Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställning angående samförläggning av Södra skånska infanteriregementet jämte i ämnet väckta motioner.

1949-12-02 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:185, Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställning angående samförläggning av Södra skånska infanteriregementet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

1

Nr 185.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits framställning

angående samförläggning av Södra skånska infanteriregementet

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 135 har Kungl. Maj:t (punkt 2, s. 4-—8 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 11 mars 1949) föreslagit

riksdagen att besluta att Södra skånska infanteriregementet skall i sin

helhet förläggas till Ystad.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Persson m. fl. (I: 275) och den andra inom andra kammaren

av herr Olsson i Mora m. fl. (II: 346), hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

i avvaktan på förnyad utredning av de ekonomiska konsekvenserna

av Södra skånska infanteriregementets förläggande till Ystad måtte avslå

Kungl. Maj:ts under punkt 2 i propositionen nr 135 framlagda förslag.

En av de frågor som i brist på närmare utredningar måste lämnas öppna i

1948 års försvarsbeslut var frågan om samförläggning av Södra skånska infanteriregementet

(17). 1945 års försvarskommitté hade föreslagit, att regementet

i dess helhet skulle förläggas till Revingehed. I försvarspropositionen

(1948: 206, s. 238 o. f.) anförde departementschefen, att han fann då föreliggande

utredningar och kostnadsberäkningar avgjort tala för att regementet

samlades till Ystad. Departementschefen ansåg dock, att såväl frågan om

kostnaderna för erforderlig tillbyggnad i Ystad som frågan om revingehedförläggningens

lämpliga användning borde närmare undersökas, innan slutligt

förslag framlades i denna fråga. Då skäl som anförts av Ystads stad, vilken

erbjudit viss mark för regementets behov vid förläggning till staden, talade

för en snabb behandling av frågan, förutsatte departementschefen att det,

därest fortsatt utredning bestyrkte riktigheten av resultatet av den dittills

gjorda undersökningen, skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de

förberedande åtgärder, som kunde erfordras i fråga om markavtal in. m.,

innan förslag i ärendet förelädes 1949 års riksdag. Yad sålunda i propositionen

anfördes föranledde ingen erinran från riksdagens sida (statsutsk.

uti. nr 160, riksd. skr. nr 369).

Närmare utredningar i de berörda frågorna ha nu slutförts. Fortifikationsförvaltningen

har med skrivelse den 24 januari 1949 avgivit utredning beträffande

de byggnadsåtgärder, som erfordras för I 7 :s förläggande i sin helhet

till Ystad, och chefen för armén har, med överlämnande av fortifikationsför1

—2008 49 Bihaug till riksdagens protokoll 1919. (i samt. Nr 185.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 185.

valtningens utredning, i skrivelse den 23 februari 1949 avgivit förslag rörande

revingehedförläggningens användning och I7:s förläggning till Ystad. Överbefälhavaren

har den 4 mars 1949 avgivit utlåtande över dessa utredningar och

förslag.

Frågan om samförläggning av I 7 till Ystad.

Fortifikationsförvaltningen har uppgjort förslag till ny- och ombyggnadsarbeten

som erfordras för samförläggning av regementet till Ystad. Arbetena

ha kostnadsberäknats till 8,i miljoner kronor, varvid förutsatts, att Ystads

stad enligt åtagande skulle bidraga med 270 000 kronor till en skolskjutningsbana.

Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden ha de i byggnadsprogrammet

ingående arbetsobjekten angelägenhetsgraderats i tre byggnadsetapper. Den

första etappen omfattar till i runt tal 4,7 miljoner kronor kostnadsberäknade

arbetsobjekt, som äro ovillkorligen erforderliga för att flytta över regementets

utbildningsverksamhet i sin helhet till Ystad. Andra och tredje etapperna

innefatta kompletteringsarbeten och arbeten som mera ha karaktären av moderniseringsåtgärder.

Chefen för armén har jämfört den av fortifikationsförvaltningen angivna

kostnadssumman, 8,i miljoner kronor, med kostnaderna för totalförläggning

av I 7 till Revingehed, vilka enligt av arméchefen tidigare framlagda beräkningar

sluta på 10,4 miljoner kronor, inklusive kostnader för personalbostäder,

och 11,8 miljoner kronor, om de äldre baracker som finnas där skulle ersättas

med kaserner. Arméchefen har också framhållit, att omkring 2 miljoner kronor

av kostnaderna för förläggningen i Ystad kunde beräknas belöpa på de moderniserings-

och förbättringsarbeten som kasernerna i Ystad i likhet med

övriga äldre kasernetablissement inom armén vore i behov av. Dessa kostnader

sammanhängde enligt arméchefens mening icke med samförläggningen,

för vilken kostnaderna alltså egentligen borde angivas till omkring 6, i miljoner

kronor.

