Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1949-02-18 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1949/50 under andra huvudtiteln,

avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Justitiedepartementet m. m.

l:o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln framlagda förslag

(punkt 1, s. 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1949) och under erinran, att samma

belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till statsråden utan departement

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 222 700 kronor.

2:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 2, s. 3—5) och under erinran, att ifrågavarande anslag i gällande

riksstat är uppfört med 596 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för justitiede
-

partementet:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare .............................. Cr 17

1 expeditionschef .............................. Cr 14

3 byråchefer för lagärenden...................... Cr 10

3 kansliråd .................................... Ca 33

3 förste kanslisekreterare ...................... Ca 29

5 andre kanslisekreterare....................... Ca 24

1 registrator .................................. Ca 19

1 Bihang till riksdagens protokoll G sand. Nr 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Befattning Lönegrad

2 kansliskrivare ................................ Ca 15

1 kontorist .................................... Ca 13

1 förste expeditionsvakt ........................ Ca 11

3 kanslibiträden .............................. Ca 11

2 expeditionsvakter ............................ Ca 9

5 kontorsbiträden .............................. Ca 8

För tjänstgöring i statsrådsberedningen.

1 förste expeditionsvakt ........................ Ca 11

1 expeditionsvakt .............................. Ca 9

Extra ordinarie tjänsteman

i högre lönegrad än Ce 24.

1 förste kanslisekreterare ...................... Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... » 309 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 152 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 55 500

Summa kronor 545 500;

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 545 500 kronor.

3:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, s. 5 och 6), vilket innebär en anslagsökning med 7 000 kronor

orsakad av ökade kostnader för blankettryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 108 500

kronor.

4:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

3

5:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 6),

vilket innebär en anslagsminskning med 15 000 kronor på grund av förefintlig

reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1949/

50 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

6:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 7), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

17 000 kronor.

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.

7:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. Justitiekanslersämbetet: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkterna 7 och 8, s. 7), vilka

innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 106 200 kronor;

b) till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 8 000 kronor.

8:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 9, s. 8 och 9) och under erinran, att ifrågavarande anslag i gällande

riksstat är uppfört med 181 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/

50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 122 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 43 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 17 800

Summa kronor 183 100;

b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 183 100 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2.

9:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 9), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 14 000

kronor.

Domstolarna.

10:o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.

10—12) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Högsta

domstolen in. in.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 770 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 830 600 kronor.

Högsta domstolen och nedre justitierevisionen ha nyligen omorganiserats

för att motsvara den nya rättegångsordningens krav. Då frågan om nedre

revisionens framtida organisation föregående år underställdes riksdagens

prövning, rådde i vissa hänseenden ovisshet rörande det framtida personalbehovet.

Beträffande revisionssekreterarna räknade man med att deras antal

skulle kunna minskas med sex från och med 1949 års ingång.

Under det gångna året har arbetet på att nedbringa balansen i högsta

domstolen fortgått i ökad takt. Hittills har det därför ej varit möjligt att

minska revisionssekreterarnas antal utan detta har pa sista tiden i stället

något ökats. En minskning kan emellertid ske, så snart balansen blivit avarbetad,

vilket väntas ske under vårens lopp.

Hur den nya rättegångsordningen kommer att inverka på det framtida

personalbehovet i nedre revisionen kan fortfarande ej tillförlitligt bedömas.

Nästa budgetårs anslagsbehov uppskattas på grundval av den organisation,

som tidigare beräknats bliva behövlig från och med den 1 januari 1949. På

Kungl. Maj :t bör emellertid ankomma att senare, då anslaget ställes till

förfogande, ompröva behovet av befattningshavare i olika kategorier.

Anslaget föreslås minskat med lönekostnaderna för sex revisionssekreterare

under halva året (54 900 kronor), med kostnaden för arvoden till

högsta domstolens militära ledamöter (5 000 kronor) samt genom kontrollräkning

av anslagsbehovet (6 000 kronor). Å andra sidan ha medel

beräknats för ett nytt biträde (telefonist) med lön enligt bestämmelserna

om reglerad befordringsgång, 5 300 kronor. Anslagsminskningen blir på

grund härav (54 900 + 5 000 + 6 000 — 5 300) 60 600 kronor.

Nedre justitierevisionen har påyrkat, att i fortsättningen föreskrift icke

meddelas om maximering av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal, varvid såsom skäl åberopas svårigheten att på förhand beräkna

personalbehovet. Statskontoret har icke kunnat finna, att nämnda svårig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

5

het — vilken icke torde vara sällan förekommande inom statsförvaltningen

— utgör skäl för avsteg från eljest i förevarande hänseende tillämpade principer.

— Enligt departementschefens uttalande bör posten liksom hittills

maximeras av Kungl. Maj:t.

Utskottet. I avsaknad av erfarenheter rörande det personalbehov, som med

hänsyn till den nya rättegångsordningen kan komma att föreligga för högsta

domstolens och nedre justitierevisionens vidkommande, måste anslagsberäkningen

för budgetåret 1949/50 delvis ske på osäkra bedömningsgrunder.

Det erforderliga antalet revisionssekreterare är bl. a. beroende av den takt,

i vilken högsta domstolens arbetsbalans nedbringas. Med hänsyn till de

rättssökandes berättigade krav på att inom rimlig tid få ärenden avgjorda

är det av vikt, att denna balans snarast möjligt avarbetas. Å andra sidan

böra de möjligheter, som uppstå till begränsningar i personal och kostnader,

väl tillvaratagas.

De i propositionen gjorda anslagsberäkningarna ha icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t

med uppmärksamhet följer personalbehovet i syfte att om möjligt nedbringa

kostnaderna.

Utskottet tillstyrker, att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal för nästkommande budgetår maximeras av Kungl. Maj :t. Frågan

om sättet för anvisande av medel för nu ifrågavarande ändamål i fortsättningen

blir beroende av de beslut, som vid årets riksdag komma att fattas

i anledning av blivande proposition om avlöningsstaternas uppställning

m. m. Utskottet vill emellertid framhålla, att det för budgetåret 1950/51 bör

vara möjligt att förebringa tilförlitliga beräkningar rörande medelsbehovet

under anslagsposten i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 291 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 3 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 285 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 189 600

Summa kronor 1 770 000;

b) till Högsta domstolen in. m.: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 770 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2.

