Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1949-03-11 · 58 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 55 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1949:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1949/50 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
kar Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1949)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. M;ij:t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet uppföra två byråchefstjänster i
Cr 10, att å övergångsstat uppföra en förste kanslisekreterartjänst i Ca 29
samt att avföra sju telefonisttjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
562 300 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Isaksson m. fl. (I: 35)
och den andra inom andra kammaren av herr Dickson (II: 35), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta icke anslå medel till inrättandet av någon ny
byrå inom kommunikationsdepartementet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen I: 35.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 626 600 kronor.
Kungl. Maj:t har framlagt förslag om en fastare organisation av arbetet
å statssekreteraravdelningen. Sålunda föreslås, att beredningen av framför
allt ekonomiska och trafikpolitiska frågor sammanhälles inom en särskild,
statssekreteraren underställd byrå under ledning av en byråchef. Aven övriga
ärenden å avdelningen föreslås skola närmast under statssekreteraren
handläggas av en byråchef. De båda byråchefstjänsterna föreslås skola pla
1—496
49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 saml. Nr 6.
2
Statsutskottets utlåtande nr 6.
ceras i Cr 10. Vid bifall härtill föreslås att en ordinarie förste kanslisekreterarbefattning
överföres å övergångsstat och att anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal minskas med 15 000 kronor, motsvarande
en nu befintlig arvodestjänst å statssekreteraravdelningen.
Då numera en särskild för statsdepartementen gemensam organisationsavdelning
finnes inrättad inom finansdepartementet, föreslås att under densamma
inordnas viss till kanslihusets allmänna administration hänförlig personal,
som f. n. sorterar under kommunikationsdepartementet, nämligen dels
sju telefonister i Ca 8 och dels två icke-ordinarie expeditionsvakter. I samband
härmed anses departementets avlöningsanslag också kunna minskas
med de medel, som finnas inräknade i detsamma för avlönande av vikarier
i telefonväxeln. Vidare anses anslaget böra reduceras med belopp, motsvarande
lönerna för två för kanslihusannexet beräknade expeditionsvakttjänster
i Ce 9, vilka visat sig obehövliga.
För bestridande av automatiska utgiftsökningar på grund av löneklassuppflyttningar
och reglerad befordringsgång erfordras en ökning av ickeordinarieposten
med 2 100 kronor. Slutligen föreslås att ordinarieposten
minskas med 22 000 kronor och icke-ordinarieposten ökas med 20 000 kronor
med anledning av att fyra av departementets ordinarie kontorsbiträden beräknas
komma att uppehålla extra ordinarie tjänster inom departementet
eller hos annan myndighet.
Utskottet. Kungl. Majrts förslag, att å kommunikationsdepartementets
statssekreteraravdelning skola inrättas två byråchefstjänster i lönegraden
Cr 10, har närmast motiverats med den nyinriktning av departementets
arbete som skett i samband med nödvändigheten att under senare år ägna
allt större uppmärksamhet åt de problem som sammanhänga med de statliga
investeringarna. Med hänsyn härtill har det synts departementschefen
lämpligt att beredningen av de trafikekonomiska och trafikpolitiska frågorna,
sedda mot bakgrunden av den allmänekonomiska utvecklingen, för framtiden
sammanhålles inom en särskild statssekreteraren underställd byrå under
ledning av en byråchef. Jämväl för handläggningen av de på statssekreteraravdelningen
ankommande allmänt administrativa arbetsuppgifterna, vilka
successivt tilltagit i omfattning, har behov ansetts föreligga av en befattningshavare
i byråchefs löneställning.
Då motiveringen för förevarande förslag synts utskottet något knapphändig,
har utskottet under hand inhämtat ytterligare upplysningar rörande
de förhållanden som ansetts påkalla, att kommunikationsdepartementets
personalorganisation förstärkes med ifrågavarande byråchefstjänster.
Utskottet har av dessa upplysningar bibragts den uppfattningen, att
skäl kunna åberopas till förmån för Kungl. Maj:ts förslag. I likhet med
vad som uttalats i motionerna 1:35 och II: 35 finner utskottet det dock
tveksamt, huruvida den föreslagna omorganisationen bör komma till stånd i
nuvarande läge, då av olika anledningar en mycket långtgående begränsning
av den statliga investeringsverksamheten visat sig nödvändig. I detta samman
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
3
hang torde jämväl böra erinras om att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
med ytterst få undantag funnit sig icke böra biträda de olika myndigheternas
framställningar om inrättande av högre tjänster.
Av nu anförda skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att kommunikationsdepartementets
personalorganisation förstärkes med två befattningar
såsom byråchef i lönegraden Cr 10. Yad departementschefen i övrigt
föreslagit beträffande departementets avlöningsanslag har icke givit utskottet
anledning till erinran. Den av utskottet förordade ändringen i Kungl. Maj:ts
förslag innebär i anslagstekniskt avseende, att ordinarieposten bör minskas
med (17 400 + 17 400 — 13 848) 20 952 eller i runt tal 21 000 kronor, att ickeordinarieposten
bör uppräknas med 15 000 kronor, motsvarande avlöningen
för den arvodestjänst som i samband med omorganisationen förutsatts
skola indragas, samt att anslagsposten till rörligt tillägg minskas med (1 728
+ 1 728 —1 662) 1 794 eller i runt tal 1 800 kronor. Kommunikationsdepartementets
avlöningsanslag skulle sålunda komma att reduceras med i runt tal
(21 000 + 1 800 — 15 000) 7 800 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 35 och II: 35,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet avföra sju telefonisttjänster i
Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen ........................... 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 269 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 203 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 53 800
Summa kronor 554 500;
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 554 500 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en sänkning av anslaget med 174 500 kronor, beroende på överföring
fr. o. in. nästa budgetår från sjätte till sjunde huvudtiteln av vissa
för statsdepartementen gemensamma expenskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 45 500
kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 4—7) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga vissa av
departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1949/50, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4 112 000 kronor.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 4 075 000 kronor,
därav 2 037 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslagshöjningen är till en del föranledd av bestämmelserna om reglerad
befordringsgång och löneklassuppflyttningar. Departementschefen har emellertid
även funnit sig böra tillstyrka av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagen omorganisation av styrelsens konstruktionsbyrå, innebärande dels
att en förste byråingenjörstjänst i Ca 29 och 4 byråingenjörstjänster i Ce 27
inrättas, dels 6 byråingenjörstjänster i Ce 24 indragas. Vidare förordas att
den för chefen för förråds- och verkstadsbyråns förvaltningsavdelning avsedda
förste byråingenjörstjänsten i Ca 29 utbytes mot en byrådirektörstjänst
i Ca 31 samt att för skötseln av det för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartsstyrelsen gemensamma nya ämbetshuset inrättas en tjänst
som värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12 och en
eldartjänst i Ce 9. För portvaktssysslorna beräknas ett arvodesbelopp av
900 kronor. Slutligen föreslås att ur personalförteckningen avföres en på
övergångsstat placerad byråchefstjänst, vars innehavare den 1 juli 1949 avgår
med pension.
TJtskottet. Av departementschefen förordad omorganisation inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens konstruktionsbyrå, som syftar till att genom förbättrade
rekryteringsförhållanden söka undvika täta personalbyten och till
att förläna byrån bättre funktionsduglighet, tillstyrkes av utskottet. Mot
övriga av departementschefen framlagda förslag har utskottet icke heller
något att erinra. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppföra följande ytterligare
tjänster, nämligen 1 byrådirektör i Ca 31, 1 värmeledningsskötare,
tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12, 5 kontorsbiträden
i Ca 8 och 4 byråingenjörer i Ce 27, ävensom att ur förteckningen
avföra 1 byråchefstjänst å övergångsstat i Ca 33;
Statsutskottets utlåtande nr 6.
5
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 1 397 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 4 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.......................................... 2 272 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 439 000
Summa kronor 4112 000;
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4112 000 kronor, därav
2 056 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 4, s. 7 och 8) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
815 000 kronor, därav 407 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 720 000 kronor.
Av den för nästa budgetår föreslagna anslagsökningen belöpa 5 000 kronor
å posten till sjukvård m. m., 45 000 kronor å posten till bränsle, lyse och
vatten, 20 000 kronor å posten till publikationstryck, avseende medel för utgivande
av en informationstidskrift för personalen vid verket, samt 25 000
kronor å posten till reseersättningar.
Departementschefen har i förevarande sammanhang förklarat sig icke hava
något att erinra mot att kostnader för resor till utlandet i samband med inköp
av maskiner m. m. samt vid kontroll av pågående fabrikation och leveranser
bestridas av medel under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Nämnda kostnader bestridas nu i regel av sjätte huvudtitelns anslag till extra
utgifter.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslagsberäkningen tillstyrkes
av utskottet. Yad departementschefen förordat i fråga om bestridandet av
kostnaderna för resor till utlandet föranleder icke någon utskottets erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
815 000 kronor, därav 407 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Vagförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 9—11)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteck
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 6.
ningen för vägförvaltningarna uppföra ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50, dels
ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 10 904 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 10 745 000 kronor.
Uppförandet i personalförteckningen av ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 föranledes av bestämmelserna om reglerad befordringsgång.
Den föreslagna anslagshöjningen betingas, förutom av den reglerade befordringsgången
och löneklassuppflyttningar, därav att under anslaget inräknats
medel för 10 i princip redan förut godkända skrivbiträdestjänster för
depåverkstäderna.
Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna uppföra ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 4 900 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 836 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 1 168 000
Summa kronor 10 904 000;
c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 10 904 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 11 och 12), som innebär ökning av posten till sjukvård
m. m. med 10 000 kronor, posten till underhåll och drift av tjänstebilar med
350 000 kronor, posten till reseersättningar med 54 000 kronor och posten
till övriga expenser med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2136 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
7
7:o) De lokala vägnämnderna m. in. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 7, s. 12), vilket innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Be lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 12 och 13), vilket
innebär en anslagshöjning för nästa budgetår med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
9:o) Allmänna riktlinjer för beräkningen av väganslagen för budgetåret
1949/50. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 13—20) framlagt vissa allmänna synpunkter
beträffande beräkningen av väganslagen för budgetåret 1949/50.
Väg- och vattenby g gnadsstyr elsen har i skrivelse den 30 september 1948
framlagt beräkning av anslagsbehovet för vägunderhåll och vägbyggnader
m. m. under budgetåret 1949/50.
Inledningsvis erinrar styrelsen om att styrelsen i sina petita för innevarande
budgetår framhållit bland annat att såsom utvecklingen varit inom
vägväsendet under de senaste åren varken ökningen i trafikens omfattning
eller medelsanvisningarnas storlek blivit avgörande för den takt, i vilken de
allmänna vägarna kunnat upprustas och förbättras. I stället hade läget på
material- och maskinmarknaden och framför allt på arbetsmarknaden blivit
den dirigerande faktorn i fråga om omfattningen av vägförbättringsarbetena.
Läget för vägväsendet är, fortsätter styrelsen, fortfarande mycket bekymmersamt
på grund av att nödvändiga arbeten kunna komma till utförande
blott i mycket begränsad omfattning. En viss förbättring har dock inträtt därigenom
att vägförvaltningarna erhållit medgivande att från den 1 september
1948 något öka den för varje län fastställda högsta arbetsstyrkan för bland
annat vägunderhållet. Viss lättnad kan även påräknas genom den från samma
tid medgivna möjligheten att för vissa arbeten utnyttja s. k. dold arbetskraft.
Om de lättnader, som erhållits beträffande arbetskraft, kunde helt utnyttjas
för det egentliga vägunderhållet, skulle detta, förklarar styrelsen, kunna bedrivas
utan några personalsvårigheter. De fastställda arbetsstyrkorna skola
emellertid användas jämväl för förstärknings- och förbättringsarbeten samt
för beläggningsarbeten. Dessa höra för närvarande till de viktigaste åtgärderna
för vägnätets upprustning. En ytterligare ökning av arbetsstyrkan för
ifrågavarande ändamål är därför nödvändig.
Förutom nyssnämnda upprustningsarbeten kräves emellertid att vissa andra
8
Statsutskottets utlåtande nr 6.
vägarbeten och i första hand broarbeten utföras jämsides därmed. Styrelsen
framhåller, att det måste vara angeläget, att vägarnas och broarnas standard
snabbt förbättras så att transportarbetet kan effektiviseras och därigenom
underlätta en särskilt i nuvarande läge betydelsefull produktionsökning. Genom
en förbättrad transportapparat med övergång till större och tyngre transportenheter
kunna dels transportkostnaderna avsevärt reduceras, dels icke
obetydlig arbetskraft inbesparas. I en till styrelsens skrivelse fogad promemoria
har resultatet framlagts av en inom styrelsen verkställd utredning om
betydelsen för transportekonomien av en förbättrad väg- och brostandard.
Styrelsen har vidare erinrat, att vägdistrikten under 1930-talet nedlade i
medeltal ca 45 miljoner kronor eller, omräknat till nu gällande löne- och
prisnivå, ca 85 miljoner kronor om året på väg- och brobyggnader, beredskapsarbeten
oräknade. Vid sin beräkning av väganslagen för budgetåret
1949/50 har styrelsen utgått från att kvoten för statliga vägbyggnadsarbeten
fr. o. m. arbetsåret 1949 höjes från 8,5 till 30 miljoner kronor samt att kvoten
för brobyggnadsarbeten ökas för arbetsåret 1948 från 9 till 15 miljoner kronor
samt fr. o. m. arbetsåret 1949 till 20 miljoner kronor.
I en på s. 14 i propositionen återgiven sammanställning, vartill utskottet
hänvisar, har styrelsen angivit verklig resp. beräknad medelstillgång under
budgetåren 1947/48—1949/50 samt verklig resp. beräknad medelsförbrukning
under denna period å väg-, gatu- och brobyggnadsanslagen samt bidragsanslagen
till enskild väghållning.
Automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1949/50 ha av styrelsen
beräknats till ca 435 miljoner kronor, varav 210 miljoner kronor belöpa på
tilläggsskatten på bensin och brännoljor. Styrelsen har utgått från att av
nämnda medel ett belopp av 295 miljoner kronor skulle tagas i anspråk
för de anslag, vilka helt eller delvis skola avräknas mot automobilskattemedlen.
I anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse ha utlåtanden
avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen och statens industrikommission
(s. 15—17).
Departementschefen har anfört följande.