Arméchefen har också anfört, att även inom den första byggnadsetappen

självfallet kunde göras en gradering. Mest angeläget vore enligt arméchefens

mening att snarast bygga en skolskjutningsbana, vilken redan nu erfordrades

för en effektiv utbildning i Ystad. Sedan finge de mest nödvändiga behoven

tillgodoses efter hand.

Arméchefen har framhållit, att ystadsalternativet ställde sig väsentligt

billigare än en samförläggning av regementet till Revingehed, även om det av

fortifikationsförvaltningen beräknade maximibyggnadsprogrammet accepterades.

Härtill komme alla de olägenheter med en samförläggning till Revingehed

beträffande rekryteringen samt bostads-, fritids- och skolproblemen, vilka

i och för sig gjorde, att detta alternativ måste bestämt avstyrkas.

Arméchefen har påyrkat, att beslut nu fattas om att I 7 skall samförläggas

till Ystad med hänsyn till att den fast anställda personalen borde få klarhet

om framtiden och till att Ystads stad borde få besked om de markupplåtelser

som staden erbjudit och slutligen för att ett program för blivande utbyggnad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

3

av etablissementet i Ystad skulle kunna utformas. Tidpunkten för samförläggningen

borde bestämmas framdeles med hänsyn till möjligheterna att genomföra

byggnadsplanerna.

Användningen av förläggningen i Revingehed.

Chefen för armén har räknat med att anläggningarna vid Revingehed i viss

omfattning alltjämt skulle disponeras av I 7 även om regementet som sådant

helt förlägges till Ystad. Sålunda måste för mobiliseringsändamål så gott som

samtliga förrådsbyggnader och i samband därmed vissa personalbostäder och

expeditionslokaler disponeras av regementet.

Arméchefen har vidare ansett det i hög grad önskvärt, att det till Revingehed

hörande övningsområdet kunde utnyttjas även framdeles. Det lämpade

sig väl som förbandsövningsplats på grund av sin centrala belägenhet i förhållande

till de skånska truppförbanden samt med hänsyn till tillgången på

permanenta förläggningslokaler och motorverkstad. Då förbandsutbildningsperioderna

för närvarande vore förlagda till tiden februari—mars, kunde

byggnader och övningsfält under övriga delar av året lämpligen utnyttjas för

andra ändamål.

En tidigare framförd tanke att provisoriskt förlägga infanteriets kadettskola

till Revingehed har arméchefen avvisat. En enligt arméchefens mening

lämpligare permanent lösning av denna skolas förläggningsfråga hade numera

framkommit. En nu slutförd utredning av frågan om intendenturutbildningens

förläggning till trängkårerna och därmed sammanhängande frågor hade visat,

att första intendenturkompaniets kasemetablissement på Järvafältet kunde

frigöras och att kadettskolan med stor fördel kunde förläggas dit. Med en förläggning

av skolan till Revingehed skulle vara förknippade vissa nackdelar

i form av för infanteriutbildning otillräcklig stridsskjutningsterräng, isolerad

förläggning, svårighet att erhålla speciallärare m. m. Dessutom skulle vid en

förläggning av kadettskolan till Revingehed förläggningsutrymmet därstädes

tagas i anspråk till förfång för den nyss angivna förbandsutbildningen.

Arméchefen föreslår i stället, att till Revingehed förlägges en av sjukvårdsförband

vid Skånska trängkåren bildad sjukvårdsbataljon, ingående i trängkåren.

Förslaget äger samband med det förslag, som framlagts i den nyss omnämnda

utredningen rörande intendenturutbildningen. Detta sistnämnda förslag

innebär, att intendenturutbildningen förlägges till trängkårerna och att

sjukvårdsutbildningen vid dessa som regel förlägges i anslutning till andra

förband för att bereda utrymme åt intendenturutbildningen. För Skånska

trängkåren (T 4) kan därvid, enligt vad arméchefen anför, annan förläggning

än till Revingehed icke komma i fråga.