11 :o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 12, s. 13 och 14), vilket innebär en anslagsökning med 45 300

kronor avseende kostnader, som beräknas uppkomma i samband med högsta

domstolens inflyttning i nya lokaler, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

113 600 kronor.

12:o) Regeringsrätten: Avlöningar. Regeringsrätten: Omkostnader. Regeringsrätten:

Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna 13—15, s. 14), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Regeringsrätten: Avlöningar ett förslagsanslag av

288 900 kronor;

b) till Regeringsrätten: Omkostnader ett förslagsanslag

av 10 000 kronor;

c) till Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

13:o) Hovrätterna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

16, s. 15—22), vilket innebär en anslagsökning med 65 700 kronor — varav

12 400 kronor för uppflyttning av en amanuens och för anställande av två

nya biträden (telefonister) samt 53 300 kronor för automatiska utgiftsökningar

—, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i hovrätternas personalförteckning

vidtaga ändringar, innebärande dels att befattningarna

såsom krigshovrättsråd och överkrigsfiskal samt

två av befattningarna såsom hovrättsnotarie utgå ur förteckningen

för Svea hovrätt, dels ock att antalet ordinarie kontorsbiträden

minskas med fyra för Svea hovrätt och ökas

med ett för hovrätten för Västra Sverige;

b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 766 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
-

21 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

3. Avlöningar till icke-ordinarie perso
-

nal, förslagsvis .................. kronor 2 119 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 430 200

Summa kronor 4 337 400;

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 4 337 400 kronor.

14:o) Hovrätterna: Omkostnader. Kungl. Ma,j:t har (punkt 17, s. 22—25)

föreslagit riksdagen att till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 347 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 296 900 kronor.

Hovrättssammanträden utom stationeringsorten ha hittills förekommit i

tämligen ringa antal. I anslutning till bestämmelserna i 2 kap. 5 § rättegångsbalken

äro emellertid föreskrifter avsedda att utfärdas enligt vilka

vissa hovrätter regelmässigt skola sammanträda på annan ort än stationeringsorten,

varigenom en icke oväsentlig kostnadsbesparing kan väntas

uppkomma för den rättssökande allmänheten. Anledning har därför ansetts

föreligga att räkna upp anslaget med förslagsvis 50 000 kronor, att i

mån av behov fördelas företrädesvis på hovrätternas reseanslag.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet vill emellertid framhålla, att Kungl. Maj :t torde böra följa

ifrågavarande verksamhet i syfte att utröna vilka fördelar, som vinnas genom

hovrättssammanträden utom stationeringsorten. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 347 000 kronor.

15:o) Inventarier m. m. för hovrättsbyggnaden i Umeå. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 25) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inventarier m. m. för hovrättsbgggnaden

i Umeå för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 192 000 kronor.

16:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 25—39)

föreslagit riksdagen att

dels besluta, att Bräkne och Listers domsaga skall från och med den 1

januari 1950 uppdelas i två domsagor, att Solna stad skall senast den 1 januari

1951 utbrytas ur Södra Roslags domsaga samt att Södertörns domsaga

skall senast den 1 januari 1951 uppdelas i två domsagor,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i häradsrätternas

personalförteckning, som av departementschefen föreslagits,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2.

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas under budgetåret 1949/50,

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 9 516 300 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksistat uppfört med 9 299 000 kronor.

Beträffande frågan om delning av Södra Roslags, Södertörns samt Bråkne

och Listers domsagor inhämtas av propositionen följande.

I förra årets statsverkspropoisition lämnades en redogörelse för vissa aktuella

frågor rörande rikets judiciella indelning (II ht s. 58 f.). Departementschefen

framhöll därvid angelägenheten av att de alltför stora domsagorna

i riket uppdelades på mindre enheter eller eljest omreglerades. Utredning

rörande omreglering av Södra Roslags och Södertörns domsagor

har nu verkställts av särskilt tillkallad utredningsman, som den 28 juni

1947 avgivit förslag i ämnet.

I fråga om Södra Roslags domsaga föreslås att Solna stad utbrytes och

bildar egen domsaga, kallad Solna domsaga med kansli och tingshus i Solna.

Inskrivningsärendena från Solna föreslås skola avskiljas från den särskilda

inskrivningsavdelningen i Södra Roslags domsaga och inom den nybildade

domsagan handläggas i den ordning som gäller i andra domsagor utan särskild

inskrivningsavdelning.

Södertörns domsaga förordas till klyvning i två domsagor, benämnda

Sotholms och Nacka domsaga och Svartlösa och Öknebo domsaga. Den

förra skall omfatta Sotholms härad med Nynäshamns stad samt Nacka stad

och Saltsjöbadens köping av Svartlösa härad. Den västra domsagan skall

omfatta Öknebo härad samt av Svartlösa härad Tumba landsfiskalsdistrikt,

omfattande Huddinge, Botkyrka, Salems och Grödinge socknar. De båda

domsagorna bliva ungefär jämställda i fråga om arbetsmängd.

Deldomsagorna skola hava tingsställe och kansli i Stockholm samt båda

inrymmas i det nuvarande tingshuset. Den särskilda inskrivningsavdelningen

i den nuvarande domsagan bibehålies såsom gemensam för domsagorna,

under det att varje domsaga i övrigt erhåller i huvudsak självständig organisation.

Delningsförslagel beträffande Södra Roslags domsaga har i infordrade

yttranden lämnats utan erinran. Vad däremot angår Södertörns domsaga har

förslaget avstyrkts av de tingshusbyggnadsskyldige samt häradsrätten och

häradshövdingen i domsagan. Även Svea hovrätt har varit tveksam beträffande

delningen men har slutligen stannat för en delning av domsagan enligt

utredningsmannens förslag.

Hovrätten har förebringat förslag rörande personalbehovet i de nya domsagorna,

innebärande merkostnader för statsverket, som för Södra Roslags

domsaga uppskattats till 26 500 kronor och för Södertörns domsaga till

63 600 kronor. Definitiva förslag rörande de nya domsagornas personalbehov

förutsättas skola föreläggas riksdagen framdeles.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

9

Departementschefen anför beträffande Södertörns domsaga följande.

