av enskilda byggnadsföretagare på entreprenad. Vissa skäl

tala för att det statliga stödet främjat konkurrensen mellan dessa byggnadsföretagare,

i vart fall saknas i motionerna stöd för den motsatta uppfattningen.

De nuvarande lånevillkoren ha emellertid stor betydelse beträffande

formerna för förvaltning av de färdiga bostadshusen. De äro sålunda

uppenbarligen ägnade att främja tillkomsten av spekulationsfria förvaltningsföretag

(kommunala, allmännyttiga och kooperativa), vilket överensstämmer

med det vid bestämmelsernas tillkomst klart angivna syftet med

stödet. Nytillkommande bostadshus, som förvaltas av enskilda, torde i betydande

utsträckning finansieras utan hjälp av statliga lån, varvid hyrorna

merendels torde bli jämförelsevis höga. Några skäl för att nu taga de här

berörda grunderna för det statliga stödet till flerfamiljshus under omprövning

anser utskottet därför icke föreligga. Beträffande den närmare avvägning

av den övre lånegränsen för olika företagarkategorier, som tidigare

skett, må erinras att ett väsentligt skäl för att bevilja kommunala och allmännyttiga

företag lån intill 100 procent var att behov ansågs föreligga

av ett ökat antal /u/resbostäder. Häremot ha motionärerna icke vänt sig.

Att för kooperativa företag gränsen sattes så högt som till 95 procent motiverades

med att bostadsrättshavarens egen insats borde begränsas så långt

möjligt. Vad slutligen angår de enskilda företagen har till grund för beslutet

att sätta den övre gränsen till i normala fall 35 och i särskilda fall

90 procent legat uppfattningen, att de enskilda företagen böra taga vissa

ekonomiska risker, d. v. s. göra en viss egen insats.

Utskottet har sålunda icke funnit skäl föreligga att nu taga det statliga

stödet till flerfamiljshus under allmän omprövning, varmed utskottet icke

velat ha sagt, att stödet i alla dess detaljer är slutgiltigt. Utskottet förut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 171.

sätter emellertid, att bostadsstyrelsen med uppmärksamhet följer utvecklingen

och framlägger de förslag till jämkningar i lånebestämmelserna som

denna kan giva anledning till. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet

motionärernas förevarande förslag.

Egnahemslån och förbättringslån m. m. Kungl. Maj :ts förslag till jämkning

i egnahemslånebestämmelserna, vilke. innebär att i fråga om bostadens

storlek för landsbygd och tätorter gemensamma minimikrav skola

gälla, kan utskottet tillstyrka. Utskottet förutsätter härvid, att den praktiska

konsekvensen av denna jämkning kommer att bli, att tillkomsten av D/2- planshus, som efter verkställd vindsinredning omfatta 3—4 rum och kök,

underlättas. Denna typ av egnahem torde ur såväl ekonomiska som utrymmessynpunkter

många gånger vara att föredraga framför egnahem med tre

rum och kök i ett plan. Utskottet kan således icke dela den i motionen

II: 371 framförda uppfattningen att berörda jämkningsförslag skulle vara

ägnat att medföra en försämring av den bostadssociala standarden.

F. n. gäller att till anläggningar för vatten och avlopp samt till elektriska

installationer statligt stöd kan lämnas i flera former. I propositionen framhålles,

att detta förhållande i viss utsträckning medfört praktiska olägenheter

då fråga är om företag, som avse såväl bostadshus som ekonomibyggnader

o. d. Departementschefen förordar fördenskull bl. a., att en möjlighet

öppnas att lämna stöd till dylika företag i form av enbart antingen förbättringslån

eller bidrag och lånegaranti enligt kungörelsen om stöd för

jordbrukets yttre och inre rationalisering. Vid behandlingen av grunderna

för de bostadspolitiska organens verksamhet uttalade statsutskottet vid

1948 års riksdag, att samarbetet mellan de bostadspolitiska och jordbrukspolitiska

organen borde ske i så smidiga former som möjligt. Utskottet kan

därför tillstyrka förevarande förslag, vilket syftar till att förenkla handläggningen

av en viktig ärendesgrupp.

Vad departementschefen i övrigt anfört i detta sammanhang har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Tertiärlån och tilläggslån. I propositionen, som förutsätter att de allmänna

villkoren för statligt stöd till flerfamiljshus skola vara oförändrade,

förordas vissa särskilda undantag från gällande bestämmelser. Med dessa

undantag åsyftas att främja bostadsbyggandet på orter med försörjningsviktiga

industrier. Sålunda föreslås — med hänsyn till ansträngningarna

att tillförsäkra vissa industriorter ytterligare arbetskraft — jämkningar

såväl i villkoren för erkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt som

i lånevillkoren för sådana enskilda företag, till vilka industrier tagit initiativet

i syfte att bereda vid företaget anställda bostäder. Till hushåll i sistnämnda

typ av företag föreslås vidare, att trekronorsbidrag under vissa

förutsättningar skall kunna utgå. I anslutning till förevarande förslag för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

17

ordas slutligen en mindre jämkning i villkoren för erkännande av företag

säsom kooperativt.

Vid föregående års riksdag framhöll statsutskottet, att såsom allmännijttigt

icke borde godtagas företag, vars lägenheter genom avtal eller på

annat sätt helt eller delvis förbehölles vissa kategorier av befolkningen inom

vederbörande kommun. Departementschefen, som anser att denna uppfattning

i princip är riktig, framhåller, att praktiska skäl tala för vissa undantag.

Departementschefen erinrar om att f. n. åtskilliga kommuner beviljas

tillägg till bostadsbyggnadskvoten, därför att det är angeläget att bereda

bostäder för ett ökat antal arbetare vid vissa industrier. Ett dylikt tillägg

skulle enligt departementschefens uppfattning förfela sin verkan, om det

icke helt eller delvis kunde förbehållas arbetare vid ifrågavarande industrier.

Departementschefen föreslår därför, att med hänsyn till speciella

lokala förhållanden belåning av bostadshus bör kunna medgivas enligt de

för allmännyttiga företag gällande grunderna även då avsikten är att med

förtur tillgodose vissa samhällsgruppers bostadsbehov. Det föreslås få ankomma

på bostadsstyrelsen att med beaktande av föreliggande omständigheter

från fall till fall pröva, huruvida förbehåll, varom här kan bli fråga,

må medgivas.

I motionerna I: 291 och II: 372 samt II: 371 yrkas avslag å Kungl. Maj:ts

förevarande förslag.

