Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder för en effektiviserad sysselsättningsoch arbetsterapi.

1949-03-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:51, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder för en effektiviserad sysselsättningsoch arbetsterapi.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr Öl.

Nr 51.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder

för en effektiviserad sysselsättnings- och arbetsterapi.

(3:e avel;)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln (punkt 96)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Utbildningskurs

för sysselsättnings- och arbetsterapeuter för budgetåret 1949/

50 beräkna ett anslag av 60 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 42, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 28 januari

1949, föreslagit riksdagen att till Utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter

för ifrågavarande budgetår anvisa ett anslag av 60 000 kronor.

Kommittén för partiellt arbetsföra och statens sjukhusutredning av år

1943 ha i juli 1947 avgivit gemensamt betänkande med utredningar och förslag

angående sysselsättnings- och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vårdanstalter

m. in. (SOU 1947:44). Sedermera har sjukhusutredningen i juni

1948 avgivit betänkande med synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården

(SOU 1948:37).

I betänkandena har understrukits behovet av en utbyggd sysselsättningsoch

arbetsterapi ej blott vid anstalter för mera långvarigt kroppssjuka samt

för sinnessjukvård utan även vid lasarett, epidemisjukhus o. d. Det framhålles,

att en väsentlig förutsättning för åstadkommande av en effektiv

patientsysselsättning är, att verksamheten ställes under sakkunnig ledning.

Kommittéerna ha därför föreslagit anställande av särskilt utbildade befattningshavare

benämnda sysselsättnings- och arbetsterapeuter. Antalet sådana

befattningshavare har för sanatorier, vanföreanstalter och därmed jämförliga

anstalter beräknats till 73, för lasarett och andra kroppssjukhus till

ca 200 samt för sinnessjukhus till 185. Då härjämte föreslagits 17 tjänster

som föreståndare för arbetsterapi skulle det totala antalet terapeututbildade

befattningshavare komma att uppgå till omkring 475.

Utbildningen av terapeuter föreslås tills vidare förlagd till slöjdföreningens

skola i Göteborg och avses omfatta dels teknisk utbildning i ett 10-tal

ämnen, dels socialmedicinsk undervisning. Utbildningstidens längd beräknas

till fyra läs- och övningsterminer, kompletterade med sex månaders förpraktik

på sjukhus och nio månaders assistenttjänstgöring på sjukhus eller

vårdanstalt, där terapeut finnes.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 51.

15

Som inträdesfordringar föreslås bl. a., att sökanden skall ha fyllt 19 år

samt ha normalkompetens eller realexamen eller två kurser vid folkhögskola

eller därmed jämförlig utbildning.

För terapeuter vid statliga sjukhus och vårdanstalter samt manliga sådana

vid sinnessjukhus föreslås placering i 13 lönegraden. Kvinnliga terapeuter

vid sinnessjukhusen ha i avbidan på resultaten av utredningen rörande

likalöneprincipen föreslagits skola hänföras till 12 lönegraden. —

De årliga kostnaderna för utbildningen ha beräknats till 82 800 kronor, vartill

komma vissa engångskostnader, beräknade till 4 000 kronor. Under

första året anses medelsbehovet kunna begränsas till ca 55 000 kronor.

Statsverkets årliga kostnader för en utvidgad sysselsättnings- och arbetsterapi

ha för statliga eller statsunderstödda sjukhus och vårdanstalter

utanför sinnessjukvården uppskattats till 220 000 kronor och för sinnessjukvården

till omkring 700 000 kronor.

Beträffande de yttranden, som avgivits av ett flertal myndigheter och organisationer,

torde få hänvisas till propositionen.

Departementschefen finner behov föreligga av en effektiv sysselsättningsoch

arbetsterapi vid sjukhus och vårdanstalter. Mest angeläget anses därvid

vara att tillgodose behovet vid anstalter för huvudsakligen långvarigt sjuka

eller invalidiserade. Ehuru de sakkunniga anfört vägande skäl för sin uppfattning

om behovet av särskild personal för ledning av denna verksamhet

kan departementschefen i nuvarande läge icke förorda en utvidgning av

personalorganisationen. Med den nu rådande bristen på sjukvårdspersonal

anses det nödvändigt, att ansträngningarna inriktas på att söka bibehålla

nuvarande vårdstandard, medan förbättringar av denna måste komma i

andra hand. Departementschefen tillstyrker emellertid, att försöksvis utbildning

anordnas av ett antal redan inom sjukvården arbetande befattningshavare

för att handhava sysselsättnings- och arbetsterapi, varvid främst

lämpliga skötare och sköterskor vid sinnessjukhusen anses böra komma

i fråga. Möjlighet förutsättes dock skola lämnas öppen för att i undantagsfall

mottaga även annan sökande, som äger särskilda förutsättningar för

uppgiften.

Utbildningen föreslås skola förläggas till slöjdföreningens skola i Göteborg.

