Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande inomskär sfarleden i Bohuslän.

1949-05-17 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:173, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande inomskär sfarleden i Bohuslän.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173.

1

Nr 173.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag

rörande inomskär sfarleden i Bohuslän.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Oustavson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr Utbult

m. fl. (II: 111), har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om en fortsatt utredning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

av frågan om inomskärsfarleden i Bohuslän samt för

riksdagen framlägga de förslag, som utredningen kan föranleda.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 111.

över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt kommerskollegium avgivit yttranden. En sammanställning

över dessa fogas härvid (Bilaga).

Utskottet. Såsom i motionerna framhållits har frågan om inomskärsfarleden

i Bohuslän tidigare varit föremål för särskild utredning. En på grundval

härav utarbetad plan framlades sålunda år 1918, innehållande förslag

till förbättringar i olika hänseenden av farleden. Planen har dock sedermera

endast i begränsad omfattning kommit till utförande, varvid främst

är att nämna färdigställandet av den s. k. Sotenkanalen. Med hänsyn till de

svårigheter för skeppsfarten och fisket, som frånvaron av skyddade vattenvägar

inom vissa delar av den bohuslänska skärgården vållar, anse emellertid

motionärerna det vara ett vitalt intresse för befolkningen i dessa trakter,

att den föreslagna inomskärsfarleden i sin helhet kommer till stånd.

Till vad motionärerna härutinnan anfört ha remissmyndigheterna i stort sett

anslutit sig. Jämväl utskottet har bibragts den uppfattningen, att starka

skäl kunna åberopas för en sådan allmän översyn av de föreliggande förslagen

som i motionerna åsyftats. Utskottet får sålunda tillstyrka, att den ytterligare

utredning av frågan som må befinnas erforderlig nu verkställes.

Lämpligt torde vara att arbetet härmed anförtros väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Den år 1918 upprättade planen, vilken sedermera i olika avseenden kompletterats

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, innehåller ett

stort antal delföretag av varierande storleksordning. I en del av remissytt
1

Dihnng till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 173—174.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 173.

randena ha närmare berörts vissa i planen ingående projekt, såsom iordningställandet

av farlederna innanför Hornö, Hjärtöfjorden och Tjurpannefjorden,

vilka ansetts i första hand böra förverkligas. Vid utskottets behandling

av förevarande motioner har även framhållits behovet av en upprensning

och fördjupning av Hamburgsund. Utskottet är för egen del icke berett

att angiva något särskilt delföretag, vilket bör äga företräde framför

andra. Det synes emellertid utskottet lämpligt, att vid den föreslagna översynen

närmare prövas, i vilken ordning de olika projekten med hänsyn till

deras angelägenhetsgrad böra utföras. Utskottet förutsätter jämväl att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, för den händelse utredningen kommer till

stånd, därvid kommer att samråda icke endast med de av frågan berörda

myndigheterna i övrigt utan även med representanter för ortsbefolkningen.

Under åberopande av det nu anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 88 och

II: 111, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t

ville föranstalta om en fortsatt utredning genom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen av frågan om inomskärsfarleden i

Bohuslän samt för riksdagen framlägga de förslag, som utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 17 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Johan Eric Ericson,

Sundelin, Rosenberg, Hesselbom, Gustav Emil Andersson, Andrée och

Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla,

Rubbestad, Lindholm, Pettersson i Dahl, Åkerström, Hoppe, Staxäng,

Petterson i Degerfors, fröken Elmén samt herrar Severin och Widén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173.

3

Bilaga.

Sammanställning

över yttranden i anledning av motionerna 1:88 och II: 111

angående inomskärsfarleden i Bohuslän.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Frågan om utbyggnad av en tryggad inomskärsfarled längs Bohusläns

kust har vid upprepade tillfällen varit föremål för uttalanden från länsstyrelsens

sida. Spörsmålet har då närmast gällt vilka delar av farleden, som

i första hand vore angelägna att komma till utförande. Sedan Sotenkanalen

utbyggts, förmenar länsstyrelsen nu liksom tidigare, att den såväl med hänsyn

till trafikfrekvensen som eljest viktigaste delen av inomskärsfarleden

att få anlagd är den södra delen, främst leden vid Hjärtöfjorden utanför

Tjörn. En översyn och omarbetning av de planer, som för dessa delar av farleden

på sin tid utarbetats, vill länsstyrelsen därför tillstyrka. Huruvida,

sedan stenindustrien numera till största delen nedlagts och den tidigare livliga

sjöfarten med stenlastade farkoster i länets norr om Gullmarsfjorden

belägna del praktiskt taget upphört, tillräckliga skäl må föreligga att under

rådande penningknapphet räkna med en nära förestående utbyggnad av

farledens norra delar och för ändamålet revidera föreliggande förslag beträffande