Utskottet, som förutsätter att riksdagens förra året gjorda principuttalande

beträffande allmännyttiga företag alltfort bör äga giltighet, anser att

de av departementschefen anförda skälen för att i nuvarande situation

medgiva undantag i särskilda fall äro bärande. Bostadsstyrelsen bör alltså

med beaktande av omständigheterna från fall till fall kunna erkänna företag

såsom allmännyttigt även då avsikten är att med förtur tillgodose vissa

samhällsgruppers bostadsbehov.

Sådant undantag från vad som framhållits i förra årets principuttalande

hör emellertid endast medgivas i den mån det icke medför ett uppenbart

åsidosättande av övriga bostadssökandes inom kommunen berättigade intressen.

Utskottet anser vidare, att eventuella bestämmelser om att hyresgäst

mister sin bostad om han slutar sin anställning vid visst företag höra

tillämpas med försiktighet. Under alla förhållanden bör med hänsyn till

svårigheterna att i nuvarande bostadsmarknadsläge anskaffa ny bostad

hyresgästen medgivas visst rådrum.

Utskottet förutsätter, att de kommunala bostadspolitiska organen komma

att med uppmärksamhet följa hithörande frågor ävensom att de synpunkter

och förslag, som framkomma från dessa organ, så långt möjligt vinna

beaktande. Med här angivna reservationer har utskottet funnit sig kunna

tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker alltså avslagsyrkandet

1 de berörda motionerna.

Beträffande enskilda bostadsföretag, som ägas av eu industri och äro av
2

—Bihnng till riksdagens protokoll 19W. (i sand. Nr 171.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 171.

sedda för dess anställda, föreslås i propositionen att tertiärlån under bestämt

angivna förutsättningar må kunna beviljas intill 90 procent ävensom

att eftergift från kravet på extra amortering må medgivas. Vidare föreslås

att, då fråga är om större industriföretag, lån skall kunna beviljas intill 95

procent av avkastningsvärdet förutsatt att företaget lämnar sådan borgen å

den del av tertiärlånet, som överstiger 85 procent, att säkerheten för dessa

lånemedel blir betryggande. Som allmän förutsättning för lån över 85 procent

skulle gälla, att ett särskilt förvaltningsföretag bildades och att bostadsföretaget

icke vore av spekulativ art.

I motionerna I: 291 och II: 372 samt II: 371 yrkas avslag å dessa förslag.

Ifrågavarande förslag äro motiverade av intresset att underlätta bostadsproduktionen

på orter med försörjningsviktiga industrier. Utskottet vill

icke motsätta sig ett genomförande av förslaget men vill samtidigt uttala,

att dessa undantagsbestämmelser böra tillämpas, endast då det föreligger

uppenbar risk för att bostadsproduktionen inom vederbörande kommun

kommer att bli mindre än som anses nödvändigt. Vidare bör det lånebeviljande

organet tillse, att de av utskottet i det föregående framförda synpunkterna

på allmännyttiga företag bliva tillgodosedda vid utformandet av

särbestämmelser rörande upplåtelse av bostad. Med dessa reservationer kan

utskottet tillstyrka Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Avslagsyrkandena i

förenämnda motioner avstyrkas alltså.

Beträffande bostadsrättsföreningar, som bildas på industriföretags initiativ

och äro avsedda för företagets anställda, föreslås i propositionen att

statligt lån ej längre skall kunna beviljas, då fråga är om förening med

vissa i stadgarna intagna särbestämmelser, nämligen av innebörd att dels

bostadsrätten förverkas, om bostadsrättshavarens ställning vid företaget

upphör, dels vederbörande industri har vetorätt mot ändring av stadgarna.

I motionerna 1:295 och 11:373 yrkas, att bostadsrättsförening för anställda

inom viss industri må kunna erhålla lån på samma villkor som

allmännyttiga företag, även om ovan angivna villkor rörande bostadsrättens

förverkande skulle ha intagits i föreningens stadgar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag och avstyrker

fördenskull det i nämnda motioner framställda yrkandet.

Vad beträffar Kungl. Maj :ts i förevarande sammanhang framlagda förslag,

att trekronorsbidrag må utgå icke endast till hushåll i kommunala och

allmännyttiga bostäder utan även till hushåll i sådana av industriföretag

bildade icke-spekulativa bostadsföretag, som uppfylla villkoren för erhållande

av tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet, återkommer utskottet

i det följande i samband med behandlingen av motionsvis framförda

yrkanden om slopande av bostadsrabatterna.

I propositionen föreslås att lån skall kunna beviljas till studentbostäder

på de villkor som gälla för allmännyttiga bostadsföretag. I anslutning härtill

framhåller departementschefen, att ett allmännyttigt bostadsföretags

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

19

lägenheter böra kunna reserveras för en viss kategori hyresgäster även i

andra fall än då fråga är om tillgodoseende av försörj ni ngsviktiga industriers

behov av arbetskraft.

Utskottet, som anser, att stor försiktighet bör iakttagas beträffande åtgärder

för att underlätta tillkomsten av hus för särskilda befolkningskategorier,

vill visserligen icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag, i vad det

gäller studentbostäder, men anser, att någon allmän möjlighet icke nu bör

öppnas för erkännande av sådant företag som allmännyttigt, vars bostäder

äro avsedda för viss kategori hyresgäster.

Med anledning av en förväntad kostnadsökning för anordnande och iordningställande

av skyddsrum föreslås i propositionen, att dylika ökningar i

princip böra täckas med tilläggslån. Vidare föreslås, att Kungl. Maj :t vid

behov får inrätta en femte subventionsgrupp.

I motionerna I: 294 och II: 374 yrkas avslag å dessa förslag.

Utskottet, som anser, att ifrågavarande bidragsgivning även under nästa

budgetår bör ha sådan omfattning, att en hyreshöjning i nybyggda hus

undvikes, delar departementschefens uppfattning, att nämnda kostnadsökning

i princip bör täckas med tilläggslån och att möjlighet bör finnas att

under nästa budgetår inrätta en femte subventionsgrupp. Utskottet tillstyrker

därför Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker alltså i denna del

yrkandet i motionerna I: 294 och II: 374.

Vad departementschefen anfört i fråga om helkommunala stiftelser har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Bostadsrabatter. I propositionen har framlagts vissa förslag till smärre

ändringar i bestämmelserna om familjebostadsbidrag. I motionerna I: 294

och II: 374 yrkas att familjebostadsbidrag icke skall utgå till familjer med

mindre än tre hemmavarande barn under 16 år.

I likhet med vad statsutskottet vid 1948 års riksdag anfört i denna fråga,

finner utskottet icke anledning föreligga att utesluta familjer med två barn

från rätt till bidrag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag.

