Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående upptagande å riksstaten för budgetåret 1949/50 av ett underskott för luf tfartsfonden.

1949-03-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående upptagande å riksstaten för budgetåret 1949/50 av ett underskott för luf tfartsfonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33.

1

Nr 33.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående upptagande å riksstaten

för budgetåret 1949/50 av ett underskott för

luf tfartsfonden.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t beträffande luftfartsfonden, under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1949 (bilaga 18), föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden

å riksstaten för budgetåret 1949/50 upptaga ett underskott

av 6 700 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i 1948 års statsverksproposition framlagda

förslag har riksdagen för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1948/

49 upptagit ett underskott av 5 miljoner kronor.

Genom beslut den 17 juni 1948 har Kungl. Maj :t fastställt följande stat

för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1948/49.

Kronor.

1. Luf tf artsstyrelsen: Avlöningar .......................... 1 340 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ........................ 296 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar..................... 1 899 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader................... 190 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder...................... 1 035 000

6. Hyres- och arrendeavgifter in. in......................... 110 000

7. Förbindelsetjänst .................................... 2 700 000

8. Utgifter för väderlekstjänst ............................ 1 266 000

9. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisatio
nen

................................................ 300 000

10. Pensionskostnader ..................................... 3 000

11. Diverse utgifter ...................................... 45 000

12. Projektering av flygplatser.............................. 15 000

13. Avsättning till värdeminskningskonto.................... 1 000

Summa kronor 9 200 000.

1 anslutning härtill har vidare fastställts personalförteckning för tjänstemän

å ordinarie stat och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

Ce 24. Härjämte ha meddelats regleringsbestämmelser beträffande avlönings-

och omkostnadsposterna av i huvudsak samma omfattning som gäller

för statsförvaltningen i allmänhet.

I skrivelse den 1 november 1948 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag angående

anslag till luftfartsväsendet för driftkostnader för budgetåret 1949/50

in. m.

1 liihamj till rilcsdagens protokoll 104''J. 6 samt. Nr 33.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 33.

Luf tf artsstyrelsen har efter en redogörelse för lufttrafikens omfattning

under 1947 och 1948 framhållit, att den betydande expansion inom luftfarten,

som ägt rum under de senaste åren, försiggått i ett tempo som — i förening

med av nuvarande ogynnsamma konjunkturläge orsakade svårigheter

— för flygbolagens del medfört betydande påfrestningar i ekonomiskt hänseende.

De vanskligheter för civilflyget, som under senare tid uppkommit

till följd av valutarestriktioner och därav följande minskad resefrekvens

samt svårigheter att anskaffa lämplig fiygmateriel in. in. och vilka nära

sammanhänga med det labila internationella läget över huvud taget, synas

nödvändiggöra en ökad rationalisering och effektivisering av verksamheten

för att återställa den ekonomiska stabiliteten. Självfallet komma nämnda

omständigheter att i viss utsträckning återverka även på den erforderliga

mark- och flygsäkerhetsorganisationen, varför luftfartsstyrelsen vid upprättandet

av driftkostnadsstat för nästa budgetår ansett försiktigheten bjuda

att räkna med en driftinkomst, som endast obetydligt överstiger inkomsten

under innevarande budgetår.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang, att styrelsen i samband med inkomstberäkningarna

för nästa budgetår, med utgångspunkt från nu kända

planer för flygtrafikens omfattning, företagit en omprövning av de tidigare

inkomstkalkylerna, vilka slutade på en sammanlagd inkomst under budgetåret

1948/49 av ca 4 300 000 kronor. Därvid har det visat sig, att inkomsterna

under innevarande budgetår torde bliva avsevärt lägre än vad som

beräknats och totalt uppgå till i runt tal 2 900 000 kronor, varvid styrelsen

räknat med följande ungefärliga inkomslbelopp, nämligen hyror och arrenden

1 035 000 kronor, trafikinkomster 1 700 000 kronor, besiktningsavgifter

82 000 kronor, ersättning för väderleksobservationer 8 000 kronor och diverse

inkomster 75 000 kronor.

Rörande anledningen till minskningen av driftinkomsterna torde få hänvisas

till propositionen (s. 2 och 3).

Trots stor återhållsamhet i fråga om luftfartsverkets utgifter under nästa

budgetår har luftfartsstyrelsen vid uppgörandet av sina beräkningar nödgats

konstatera tillkomsten av relativt betydande utgiftsökningar under vissa utgiftsposter.