Redan i samband med att ett tygkompani förlädes till T 4 flyttades omkring

hälften av kårens sjukvårdsutbildning, eller två kompanier, till Norra

skånska infanteriregementet (I 6) i Kristianstad. Arméchefen föreslår nu, att

i första band sjukvårdsutbildning som alltjämt är kvar vid trängkårerna flyttas

till Revingehed. Detta kan ske redan innan utbyggnaden av ystadsförlägg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 185.

ningen kommer till stånd genom att, med bibehållen normal beläggning, allt

tillgängligt förläggningsutrymme vid regementet i Ystad tages i anspråk. Med

en tätare beläggning såväl i Ystad som i Revingehed kan också den till I 6 nu

förlagda sjukvårdsutbildningen inrymmas på Revingehed, när så med hänsyn

till förläggningsförhållandena vid I 6 blir nödvändigt.

Chefen för armén framhåller, att Revingehed med de anläggningar som

finnas där lämpar sig särskilt väl för den form av centraliserad sjukvårdsutbildning

som avses att förläggas dit. På grund av att sjukvårdsbataljonen

kräver avsevärt mindre antal fast anställd personal än ett infanteriregemente

behöva ytterligare personalbostäder icke byggas. Övningsområdet, som icke

medger stridsskjutning för infanteriförband, anses fullt tillräckligt för ett sjukvårdsförbands

behov. Slutligen anför arméchefen, att de frivilliga försvarsorganisationernas

behov av övningsplats och lokaler i Skåne skulle kunna tillgodoses

vid Revingehed, som kan användas för kortare kurser och övningar,

även om en sjukvårdsbataljon förlägges dit.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméchefen hemställt om

beslut, att förläggningen vid Revingehed i framtiden skall disponeras för en

sjukvårdsbataljon ur T 4 och för mobiliseringsförråd för I 7 samt för skåneförbanden

vid förbandsutbildning under vissa perioder av utbildningen.

Överbefälhavaren har intet haft att erinra mot förslaget.

Departementschefen har framhållit, att de mera ingående utredningar som

nu verkställts bestyrkt riktigheten av de tidigare preliminära undersökningarna,

nämligen att en samförläggning av I 7 i Ystad kräver lägre investeringskostnader

än vad en utbyggnad av Revingehed till förläggning för hela regementet

skulle göra. Departementschefen har vidare anfört, att han vid den närmare

behandlingen i det följande av förenämnda förslag rörande intendenturutbildningens

förläggning avsåge att tillstyrka, att dylik utbildning i föreslagen omfattning

förlädes till T 4. För den sjukvårdsutbildning som i anledning därav

måste utflyttas från T 4 syntes Revingehed väl lämpa sig som förläggningsplats.

Med denna utbildning borde såväl av praktiska skäl som med hänsyn

till förläggningsförhållandena vid I 6 den vid sistnämnda regemente nu förlagda

delen av sjukvårdsutbildningen vid T 4 samförläggas, när så prövades

lämpligt. Förutom för den sjukvårdsbataljon som sålunda skulle organiseras

vid Revingehed skulle förläggningen och övningsområdet därstädes användas

av skåneförbanden för förbandsövningar samt i viss mindre utsträckning av

de frivilliga försvarsorganisationerna, varjämte så gott som samtliga förrådsbyggnader

och i anslutning därtill personalbostäder och expeditionslokaler

i Revingehed alltjämt skulle disponeras av I 7. Härigenom skulle hela revingehedförläggningen

komma till användning på ett ändamålsenligt sätt.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit rörande kostnaderna för en samförläggning

av I 7 till Ystad samt den framtida användningen av förläggningen

och övningsområdet vid Revingehed har departementschefen funnit sig nu

kunna tillstyrka arméchefens förslag, att I 7 helt förlägges till Ystad. Såsom

myndigheterna också förutsatt kan man, framhåller departementschefen, inte

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

5

räkna med att om- och nybyggnader för denna förläggning skola knnna komma

till utförande inom den närmaste tiden. Med hänsyn främst till den överenskommelse

som skall träffas med Ystads stad om övningsmark till regementets

förfogande har departementschefen emellertid velat föreslå, att principbeslut

nu fattas, att regementet skall förläggas till Ystad.

Arméchefen har betecknat fortifikationsförvaltningens förslag till byggnadsåtgärder

i Ystad som ett maximibyggnadsprogram. Det borde även enligt

departementschefens mening vara möjligt att på grundval av de ytterligare

utredningar som borde föregå beslut framdeles om utförande av de olika

byggnadsobjekten icke oväsentligt nedbringa kostnaderna under de nu beräknade.

Utskottet.