»Strävandena att åstadkomma en ekonomisk stabilisering i landet ha
även under det sistförflutna budgetåret nödvändiggjort en stark begränsning
av investeringsverksamheten inom vägväsendet. Denna begränsning
har självfallet hårdast drabbat de mera arbetskrafts- eller materialkrävande
investeringarna, såsom nyanläggningar och ombyggnader av vägar
samt brobyggnader. Till följd härav har medelsförbrukningen å motsvarande
väganslag, för vilkas användning erfordras särskilda byggnadstillstånd, varit
relativt obetydlig och samtidigt ha de redan tidigare stora reservationerna
å dessa anslag ytterligare ökats under budgetåret. Såsom närmare framgår
av den på s. 14 återgivna sammanställningen ha nettoutgifterna å ifrågavarande
anslag — varmed avses anslagen till nyanläggning och ombyggnad
av bygdevägar, ödebygdsvägar och huvudvägar, stensättning av vägar, brobyggnader,
byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
Statsutskottets utlåtande nr 6.
9
vägar och broar, bidrag till byggande av vägar och gator i städer och stadsliknande
samhällen, som äro väghållare, samt bidrag till byggande av enskilda
vägar — under budgetåret 1947/48 uppgått till sammanlagt 22,o miljoner
kronor mot 17,3 miljoner kronor under budgetåret 1946/47. Mot den
angivna medelsförbrukningen för budgetåret 1947/48 av 22,o miljoner kronor
svarade dels kvarstående reservationer om tillhopa 104,2 miljoner kronor
och dels nya anslagsmedel om sammanlagt 63,6 miljoner kronor eller
alltså tillhopa icke mindre än 167,8 miljoner kronor. Som följd härav hade
reservationerna vid budgetårets slut ökats till 145,8 miljoner kronor. I fråga
om medelsförbrukningen kan till jämförelse framhållas att de årliga investeringsutgifterna
— omräknade efter nuvarande löne- och prisnivå — för nyanläggning
och ombyggnad av allmänna vägar på landsbygden samt för brobyggnader
under åren närmast före det senaste kriget, frånsett beredskapsarbeten,
uppgingo till sammanlagt omkring 85 miljoner kronor. Motsvarande
siffra för budgetåret 1947/48 utgör 18,7 miljoner kronor.
För budgetåren 1948/49 och 1949/50 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknat nettoutgiftema å förenämnda, av särskilda byggnadstillstånd beroende
anslag till 64,o resp. 96,o miljoner kronor, varvid styrelsen räknat med
en tilldelning av nya anslagsmedel för det sistnämnda budgetåret med 52,6
miljoner kronor. En sådan utvidgning av investeringsverksamheten förutsätter,
att byggnadstillstånd för denna verksamhet i fortsättningen meddelas
i en väsentligt ökad omfattning, vilket styrelsen vid sina beräkningar också
särskilt framhållit. Att synnerligen angelägna behov av investeringar föreligga
på detta område och att en fortsatt stagnation i många fall kan komma
att förorsaka stora olägenheter för samfärdseln, är ett känt förhållande. Trots
detta kan jag med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget icke för närvarande
finna några omständigheter, som ge anledning till förhoppning att
väginvesteringarna under den närmaste tiden skola kunna ökas i någon väsentlig
mån över 1948 års nivå. Denna uppfattning bestyrkes också av de i det föregående
återgivna yttrandena av arbetsmarknadsstyrelsen och industrikommissionen.
Under sådana förhållanden anser jag heller icke befogat att för
budgetåren 1948/49 och 1949/50 räkna med medelsförbrukningssiffror av den
storlek väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivit. En viss ökning i förhållande
till investeringsutgifterna under budgetåret 1947/48 är emellertid sannolik,
med hänsyn bl. a. till inträdda tidsförskjutningar i fråga om utförandet
av vissa arbeten, för vilka byggnadstillstånd meddelats. Det har också på
den senaste tiden visat sig möjligt att lämna byggnadstillstånd till en del
företag utöver den beräknade tillståndsramen, främst i sådana fall då s. k.
dold arbetskraft funnits att tillgå. Även med beaktande av dessa omständigheter
finner jag icke sannolikt, att medelsförbrukningen å de anslag varom
här är fråga kommer att under innevarande och nästföljande budgetår överstiga
35 resp. 45 miljoner kronor. Vid sådant förhållande och med hänsyn
till de föreliggande stora reservationerna å anslagen torde medelsanvisningen
för budgetåret 1949/50 kunna begränsas till ett totalbelopp av
ungefär samma storleksordning som för innevarande budgetår, för vilket an
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 6.
visats sammanlagt endast 9,4 miljoner kronor för hithörande ändamål. En
sådan begränsning av medelsanvisningen kommer att medföra, att anslagsreservationerna
vid utgången av budgetåret 1949/50 reduceras till en mera
normal nivå.
Vid avvägningen av de olika vägbyggnadsanslagen för budgetåren 1947/48
och 1948/49 har en jämförelsevis rikligare medelstilldelning i nuvarande läge
ansetts böra ske i fråga om de anslag, genom vilka sådana företag kunna utföras,
som ge en i tiden närmare liggande besparing i trafik- och underhållsarbetet.
Detta gäller i första hand anslagen till vägbeläggningar samt till
förstärkning och förbättring av vägar. Dessa arbeten, vilka i stor utsträckning
kunna utföras maskinellt och därför kräva relativt små insatser av
arbetskraft, få utföras utan särskilda byggnadstillstånd. För förstärknings- och
förbättringsarbetena anlitas huvudsakligen väg- och vattenbyggnadsverkets
vägunderhållsarbetare och för beläggningsarbetena främst hos beläggningsentreprenörerna
fast anställd, specialutbildad arbetskraft. I vissa fall har
också s. k. dold arbetskraft kunnat ställas till förfogande för dessa ändamål.
Medelsförbrukningen å ifrågavarande båda anslag uppgick under budgetåret
1947/48 till 20,6 miljoner kronor och beräknas för budgetåret
1948/49 till ca 38,o miljoner kronor. Reservationerna vid utgången av sistnämnda
budgetår torde icke bli större än vad som erfordras för slutförande
av 1949 års vägbeläggningsprogram. Med hänsyn bl. a. till de betydande
och omedelbara fördelar för stora delar av vägtrafiken, som dessa arbeten
visat sig medföra, vore det önskvärt om denna verksamhet, trots de allmänna
kraven på skärpt återhållsamhet i fråga om statsutgifterna, även i fortsättningen
kunde bedrivas åtminstone i en i huvudsak oförminskad omfattning.
För budgetåret 1949/50 skulle därvid behöva anvisas anslag om sammanlagt
omkring 30 miljoner kronor för ifrågavarande ändamål.
Yad angår anslagen till vägunderhållet, bidrag till underhåll av vägar och
gator i städer och samhällen, som äro väghållare, samt bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. motsvarade medelsförbrukningen å dessa anslag under
budgetåret 1947/48 i stort sett de för detta budgetår anvisade beloppen. En
liknande överensstämmelse torde komma att föreligga även under innevarande
budgetår. För att bibehålla underhållsarbetet vid i huvudsak nuvarande
omfattning, skulle, med hänsynstagande jämväl till inträdda löne- och
prisstegringar m. m., erfordras en medelsanvisning inom förevarande anslagsgrupp
av omkring 170 miljoner kronor för budgetåret 1949/50.
Yid beräkningen av väganslagen för budgetåren 1947/48 och 1948/49 förutsattes
att medelstilldelningen å dessa anslag skulle hållas inom ramen för
de beräknade automobilskattemedelsinkomsterna. Chefen för finansdepartementet
har i annat sammanhang uppskattat dessa inkomster för budgetåret
1949/50 till 435 miljoner kronor. Därav belöper emellertid ett belopp av 210
miljoner kronor på tilläggsskatten på bensin och brännoljor, vilken skatt
tillkommit bl. a. för att överbalansera statsbudgeten och därför tills vidare
icke skall tagas i anspråk för vägväsendets utgifter. De automobilskattemedel,
vilka skulle kunna disponeras för vägutgifterna och övriga hithörande anslags
-
Statsutskottets utlåtande nr G.
11
ändamål, skulle alltså uppgå till 225 miljoner kronor. Av vad i det föregående
anförts torde framgå att detta belopp tillsammans med förefintliga reservationsmedel
skulle vara tillräckligt för att under nästa budgetår resp. arbetsår
bibehålla väghållningsarbetet vid oförminskad omfattning och även, särskilt
i vad avser den egentliga investeringsverksamheten, i viss mån öka detsamma.
Det allmänna ekonomiska läget gör det emellertid nödvändigt att för vägväsendets
del liksom på åtskilliga andra områden nu ytterligare begränsa anspråken
på landets arbetskrafts- och materialresurser till förmån för sådan
produktion, som är av särskild vikt ur exportsynpunkt eller för landets mera
vitala försörjningsbehov. Jag anser mig därför nödsakad föreslå, att även
viss del av de ordinarie automobilskattemedlen, i likhet med tilläggsskatten,
tills vidare icke skall fördelas på väganslagen utan tillföras budgetutjämningsfonden.
Jag vill emellertid erinra om att sålunda överförda medel enligt av
bevillningsutskottet gjort uttalande mot vilket riksdagen ej haft någon erinran
dock böra framdeles komma vägväsendet till godo. I överensstämmelse
härmed förordar jag, att den totala medelsanvisningen å väganslagen samt å
övriga anslag, till den del de skola avräknas mot automobilskattemedlen, för
budgetåret 1949/50 begränsas till i huvudsak samma belopp, som utgjorde
ramen för motsvarande anslagsberäkning i 1948 års statsverksproposition,
nämligen 210 miljoner kronor, samt att anslaget till avsättning till statens
automobilskattemedelsfond upptages allenast med ett formellt belopp.
Ifrågavarande begränsning kräver att större återhållsamhet nu också måste
iakttagas i fråga om utgifterna för vägunderhållet och för vägbeläggningsverksamheten.
En icke oväsentlig minskning av medelstilldelningen för dessa
ändamål i förhållande till den som förutsatts för innevarande budgetår är sålunda
nödvändig.
Det torde i förevarande sammanhang böra understrykas att begränsningen
av väghållningsarbetet icke är föranledd av någon brist på automobilskattemedel
— tilläggsskatten å bensin inbringar ju f. n. mycket avsevärda belopp,
som i ett ändrat läge böra kunna användas för att återhämta den nuvarande
eftersläpningen på vägväsendets område. Såsom förut framhållits har ifrågavarande
begränsning genomförts av helt andra skäl, nämligen det nu föreliggande
behovet av en strängare hushållning med produktionskrafterna och av
en överbalansering av statsbudgeten. Då finansieringen av vägutgifterna sålunda
f. n. utgör ett problem av sekundär betydelse, kan den i 1947 och 1948
års statsverkspropositioner berörda frågan om ändrade grunder för vägväsendets
finansiering sägas sakna omedelbar aktualitet.»
I förevarande sammanhang torde få anmälas följande motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herrar von Seth och Boman i Kieryd
väckt motion (11:56), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1949/50 anvisa anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedel, med
sammanlagt 225 miljoner kronor och att därvid det i statsverkspropositionen
äskade anslaget 138 miljoner kronor till vägunderhållet höjes till 153 miljoner
kronor;
12
Statsutskottets utlåtande nr 6.
dels en inom andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile väckt motion
(II: 247), vari hemställts, att de i motionen till 229 miljoner kronor beräknade
bilskattemedlen skola anvisas för landets vägväsende, att de å väg- och vattenbyggnadsverket
belöpande, till 4 miljoner kronor beräknade ökade utgifterna
för extra bensinskatt ytterligare anvisas till väg- och vattenbyggnadsvei''ket
samt att de 23 miljoner kronor, som, om motionen bifalles av riksdagen, tillföras
vägväsendet utöver de medel, som föreslagits i statsverkspropositionen,
disponeras på följande sätt, nämligen 5 miljoner kronor till vägunderhållet,
8,4 miljoner kronor till förstärkning och förbättring av vägar, 5 miljoner kronor
till vägbeläggningar, 4 miljoner kronor till broförstärkningar och 0,6 miljon
kronor till bidrag till byggande av enskilda vägar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Heiding ra. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av herr
Werner ra. fl. (11:59), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta anvisa
ett reservationsanslag av 20 miljoner kronor till förstärkning och förbättring av
vägar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom företa kammaren av
herr Lars Andersson ra. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr
Jonsson i Skedsbygd ra. fl. (II: 101), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta anvisa ett reservationsanslag av 3 miljoner kronor till bidrag till byggande
av enskilda vägar;
dels en inom andra kammaren av herr Jonsson i Skedsbygd ra. fl. väckt
motion (II: 246), vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte såsom bidrag
till underhållet av enskilda utfartsvägar anvisa ett belopp av 5 290 000
kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundqvist ra. fl. (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nolin och Nilsson i Bästekille (11:58), i vilka hemställts, att riksdagen vid
behandling av sjätte huvudtiteln måtte besluta sådan omgruppering av de olika
anslagen att till vägbeläggningar för budgetåret 1949/50 kan disponeras ett
reservationsanslag av — i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 15 miljoner
kronor — 20 miljoner kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom företa kammaren av
herr Lundqvist ra. fl. (I: 55) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nilsson i Bästekille och Nilsson i Svalöv (II: 57), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandling av sjätte huvudtiteln måtte vidtaga sådan omgruppering
av anslagen att till byggande av broar för budgetåret 1949/50 kan disponeras
ett reservationsanslag av 5 miljoner kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Velander ra. fl. (1:137) och den andra inom andra kammaren av herr
Sandberg ra. fl. (II: 231), i vilka hemställts, bland annat, att riksdagen måtte
vid sitt ståndpunktstagande till de i statsverkspropositionen framställda förslagen
om anslag till vägunderhåll och vägbyggnader beakta vad i motionerna
anförts om angelägenheten av att tillräckliga medel stå till förfogande för anläggande
av vägar och broar inom Norrland;
Statsutskottets utlåtande nr 6.
13
dels ock en inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion
(II: 167), vari hemställts, bland annat, att anslaget till undersökningar rörande
trafikolyckor m. m. måtte höjas till 100 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna I: 54, I: 55, I: 56 och 1:137 samt II: 56, II: 101,
II: 167, II: 246 och II: 247.
Utskottet. Till och med budgetåret 1947/48 ha de ordinarie bilskattemedlen
helt disponerats för vägutgifterna och övriga hithörande anslagsändamål.