De skäl som andragits mot eu delning av Södertörns domsaga kan jag

icke finna bärande. De främsta argumenten synas bottna i farhågor för att

nytt tingshusbygge tämligen snart skulle framtvingas. Jag har emellertid

vid .besök i tingshuset förvissat mig om att tillfredsställande lokaler även

för två domsagor kunna ordnas i det nuvarande tingshuset sedan landsfiskalen

i Tumba distrikt, som disponerar en våning i huset, beretts tjämstelokaler

på annat håll. Ej heller föreligga tillräckliga skäl att låta med delningen

anstå i avvaktan på eventuella inkorporeringsplaner från Stockholms

stads sida, enär några aktuella planer härom icke föreligga. Då jag vidare i

likhet med Svea hovrätt funnit utredningsmannens förslag innebära en

synnerligen lämplig omreglering, anser jag att detta bör genomföras.

Föreliggande utredning rörande delning av Bräkne och Listers domsaga

har framlagts i propositionen nr 165 till 1947 års riksdag (s. 7 f.). Enligt

det därvid framlagda förslaget skall domsagan, i samband med läggande

under landsrätt av städerna Karlshamn och Sölvesborg, senast från och med

den 1 januari 1950 uppdelas i två domsagor. Därvid skall Karlshamn förenas

med Bräkne tingslag och Sölvesborg med Listers tingslag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Birke väckt motion (II: 69), vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå Ivungl. Maj :ts förslag angående delning av Södertörns domsaga.

I motionen anföres hl. a. följande.

Såvitt jag kan finna hava icke förebragts tillräckliga bevis för att några

fördelar skulle stå att vinna genom att, på sätt föreslagits, uppdela Södertörns

domsaga i två med i huvudsak självständig organisation för vardera

av dem samt en för båda deldomsagorna gemensam fullt självständig inskrivningsavdelning.

Däremot synes en sådan uppdelning komma att medföra

avsevärda olägenheter.

Uppdelningen kommer ock att medföra ej obetydliga utgifter för såväl

statsverket som tingshusbyggnadsskyldiga. Statsverkets merkostnader på

grund av indelningsändringen hava av hovrätten uppskattats till cirka

63 600 kronor per år. Tingshusbyggnadsskyldiga hava fått vidkännas stora

utgifter för det så sent soan 1941—1942 uppförda tingshuset. Såvitt jag kan

finna kommer en delning tämligen snart att framtvinga byggande av nytt

tingshus. Tingshuset har ju uppförts för att fylla allenast en domsagas

behov. I varje fall torde tanken på ett nytt tingshus komma att mycket

snart bliva aktuell, därest uppdelningen skulle — i enlighet med departementschefens

uttalande men i motsats mot hovrättens och häradshövdingens

uppfattning — göras så fullständig, som, oavsett den gemensamma inskrivningsavdelningen,

är möjligt.

Beträffande motiveringen i övrigt till det i motionen framförda yrkandet

torde få hänvisas till motionen?

De i propositionen gjorda anslagsäskandena för budgetåret WW/50 innebära

en ökning med 217 300 kronor i förhållande till för innevarande budgetår

anvisat anslag. Av ökningen hänföra sig 21 400 kronor till kostnader

med anledning av Bräkne och Listers domsagas delning fr. o. m. den 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2.

januari 1950, 46 300 kronor till personalförstärkning i Södra Roslags domsaga,

som Kungl. Maj :t redan för innevarande budgetår beviljat med stöd av

sin befogenhet att genomföra sådana mera tillfälliga ändringar i organisationen,

vilka kunna prövas vara av behovet påkallade, samt 100 000 kronor

till en reserv till Kungl. Maj:ts förfogande. Härtill komma automatiska-utgiftsökningar,

30 400 kronor på grund av bestämmelserna om reglerad befordringsgång

för fiskalspersonal, 13 600 kronor på grund av ändrad ortsgruppering

och 15 600 kronor på grund av rättelser in. in. Å andra sidan be^

räknas anslaget nedsättas med 10 000 kronor, motsvarande minskningen av

häradshövdingarnas övergångsersättningar. — Den beräknade reserven till

Kungl. Maj :ts förfogande avsas skola täcka kostnaderna för sådana ändringar

i domsagornas organisation, till vilka Kungl. Maj:t tidigare erhållit

allmänt bemyndigande, ävensom kostnader för personalförstärkning i vissa

domsagor, som föranledes av de allmänna domstolarnas övertagande av

rättsskipningen i militära mål.

Kungl. Maj :t förordas skola bibehållas vid sin befogenhet att genomföra

sådana mera tillfälliga ändringar i organisationen, vilka kunna prövas vara

av behovet påkallade. Riksdagen har tidigare bemyndigat Kungl. Maj:t

att under vissa förutsättningar till envar av lönegrupperna II—IV hänföra

högst två domsagor utöver det nuvarande antalet domsagor i dessa lönegrupper

(II ht 1948, s. 67). En betydande arbetsökning till följd av militära

mål förutses emellertid även beträffande en av de nuvarande domsagorna

i lönegrupp IV (Luleå domsaga). Nyssnämnda bemyndigande föreslås

därför skola utsträckas att under samma förutsättningar gälla även

uppflyttning av åtminstone en domsaga till lönegrupp V.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag rörande delning av Rräkne och Listers

domsaga har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet har även

kommit till den uppfattningen, att förhållandena i Södra Roslags domsaga

påkalla en omreglering av domsagans område. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag beträffande delning av jämväl denna domsaga.

I fråga om Södertörns domsaga ha olika meningar rörande lämpligheten

av en delning framförts. Såvitt utskottet kunnat finna, är behovet av delning

av denna domsaga icke för närvarande lika trängande som beträffande

Södra Roslags domsaga. Invånarantalet i Södertörns domsaga uppgår

till ca 80 000 personer mot för Södra Roslags domsaga ca 105 000 personer.