Utskottet får erinra, att enligt 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att den

då sedan viss tid tillbaka vidtagna dubbelförläggningen av Södra skånska

infanteriregementet till Ystad och Revingehed skulle bliva bestående. Detta

ledde till omfattande markexpropriationer för utvidgning av övningsfältet vid

Revinge, varjämte avsevärda belopp anvisades för restaurering av gamla och

uppförande av nya byggnader. Frågan om regementets förläggningsplats blev

sedermera föremål för prövning av 1945 års försvarskommitté, som föreslog

att regementet i dess helhet skulle förläggas till Revingehed. Kommittén framhöll

därvid, att övningsområdet vid Revinge genom de föregående årens utvidgningar

vore fullt jämbördigt med övriga infanteriregementens övningsfält.

I syfte att minska behovet av nybyggnader borde regementet dock reduceras

med en bataljon. För en förläggning till Revingehed hade vidare efter år 1947

verkställd utredning statens organisationsnämnd uttalat sig. I försvarspropositionen

1948: 206 framhöll emellertid departementschefen, att han fann då

föreliggande utredningar och kostnadsberäkningar tala för att regementet samlades

till Ystad. Då emellertid för det dåvarande fullt genomarbetade förslag

i frågan icke förelåge borde enligt departementschefen, innan slutlig ställning

toges till förläggningsfrågan, resultatet av viss ytterligare utredning avvaktas.

I den nu föreliggande propositionen har på grundval av ytterligare utredning

i ämnet föreslagits, att regementet skall i sin helhet förläggas till Ystad.

Av vad i ärendet sålunda förekommit framgår, att olika uppfattningar tid

efter annan kommit till uttryck vid behandlingen av förevarande förläggningsfråga,

vilket ytterst torde få anses bottna i att ärendet icke från början blivit

av vederbörliga myndigheter utrett med den grundlighet, som detsamma krävt.

Beklagligtvis har statsverket härigenom åsamkats betydande kostnader, varjämte

olägenheter vållats regementet.

Med anledning av den nu föreliggande propositionen har utskottet avlagt

besök å såväl Revingehed som i Ystad och därvid tagit närmare kännedom

om beskaffenheten av de båda övningsfälten liksom av förläggningsförhållandena

därstädes. Yad först övningsfälten beträffar synes Revingehed ur allmän

övningssynpunkt sett äga vissa företräden framför Ystad men i motsats till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 185.

vad fallet är i Revingehed erbjuder övningsområdet vid Ystad större möjligheter

till stridsskjutning för infanteriförband. Vidkommande förläggningsutrymmena

å de båda orterna synas genom beskaffenheten av de i Ystad befintliga

kasernerna goda förutsättningar finnas att där — för en något lägre investeringskostnad

än vad en utbyggnad av Revingehed till förläggning av

regementet skulle kräva — åvägabringa en tillfredsställande förläggning. Verkställda

utredningar och kostnadsberäkningar torde också ge belägg härför.

Det är att beakta, att med hänsyn bland annat till läget på byggnadsmarknaden

och nödvändigheten av att ur angelägenhetssynpunkt gradera behövliga

byggnadsarbeten det lärer komma att dröja åtskillig tid innan de byggnadsobjekt

kunna utföras, som sammanhänga med en sådan förläggning av

regementet. Vissa förbättrings- och moderniseringsarbeten synas dock utan

tidsutdräkt kunna komma till utförande med anlitande av för dylika ändamål

redan befintliga anslag.

Vid sitt övervägande av regementets förläggningsfråga har utskottet liksom

departementschefen förutsatt, att övningsfältet i Ystad kommer att utökas

med viss övningsterräng, som staden ställt i utsikt. För riksdagen har

någon redogörelse rörande omfattningen och beskaffenheten av denna övningsterräng

icke lämnats i annan mån än att departementschefen i förberörda proposition

1948: 206 uttalat, att chefen för armén personligen och med experter

på olika grenar av utbildningsverksamheten närmare undersökt det föreslagna

utökade markområdets användbarhet ur övningssynpunkt för avsett ändamål

och funnit detsamma tillfredsställande. Utskottet, som ansett angeläget att

erhålla kännedom om de villkor, staden knutit till ifrågavarande donation,

har under hand tagit del av ett av den av Ystads stad tillsatta s. k. I-7-kommittén

utarbetat förslag till avtal rörande avsedda marköverlåtelse. Utskottet

har i samband därmed inhämtat, att fortifikationsförvaltningen i dagarna

i flera betydelsefulla punkter framställt erinringar mot detsamma. Utskottet

förutsätter, att vid uppgörande av det definitiva avtalet all hänsyn tages till

förvaltningens enligt utskottets mening på goda grunder gjorda invändningar.