dessa, bland annat omfattande den s. k. Isvikskanalen innanför Tjurpannefjorden,

synes länsstyrelsen däremot tvivelaktigt. Länsstyrelsen vill

dock icke avstyrka en sådan allmän utredning rörande frågan om inomskärsfarleden

i Bohuslän, som i motionerna åsyftas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Styrelsen har i överlämnad promemoria lämnat en redogörelse för de olika

delarna av inomskärsfarleden Strömstad—Göteborg. Beträffande de delar av

farleden, för vilkas förbättring förslag uppgjordes år 1918 av dåvarande

distriktschefen Asplund, anser styrelsen, att nya undersökningar böra utföras

på platsen samt nya förslag upprättas. För de delar av farleden, beträffande

vilka erforderliga undersökningar verkställts och förslag uppgjorts

genom styrelsens försorg efter 1935, erfordras endast revidering av

till förslagen hörande kostnadsberäkningar. För det fall medel ställes till

styrelsens förfogande, kan styrelsen åtaga sig att verkställa ytterligare erforderlig

utredning avseende förbättring av inomskärsfarleden Strömstad—

Göteborg.

Förenämnda promemoria innehåller i huvudsak följande.

Geografisk beskrivning. Bedan av naturen finnas åtskilliga sträckor, där

kustfarten kan framgå i den bohuslänska skärgården i skydd för strömmar

och sjögång. Flera öppna fjordar måste dock nu passeras vid färd

längs kusten från Strömstad till Göteborg. Dessa äro från norr räknat Kosterfjorden,

Tjurpannefjorden, Sotefjord, Gatten vid Stångehuvud och Islandsberg,

det s. k. Kråksundskap innanför Käringöfjorden, Hjärtöfjord

och Marstrandsfjorden. Dessa fjordar kunna emellertid helt eller delvis

undvikas genom anordnande av inre farleder. Sålunda undvikes Kosterfjorden

genom en leds öppnande från Strömstads hamn innanför Valö, Daftö,

Tjärnö, Itåssö och Resö; Tjurpannefjorden genom en farled in i Sannäsfjorden

och genomskärning av landtungan mellan denna fjord och Isviks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 173

kilen; Sotefjorden genom öppnande av Hornösund, ledens fortsättande utmed

kusten och över yttre delen av Bottenfjorden in i ösöfjorden förbi

Hunnebostrand samt genom den nu färdigställda s. k. Sotenkanalen från

Ramsvikskilen till Ålstenshamn, jämte farleden förbi Hus- och Grindholmarna

till Kungshamn vid Gravarne; Gattet vid Islandsberg undvikes genom

farledens sträckning innanför Skaftö och mellan denna ö och Bassholmen,

Flatö, Rappö och Malö över det s. k. Snäckedjupet till Ellösfjorden;

Kråksundsgap genom upptagande av ränna genom Rockholmesund innanför

Bråtö och Bockholmen; Hjärtöfjorden genom upprensning och utsprängning

av Toftösund, Kupsundet och Hjärtösund samt leden väster om Stora

Vrångholmen; Marstrandsfjorden till större delen genom ledens förande genom

Kalvesund mellan Tjörn och Tjörnekalv, innanför öarna Norra och

Södra Åstol samt genom den s. k. Instörännan innanför Instön, Koön och

Klöverön.

Med undantag av den korta passagen förbi Stångehuvud vid Lysekil och

en mindre del av Marstrandsf jorden kunna sålunda samtliga besvärliga fjordar

undvikas genom anordnande av inre farleder.

Historik. Den första farled, som upprensades i bohuslänska skärgården,

var Halsekanalen mellan Koön och Klöverön, vilket skedde i slutet av

1700-talet eller början av 1800-talet.

Åtskilliga farledsrensningar hava sedan genom statens ingripande blivit

verkställda. Så har under åren 1842—1844 Albrektssunds kanal (till Marstrand)

upprensats samt 1858—1860 och 1905—1908 ytterligare utvidgats.

