Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande att till clearingkassa för kaffe överföra tull, tilläggstull och skatt å kaffe m. m., dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående subventionering av vissa varor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-11-25 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:184, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande att till clearingkassa för kaffe överföra tull, tilläggstull och skatt å kaffe m. m., dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående subventionering av vissa varor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

1

Nr 184.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående

bemyndigande att till clearingkassa för kaffe överföra

tull, tilläggstull och skatt å kaffe m. m., dels ock

Kungl. Maj:ts proposition angående subventionering

av vissa varor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a och 2:a avd.)

I propositionen nr 215 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 21 oktober 1949,

föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att intill den 1 juli 1950

i den utsträckning Kungl. Maj :t finner lämpligt besluta om överförande av

tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe.

I propositionen nr 217 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 21 oktober

1949, föreslagit riksdagen att

dels godkänna de riktlinjer för handhavandet av importsubventioneringen

under budgetåret 1949/50, som i nämnda statsrådsprotokoll angivits,

dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1949/50 under tolfte

huvudtiteln anvisa

a) till Subventionering av införseln av vissa varor ett reservationsanslag

av 90 000 000 kronor,

b) till Prisnedsättning å vissa livsmedel ett reservationsanslag av

63 000 000 kronor och

c) till Prisclearing å kaffe ett reservationsanslag av 17 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Osvald in. fl. (I: 338) och den andra inom andra kammaren av herr

Johnsson i Kastanjegården m. fl. (11:433), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att avslå det i propositionen nr 217 framlagda förslaget

att bereda Kungl. Maj :t möjlighet att återinföra systemet med förmalningsersättning

för vete och råg,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Domö in. fl. (1:341) och den andra inom andra kammaren av

herr Ujalmarson in. fl. (11:437), i vilka hemställts,

a) att riksdagen måtte vid behandlingen av propositionen nr 217 beakta

vad i motionerna anförts,

b) att riksdagen måtte avslå i propositionen innefattat äskande om ett

belopp av 58 milj. kronor för prisnedsättning på mjöl, ost och fläsk samt om

1 Bihang till riksdagens protokoll 19t9. 6 samt. Nr 184.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 184.

så befinnes nödvändigt göra de förändringar i anslagsbeteckningar och anslagsbestäniningar

för begärt anslag till subventionering av införseln av

vissa varor, som i motionerna angivits, samt

c) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att under vårsessionen

1950 få sig förelagd en plan för en ekonomisk politik, som kan

leda till ett fritt ekonomiskt system efter utgången av år 1950;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Heiding m. fl. (I: 342) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund i Rådom m. fl. (II: 438), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 217 måtte dels avslå förslaget om återinförande

av förmalningsersättning för vete och råg, dels uttala att den föreslagna

subventionen av fläskpriset i stället lägges på osten;

dels en inom andra kammaren av herr Christenson i Malmö m. fl. väckt

motion (II; 434), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen

nr 217 måtte besluta, att med anledning av kronans devalvering

subventionsåtgärder böra tillgripas, så att prisnivån för bensin och övriga

drivmedel för motorfordon återställes till samma höjd som före devalveringen;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Petrén m. fl. (I: 340) och den andra inom andra kammaren av

herr Ståhl m. fl. (11:435), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionerna nr 215, 216 och 217 måtte besluta att hos Kungl.

Maj :t hemställa om tillsättande av en opolitisk expertkommitté med uppdrag

att snarast verkställa utredning för subventionssystemets snara avveckling

och klarläggande av de alternativa följdverkningarna.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas

till motionerna I: 341, II: 433, II: 434, II: 435 och II: 438.

Propositionen nr 215.

I propositionen nr 215 lämnas inledningsvis en redogörelse för den i

augusti 1949 företagna avstämningen av 1949 års nationalbudget mot den

taktiska utvecklingen. Efter anmälan av den i september samma år träftade

principuppgörelsen mellan regeringen och arbetsmarknadens samt

jordbrukets organisationer beträffande stabiliseringspolitiken under år

1950 upptages till behandling det i viss män nya läge med avseende å förutsättningarna

för en fortsatt prisstabilitet, som uppkommit genom den

partiella devalveringen av den svenska kronan den 19 september 1949. Beträffande

huvudlinjerna i resultaten av verkställda utredningar rörande devalveringens

verkningar på den svenska prisnivån har chefen för finansdepartementet

anfört huvudsakligen följande.

Den partiella devalveringen av den svenska kronan medför stegrade kostnader

i kronor räknat för vissa delar av vår import och utgör därmed i

viss män. en komplikation i stabiliseringspolitiken.

Den hittillsvarande inkomststabiliseringen har varit knuten till förutsättningen

att levnadskostnaderna i allt väsentligt icke stegras. Den fort
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

3

satta inkomststabilitet, som synes erforderlig under det kommande året,

synes icke heller kunna åvägabringas med mindre denna förutsättning alltjämt

kan upprätthållas. Om importprisstegringar sloge igenom i form av

höjda levnadskostnader, skulle underlaget för en fortsatt inkomststabilisering

rubbas. Den av devalveringsprisstegringen betingade ökningen av

levnadskostnaderna skulle i första hand leda till att den automatiska lönerörligheten

för statstjänstemän in. fl. sattes i funktion. En fortsatt inkomststabilisering

för de stora samhällsgrupper, för vilka lönerna bestämmas

avtalsmässigt, synes under sådana förhållanden icke möjlig. Ett villkor

för de olika samhällsgruppernas anslutning till en stabilisering av inkomstlaget

har varit, att inkomststabiliseringen omfattar alla grupper i

samhället. En levnadskostnadsökning med därav betingad automatisk inkomststegring

för vissa grupper skulle med säkerhet beteckna inledningen

till en allmän höjning av den nominella inkomstnivån. Detta skulle i sin

tur leda till ett ökat tryck på prisnivån. Betingelserna för en ny, successiv

pris- och lönestegringsprocess skulle därmed vara för handen.

Den förändring i vårt läge, som devalveringen inneburit, synes dock icke

böra föranleda en förändring av vår ekonomiska politik. Med hänsyn till

de resultat, som hittills uppnåtts, synas starka skäl alltjämt föreligga, att

upprätthålla en fortsatt stabiliseringspolitik. Det torde finnas anledning

förvänta, att den av devalveringen föranledda prisstegringen i viss mån

kan vara av övergående art. Det synes icke uteslutet, att de prissänkningstendenser

på världsmarknaden, som gjort sig gällande under det senaste

året, visa sig vara av sådan styrka, att de även fortsättningsvis komma att

göra sig gällande, om än tillfälligt avbrutna till följd av valutadevalveringarna.

.lag vill i detta sammanhang erinra om att i samband med tullförhandlingarna

i Anneey preliminär överenskommelse träffats rörande vissa tullsänkningar,

vilka riksdagen senare kommer att få taga ställning till. De strävanden

till främjande av handeln mellan Marshall-länderna, som nu pågå,

ha vidare ansetts kunna komma att leda till ett ökat varuutbyte med ökad

konkurrens och därmed prissänkningar som följd. Om den av devalveringen

betingade omedelbara prisstegringen nu tillätes slå igenom i full utsträckning

på levnadskostnaderna, skulle detta kunna innebära, att även prisstegringar

av mera tillfällig art skulle leda till en höjning av den svenska prisoch

kostnadsnivån, vilken lätt skulle kunna bli bestående. Vår internationella

konkurrensförmåga skulle därigenom allvarligt försämras.