Utskottet har vidare uppmärksammat, att enligt avtalsförslaget staden förbinder

sig att bidraga till kostnaderna för anläggande av en ny skjutbana

mot det att kronan till staden återlämnar viss del av det s. k. gamla exercisfältet

jämte skjutbanan därintill. Utskottet, som besökt det till den nya

skjutbanan avsedda markområdet, har funnit anlédning uttala, att området

i fråga med avseende å markens beskaffenhet bör bliva föremål för sakkunnig

undersökning i syfte att få utrönt dess användbarhet för ändamålet. Bland

annat är vidare att uppmärksamma, att enligt avtalsförslaget skall såsom villkor

för stadens överlåtelse till kronan av samtliga de markområden, om vilka

här är fråga, gälla, att desamma av kronan i framtiden nyttjas såsom övningsoch

förläggningsområde åt Södra skånska infanteriregementet i dess helhet och

med dess nuvarande storlek. Då det givetvis icke är möjligt att nu förutsäga,

att ändringar icke kunna komma att vidtagas beträffande regementets fredsorganisation

— sålunda kan man icke bortse från att frågan om en reducering

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

7

av regementet till två bataljoner ånyo kan bliva aktuell — anser utskottet införande

av en klausul av angivna för kronan restriktiva innebörd icke tillfredsställande.

Även på vissa andra punkter kunna betänkligheter resas mot av

staden gjorda förbehåll. Av vad nu anförts framgår, att det föreliggande förslaget

icke bör av kronan godtagas i förefintligt skick utan bör underkastas

förnyad ingående granskning, så att statsverkets berättigade intressen bliva

tillgodosedda.

Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt, att, innan beslut i den

föreliggande frågan fattades, preliminärt avtal rörande marköverlåtelserna

förelegat mellan kronan och staden. Med hänsyn emellertid till önskvärdheten

av att såväl regementet erhåller klarhet om sin framtida förläggning som

Ystad stad får besked i fråga om de marköverlåtelser, den ställt i utsikt, vill

utskottet icke påyrka, att avgörandet i denna fråga ytterligare uppskjutes.

Utskottet har enligt vad i det föregående anförts funnit Ystad hava vissa

företräden framför Revingehed såsom förläggningsplats för regementet. Då

vidare den nuvarande dubbelförläggningen icke utgör en i alla avseenden tillfredsställande

lösning av förläggningsfrågan, är utskottet berett föreslå, att

regementet samtörlägges till Ystad i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag. Detta

tillstyrkande sker dock under villkor, att för kronan fullt godtagbart av Kungl.

Maj:t godkänt avtal angående härför erforderliga marköverlåtelser kan slutas

med staden. I annat fall torde förläggningsfrågan böra ånyo föreläggas riksdagen.

Yad beträffar Revingehed är det med hänsyn till de betydande kostnader,

som av kronan där nedlagts, av vikt att förläggningen kommer att även i framtiden

tagas i anspråk för militära ändamål. Såsom av den föreliggande propositionen

framgår har detta även av departementschefen förutsatts skola bliva

fallet. Sålunda skulle en sjukvårdsbataljon ur Skånska trängregementet

organiseras vid Revingehed, varjämte förläggningen och övningsområdet därstädes

skulle tagas i anspråk av skåneförbanden för förbandsövningar samt i

viss utsträckning av de frivilliga försvarsorganisationerna. Vidare skulle så

gott som samtliga förrådsbyggnader och i anslutning därtill personalbostäder

och expeditionslokaler i Revingehed alltjämt disponeras av Södra skånska

infanteriregementet. Härigenom skulle, såsom departementschefen också

framhållit, hela revingehedförläggningen komma till användning på ett ändamålsenligt

sätt.

Motionerna I: 275 och IT: 346, i vad de beröra nu omhandlade fråga, avstyrkas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med

avslag å motionerna I: 275 och II: 346, såvitt nu är i fråga, besluta,

att Södra skånska infanteriregementet skall i sin helhet

förläggas till Ystad.

Stockholm den 2 december 1949.

På statsutskottets vägnar:

KARL WAR.D.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 185.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gränebo, Karl Andersson, Iwar Anderson,

von Heland, Näsström, Bergh, Erik Gustaf Andersson, Edin, Lundgren och

Alfred Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Boman i Kieryd, Bubbestad, Ståhl,

Lindholm, Petterson i Degerfors, Kollberg, Thapper, Persson i Vinberg,

Johansson i Mysinge, Henriksson och Skoglund i Hoverstorp.