Åren 1871—1872 fördjupades och rätades Hjärtö- och Toftösunden. Hjärtösund

fördjupades ytterligare åren 1888—1892.

1899—1901 upptogos Kalvsundet, Kyrkesunds- och Skaftölandsrännorna,

Flatholmssundet — 2 km norr om Hunnebostrand, ej samma farled, som

den i Asplunds plan 1918 upptagna farleden genom Flatholmssundet — Hornö

och Hamburgssund.

Farleden genom Väckholmssundet upprensades åren 1908—1909. Mellan

Hasslösund och Grindholmen samt i det s. k. Smyghålet vid Smögen verkställdes

upprensning och sprängningar åren 1911—1912.

1931—1935 utfördes den s. k. Sotenkanalen, innefattande även farleden

förbi Hus- och Grindholmen.

Tekniska bestämmelser m. m. I ett av distriktschefen Asplund år 1918

upprättat förslag ha farledens dimensioner föreslagits till:

Farledsdjup vid m. v. y.

där sjöhävning kan förekomma ........ 5,o m

där botten utgöres av berg.............. 4,8 »

i mitten av muddrad ränna.............. 5,o »

i farledens bottenkanter................ 4,4 »

Bottenbredder.

i muddrad dubbelled................... 25 m

i grävd dubbelled ..................... 20 »

i sprängd dubbelled .................... 25 »

i sprängd enkelled .................... 15 »

I efterföljande beskrivning över farledens olika delar ha respektive dimensioner

angivits, där de avvika från ovanstående.

Staredet. öarna Valö och Starholmen sammanbindas av ett smalt näs om

120 m:s bredd. Genom att genomskära detta näs vinnes förbindelse mellan

södra delen av Strömstads hamnbassäng och Daftö ränna.

Enligt av Asplund år 1918 verkställd undersökning bär kostnaden för

detta arbete beräknats till 400 400 kr. Bearbetad längd 770 m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173.

5

Daftö ränna belägen ca 1 km söder om Staredet mellan fastlandet och

Daftö. Här erfordras en mindre uppmuddring för dubbelled.

Ifrågavarande uppmuddring har av Asplund år 1918 beräknats kosta

11 800 kronor. Bearbetad längd 240 in.

Tångholmen belägen 2,5 km söder om Staredet mitt för det s. k. Bolnäset.

Här kräves en mindre uppmuddring för dubbelled.

Kostnadsberäknad av Asplund år 1918 till 19 900 kr. Bearbetad längd

380 m.

Elgö-Lera börjar omkring 6 km söder om Staredet mitt emellan Dillhuvud

och Störsholm, fortsätter mellan Råssö (Långö), Hvalö och fastlandet samt

mellan Smygholmen och Galtö nordspets, kallad Galtnubben. Leden är mycket

grund med i allmänhet 0,5 till l,o in vattendjup, men botten består av

lös lera. På vissa ställen erfordras dock en del undervattenssprängningar.

Kostnadsberäknad av Asplund år 1918 till 1 085 000 kr. Bearbetad längd

3 800 m.

Karholmen. Denna del av farleden är belägen strax soder om Elgo-Lera,

mellan Karholmen och Stora Rörholmen. Här erfordras endast ^prickning.

Lcholmen i sundet mellan Gällö och Leholmen; här kräves likaledes endast

farledens utprickning.

Om samtliga här förut angivna delar av farleden komma till utförande

erhålles en fullständigt skyddad led innanför Kosterfjorden.

Sannäsf jorden—Isvikskilen. För undvikande av passagen över den särskilt

för västliga stormar starkt exponerade Tjurpannefjorden ha förslag upprättats

för en farled mellan Sannäsfjorden och Isvikskilen.

År 1918 uppgjorde Asplund ett förslag till ovannämnda farled med en bearbetad

längd av 2 100 in och kostnadsberäknad till 2 145 000 kr.

Genom beslut den 16 november 1934 har Kungl. Maj :t uppdragit åt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa undersökning och upprätta arbetsplan

till förenämnda farled.

För att ge frågan en så allsidig utredning som möjligt ha 3 olika alternativa

förslag upprättats, samtliga alternativ äro beräknade för:

Djup 4,5 m under medelvattenytan

Djup 5,o m under medelvattenytan där sjöhävning förekommer.

Bottenbredd i grävd och muddrad sektion 25 in.