Under krigsåren voro automobilskattemedlen icke av den storleksordning, att
de förslogo att bestrida samtliga dessa utgifter, vilka därför delvis fingo
finansieras av andra skattemedel. Under de sistförflutna budgetåren åter ha
de medelsanvisningar, som avräknas mot automobilskattemedlen, i princip
utmätts så att deras totala belopp hållits inom ramen för vad som för respektive
budgetår beräknades inflyta i automobilskattemedel. Samma princip tilllämpades
vid anslagsberäkningarna för innevarande budgetår såvitt angår de
normala automobilskattemedlen, medan däremot den av 1948 års riksdag beslutade
tilläggsskatten på bensin och brännoljor, som tillkommit för att överbalansera
statsbudgeten, ansågs tills vidare skola tillföras budgetutjämningsfonden
för att först framdeles komma vägväsendet till godo.
Från sålunda tillämpade principer har departementschefen vid sina i årets
statsverksproposition gjorda anslagsberäkningar gjort avsteg. Sålunda har
departementschefen — under hänvisning till att det allmänna ekonomiska läget
gör det nödvändigt att för vägväsendets del ytterligare begränsa anspråken på
landets arbetskrafts- och materialresurser till förmån för sådan produktion,
som är av särskild vikt ur exportsynpunkt eller för landets mera vitala försörjningsbehov
— ansett sig nödsakad föreslå att även viss del av de ordinarie
automobilskattemedlen — 15 miljoner av de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till 225 miljoner beräknade — skall i likhet med tilläggsskatten tills
vidare tillföras budgetutjämningsfonden. Till följd härav skulle medelsanvisningarna
under här avsedda anslag komma att begränsas till 210 miljoner
kronor, d. v. s. till samma belopp som utgjorde ramen för motsvarande
anslagsberäkning i 1948 års statsverksproposition.
Mot detta förslag ha erinringar framställts i vissa motioner. Sålunda har i
motionen II: 56 yrkats att anslagen inom automobilskattemedlens ram skola
höjas till sammanlagt 225 miljoner kronor. I motionen II: 247 åter har yrkats
att de ordinarie automobilskattemedlen för budgetåret 1949/50 skola upptagas
i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag till 229 miljoner kronor och att
dessa medel i sin helhet liksom därutöver 4 miljoner kronor — motsvarande
väg- och vattenbyggnadsverkets ökade utgifter till följd av den extra tilläggsskatten
— skola användas för vägutgifterna och övriga hithörande anslagsändamål.
Vidare har i de likalydande motionerna I: 54 och II: 59 samt de likalydandc
motionerna I: 85 och II: 101 ävensom i motionen II: 246 yrkats höj
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 6.
ning av vissa väganslag, som, därest yrkandena bifallas, skulle betyda ett
överskridande av den av departementschefen beräknade ramen med 8,4 respektive
1,5 miljoner kronor och 690 000 kronor. Jämväl i motionen II: 167 ha
yrkanden framställts om viss anslagsökning i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag.
Utskottet vill för egen del till en början konstatera, att med den av departementschefen
utmätta ramen vägarbetena — särskilt vägunderhållet och vägbeläggningsverksamheten
— under nästa budgetår icke komma att kunna bedrivas
ens i samma utsträckning som under innevarande budgetår. Mot bakgrunden
av den eftersläpning av såväl underhålls- som nybyggnadsarbeten som
varit rådande under en följd av år är givetvis önskvärt att kunna så snart som
möjligt giva här avsedda arbeten det större omfång som motiveras av trafikökningen
och som erfordras för att inhämta vad som hittills eftersatts. Å
andra sidan måste, såsom departementschefen framhållit, strävandena att åstadkomma
en ekonomisk stabilisering inom landet verka starkt återhållande när
det gäller att bestämma ramen för vägväsendets utgifter. Landets samlade
arbetskrafts- och materialresurser måste i nuvarande läge disponeras så att
jjroduktion, som är av vikt ur exportsynpunkt eller för landets mera vitala
försörjningsbehov, befrämjas. Enligt utskottets mening lärer vidare, så länge
betydande reservationer förefinnas å väg- och brobyggnadsanslagen samt anslagen
för enskild väghållning, frågan mindre gälla storleken av de nya anslagen
för dessa ändamål än möjligheterna att utnyttja redan anvisade medel.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om det ofrånkomliga i att
för nästa budgetår i möjligaste mån begränsa utgifterna även på vägväsendets
område. Utskottet tillstyrker att den totala medelsanvisningen å väganslagen
samt å de övriga anslag som skola avräknas mot automobilskattemedlen därvid
begränsas till i huvudsak samma belopp som utgjorde ramen för motsvarande
anslagsberäkning i 1948 års statsverksproposition, 210 miljoner kronor,
samt att överskjutande ordinarie automobilskattemedel ävensom vad
som inflyter i form av tilläggsskatt tillföras budgetutjämningsfonden. Utskottet
vill emellertid understryka departementschefens uttalande att sålunda
till budgetutjämningsfonden överförda medel skola framdeles komma vägväsendet
till godo.
Av vad nu sagts framgår att utskottet icke kan tillstyrka bifall till motionsvis
framställda yrkanden — motionerna I: 54 och II: 59, I: 85 och II: 101,
1:137 och II: 231, II: 56, II: 246 samt II: 247 — om höjning av visst
anslag som komme att medföra överskridande av förenämnda ram av 210
miljoner kronor. Under förevarande punkt kommer utskottet att hemställa
om avslag å motionerna II: 56 och II: 247, i vad dessa avse yrkande om att den
totala medelsanvisningen å väganslagen och de övriga anslag, som skola avräknas
mot automobilskattemedlen, skall höjas till 225 miljoner (motion II: 56)
respektive 233 miljoner kronor (motion II: 247). I det följande avser utskottet
att vid behandlingen av de olika anslagen hemställa om avslag å samtliga i nu
Statsutskottets utlåtande nr 6. 15
nämnda motioner ävensom i motionen II: 167 framställda yrkanden om höjning
av visst speciellt anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.
I vissa andra motioner — I: 55 och II: 57 samt I: 56 och II: 58 — har yrkats
på en ändrad anslagsberäkning i syfte att inom ramen för förenämnda belopp
av 210 miljoner kronor anslaget till byggande av broar skall kunna anvisas
med ett från 100 kronor till 5 miljoner kronor förhöjt belopp (motionerna I: 55
och II: 57) samt att anslaget till vägbeläggningar skall kunna höjas från 15
till 20 miljoner kronor (motionerna I: 56 och II: 58). Utskottet delar i och
för sig uppfattningen om att en ökad brobyggnads- och vägbeläggningsverksamhet
är synnerligen eftersträvansvärd. Vad särskilt angår brobyggnaderna
framgår emellertid av vad departementschefen (s. 48) uttalat, att med hänsyn
till förefintliga reservationer en dylik ökad verksamhet väntas bliva möjlig
under innevarande och nästa budgetår utan att brobyggnadsanslaget tillföres
nya medel. Av skäl som utskottet tidigare anfört och då utskottet icke
kan peka på något anslag, som skulle kunna minskas till förmån för nyssnämnda,
kommer utskottet i det följande vid behandlingen av brobyggnadsanslaget
respektive vägbeläggningsanslaget föreslå att berörda motioner lämnas
utan bifall.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet i förevarande sammanhang
hemställa,
att riksdagen må — med avslag å motionerna II: 56 och II: 247,
i vad de avse det sammanlagda beloppet av de anslag under
sjätte huvudtiteln, som skola avräknas mot automobilskattemedlen
— i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört.
10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 21—25) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 138 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 149 miljoner
kronor, därav 15 miljoner kronor å tilläggsstat för täckande av kostnaderna
för genom 1948 års kollektivavtal inträdda löneökningar samt för maskinkostnadsökningar,
föranledda av höjda priser på bensin och brännolja.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina anslagsberäkningar för nästa
budgetår utgått från det å innevarande budgetårs riksstat anvisade anslagsbeloppet
134 miljoner kronor med tillägg av 17 miljoner kronor, som styrelsen
funnit erforderligt för förenämnda kostnadsstegringar. Därutöver har styrelsen
äskat 4 miljoner kronor för utförande av slitlager på befintliga vägbeläggningar.
Styrelsen hemställer sålunda om ett anslag av 155 miljoner kronor.
överrevisorerna för väg- och vattenby g gnadsväsendet ha i sin den 18 november
1948 dagtecknade berättelse för budgetåret 1947/48 lämnat en redogörelse
för sina iakttagelser beträffande vägunderhållet. Å s. 23 och 24 i propositionen
16 Statsutskottets utlåtande nr 6.
lämnas en översikt av överrevisorernas uttalande härutinnan, vartill utskottet
hänvisar.
Departementschefen har, under hänvisning till sitt yttrande under punkten
9, förklarat sig kunna tillstyrka en medelsanvisning av allenast 188 miljoner
kronor samt anför följande.
»Såsom jag i den inledande redogörelsen för beräkningen av väganslagen
anfört, har jag, med hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge så långt
det är möjligt överbalansera statsbudgeten, utgått ifrån att medelstilldelningen
till vägunderhållet för budgetåret 1949/50 måste icke oväsentligt reduceras
i förhållande till den tilldelning, som förutsatts för innevarande budgetår.
Med beaktande av de övriga medelsbehov, som måste tillgodoses inom
den under punkten 9 angivna ramen för automobilskattemedelsanslagen, har
jag funnit mig böra föreslå, att anslaget anvisas med 138 000 000 kronor. Jag
har härvid tagit hänsyn bl. a. till det förhållandet att vägunderhållskostnaderna
på landsbygden kunna väntas minska till följd dels av att omfattande,
starkt trafikerade grusvägsträckor nu blivit eller under den närmaste tiden
komma att bliva permanentbelagda, dels ock av att vissa delar av det av
styrelsen underhållna vägnätet i samband med stadsbildning eller inkorporeringar
komma att överflyttas till annan väghållare. Då det är nödvändigt att
vägunderhållskostnaderna för nästa budgetår hållas inom ramen för anvisade
medel, synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen böra under återstoden av
innevarande budgetår bedriva underhållsarbetet så, att en väsentlig del av
det förut omförmälda tilläggsanslaget å 15 miljoner kronor kan reserveras för
arbeten under senare hälften av år 1949.»
I motionerna II: 56 och II: 247 har yrkats, att ifrågavarande anslag skall
uppföras med 153 resp. 143 miljoner kronor (jfr punkten 9:o) ovan).
TJtslcottet. Under hänvisning till vad ovan under punkten 9:o) anförts får
utskottet hemställa,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna II: 56 samt II: 247, i vad de avse nu
ifrågavarande anslag — till Vägunderhållet för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 138 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
II :o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 25 och 26) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
IT
12:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 26—31)
föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
De tillgängliga medlen per den 1 juli 1948 å de fyra anslagen till nyanläggning
och ombyggnad av bygdevägar, ödebygdsvägar och huvudvägar samt den
sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåren 1946/47 och 1947/48 å
vart och ett av anslagen uppgå till följande belopp i miljoner kronor.
Medelsförbrukning
Medelstillgång sammanlagt
11 s a ^ V7 1948 för budgetåren
1946/47 och
1947/48
Nyanläggning av bygdevägar ............................ 18,4 6,6
Nyanläggning av ödebygdsvägar ........................ 6,8 3,9
Byggande av huvudvägar ................................ 29,9 5,8
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar........ 13,8_4^5
Summa 68,9 20,8
Med hänsyn till de sålunda förefintliga anslagsreservationerna och de i nuvarande
läge nödvändiga investeringsbegränsningarna ha de tre förstnämnda
av de fyra anslagen ansetts böra för nästa budgetår uppföras med allenast
formella belopp.
Under nu förevarande punkt har Kungl. Maj:t förklarat sig intet ha att
erinra mot ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt förslag, att i flerårsplanerna
för nyanläggning av bygdevägar skulle upptagas en särskild post
för kostnader för iståndsättning av enskild väg, som skall förändras till allmän.
Härutinnan gäller för närvarande, att om dylika arbeten erfordras för att
försätta vägen i ett för den allmänna samfärdseln tillfredsställande skick vid
tidpunkten för övergången till allmän, dessa arbeten principiellt skola bekostas
av väghållaren. Ifrågavarande kostnader bestridas alltsedan vägväsendets
förstatligande av de medel, som finnas upptagna under delposten till
smärre förbättringsarbeten i länens fyraårsplaner för ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar. Därest så icke kan ske med hänsyn till medelstillgången
och intressenterna ej förklara sig villiga att svara för iståndsättningsarbetena,
måste frågan om vägens förändring till allmän upptagas till prövning
i den för vägbyggnadsärenden fastställda ordningen. Vägens förändring
blir därigenom avhängig av huruvida medel från anslaget till nyanläggning av
bygdevägar kunna disponeras för ändamålet. Då det såväl vid förändring av
enskild väg till allmän som vid nyanläggning av väg är fråga om tillskapande
av en ny allmän led, anses nu kostnaderna för de iståndsättningsarbeten som
kunna komma i fråga — oavsett deras omfattning — böra bestridas från ett
och samma anslag eller anslaget till nyanläggning av bygdevägar. På grund
2—490 49 Bihanij till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr (>.
18
Statsutskottets utlåtande nr 6.
härav skulle en mindre del av detta anslag reserveras för smärre iståndsättningsarbeten
å enskild väg, som skall förändras till allmän.
TJtskottet. På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att
ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres i riksstaten med allenast
formellt belopp av 100 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot att i flerårsplanerna för nyanläggning
av bygdevägar upptages en särskild post för kostnader för iståndsättning
av enskild väg, som skall förändras till allmän.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13, s. 31) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Byggande av huvudvägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 14, s. 31 och 32) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av huvudvägar för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
15:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har
(punkt 15, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett formellt belopp av 100 000
kronor. Vid ingången av nu löpande budgetår utgjorde medelstillgången 13,8
miljoner kronor.
Vid anslagsberäkningen för nästa budgetår har befunnits sannolikt, att
medelstillgången icke kommer att räcka till för att till fullo täcka utgifterna
för anläggning av tillfartsvägar till broar. Utgifterna för tillfartsvägarna beräknas
till 3 miljoner kronor för år 1949 och 4 miljoner kronor för år 1950.
Befintliga medel med tillskott av 3 miljoner kronor för budgetåret 1949/50
anses kunna täcka behovet åtminstone till utgången av nämnda budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 6. 19
Vtslcottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag liemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t bär (punkt
16, s. 33—36) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av
vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 11600 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 5 miljoner kronor. Vid utgången
av budgetåret 1947/48 förelåg en reservation av 7,9 miljoner kronor
å tidigare anvisade medel.
Förevarande anslag är avsett för utförande av dels förarbeten för beläggningar,
dels förstärknings- och förbättringsarbeten för genomgående standardförbättringar.
