Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 19^9/50, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.

1949-03-22 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 19^9/50, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

1

Nr 53.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 19^9/50, i vad avser ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i

ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

Statens allmänna Sastighetsfond.

l:o) Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna vid universitetet

i Uppsala m. m. Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1 beträffande

kapitalbudgeten (bilaga 29, punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1949) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett

investeringsanslag av 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 21), vari hemställts, att riksdagen

ville till nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna

m. in. vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

om 2 000 000 kronor.

Under denna rubrik anvisades för uppgörande av fullständiga ritningar

för och påbörjande av dels nybyggnad för kemiska institutionen jämte analyslaboratorium,

dels ock nybyggnad för biokemiska institutionen jämte

cyklotronlaboratorium för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor. Såsom av 1947 års statsverksproposition (bilagan 29, kapitalbudgeten,

punkten 1) framgår, beräknades de totala byggnadskostnaderna

till sammanlagt 4 500 000 kronor. Genom beslut den 6 juni 1947 uppdrog

Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i nämnda proposition anfört ombesörja utförandet

av byggnadsföretaget. För innevarande budgetår har till ifrågavarande

ändamål anvisats ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet har gjort

framställning om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 3 000 000

kronor för byggnadsföretagets fullföljande. Denna framställning har tillstyrkts

av det större akademiska konsistoriet i Uppsala och kanslern för rikets

universitet.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att uppförandet av byggnaderna för cyklotronlaboratoriet

samt entrépartiet för institutionsbyggnaden påbörjats un
1

Bihang till riksdagens protokoll 1959. G samt. Nr 5,1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

g

Statsutskottets utlåtande nr ö-J.

der december 1947. Byggnadsstyrelsen beräknade, att, därest byggnadstillstånd

erhölles för övriga byggnadsarbeten under våren 1949, arbetena komme

att bedrivas i sådan takt, att — utöver redan anvisade medel — ett belopp

av 2 000 000 kronor borde stå till förfogande under nästkommande

budgetår. Den hösten 1940 beräknade totalkostnaden av 4 500 000 kronor

torde, såsom styrelsen tidigare framhållit, med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar

komma att överskridas. Arbetena hade emellertid ännu icke

fortskridit så långt, att de slutliga kostnaderna kunde överblickas.

Departementschefen har med hänsyn till läget på byggnadsmarknaden ansett

till fyllest, att för nästa budgetår anvisas ytterligare 500 000 kronor.

1 motionen I: 21 har anförts bland annat följande.

På initiativ av naturvetenskapliga forskningskommittén har utarbetats

förslag till dels nybyggnad för kemiska institutionen i Uppsala jämte analvslaboratorium,

dels nybyggnad för biokemiska institutionen jämte cyklotronlaboratorium.

Byggnaderna skola utföras i anslutning till existerande

kemiska institutioner och med dessa bilda ett sammanhängande byggnadskomplex,

där vissa utrymmen, t. ex. verkstaden, skola utnvttjas gemensamt.

Kostnaden har beräknats till 4 500 000 kronor men torde" enligt byggnadssiyrelsen

med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar komma att överskridas.

I olika etapper ha beviljats sammanlagt 1 500 000 kronor, varav hittills

ca 700 000 tagits i anspråk, huvudsakligen för cyklotronlaboratoriet.

Byggnadsstyrelsen har för nästkommande budgetår föreslagit ett belopp av

2 000 000 kronor medan statsverkspropositionen, åberopande läget på byggnadsmarknaden,

endast föreslår ett anslag på 500 000 kronor.

Detta skulle innebära att på sin höjd den ena av tillbyggnaderna nu skulle

kunna igångsättas medan den andra — särskilt om anslagsbeviljandet skulle

fortgå i samma takt som hittills — uppskjutes till en oviss framtid. Oberoende

av vilken gren av kemien som drabbades av detta uppskov skulle konsekvenserna

bli synnerligen allvarliga såväl för forskningen som för den högre och

lägre kemistutbildningen.

Den kemiska institutionens byggnad planerades i slutet av 1800-talet och

stod färdig 1904. Redan 1907 års examensstadga (införande av fil. ämbets6X31116111

krävde utvidgning och omläggning av undervisning varigenom

byggnaden kom att framstå som mindre ändamålsenlig. Kort efteråt ombildades

den ena, dittills extra ordinarie kemiprofessuren till ordinarie, varvid

institutionen fick delas i två formellt likställda avdelningar. Åren 1912_31

inrymde institutionen dessutom en tredje professur (The Svedbergs), som

dock sistnämnda år fick egen institution, sammanbyggd med den äldre.