I motionerna I: 181 och II: 166 samt 11:371 yrkas, att bidragsgivningen

utsträckes till att avse barnfamiljer, som bebo lägenheter, färdigställda från

och med den 1 januari 1940. Departementschefen har upplyst, att inom bostadsstyrelsen

f. n. verkställes en utredning rörande medelsbehovet för utgivande

av familjebostadsbidrag och bränslehidrag jämväl till familjer i

före den 1 januari 1948 uppförda eller ombyggda bostadshus. På grund av

det statsfinansiella läget föreslås i propositionen, att under detta år slutlig

ställning icke tages till frågan om utvidgning av bidragsgivningen. Med

hänsyn till att berörda utredning ännu icke slutförts och till vad i propositionen

i övrigt anförts i denna del biträder utskottet departementschefens

uppfattning och avstyrker därför yrkandet i förenämnda motioner. Utskottet

har icke heller — med hänsyn till alt dessa frågor alltjämt äro

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 171.

föremål för Kungl. Maj :ts övervägande — ansett sig böra förorda de i

samma motioner framlagda förslagen angående dels utsträckande av bidragsgivningen

till att avse även ensamstående mödrar med ett minderårigt

barn samt om viss ökning av bidragen till ensamstående mödrar med flera

barn, dels ock uppmjukning av gränsen för rätt till familjebostadsbidrag.

I samma motioner föreslås vidare, att familjebostadsbidragen höjas så,

att de hyresbelopp, som de subventionerade barnfamiljerna ha att erlägga,

icke i några fall bli högre än vad de hade att erlägga enligt de bestämmelser,

som gällde före den 1 juli 1948. Utskottet får erinra, att ett liknande

yrkande framfördes i motionen It: 559 till föregående års riksdag. Under

hänvisning till vad statsutskottet i anledning av denna motion framhöll,

anser sig utskottet icke heller i denna del böra tillstyrka bifall till motionerna

I: 181 och II: 166 samt II: 371.

I motionerna I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374 samt I: 296 och II: 375

föreslås, att bestämmelserna om trekronorsbidrag upphävas.

Såsom tidigare nämnts har Kungl. Maj :t i propositionen förordat, att

trekronorsbidrag må utgå icke endast till hushåll i kommunala och allmännyttiga

bostäder utan även till hushåll i sådana av industriföretag bildade

icke-spekulativa bostadsföretag, som uppfylla villkoren för erhållande av

tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet.

I motionerna 1:290 och 11:366 föreslås att trekronorsbidraget utvidgas

att omfatta även andra fastigheter än kommunala och allmännyttiga samt

av industrier för anställda uppförda.

Vid behandlingen under föregående års riksdag av yrkande om slopande

av detta bidrag anförde statsutskottet, att grunderna för familjebostadsbidraget

fastställts under hänsynstagande bl. a. till att detta bidrag i vissa

fall skulle kunna kompletteras med trekronorsbidrag. Av samma anledning

anser sig utskottet böra förorda, att trekronorsbidrag beviljas jämväl under

nästa budgetår. Utskottet avstyrker alltså ovannämnda avslagsyrkande.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande viss utvidgning av detta bidrag har icke

givit utskottet anledning till erinran. Med hänsyn till att denna bidragsform

alltjämt är av försökskaraktär, är utskottet däremot icke berett tillstyrka

yrkandet i motionerna I: 290 och II: 366. Innan ställning tages till

denna fråga, synes nämligen bl. a. den inom bostadsstyrelsen pågående utredningen

om hyror i hus, som icke finansieras med statliga lån, böra slutföras.

Särskilda frågor. Vad departementschefen anfört i fråga om utvidgning

av besvärsrätten över bostadsstyrelsens beslut har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Departementschefen har förordat ett investeringsanslag å 1 000 000 kronor

till lån till Aktiebolaget Elementhus. Utskottet, som tagit del av huvudprinciperna

i bolagets tillverkningssystem, har inhämtat, att bolaget i an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

21

läggningskostnader beräknar ca 4,25 miljoner kronor samt till rörelsekapital

ett lika stort belopp.

Det föreslås i propositionen få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

närmare bestämmelser om villkor och säkerhet för ifrågavarande lån. Utskottet,

som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om lån till Aktiebolaget Elementhus,

förutsätter att staten på ett betryggande sätt får möjlighet att

följa bolagets verksamhet. Det synes böra närmare undersökas, om icke

bolagets verksamhet kan bedrivas, utan att särskild nyanläggning för ändamålet

kommer till stånd.

I motionerna I: 181 och II: 166 yrkas, att 1947 års byggnadsmaterialsakkunniga

skola bryta ut frågan om statlig produktion av byggnadsmaterial

och skyndsamt framlägga specialförslag i denna fråga.

Då ett utbrytande av delproblem, på sätt motionärerna förordat, enligt

vad utskottet inhämtat icke kan ske, utan att de sakkunnigas arbete i övrigt

fördröjes, kan utskottet icke tillstyrka nämnda yrkande.

Medelsbehovet under budgetåret 1949/50. Utskottet får erinra, att Kungl.

Maj :t i anslutning till de preliminära beräkningarna av medelsbehovet i

årets statsverksproposition uppskattade tillskottet av lägenheter under såväl

år 1949 som år 1950 till högst 45 000, varav ca 35 000 i orter med bostadsbyggnadskvot

och resten i övriga delar av landet. Departementschefen

framhåller nu, att det f. n. saknas anledning frångå nämnda produktionsantagande.

I motionerna I: 291 och II: 372 förordas, att en större del av det totala

bostadsbyggandet för innevarande år förlägges till icke-kvotbelagda orter.

I motionerna I: 181 och II: 166 samt II: 371 yrkas, att investeringsbudgeten

justeras så, att byggnadsverksamheten omedelbart kan ökas med beaktande

av de särskilt svåra bostadsförhållandena i storstäderna, samt att bostadsbyggnadskvoterna

göras fasta och oberoende av tid för färdigställandet av

byggnaderna.

Departementschefens produktionsantagande har icke givit utskottet anledning

till erinran. Vad gäller fördelningen av bostadsbyggandet mellan

kvotorter och övriga delar av landet, får utskottet hänvisa till vad statsutskottet

anfört i denna fråga vid 1948 års riksdag. Förslaget om fasta bostadsbyggnadskvoter

kan utskottet icke tillstyrka. Utskottet vill erinra, all

elt utnyttjande av kvoten numera icke påverkas av tidpunkten för företagets

färdigställande. Utskottet avstyrker alltså yrkandena i motionerna 1: 291

och 11:372, I: 181 och II: 166 samt 11:371 i berörda avsnitt.