Då emellertid folkökningen för senaste femårsperiod uppgår till ca 12 000

personer och för senaste tioårsperiod till ca 17 500 personer, torde en delning

av även denna domsaga inom en ej alltför avlägsen framtid bliva

erforderlig. Ett ställningstagande till delnin^sfrågan bör dock icke ske förrän

full klarhet vunnits att några planer icke föreligga i fråga om inkorporering

av vissa delar av domsagan med Stockholms stad. Det må även framhållas,

att domsagan med sitt nybyggda, specialinredda tingshus numera är

synnerligen väl organiserad, ett förhållande, som vitsordats av Svea hovrätt i

dess yttrande över delningsförslaget. Utskottet finner vidare åtskilliga skäl

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

11

tala för att en delning tämligen snart kan komina att framtvinga byggande

av ett nytt tingshus eller i varje fall kostnadskrävande ombyggnadsarbeten

i det befintliga tingshuset. Även statsverket kommer vid en uppdelning att

få vidkännas icke obetydliga kostnader för personalökning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts kan utskottet icke för närvarande

tillstyrka den föreslagna delningen av Södertörns domsaga. Utskottet förordar

därför, att ytterligare någon tids erfarenhet avvaktas rörande tillväxten

i fråga om folkmängd och arbetsbörda ävensom övriga på delningsbehovet

inverkande förhållanden.

Anslagsberäkningarna för budgetåret 1949/50 ha i princip icke givit anledning

till erinran. Utskottet förutsätter dock, att största försiktighet iakttages

beträffande användningen av den till Kungl. Maj :ts förfogande stående

reserven av 100 000 kronor. Utskottet tillstyrker, att Kungl. Maj :t bibehålies

vid sin nuvarande befogenhet att genomföra vissa tillfälliga ändringar

i organisationen ävensom att bemyndigandet för Kungl. Maj :t att under

vissa förutsättningar uppflytta domsagor i högre lönegrupp utsträckes att

under samma förutsättningar gälla även uppflyttning av en domsaga till

lönegrupp V.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag besluta,

a) att Bräkne och Listers domsaga skall från och med den

1 januari 1950 uppdelas i två domsagor, den ena, benämnd

Bräkne och Karlshamns domsaga, omfattande Bräkne tingslag

med Karlshamns stad, samt den andra, benämnd Listers

och Sölvesborgs domsaga, omfattande Listers tingslag med

Sölvesborgs stad;

b) att Solna stad skall senast den 1 januari 1951 utbrytas

ur Södra Roslags domsaga till en särskild domsaga, benämnd

Solna domsaga;

II. med bifall till motionen 11:69 avslå Kungl. Maj :ts

förslag, att Södertörns domsaga skall senast den 1 januari

1951 uppdelas i två domsagor;

III. med bifall till Kungl. Maj ds förslag

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att med tillämpning från och

med den 1 januari 1950 vidtaga ändringar i häradsrätternas

personalförteckning, innebärande dels att antalet häradshövdingar

ökas från 115 till 116, dels att antalet kansliskrivare

ökas från 88 till 89, dels ock att antalet tingssekreterare

minskas från 39 till 38;

b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1949/50:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 4 979 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 5 400

3. Avlöningar till icke ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 3 769 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 762 000

Summa kronor 9 516 300;

c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 9 516 300 kronor.

17:o) Häradsrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 39—- 42) föreslagit riksdagen, att till Häradsrätterna: Omkostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 603 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 503 000 kronor. De för

första halvåret 1948 redovisade utgifterna ge ej tillräcklig ledning för att

tillförlitligt bedöma det aktuella anslagsbehovet men man kan med visshet

förutse, att det nu anvisade beloppet kommer att bliva otillräckligt för nästa

budgetår. Anspråken på anslaget ha nämligen ökat såväl beträffande reseanslaget

på grund av större antal ting och höjda biljettpriser, som beträffande

expensanslaget på grund av de nya bestämmelserna om delgivning genom

domstols försorg, ökade blankettkostnader in. in. Ytterligare utgifter äro

dessutom att förutse såsom följd av att rättsskipningen i militära mål överflyttas

på de allmänna domstolarna. På grund av nu angivna omständigheter

föreslås, att anslaget räknas upp med 100 000 kronor, att i mån av behov

fördelas på samtliga hovrätter.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 603 000 kronor.

18:o) Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän. Häradsrätterna:

Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 21 och 22, s. 42 och 43), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän

ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor;

b) till Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker

för landet ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

13

Rättegångsväsendet i allmänhet.

19:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kostnader enligt lagen om

fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 25 och 26,

s. 50 och 51), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Ersättning åt domare, vittnen och parter ett förslagsanslag

av 1 100 000 kronor;

b) till Kostnader enligt lagen om fri rättegång ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

20 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 28, s. 51 och 52), vilket innebär en anslagsökning med 2 800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tornedalens rättshjälpsanstalt för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 36 500 kronor.

21 :o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 52), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

22:o) Ersättning för vissa bötesandelar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30, s. 52), vilket innebär en anslagsminskning med 800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa bötesandelar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 500 kronor.

23:o) Ersättning för förlorad inteckningslösen vid stadsdomstolarna. Resestipendier

åt domare och domareaspiranter. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 31 och 32, s. 53), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Ersättning för förlorad inteckningslösen vid stadsdomstolarna

ett anslag av 135 000 kronor;

b) till Resestipendier åt domare och domareaspiranter ett

reservationsanslag av 10 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Fångvården m. m.

24:o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s.

54—64) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i fångvårdsanstalternas

personalförteckning vidtaga de ändringar, som föreslagits

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 3 januari

1949, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna

att tillämpas under budgetåret 1949/50, dels ock till Fångvårdsanstalterna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 8 150 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 8 090 000 kronor.

Sedan anstaltsorganisationen vunnit en fastare utformning har såsom

i andra sammanhang uttalats (II ht 1947 s. 64, prop. 220 s. 29) en översyn

ansetts böra ske även av löneställningen för fångvårdens befattningshavare

i högre lönegrader. För flertalet ifrågavarande tjänstemän gäller nämligen

— liksom beträffande den personal i lägre lönegrader som av sådan anledning

tillerkändes löneförbättring vid 1946 års riksdag — att straffverkställighetsreformen

ställt betydligt ökade krav på deras insikter och omdöme.

För att kunna rekrytera och behålla tjänstemän med de kvalifikationer reformen

förutsätter föreslås att, i avvaktan på slutlig prövning av frågan,

en provisorisk löneförbättring utan vidare uppskov genomföres även för den

högre personalen.