Särskilt allvarliga te sig förhållandena vid institutionens organiska avdelning,

som från början beräknats för ett begränsat antal laboranter på högre

utbildningsstadium. Numera måste alla studerande passera denna avdelning

varvid nybörjare och forskare ofta måste arbeta sida vid sida i samma

rum. Lokalerna äro nu också starkt förslitna; gas-, vatten- och avloppsledningar

äro bristfälliga och kräva ständiga smärre reparationer.

Kemiska institutionens oorganiska avdelning genomgick år 1946 en genomgripande

renovering, och lokalerna ha därigenom bragts i så pass modernt

skick, som med hänsyn till byggnadskroppens otidsenliga utformning

är möjlig. Avdelningen fyller dock ej nutida krav på ett forskningslaboratorium

och är dessutom trångbodd, varför ett starkt behov av de lokaler,

som äro avsedda att inrymmas i nybyggnaden, gör sig gällande.

Det centrala anahjslaboratoriet, som är avsett att biträda samtliga naturvetenskapliga

discipliner vid universitetet med lösning och bearbetning av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr -53.

analytiska problem, kan ej träda i funktion förrän den för detsamma och

kemiska institutionen avsedda nybyggnadsdelen kan tagas i bruk. I denna

kommer analyslaboratoriet att disponera mera än én tredjedel av golvytan.

Analyslaboratoriet, vars inrättande bl. a. varmt förordades av atomkommittén,

kommer att få stor betydelse för universitetets verksamhet, och dess

tillkomst avvaktas med otålighet av representanter för en råd olika vetenskapsområden.

Då lokalbristen förhindrat en organisation av den för analyslaboratoriet

avsedda, relativt omfattande personalen, representeras detsamma

för närvarande endast av sin föreståndare. Denne har provisoriskt

inhysts inom oorganiska avdelningen, varigenom trångboddheten på denna

ytterligare skärpts.

Den planerade nybyggnaden för kemiska institutionen och analyslaboratoriet

kommer även att rymma de nya verkstadsutrijmmen, som bli gemensamma

för hela kemikomplexet. Då en avsevärd del av nybyggnadernas instrumentella

utrustning kommer att tillverkas inom verkstaden är det av

vitalt intresse för samtliga institutioner att denna kan tagas i bruk vid en

så tidig tidpunkt som möjligt.

Beträffande motiveringen för nybyggnaden för biokemiska institutionen

hänvisas till tidigare framställning i ärendet och i all synnerhet till den

skrivelse av professor A. Tiselius som finnes citerad i 1947 års statsverksproposition

(Bil. 29 Kapitalbudgeten s. 3—5). Biokemiska institutionen är

för närvarande en institution med en professor, två stipendierade docenter,

vetenskapliga och tekniska hjälpkrafter på stat och ett stort antal doktorander

och licentiander, men är helt i avsaknad av egna lokaler. Det provisorium,

som omtalats i tidigare skrivelser, enligt vilket institutionen till den

30 aug. 1949 får förfoga över vissa utrymmen i fysikalisk-kemiska institutionen,

kan ej gärna fortgå efter detta datum. Professuren i fysikalisk

kemi skall då nybesättas, och lokalerna i den nuvarande institutionsbyggnaden

som beräknats för den fysikaliska kemiens behov 1930 kunna omöjligen

nu räcka till både för denna vetenskapsgren, för biokemien och för

den omfattande forskningsverksamheten i anknytning till det nya cyklotronlaboratoriet

som åtminstone i viss mån måste utnyttja lokaler i fysikalisk-kemiska

institutionsbyggnaden.

Då byggnadsprogrammet avser tillbyggnader till en och samma, redan

existerande byggnadskropp måste det ekonomiskt sett innebära avsevärda

fördelar om arbetet kan utföras kontinuerligt och utan avbrott i den ordning

som ur teknisk och organisatorisk synpunkt ställer sig gynnsammast.

En dylik uppfattning torde också ha legat till grund för byggnadsstyrelsens

framställning i ärendet. Att en dylik anordning har största betydelse för

verksamheten vid institutionerna behöver knappast påpekas.

Då i propositionen såsom motiv för att begränsa anslaget till 500 000 kronor

åberopas läget på byggnadsmarknaden, tillåter jag mig att ytterligare

anföra följande.

För en institution med den utomordentliga vetenskapliga betydelse, varom

här är fråga, synes förtursrätt kunna begäras. Alldeles oavsett detta bör

emellertid understrykas att anslaget är avsett för en period, som slutar först

den 1 juli 1950, alltså om ett och ett halvt år. Huru läget på byggnadsmarknaden

kommer att gestalta sig under denna långa tid kan icke nu förutses.

Det är emellertid klart att om endast det i propositionen begärda anslaget

beviljas av riksdagen, varje möjlighet borttages att under tiden fram till

den 1 juli 1950 sätta i gång mer än en del av bygget. Detta innebär att man

kommer att förlora möjligheten att utnyttja den ljusning på byggnadsmarknaden,

som kan komma att visa sig under tiden fram till den 1 juli

1950.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr ''53.