Bottenbredd i sprängd sektion 15 in.

Alt. I har en bearbetad längd av 2 800 in och är kostnadsberäknad till

3 387 000 kr. Följer i huvudsak Asplunds förslag.

Alt. II har en bearbetad längd av 2 150 in och är kostnadsberäknad till

3 185 000 kr.

''Alt. III bär en bearbetad längd av 3 100 in och är kostnadsberäknad till

5 930 000 kr.

I skrivelse till Konungen den 15 februari 1935 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för sin del förklarat sig anse att alternativ II är att föredraga.

Styrelsen framhåller i samma skrivelse att vissa olägenheter med hänsyn

till isbildning komma att vidlåda en farled utförd enligt vartdera av de förenämnda

alternativen, och har därför låtit undersöka möjligheten av att med

bibehållande av den nuvarande yttre farleden likväl komma it rån de olägenheter,

som i det föregående anförts beträffande sjöfarten över Tjurpannefjorden.

I sådant syfte verkställd undersökning har givit vid handen, att

en såsom stenfyllning i öppna sjön utförd vågbrytare längs den för stormar

mest utsatta delen av farleden i kostnadshänseende torde bliva ungefär likvärdig

med del billigare av de förutnämnda farledsalternativen. Ovannämnda

vågbrytare har preliminärt kostnadsberäknats till 3 000 000 kr.

Röö. Denna del av farleden avser uppmuddring över banken mellan Röö

och Rösholmen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 173.

Kostnadsberäknad av Asplund år 1918 till 7 600 kr. Bearbetad längd 260 m.

I februari 1935 har genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg nytt

förslag upprättats. Kostnad 20 000 kr. Bearbetad längd 230 in. Dimensioner:

djup 5,o in under medelvattenytan, bredd i muddrad sektion 25 in.

Hamburgsund. Farleden är belägen ca 4 km söder om Fjällbacka i sundet

mellan Hamburgön och fastlandet.

Under åren 1899—1901 uppmuddrades farleden till ett djup av 3,5 m under

m.v.y. och en bottenbredd av 14,85 in. Kostnad 7 220 kr.

I februari 1947 har genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg förslag

till förbättring uppgjorts i tre alternativ, vilka samtliga avse fördjupning

till 5,o m under m.v.y.

Alt. I. Beräknad kostnad 340 000 kr. Minsta bottenbredd 20 in.

Alt. II. Beräknad kostnad 550 000 kr. Minsta bottenbredd 20 in.

Alt. III. Beräknad kostnad 970 000 kr. Minsta bottenbredd 30 in.

Jacobsö sund beläget mellan Jacobson och Hamburgö. För denna del av

farleden föreslår Asplund år 1918 endast utprickning.

Hornö ränna är belägen mellan Hornö och fastlandet, ca 1 km söder om

Hamburgö.

Denna del av farleden upprensades under åren 1899—1901 till ett djup

av 3,5 m under m.v.y. och en bottenbredd av 14,85 in. Kostnad 11 240 kr.

Farledens botten består huvudsakligen av berg. Kostnadsberäknad av Asplund

1918 till 181 100 kr. Bearbetad längd 500 in.

I februari 1935 har genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg nytt

förslag upprättats. Beräknad kostnad 199 000 kr. Bearbetad längd 650 in.

Djup 5,o m under m.v.y. Bottenbredd 25 in.

Sotenkanalen vari ingår farleden mellan Ramsvikskilen och Ålstenshamn

jämte farleden förbi Hus- och Grindholmarna.

Utförd av arbetslöshetskommissionen under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

kontroll åren 1931—1935. Kostnad ca 2 800 000 kr. Bearbetad längd

5 600 in. Djup 4,5 in under m.v.y. Bredd 25 m i bergskärningar och broöppningar

15 in.

Skaf tölands rännan. För undvikande av det vid sydvästliga vindar mycket

besvärliga gattet framför Islandsbergs huvud å sträckan mellan Lysekil och

Gullholmen är leden föreslagen att dragas från Lysekil in mot Nordströmmarna

samt Skaftöns nordspets samt vidare genom den s. k. Vägeröds ränna

mellan Skaftön och Bassholmen, mot det s. k. Snäckedjupet söder om Skabbholmarna

samt vidare söderut väster om Björkholmen, Rappö och Malö till

Ellösf jorden.