För exportindustriens vidkommande innebär devalveringen förbättrade

avsättningsförhållanden närmast i de länder, som icke devalverat eller gjort

detta i mindre utsträckning än Sverige. Även om hänsyn tages till den kostnadsökning,

som kan föranledas av importfördyringen, kunna ökade vinster

uppkomma. Hänsyn härtill torde få tagas bland annat vid övervägandena

rörande fortsatt vinstutdelningsbegränsning och avsättning till spärrkonto.

Förutsättningar för eu fortsatt stabiliseringspolitik kunna skapas genom

införandet av subventioner på vissa områden. Även en fortsatt effektiv priskontroll

utgör självfallet eti viktigt led härutinnan. Jag torde få erinra

om att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 oktober 1949, med hänsyn till de

särskilda förhållanden som uppkommit i samband med nedsättningen av

den svenska kronans yttre värde, bemyndigat de prisreglerande myndigheterna

att intill utgången av innevarande år göra avsteg från tillämpningen

av återanskaffningsprincipen, i den mån därigenom prishöjningar

på viktiga konsumtionsvaror kunna förhindras utan att vederbörande producenters

eller återförsäljares behöriga intressen åsidosättas. I samma beslut

har Kungl. Maj :t förklarat Sig vilja framdeles, efter framställning av

priskontrollnämnden, meddela beslut huruvida bemyndigandet skall gälla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 184.

även efter utgången av 1949. Denna åtgärd är avsedd att vara av tillfällig

natur och bör kunna avvecklas i den mån en ny prisstabilitet uppnåtts.

Det bör i detta sammanhang erinras om att det åligger priskontrollen

att, med tillämpning av gällande provisoriska direktiv för den prisreglerande

verksamheten, i all möjlig utsträckning åstadkomma prissänkningar genom

utnyttjandet av övernormala vinster och marginaler och i fall av monopolistiskt

bestämd prissättning.

Den av devalveringen framkallade prisstegringstendensen avses i huvudsak

böra motverkas genom tillgripandet av subventionsåtgärder innefattande

såväl utvidgning av redan utgående subventioner som införande av nya

dylika. Härom anför chefen för finansdepartementet följande.

De principiella betänkligheterna mot en subventionering har understrukits

vid varje tillfälle, då riksdagen haft att taga ställning till frågan om

anvisande av medel till subventionering av införseln av vissa varor under

folkhushållningsdepartementets huvudtitel och de torde icke här behöva

ytterligare utvecklas. Emellertid kunna särskilda förhållanden föreligga

som göra en subventionering motiverad trots de invändningar ur principiell

synpunkt, som kunna resas däremot. I rådande läge torde särskild hänsyn

böra tagas till följande omständigheter.

Man får utgå från att det internationella prisläget en tid framöver kommer

att kännetecknas av en betydande oklarhet. Såsom jag redan i det

föregående antytt, torde man kunna räkna med att den av devalveringen

betingade importprisstegringen beträffande vissa marknader och till viss

grad är av övergående natur. I fråga om vissa spekulativt betonade prisstegringar

i omedelbar anslutning till den allmänna valutadevalveringen

torde en relativt snabb återgång kunna förväntas. Det är icke heller uteslutet,

att vissa ytterligare länder så småningom kunna bliva nödsakade att

företaga en devalvering. A andra sidan torde böra framhållas, att på något

längre sikt även inflatoriska tendenser med stegrade exportpriser kunna

komma att göra sig gällande i devalverande länder, därest den av devalveringen

framkallade importfördyringen tillätes medföra en mera allmän höjning

av pris- och lönenivåerna.

En subventionering tills vidare av de importprisstegringar, som i mera

väsentlig grad påverka levnadskostnaderna, synes erbjuda möjligheter till

en smidig anpassning till prisförändringarna på världsmarknaden inom ramen

för ett fast pris inom landet. Därigenom undvikas kastningar i den inhemska

prisnivån. Vid inträdande prisförändring kan en häremot svarande

motvägande ändring i den utgående subventionen omedelbart företagas. En

successiv anpassning av subventionen kan även ske i mån av en förbättring

av dollarbalansen med därav följande möjligheter till överflyttning av

inköp från dyrare till billigare marknader.

Möjligheterna att genom en subventionering motväga devalveringens återverkningar

på levnadskostnaderna äro emellertid i viss mån begränsade.

Det synes knappast möjligt, bland annat av tekniska skäl, att genomföra

en subventionering, som omfattar alla de importvaror, vilkas priser äro av

någon betydelse för levnadskostnaderna. På vissa punkter får man därför

räkna med att inträdande importprisstegringar komma att slå igenom på

levnadskostnaderna. Med hänsyn härtill kunna vissa ytterligare, kompenserande

subventionsåtgärder komma att erfordras för att den nödvändiga stabiliteten

i levnadskostnaderna skall kunna ernås. Dessa åtgärder torde i så

fall böra avvägas på ett sådant sätt att de åstadkomma ett önskvärt ökat

indexutrymme och därigenom neutralisera såväl en säsongmässig uppgång

av vissa priser som nu oförutsebara sekundära verkningar av devalveringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

5

De i nuvarande läge erforderliga kompenserande prissänkningarna på

vissa varuområden kunna åstadkommas ej blott genom subventionering

utan även genom slopande eller sänkning av vissa indirekta skatter. De

indirekta skatterna äro emellertid föremål för översyn av den pågående

skatteutredningen och resultaten av denna utrednings övervägande synas

icke böra föregripas genom att några förslag i angivna hänseenden nu framläggas.

Det torde bliva anledning att återkomma till dessa frågor i statsverkspropositionen

till nästkommande års riksdag.

Vissa utredningar ha verkställts rörande devalveringens verkningar på den

svenska prisnivån.

De verkställda utredningarna ge sammanfattningsvis vid handen, att levnadskostnaderna

— under förutsättning att inga särskilda åtgärder i prisnedhållande

syfte vidtagas — kunna antagas undergå en ökning, som kan

uppskattas till omkring 1 1/s procent, motsvarande omkring 2 V2 enheter i

socialstyrelsens levnadskostnadsindcx med år 1935 som bas. Denna stegring

skulle emellertid icke komma att inträda omedelbart utan ske successivt

under viss tidrymd. De varuslag, som i främsta rummet kunna förväntas

betinga en uppgång i levnadskostnaderna, äro kaffe, tobak, bränsle,

hudar och bomull. 1 fråga om vissa varor, som för närvarande äro föremål

för clearingförfarande från livsmedelskommissionens sida eller för centrala

inköp av Svenska spannmålsaktiebolaget, exempelvis konstgödselmedel samt

spannmål och fodermedel, föreligga möjligheter att genom utvidgat clearingförfarande

respektive med anlitande av anslaget till kostnader i samband

med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet bibehålla oförändrade

priser. Berörda frågor komma senare denna dag att anmälas av chefen för

j ordbruksdepartementet.

Beträffande en del andra varor av större betydelse i importen såsom oljor,

kemikalier, kautschuk, bomullsgarner, tackjärn, handelsjärn och metaller

har pristendensen under det senaste året varit fallande. De prisstegringar,

som kunna inträda på dessa varor, motvägas därför åtminstone i huvudsak

av tidigare skedda sänkningar. En prisuppgång på dessa områden kan antagas

i väsentlig grad komma att innebära ett återförande av prisnivån till

läget för ett år sedan. Då de under senaste året skedda råvaruprissänkningarna

i allmänhet icke torde ha slagit igenom på färdigvarornas priser, synas

eventuella prishöjningar på här angivna områden spela en underordnad roll

med hänsyn till den allmänna prisnivån och särskilt till levnadskostnadsnivån.