I motionerna I: 80 samt II: 150 hemställes dels att sådana direktiv meddelas

beträffande fördelningen av kvoterna för bostadsbyggandet, att verkligt

fri konkurrens blir möjlig mellan olika företagsformer, dels ock att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 171.

tydliga anvisningar om överklagande av beslut om tillståndsgivning och

förtursrätt meddelas.

Beträffande frågan om fri konkurrens mellan olika företagsformer får

utskottet hänvisa till vad ovan anförts vid behandlingen av yrkandet i

motionerna I: 290 och II: 366 samt I: 296 och II: 375 om utredning beträffande

grunderna för statliga lån till flerfamiljshus.

Vad gäller av kommunal myndighet upprättat turordningsförslag får utskottet

erinra, att dylikt förslag icke synes vara ett sådant kommunalt beslut,

som kan överklagas. I de fall, då vederbörande länsarbetsnämnd icke

anser sig kunna tillstyrka kommunens förslag, underställes byggnadstillståndsfrågan

aihetsmarknadsstyrelsen. Utskottet har vidare inhämtat, att

å av länsarbetsnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen meddelade avslagsbeslut

i byggnadstillståndsärenden besvärshänvisning gives. Utskottet anser

fördenskull, att ytterligare åtgärder av i motionerna åsyftat slag icke erfordras.

I motionerna I: 81 och II: 157 föreslås skyndsamma åtgärder för en snabb

ökning av antalet bostäder genom utbyggande av vindsutrymmen. Motionärerna

anse, att möjligheterna till dispens från gällande stadsplanebestämmelser

böra prövas.

Utskottet, som likaledes anser, att denna väg att öka antalet lägenheter

bör beaktas, får emellertid framhålla, att Kungl. Maj :t vid upprepade tillfällen

medgivit sådan dispens. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t även

i fortsättningen ägnar frågan erforderlig uppmärksamhet och medgiver

dispens i den omfattning, som ur hälso- och brandsäkerhetssynpunkt m. m.

kan vara möjlig. Frågan huruvida beslutanderätten i sådana ärenden kan

delegeras torde därvid böra undersökas. Med hänsyn till det anförda synas

ytterligare åtgärder i anledning av motionerna I: 81 och II: 157 icke vara

erforderliga.

En utredning huruvida några mera betydande fördelar kunna vinnas i

form av ett större antal lägenheter inom en given investeringsram genom

en relativ utökning av bebyggelsen med flerfamiljshus föreslås i motionerna

I: 290 och II: 366.

Utskottet vill framhålla, att i städer och större tätorter endast en ringa

del av bebyggelsen avser enfamiljs- och tvåfamilj shus. En minskad produktion

i dessa orter av sådana hus till förmån för flerfamiljshus skulle enligt

utskottets mening icke kunna nämnvärt förbättra bostadsförsörjningsläget.

Utskottet, som anser att denna fråga naturligen bör ankomma på de lokala

myndigheterna, anser sig därför icke böra tillstyrka yrkandet i nämnda

motioner.

Vad angår Kungl. Maj :ts beräkning rörande de särskilda anslagen till bostadsförsörjningen

har i motionerna 1:294 och 11:374 föreslagits, att anslaget

till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

TA

hänsynstagande till yrkandet i samma motioner om ändrade grunder för

beräkning av familjebostadsbidrag, upptages med 13 miljoner kronor.

Då utskottet, som av det föregående framgår, icke ansett sig böra tillstyrka

sistnämnda yrkande, förordar utskottet, att anslaget i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 21 miljoner kronor.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att till särskilda bostadsrabattcr skall anvisas

1,5 miljoner kronor. I motionerna I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374

samt I: 296 och II: 375 yrkas avslag å detta förslag, varjämte i motionerna

I: 290 och II: 366 till följd av föreslagen utvidgning av bidragsgivningen förordas

höjning av anslaget till 1,8 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär, att utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna I: 291 och II: 372 yrkas, att till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden anvisas ett reservationsanslag av 2,5 miljoner

kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att då av tidigare anvisade

medel över 15 miljoner kronor beräknas komma att stå till förfogande

för ny långivning under nästa budgetår, ytterligare medelsanvisning f. n.

icke är erforderlig. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande yrkande.

I motionerna 1:294 och 11:374 yrkas, att en successiv avveckling av

tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet påbörjas under nästa budgetår

samt att anslaget för detta ändamål upptages med 10 miljoner kronor

mot av Kungl. Maj :t föreslagna 15 miljoner kronor.

Utskottet får under erinran om sitt ställningstagande i det föregående

beträffande tilläggslångivningens omfattning tillstyrka Kungl. Maj :ts förevarande

förslag och avstyrker därför berörda motionsyrkande.

Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning under övriga, här ej särskilt

nämnda anslag samt i fråga om räntefoten för lantarbetarbostadslån

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. I motionerna I: 294 och

II: 374 framhålles, att sparsamhet och återhållsamhet böra iakttagas i fråga

om anslagen till bostadsorganen samt att möjligheterna till en effektivare

och billigare organisation genom samordning av olika länsorgan böra undersökas,

innan länsbostadsnämnderna givas en fastare organisation. I motionerna

I: 290 och II: 366 yrkas utredning med förslag till förenklingar i de

bostadspolitiska organens organisation och arbetssätt.

I propositionen har framlagts vissa förslag till decentralisering. Utskotlet

förutsätter, att frågan om fortsatt rationalisering och effektivisering av verksamheten

samt om samarbete med främst lantbruksnämnderna med uppmärksamhet

följes av Kungl. Maj:t och bostadsstyrelsen. Enligt utskottets

mening bör därvid beaktas, att alla förmedlingsorgan f. n. icke torde vara i

stånd att utföra mera kvalificerade uppgifter. Innan större erfarenhet hun
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 171.

nit vinnas, anser utskottet ytterligare åtgärder icke erforderliga utan tillstyrker

vad Kungl. Maj :t föreslagit i fråga om de bostadspolitiska organens

arbetsuppgifter.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört i fråga om bostadsstyrelsens och länsbostadsnämndernas

avlönings- och omkostnadsanslag har icke givit anledning

till erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. besluta, att i motionerna I: 290 och II: 366, I: 294 och

II: 374 samt I: 296 och II: 375 framlagda förslag beträffande

utredning rörande en allmän omprövning av den statliga

bostadspolitiken icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
II.

beträffande egnahemslån, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å motionen II: 371, i vad den berör

denna fråga, godkänna vad i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 11 mars 1949 anförts;

III. beträffande villkoren såväl för godkännande av bostadsföretag

såsom allmännyttigt som för lån till enskilda

bostadsföretag, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 291 och II: 372 samt II: 371, i

vad de beröra denna fråga, godkänna vad utskottet förordat;