Reservationer:

I. av herrar Karl Andersson, von Heland, Edin, Rubbestad och Johansson

i Mysinge, vilka ansett, att utskottet med biträdande av det i motionerna

I: 275 och II: 346 gjorda yrkandet bort i avvaktan på ytterligare utredning avstyrka

Kungl. Maj ds förslag och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 5—7, som börjar med orden »Med

anledning» och slutar med orden »fråga, avstyrkas», bort hava följande lydelse:

»Utskottet har i anledning av den föreliggande propositionen avlagt besök

i Ystad och å Revingehed ävensom tagit närmare del av de utredningar, som

nu och tidigare verkställts med avseende å Södra skånska infanteriregementets

förläggningsfråga. Utskottet nödgas därvid konstatera, att oklarhet

ännu råder rörande åtskilliga punkter. Utskottet kan sålunda knappast finna,

att genom de senaste utredningarna fullt övertygande skäl anförts för att nu

frångå 1942 års försvarsbeslut liksom 1945 års försvarskommittés och statens

organisationsnämnds förslag i ämnet. Vad övningsfälten angår är det enligt

utskottets mening icke till fullo klarlagt, att Ystad-fältet vare sig till omfattningen

eller till dess betingelser för tillgodoseende av utbildningsmöjligheterna

äger företräde framför Revingehed. Denna fråga tarvar förnyad

undersökning. Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt, att den

ytterligare utredning om utförande av de i Ystad projekterade olika byggnadsobjekten,

som departementschefen avser att igångsätta, hade förelegat vid

riksdagens ställningstagande till förläggningsfrågan, så att de ekonomiska

konsekvenserna därigenom nu kunnat med någon grad av säkerhet överblickas.

Det hade likaledes varit önskvärt, att beträffande de av Ystad erbjudna mark

områdena preliminärt avtal avslutats mellan kronan och staden, innan beslut

i den föreliggande frågan fattades. Såsom nu är fallet föreligger endast ett

av staden utarbetat förslag till dylikt avtal. Härtill kommer att betänkligheter

med fog kunna resas mot vissa av staden till donationen i fråga knutna

villkor. Beträffande det till den nya skjutbanan avsedda markområdet, som

av staden skulle överlåtas till kronan, är det icke fullt utrett, huruvida om

rådet i fråga med avseende å markens beskaffenhet är till alla delar användbart

för ändamålet.

Redan nu anförda skäl motivera enligt utskottets mening, att med beslut

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185. 9

: förläggningsfrågan bör anstå, tills utredning i nu angivna hänseenden föreligger.

Avgörande för utskottets ställningstagande i denna fråga har dock varit,

att utredning för närvarande pågår rörande försvarets framtida organisation.

Resultatet därav kan ännu icke skönjas. Man kan alltså icke nu förutsäga,

att ändringar icke kunna komma att vidtagas beträffande regementets fredsorganisation.

Det är därför enligt utskottets mening angeläget, att i avvaktan

på utredningsarbetets slutförande åtgärder icke vidtagas av för regementet

så avgörande betydelse, varom här är fråga. Utskottet vill i anslutning härtill

framhålla, att såsom i propositionen också uttalats de om- och nybyggnader,

som anses erforderliga för Ystad-förläggningen, icke kunna komma

till utförande inom den närmaste tiden. Ett uppskov med förläggningsfrågan

torde alltså icke behöva fördröja den eventuella förflyttning av regementet,

varom riksdagen kan komma att besluta, sedan ställning tagits till

försvarsutredningens förslag.

Av det sålunda anförda följer, att utskottet med biträdande av det i motionerna

I: 275 och II: 346 gjorda yrkandet avstyrker Kungl. Maj:ts förslag.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 275 och II: 346,

såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag om Södra skånska

infanteriregementets samförläggning till Ystad.»

II. av herr Nilsson i Steneberg, som ansett, att utskottet bort uttala sig för

bibehållande av den nuvarande dubbelförläggningen av Södra skånska infanteriregementet

och att därför

dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skall Södra skånska infanteriregementet

i sin helhet förläggas till Ystad. Utskottet kan icke ansluta sig

härtill utan anser övervägande skäl tala för att den nuvarande dubbelförläggningen

bibehålies, d. v. s. med två bataljoner i Ystad och en i Revingehed.

Till stöd härför får utskottet framhålla följande.