För 1949 års beläggningar beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
kostnaderna för förarbetena komma att uppgå till ca 20 % av kostnaderna
för beläggningarna. För 1950 års beläggningar beräknas motsvarande procenttal
till 30. Styrelsen äskar för nästa budgetår ett anslag till vägbeläggningar
av 25 miljoner kronor och för detta programs genomförande skulle
alltså erfordras ett belopp till förarbeten av ca 7,o miljoner kronor. Emellertid
måste, fortsätter styrelsen, förarbetena utföras så tidigt som möjligt och, i
den mån arbetena äro av större omfattning, minst ett år innan beläggningsarbetet
igångsättes. Med hänsyn härtill böra förarbetena för 1951 års beläggningar
påbörjas redan under år 1949. Styrelsen beräknar därför, att under
detta år ett sammanlagt belopp av 12 miljoner kronor är erforderligt för förarbeten
för beläggningar.
Styrelsen framhåller vidare att behovet av genomgående standardförbättringar
på vägarna är betydande. Genom utförande av makadamiseringar, isoleringar,
dräneringar, provisoriska förstärkningar av vissa mindre broar, anläggande
av mötesplatser m. m. torde med relativt små medel väsentliga förbättringar
för vägtrafiken kunna ernås. Det aktuella behovet kräver enligt
styrelsen ett totalt anslag av storleksordningen 25 å 30 miljoner kronor. Med
hänsyn till nuvarande läge har styrelsen dock begränsat sitt anslagsäskande
till totalt 20 miljoner kronor, varvid för nyssnämnda arbeten avseende
makadamiseringar m. m. skulle stå till förfogande ett belopp av 8 miljoner
kronor. Styrelsen har också erinrat att ifrågavarande arbeten äro av särskild
betydelse ur sysselsättningssynpunkt.
överrevisorerna för väg- och vattenby g gnadsväsendet ha uttalat sig om
förevarande arbeten (s. 35).
Departementschefen anför att hela det för innevarande budgetår tillgängliga
medelsbeloppet (5 -f 7,9 =) 12,9 miljoner kronor förväntas vara förbrakat
vid utgången av budgetåret. Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår
anför departementschefen följande.
20
Statsutskottets utlåtande nr (>.
»Vad angår medelsbehovet för budgetåret 1949/50 erfordras bl. a. visst belopp
för utförande av förarbeten för 1950 års vägbeläggningsprogram. Enligt
vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i sina petita kan detta behov uppskattas
till omkring 30 % av beläggningskostnaden. Då jag i det följande
kommer att föreslå, att den ekonomiska ramen för 1950 års beläggningar bestämmes
till 15 miljoner kronor, skulle härvid till motsvarande förarbeten erfordras
ett belopp av ca 4,5 miljoner kronor. Åtminstone en mindre del av dessa
förarbeten torde emellertid komma att utföras redan under budgetåret 1948/49.
Vid sådant förhållande synes en medelsanvisning av 11 å 12 miljoner kronor för
budgetåret 1949/50 kunna vara tillräcklig för att finansiera — förutom kvarstående
förarbeten för 1950 års beläggningar — även de mest brådskande förarbetena
för 1951 års beläggningsprogram ävensom en kvantitet av andra
smärre förbättringsarbeten av ungefär samma storleksordning som för innevarande
budgetår, nämligen till en kostnad av omkring 6 miljoner kronor.
Jag föreslår, att anslaget till förstärkning och förbättring av vägar för
budgetåret 1949/50 anvisas med 11,6 miljoner kronor, vilket innebär en minskning
i förhållande till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet
med 8,4 miljoner kronor.
I den män den sålunda förordade begränsningen av anslaget skulle visa
sig medföra ökade svårigheter i fråga om sysselsättningen vintertid av den
fast anställda arbetskraften vid verket, torde det på tilläggsstat för budgetåret
1943/44 anvisade anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten få tagas i anspråk
för utförande av förstärknings- och förbättringsarbeten i säsongutjämnande
syfte.»
I de likalydande motionerna I: 54 och II: 59 samt i motionen II: 247 har
yrkats, att anslaget skall höjas till 20 miljoner kronor (jfr punkten 9:o) ovan).
Utskottet. Av vad utskottet ovan under punkten 9:o) anfört framgår, att
utskottet icke kan tillstyrka de motionsvis beträffande förevarande anslag
framställda yrkandena.
Vad departementschefen förordat om ianspråktagande av det å tilläggsstat
för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten
för utförande av förstärknings- och förbättringsarbeten i säsongutjämnande
syfte har icke föranlett erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:54 och II: 59 samt II: 247, sistnämnda
motion i vad avser nu ifrågavarande anslag — till Förstärkning
och förbättring av vägar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 11600 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
21
17:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 37) och under erinran, att
för innevarande budgetår anvisats 400 000 kronor till förevarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande
av mark m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
18, s. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar
och gator för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 15 200 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 12,2 miljoner kronor.
Vid den fördelning av anslaget, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
verkställde i juni 1948, beräknades kostnaden för underhållet för de närmaste
fyra åren till 15 396 000 kronor per år, motsvarande ett statsbidrag,
efter 95 %, av 14 626 200 kronor. Därest eventuella besvär icke komma att föranleda
ändring av styrelsens dispositioner, skulle det för budgetåret 1948/49
anvisade förslagsanslaget således komma att överskridas med (14 626 200 —
12 200 000) 2 426 200 kronor.
Med hänsyn till beslutade inkorporeringar, beslutad stadsbildning av Nacka
kommun samt normal utbyggnad av städernas och samhällenas områden väntas
utökningen av det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet medföra en
ökning av anslagsbehovet under år 1949 med 673 800 kronor. Det totala anslagsbehovet
för budgetåret 1949/50 beräknas således av styrelsen uppgå till
(12 200 000 + 2 426 200 + 673 800) 15 300 000 kronor.
Departementschefen har erinrat, att det anslag, som anvisas för budgetåret
1949/50, avser bidragstilldelningen för kalenderåret 1949. I det av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen beräknade anslagsbeloppet inginge en viss
mindre reserv för eventuella ansökningar om underhållsbidrag till ytterligare
vägar och gator. Då dylika ansökningar icke inom föreskriven tid inkommit
i en omfattning som motsvarar nämnda reserv, kunde anslaget begränsas till
ett belopp av 15 200 000 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 15 200 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
19:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
19, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar
22
Statsutskottets utlåtande nr 6.
och gator för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 5 miljoner kronor. Den 1
juli 1948 förelåg dessutom eu behållning å 19,9 miljoner kronor från föregående
budgetår, varför 24,9 miljoner kronor stå till förfogande under innevarande
budgetår. Då medelsförbrukningen under det sistförflutna budgetåret
endast uppgick till något mer än 700 000 kronor och någon större ökning
av anläggningsverksamheten på detta område i nuvarande läge icke beräknas
bliva möjlig, ha de tillgängliga medlen ansetts vara fullt tillräckliga för att
täcka behovet intill utgången av arbetsåret 1950. Under sådana förhållanden
har föreslagits, att anslaget för nästa budgetår anvisas allenast med ett
formellt belopp.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
* i''20:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 20, s. 39—41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av
enskilda vägar m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
4 600 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt
motion (II: 24), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning angående statens övertagande
av byggande och underhåll av enskilda vägar och dels att i avvaktan
på denna utredning höja statsbidraget till byggande och underhåll av enskilda
vägar till 90 % av kostnaderna;
dels ock en inom andra kammaren av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.
väckt motion (II: 246), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bidrag
för underhåll av enskilda vägar måtte utgå, förutom till de i kungörelsen
nr 359/1939 angivna underhållsskyldiga, jämväl då väghållarnas antal endast
utgöres av en eller två underhållsskyldiga, därest vägen är trafikerad av
last- eller personautomobil för utförande av för fastigheten eller fastigheterna
nödvändiga transporter, samt att bidrag till underhållet å samtliga enskilda
vägar, liksom iståndsättningsbidrag för vägarnas iordningställande, skall utgå
med 75 % av den uppskattade underhållskostnaden, dock att i fall, där vägunderhållet
för de väghållningsskyldiga är särskilt betungande, detta bidrag
måtte utgå med 90 %.
Yidare hemställes i sistnämnda motion, att riksdagen måtte till bidrag till
underhållet av enskilda utfartsvägar anvisa 5 290 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
23
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 4 miljoner kronor. Vid utgången
av budgetåret 1947/48 förelåg dessutom en reservation av 2,7 miljoner
kronor.
Beträffande de utredningsuppdrag rörande den enskilda väghållningen,
som genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1945 och den 11 maj 1946 meddelats
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen, meddelar Kungl.
Maj:t, att den utredningsman, som tillkallats för att biträda styrelserna med
ifrågavarande uppdrag, väntas kunna överlämna förslag till styrelserna
rörande frågan om samordning och omarbetning av gällande statsbidragsbestämmelser
inom den närmaste tiden.
För den av 1948 års riksdag begärda utredningen om statens övertagande
av vinterväghållningen på vissa enskilda vägar ha jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 26 augusti 1948 särskilda utredningsmän tillkallats.
För nästa budgetår beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen medelsbehovet
till 4,i miljoner kronor för underhållsbidrag till 1940—1948 års vägar,
till 730 000 kronor för underhållsbidrag till nya vägar (1949 års vägar) samt
till 890 000 kronor för iståndsättningsbidrag till sistnämnda vägar. Anslagsbehovet
skulle sålunda uppgå till sammanlagt 5 720 000 kronor. Av i statsrådsprotokollet
angivna skäl anser styrelsen en medelsanvisning under anslaget
å 4,8 miljoner kronor tillräcklig.
Departementschefen har med hänsyn till beräknade besparingar föreslagit
en medelsanvisning av 4,6 miljoner kronor.
Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår, att den utredningsman
som tillkallats för att biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt
skogsstyrelsen beträffande frågan om den enskilda väghållningen väntas
kunna inom den närmaste tiden till styrelserna överlämna förslag angående
samordning och omarbetning av gällande statsbidragsbestämmelser. Särskild
utredning pågår jämväl beträffande frågan om statens övertagande av vinterväghållningen
på vissa enskilda vägar. Vid sådant förhållande finner utskottet
anledning icke föreligga att förorda bifall till i motionerna II: 24 och
II: 246 framställda yrkanden om utredning angående statens övertagande av
byggandet och underhållet av enskilda vägar, om ändring av gällande bestämmelser
för erhållande av statsbidrag eller om underhållsbidragets storlek.
Med hänsyn härtill och under hänvisning jämväl till vad utskottet ovan
under punkten 9:o) anfört får utskottet, som icke har något att erinra mot
departementschefens beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag
för nästa budgetår, hemställa,
I. att riksdagen må —- med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 246, i vad motionen avser storleken
av medelsanvisningen under förevarande anslag — till
24
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen;
II. att motionen II: 246 i övriga delar samt motionen II: 24- icke må av riksdagen bifallas.
21:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
21, s. 41—43) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3,8 miljoner kronor.
Därjämte fanns vid utgången av budgetåret 1947/48 en reservation å 8,6 miljoner
kronor, därav den icke fördelade behållningen i runt tal utgjorde 2,9
miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett anslag
av 3 000 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu beräknade anslaget är
avsett att täcka statsbidragsutgifterna för byggande av enskilda vägar
under arbetsåret 1950. Med utgångspunkt från vissa av styrelsen i annat
sammanhang lämnade uppgifter skulle medelsförbrukningen å anslaget
för tiden 1 juli 1948—31 december 1950 kunna uppskattas till sammanlagt
omkring 11,7 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig förbrukning per
år av ca 4,6 miljoner kronor. Även om denna siffra förefaller hög i jämförelse
med siffrorna för medelsförbrukningen under budgetåren 1946/47 och 1947/48,
vilka uppgått till ca 1,8 resp. 2,6 miljoner kronor, anser jag emellertid en utgiftsökning
av denna storleksordning icke helt utesluten med hänsyn bl. a.
till den tendens till stegring av investeringsverksamheten på förevarande område
som på den senaste tiden inträtt. För täckning av det sålunda uppskattade
medelsbehovet av 11,7 miljoner kronor finnas i första hand den i styrelsens
petita angivna odisponerade behållningen hos länsstyrelserna av 2,9
miljoner kronor samt det för budgetåret 1948/49 anvisade anslagsbeloppet av
3,8 miljoner kronor. Till den disponibla medelstillgången kan vidare hänföras
en ofördelad behållning per den 1 juli 1948 hos Kungl. Maj:t av ca
0,5 miljon kronor. Om man räknar med en ökning av medelsförbrukningen
i den utsträckning som nu skett, synes det slutligen också finnas anledning
förutsätta att ifrågavarande statsbidragsutgifter till en icke oväsentlig del
komma att avse företag, till vilka bidrag redan beviljats men som av olika
anledningar tidigare icke kommit igång. Jag anser, att man bör kunna utgå
ifrån att av den hos länsstyrelserna befintliga disponerade behållningen per
den 1 juli 1948 av 5,2 5 miljoner kronor åtminstone 3,o miljoner kronor komma
att tagas i anspråk på detta sätt. Under sådana förhållanden skulle alltså
den förut angivna utgiftssumman av 11,7 miljoner kronor komma att till ett
belopp av (2,9 + 3,8 + 0,5 + 3,o) 10,2 miljoner kronor täckas av redan an
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
25
visade medel. I enlighet med denna beräkning skulle på riksstaten för budgetåret
1949/50 således endast behöva anvisas ett belopp av 1,5 miljon kronor.»
I de likaly dande motionerna I: 85 och II: 101 samt i motionen II: 247 har
yrkats, att ifrågavarande anslag skall höjas till 3 respektive 2,i miljoner kronor
(jfr punkten 9:o) ovan).
Utskottet. Av vad utskottet ovan under punkten 9:o) anfört framgår, att
utskottet icke kan tillstyrka bifall till de motionsvis beträffande förevarande
anslag framställda yrkandena. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 85 och II: 101 samt II: 247, sistnämnda
motion i vad avser nu ifrågavarande anslag — till Bidrag
till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 1500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
22:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 43—44) föreslagit
riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 25 miljoner kronor. Vid utgången
av budgetåret 1947/48 förelåg en reservation av 18,9 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit angelägenheten av att
medelsanvisningen med hänsyn till trafikvinsten och till minskningen i underhållskostnaderna
utmätes så, att av styrelsen i tidigare sammanhang angivet
beläggningsprogram kan genomföras i snabbare takt. På grund av importsvårigheter
och bristen på arbetskraft anser styrelsen sig dock böra begränsa sina
äskanden till samma belopp som för innevarande budgetår eller 25 miljoner
kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Den trafik- och vägekonomiska betydelsen av att landets vägnät i ökad
utsträckning förses med beläggningar har ingående behandlats i 1947 och 1948
års statsverkspropositioner, och jag torde därför icke nu behöva närmare utveckla
detta ämne.