IV. beträffande villkoren för belåning av hus, uppförda av

bostadsrättsförening, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 295 och II: 373 i denna del,

besluta, att dylik belåning ej må medgivas, därest i sådan

förenings stadgar intagas i statsrådsprotokollet angivna särbestämmelser;
V.

beträffande antalet subventionsgrupper vid tilläggslångivningen,

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med

avslag å motionerna I: 294 och II: 374, i vad de beröra detta

ämne, godkänna vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

VI. beträffande frågan om visst barnantal såsom förutsättning

för familjebostadsbidrag, med avslag å motionerna

I: 294 och II: 374, i vad de avse detta spörsmål, besluta att

icke vidtaga ändring i gällande bestämmelser;

VII. avslå i motionerna I: 181 och II: 166 samt 11:371

framställda förslag om utvidgning av bidragsgivningen för

mindre bemedlade, barnrika familjer;

VIII. beträffande trekronorsbidraget med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och med avslag å motionerna 1:290 och

II: 366, I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374 samt I: 296 och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

25

II: 375, i vad de avse denna bidragsform, godkänna vad i

statsrådsprotokollet anförts;

IX. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen, i

vad de ej behandlats under I—VIII, med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och under erinran om vad utskottet i det

föregående anfört godkänna i statsrådsprotokollet förordade

ändringar fr. o. in. den 1 juli 1949;

X. beträffande fördelningen av bostadsbyggandet på

landsbygd och stadssamhällen, i anledning av Kungl. Maj :ts

förslag och med avslag å motionerna 1:291 och 11:372,

I: 181 och II: 166 samt 11:371, i vad de avse detta spörsmål,

godkänna vad utskottet anfört;

XI. beträffande frågan om kommunal myndighets turordningsförslag

och överklagande av beslut angående byggnadstillstånd

avslå i motionerna I: 80 och II: 150 gjord

framställning om utfärdande av direktiv;

XII. beträffande frågan om ökning av antalet bostäder genom

utbyggande av vindsutrymmen, i anledning av motionerna

I: 81 och II: 157, godkänna vad utskottet i det föregående

anfört;

XIII. avslå i motionerna I: 290 och II: 366 framställt förslag

om utredning angående fördelar vid relativ utökning

av bebyggelsen med flerfamiljshus;

XIV. beträffande räntefoten för lantarbetarbostadslån,

vilka komma att beviljas under budgetåret 1949/50, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, att densamma bestämmes

till 3,25 procent;

XV. till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å

tertiärlån för vissa bostadsbgggnadsföretag för budgetåret

1949/50 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor;

XVI. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:294 och 11:374, i vad de beröra detta anslag,

till Hgrcsrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer

för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 21 000 000 kronor;

XVII. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:290 och 11:366, 1:291 och 11:372, 1:294

och 11:374 samt 1:296 och 11:375, i vad de beröra detta

anslag, till Särskilda bostadsrabatter för budgetåret 1949/50

under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 171.

XVIII, till Bidrag till inrättande av pensionärshem för

budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 000 kronor;

XIX. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 291 och II: 372, såvitt nu är i fråga,

besluta, att anslag till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden icke skall anvisas för budgetåret

1949/50;

XX. för budgetåret 1949/50 under fonden för låneunderstöd

anvisa

1) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 294 och II: 374, i vad de beröra detta anslag,

till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag

av 15 000 000 kronor;

2) till Län till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;

3) till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor;

4) till Lån till Aktiebolaget Elementhus ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor;

XXI. besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas

med sju samt antalet byrådirektörer i lönegrad Ce 31

med en;

XXII. fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 245 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 132 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ » 1 694 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis .............. » 10 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 219 000

Summa förslagsanslag kronor 2 300 000;

XXIII. besluta, att å personalförteckningen för länsbostadsnämnderna

skola uppföras fem kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ca 8;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

21

XXIV. fastställa följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................

kronor

100

2.

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

»

100 000

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................

»

1 094 000

4.

Ersättningar till experter och sak-

kunniga, förslagsvis .............

»

75 000

5.

Rörligt tillägg, förslagsvis..........

»

130 900

Summa förslagsanslag kronor 1 400 000;

XXV. under femte huvudtiteln för budgetåret 1949/50

anvisa

1. till Bostadsslgrelsen: Avlöningar ett

förslajgsanslag av ................ kronor 2 300 000

2. till Bostädsstyrelsen: Omkostnader

ett förslagsanslag av .............. > 377 000

3. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar

ett förslagsanslag av ...... » 1 400 000

4. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader

ett förslagsanslag av ........ » 455 000;

XXVI. besluta, att i förevarande sammanhang behandlade

motioner till den del, de icke blivit ovan under punkterna

I—XXV särskilt berörda, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

,1. B. .JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Johan Eric Ericson,

Sundelin, Rosenberg, Hesselbom, Gustav Emil Andersson, Andrée och

Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Boman i Kicryd, Mårtensson i

Uddevalla, Rubbestad, Ståhl, Lindholm, Pettersson i Dahl, Petterson i Degerfors,

fröken Elmén, herrar Severin, Birke och Henriksson.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 171.

Reservationer:

1) beträffande allmänna principer för den statliga bostadspolitiken

(s. 14—16)

a) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Sundelin, Boman

i Kieryd, Ståhl, fröken Elmén och herr Birke, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka utredning rörande en allmän omprövning av den statliga

bostadspolitiken och att därför

dels utskottets yttrande från och med det stycke på s. 15, som börjar

med orden »Av de skäl», till och med det stycke på s. 16, som slutar med

orden »förevarande förslag», bort hava följande lydelse:

»Vid utformandet av bostadspolitiken har man varit fullt överens om att

olika företagsformer när det gäller såväl byggande som förvaltning av bostadsfastigheter

böra stå vid sidan av varandra, och att de böra kunna

tävla jämbördigt och i fri konkurrens ådagalägga sin eventuella överlägsenhet

eller underlägsenhet.

Denna riktiga princip följes emellertid icke alltid i verkligheten, utan

man har kunnat bevittna, att enskilda byggherrar i flera hänseenden fått

stå i efterhand för såväl kommunala som s. k. allmännyttiga och kooperativa

företag. Genom den aktiva tomtpolitik, som kommunerna nu alltmera

börja bedriva, blir det möjligt för dem att i stor utsträckning bestämma

vem som skall få disponera mark för att uppföra bostadshus. Det

föreligger redan nu exempel på att denna makt missbrukas.