Löneförbättringen skulle tillkomma styresmän (direktörer, kronohäktesföreståndare

och koloniföreståndare) samt assistenter.

Med hänsyn till sin provisoriska karaktär har löneförbättringen ansetts

böra utgå i form av särskilt lönetillägg. Storleken av detta tillägg föreslås

i anslutning till statskontorets förslag skola bestämmas att i runt tal motsvara

löneskillnaden mellan två närliggande löneklasser inom befattningshavarens

lönegrad. Detta överensstämmer i princip med den år 1946 beslutade

allmänna löneförbättringen för fångvårdens lägre befattningshavare,

vilken medförde uppflyttning en lönegrad.

Frågan, huruvida det för närvarande utgående tillfälliga arvodet till styresmannen

vid Örebroanstalten skall utgå även efter den provisoriska löneförbättringen,

förutsättes skola få avgöras av Kungl. Maj :t.

Medel beräknas för inrättande av ytterligare tjänster såsom sociala kuratorer

icke blott såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit vid ungdomsanstalterna

i Ystad och Nyköping utan även vid Uppsalaanstalten. En förbättring av

kuratorernas löneställning anses i och för sig motiverad. Förslag i ämnet

har dock ej ansetts böra föreläggas årets riksdag. Förslag framläggas vidare

om överflyttning till förevarande anslag av ett för närvarande från andra

huvudtitelns anslag till extra utgifter utgående tilläggsarvode å 1 000 kronor

till direktören vid Långholmsanstalten, ävensom om uppräkning av an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

15

slaget dels med 600 kronor för personligt lönetillägg till uppsyningsmannen

vid anstaltens ltroppssjukhus, dels ock med 3 600 kronor för arvode till en

biträdande läkare vid sjukhuset. För arvoden åt vikarier för fångvårdens

anstaltsläkare beräknas 3 000 kronor. Risktillägg åt bevakningspersonal föreslås

skola utgå vid anstalten i Karlstad enligt samma grunder, som gälla

för Norrköpingsanstalten. Tillägget anses böra höjas till samma belopp, som

gäller för befattningshavare vid sinnessjukhusens fasta avdelningar, eller

216 kronor per år.

Genom rationaliseringsåtgärder beräknas tre befattningar som e. o. vaktfruar

kunna indragas.

Behovet av en av fångvårdsstyrelsen föreslagen ny yrkesmästartjänst vid

verkstaden i Härianda förutsättes kunna tillgodoses inom ramen av nu anvisade

medel.

I enlighet med det anförda uppräknas anslaget med 38 000 kronor för

provisorisk löneförbättring åt styresmän och assistenter, med 23 000 kronor

för 3 sociala kuratorer, med 1 000 kronor för tilläggsarvode åt direktören

och 600 kronor för personligt lönetillägg åt en uppsyningsman vid anstalten

på Långholmen, med 3 600 kronor för en biträdande läkare vid samma

anstalt, med 3 000 kronor för läkarvikarier samt med 8 400 kronor för risktillägg.

Å andra sidan nedsättes anslaget med 17 000 kronor, motsvarande

lönen för 3 e. o. vaktfruar. Anslaget skulle alltså höjas med sammanlagt

(38 000 + 23 000 + 1 000 + 600 + 3 600 + 3 000 + 8 400 — 17 000)

60 600 kronor.

Utskottet har i samband med Ivungl. Maj :ts förevarande förslag till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, Aäckta den ena inom första kammaren av

herrar Sunne och Emil Petersson (I: 79) och den andra inom andra kammaren

av fru Sandström och herr Wiklund i Stockholm (II: 96), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta om höjd löneplacering eller alternativt

provisoriska lönetillägg för vissa kurators- och socialassistenttjänster;

dels ock en inom andra kammaren av herr Andersson i Mölndal in. fl.

väckt motion (II: 60), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förslag om löneklassuppflyttningar som provisorisk avlöningsförstärkning

till vissa högre tjänstemän vid fångvårdsanstalterna.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 79 och II: 60.

I en av herr Henriksson inom andra kammaren väckt motion (II: 242) har

hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om skyndsamma

åtgärder — lämpligen i form av ökad personal — för att förebygga återkommande

oroligheter och bereda personalen vid fångvårdsanstalterna

skydd och säkerhet i tjänstgöringen.

Utskottet. Genomförandet av straffverkställighetsreformen har medfört

ökade krav på fångvårdstjänstemännen såväl i lägre som högre lönegrader.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Med hänsyn bl. a. till de förändrade arbetsuppgifterna tillerkändes redan

vid 1946 års riksdag flertalet av fångvårdens befattningshavare i de lägre

lönegraderna förbättrad löneställning, medan däremot frågan om de högre

befattningshavarnas löneställning uppskjutits i avvaktan på att anstaltsorganisationen

skulle vinna en fastare utformning. Vid 1948 års riksdag uttalade

departementschefen i denna fråga (prop. 220 s. 29), att det i avvaktan

på ett slutligt ställningstagande framstode som angeläget, att en åtminstone

provisorisk löneförbättring komme till stånd för ifrågavarande

personal. Ytterligare utredning skulle skyndsamt verkställas, så att frågan

såvitt möjligt skulle kunna underställas 1949 års riksdag.

Den av Kungl. Maj :t i propositionen föreslagna löneförbättringen för styresmän

och assistenter i form av särskilt lönetillägg, motsvarande i runt

tal löneskillnaden mellan två närliggande löneklasser inom befattningshavarens

lönegrad, berör enligt vad utskottet inhämtat sammanlagt ett 70- tal befattningshavare.

Utskottet delar i princip uppfattningen, att de förändrade arbetsuppgifter,

som ifrågavarande personalkategorier erhållit i och med straffverkställighetsreformen,

kunna motivera en uppflyttning i lönehänseende. Ett

lyckligt genomförande av reformen torde även i hög grad bli beroende av att

fångvårdens befattningshavare — såväl högre som lägre — besitta erforderliga

kvalifikationer.

Ehuru utskottet sålunda i anslutning härtill funnit den föreslagna löneförbättringen

i viss mån motiverad, är utskottet icke berett tillstyrka, att förbättringen

på sätt Kungl. Maj:t föreslagit genomföres redan den 1 juli 1949.