Beräkningarna sluta på en sammanlagd utgiftssumma av

9 933 000 kronor. Då inkomsterna uppskattas till 3 200 000 kronor, skulle

luftfartsverkets underskott således komma att uppgå till 6 733 000 kronor.

Styrelsen har i anslutning härtill lämnat följande specifikation över inkomst-

och utgiftsposterna, varvid såsom jämförelse även upptagits motsvarande

belopp för innevarande budgetår.

Inkomster 1948/49 1949/50

1. Hyror och arrenden...................... 1 035 000 1 165 000

2. Trafikinkomster......................... 1 700 000 1 875 000

3. Besiktningsavgifter ...................... 82 000 110 000

4. Ersättning för väderleksobservationer...... 8 000 —

5. Diverse inkomster ...................... 75 000 50 000

Summa kronor 2 900 000

3 200 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33.

3

Utgifter 1948/49 1949/50

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar ............ 1 340 000 1 380 000

2. Luftf artsstyrelsen: Omkostnader .......... 296 000 293 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar....... 1 899 000 1 960 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader..... 190 000 210 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder ...... 1 035 000 1 035 000

6. Hyres-och arrendeavgifter m. m........... 110 000 190 000

7. Förbindelsetjänst ........................ 2 700 000 2 700 000

8. Utgifter för väderlekstjänst............... 1 266 000 1 305 000

9. Sveriges bidrag till internationella civila luft
fartsorganisationen

.................... 300 000 370 000

10. Pensionskostnader ...................... 3 000 5 000

11. Diverse utgifter.......................... 45 000 45 000

12. Projektering av flygplatser................ 15 000 15 000

13. Avsättning till värdeminskningskonto...... 300 000____425 000

Summa kronor 9 499 000 9 933 000

Beräknat underskott 6 599 000 6 733 000.

Luftf artsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att, så vitt

nu är i fråga, Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden

å riksstaten för budgetåret 1949/50 upptaga ett underskott av i runt tal

6 735 000 kronor.

Över luftf artsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av statens

sakrevision, som bland annat framhållit att sakrevisionen av vissa i utlåtandet

närmare angivna skäl funnit angeläget att göra luftfartsverkets

organisation och verksamhet till föremål för särskild granskning. Arbetet

härmed väntas vara avslutat senast under mars månad 1949. I anslutning

härtill har sakrevisionen anfört följande.

Den hittillsvarande utredningen har givit vid handen, att de utgiftsposter,

som äga samband med triafikledning, förbindelseväsende och flygväderlekstjänst,

påkalla särskild uppmärksamhet. Det synes icke uteslutet, att

genom vissa organisationsförändringar m. m. omkostnaderna för dessa verksamhetsgrenar

kunna nedbringas. Likaså synas vissa ekonomiska fördelar

kunna vinnas genom samordning vid flygplatserna av den utav luftfartsverkets

lägre personal och aktiebolaget Aerotransports stations- och verkstadspersonal

utförda verksamheten. Dessutom övervägas även andra åtgärder

av mera begränsad räckvidd, såsom nedläggande av smärre flygfält,

slopande av optiska fyrar o. d. vilka åtgärder kunna antagas var för sig

medföra vissa besparingar.

Med hänsyn till att utredningen ännu icke slutförts inskränker sig sakrevisionen

till att uttala, att luftfartsstyrelsens föreliggande anslagsäskanden,

särskilt i den mån desamma beröra förutnämnda verksamhetsområden,

synas böra tillmötesgås endast i den mån sådant befinnes oundgängligen

nödvändigt.

Departementschefen har anfört följande.

Den av 1947 års riksdag godkända omläggningen av redovisningen å luftfartsfonden

medförde med tillämpning från och med budgetåret 1947/48 att

belastningen på luftfartsfonden bokföringsmässigt ökade med i runt tal 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 33.

miljoner kronor. Underskottet å fonden beräknades på grund härav komma

att för nämnda budgetår stiga till omkring 5 miljoner kronor. Det verkliga

underskottet för detta budgetår uppgick till ca 5,2 miljoner kronor.

Såsom underskott å luftfartsfonden för budgetåret 1948/49 upptog riksdagen

ett belopp av 5 miljoner kronor. Vid anmälan av frågan i 1948 års

statsverksproposition framhöll jag, att del ej vore osannolikt att underskottet

kunde bliva större med hänsyn till den minskade trafik som bleve en

följd av arbetskonflikten vid aktiebolaget Aerotransport. På grund av flera

samverkande omständigheter, för vilka luftfartsstyrelsen närmare redogjort,

kunna inkomsterna å luftfartsfonden för innevarande budgetår icke

beräknas till högre belopp än ca 2,9 miljoner kronor mot ca 4,3 miljoner

kronor enligt beräkningen hösten 1947. På grund härav och då utgifterna

väntas överstiga de hösten 1947 beräknade med 0,2 miljon kronor beräknar

luftfartsstyrelsen underskottet å fonden för innevarande budgetår till i runt

tal 6,6 miljoner kronor.