Med hänsyn till den föreslagna rekryteringsprincipen anser departementschefen

det icke lämpligt alt uppdraga alltför snäva riktlinjer i fråga

om inträdesfordringar, utbildningstidens längd, krav på förpraktik in. in.

utan den blivande kursledningen föreslås skola lämnas relativt fria händer.

Det borde exempelvis undersökas, om icke för elever med vissa förkunskaper

kan anordnas kompletterande utbildning. Som mål för utbildningen

anses dock böra uppställas det kunskapsmått, som avses med den av de

sakkunniga föreslagna tvååriga kursverksamheten. Vidare förordas, att utbildningen

ställes under överinseende av överstyrelsen för yrkesutbildning

och att den närmare ledningen anförtros eu av överstyrelsen utsedd kursnämnd.

Den föreslagna, begränsade försöksutbildningen har icke givit depaite
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 51.

mentschefen anledning att till principiellt övervägande upptaga frågan om

särskild löneställning för befattningsihavare med verksamhet inom sysselsättnings-

och arbetsterapien.

Kostnaderna för verksamheten beräknas för nästkommande budgetår till

60 000 kronor.

Utskottet. En väl organiserad sysselsättnings- och arbetsterapi torde otvivelaktigt

inom stora områden av sjukvården ha en betydelsefull uppgift

att fylla för höjande av vårdens kvalitet och underlättande av patienternas

återinträde i förvärvslivet. Detta torde särskilt vara fallet i fråga om sinnessjukhus,

sanatorier, vanföreanstalter och liknande anstalter för vård av huvudsakligen

långvarigt sjuka eller invalidiserade. Vad däremot beträffar

kroppssjukhusen och därmed jämförliga sjukvårdsinrättningar, torde behovet

av terapeutisk verksamhet — närmast sysselsättningsterapi — icke i

samma utsträckning göra sig gällande. Härtill bidraga i främsta rummet

de vid dessa anstalter i allmänhet korta vårdtiderna ävensom det förhållandet,

att patienternas tid numera i stor utsträckning tas i anspråk för behandlingar

av olika slag.

Ehuru utskottet delar uppfattningen, att en effektivisering av nu ifrågavarande

verksamhet inom vissa områden är erforderlig, hyser utskottet starka

betänkligheter mot att i det nuvarande läget vidtaga åtgärder, som syfta

till en omfattande utbyggnad av verksamheten och medföra ökat personalbehov.

Med den rådande bristen på sjukvårdspersonal föreligga avsevärda

svårigheter att bibehålla den nuvarande vårdstandarden. Utskottet delar

därför departementschefens uppfattning att man för sysselsättnings- och

arbetsterapien vid landets vårdanstalter i huvudsak måste lita till den personal,

som redan finnes tillgänglig för verksamheten. I anslutning härtill vill

utskottet erinra om vad Svenska stadsförbundet och Kalmar läns södra landstings

förvaltningsutskott anfört i fråga om patienternas deltagande i arbetet

på vårdavdelningarna. I den rådande personalbristen inom sjukvården torde

en sådan form av sysselsättning — som lär ha praktiserats och givit goda

resultat bl. a. i England -— vara särskilt beaktansvärd.

Med hänsyn till vad ovan anförts vill utskottet i princip förorda, att man

på detta område går fram med stor försiktighet och att verksamheten till en

början får försökskaraktär. Som en följd härav torde även de av utredningarna

uppdragna riktlinjerna för verksamheten i vissa hänseenden böra omprövas.

I fråga om den av kommittéerna föreslagna utbildningen har medicinalstyrelsen

i sitt yttrande framhållit, att densamma synes alltför omfattande,

speciellt beträffande de teoretiska studierna, samt att kravet på terapeuternas

utbildning utan olägenhet torde kunna sänkas väsentligt. Utskottet delar

denna uppfattning och vill ifrågasätta, om icke utbildningen åtminstone

till en början borde inriktas på ett större antal korta kurser. Såsom departementschefen

framhållit synes det lämpligt att i första hand utbilda

personal, som redan arbetar inom sjukvården. Även andra kategorier böra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr öl.

17

dock kunna komma i fråga, därvid bl. a. möjligheterna böra övervägas att

inom denna verksamhet bereda partiellt arbetsföra lämplig sysselsättning.

Utskottet ifrågasätter vidare, om icke de av kommittéerna föreslagna fordringarna

för inträde till kurserna satts väl högt. Vid valet av kursdeltagare

torde avgörande hänsyn böra fästas vid att vederbörande äga naturlig fallenhet

och intresse för verksamheten.

Då såsom ovan anförts verksamheten bör bedrivas med försiktighet och

tills vidare ges försökskaraktär, vill utskottet jämväl förorda, att möjligheterna

att förenkla administrationen av kursverksamheten omprövas.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag beträffande medelsanvisningen hemställa,

att riksdagen må till Utbildning av sysselsättnings- och

arbetsterapeuter för budgetåret 1949/50 under elfte huvudtiteln

anvisa ett anslag av 60 000 kronor.

Stockholm den 22 mars 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 48.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. ti samt. Nr 48—52.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:119 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning m. m. a1 i texten