Åskilliga frågor om genomförande av löneregleringar inom olika områden

av statsförvaltningen ha i det nuvarande läget som en följd av bl. a. den

allmänna anslutningen till lönestabiliseringen måst ställas på framtiden, även

om behovet av reglering ur sakliga synpunkter varit fullt klarlagt. Ett avsteg

från denna allmänna princip skulle i detta fall — även om styresmän

och assistenter vid fångvårdsanstalterna kunna anses tillhöra dem, som i

första hand böra komma i fråga till löneförbättring — i vissa hänseenden

kunna medföra betänkliga konsekvenser. Då den allmänna anslutningen till

lönestabiliseringen i första hand tar sikte på det löpande kalenderåret, förordar

utskottet, att löneförbättringen för ifrågavarande personalkategori

uppskjutes till efter utgången av år 1949. Med hänsyn till de särskilda skäl,

som föreligga, vill utskottet dock icke motsätta sig att, i den mån förhållandena

så medgiva, löneförbättringen genomföres senare under budgetåret.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut, huruvida och från

vilken tidpunkt efter utgången av år 1949 de särskilda lönetilläggen skola

utgå.

Utskottet tillstyrker sålunda det i motionen 11:60 framställda yrkandet

såtillvida, att utskottet förordar, att tidpunkten för löneförbättringens genomförande

uppskjutes.

Frågan huruvida efter genomförandet av en provisorisk löneförbättring

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

17

styresmannen vid örebroanstalten bör bibehållas vid det till honom nu utgående

tillfälliga arvodet, bör på sätt föreslagits få avgöras av Kungl. Maj :t.

Utskottet tillstyrker förslaget om inrättande av tre ytterligare tjänster

som sociala kuratorer vid fångvårdens ungdomsanstalter. Vad beträffar de

sociala kuratorernas löneställning torde skäl föreligga för en förbättring.

Utskottet anser dock i likhet med departementschefen, att med hänsyn

till det nu rådande läget någon ändrad lönegradsplacering icke bör genomföras

för nästkommande budgetår.

Utskottet avstyrker sålunda de i motionerna I: 79 och II: 96 framställda

yrkandena om lönegradsuppflyttning eller provisor.isika lönetillägg för vissa

sociala kuratorstjänster.

Kungl. Maj :ts förslag om personligt lönetillägg åt uppsyningsmannen vid

Långholmsanstaltens kroppssjukhus samt om medelsanvisning för arvode

åt en biträdande läkare vid sjukhuset och åt vikarier för fångvårdens anstaltsläkare

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker jämväl Kungl. Maj :ts förslag i fråga om risktillägg

åt viss bevakningspersonal.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till någon

erinran.

Då de särskilda lönetilläggen till styresmän och assistenter förutsättas

komma att utgå tidigast fr. o. in. den 1 januari 1950, torde anslaget böra

minskas med åtminstone hälften av det för dessa tillägg beräknade beloppet,

eller med 19 000 kronor.

Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande motionen

II: 242.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionen 11:60 samt med avslag å motionerna 1:79 och

II: 96

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i fångvårdsanstalternas

personalförteckning vidtaga ändringar, innebärande dels att

antalet kontorshiträden ökas från 14 till 16, dels att tjänstebenämningen

kronohäktesföreståndare utbytes mot föreståndare;
b)

fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 3 704 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 226 900

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 6 sand. Nr 2.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal, förslagsvis ................ kronor 3 369 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 830 300

Summa kronor 8 131 600;

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 8 131 600 kronor.

25:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 36,

s. 65 och 66) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 555 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 365 000 kronor. Av

anslagsökningen avse 25 000 kronor reseersättningar, 10 000 kronor övriga

expenser och 20 000 kronor engångskostnader för inköp och underhåll av

inventarier, som uppkomma i samband med förverkligandet av vissa av organisationsnämnden

framlagda rationaliseringsförslag. Då portionspriset per

intagen och dag ökat från kronor 1: 29, då anslaget senast beräknades (jfr

prop. 220/1948 s. 41) till kronor 1:46, beräknas till utspisning ytterligare

125 000 kronor, vartill böra läggas beräknade kostnader för sjukmat, 10 000

kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 555 000

kronor.

26 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 67), vilket

innebär anslagsminskning med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,

som ej tillhöra fångvården, m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.

27:o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

38, s. 68 och 69), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en höjning av anslaget med 3 000 kronor, varav 1 000 kronor beräknas

för reseersättningar och 2 000 kronor för expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för interneringsnämnden, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

19

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis. . kronor 28 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

in. in., förslagsvis .................. » 12 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 1 400

Omkostnader.

Omkostnader, förslagsvis ................ kronor 7 700

Summa kronor 49 500;

b) till Interneringsnämnden för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 49 500 kronor.

28 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 39, s. 69 och 70), vilket innebär en anslagsökning med 2 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för ungdomsfängelsenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman, för
slagsvis

............................ kronor 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.... » 6 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal

in. m............................... » 8 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 800

Omkostnader.

Omkostnader, förslagsvis................. kronor 5 700

Summa kronor 21 600;

b) till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 21 600 kronor.

29:o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 40, s. 71), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2.

att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

30 :o) Skyddskonsulentorganisationen. Kungl. Maj :t har (punkt 41, s. 71 —

73) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

stat för skyddskonsulentorganisationen, att tillämpas under budgetåret 1949/

50, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 309 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 304 000 kronor. Anslagsökningen

avser löneklassuppflyttningar och ökat behov av skrivhjälp.

I propositionen anför departementschefen vidare följande.

Sedan Kungl. Maj :t den 2 februari 1945 anbefallt fångvårdsstyrelsen att

verkställa utredning och avgiva förslag rörande rationalisering av det frivilliga

skydds- och hjälparbetet, har styrelsen den 31 december 1948 överlämnat

betänkande angående skyddsarbetets organisation in. in. Förslaget

avser att skapa förutsättningar för en effektivt bedriven kriminalvård i frihet

bl. a. genom en väsentlig utökning av skyddskonsulentorganisationen.