Denna farled upprensades under åren 1899—1901 till ett djup av 3,5 in

under m.v.y. och med en bottenbredd av 14,85 in. Kostnad 45 340 kr. Ny undersökning

och kostnadsberäkning av Asplund år 1918. Beräknad kostnad

580 700 kr. Bearbetad längd 2 260 in.

Väckholmssundet. Denna del av farleden upprensades under åren 1908—

1909 till ett djup av 6,o in under m.v.y. för en kostnad av 196 000 kr. Bearbetad

längd 400 in.

I juli 1933 upprättades genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg

förslag till bortsprängning av ett i farleden befintligt grund.“Beräknad kostnad

53 500 kr. Under år 1936 utfördes en mindre upprensning av farleden

för en kostnad av 1 328 kr.

Bockholmesund. För att undvika den besvärliga passagen över Kråksundskap

3 km norr om Mollösund har Asplund år 1918 föreslagit uppmuddring

av sundet mellan Bockholmarna för en beräknad kostnad av 9 300 kr. Bearbetad

längd 260 m.

Mollösund. Ca 1 km söder om Mollösund ligger i farleden ett flackt berg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173.

7

grund. Asplund föreslår 1918 grundets bortsprängning och farledens ^prickning

för en kostnad av 19 300 kr. Bearbetad längd 80 in.

Kijrkesundet. Denna del av farleden upprensades under åren 1899—1901

till ett djup av 6,o in under m.v.y. för en kostnad av 289 200 kr. Bearbetad

längd 1 000 in.

Den 16 september 1933 har Kungl. Maj :t beviljat ett statsbidrag av 19 700

kr. till ytterligare upprensning av samma farled. Arbetet utfördes under åren

1936—1937.

Tof tösund. I denna del av farleden erfordras upprensning av sundet mellan

Toftön och Tjörn.

Farleden upprensades under åren 1899 och 1901 till ett djup av 3,5 in under

m.v.y. och en bottenbredd av 15,o in. Kostnad 2 715 kr. Kostnadsberäknad

av Äsplund år 1918 till 45 300 kr. Bearbetad längd 740 in.

Till en mindre upprensning samt upptagning av nedrasad sten i sagda

farled har Kungl. Maj:t den 16 september 1933 beviljat ett statsbidrag av

4 800 kr. Arbetet utfört under åren 1935—1937.

I april 1936 har genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg nytt förslag

upprättats. Beräknad kostnad 81 000 kr. Bearbetad längd 700 m. Djup

5,o m under m.v.y. Bottenbredd 40 in. Förslaget omräknat i november 1943

till 112 000 kr.

Kupsundet. Den nuvarande leden, som går innanför Korsholmen m. fl.

holmar, är i sin nedre del mycket krokig, varför Asplund i sitt år 1918 upprättade

förslag föreslår farledens förläggande i sundet mellan Kupsunds- och

Korsholmen rakt ned mot Hjärtösund. Beräknad kostnad 234 100 kr. Bearbetad

längd 920 in.

Nytt förslag upprättat genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg i

april 1936. Beräknad kostnad 290 000 kr. Bearbetad längd 450 in. Djup 5,o m

under in. v. y. Bottenbredd 40 in. Förslaget omräknat i november 1943 till

490 000 kr.

Hjärtösund omfattar farleden i sundet mellan Hjärtön och Tjörn samt

fortsättningen ned till Stora Vrångholmen.

1871—1872 utfördes en upprensning av farleden för en kostnad av 5 282

kr., varav 4 000 kr. utgjorde statsbidrag.

1888—1892 utfördes en ny upprensning av nämnda farled för en kostnad

av 39 566 kr., som helt täcktes med statsmedel. Denna upprensning utfördes

till ett djup av 3,5 in under in. v. v. och med en bottenbredd av 8,o in. Till

^prickning av ett grund i samma farled har Kungl. Maj :t den 16 september

1933 beviljat ett statsbidrag av 200 kr.

I ett av Asplund år 1918 upprättat förslag till utvidgning och fördjupning

av farleden i fråga har i densamma erforderliga muddrings- och sprängningsarbeten

kostnadsberäknats till 413 800 kr. Bearbetad längd 920 in.

I april 1936 har genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg nytt förslag

upprättats. Kostnadsberäknat till 754 000 kr. Bearbetad längd 1 025 in.

Djup 5,o in under in. v. y. Bottenbredd 40 in och i förträngd bergsektion 25 m.