Utskottet får erinra, att enligt 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att den

då sedan viss tid tillbaka vidtagna dubbelförläggningen av regementet till

Ystad och Revingehed skulle bliva bestående. Detta ledde till omfattande

markexpropriationer—förvärv av ett 100-tal fastigheter — för utvidgning av

övningsfältet vid Revinge, vilket nu har en areal av inemot 2 000 tunnland,

varjämte avsevärda belopp anvisades för restaurering av gamla och uppförande

av nya byggnader. Den sammanlagda kapitalinvesteringen härför

utgjorde omkring 5,5 miljoner kronor. Sålunda nyuppfördes å Revingehed

skolbyggnad, gymnastiksal med badhus, matinrättning, marketenteri, biografoch

bibliotekslokaler, verkstäder och garage, idrottsplats m. m. Dessa byggnader

dimensionerades för det samlade regementets behov. Erinras må därjämte,

att redan innan år 1942 betydande kostnader nedlagts för uppförande

å Revingehed av förrådsbyggnader, avsedda för hela regementets behov, även

2—2oo3 ro Bihairg till riksdagens protokoll 1949. ti sand. Nr 185.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 185.

som kanslibyggnad, enklare baracker och tjänstebostäder. 1945 års försvarskommitté,

som föreslog att regementet i dess helhet skulle förläggas till

Revinge — till vilket förslag statens organisationsnämnd efter år 1947 verkställd

utredning även anslutit sig — uttalade, att övningsfältet å Revingehed

vore efter de sålunda gjorda utvidgningarna fullt jämbördigt med övriga infanteriregementens

Övningsfält
Utskottet

har vid ett i anledning av den föreliggande propositionen företaget

besök å Revingehed och i Ystad funnit, att beträffande övningsfälten

å de båda orterna Revingehed ur allmän övningssynpunkt sett äger företräde

framför Ystad, vars övningsfält dessutom icke kan anses tillräckligt för det

samlade regementets behov. Utskottet kunde vidare konstatera, att i motsats

till vad fallet är i Revinge övningsområdet vid Ystad erbjuder möjligheter

till stridsskjutning för infanteriförband, på grund av fältets omfattning

dock endast för smärre förband. Framhållas må emellertid, att enligt en av

chefen för armén verkställd, den 13 mars 1948 dagtecknad utredning terräng

för stridsskjutning i grupp eller pluton torde kunna arrenderas i Re vingeheds

närhet för en arrendekostnad av 1000—2 000 kronor för år. Vidare

bör beaktas att Skånska pansarregementets skjutfält i Ravlunda är beläget

på ett avstånd från Revingehed av omkring 5 mil. Å nämnda fält samlas —

förutom sistnämnda regemente -— Södra skånska och Norra skånska infanteriregementena,

Kronobergs och Norra Smålands regementen, Skånska pansarregementet,

Wendes artilleriregemente och Skånska flygflottiljen till stiidsövningar

i större förband.

Enligt vad i ärendet upplysts skulle de byggnadsåtgärder, som behövde

vidtagas i Ystad, därest regementet i sin helhet förlädes dit, utgöras av en

utbyggnad av förläggningslokalerna för en styrka motsvarande den, som nu

är förlagd till Revingehed, d. v. s. för en bataljon, modernisering och utbyggnad

av sjukhus- m. fl. lokaler, ävensom iordningställande av förrådslokaler.

Därutöver erfordrades moderniserings- och kompletteringsåtgärdei

inom den befintliga bebyggelsen. De sammanlagda kostnaderna härför hava

beräknats till 8,i miljoner kronor.

Därest emellertid enligt utskottets förslag den nuvarande dubbelförläggningen

bibehålies skulle i första hand behovet av ny kasernbyggnad bortfalla,

varjämte övriga byggnadsprojekt skulle kunna inskränkas, vilket medför

att byggnadskostnaderna skulle kunna nedbringas högst avsevärt. Redan

av detta skäl bör Ystads-alternativet bestämt avstyrkas. Vidare må framhållas,

att det givetvis icke är möjligt att nu förutsäga, att ändringar icke kunna

komma att vidtagas beträffande regementets fredsorganisation — sålunda

kan man icke bortse från att frågan om en reducering av regementet till två

bataljoner ånyo kan bliva aktuell. Även om utskottet anser en dylik inskränkning

olycklig, synes försiktigheten dock bjuda att icke nu nedlägga betydande

kostnader på ett kasernbygge, som sedermera kan komma att visa sig obehövligt.

Utskottet vill i detta sammanhang bringa i erinran, att såsom av propositionen

framgår arméchefen uttalat, att med en tätare beläggning såväl i Ystad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185.

11

som i Revingehed den till Norra skånska infanteriregementet nu förlagda sjukvårdsutbildningen

kan inrymmas på Revingehed.