Vidare ha kommunerna genom byggnadsregleringen givits den maktställning,

som ligger i att deras egna organ i realiteten bestämma, i vilken

ordning den för kommunen tillgängliga bostadsbyggnadskvoten skall disponeras.

Visserligen prövas förslagen i länsarbetsnämnden, men erfarenheterna

giva vid handen, att den av det kommunala förmedlingsorganet

upprättade turordningen är utslagsgivande. Ett eklatant exempel på hur

denna ställning kan missbrukas av kommuner utgör ett nyligen inträffat

fall i Stockholm. En opåräknad minskning av bostadskvoten ledde där till

att den för enskild byggenskap beräknade andelen nedskärs på ett drastiskt

sätt. Denna andel fick nämligen bära hela minskningen, under det att

den kommunala delen bibehölls oförändrad, detta trots att fackinstansen,

fastighetskontoret, förordat en proportionell fördelning. De rent politiska

organen genomdrevo vid detta tillfälle, att de kommunala bostadsbolagen

skulle tillerkännas absolut prioritet.

Slutligen missgynnas den enskilde byggherren också genom att han vid

låne- och bidragsgivningen redan i författningarna anvisats en sämre ställning

än övriga producenter.

Det har ibland hävdats, att det skulle vara lämpligt att helt förbehålla

ägande eller förvaltande av bostadshus åt kommunala eller allmännyttiga

företag, men det har härvid gjorts gällande att det rena produktionsledet

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

29

icke borde kommunaliseras. I och med att produlctionsinitiativet koncentreras

hos hel- eller halvkommunala organ, ligger det emellertid nära

till hands att dessa undan för undan skaffa sig egna produktionsföretag,

som av naturliga skäl kunna komma att gynnas framför enskilda entreprenörer.

En utveckling efter dessa linjer är för den bostadsbehövande

allmänheten ytterst riskabel. Ett dubbelt monopol, som gäller både byggande

och ägande av fastigheter, skulle nämligen försätta den enskilda

hyresgästen i en fullständig beroendeställning. En sådan utveckling är på

väg, och man har anledning att redan nu varna för dessa monopoltendenser.

Grunden för den avoga inställningen gentemot det privata initiativet har

sagts vara att man är rädd för att enskilda byggmästare skola kunna slå

mynt av nuvarande bristsituation och därmed göra sig ''oskäliga spekulationsvinster’.

Möjligen kunde sådana farhågor ha fog för sig i en situation,

då man på grund av stor bostadsbrist saknar en fri prisbildning. Om en

helt annan bostadspolitik förts under senare år, hade dock sannolikt någon

sådan bristsituation icke behövt uppstå. Men med nuvarande hyresreglering

föreligger ingen risk, att oskäliga vinster skola kunna uppkomma. Det

finns därför ur samhällets synpunkt ingen anledning till det tillbakasättande

av enskild byggenskap, som nu tillämpas.

Det har gjorts gällande, att staten icke skulle ha möjligheter att inverka

på de kommunala förmedlingsorganens behandling av frågor rörande förtur

och långivning. Detta har man menat skulle vara ett ingripande i den

kommunala självstyrelsen. Så är emellertid enligt utskottets mening icke

förhållandet. Det kommunala förmedlingsorganet handhar nämligen i

dessa hänseenden i viss mån statliga uppgifter, och direktiv om hur sådana

skola behandlas måste uppenbarligen kunna lämnas. Så har också skett i

åtskilliga andra avseenden. Utskottet anser, att en klar deklaration från

bostadsstyrelsens sida skulle vara ett mycket verksamt medel att påverka

de kommunala organen i angiven riktning. Vid sidan härav böra emellertid

tydliga anvisningar lämnas om rätt till överklagande av beslut om tillståndsgivning

och förtur.

Problemet har emellertid vidare räckvidd, och utskottet vill därför förorda,

att, såsom i motionerna 1:290 och 11:366, 1:294 och 11:374 samt

1:296 och 11:375 föreslagits, en utredning snarast företages i syfte att så

tillrättalägga förhållandena inom bostadsbyggnadsverksamheten att olika

kategorier av företagare fritt och jämbördigt må kunna konkurrera om alt

erbjuda goda familjebostäder till lägsta pris.»

dels ock följande moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»I. i anledning av motionerna 1:290 och 11:366, 1:294

och 11:374 samt 1:296 och 11:375 hos Kungl. Maj:t anhålla

om utredning rörande en allmän omprövning av den

statliga bostadspolitiken;»

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 171.

b) av herrar Gustav Emil Andersson och Rubbestad;

2) av herrar Gustav Emil Andersson, Ivar Persson, Rubbestad och Pettersson

i Dahl, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Majrts förslag

om undantag i vissa fall från de principiella grunderna för godtagande

av företag såsom allmännyttigt ävensom beträffande lån till vissa enskilda

bostadsföretag och att därför

dels utskottets yttrande från och med det stycke på s. 17, som börjar

med orden »Utskottet, som», till och med det stycke på samma sida, som

slutar med orden »berörda motionerna», bort hava följande lydelse:

»Utskottet förutsätter, att riksdagens förra året gjorda principuttalande

beträffande allmännyttiga företag alltfort bör äga giltighet och kan icke

finna att de av departementschefen anförda skälen för undantag från gällande

grunder för erkännande av företag såsom allmännyttigt äro bärande.

Lägenheter i allmännyttiga bostadshus böra alltså icke kunna förbehållas

vissa kategorier av befolkningen inom vederbörande kommun. På längre sikt

synes det dessutom vara tveksamt, om ett gynnande av bostadsbyggande för

vissa anställda är gagneligt; en snedbelastning av näringslivet kan lätt bli

löljden. Enligt utskottets mening torde det vidare medföra svårigheter att

fastställa vad som inom en kommun är mest försörjningsviktigt, viss industri

eller annat näringsliv i orten. Utskottet tillstyrker därför det i

nämnda motioner framställda yrkandet om avslag å Kungl. Maj :ts förevarande

förslag.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med orden

»Ifrågavarande förslag» och slutar med orden »avstyrkas alltså», bort hava

följande lydelse:

»De av departementschefen anförda allmänna skälen för att särskilt

gynna industriföretag, som uppföi; bostäder avsedda för dess anställda, har

utskottet icke funnit övertygande; någon utredning, som visar behovet av

dylika undantagsbestämmelser, har icke framlagts. Utskottet, som i detta

sammanhang även får hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört i

fråga om allmännyttiga bostadsföretag, anser, att enhetliga lånevillkor alltfort

böra gälla för enskilda bostadsföretag, varför utskottet tillstyrker yrkandet

i förutnämnda motioner om avslag å Kungl. Maj :ts förevarande

förslag.»

dels ock följande moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»III. beträffande villkoren såväl för godkännande av bostadsföretag

såsom allmännyttigt som för lån till enskilda

bostadsföretag, med bifall till motionerna I: 291 och II: 372

samt 11:371, i vad de beröra denna fråga, avslå Kungl.