Resultaten av de verkställda utredningarna tyda närmast på att de mera

omedelbara verkningarna av devalveringen på den svenska prisnivån bliva

begränsade. Av väsentlig betydelse härvidlag är självfallet den höga grad

av självförsörjning på livsmedelsområdet, som föreligger i vårt land. Av

betydelse är vidare, att vår import från dollarländerna till följd av dollarbristen

starkt begränsats. Den import därifrån, som äger rum, omfattar i

stor utsträckning råvaror och maskiner, som i relativt ringa grad påverka

den allmänna prisnivån och särskilt levnadskostnaderna.

I fråga om priserna på tobak torde böra nämnas, att tobaksmonopolet

sedan en lång följd av år tillämpat återanskaffningsprisprincipen vid kalkyleringen

av tobaksvarornas utförsäljningspriser. Med hänsyn till USA-råtobakens

stora andel i tobaksmonopolets tillverkningar skulle med tillämpning

av sagda princip devalveringen medföra fördyring av tobaksmonopolets

tillverkningskostnader, en fördyring som vid oförändrad prissättningsmetod

i sin tur skulle föra med sig icke oväsentliga prishöjningar å tobaksvarorna.

Afl någorlunda exakt fastställa merkostnaden för tobaksmonopolet på grund

av devalveringen är icke möjligt, förrän klarhet erhållits om prisutveckling
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

en på de olika råtobaksmarknaderna både i USA och övriga delar av världen.

Om man emellertid räknar med att priserna i dollar på råtobaksmarknaderna

i USA bliva oförändrade efter devalveringen, torde enligt uppgift av

tobaksmonopolet merkostnaden under år 1950 för den nordamerikanska andelen

i råtobaksförbrukningen röra sig om cirka 8 miljoner kronor.

Det bör emellertid beaktas, att tobaksmonopolets lager av råtobak vid utgången

av innevarande år äro av sådan storleksordning, att de beräknas vid

oförändrad konsumtion genomsnittligt motsvara ungefär l3/. års förbrukning.

Med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge undvika en

prishöjning å tobak och mot bakgrunden av anförda uppgifter rörande lagerställningen

synes den hittills av tobaksmonopolet tillämpade återanskaffningsprisprincipen

tills vidare kunna sättas ur kraft i likhet med vad som

— med stöd av Kungl. Maj :ts förut omnämnda bemyndigande åt de prisreglerande

myndigheterna att i vissa fall göra avsteg från "återanskaffningsprisprincipen

— kan komma att gälla för andra delar av näringslivet. Med

hänsyn härtill torde några särskilda åtgärder för att motverka "en prisstegring

på tobaksvar or av inhemsk tillverkning tills vidare icke vara erforderliga.

I propositionen nr 215 har chefen för finansdepartementet vidare förordat

borttagande tills vidare av den nu utgående inargarinaccisen av 8 öre för

kilogram i syfte att därigenom i motsvarande mån minska anspråken på

clearingkassan för fettvaror.

Propositionen nr 217.

I syfte att motverka den höjning av konsumentprisnivån, som eljest

skulle bli en följd av kronans devalvering, föreslås i propositionen nr 217

dels en utvidgning av importsubventioneringen av vissa varor, innefattande

även subventionering av hushållens bränslekostnader, dels prissänkning

å vissa inom landet producerade livsmedel genom anlitande av statliga bidrag,

dels ock en utvidgning av systemet med prisclearing till att omfatta

även kaffe.

T. /''. chefen för folkhushållningsdepartementet har anfört bland annat

följande.

Redan 1948 års beslut om fortsatt importsubventionering samt subventionering

av hushållens bränslekostnader under budgetåret 1948/49 grundades

på nödvändigheten av att åstadkomma en sådan stabilisering av levnadskostnaderna,

som var en förutsättning för den då inledda stabiliseringspolitiken.

Även då dessa spörsmål behandlades i våras fästes avgörande

vikt vid lönestabiliseringens beroende av en motsvarande stabilisering

av priserna. Enligt min mening är detta samband alltjämt av avgörande

betydelse vid utformningen av fortsatta åtgärder på detta område.

Sedan fullmäktige i riksbanken den 19 september 1949 beslutat höja

växelkursen mellan svenska kronor och amerikanska dollar från 3,60 till

5,is kronor per dollar, måste man räkna med en höjning av priserna på

vissa importvaror. Uppenbart är emellertid att ett fasthållande vid stabiliseringspolitiken

förutsätter längre gående åtgärder för en stabilisering

av importvarupriserna än de av riksdagen tidigare lämnade bemyndigande

innefatta. Det synes sålunda sannolikt, att importpriserna på de nu subventionerade

varorna, bomull och hudar, i varje fall temporärt komma att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

7

stiga, varför ett bibehållande av kalkylpriserna förutsätter en ökning av

subventionsbeloppet. Det kan även visa sig nödvändigt att utsträcka subventioneringen

till att omfatta andra varugrupper. Med hänsyn till den alltjämt

rådande ovissheten om prisutvecklingen är det för närvarande icke

möjligt att närmare ange de varuslag, som härvid böra komma i fråga. På

samma sätt som hittills varit fallet bör emellertid subventioneringen begränsas

till att avse sådana importerade råvaror eller intill råvarustadiet

stående varor, vilkas priser utöva ett avsevärt inflytande på den allmänna

prisnivån inom landet, dock med möjlighet för Kungl. Maj :t att i fall, där

särskilt starka prispolitiska skäl kunna anföras, förordna om importsubvention

även av andra än nu angivna varuslag. Subventioneringsåtgärder

böra kunna vidtagas endast efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall. Kungl. Maj :t bör därvid på samma sätt som hittills skett meddela närmare

föreskrifter om subventioneringens utformning i detalj. En redogörelse

för vidtagna subventionsåtgärder bör även föreläggas 1950 års riksdag

För nu ifrågavarande ändamål finnes för budgetåret 1949/50 disponibelt

ett sammanlagt belopp av omkring 28 000 000 kronor. Hur mycket som

härutöver kommer att erfordras för den utvidgning av subventioneringen,

som jag förordat, kan för närvarande icke mera exakt angivas. Jag räknar

emellertid med att ett ytterligare belopp av 90 000 000 kronor skall vara tillfyllest

för ändamålet. Jag förutsätter härvid, att jämväl kostnaderna för

erforderlig subventionering av hushållens bränslekostnader skola få bestridas

från detta anslag.

Risk föreligger emellertid att eu alltför långt gående subventionering av

ett relativt begränsat antal importvaror kan medföra en alltför stark förskjutning

av prisrelationerna. På grund härav synes det önskvärt att möjligheter

öppnas att utsträcka subventionsförfarandet över ett mera vidsträckt

område. Särskilt synas i detta sammanhang livsmedelspriserna böra

beaktas.

Under krigsåren tillämpades sedan hösten 1940 ett system med s. k. förmalningsersättning.

Dessa ersättningar, vilka utbetalades till kvarnarna för

av dem förmålen spannmål, utgingo till och med förmalningsåret 1943/44

för såväl handelsförmalning som löneförmalning. Från och med år 1944/45

begränsades de emellertid till att avse endast handelsförmalning. Kungl.

Maj:t torde nu böra beredas möjlighet att, om förhållandena föranleda därtill,

återinföra dessa ersättningar vid handelsförmalning av vete och råg.

Därest ersättningen komme att bestämmas till sju kronor för deciton,

skulle detta möjliggöra en sänkning av mjölpriset med 9 öre för kilogram.

Kostnaden för en förmalningsersättning av denna storlek kan beräknas

uppgå till 46 000 000 kronor för helt budgetår. För den återstående delen

av innevarande budgetår erfordras för ändamålet 31 000 000 kronor, varför

ett anslag å detta belopp torde få äskas av riksdagen.