Utskottet får framhålla, att enligt vad utskottet under hand inhämtat utsikter

icke torde föreligga för att i den för år 1949 beräknade byggnadskvoten

för universitet, högskolor in. m. bereda utrymme jämväl för ifrågavarande

byggnadsföretag. Med hänsyn härtill torde det icke kunna förväntas

att byggnadstillstånd kommer att meddelas tidigare än för arbetenas

igångsättande å den biokemiska institutionen i början av år 1950. På grund

av anförda omständigheter har utskottet icke funnit skäl föreligga att såsom

i motionen I: 21 påyrkats för ändamålet nu bevilja högre anslagsbelopp

än vad Kungl. Maj :t föreslagit. Utskottet, som alltså ansluter sig till Kungl.

Maj :ts förslag och avstyrker bifall till nämnda motion, vill emellertid framhålla,

att utskottet finner det angeläget att ifrågavarande byggnadsföretag

i§ån§sättes nästa år och att arbetena för såväl den biokemiska som den kemiska

institutionen därefter fullföljas utan avbrott, vilket även ur ekonomiska

synpunkter torde vara mest rationellt. Skulle lättnader på byggnadsmarknaden

under innevarande år uppstå, förutsätter utskottet, att Kungl.

Maj :t tager under omprövning huruvida icke berörda byggnadsföretag kunde

påbörjas vid en tidigare tidpunkt än den nu beräknade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen I: 21, till Nybyggnader för kemiska

och biokemiska institutionerna vid universitetet i Uppsala

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

2:o) Uppförande av nybyggnader för fysiska institutionen vid universitetet

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket avser

anvisande av återstoden av det tidigare beräknade totala medelsbehovet för

byggnadsföretaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppförande av nybyggnad för fysiska

institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1949/

50 anvisa ett investeringsanslag av 1 100 000 kronor.

3:o) Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 3, s. 3 och 4), vilket avser en första medelsanvisning

till inredning av källare och vindar i olika institutionsbyggnader in. in. i

syfte att utvinna nya utrymmen för undervisningen och forskningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid Lunds

universitet för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kronor.

4:o) Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 4 och 5), vilket avser anvisande av medel

till slutförande av huvudlednings- och vägsystemet inom Norrbackaområdet

in. in., hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

5

att riksdagen må till Nybyggnad för karolinska medikokirurgiska

institutet för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 583 000 kronor.

5:o) Uppförande av ett tandläkarinstitut i Malmö. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 5, s. 5 och 6), vilket avser anvisande av medel till

täckande av vissa merkostnader för ifrågavarande byggnadsföretag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppförande av ett tandläkarinstitut i

Malmö för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 1 250 000 kronor.

6:o) Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 6, s. 6—9) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av tekniska högskolan

i Stockholm för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kronor.

7:o) Nybyggnad för Chalmers tekniska högskola. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 7, s. 9—11), vilket avser anvisande av medel till

slutförande av den i nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik ingående

värme- och kraftcentralen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 114 000 kronor.

8:o) Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 11—13), vilket bland annat avser fortsatt

medelsanvisning till byggnadsarbetena vid seminarierna i Göteborg,

Härnösand, Kristianstad, Linköping och Stockholm, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

O

9:o) Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Strängnäs.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 13—15), vilket avser

anvisande av medel till gymnastikbyggnad vid seminariet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa till- och ombyggnadsarbeten

vid småskoleseminariet i Strängnäs för budgetåret 1949/50

anvisa ett investeringsanslag av 270 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 53.

10:o) Om- och nybyggnadsarbeten vid vårdanstalten för dövstumma med

komplicerat lyte. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 15), vilket

avser anvisande av medel till återstoden av den beräknade totalkostnaden

för byggnadsföretaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och nybyggnadsarbeten vid

vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte för budgetåret

1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 345 000

kronor.

Statens utlåningsfonder.

11 :o) Statens lånefond för universitetsstudier. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 12, s. 16), vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lånefond för universitetsstudier

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

950 000 kronor.

12 :o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 13, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret

1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000

kronor.

Uppskjuten fråga.

13:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om Kungl.

Maj :ts under punkten 10 Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i

Tärna framlagda förslag, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 22 mars 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,

Sven Larsson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Heiding, Gillström, Berling, Johan

Eric Ericson, Hesselbom, Bergh och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Mårtensson i Uddevalla,

Larsson i Stockholm, Wallentheim, Lindholm, Åkerström, Bergstrand,

Hoppe, Thapper, Onsjö, Birke och Widén.

497405. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:121 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridandet av vissa förlikningskostnader. a1 i texten