Maj:ts förslag till ändringar av nu gällande bestämmelser;»

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

31

3) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz och Birke, vilka

ansett, att utskottet bort med bifall till motionerna I: 295 och II: 373 i denna

del avstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att lån ej längre skall kunna beviljas

bostadsrättsförening med vissa i stadgarna intagna särbestämmelser, och

att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med orden »Utskottet

tillstyrker» och slutar med orden »framställda yrkandet», bort hava

följande lydelse:

»Utskottet anser de i berörda motioner framförda skälen för att bibehålla

möjligheten att bevilja lån till bostadsrättsförening med i stadgarna intagna

särbestämmelser av nyss angivet slag bärande, icke minst med hänsyn till

att tillkomsten av dylika föreningar bör underlättas. I anslutning till yrkandet

i motionerna avstyrker utskottet därför Kungl. Maj :ts förevarande

förslag.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»IV. beträffande villkoren för belåning av hus, uppförda

av bostadsrättsförening, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna I: 295 och II: 373 i denna

del, besluta, att dylik belåning må medgivas, även om i

sådan förenings stadgar intagas i statsrådsprotokollet angivna

särbestämmelser;»

4) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Gustav Emil

Andersson, Ivar Persson, Buhbestad, Pettersson i Dahl och Birke, vilka ansett,

att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en

femte subventionsgrupp och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med orden

»Utskottet, som anser» och slutar med orden »I: 294 och II: 374», bort hava

följande lydelse:

»Någon utvidgning av tilläggslångivningen bör enligt utskottets mening

icke ifrågakomma. 1 anslutning till yrkandena i motionerna 1:294 och

11:374 avstyrker utskottet därför Kungl. Maj :ts förslag beträffande inrättande

av en femte subventionsgrupp.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»V. beträffande antalet subventionsgrupper vid til läggslångivningen,

med avslag å Kungl. Maj:ls förslag samt med

bifall till motionerna 1:294 och 11:374, i vad de beröra

detta ämne, besluta att icke bemyndiga Kungl. Maj:t att

inrätta eu femte subventionsgrupp;»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 171.

5) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz och Birke, vilka

ansett, att famitjebostadsbidrag icke bör utgå till familjer med mindre

än tre hemmavarande barn under 16 år och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med orden

»I likhet med» och slutar med orden »förevarande förslag», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att behovet av större bostad

än två rum och kök, då man räknar med en boendetäthet av två personer

per rum och ingen i köket, först uppkommer i och med det tredje barnet.

Med hänsyn härtill samt till läget på hyresmarknaden och rådande statsfinansiella

läge anser utskottet en inskränkning av den nuvarande bidragsgivningen

motiverad. Utskottet får därför tillstyrka, att fr. o. m. den 1 juli

1949 familjebostadsbidrag endast skall tillkomma familjer med minst tre

hemmavarande barn under 16 år.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden »Då

utskottet» och slutar med orden »21 miljoner kronor», bort hava följande

lydelse:

»Då utskottet, som framgår av det föregående, tillstyrkt sistnämnda yrkande,

får utskottet i anledning av motionerna I: 294 och II: 374 förorda

en nedräkning av det av Kungl. Maj :t beräknade beloppet. Anslaget synes

dock på grund av under utskottsbehandlingen inhämtade upplysningar

böra uppföras med 15 miljoner kronor.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»VI. beträffande frågan om visst barnantal såsom förutsättning

för familjebostadsbidrag, med bifall till motionerna

I: 294 och II: 374, i vad de avse detta spörsmål, besluta, att

sådant bidrag skall tillkomma familjer med minst tre minderåriga

barn;

XVI. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 294 och II: 374, i vad de beröra detta anslag, till

Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer för

budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 000 kronor;»

6) beträffande trekronorsbidraget (s. 20)

a) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Gustav Emil

Andersson, Ivar Persson, Boman i Kieryd, Rubbestad, Pettersson i Dahl och

Birke, vilka ansett, att trekronorsbidraget bör slopas och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med orden »Vid

behandlingen» och slutar med orden »böra slutföras», bort hava följande

lydelse:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

33

»Utskottet finner starka skäl tala för ett slopande av ifrågavarande bestämmelser.

Som anförts i motionerna I: 294 och II: 374 synes denna bidragsform,

som utan fasta regler handhaves av vissa kommuner, kunna leda

till godtycke och orättvisor. Medel för detta ändamål ha beviljats under de

senaste två budgetåren, och anslaget föreslås nu uppfört med ett belopp, som

med 1 miljon kronor överstiger vad som anvisats för budgetåret 1947/48.

Departementschefen har framhållit, att trekronor sbidraget alltjämt är av

försökskaraktär. Enligt utskottets uppfattning föreligger dock risk att bidragsformen

inom en nära framtid kommer att betraktas som permanent.

Då därjämte de redan vunna erfarenheterna av bidragsgivningen enligt utskottets

mening visat trekronorsbidragets olämplighet, avstyrker utskottet i

anslutning till yrkandena såväl i sistnämnda motioner som i motionerna

I: 291 och II: 372 samt I: 296 och II: 375 Kungl. Maj :ts förslag om bidragsgivning

i denna form.

Härav följer, att utskottet icke heller tillstyrker det i motionerna I: 290

och II: 366 framlagda förslaget om utvidgad tillämpning av trekronorsbidraget.