Vidare synes en sänkning av priserna på fläsk och ost kunna ifrågakomma.

Kostnaden härför skulle, därest sänkningen antagcs utgöra omkring 20

öre för kilogram för fläsk och omkring 30 öre för kilogram för ost, uppgå

till i runt tal 41 000 000 kronor för helt år eller ungefär 27 000 000 kronor

för återstoden av budgetåret.

Man måste härutöver räkna med att ett tillskott kan visa sig behövligt

till den av livsmedelskommissionen förvaltade clearingkassan för kolonialvaror.

Särskilt bör uppmärksammas det medelsbehov, som kan uppstå till

följd av import av köttvaror och socker från icke devalverande länder. Jag

räknar med alt ett belopp av 5 000 000 kronor skall vara tillräckligt för att

tillgodose nu ifrågavarande behov under återstoden av innevarande budgetår.

För prisnedsättning å vissa livsmedel skulle sålunda enligt de av mig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 184.

nu angivna riktlinjerna erfordras sammanlagt (31 000 000 -f 27 000 000 -f5

000 000 =) 63 00Ö 000 kronor. Ett reservationsanslag å detta belopp torde

därför nu böra äskas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare

bestämma i vad mån och på vad sätt medlen skola användas för nu angivna

syften.

I syfte att neutralisera devalveringens återverkningar på konsumentprisnivån

torde vidare förfarandet med prisclearing böra utvidgas till att omtatta

även kaffe. För detta ändamål bör inom livsmedelskommissionen inrättas

en särskild clearingkassa för kaffe. På föredragning av chefen för

finansdepartementet har Kungl. Maj :t tidigare denna dag beslutat att för

riksdagen framlägga proposition angående bemyndigande att till en sådan

clearingkassa överföra intäkterna av tullen, tilläggstullen och skatten å

kaffe. Dessa medel böra sålunda användas för att hålla nere konsumentpriset

på kaffe. Då de intäkter, som på detta sätt tillföras kassan, emellertid

icke komma att förslå för att hålla kaffepriset på oförändrad nivå, vilket bör

vara riktpunkten för handhavandet av denna clearing, torde ytterligare medel

böra tillföras kassan. För detta ändamål erfordras ett särskilt anslag

av 17 000 000 kronor.

Utskottet.

Såsom chefen för finansdepartementet framhållit har den hittillsvarande

inkomststabiliseringen varit knuten till förutsättningen att levnadskostnaderna

i allt väsentligt icke stegrades. Den vidtagna devalveringen av den

svenska kronan medför emellertid stegrade kostnader i kronor räknat för

vissa delar av vår import med höjande inverkan på den svenska pris- och

kostnadsnivån. Om importprisstegringen sloge igenom i form av höjda levnadskostnader

skulle underlaget för en fortsatt inkomststabilisering rubbas.

Utskottet är ense med chefen för finansdepartementet därom, att den

förändring i vårt läge, som devalveringen inneburit, icke synes böra få leda

till en förändring i vår ekonomiska politik utan att starka skäl alltjämt

föreligga för stabiliseringspolitikens upprätthållande.

För att motverka den av devalveringen framkallade prisstegringstendensen

har chefen för finansdepartementet förordat tillgripandet av direkta

subventionsåtgärder, innefattande såväl utvidgning av redan utgående subventioner

som införande av nya dylika.

Riksdagen har tidigare — då fråga varit om anvisande av medel under

folkhushållningsdepartementets huvudtitel för subventionering av införseln

av vissa varor — visserligen godtagit införandet av ett subventioneringsförfarande

i av Kungl. Maj :t föreslagen omfattning, men samtidigt uttalat

sina principiella betänkligheter mot subventioneringen. I anledning av Kungl.

Maj :ts i föreliggande propositioner framställda förslag har utskottet funnit

sig böra understryka det principiellt betänkliga i de ifrågasatta subventioneringsåtgärderna.

På grund av de särskilda förhållanden, som genom

den svenska kronans devalvering uppkommit, har utskottet emellertid funnit

sig böra godtaga att dylika åtgärder i prisnedhållande syfte nu vidtagas.

Den av devalveringen direkt föranledda höjningen av socialstyrelsens levnadskostnadsindex

med år 1935 som bas har beräknats till i runt tal 21/.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

9

enheter. De varuslag, som i främsta rummet kunna förväntas betinga en

uppgång i levnadskostnaderna, äro kaffe, tobak, bränsle, hudar och bomull.

De åtgärder, som i förevarande propositioner förordas beträffande importvarorna

innebära, att inom livsmedelskommissionen inrättas en clearingkassa

för kaffe, vilken tillföres dels intäkterna av tull, tilläggstull och skatt

å kaffe, dels ock ett anslag till prisclearing å kaffe av 17 000 000 kronor,

allt i syfte att hålla kaffepriset på oförändrad nivå, att i beaktande av tobaksmonopolets

lager av råtobak vid utgången av innevarande år och med

hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge undvika en prisförhöjning

å tobak den av tobaksmonopolets hittills tillämpade återanskaffningsprisprincipen

tills vidare sättes ur kraft, att utöver för budgetåret 1949/50 nu

disponibelt belopp av 28 000 000 kronor för subventionering av bomull och

hudar anvisas ytterligare ett anslag av 90 000 000 kronor till subventionering

av införseln av vissa varor för dels ökad subventionering av bomull

och hudar, dels ock subventionering av såväl andra varugrupper, vilkas

priser utöva ett avsevärt inflytande på den allmänna prisnivån inom landet,

som av hushållens bränslekostnader samt att ett belopp av 5 000 000 kronor

anvisas såsom tillskott till den av livsmedelskommissionen förvaltade

clearingkassan för kolonialvaror för att tillgodose det medelsbehov, som

kan uppstå till följd av import av köttvaror och socker från icke devalverande

länder.

Ändringen av grunderna för prissättningen på tobaksvaror samt införande

av clearingen på kaffe beräknas tillsammans neutralisera en indexstegring

med ungefär 1 enhet, importsubventioner å bomull, hudar och hushållsbränsle

med ytterligare 1 enhet.

Av de föreliggande motionerna berör allenast motionen 11:434 Kungl.

Maj :ts förslag i nu avhandlade delar.

Utskottet har vid sin prövning av omförmälda, av Kungl. Maj :t förordade

åtgärder funnit sig böra tillstyrka bifall till desamma. Det i motionen II:

434 framställda yrkandet — vilket till sitt syfte sammanfaller med vissa

till bevillningsutskottet hänvisade motioner om nedsättning av bensinskatten

— har utskottet icke ansett sig i nu föreliggande läge böra tillstyrka. Utskottet

utgår emellertid ifrån att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet

riktad på de i motionen berörda spörsmålen.

I detta sammanhang får utskottet meddela, att i en från folkhushållningsdepartementet

till utskottet överlämnad, den 17 november 1949 dagtecknad

promemoria framhållits, att den sedan avlämnandet av propositionen

nr 217 inträdda prisstegringen på kaffe medfört, att subventionsbeloppen

komma att väsentligt ökas om kaffepriset skulle hallas oförändrat. Med

hänsyn till den ovisshet, som för närvarande vidlåder beräkningarna rörande

subventionsbehovet för kaffe anser sig utskottet böra förorda, att riksdagen

lämnar Kungl. Maj :t bemyndigande alt när de till prisclearing å kaffe

avsedda medlen förbrukats i fortsättningen använda erforderliga medel från

ovannämnda anslag av 90 000 000 kronor till subventionering av införseln

av vissa varor jämväl för subventionering av kaffe.