Under arbetsåren 1947 och 1948 ha beläggningar utförts på en väglängd av
sammanlagt icke mindre än 988 km till en kostnad av tillhopa ca 30 miljoner
kronor. Fortfarande återstår emellertid ett mycket stort antal grusvägsträckor,
där genom beläggningsarbeten sådana trafikvinster samt besparingar
i vägunderhållskostnaderna kunna uppnås, att — om icke särskilda skäl nödvändiggöra
en begränsning — en fortsatt beläggningsverksamhet av åtminstone
oförändrad omfattning framstår som önskvärd även i nuvarande läge.
Enligt numera föreliggande uppgifter beräknas 1949 års beläggningsprogram
för landsbygden samt för städer och samhällen, där kronan är väghållare,
26
Statsutskottets utlåtande nr 6.
komma att omfatta en sammanlagd sträcka av omkring 600 km, motsvarande
en kostnad av ca 19 miljoner kronor. Av skäl, som anförts i det föregående
under punkten 9, anser jag mig nödsakad föreslå, att beläggningsprogrammet
för arbetsåret 1950 begränsas till en kostnadsram av 15 miljoner kronor. Jag
förutsätter därvid, att kostnaderna för beläggningar i städer och samhällen,
som äro väghållare, komma att bestridas från anslaget till bidrag till byggande
av vägar och gator.»
I de likalydande motionerna 1:56 och 11:58 har yrkats på en sådan omgruppering
av de olika anslagen under sjätte huvudtiteln att ifrågavarande anslag
skall kunna anvisas med 20 miljoner kronor. I motionen II: 247 har yrkats,
att anslaget skall anvisas med likaledes 20 miljoner kronor (jfr punkten 9:o)
ovan).
Utskottet. Av vad utskottet ovan under punkten 9:o) anfört framgår, att
utskottet icke kan tillstyrka bifall till de motionsvis beträffande förevarande
anslag framställda yrkandena. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj ds förslag och
med avslag å motionerna I: 56 och II: 58 samt II: 247, sistnämnda
motion i vad avser nu ifrågavarande anslag — till Vägbeläggningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Stensättning av vägar. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt
23, s. 44 och 45), vilket innebär att anslaget för nästa liksom för innevarande
budgetår uppföres med allenast ett formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stensättning av vägar för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
24:o) Byggande av broar. Kungl. Majd har (punkt 24, s. 45—48) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1947/48 förelåg en reservation av 32,7 miljoner kronor. Nettoutgiften
under sistnämnda budgetår utgjorde 2,i miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina petita framhållit bland annat
följande.
Den inom styrelsen bedrivna undersökningen av bärigheten hos landets
ca 9 600 på allmänna vägar belägna broar är numera slutförd. Undersökningen
har givit följande resultat.
Statsutskottets utlåtande nr G.
27
Antal broar
uttryckt i
procent av hela
antalet
Bcräkningsmässigt
tillåtet högsta
hj ultryck,
uttryckt i ton
3
0,5
4
0,5—1,0
15
1,0-2,0
10
2,0—2,5
9
2,5—3,o
18
3,o—4,o
41
över 4,o
Innebörden av dessa siffror framgår enligt styrelsen klart, om man betänker,
att mer än hälften av lastbilarna i landet har en lastkapacitet överstigande
3,o ton, motsvarande ca 2,o tons hjultryck. Nära en fjärdedel av
broarna borde således ur säkerhetssynpunkt icke få trafikeras med dylika
lastbilar. Därjämte påpekar styrelsen, att vid undersökningen förutsatts, att
broarnas bärförmåga icke är nedsatt till följd av att desamma befinna sig i
dåligt tillstånd. Detta är emellertid i verkligheten fallet beträffande ett stort
antal broar. Läget är enligt styrelsens mening därför betydligt ogynnsammare
än vad nyssnämnda värden giva vid handen.
Länsstyrelserna hade blivit underrättade om den verkställda undersökningen.
De hade därvid, framhåller styrelsen, försatts i en mycket svår situation. De
hade nämligen att välja mellan, å ena sidan, att nedsätta redan tillåtna hjultryck,
vilket skulle medföra besvärande konsekvenser för trafiken, särskilt lastbilsoch
busstrafiken, samt, å andra sidan, att låta trafiken fortsätta som förut.
Länsstyrelserna hade i allmänhet icke ansett sig kunna välja det första alternativet;
de hade därför blivit tvingade att i större eller mindre omfattning
släppa efter på trafiksäkerhetskravet.
Den genomgripande nedsättning av tillåtna trafikbelastningar på broarna,
som länsstyrelserna sålunda i det längsta velat undvika, kan enligt styrelsens
mening nu icke uppskjutas, om eftersläpningen i brobyggnadsverksamheten
skall fortsätta. Förhållandena ha blivit sådana, att antingen en kraftig upprustning
av bro väsendet omedelbart måste påbörjas eller avsevärda trafikinskränkningar
påbjudas. Det tredje alternativet —- att låta trafiken fortgå
såsom hittills men på de vägfarandes egen risk — är enligt styrelsens uppfattning
ohållbart.
Styrelsen framhåller vidare, att vid bedömande av frågan huruvida broarna
snabbt böra upprustas eller nya vittgående trafikinskränkningar påbjudas
måste självfallet största hänsyn tagas till — förutom trafiksäkerheten — de
konsekvenser, som inskränkningar beträffande hjultryck och fordonsvikter
innebära ur transportekonomisk synpunkt för lastbilar och bussar. Även ur
militär synpunkt är det synnerligen angeläget, att landets broar medgiva de
för operationerna erforderliga tunga transporterna.
För genomförande av den nödvändigaste upprustningen av landets brobestånd
har styrelsen låtit utarbeta femårsplaner, i vilka broarna uppsatts i
sådan turordning, att de mest angelägna komma att ombyggas i första hand.
28
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Femårsplanerna förutsätta en brobyggnadsverksamhet motsvarande ett belopp
av 20 miljoner kronor per år. Med hänsyn till det tillstånd, i vilket brobeståndet
för närvarande befinner sig, anser styrelsen det nödvändigt, att dessa
femårsplaner snarast få genomföras.
Därest byggnadstillstånd för brobyggnadsarbeten meddelas i den utsträckning
styrelsen förutsatt, beräknar styrelsen, att den per den 1 juli 1948 förefintliga
behållningen av 32,8 miljoner kronor å anslaget till byggande av
broar vid ingången av arbetsåret 1950 skall vara förbrukad eller i varje fall
helt disponerad på företag, för vilka byggnadstillstånd meddelats.
Under sålunda angivna förutsättningar föreslår styrelsen, att förevarande
anslag för budgetåret 1949/50 anvisas med 20 000 000 kronor.
Departementschefen har uttalat följande.
»Vid anmälan i 1948 års statsverksproposition av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkning av medelsbehovet för byggande av broar framhöll jag
i anslutning till styrelsens redogörelse, att en allmän höjning av broarnas
standard vore den för närvarande kanske mest angelägna uppgiften inom
vägväsendet. Med utgångspunkt från den numera slutförda utredningen om
bärigheten hos landets broar har styrelsen i sina petita för nästkommande
budgetår med skärpa ytterligare understrukit behovet ur såväl trafiksäkerhets-
som transportekonomisk synpunkt av en omedelbar upprustning av
brobeståndet. Tyvärr måste jag emellertid nu liksom för ett år sedan
konstatera att material- och arbetskraftsbrist samt över huvud taget den
rådande ekonomiska situationen fortfarande nödvändiggör en sträng återhållsamhet
även beträffande de angelägna investeringar varom här är fråga. Vad
angår materialförsörjningen, som för brobyggnadsverksamhetens del är den i
nuvarande läge kanske mest kritiska faktorn, har visserligen från styrelsens
sida framhållits, att materialbehovet för det av styrelsen framlagda byggnadsprogrammet
skulle i väsentlig omfattning kunna täckas utan import. Även i
fråga om den inhemska produktionen gäller emellertid, såsom påpekats i
industrikommissionens på s. 17 återgivna yttrande, att förbrukningen inom
landet f. n. måste begränsas så långt detta är möjligt och lämpligt för att
möjliggöra ökad export.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig icke kunna räkna med
att någon mera avsevärd utvidgning av tillståndsramen för brobyggnadsverksamheten
kommer att bliva möjlig vare sig för arbetsåret 1949 eller det därpå
följande året. En viss mindre kvotökning för här ifrågavarande ändamål
har dock beräknats vid upprättandet av tillståndsbudgeten för år 1949. Även
med utgångspunkt från dessa förutsättningar kan emellertid en jämförelsevis
stor ökning av brobyggnadsverksamheten förutses för åren 1949 och 1950
dels av den anledningen att ett antal företag med äldre byggnadstillstånd då
väntas komma till utförande, dels emedan arbeten med nya tillstånd beräknas
komma att igångsättas i snabbare takt än hittills och dels slutligen såsom
följd av den nyssnämnda kvotökningen. På grundval av vissa av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i november 1948 lämnade uppgifter synes medelsför
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29
brukningen å anslaget till byggande av broar under här angivna förutsättningar
för senare hälften av år 1948 samt för åren 1949 och 1950 kunna uppskattas
till högst 3, 16 resp. 13 miljoner kronor eller sammanlagt omkring
32 miljoner kronor. Då medelstillgången å anslaget den 1 juli 1948 uppgick
till ett belopp av 32,7 miljoner kronor, skulle vid sådant förhållande några
ytterligare medel icke behöva anvisas på riksstaten för budgetåret 1949/50.
Jag föreslår därför, att anslaget för nämnda budgetår uppföres allenast med
ett formellt belopp av 100 kronor.»
I de likalydande motionerna I: 55 och II: 57 har yrkats på en sådan omgruppering
av de olika anslagen under sjätte huvudtiteln att ifrågavarande
anslag skall kunna anvisas med 5 miljoner kronor. I motionen II: 247 har
yrkats, att till broförstärkningar skall anvisas ett anslag av 4 miljoner kronor.
Vidare har i de likalydande motionerna I: 137 och II: 231 yrkats, bland annat,
att riksdagen måtte vid sitt ståndpunktstagande till de i statsverkspropositionen
framställda förslagen om anslag till vägunderhåll och vägbyggnader
beakta vad i motionerna anförts om angelägenheten av att tillräckliga medel
stå till förfogande för anläggande av vägar och broar inom Norrland (jfr
punkten 9:o) ovan).
Av motiveringen i sistnämnda motioner inhämtas, att motionärerna ansett
tveksamt om det omedelbara behovet av brobyggnadsarbeten skall kunna tillgodoses
inom ramen av det i statsverkspropositionen äskade anslaget till byggande
av broar. Då förbättrade broar äro en trängande nödvändighet för att
trafikförbindelserna i Norrland skola kunna förbättras, anses ytterligare
anslagsmedel böra beräknas för ändamålet, förslagsvis ett belopp av 3 miljoner
kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna I: 55 och II: 57 samt motionen
II: 247, sistnämnda motion i vad avser nu ifrågavarande anslag
— till Byggande av broar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.
att motionerna I: 137 och II: 231 i nu förevarande del icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl
Maj:t har (punkt 25, s. 49 och 50) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 250 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 200 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1948/49 beräknas en reservation av 40 000 kronor föreligga.
30
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Med hänsyn till de beräknade kostnaderna för de säkerhetsanordningar,
beträffande vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänt arbetsplaner men
vilka ännu icke färdigställts, uppskattas anslagsbehovet för budgetåret
1949/50 till 250 000 kronor.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1948 har särskild utredningsman
tillkallats för att utreda frågan om skärpning av skyldigheten att
anbringa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar och därmed sammanhängande
spörsmål. Det har förutsatts, att utredningen skall vara slutförd i
sådan tid att därpå grundade förslag kunna föreläggas 1949 års riksdag.
Ehuru resultatet av utredningen icke kommer att kunna påverka anslagsberäkningen
för nästa budgetår, kommer måhända på grundval av utredningsmannens
förslag frågan om den ekonomiska ramen för statsbidragsverksamhetens
framtida omfattning på förevarande område att underställas 1949 års riksdag.
TJtskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 26, s. 50 och 51), vilket för nästa budgetår
innebär minskning av förevarande anslag med 75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
27:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Under hänvisning
till vad utskottet under punkten 9:o) anfört får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj ds förslag (punkt 27, s. 51) hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.
28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 28, s. 52) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
8 000 kronor.
29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 29, s. 52—54) och under erinran, att samma belopp anvisats för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
31
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
30:o) Statliga farledsarbeten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag
(punkt 30, s. 54 och 55) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
31:o) Byggande av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 31, s. 56 och 57) samt under erinran, att för innevarande budgetår till
förevarande ändamål anvisats 1 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
32:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 32, s. 57 och 58) och under erinran, att
samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
33:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 33, s. 58 och 59), som innebär
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll av
mindre hamnar och farleder för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vägtrafikväsendet.
34:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majds
förslag (punkt 35, s. 65), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
35:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj ds förslag (punkt 36, s. 65 och 66), vilket innebär en höjning för nästa
budgetår med 28 000 kronor, avseende posten till övriga expenser, hemställer
utskottet,
32
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
36:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 37, s. 66), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj:t har (punkt
38, s. 66 och 67) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 215 000
kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 185 000 kronor. En behållning
å 40 000 kronor beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår.
Vid anslagsberäkningen för nästa budgetår ha, med hänsyn till 1948 års
riksdags beslut i anledning av propositionen nr 261 angående vissa frågor
rörande skärgårdstrafiken, 75 000 kronor avsetts för bidrag till anordnande
samt underhåll och drift av pa-ssbåtsförbindelser i skärgårdarna.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 215 000
kronor.
38:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 39, s. 67 och 68), vilket innebär en höjning med 6 000 kronor
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens
biltrafiknämnd uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 10 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................................... 20 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 170 800
4. Körligt tillägg, förslagsvis .................................... 21 800
Summa kronor 223 000;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6.
83
c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
39:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 40, s. 69), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
40:o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 41, s. 69—77) föreslagit riksdagen att till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 75 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
1945 års trafiksäkerhetskommitté har den 26 januari 1948 avgivit betänkande
med förslag till åtgärder för höjande av trafiksäkerheten (SOU 1948:20).