»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden

»Utskottets ställningstagande» och slutar med orden »Kungl. Maj:ts förslag»,

bort hava följande lydelse:

»Utskottets ställningstagande i det föregående innebär, att utskottet avstyrker,

att medel anvisas till särskilda bostadsrabatter.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»VIII. beträffande trekronorsbidraget med avslag å

Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1:290 och 11:366

samt med bifall till motionerna 1:291 och 11:372, 1:294

och II: 374 samt I: 296 och II: 375, i vad motionerna avse

denna bidragsform, besluta, att bestämmelserna om sådana

bidrag skola upphävas;

XVII. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 290 och II: 366 samt med bifall till motionerna

I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374 samt I: 296 och II: 375,

såvitt nu är i fråga, besluta, att anslag till särskilda bostadsrabatter

icke skall anvisas för budgetåret 1949/50;»

b) av herrar Sundelin, Ståhl och fröken Elmén, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka i motionerna I: 290 och II: 366 framlagt förslag om utvidgad

tillämpning av trekronorsbidraget och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med orden »Vid

behandlingen» och slutar med orden »böra slutföras», bort hava följande

lydelse:

»I likhet med vad som framhålles i motionerna 1:290 och 11:366 anser

3 — Biliang till riksdagens protokoll 1949. C> samt. Nr 171.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 171.

utskottet, att den nuvarande begränsningen av bidragsgivningen att endast

avse hushåll i av kommunala eller allmännyttiga företag uppförda bostadshus

haft vissa i och för sig icke lämpliga biverkningar. Utskottet tillstyrker

därför motionärernas förslag, att försöksverksamheten i fråga om trekronorsbidrag

utvidgas så, att dessa bidrag skola kunna utgå till hyresgäster

i alla fastigheter, som färdigställts efter den 1 januari 1949, förutsatt

att de för bidraget gällande villkoren i övrigt uppfyllas. Härigenom

skulle även på landsbygden bosatta familjer med låga inkomster kunna få

del av dessa bidrag, vilket hittills icke varit möjligt annat än i mycket begränsad

omfattning, emedan kommunalt bostadsbyggande där endast förekommit

i ytterst liten skala.

Utskottet kan alltså icke tillstyrka vare sig Ivungl. Maj :ts förslag eller

förevarande yrkande i motionerna 1:291 och 11:372, 1:294 och 11:374

samt I: 296 och II: 375.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden »Utskottets

ställningstagande» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag»,

bort hava följande lydelse:

»Utskottets ställningstagande här ovan innebär, att utskottet tillstyrker

yrkandet i motionerna I: 290 och II: 366.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»VIII. beträffande trekronorsbidraget i anledning av

Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionerna I: 290

och II: 366 samt med avslag å motionerna I: 291 och II: 372,

I: 294 och II: 374 samt I: 296 och II: 375, i vad motionerna

avse denna bidragsform, godkänna vad utskottet anfört;

XVII. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till motionerna I: 290 och II: 366 samt med avslag å

motionerna I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374 samt I: 296

och II: 375, i vad de beröra detta anslag, till Särskilda bostadsrabatter

för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor;»

7) av herrar Gustav Emil Andersson, Ivar Persson, Rubbestad och Pettersson

i Dahl, vilka ansett, att en ökad tilldelning av lägenheter å ickekvotbelagda

orter är nödvändig och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med orden »Departementschefens

produktionsantagande» och slutar med orden »berörda

avsnitt», bort hava följande lydelse:

»I likhet med vad som anförts i motionerna I: 291 och II: 372 anser utskottet

en ökad tilldelning av lägenheter å icke-kvotbelagda orter nödvändig,

om landsbygdens avfolkning skall kunna hindras. Beträffande beräk
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171.

35

ningen av det sammanlagda tillskottet av lägenheter, 45 000, har utskottet

intet att erinra. Förslaget om fasta bostadsbyggnadskvoter anser sig utskottet

icke kunna tillstyrka. Utskottet vill erinra, att ett utnyttjande av kvoten

icke påverkas av tidpunkten för företagets färdigställande. Utskottet kan

således icke tillstyrka yrkandena i motionerna I: 181 och II: 166 samt II: 371

i denna del.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»X. beträffande fördelningen av bostadsbyggandet på

landsbygd och stadssamhällen, i anledning av Kungl. Maj :ts

förslag och motionerna I: 291 och II: 372 samt med avslag å

motionerna I: 181 och II: 166 och 11:371, i vad de avse

detta spörsmål, godkänna vad utskottet anfört;»

8) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Sundelin, Boman

i Kieryd, Ståhl, fröken Elmén och herr Birke, vilka ansett, att vissa

direktiv och anvisningar beträffande uppgörande av turordningsförslag

och överklagande av beslut om tillståndsgivning böra meddelas och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med orden »Vad

gäller» och slutar med orden »icke erfordras», bort hava följande lydelse:

»Vad gäller av kommunal myndighet upprättat turordningsförslag anser

utskottet i överensstämmelse med vad utskottet i det föregående anfört, att

dylikt förslag kan få utomordentlig betydelse för bostadsbyggandets fördelning

på olika företagarkategorier; det kan sålunda medverka till att

kommunala och allmännyttiga företag erhålla monopolställning. Med hänsyn

till det anförda anser utskottet önskvärt, att anvisningar utfärdas av

Kungl. Maj :t beträffande grunderna för den prövning av bostadsbyggnadskvoternas

fördelning på olika företagarkategorier, som bör äga rum vid

kommunernas turordningsförslag.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XI. beträffande frågan om kommunal myndighets turordningsförslag

och överklagande av beslut angående byggnadstillstånd,

med bifall till motionerna I: 80 och II: 150 i

denna del, besluta hos Kungl. Maj :t göra framställning om

utfärdande av direktiv;»

9) av herrar Gustav Emil Andersson, Ivar Persson, Rnbbestad och

Pettersson i Dahl, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka i motionerna

1:291 och 11:372 föreslagen medelsanvisning till bidrag till främjande av

bostadsbyggande på landsbygden och att därför

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 171.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden »I

likhet med» och slutar med orden »ifrågavarande yrkande», bort hava följande

lydelse:

»Då bostadsförhållandena i viktiga hänseenden äro sämre på landsbygden

än i stadssamhällena finner utskottet det angeläget, att bostadsförbättringsverksamheten

å landsbygden avsevärt utvidgas under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker därför motionärernas yrkande i denna fråga.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»XIX. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med

bifall till motionerna I: 291 och II: 372, så vitt nu är i fråga,

till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor;»

10) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz och Birke, vilka

ansett, att en successiv avveckling av tilläggslångivningen bör påbörjas

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden »Utskottet

får» och slutar med orden »berörda motionsyrkande», bort hava

följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående framhållit, att kostnaderna för byggnadsverksamheten

kunna förväntas sjunka. Då vid införandet av tilläggslånen

förutsattes, att dessa skulle avvecklas så snart möjlighet därtill förefunnes,

anser utskottet, att avvecklingen av denna stödform nu bör påbörjas. Utskottet

tillstyrker därför nämnda motioners yrkande i denna del och förordar

alltså, att anslaget upptages med 10 miljoner kronor.»

dels ock följande moment i utskottets hemställan bort i nedan angiven

del hava följande lydelse:

»XX. för budgetåret 1949/50 under fonden för låneunderstöd

anvisa

1) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 294 och II: 374, i vad de beröra detta anslag,

till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett

investeringsanslag av 10 000 000 kronor;».

Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1949

91669S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, Maj:ts proposition angående statligt stöd åt aluminiumindustrien. a1 i texten