Chefen för finansdepartementet har vidare framhållit, att det hland annat

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 184.

av tekniska skäl knappast syntes möjligt att genomföra en subventionering,

som omfattade alla de importvaror, vilkas priser» vore av någon betydelse

för levnadskostnaderna. På vissa produkter måste man därför räkna med

att inträdande importprisstegringar konime att slå igenom på levnadskostnaderna.

Med hänsyn härtill har chefen för finansdepartementet ansett att

vissa ytterligare kompenserande subventionsåtgärder konime att erfordras

för att den nödvändiga stabiliteten i levnadskostnaderna skulle kunna ernås.

I detta syfte har t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet i propositionen

nr 217 föreslagit vissa åtgärder för sänkning av livsmedelspriserna.

Sålunda borde möjlighet nu beredas Kungl. Maj :t att, om förhållandena därtill

föranledde, återinföra förmalningsersättningen vid handelsförmalning

av vete och råg, varvid, därest ersättningen konime att bestämmas till sju

kronor för deciton, detta skulle möjliggöra en sänkning av mjölpriset med

9 öre för kilogram. Kostnaden för en förmalningsersättning av denna storlek

har för den återstående delen av innevarande budgetår beräknats till

31 000 000 kronor.

Vidare har t. f. departementschefen ansett att en sänkning av priserna

på fläsk och ost kunde ifrågakomma; antoges sänkningen utgöra omkring

20 öre för kilogram för fläsk och 30 öre för kilogram för ost uppginge kostnaderna

för återstoden av budgetåret 1949/50 till 27 000 000 kronor.

Kungl. Maj :t har hemställt, att för här omförmälda ändamål måtte beräknas

medel under det äskade reservationsanslaget till prisnedsättning å

vissa livsmedel.

Ifrågavarande belopp jämte den del av det i det föregående omnämnda

anslaget av 90 000 000 kronor, som icke avsetts för subventionering av

bomull och hudar, ävensom det likaledes i det föregående angivna beloppet

av 5 000 000 kronor beräknas möjliggöra en sänkning av levnadskostnadsindex

med omkring 1 1/2 enheter.

Motionsvis har yrkats dels i motionerna 1: 338 och II: 433 avslag å förslaget

om återinförande av systemet med förmalningsersättningar, dels i

motionerna I: 341 och II: 437, punkterna a) och b), avslag å samtliga Kungl.

Maj :ts här ovan angivna förslag, dels ock i motionerna I: 342 och II: 438 avslag

å förslaget om återinförande av förmalningsersättningarna för vete och

råg, varjämte i sistnämnda motioner tillika hemställts, att riksdagen måtte

uttala sig för att den föreslagna subventionen av fläskpriset i stället skulle

läggas på osten.

Beträffande frågan om återinförande av förmalningsersättning vid handelsförmalning

av vete och råg vill utskottet för sin del framhålla, att utskottet

hyser en viss tvekan om lämpligheten av en dylik åtgärd, särskilt

med hänsyn till de nackdelar som enligt vad tidigare erfarenheter visat synas

vara förknippade med ifrågavarande system. Därest det emellertid — ur

synpunkten av den effekt man önskar uppnå i prissänkande syfte för att

åstadkomma den nödvändiga stabiliseringen i levnadskostnaderna — skulle

bliva ofrånkomligt att återinföra nämnda ersättning, anser utskottet likväl

att en dylik åtgärd bör tillgripas först sedan ändra prissänkande utvägar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

11

övervägts och icke visat sig framkomliga. Enligt utskottets mening är det

angeläget, att ett återinfört dylikt subventionssystem så snart omständigheterna

det medgiva avvecklas.

Utskottet får framhålla, att en subventionering av fläsk i syfte att ernå

ovan angivna prissänkande effekt utan tvivel spelar en icke oväsentlig roll.

På grund härav anser utskottet, att man i nuvarande läge torde böra räkna

med en subventionering av såväl fläsk som ost. Utskottet förutsätter emellertid,

att Kungl. Maj :t vid den omprövning Kungl. Maj :t kommer att ägna

förevarande spörsmål till bedömande upptager frågan om den lämpliga avvägningen

av fläsksubventioneringens storlek i förhållande till andra livsmedelssubventioner

såsom t. ex. ostsubventioneringen.

I detta sammanhang får utskottet även framhålla, att sådana varor som

socker, havregryn samt spis- och knäckebröd kunna ifrågakomma vid

prövningen av livsmedelssubventionernas omfattning.

Emot storleken av de av Kungl. Maj :t för nu omförmälda olika ändamål

äskade anslagsbeloppen har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Samtliga subventionsåtgärder torde böra vidtagas endast efter av Kungl.

Maj :t i varje särskilt fall fattade beslut. I anslutning till vad t. f. chefen för

folkhushållningsdepartementet därom anfört förutsätter utskottet, att redogörelse

för vidtagna subventionsåtgärder kommer att föreläggas 1950 års

riksdag.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 338 och II: 433, I: 341 och II: 437, punkterna a) och

b), samt I: 342 och II: 438.

I propositionen nr 215 har chefen för finansdepartementet anmält, att statens

livsmedelskommission ifrågasatt borttagande av den nu utgående margarinaccisen

å 8 öre per kilogram, i syfte att därigenom i motsvarande mån

minska anspråken på clearingkassan för fettvaror. Departementschefen har

förordat en dylik åtgärd.

Utskottet har för sin del icke funnit anledning till erinran mot den sålunda

föreslagna åtgärden.

Det i motionerna I: 340 och II: 435 framställda yrkandet anser utskottet

sig icke böra biträda. Utskottet utgår nämligen från, att de i motionerna

berörda spörsmålen redan äro föremål för uppmärksamhet från Kungl.

Maj :ts sida, varför någon skrivelse i ämnet icke synes påkallad.

Av i huvudsak samma skäl, som nyss omförmälts, finner utskottet även

det i motionerna 1:341 och 11:437 under punkten c) framställda yrkandet

icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till propositionen nr 215

bemyndiga Kungl. Maj :t att intill den 1 juli 1950 i den utsträckning

Kungl. Maj :t finner lämpligt besluta om överförande

av tull, lilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa

för kaffe;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 184.

II. ait riksdagen må

A. med bifall till propositionen nr 217 ävensom med

avslag å motionerna 1:338 och 11:433, 1:341 och 11:437,

punkten a), I: 342 och II: 438 samt II: 434 godkänna de riktlinjer

för handhavandet av importsubventioneringen under

budgetåret 1949/50, som av t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet

angivits i statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden

för den 21 oktober 1949;

B. med bifall till propositionen nr 217 samt med avslag

å motionerna 1:341 och 11:437, punkten b), å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1949/50 under tolfte huvudtiteln

anvisa

a) till Subventionering av införseln av vissa varor ett reservationsanslag

av 90 000 000 kronor;

b) till Prisnedsättning å vissa livsmedel ett reservationsanslag

av 63 000 000 kronor;

c) till Prisclearing å kaffe ett reservationsanslag av

17 000 000 kronor;

C. bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån till prisclearing

å kaffe avsedda medel icke förslå för ändamålet, för subventionering

av kaffe anlita medel från ovannämnda anslag

av 90 000 000 kronor till subventionering av införseln av

vissa varor;

III. att motionerna I: 340 och II: 435 samt I: 341 och II:

437, punkten c), icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 november 1949.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Sven Larsson, Karl Andersson, Ohlon,

Gustaf Karlsson, fröken Andersson, herrar Berling, Johan Eric Ericson, von

Heland, Näsström, Bergh, Erik Gustaf Andersson och Gustav Emil Andersson;

samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Svensson i

Grönvik, Bergström, Larsson i Stockholm, Wallentheim, Lindholm, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Onsjö, Widén och Skoglund i Doverstorp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1S4.