Kommittén har bland annat föreslagit, att ledningen av trafiksäkerhetsarbetet
förenas hos ett statsorgan, som kan lägga upp ett program och bära det samlade
ansvaret för trafiksäkerheten. För detta ändamål bör enligt kommitténs
mening inrättas ett särskilt centralt verk, benämnt trafiksäkerhetsstyrelsen.
Över betänkandet — som remitterats jämsides med 1944 års trafikförfattningssakkunnigas
den 15 maj 1948 avgivna betänkande med förslag till vägtrafikförordning
m. m. (SOU 1948: 34) — ha yttranden avgivits av ett stort
antal myndigheter och organisationer.
Departementschefen, som icke funnit sig övertygad om nödvändigheten att
vidtaga en så genomgripande organisationsändring som att inrätta ett särskilt
ämbetsverk för ändamålet i fråga, har ansett kommitténs syften kunna i allt
väsentligt tillgodoses genom smärre, successiva reformer. Departementschefen
har därför föreslagit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som är chefsmyndighet
för såväl vägväsendet som statens bilinspektion, förstärkes med ett särskilt
expertorgan i form av ett trafiksäkerhetsråd, sammansatt av sakkunniga
inom de olika huvudgrupper av ämnesområden, vilka beröras av trafiksäkerhetsarbetet.
Rådets verksamhet skulle till en början inriktas på att fullfölja trafiksäkerhetskommitténs
förslag om reformering av trafiksäkerhetsstatistiken samt att
fortsätta arbetet med orsaksundersökningarna och i samband därmed utarbeta
förslag till sådana trafiksäkerhetsåtgärder, vilka anses kunna genomföras utan
vidare eller efter särskild utredning inom annan instans, eller beträffande
frågor, som kräva vetenskaplig forskning, söka bringa dessa under behandling
av lämpliga och för saken intresserade forskare.
Beträffande trafiksäkerhetsrådets ställning och arbetsformer anför departementschefen
följande.
3—4»6 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 6.
34
Statsutskottets utlåtande nr 6.
»Med hänsyn till arten av de uppgifter, som skulle ankomma på det föreslagna
trafiksäkerhetsrådet, synes detsamma böra få en tämligen självständig
ställning i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Tjänstemän tillhörande
styrelsen böra sålunda icke deltaga i rådets beslut. Däremot bör en
eller flera representanter för styrelsen kontinuerligt följa rådets arbete och
deltaga åtminstone i viktigare överläggningar inom rådet. Styrelsen bör därjämte
kunna inhämta rådets yttrande i principiella trafiksäkerhetsfrågor. Ett
fruktbärande samarbete bör på detta sätt kunna ernås utan att styrelsens
övriga verksamhet härigenom alltför mycket tynges. Möjligt är dock att
någon förstärkning av styrelsens vägtrafikavdelning framdeles kan visa sig
erforderlig för att styrelsen skall kunna fylla sin uppgift i detta samarbete.
Rådets förslag till trafiksäkerhetsåtgärder böra ingivas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som därvid har att, i den mån förslagen äro av beskaffenhet
att påkalla beslut av Kungl. Maj:t eller av annan myndighet, vidarebefordra
desamma med eget yttrande. Rådet bör vara oförhindrat att behandla
även principiella trafiksäkerhetsfrågor, som falla inom området för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet såsom central myndighet för vägväsendet
och såsom chefsmyndighet för bilinspektörerna. Av denna anledning
har jag i det föregående föreslagit att i rådet skola ingå utomstående
representanter även för vissa grenar av styrelsens fackområde. I den mån
skiljaktiga meningar mellan styrelsen och rådet skulle uppkomma i ärende
av nyss angiven art, bör frågan hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.»
Departementschefen har funnit erforderligt att särskilda tjänstemän anställas
för att sköta sekreteraruppgifter och löpande göromål inom rådet. Sålunda
föreslås, att medel beräknas för en sekreterare, en amanuens och två
kontorsbiträden. Anställningen anses till? vidare böra vara provisorisk.
Ledamöterna i rådet föreslås förordnade av Kungl. Maj:t på viss tid. Det
förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles fastställa grunderna för
ersättning till ledamöterna inom ramen för de anslagsmedel, som komma att
anvisas för rådets verksamhet. På samma sätt avses ersättningen till personalen
inom rådets kansli skola bestämmas. Det sammanlagda, anslagsbehovet
har uppskattats till 75 000 kronor.
Upplysnings- och propagandaverksamheten på trafiksäkerhetens område
anser departementschefen väsentligen vara av sådan natur, att ledningen av
detta arbete bättre handhaves av enskilda organ än av statliga myndigheter.
Statens direkta medverkan i detta hänseende syntes i huvudsak böra begränsas
till vad som härutinnan kunde uträttas inom undervisningsväsendet och i samband
med bilinspektörernas arbete samt kanske också vid utbildningen av
värnpliktiga.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Wahlund väckt motion (I: 199), vari
hemställts, att riksdagen ville besluta om inrättandet av en befattning inom
skolöverstyrelsen såsom konsulent i lönegrad Ce 27 med huvudsaklig uppgift
Statsutskottets utlåtande nr 6.
35
att handhava trafikundervisningen inom skolväsendet, samt att för täckandet
av kostnaderna för denna konsulents i tjänsten företagna resor uppräkna skolöverstyrelsens
anslag till reseersättningar med 3 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion
(II: 167), i vilken hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av punkten
om Undersökningar rörande trafikolyckor m. m. föreskriva, att det tilltänkta
statliga organet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ges en självständigare
ställning än enligt Kungl. Maj:ts förslag, att det föreslagna rådet förändras till
en trafiksäkerhetsnämnd, att denna ges en sammansättning, som i motionen
skisserats, att nämnden i stället för en sekreterare utrustas med en kvalificerad
kanslichef, som anställes tills vidare enligt ett tillfälligt arvode, som Kungl.
Maj :t äger fastställa, samt att anslaget höjes till 100 000 kronor att på samma
sätt som enligt firopositlonen avräknas mot automobilskattemedel.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet. Det lärer icke råda någon tvekan därom att åtgärder för en
effektivisering av trafiksäkerhetsarbetet äro erforderliga och att, såsom 1945
års trafiksäkerhetskommitté framhållit, behov av vissa organisatoriska förändringar
på detta område föreligger. Delade meningar råda emellertid
om arten och omfattningen av dessa förändringar. Trafiksäkerhetskommittén
har funnit tiden vara mogen för inrättandet av ett nytt centralt ämbetsverk
för ledningen av trafiksäkerhetsarbetet. Så gott som alla över utredningens
betänkande hörda myndigheter och organisationer ha emellertid funnit trafiksäkerhetsfrågorna
ännu icke vara så utredda, att ett centralt ämbetsverk nu
bör inrättas. Icke heller departementschefen har känt sig övertygad om nöd
vändigheten att vidtaga en så genomgripande förändring, som inrättandet av
ett nytt ämbetsverk skulle innebära, utan har i stället ansett kommitténs
syften i allt väsentligt kunna tillgodoses genom smärre, successiva reformer.
Departementschefen har härvidlag förordat att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i större omfattning än nu inkopplas på trafiksäkerhetsarbetet och att
styrelsen för detta ändamål förstärkes med speciell expertis i form av ett till
styrelsen knutet trafiksäkerhetsråd. Jämväl utskottet finner en lösning efter
denna linje vara att förorda. De i ämnet väckta motionerna ha heller icke i
princip haft något att erinra häremot. I motionen II: 167 ha emellertid uttryckts
farhågor för att trafiksäkerhetsrådet icke skulle få tillräckligt fristående
ställning. Utskottet finner dessa farhågor överdrivna, i varje fall med
utgångspunkt från att trafiksäkerhetsrådets närmaste huvuduppgifter angivits
vara att ytterligare klarlägga orsakerna till trafikolyckorna och att
undersöka vilka medel som praktiskt kunna användas för att förebygga olyckorna.
I motionen II: 167 har för övrigt enligt utskottets mening knappast anvisats
någon utväg att förläna ett till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knutet
organ större självständighet än den departementschefen uppenbarligen avsett
skola tillkomma trafiksäkerhetsrådet.
36
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet tillstyrker sålunda att ett trafiksäkerhetsråd med i huvudsak i
propositionen angivna ställning och arbetsuppgifter knytes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Yad i propositionen anförts rörande rådets sammansättning,
till medlemmarna utgående ersättning och behovet av arbetsbiträde har
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet kan således icke tillstyrka
bifall till i förenämnda motion härutinnan framställda förslag. Yad departementschefen
i övrigt i förevarande sammanhang anfört och förordat har icke
heller föranlett erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker således, att
anslaget till undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. för nästa budgetår
anvisas med 75 000 kronor.
I motionen I: 199 har föreslagits inrättande av en konsulentbefattning inom
skolöverstyrelsen i lönegrad Ce 27 med huvudsaklig uppgift att handhava
trafikundervisningen inom skolväsendet. Utskottet vill icke förringa betydelsen
av trafikundervisningen inom undervisningsväsendet. Utskottet är emellertid
icke berett att på de i motionen anförda skälen förorda att befattningen
inrättas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag av motionen II: 167, i vad den avser medelsanvisningen,
till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 75 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen;
II. att motionen II: 167, i den mån den icke behandlats under
I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
III. att motionen 1:199 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
41:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 77 och 78), som innebär
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 150 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 79 och 80) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppföra ytterligare en
tjänst såsom kontorsbiträde i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
37
året 1949/50, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett för
slagsanslag
av 1 563 600 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 530 000 kronor.
Den föreslagna ändringen i personalförteckningen är en följd av bestämmelserna
om reglerad befordringsgång.
Anslagshöjningen avser även att möjliggöra anställande av en amanuens
och två skrivbiträden, de sistnämnda i Cf 4.
Utskottet. Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppföra ytterligare
en tjänst såsom kontorsbiträde i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 451000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 946 000
3. Körligt tillägg, förslagsvis ................................. 166 600
Summa kronor 1 563 600.
c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 1 563 600 kronor.
43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
44, s. 81), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 7 900 kronor.
44:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 81), vilket i förhållande till innevarande
budgetår innebär en ökad medelsanvisning med 14 800 kronor, avseende avlöning
till en förste statshydrolog i Cg 29, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hy dr o
-
38
Statsutskottets utlåtande nr 6.
logiska byrån för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
179 700 kronor.
45:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
46, s. 81—83), som innebär en anslagshöjning för nästa budgetår med 80 000
kronor, betingad av överflyttning av 13 meteorologiska observationsstationer
vid arméns depåer till det civila observationsnätet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 442 600 kronor.
46:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Telegramkostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 47, s. 83
och 84) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Vérksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 333 500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget med 25 000 kronor,
i huvudsak betingad av överflyttning av meteorologiska arbetsuppgifter från
försvarsmakten till institutet.
Departementschefen har vidare förordat en anknytning av institutets fjärrskriftförbindelser
till det västeuropeiska teleprinternätet så snart de tekniska
förutsättningarna härför föreligga samt att institutet får vidtaga förberedelser
för anslutningen. Erforderliga ändringar i anslagsberäkningarna
avses skola underställas riksdagen, när omläggningen blir aktuell.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag med avseende å anslagsanvisningen.
Vad departementschefen förordat i fråga om anknytning av fjärrskriftförbindelserna
till det västeuropeiska teleprinternätet föranleder icke
till erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 333 500
kronor.
47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, s. 85), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med
5 300 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
39
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 41 800
kronor.
48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Övriga omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s. 85 och
86) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 118 000 kronor.
Medel till avlöningskostnaderna för institutets lokala organisation anvisas
f. n. under två särskilda anslag, nämligen Väderlekstjänst för luftfarten samt
Aerologiska stationer, medan motsvarande omkostnader, i vad avser väderlekstjänsten
för luftfarten helt och i fråga om de aerologiska stationerna delvis,
bestridas från förevarande, för den centrala och den lokala organisationen
gemensamma omkostnadsanslag. I överensstämmelse med vad som i
allmänhet är fallet beträffande andra statliga verk med både central och lokal
organisation föreslås nu även i fråga om Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut en fullständig uppdelning i anslagshänseende av de centrala
och de lokala administrationskostnaderna. Uppdelningen har befunnits föranleda
en nedsättning av anslaget till övriga omkostnader med belopp, motsvarande
dels sjukvårds- och reseersättningspostema för de aerologiska stationerna
och dels samtliga omkostnadsposter för de lokala väderlekstjänsterna.
Kungl. Maj:t föreslår en anslagsökning för organisationen i dess helhet
med 3 000 kronor för sjukvård m. m. och 10 000 kronor för övriga expenser.
Omkostnadsanslaget föreslås uppdelat på följande sätt:
Total medels- Övriga Väderlekstjänst Aerologiska
anvisning omkostnader för luftfarten stationer
Kronor Kronor Kronor Kronor
Sjukvård...................... 7 000 4 500 2 000 500
Reseersättningar ............ 37 000 24 000 11000 2 000
Expenser...................... 64 000 48 500 15 500
Publikation stryck............ 25 000 25 000 — —
Biblioteket.................... 2 000 2 000 — —
Summa kronor 135 000 104 000 28 500 2 500
Inkomstposten Särskilda uppbördsmedel beräknas till 4 000 kronor.
Utskottet. Den av departementschefen förordade uppdelningen av hittills
från anslaget till Övriga omkostnader bestridda utgifter på anslagen till Övriga
omkostnader, Väderlekstjänst för luftfarten och Aerologiska stationer tillstyrkes
av utskottet. Då utskottet icke haft något att erinra mot beräkningen
av medelsbehovet under nu förvarande anslag hemställer utskottet,
40
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för bud
getåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 86), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i
Riksgränsen för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.
50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s.
87) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 756 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 683 000 kronor.
I samband med indragning av den militära observationscentralstationen för
väderlekstjänst i Karlstad och överflyttningen av dess uppgifter i vad avser
observationstjänst m. m. till den under institutet lydande flygväderlekstjänsten
i Karlstad har institutet erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att, utöver den
i 1948 års statsverksproposition beräknade personaluppsättningen, anställa
ytterligare tre meteorologassistenter i Ce 16 under budgetåret 1948/49. I anslagsberäkningarna
för nästa budgetår ingå kostnaderna för ifrågavarande
personal.
För löneklassuppflyttningar samt lönegradsuppflyttningar i enlighet med
föreskrifterna om reglerad befordringsgång har för nästa budgetår räknats
med en kostnadsökning av 20 800 kronor.