För nästa budgetår har luftfartsstyrelsen uppskattat underskottet till ca

6,7 miljoner kronor. Styrelsen liar därvid räknat med en i förhållande till

innevarande budgetår obetydligt ökad driftinkomst. På utgiftssidan ha vissa

utgiftsökningar ansetts nödvändiga. I anledning härav vill jag erinra om

den granskning av luftfartsverkets organisation och verksamhet som för

närvarande pågår genom statens sakrevision. Granskningen väntas bliva avslutad

senast under mars månad 1949. Sakrevisionen anser sig emellertid redan

nu kunna uttala, att det icke synes uteslutet att nedbringa omkostnaderna

å vissa utgiftsposter samt nå besparingar genom samordning av den

vid flygplatserna tjänstgörande personalen in. in. I detta sammanhang vill

jag ytterligare understryka vikten av att den största sparsamhet iakttages

för framtiden och att endast oundgängligen nödvändiga utgifter göras för

luftfartsverket. Det är givetvis vanskligt att beräkna det under nästa budgetår

uppkommande underskottet å luftfartsfonden. I avbidan på resultatet

av sakrevisionens granskning anser jag mig böra förorda, att ett belopp

av 6.7 miljoner kronor upptages såsom underskott å luftfartsfonden för

nästa budgetår. Sedan granskningsresultatet framlagts, torde därav betingade

begränsningar av utgifterna böra vidtagas vid fastställande av staten

för luftfartsverkets driftkostnader för nästa budgetår.

Utskottet. Vid framläggandet i 1948 års statsverksproposition av beräkningarna

rörande luftfartsverkets inkomster och utgifter under innevarande

budgetår anmäldes att luftfartsstyrelsen beräknat inkomsterna komma

att uppgå till omkring 4,3 miljoner kronor och utgifterna till omkring 9,5

miljoner kronor. Med utgångspunkt härifrån upptogs å riksstaten för budgetåret

1948/49 ett underskott för luftfartsfonden av 5 miljoner kronor. Av

årets statsverksproposition inhämtas, att underskottet för innevarande budgetår

numera beräknas komma att uppgå till omkring 6,e miljoner kronor.

Ökningen av underskottet beror i stort sett på att inkomsterna beräknas

nedgå i förhållande till beräkningarna hösten 1947.

Luftfartsstyrelsen räknar med hänsyn till rådande stagnation i den civila

luftfarten även för nästa budgetår med ett underskott, uppskattat till 6,7

miljoner kronor. I förhållande till innevarande budgetår utgör ökningen på

utgiftssidan omkring 0,4 miljon kronor.

1948 års riksdag uttalade vid behandlingen av motsvarande fråga, att riksdagen

icke hade något att erinra mot att staten för luftfartsfonden, i var
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 33.

5

je fall för budgetåret 1948/49, fastställdes i samma ordning som gällde folovliga

affärsverk. Utskottet finner i rådande läge icke något vara att erinra

mot att enahanda ordning tillämpas jämväl för nästa budgetår. Utskottet

vill emellertid därvid understryka departementschefens uttalande, att den

största ,sparsamhet bör iakttagas vid fastställande av staten för luftfartsverkets

driftkostnader och att av statens sakrevision antydda möjligheter

att å vissa utgiftsposter nedbringa omkostnaderna tillvaratagas.

Kungl. Maj :ts förslag att underskottet för luftfartsfonden för nästa budgetår

upptages med 6,7 miljoner kronor tillstyrkes av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1949/50 upptaga ett underskott av 6 700 000 kronor.

Stockholm den 1 mars 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,

Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding, Gillström, Johan

Eric Ericson, Näsström, Sundelin, Erik Gustaf Andersson och Andrée; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Svensson i

Grönvik, Bergström, Boman i Kiervd, Hjalmarson, Mårtensson i Uddevalla,

Lindholm, Åkerström, Petterson i Degerfors, Kollberg och Hansson i Skegrie.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1UVJ. G samt. Nr 33.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:59 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående vidgad rätt att vid taxering göra avdrag för i utlandet erlagda allmänna utskylder. a1 i texten