13

Reservationer:

I. av herrar Ohlon, von Heland, Gustav Emil Andersson, Malmborg i

Skövde, Svensson i Grönvik, Larsson i Stockholm, Onsjö och Widén, vilka

ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om förmalningsersättning

vid handelsförmalning av vete och råg samt föreslå vissa jämkningar

av den ifrågasatta subventioneringen av fläsk och ost och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 och 11, som börjar med orden

»Beträffande frågan» och slutar med »och 11:438», bort hava följande

lydelse:

»Beträffande frågan om återinförande av förmalningsersättning vid handelsförmalning

av vete och råg får utskottet framhålla, att tidigare erfarenheter

visat, att ett dylikt system är förknippat med många och uppenbara

nackdelar. Denna subventioneringsform medför sålunda kontrollproblem

av svårbemästrat slag och organiserandet av en tämligen vidlyftig kontrollapparat.

Man torde icke heller böra underskatta den risk, som föreligger

för att en fodersädesreglering åter måste tillgripas för att vinna säkerhet

för systemets upprätthållande i avsedd omfattning. Med hänsyn till nämnda

förhållanden har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka, att ifrågavarande

subventionssystem nu återinföres.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang hänvisa till att andra livsmedelssubventioner

kunna ifrågakomma såsom ersättning för den av utskottet

avvisade brödsädessubventioneringen. I sådant avseende får utskottet

nämna sådana varor som socker, havregryn samt spis- och knäckebröd. Utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj :t till bedömande upptager frågan om den

lämpliga avvägningen av de av utskottet sålunda antydda subventioneringarna.

Vad angår subventionering av fläsk och ost har utskottet vid den prövning

utskottet ägnat denna fråga kommit till den uppfattningen att subventionsåtgärderna

lämpligen i första hand helt böra inrikta sig på subventionering

av ost. Skulle emellertid en subventionering av fläsk ur synpunkten av den

effekt man önskar uppnå i prissänkande syfte för att åstadkomma den nödvändiga

stabiliteten i levnadskostnaderna icke kunna undvikas, torde likväl

enligt utskottets mening denna subvention lämpligen böra utgå med lägre

belopp än vad t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet i samband med

beräkningen av kostnaderna antytt, samtidigt som ostsubventioneringen torde

böra höjas utöver av departementschefen angivet subventionsbelopp.

Detta synes utskottet nämligen önskvärt dels med hänsyn till att tillgången

inom landet är relativt knapp beträffande fläsk men riklig med avseende

å ost, dels ock för att motverka en ökad konsumtion av fläsk med åtföljande

ökning av fläskimporten, något som synes utskottet angeläget att undvika.

Emot storleken av de av Kungl. Maj :t äskade anslagsbeloppen har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Vad utskottet ovan förordat innebär, att utskottet tillstyrkt vad i motio
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 184.

nerna I: 338 och II: 433 samt I: 342 och II: 438 hemställts ävensom i viss

mån tillgodosett det i motionerna I: 341 och II: 437 under punkten a) framställda

förslaget, medan utskottet ställt sig avvisande till det i sistnämnda

motioner under punkten b) gjorda yrkandet.

Samtliga subventionsåtgärder torde böra vidtagas endast efter av Kungi.

Maj :t i varje särskilt fall fattade beslut. I anslutning till vad t. f. chefen för

folkhushållningsdepartementet därom anfört förutsätter utskottet, att redogörelse

för vidtagna subventionsåtgärder kommer att föreläggas 1950 års

riksdag.»

dels ock utskottets hemställan under II A bort hava följande lydelse:

»II. att riksdagen må

.4. i anledning av propositionen nr 217 samt motionerna

1:341 och 11:437, punkten a), med bifall till motionerna I:

338 och II: 433 samt I: 342 och II: 438 ävensom med avslag

å motionen 11:434 godkänna de riktlinjer för handhavandet

av importsubventioneringen under budgetåret 1949/50, som

av utskottet ovan angivits;»

II. av fröken Andersson samt herrar Bergli och Skoglund i Doverstorp,

vilka ansett, att utskottet med anslutning till vad i motionerna 1:341 och

11:437 anförts rörande subventioneringspolitiken bort avstyrka Kungl.

Maj :ts förslag om förmalningsersättning vid handelsförmalning av vete och

råg samt subventionering av fläsk ävensom föreslå viss jämkning av den

ifrågasatta subventioneringen av ost samt nedsättning av reservationsanslaget

till prisnedsättning å vissa livsmedel med 58 000 000 kronor och att

därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 8—11, som börjar med orden

»Såsom chefen» och slutar med »och II: 438», bort hava följande lydelse:

»De i Kungl. Maj :ts förevarande propositioner nr 215 och nr 217 förordade

subventionerna beträffande importvaror innebära, att inom livsmedelskommissionen

inrättas en clearingkassa för kaffe, vilken tillföres dels intäkterna

av tull, tilläggstull och skatt å kaffe, dels ock ett anslag till prisclearing

a kaffe av 17 000 000 kronor, allt i syfte att hålla kaffepriset på

oförändrad nivå, att i beaktande av tobaksmonopolets lager av råtobak vid

utgången av innevarande år och med hänsyn till angelägenheten av att i

nuvarande läge undvika en prisförhöjning å tobak den av tobaksmonopolet

hittills tillämpade återanskaffningsprisprincipen tills vidare sättes ur kraft,

att utöver för budgetåret 1949/50 nu disponibelt belopp av 28 000 000 kronor

för subventionering av bomull och hudar anvisas ytterligare ett anslag av

90 000 000 kronor till subventionering av införseln av vissa varor för dels

ökad subventionering av bomull och hudar, dels ock subventionering av

såväl andra varugrupper, vilkas priser utöva ett avsevärt inflytande på den

allmänna prisnivån inom landet, som av hushållens bränslekostnader samt

att ett belopp av 5 000 000 kronor anvisas såsom tillskott till den av livsmedelskommissionen

förvaltade clearingkassan för kolonialvaror för att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

15

tillgodose det medelsbehov, som kan uppstå till följd av import av köttvaror

och socker från icke devalverande länder.

I propositionen nr 217 har t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet

föreslagit vissa åtgärder för sänkning av livsmedelspriserna. Sålunda borde

möjlighet nu beredas Kungl. Maj :t att, om förhållandena därtill föranledde,

återinföra förmalningsersättningen vid handelsförmalning av vete och råg,

varvid, därest ersättningen komme att bestämmas till sju kronor för deciton,

detta skulle möjliggöra en sänkning av mjölpriset med 9 öre för kilogram.

Kostnaden för en förmalningsersättning av denna storlek har för den återstående

delen av innevarande budgetår beräknats till 31 000 000 kronor.

Vidare har t. f. departementschefen ansett att en sänkning av priserna

på fläsk och ost kunde ifrågakomma; antoges sänkningen utgöra omkring

20 öre för kilogram för fläsk och 30 öre för kilogram för ost uppginge kostnaderna

för återstoden av budgetåret 1949/50 till 27 000 000 kronor.

Kungl. Maj :t har hemställt, att för återinförande av förmalningsersättningen

samt för subventionering av ost och fläsk måtte beräknas medel under

det äskade reservationsanslaget till prisnedsättning å vissa livsmedel.