Förslaget omräknat i november 1943 till 1 398 000 kr.

Flatlwlmssundet. Den nuvarande farleden framgår här mellan Flatholmen

och Tornholmen. För att underlätta navigering genom det trånga sundet behöver

ett från Flatholmen utskjutande berggrund bortsprängas.

Asplund har i sitt år 1918 upprättade förslag beräknat kostnaden för bortsprängning

av förenämnda grund till 11 500 kr. Bearbetad längd 40 in.

Om den inre farleden genom Hjärtösund och dess fortsättning söderut till

Stora Vrångholmen kommer till utförande, är utvidgningen av Flatholmssundet,

som ligger utanför denna inre led, överflödig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 173.

Tjörnekalv. För att undvika yttre delen av Marstrandsfjorden har åren

1899—1901 verkställts upprensning av sundet mellan Tjörns huvud och

Tjörns kalv för en kostnad av 20 800 kr. Denna upprensning utfördes till ett

djup av 3,5 m under m. v. y. och med en hottenbredd av 8,9 in. En ytterligare

förbättring av farleden i fråga har av Asplund år 1918 kostnadsberäknats

till 257 300 kr. Bearbetad längd 540 in.

Under åren 1934—1936 utfördes upprensning samt reparations- och sprängningsarbeten

i farleden för en kostnad av 15 588 kr., varav 15 100 kr. utgjorde

statsbidrag.

Sandkornet. I Snikefjorden mellan Karholmen och Brandholmen erfordras

uppmuddring av en där befintlig bank. Kostnadsberäknad av Asplund år

1918 till 7 200 kr. Bearbetad längd 280 in.

Kommerskollegium.

Kollegium har inhämtat yttranden i ärendet från Svenska Västkustfiskarnas

Centralförbund, Föreningen Sveriges Inrikessjöfart, Sveriges Segelfartygsförening,

Ångbåtsaktiebolaget Bohuslänska Kusten och Nautiska Föreningen

i Göteborg. Jämväl Marstrands Nya Ångfartygsaktiebolag har anmodats

avgiva yttrande men har bolaget icke låtit sig avhöra. Kollegium har

även berett sig tillfälle att taga del av de yttranden som länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivit till utskottet.

Den plan för inomskärsfarledens ordnande som år 1920 överlämnades till

Kungl. Maj:t omfattar ett större antal delprojekt av mycket varierande slorleksgrad,

från byggandet av kanaler till uppmuddringar och utprickningar

av farleder. Vissa av delprojekten ha sedermera överarbetats genom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens försorg, därvid nva kostnadsberäkningar verkställts

och, i några fall, även en teknisk omarbetning av förslagen skett. Ett

par av de projekterade företagen ha numera kommit till utförande (Sotenkanalen

och Kyrkesundet).

Ett genomförande av planen för den bohuslänska inomskärsfarledens ordnande

skulle uppenbarligen vara till fördel för den mindre sjöfarten och fisket

i Bohuslän. Kostnaderna för utförandet av planen i dess helhet synas

emellertid bli avsevärda. Enligt de billigaste av de framlagda alternativen

torde kostnaderna icke komma att underskrida 10 miljoner kronor; de dyraste

alternativen torde medföra en kostnadsökning på omkring 3 å 4 miljoner

kronor.

Enligt kommerskollegii mening äro önskemålen om inomskärsfarledens

förbättring längs den bohuslänska kusten så pass välgrundade att en ytterligare

överarbetning av tidigare verkställda utredningar kan anses befogad.

Härvid vill kollegium emellertid framhålla, att även ett partiellt utförande av

planen skulle vara ägnat att minska de olägenheter som nu föreligga för den

mindre skeppsfarten och fisket. Vid en blivande utredning synes det därför

vara lämpligt att de olika projekten underkastas en prövning med hänsyn

till deras angelägenhetsgrad. Utan att för egen del på sakens nuvarande

ståndpunkt kunna yttra sig om de olika delprojektens inbördes betydelse,

får kollegium framhålla, att i remissyttrandena förekommande uttalanden

angiva förbättringar i vissa farleder såsom särskilt betydelsefulla; särskilt

gäller detta farleden i Hjärtösundet samt farleden mellan Sannäsfjorden och

Isvikskilen (innanför Tjurpannef jorden).

Under hänvisning till det anförda tillstyrker kollegium motionärernas

hemställan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m. a1 i texten