Sålunda skall riket, som nu omfattar 13 skyddskonsulentdistrikt, enligt förslaget

indelas i 31 sådana distrikt. En motsvarande ökning föreslås beträffande

antalet skyddskonsulenter, varjämte skydd sassistenternas antal skulle

i det närmaste fyrdubblas. Dessutom skulle inrättas ett 30-tal biträdesbefattningar.

Den årliga kostnadsökningen för den utbyggda organisationen

beräknas, frånsett lokalkostnader, till omkring 650 000 kronor, vartill komma

engångskostnader beräknade till omkring 110 000 kronor. Förslaget

skulle vidare medföra behov av personalförstärkning in. in. vid fångvårdsstyrelsen

till en kostnad av omkring 50 000 kronor. Från den sammanlagda

merkostnaden, 810 000 kronor, frånräknar styrelsen 202 000 kronor, motsvarande

en besparing som samtidigt beräknas uppstå under vissa andra

anslag.

Fångvårdsstyrelsens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.

Jag är därför icke nu beredd att taga ställning till de däri framlagda

förslagen utan utgår vid anslagsberäkningen tills vidare från den nuvarande

organisationen. Frågan om en effektivisering av den fria kriminalvården

framstår emellertid såsom en av de viktigaste angelägenheterna på

kriminalpolitikens område.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft dels en

inom första kammaren av herr Schlyter in. fl. väckt motion (1:33) om

ökade anslag till fångvårdsstyrelsen och till skyddskonsulentorganisationen,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedlund i Östersund m. fl.

väckt motion (II: 61) angående effektivisering av den fria kriminalvården.

I båda motionerna påyrkas att ovannämnda av fångvårdsstyrelsen avgivna

förslag rörande rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet genomföres

redan under budgetåret 1949/50. Tidpunkten för genomförandet

angives i motionen I: 33 till den 1 januari 1950 och i motionen II: 61 till

den 1 juli, alternativt den 1 oktober 1949. Anslagsberäkningarna för bud
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

21

getåret 1949/50 överensstämma i sistnämnda motion med de i fångvårdsstyrelsens

förslag gjorda beräkningarna, som avse kostnaderna för den föreslagna

organisationen under helt budgetår.

Beträffande de motiv, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna.

Utskottet. Den av fångvårdsstyrelsen verkställda utredningen om skyddsarbetets

organisation in. in. berör ett område, där överhängande behov av

effektivisering föreligger. De senaste årens reformarbete på det kriminalpolitiska

området har medfört allt större krav på en mera ändamålsenlig

övervaknings- och tillsynsorganisation. Utskottet vill starkt understryka

departementschefens uttalande, att frågan om en effektivisering av den fria

kriminalvården framstår såsom en av de viktigaste angelägenheterna på

kriminalpolitikens område.

Fångvårdsstyrelsens förslag angående skyddsarbetets organisation är nu

föremål för remissbehandling, och remissyttrandena torde enligt vad utskottet

inhämtat icke komma att föreligga inom sådan tid, att ett ställningstagande

till frågan redan vid denna riksdag torde vara möjligt. Utskottet

är icke berett att, innan förslaget underkastats närmare prövning, taga

ställning till ifrågavarande spörsmål. Det torde få förutsättas, att vid den

fortsatta behandlingen av frågan även möjligheterna att på andra vägar

än de av fångvårdsstyrelsen föreslagna åstadkomma en effektivisering av

den fria kriminalvården tagas under övervägande. Enligt utskottets mening

bör det undersökas, huruvida möjligheter förefinnas att på frivillighetens

väg åstadkomma en effektivare övervakning av de villkorligt dömda och

villkorligt frigivna genom att i större utsträckning än hittills som övervakare

anlita lärare, ledande personer inom ungdomsorganisationer, arbetsgivare

och arbetsledare in. fl. Med hänsyn till vikten av att till ifrågavarande

verksamhet kunna förvärva lämpliga personer bör det måhända övervägas

om icke grunderna för ersättning till övervakare böra bliva föremål för

ändring. Om en effektivisering av övervakningen kan komma till stånd

enligt nyss anförda riktlinjer, torde den fasta konsulentorganisationen

kunna givas en i förhållande till det föreliggande förslaget betydligt begränsad

omfattning.

Utskottet förutsätter, att den ytterligare beredning av förslaget, som sålunda

torde vara erforderlig, skyndsamt kommer till stånd, så att ett på

grundval härav utarbetat förslag från Kungl. Maj :ts sida snarast kan föreläggas

riksdagen.

Ehuru utskottet sålunda delar uppfattningen, att en snar förbättring av

förhållandena på hithörande område är av nöden, är utskottet icke berett

tillstyrka yrkandena i motionerna 1:33 och 11:61 om genomförande av

fångvårdsstyrelsens föreliggande förslag redan under budgetåret 1949/50.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 33 och II: 61

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2.

a) fastställa följande stat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... kronor 1 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 220 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21 600

Omkostnader.

Omkostnader, förslagsvis .............. » 66 500

Summa kronor 309 600;

b) till Skyddskonsulentorganisationen för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 309 600 kronor.

31 :o) Övervakning av villkorligt dömda. Tillsyn över villkorligt frigivna

m. fl. Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. Bidrag till svenska

skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 42—45, s.

73 och 74), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till övervakning av villkorligt dömda ett förslagsanslag

av 200 000 kronor;

b) till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. ett förslagsanslag

av 30 000 kronor;

c) till Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.

ett anslag av 140 000 kronor;

d) till Bidrag till svenska skyddsförbundet ett anslag av

100 000 kronor.

32 :o) Maskin- och verktygsutrustning för vissa fångvårdsanstalter. Kungl.

Maj :t har (punkt 46, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att till Maskin- och

verktygsutrustning för vissa fångvårdsanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 104 000 kronor.

I samband med den omläggning av fångvårdens arbetsdrift, som erfordras

med anledning av straffverkställighetsreformen, äro bl. a. ytterligare medel

behövliga för maskin- och verktygsutrustning. Anslag beräknas för utrustning

av de mekaniska verkstäder, till vilka medel beviljats av 1948 års

riksdag (Ystad) eller anslag nu begäres under kapitalbudgeten. Med hänsyn

till att förslag om nya verkstadsanläggningar framlägges endast såvitt avser

ungdomsanstalten i Uppsala (jfr kapitalbudgeten, bil. 24 s. 1 f.), kan nyan
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

23

skaffningen av maskiner och verktyg för närvarande begränsas att avse

blott denna anstalt samt anstalten i Ystad.