Departementschefen har ställt sig avvisande till tanken på ett bibehållande

av den nuvarande dubbelförläggningen bland annat av det skälet, att en dylik

förläggning medför betydande kostnader för resor, transporter, traktamenten

m. m. Med anledning härav får utskottet framhålla, att enligt vad i ärendet

upplysts skulle, därest regementet förlägges helt till Ystad, lägret och

övningsfältet å Revingehed under alla omständigheter erfordras för regementets

samövningar med pansartrupp, varjämte det borde användas för förläggning

och utbildning under repetitions- och efterutbildningsövningar. Vidare

skulle så gott som samtliga förrådsbyggnader och i anslutning därtill personalbostäder

och expeditionslokaler i Revingehed alltjämt disponeras av

regementet. Härav föranledda kostnader för resor m. m. torde, såvitt utskottet

kan finna, komma att uppgå till ganska betydande belopp, varför anförda

skäl mot den nuvarande dubbelförläggningen knappast är hållbart. Ifrågasättas

kan, om icke merkostnaderna i ena och andra avseendet uppväga

varandra.

På sätt av propositionen framgår ha såsom ett bidragande motiv för en

samförläggning av regementet till Ystad åberopats olägenheterna med avseende

å fritids- och skolproblemen i Revinge. Därest detta argument varit

bärande hade det kunnat åberopas med samma styrka och giltighet, då vid

innevarande års riksdags vårsession principbeslut fattades att till Revingehed

förlägga en bataljon ur Skånska trängregementet i stället för den bataljon

ur Södra skånska infanteriregementet, som nu föreslås skola förflyttas till

Ystad.

Vidkommande förläggningsfrågan ur militärstrategisk synpunkt vill utskottet

ifrågasätta, om det verkligen kan anses tillrådligt att helt förlägga

ett regemente till en ort med så utsatt läge som vad fallet är beträffande

Ystad. Med hänsyn till den snabbhet, varmed anfallsoperationer numera

kunna genomföras, måste Ystads-alternativet ingiva betänkligheter, särskilt

med tanke på att regementets mobiliseringsförråd alltjämt skola kvarligga å

Revingehed.

Vid sitt övervägande av regementets förläggningsfråga har utskottet liksom

departementschefen förutsatt, att övningsfältet i Ystad kommer att utökas

med viss övningsterräng, som staden ställt i utsikt. Utskottet, som

funnit angeläget att erhålla kännedom om de villkor, staden knutit till ifrågavarande

donation, har under hand tagit del av ett av den av Ystads stad tillsatta

s. k. I-7-kommittén utarbetat förslag till avtal rörande avsedda marköverlåtelse.

Utskottet har i samband därmed inhämtat, att fortifikationsförvaltningen

i dagarna i flera betydelsefulla punkter framställt erinringar mot

detsamma. Utskottet har vidare uppmärksammat, att enligt avtalsförslaget

staden förbinder sig att bidraga till kostnaderna för anläggande av en ny

skjutbana mot det att kronan till staden återlämnar viss del av det s. k.

gamla exercisfältet jämte skjutbanan därintill. Utskottet, som besökt det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 185.

till den nya skjutbanan avsedda markområdet, bar funnit anledning ifrågasätta,

om området i fråga med avseende å markens beskaffenhet är användbart

för ändamålet. Bland annat är vidare att uppmärksamma, att enligt

avtalsförslaget skall såsom villkor för stadens överlåtelse till kronan av samtliga

de markområden, om vilka här är fråga, gälla, att desamma av kronan i

framtiden utnyttjas såsom övnings- och förläggningsområde åt Södra skånska

infanteriregementet i dess helhet och med dess nuvarande storlek. Då såsom

utskottet i det föregående anfört det givetvis icke är möjligt att nu förutsäga,

att ändringar icke kunna komma att vidtagas beträffande regementets

fredsorganisation — sålunda kan man som nämnts icke bortse från att frågan

om en reducering av regementet till två bataljoner ånyo kan bliva aktuell —

anser utskottet införande av en klausul av angivna för kronan restriktiva

innebörd icke tillfredsställande. Även på vissa andra punkter kunna betänkligheter

resas mot av staden gjorda förbehåll. Av det anförda framgår,,

att avtalsförslaget i förefintligt skick icke tillgodoser statens berättigade intressen.

Med hänsyn till i det föregående anförda omständigheter anser utskottet

den i alla avseenden riktigaste lösningen av regementets förläggningsfråga

vara, att den nuvarande dubbelförläggningen bibehålies. Utskottet kan alltså

icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag liksom ej heller biträda det i motionerna

1:275 och II: 346 gjorda yrkandet om förnyad utredning av regementets

förläggningsfråga.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»a) att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag om samförläggning

av Södra skånska infanteriregementet;

b) att motionerna I: 275 och II: 346, såvitt nu är i fråga, i

den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt, icke må till någon riksdagens åtgärd:

föranleda.»

Stockholm 3049. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.