Ifrågavarande belopp jämte den del av det i det föregående omnämnda

anslaget av 90 000 000 kronor, som icke avsetts för subventionering av bomull

och hudar, ävensom det likaledes i det föregående angivna beloppet av

5 000 000 kronor beräknas möjliggöra en sänkning av levnadskostnadsindex

med omkring 1 y, enheter.

Ändringen av grunderna för prissättningen på tobaksvaror samt införande

av clearingen på kaffe beräknas tillsammans neutralisera en indexstegring

med ungefär 1 enhet, importsubventioner å bomull, hudar och hushållsbränsle

likaledes ytterligare 1 enhet.

Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag avse att med statsmedel hålla konsumtionspriserna

på en sådan nivå att levnadskostnadsindex ej överstiger

169.

Vid de förhandlingar om fortsatt stabiliseringspolitik under år 1950, som

regeringen fört med de stora intresseorganisationerna, ha möjligheterna att

nå deras medverkan i de fortsatta försöken att stabilisera inkomstnivån

knutits till regeringsutfästelser om subventioner i mycket betydande omfattning.

Regeringen har därmed ställt riksdagen inför valet att antingen

vägra bifall till förutsättningarna för fortsatt inkomststabilisering eller att

anslå de medel, som kunna beräknas vara erforderliga för de subventioner

Kungl. Maj :t angivit såsom nödvändiga.

Utskottet finner detta anmärkningsvärt och vill fästa riksdagens uppmärksamhet

på de principiella och praktiska följderna av en fortsatt utveckling

i denna riktning för den prövning av statsverkets behov, som enligt

grundlagen ankommer på riksdagen.

Vad den nu uppkomna situationen angår vill utskottet anföra, att utskottet

icke känner sig övertygat om att icke ur stabiliseringssynpunkt — särskilt

på längre sikt — säkrare överenskommelser hade kunnat uppnås. Ut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 184

skottet uttalar sin oro för den brist på samhällsekonomisk rörelsefrihet, som

uppkommit genom regeringens sätt att inrikta de förda förhandlingarna.

Utskottet finner emellertid det genom den förda ekonomiska politiken

uppkomna läget vara sådant, att det torde vara ofrånkomligt att i huvudsak

anvisa de av Kungl. Maj :t i propositionen nr 217 äskade anslagen.

Vid de tidigare tillfällen, då medel för subventioner anslagits, har riksdagen

uttalat sina principiella betänkligheter mot subventioneringar över huvud.

Utskottet finner det icke tillräckligt att i detta sammanhang allenast

hänvisa till dessa uttalanden. Nu ha föreslagits subventioner av en helt annan

storleksordning än tidigare. Viktiga avsnitt av det framlagda programmet

äro — av helt naturliga skäl — så löst utformade och grundade att någon

säker överblick över konsekvenserna icke kan vinnas. Så kan — för att

endast nämna ett exempel — ingenting med säkerhet sägas om det anslagsbehov

den föreslagna subventioneringen av kaffet för med sig utom att det

i propositionen nr 217 begärda anslaget av 17 000 000 kronor är alldeles otillräckligt.

Någon utredning har icke förebragts om möjligheterna att utan

upplåning utgiva hela det föreslagna subventionsbeloppet. Samhällsekonomiskt

avgörande är icke enbart befintligheten av ett budgetmässigt överskott.

Även det allmännas behov av upplåning är av betydelse. Det anses

troligt att redan med nu beslutade utgifter ett visst lånebehov kommer att

föreligga. Ätt då öka detta genom nya anslag för subventioner är samhällsekonomiskt

betänkligt.

Förslagen i Kungl. Maj :ts proposition nr 217 att med statssubventioner

sänka priserna på mjöl, fläsk och ost i syfte att skapa ökat indexutrymme

böra enligt utskottets mening icke bifallas.

Ett genomförande av dessa förslag skulle nämligen medföra, att ost i medeltal

skulle komma att subventioneras till 20 % av sitt detalj handelspris,

fläsk till 15 % och mjöl (vetemjöl) till 16 %, att differensen mellan det ur

produktionskostnadssynpunkt riktiga priset och det uttagna på viktiga jordbruksprodukter

skulle öka oroväckande, att ur avvecklingssynpunkt särskilt

besvärliga subventioner skulle tillskapas, samt att, när det gäller mjöl, behov

av ett utvecklat kontrollsystem skulle inställa sig och när det gäller fläsk

risker för återinförd ransonering uppstå. Därtill kommer att de föreslagna

subventionerna skulle sätta jordbrukets utövare och anställda i ett försämrat

läge i förhållande till andra yrkesgrupper, att fläsksubventionen skulle

skapa ökade svårigheter för lojala slakteriidkare att hävda sig mot mindre

lojala och att denna senare subvention skulle skapa ett ökat importbehov,

vilket är särskilt betänkligt då denna import redan nu måste subventioneras.

Utskottet erinrar om att behovet av subventioner motiverats med att vissa

priser på grund av devalveringen hota att stiga. Man bör fasthålla denna

motivering och därmed anknytningen till importpriserna. Även om det för

uppnående av det angivna målet blir nödvändigt att på särskilda i levnadskostnadsindex

tungt vägande importvaror subventionera djupare än devalveringen

i och för sig skulle göra skäligt bör detta föredragas framför pris
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

17

stöd åt inom landet tillverkade varor. Att detta i några fall skulle medföra

subventioneringar i ''stötande’ omfattning kan ej hjälpas. Endast om det

visar sig att det är tekniskt omöjligt att hålla det angivna levnadskostnadstalet

med importsubventioner bör subventionering av inom landet producerade

varor tillgripas och i så fall under inga förhållanden subventionering

av mjöl och fläsk.

Uet har icke varit utskottet möjligt att nå en klar översikt över det sammanlagda

subventionsbehovet under återstoden av innevarande budgetår eller

över de för de olika subventionsformerna nödvändiga anslagens storlek

och fördelning. Under dessa förhållanden finner sig utskottet böra avstyrka

anvisande av det belopp av 58 000 000 kronor, som äskats för subventionering

av mjöl, ost och fläsk. Samtidigt hemställer dock utskottet att riksdagen

måtte medgiva att i Kungl. Maj :ts proposition nr 217 äskat anslag av

90 000 000 kronor till subventionering av införseln av vissa varor må användas

för subventionering jämväl av införseln av andra än de i propositionen

omnämnda varorna efter Kungl. Maj :ts beslut och under ovan angivna förutsättningar,

också i sista band för prisnedsättning på av Kungl. Maj :t angivna,

inom landet tillverkade varor, dock icke mjöl och fläsk. Utskottet

förutsätter därvid att Kungl. Maj :t, om ökat behov av medel för subventioneringar

under budgetåret 1949/50 skulle anmäla sig, därom framlägger

förslag i vanlig ordning och till detta fogar redogörelse för vidtagna subventioneringsåtgärder

och kostnaderna för desamma.

Emot storleken av de av Kungl. Maj :t för nu omförmälda olika ändamål

äskade anslagsbeloppen har utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran.

Samtliga subventionsåtgärder torde böra vidtagas endast efter av Kungl.

Maj :t i varje särskilt fall fattade beslut. I anslutning till vad t. f. chefen för

folkhushållningsdepartementet därom anfört förutsätter utskottet, att redogörelse

för vidtagna subventionsåtgärder kommer att föreläggas 1950 års

riksdag även om framställning till riksdagen om nya anslag för subventioner

icke befinnes erforderlig.