Av det begärda beloppet beräknas 35 000 kronor belöpa på anstalten i

Uppsala och 69 000 kronor på anstalten i Ystad.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Maskin- och verktygsutrustning för

vissa fångvårdsanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 104 000 kronor.

Diverse.

33 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s. 75 och 76), vilket

innebär en anslagsminskning med 26 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 660 000 kronor.

34:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 76), vilket innebär

en anslagsökning med 47 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 719 000 kronor.

35 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 76), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för upplåten mark för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 40 700 kronor.

36 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 76 och 77), vilket innebär en anslagsökning

med 25 000 kroonr, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

in. /ii. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2.

37 :o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och

konstnärliga verk. Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen.

Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 51—53, s. 77 och 78) och under

erinran, att anslagen i gällande riksstat äro uppförda med samma belopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Bidrag till Internationella byrån i Bern för skydd

av litterära och konstnärliga verk 8 500 kronor;

b) till Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen

1 000 kronor;

c) till Bidrag till internationella institutet för unifiering

av privaträtten 3 000 kronor.

38 :o) Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Strafferet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 54, s. 78 och 79), vilket innebär en anslagsökning med

1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk tidsskrift for

Strafferet för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

39 :o) Bidrag till Tidskrift för kriminalvård. Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 55 och

56, s. 79), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård ett anslag av

1 000 kronor;

b) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett

reservationsanslag av 425 000 kronor.

40 :o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 57, s. 79) och under erinran, att anslaget med hänsyn till förefintlig

behållning ansetts kunna upptagas med allenast formellt belopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

. budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

41 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s.

80), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

25

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

42:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 80), vilket innebär en sänkning av anslaget

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

43:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda

förslag, nämligen

punkten 23: Vattendomstolarna: Avlöningar;

punkten 24: Vattendomstolarna: Omkostnader;

punkten 27: Understöd för utomprocessuell rättshjälp;

punkten 33: Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar; samt

punkten 34: Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 18 februari 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard

Lindström, Sven Larsson, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, Gillström,

Berling, fröken Andersson, herrar von Heland, Sundelin och Hesselbom,

samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Boman i

Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Larsson i Stockholm, Rubbestad, Pettersson

i Dahl, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors, Thapper och Birke.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 2.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Reservationer:

1) vid punkten 2b:o) (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar) av fröken Andersson

och herr Boman i Kieryd;

2) vid punkten 30:o) (Skyddskonsulentorganisationen) av herr Johan

Bernhard Johansson, fröken Andersson, herrar Sundelin, Malmborg i Skövde,

Boman i Kieryd, Larsson i Stockholm och Birke, vilka ansett, att utskottet,

bort tillstyrka en utökning av skyddskonsulentorganisationen och

att därför

dels utskottets yttrande fr. o. in. det stycke på s. 21, som börjar med orden

»Fångvårdsstyrelsens förslag», t. o. in. det stycke på samma sida, som

slutar med orden »budgetåret 1949/50», bort hava följande lydelse:

»Fångvårdsstyrelsens förslag angående skyddsarbetets organisation är nu

föremål för remissbehandling. Enligt vad utskottet inhämtat torde remissyttrandena

icke komma att föreligga inom sådan tid, att ett slutligt ställningstagande

till förslaget i hela dess vidd kan äga rum redan vid denna riksdag.

Emellertid äro snara åtgärder för en förbättring av den nuvarande organisationen

av nöden, och utskottet kan icke tillstyrka, att hela frågan uppskjutes

ytterligare ett budgetår. Utskottet har därför ansett, att en sådan utökning

av skyddskonsulentorganisationen, som icke kan anses föregripa den

slutliga prövningen av förslaget, omedelbart bör genomföras. Härmed torde

även vinnas den fördelen, att organisationen kan uppbyggas successivt och

att den slutliga prövningen av organisationsförslaget kan ske mot bakgrunden

av vissa redan vunna erfarenheter av utbyggnaden. Utskottet tillstyrker,

att anslaget uppräknas med medel för avlönande av ytterligare 6 skyddslconsulenter

i lönegrad Ce 24 och 8 skyddsassistenter i lönegrad Ce 20 ävensom

med visst belopp för ökade omkostnader samt engångsutgifter. Det torde

böra ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut på vad sätt denna i förhållande

till förslaget begränsade personalförstärkning skall disponeras för

att de mest kännbara bristerna skola kunna avhjälpas ävensom beträffande

övriga därmed sammanhängande frågor. Organisationen får givetvis under

budgetåret 1949/50 ges provisorisk karaktär.

Utskottet tillstyrker alltså i begränsad utsträckning de i motionerna I: 33

och II: 61 gjorda yrkandena.

Med huvudsaklig utgångspunkt från de i fångvårdsstyrelsens förslag gjorda

beräkningarna torde den erforderliga anslagsökningen kunna uppskattas

till i avrundade tal för avlöningar 143 000 kronor, för omkostnader 35 000

kronor och för engångsutgifter 40 000 kronor. Någon uppräkning av fångvårdsstyrelsens

avlönings- och omkostnadsanslag torde icke behöva föranledas

av den nu föreslagna utökningen av skyddskonsulentorganisationen

liksom ej heller någon minskning av anslagen till Ersättning åt domare,

vittnen och parter, till Övervakning av villkorligt dömda och till Tillsyn

över villkorligt frigivna in. fl.»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

27

dels ock utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 33 och II: 61

a) fastställa följande stat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t...... kronor 1500

2. Avlöningar till iclce-ordinarie personal . . » 347 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 36 900

Omkostnader.

1. Omkostnader, förslagsvis ............ » 101 500

2. Engångsutgifter ..................... » 40 000

Summa kronor 527 600;

b) till Skyddskonsulentorganisationen för budgetåret 1949/

50 anvisa ett förslagsanslag av 527 600 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1949:33 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ändring av 10 § förordningen om statlig inkomstskatt, i råd avser sparbankernas säkerhetskassa. a1 i texten
  2. Rskr. 1949:36 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1949/50 till förskott till vi a1 i texten