Beträffande det i motionen II: 434 framställda yrkandet om subventionering

av bensin in. in. vill utskottet framhålla, att en sänkning av bensinpriset

lämpligen bör ske genom sänkning av bensinskatten.»

dels ock utskottets hemställan under II A och II B, punkten b), bort hava

följande lydelse:

»II. att riksdagen må

A. i anledning av propositionen nr 217 samt motionerna

1:342 och 11:438, med bifall till motionerna 1:341 och

11:437, punkten a), samt 1:338 och 11:433 ävensom med

avslag å motionen 11:434 godkänna de riktlinjer för liandhavandet

av importsubventioncringen under budgetåret

1949/50, som utskottet ovan angivit;

It. i anledning av propositionen nr 217 samt med bifall

till motionerna 1:341 och 11:437, punkten b), å tilläggsstat

2 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 6 samt. Nr 184.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 184.

I till riksstaten för budgetåret 1949/50 under tolfte huvudtiteln

anvisa

b) till Prisnedsättning å vissa livsmedel ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor;»

III. av herrar Ohlon, Malmborg i Skövde, Larsson i Stockholm och Widén,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka utredning om subventioneringspolitikens

avveckling och den av övergången till en friare hushållning betingade

ekonomiska politikens utformning och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 11, som börjar med orden »Det

i» och slutar med orden »åtgärd föranleda», bort hava följande lydelse:

»Beträffande det i motionerna I: 340 och II: 435 framställda yrkandet får

utskottet erinra därom, att de föreslagna subventionerna — såsom i ovannämnda

propositioner närmare utvecklats av chefen för finansdepartementet

och t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet — äro betingade av

en rad omständigheter av mer eller mindre tillfällig natur. Härvid framstår

såsom särskilt betydelsefullt att genom subventionernas tillgripande förutsättningar

skapas för uppnående för nästa år av överenskommelse med statstjänstemännens

organisationer samt mellan arbetsmarknadens parter angående

fortsatt lönestabilisering såsom grundval för en fortsatt prisstabilisering.

Emellertid torde — såvitt nu kan bedömas — förutsättning för

en förlängning av lönestoppet utöver år 1950 icke föreligga.

Utskottet vill för sin del understryka önskvärdheten av att en snar återgång

till en sådan hushållning kommer till stånd, som medgiver större frihet

för arbetsmarknadens parter och för prisbildningen, en smidigare anpassning

av produktionen efter konsumtionens behov och som över huvud taget

bereder ökat utrymme för fri företagsamhet med härav följande bättre förutsättningar

för ett effektivt näringsliv och ekonomiskt framåtskridande.

Avvecklingen av de många olika regleringar, som för närvarande binda

folkhushållningen, måste givetvis komma att medföra åtskilliga problem,

som kunna påkalla samhälleliga åtgärder. Ojämnheter och spänningar torde

på olika håll komma att framträda. Enligt utskottets mening synes det därför

önskvärt, att härvid uppkommande problem i god tid utredas och att

förutsättningarna för den ekonomiska politiken klarläggas till vägledning

för den allmänna opinionen och för statsmakternas avgöranden. Vid nämnda

utredning anser utskottet medverkan böra anlitas såväl av praktisk erfarenhet

som av teoretisk sakkunskap. Det är jämväl angeläget att utredningens

resultat, innefattande huvuddragen i den ekonomiska politik, som

vid övergången synes böra följas, kan föreläggas riksdagen vid 1950 års

vårsession.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet, i anledning av

ovannämnda motioner, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning angående subvention spolitikens avveckling och den av

övergången till en friare hushållning betingade ekonomiska politikens utformning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184.

19

Med vad utskottet sålunda anfört och föreslagit torde även det i motionerna

1:341 och 11:437 under punkten c) framställda yrkandet få anses

vara i huvudsak tillgodosett.»

dels ock utskottets hemställan under III bort hava följande lydelse:

»III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 340 och

11:435 samt 1:341 och 11:437, punkten c), i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om utredning i av utskottet ovan angivna

avseenden.»

IV. av fröken Andersson samt herrar Bergh och Skoglund i Doverstorp,

vilka ansett, att utskottet hort anhålla om en plan under vårsessionen 1950

för en ekonomisk politik, som kan leda till ett friare ekonomiskt system

efter utgången av nämnda år, och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 11, som börjar med orden »Det

i» och slutar med orden »åtgärd föranleda», bort hava följande lydelse:

»Ett godtagande av subventioneringsprogrammets huvuddrag måste kompletteras

med en bestämd fordran på en ekonomisk politik, som kan undanröja

behovet av fortsatta subventioneringar efter den tidrymd Kungl. Maj :ts

plan omfattar.

Kungl. Maj :ts subventionslinje täcker återstoden av innevarande år och

hela året 1950. Under denna tidrymd kunna således knappast andra minskningar

i utgående anslag tänkas än sådana som på grund av prisutvecklingen

utom och inom landet bliva möjliga. Kungl. Maj :t har fäst stort avseende

vid förhoppningar om internationella prisfall på viktiga importvaror.

Lättad priskontroll borde kunna ge en tilltagande konkurrens möjligheter

att justera priserna på viktiga, inom landet producerade varor. Utskottet

förväntar, att Kungl. Maj :t snabbt använder varje möjligen uppkommande

tillfälle att nedbringa subventionsbeloppen, varvid icke endast

eventuella prisfall på just de subventionerade varorna utan även prisjusteringar

på andra för levnadskostnadsindex väsentliga varor böra utnyttjas.

Den ändrade ekonomiska politik utskottet anser riksdagen böra påfordra

måste konkret angivas och sammanfattas i en plan, som bör framläggas tidigt

nästa år — senast vid det tillfälle då eventuell framställning om anslag

för fortsatt subventionering under första hälften av budgetåret 1950/51 förelägges

riksdagen. I första hand är det Kungl. Maj :ts sak att avgöra sättet för

planens utarbetande, men utskottet har för sin del ingenting att erinra mot

det i motionerna I: 340 och II: 435 framställda förslaget om tillkallande av

särskilda sakkunniga för ändamålet. Väsentligt är emellertid att planen utformas

och framlägges i sådan tid, att intresseorganisationerna ha utgångspunkterna

klara för sig, när de nästa år gå alt taga sedvanlig ställning till

förhandlingsläget. Särskild uppmärksamhet fordrar därvid hänsynen till

statstjänstcmännens och jämställda gruppers praxis för förhandlingar.

Det synes utskottet uppenbart att alternativet till den politik som resulterat

i de i propositionerna nr 215 och 217 framställda förslagen är en friare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 184.

linje — med friare prisbildning, förhandlingar i vanlig ordning mellan arbetsmarknadens

parter, en mera verklighetsbetonad prispolitik för jordbrukets

produkter och en aktiv penningpolitik. Att även för tiden efter 1950

återhållsamhet i kraven på ökade inkomster för den enskilde torde vara fördelaktig

— ur inkomsttagarens egen synpunkt — är uppenbart. Endast i huvudsak

efter dessa linjer kan bestående samhällsekonomisk stabilitet och ett

regleringsfritt tillstånd uppnås.

Utskottet betraktar alltså kalenderåret 1950 som en övergångsperiod, vilken

måste bestämt avgränsas till sin längd och målmedvetet utnyttjas, så att

förlängning av den nu bundna ekonomiska politiken ej behöver befaras.»

dels ock utskottets hemställan under III bort hava följande lydelse:

»III. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 341

och 11:437, punkten c), samt i anledning av motionerna

I: 340 och II: 435 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att under

vårsessionen 1950 få sig förelagd en plan för en ekonomisk

politik, som kan leda till ett friare ekonomiskt system

efter utgången av år 1950.»

498121. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:387 Skrivelse till Konungen i anledning av del s Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om pantlånerörelse, dels ock i ämnet väckta motioner. a1 i texten