Slutligen ha, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 48:o),
under förevarande anslag äskats 28 500 kronor för de lokala flygväderlekstjänsternas
omkostnader.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 756 000 kronor.
51:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:
Aerologiska stationer. Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 88 och
89) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska in
-
41
Statsutskottets utlåtande nr 6.
stitut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 392 200 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.
Vid vardera av de aerologiska stationerna i Torslanda och Luleå föreslås
ytterligare en laboratorieassistent i Ce 16, innebärande ökning av avlöningsstaten
med 15 700 kronor. I enlighet med vad som föreslagits angående redovisningen
av institutets lokala administrationskostnader ha särskilda medel,
10 000 kronor, för de aerologiska stationernas expenskostnader upptagits
under förevarande anslag. Vidare har upptagits ett belopp av 2 500 kronor
för vissa under punkten 48:o) angivna omkostnader, vilka nu bestridas från institutets
allmänna omkostnadsanslag. Å andra sidan har under förevarande anslag
räknats med en kostnadsminskning å 36 000 kronor, avseende radio
sonder.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 392 200 kronor.
52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till
seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, s. 89), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i
Abisko för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till väderleksstation
i Nordatlanten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
54, s. 89 och 90), som innebär minskning av förevarande anslag för nästa
budgetår med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Byggnadsväsendet.
54:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 55, s. 91—93), som i fråga om anslagets storlek innebär höjning
med 20 700 kronor för anställande av en värmeledningsskötare, tillika repa
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
42
Statsutskottets utlåtande nr 6.
ratör, av 2:a klass i Ce 11 samt för bestridande av merkostnader till följd av
löneklassuppflyttningar och med bestämmelserna om reglerad befordringsgång
sammanhängande ändringar i personalförteckningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
byggnadsstyrelsen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet uppföra ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 714 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........................ 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 447 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 139 000
Säger kronor 1 301 700
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 115 200
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 13 700
Säger kronor 128 900
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 37 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 53 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 10 900
Säger kronor 101100
Summa kronor 1 531 700;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 1 531 700 kronor.
55:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 56, s. 93), vilket innebär höjning av anslaget för nästa budgetår
med 10 000 kronor, avseende byggnadsstyrelsens övriga expenser, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 144 100 kronor.
56:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
57, s. 93—96) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills
Statsutskottets utlåtande nr 6''.
43
vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 170 500
kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 167 000 kronor.
I sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har byggnadsstyrelsen i avvaktan
på den väntade omorganisationen av stadsplaneväsendet icke ansett
sig böra föreslå några ändringar beträffande den fast anställda personalen vid
länsarkitektsorganisationen. Däremot har styrelsen föreslagit förbättring av anställningsförhållandena
redan nu för viss del av den personal, som avlönas från
den i avlöningsstaten uppförda posten till avlöningar till tillfälliga biträden
och nu är anställd som extra tjänstemän. Styrelsen föreslår sålunda, att de
av ifrågavarande tjänstemän, som anställts vid organisationen före den 1
januari 1947 och enligt styrelsens bedömande kunna anses under alla förhållanden
erforderliga för länsarkitektskontorens arbete, överföras å extra ordinarie
stat med i huvudsak oförändrad löneställning. Detta skulle medföra,
att vissa av styrelsen angivna extra ordinarie tjänster i högst lönegraden Ce 24
skulle behöva inrättas.
Departementschefen har i princip intet haft att erinra mot byggnadsstyrelsens
nämnda förslag men har ansett det organisationsförslag, som inom kort
kommer att framläggas av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation,
böra avvaktas, innan definitiv ställning tages till detaljerna i styrelsens förslag.
Departementschefen har därför icke varit beredd att redan nu tillstyrka av
byggnadsstyrelsen föreslagen omflyttning av vissa avlöningskostnader mellan
posten till avlöningar till tillfälliga biträden och icke-ordinarieposten. Härefter
anför departementschefen följande.
»Då de av styrelsen föreslagna extra ordinarie tjänsterna icke äro avsedda
att placeras i sådana lönegrader, att de skulle behöva uppföras i den av riksdagen
fastställda personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen, synes
emellertid möjlighet föreligga att provisoriskt lösa frågan till nästa budgetår
utan att nu taga slutlig ståndpunkt beträffande antalet extra ordinarie tjänster
och lönegradsplaceringen i de särskilda fallen. Det torde sålunda böra få
ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, sedan förenämnda kommittébetänkande
framlagts, besluta om inrättande av extra ordinarie tjänster i högst
lönegraden Ce 24 för här ifrågavarande personal i de fall så kan ske utan att
föregripa det slutliga ställningstagandet till de av kommittén behandlade
huvudfrågorna. Då avlöningskostnaderna för de extra ordinarie tjänsterna i
så fall skulle få bestridas från posten till avlöningar till tillfälliga biträden,
synes benämningen av denna anslagspost lämpligen böra ändras. Jag föreslår
att densamma, i överensstämmelse med benämningen av motsvarande post
i den av Kungl. Maj:t fastställda avlöningsstaten för den icke-ordinarie personalen
på byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå, benämnes Avlöningar till biträdande
ingenjörer och arkitekter in. fl.»
Den för nästa budgetår föreslagna anslagshöjningen med 3 500 kronor avser
huvudsakligen löneklassuppflyttningar.
44
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att det organisationsförslag
som inom kort kommer att framläggas av kommittén för stadsplaneväsendets
omorganisation bör avvaktas innan definitiv ställning tages till
detaljerna i byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag. Mot av departementschefen
förordad provisorisk lösning av personalfrågan har utskottet icke
något att erinra.
Då anslagsberäkningen för nästa budgetår icke givit utskottet anledning
till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 470100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 880 600
3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis ............................................. 658 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 161 800
Summa kronor 2 170 500;
b) till Länsarkitekts organisationen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 170 500 kronor.
57:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 58, s. 96), vilket innebär höjning av förevarande anslag
för nästa budgetår med 7 000 kronor till sjukvård och reseersättningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 254 000
kronor.
58:o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. Bidrag till upprättande
av generalplaner och regionplaner. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 59 och 60, s. 96 och 97) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. ett förslagsanslag
av 100 000 kronor,
b) till Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner
ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
45
Tekniska institut.
59:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 61, s. 98—101) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens väginstitut vidtaga vissa av departementschefen förordade ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för institutet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50, dels ock till Statens väginstitut
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 455 200 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 431 000 kronor.
En ingenjörstjänst i Cg 19, för vilken medel f. n. finnas inräknade i anslagsposten
till avlöningar till tillfälliga biträden, föreslås överförd till extra
ordinarie anställning i Ce 19. Vidare föreslås att — med hänsyn till de allmänna
riktlinjer för användningen av den extra ordinarie anställningsformen
som numera tillämpas — viss del av den biträdande personalen vid institutet
som anställts särskilt för arbetet med de tillfälliga uppdragen beredes extra
ordinarie anställningsform. Härvid föreslås att en förste avdelningsingenjör
i Cg 27, två ingenjörer i Cg 21, två ingenjörer i Cg 19 och ett kontorsbiträde i
Cg 8 extraordinariesättas.
I fråga om avlöningsstatens uppställning föreslås att densamma uppdelas
på två delstater, Statens väginstituts verksamhet i allmänhet och Statens väginstituts
verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning.
Den förstnämnda delstaten skulle härvid komma att i huvudsak motsvara
den nuvarande avlöningsstaten; dock skulle anslagsposten till avlöningar till
tillfälliga biträden indragas och i stället motsvarande belopp, 25 000 kronor,
inräknas i anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal. Ordinarieposten
och icke-ordinarieposten föreslås därjämte uppräknade med 1 600 kronor
resp. 2 800 kronor för löneklassuppflyttningar.
Delstaten för institutets verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning
skulle omfatta en post till avlöningar till icke-ordinarie personal och en till
rörligt tillägg. Båda posterna föreslås anvisade med beteckningen förslagsvis
men skulle få tagas i anspråk endast för sådana löneutgifter, för vilka ersättning
skall erläggas av särskilda uppdragsgivare. I icke-ordinarieposten skulle
inräknas dels ett belopp av 51 500 kronor för de föreslagna extra ordinarie
tjänsterna dels ock ett belopp av 63 000 kronor för tillfälliga biträden. Posten
till rörligt tillägg har beräknats till 13 800 kronor. Denna delstat skulle sålunda
sluta på ett belopp av 128 300 kronor.
Till följd av avlöningsstatens uppdelning föreslås motsvarande uppdelning
av personalförteckningen.
Yad angår omkostnadsstaten föreslås höjning av beloppen till sjukvård
och till översyn av en provvägsmaskin med 500 resp. 17 000 kronor. Härjämte
föreslås att den bruttoberäkning, som föreslagits beträffande avlöningskostna
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 6.
derna för de tillfälliga uppdragen, också genomföres beträffande hithörande
omkostnader. Dessa kostnader anses för nästa budgetår kunna beräknas till
sammanlagt 68 000 kronor.
Yad slutligen angår inkomstposten Särskilda uppbördsmedel föreslås delposten
Ersättningar för särskilda uppdrag m. m., som för innevarande budgetår
uppförts med 30 500 kronor, skola uppräknas med 196 300 kronor. Delposten
Ersättningar för materialkontroll m. m. föreslås skola upptagas med 2 000
kronor mot 4 000 kronor för innevarande år.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens väginstitut införa rubrikerna Statens väginstituts verksamhet
i allmänhet och Statens väginstituts verksamhet för särskilda
uppdragsgivares räkning samt under sistnämnda rubrik
uppföra eu förste avdelningsingenjörstjänst i Ce 27;
b) godkänna följande stat för statens väginstitut att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Stat.
Avlöningar.
Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 130 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 198 100
3. Eörligt tillägg, förslagsvis .................................... 36 000
Säger kronor 364 700
Statens väginstituts verksamhet för särskilda
uppdragsgivares räkning.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis... 114 500
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 13 800
Säger kronor 128 300
Säger för avlöningar kronor 493 000
Omkostnader.
1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, för
-
slagsvis ............................................................ 123 000
2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning, förslagsvis ........................... 68 000
Säger för omkostnader kronor 191 000
Summa kronor 684 000
Statsutskottets utlåtande nr 6.
47
Särskilda uppbördsmedél.
1. Ersättningar för materialkontroll m. m................ 2 000
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m. ............... 226 800
Säger kronor 228 800
Nettoutgift kronor 455 200;
c) till Statens väginstitut för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 455 200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
60:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
62, s. 102—104) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50, dels ock till Statens geotekniska institut:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 468 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 436 000 kronor.
Vissa befattningshavare inom institutet syssla med konsultations- och
andra uppdrag, för vilka institutet uppbär ersättning från vederbörande uppdragsgivare.
Dessa tjänstemän, som äro anställda såsom extra, avlönas från
anslagsposten till avlöningar till tillfällig personal. Kungl. Maj:t föreslår nu
att viss del av denna personal -— vilken fyller ett behov av arbetskraft som
icke kan betecknas såsom tillfälligt — överföres till extra ordinarie anställning.
Kungl. Maj:t förutsättes därvid äga befogenhet att meddela beslut i
ämnet, såvitt fråga är om tjänster i högst 24 lönegraden. Avlöningskostnaderna
för denna personal anses dock icke böra överföras till icke-ordinarieposten,
enär bibehållandet av ifrågavarande personal i institutets tjänst fortfarande
bör vara beroende av huruvida arbetsuppgifter inom konsultationsverksamheten
föreligga. Anslagsposten till avlöningar till tillfällig personal föreslås
erhålla benämningen »Avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag
m. m.»
Ordinarieposten och icke-ordinarieposten föreslås höjda med resp. 1 300
och 600 kronor på grund av löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång.
Posten till avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag
m. in. föreslås höjd med 30 000 kronor med hänsyn till belastningen å densamma
under sistförflutna budgetår.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska institut,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
48
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 51 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 188 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 28 200
4. Avlöningar till biträdande personal för konsultations
uppdrag
m. m., förslagsvis ............... 200 000
Summa kronor 468 000;
b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 468 000 kronor.
61:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
63, s. 104 och 105) föreslagit riksdagen att till Statens geotekniska institut:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 242 000
kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 126 000 kronor.
Institutets omkostnadsanslag, sådant det hitintills beräknats å riksstaten,
svarar icke mot den verkliga medelsförbrukningen å anslaget, i det att en stor
del av de omkostnader, för vilka ersättning inflyter från institutets uppdragsgivare,
finansieras genom överskridande av anslaget. Kungl. Maj:ts förslag
innebär att hänsyn tages även till nämnda utgifter vid beräkningen av omkostnadsstaten,
vilket medför ett ökat medelsbehov av 112 000 kronor. I övrigt
innefattar Kungl. Maj:ts förslag uppräkning av posterna till sjukvård, värme,
vatten, gas och elektricitet samt apparatur och redskap för forskning med
sammanlagt 4 000 kronor.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 242 000 kronor.
Statens elektriska inspektion m. m.
62:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 64, s. 106 och 107), vilket i förhållande till innevarande
budgetår innebär att två av inspektionens assistenttjänster i Ca 24 utbytas mot
förste distriktsingenjörstjänster i Ca 27 med därav följande anslagsökning å
3 500 kronor samt att tjänstebenämningen för de båda återstående assistenttjänsterna
ändras till distriktsingenjör, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens elektriska inspektion dels utbyta två assistenttjänster i
Statsutskottets utlåtande nr 6.
49
Ca 24 mot två förste distriktsingenjörstjänster i Ca 27, dels ock
ändra tjänstebenämningen för en assistenttjänst i Ca 24 till
distriktsingenjör;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 127 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 36 700
3. Körligt tillägg, förslagsvis ............... 18 700
Summa kronor 182 500;
c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 182 500 kronor.
63:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Statens prisregleringsnämnd
för elektrisk ström. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 65 och 66, s. 107) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande förslagsanslag,
nämligen
a) till Statens elektriska inspektion: Omkostnader 19 300
kronor,
b) till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström 2 000
kronor.
Dj urgår dsnämnden.
64:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. Djurgårdsnämnden: Omkostnader.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 67 och 68, s. 108) och
under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande förslagsanslag,
nämligen
a) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar 89 300 kronor,
b) till Djurgårdsnämnden: Omkostnader 11 500 kronor.
Diverse.
05:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 69 och
70, s. 109) hemställer utskottet,
4—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 sand. Nr 6.
50
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1949/50
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond 414 000 kronor,
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadstyrelsens
delfond 1 369 000 kronor.
66:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 71, s. 109) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.
67:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 109 och 110) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 25 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 800 000 kronor. Den
postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av
tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till
27 300 000 kronor.
Den för nästa budgetår föreslagna höjningen av anslaget hänför sig helt
till ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet, vilken ersättning utgår
med viss procent av postverkets francoteckensuppbörd. Anslagsökningen föranledes
dels av de portohöjningar, som trätt i kraft den 1 april 1948, dels ock
därav att nämnda procenttal från och med den 1 januari 1948 höjts från 15
till 16.
Utskottet hemställer, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 25 300 000 kronor.
68:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s.
110 och 111) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
51
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.
69:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Maj:t bar (punkt
74, s. 111) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 120 000 kronor.
Kostnaderna för reservmaterielens vård och skötsel beräknas till oförändrat
300 000 kronor. Tidigare anvisade medel antagas emellertid vara helt förbrukade
vid utgången av löpande budgetår.
Ett belopp av 200 000 kronor beräknas bliva erforderligt till upprustning av
ett antal ånglok, som övertagits med förvärvade enskilda järnvägar och som
redan dessförinnan avställts såsom reserv.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor.
70:o) Understöd åt skärgårdsrederier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 75, s. 111 och 112) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
71 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Kommittéer
och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 76 och 77, s. 112) och under erinran, att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
ett förslagsanslag av 50 000 kronor,
b) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
reservationsanslag av 250 000 kronor.
72:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 78, s. 112) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande nr 6.
73:o) Extra utgifter. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst. I enligliet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 79 och 80, s. 112
och 113), som innebära oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 40 000 kronor,
b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 8 200 kronor.
Uppskjuten fråga.
74:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande Kungl.
Maj:ts under punkten 34:o) (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp) framställda förslag, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 11 mars 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Kickard Lindström,
Gränebo, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding,
Gillström, Johan Eric Ericson, Sundelin och Edin; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Svensson i
Grönvik, Bergström, Boman i Kieryd, Larsson i Stockholm, Rubbestad, Åkerström,
Staxäng, Petterson i Degerfors, fru Ericsson i Luleå och herr Henriksson.
Reservationer:
1) vid punkten l:o) (Kommunikationsdepartementet: Avlöningar) av herr
Åkerström.
2) vid punkten 9:o) (Allmänna riktlinjer för beräkningen av väganslagen
för budgetåret 1949/50) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz,
Heiding, Sundelin, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Larsson
i Stockholm, Rubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort — del
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
53
vis med bifall till i ämnet väckta motioner — förorda att ramen för de anslag
som enligt gällande principer skola avräknas mot automobilskattemedlen
höjes från i runda tal 210 till 225 miljoner kronor och att därför
dels den del av utskottets yttrande å s. 14 och 15, som börjar med orden
»Utskottet vill» och slutar med orden »utan bifall», bort hava följande
lydelse:
»Utskottet får till en början framhålla följande. Under senare årtionden ha
av olika anledningar utbyggnaden och underhållet av landets vägväsende icke
kunnat fortgå i den takt som varit önskvärd för att bibehålla tidigare uppnådd
standard. Härtill ha olika förhållanden samverkat. Till en början hämmades
vägarbetena dels av brist på anslagsmedel — automobilskattemedlen undergingo
under senaste världskrig en betydande minskning — dels förelågo
svårigheter att erhålla arbetskraft och material till de arbeten som inom
ramen för tillgängliga medel skulle kunnat utföras. Sedan medelstillgången
inom automobilskattemedlens ram så småningom ökat, satte regleringen inom
investeringsverksamheten in, vilket för vägväsendets del medförde en begränsning
av framför allt nybyggnadsverksamheten. Denna utveckling innebar
icke blott en stagnation av nybyggnads- och underhållsarbetena på vägväsendets
område utan även en tillbakagång i förhållande till tiden närmast före
kriget, i varje fall om hänsyn tages till inträffade prisstegringar. Numera beräknas
landets motorfordonsstock vara större än under förkrigstiden. Dess
rationella utnyttjande ställer större krav på våra vägar, icke minst med hänsyn
till att den tekniska utvecklingen mot större lastbilar och bussar också medför
krav på större slitstyrka å vägbanorna och större bärighet å landsvägsbroarna.
Även militära skäl tala för att vägarnas och broarnas bärkraft ökas.
Med vad nu sagts har utskottet avsett att erinra om att f. n. ett synnerligen
stort behov föreligger att icke blott återhämta vad under senare år eftersatts i
fråga om vägunderhåll och vägbyggnader utan även att därutöver vidtaga åtskilliga
nödvändiga förbättrings- och förstärkningsarbeten. Utskottet har
under senare år med hänsyn till rådande läge hemställt, att riksdagen måtte
avslå motionsvis framställda yrkanden om medelsanvisningar till vägändamål,
som skulle medföra överskridande av för respektive budgetår beräknade ordinarie
automobilskattemedel. Ett bifall till Kungl. Majits nu framställda förslag
skulle, såsom ovan framhållits, innebära att icke ens totalbeloppet av de
ordinarie automobilskattemedlen få disponeras för vägändamål. Utskottet
måste ifrågasätta, huruvida det allmänna ekonomiska läget verkligen nödvändiggör
en sådan begränsning av de ordinarie automobilskattemedlens utnyttjande
för ändamål, som hittills tillgodosetts inom ramen för dessa medel. Ett
utnyttjande av dessa medel i deras helhet under nästa budgetår torde visserligen
icke i och för sig kunna åstadkomma någon mera avsevärd förbättring av
vägväsendets standard. Varje möjlighet synes emellertid böra tillvaratagas
när det gäller att snarast bringa vägväsendets standard i nivå med de krav
som numera måste ställas å detsamma. Utskottet vill därför —- delvis med
bifall till i ämnet väckta motioner — förorda att ramen för de anslag som
54
Statsutskottets utlåtande nr 6.
enligt gällande principer skola avräknas mot automobilskattemedlen höjes till
i huvudsak det belopp som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknas inflyta,
eller med 15 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.
Efter överväganden huru detta belopp bör fördelas mellan ifrågakommande
anslag kommer utskottet i det följande vid behandlingen av de olika anslagen
att föreslå en förstärkning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag av anslagen
till vägunderhållet, förstärkning och förbättring av vägar, bidrag till byggande
av enskilda vägar och vägbeläggningar. Utskottet vill därvid erinra att,
ehuru de samlade reservationerna å väg- och brobyggnadsanslagen samt anslagen
till enskild väghållning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattas
vid utgången av budgetåret 1948/49 uppgå till över 100 miljoner kronor, några
reservationer icke beräknas föreligga å vägunderhållsanslaget eller å anslaget
till förstärkning och förbättring av vägar, att reservationerna å vägbeläggningsanslaget,
beräknade till 13,i miljoner kronor, torde komma att förbrukas för
slutförande av 1949 års vägbeläggningsprogram samt att reservationerna å anslaget
till byggande av enskilda vägar m. m., beräknade till 8,4 miljoner kronor,
till stor del avse beviljade men icke utbetalade bidrag. Yad angår vägunderhållsanslaget
vill utskottet erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett,
att detta anslag bör ökas till 155 miljoner kronor för att underhållsverksamheten
skall kunna hållas vid samma nivå som innevarande år. Utskottet kommer att
föreslå en höjning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 2,6 miljoner
till 140,6 miljoner kronor. Beträffande anslagen till vägbeläggningar och förstärkning
och förbättring av vägar avse dessa, såsom departementschefen
framhållit, ändamål, vilkas tillgodoseende ger en i tiden näraliggande, stor besparing
i trafik- och underhållsarbete. Arbetena kunna utföras maskinellt, kräva
relativt små insatser av arbetskraft och få -— liksom för övrigt också vägunderhållsarbetena
— utföras utan särskilt byggnadstillstånd. Utskottet kommer
att föreslå, att anslaget till förstärkning och förbättring av vägar höjes med
6,4 från 11,6 till 18 miljoner kronor och anslaget till vägbeläggningar med 5
från 15 till 20 miljoner kronor. Härjämte kommer utskottet att förorda, att
anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar m. m. höjes med 1 från 1,5
till 2,5 miljoner kronor.
Vid bifall till vad utskottet sålunda förordar komma de yrkanden som
framställts i motionerna II: 56 och II: 247 i fråga om höjning av de totala
medelsanvisningarna å väganslagen och övriga anslag som skola avräknas
mot automobilskattemedlen att helt (motionen II: 56) eller delvis (motionen
II: 247) bliva bifallna. Utskottets hemställan under nu förevarande punkt
har utformats i enlighet härmed.
I motionerna I: 54 och II: 59, I: 85 och II: 101, II: 56 samt II: 247 framställda
yrkanden om höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag av visst anslag
komma vid bifall till utskottets förslag att delvis bliva tillgodosedda.
Härutöver kommer utskottet icke att tillstyrka bifall till i berörda motioner
framställda yrkanden. Utskottet kommer i det följande vid behandlingen av
de olika anslagen att hemställa om höjning av respektive anslag i enlighet
Statsutskottets utlåtande nr 6. 55
med vad ovan angivits. Utskottet kommer icke att i anledning av motionen
II: 246 tillstyrka bifall till däri yrkad anslagsökning.
I vissa motioner — I: 55 och II: 57 samt I: 56 och II: 58 — har yrkats
på en ändrad anslagsberäkning i syfte att inom ramen för av departementschefen
förordat totalt anslagsbelopp av 210 miljoner kronor anslaget till
byggande av broar ökall kunna anvisas med ett från 100 kronor till 5 miljoner
kronor förhöjt belopp (motionerna 1:55 och II: 57) samt att anslaget till
vägbeläggningar skall kunna höjas från 15 till 20 miljoner kronor (motionerna
1:56 och 11:58). En ökning av brobyggnadsanslaget har yrkats även i
motionen II: 247 och torde hava åsyftats i motionerna I: 137 och II: 231. I
motionerna 1:56 och II: 58 framställt yrkande blir tillgodosett om riksdagen
biträder utskottets förslag under anslaget till vägbeläggningar. Utskottet
vill icke förneka att mycket betydande broarbeten inom den närmaste
tiden erfordras för att göra vägtrafiknätet trafikabelt för vissa numera
allmänt förekommande fordonstyper. Med hänsyn till under brobyggnadsanslaget
förefintliga reservationer och den möjlighet som vid bifall till
den av utskottet förordade ökningen av anslaget till förstärkning och förbättring
av vägar föreligger att vidtaga nödiga förberedelsearbeten för broförstärkningarna
kommer utskottet icke att tillstyrka bifall till motionerna
I: 55 och II: 57, 1:137 och II: 231, i nu förevarande del, samt II: 247, i vad
sistnämnda motion avser anslaget till brobyggnader.
I det följande kommer utskottet att under respektive anslag göra hemställan
i enlighet med vad nu förordats.
I motionen II: 167 ha yrkanden framställts om viss anslagsökning i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet finner icke de skäl, som anförts
för en ökning av anslaget till undersökningar rörande vägolyckor m. m.,
vara av den betydelse, att en ökning av detta anslag kan förordas.»
dels och utskottets hemställan (s. 15) bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må — i anledning av vad departementschefen
under förevarande punkt anfört samt motionerna II: 56 och
II: 247, i vad de avse det sammanlagda beloppet av de anslag
under sjätte huvudtiteln, som skola avräknas mot automobilskattemedlen
— i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet anfört».
3) vid punkten 10:o) (Vägunderhållet) av herrar Johan Bernhard Johansson,
Gräneho, Mannerskantz, Heiding, Sundelin, Svensson i Grön vik, Boman i
Kieryd, Larsson i Stockholm, Bubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet
under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 9:o) bort
i anledning av motionerna II: 56 och II: 247 föreslå en ökning av anslaget
med 2,6 miljoner kronor och att därför utskottets hemställan (s. 16) bort
hava följande lydelse:
»att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna II: 56 och II: 247, i vad de avse nu ifrågavarande
56
Statsutskottets utlåtande nr 6.
anslag — till Vägunderhållet för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 140 600 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
»
4) vid punkten lG:o) (Förstärkning och förbättring av vägar) av herrar Johan
Bernhard Johansson, Gräneho, Mannerskantz, Heiding, Sundelin, Svensson i
Grönvik, Boman i Kieryd, Larsson i Stockholm, Rubbestad och Staxäng, vilka
ansett, att utskottet under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten
9:o) bort i anledning av motionerna I: 54 och II: 59 samt II: 247 föreslå en
ökning av anslaget med 6,4 miljoner kronor och att därför utskottets hemställan
(s. 20) bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 54 och II: 59 samt II: 247, sistnämnda motion i
vad avser nu förevarande anslag — till Förstärkning och förbättring
av vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
»
5) vid punkten 21:o) (Bidrag till byggande av enskilda vägar) av herrar
Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz, Heiding, Sundelin, Svensson
i Grönvik, Boman i Kieryd, Larsson i Stockholm, Rubbestad och Staxäng,
vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna I: 85 och II: 101
samt II: 247 föreslå en ökning av anslaget med 1 miljon kronor och att
därför
dels utskottets yttrande å s. 25 bort hava följande lydelse:
»Enligt utskottets mening är den av departementschefen förordade medelsanvisningen
under förevarande anslag väl knapp, även om de stora anspråk,
som kunna ställas på anslaget, endast i mycket begränsad omfattning
skulle tillgodoses. Utskottet vill därför förorda, att anslaget för nästa budgetår
höjes med, i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, 1 miljon kronor.
Under åberopande jämväl av vad utskottet under punkten 9:o) anfört får
utskottet hemställa,»
dels ock att utskottets hemställan (s. 25) bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 85 och II: 101 samt II: 247, sistnämnda motion i
vad avser nu ifrågavarande anslag — till Bidrag till byggande
av enskilda vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
»
6) vid punkten 22:o (Vägbeläggningar) av herrar Johan Bernhard Johansson,
Gränebo, Mannerskantz, Heiding, Sundelin, Svensson i Grönvik, Boman i Kie
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
57
ryd, Larsson i Stockholm, Rubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet
under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 9:o) bort i anledning
av motionerna I: 56 och II: 58 samt II: 247 föreslå en ökning av anslaget
med 5 miljoner kronor och att därför utskottets hemställan (s. 26)
bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 56 och II: 58 samt med bifall till motionen II: 247,
sistnämnda motion i vad avser nu ifrågavarande anslag — till
Vägbeläggningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
»
7) Vid punkten 40:o) (Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m.) av
herrar Rickard Lindström, Roman i Kieryd och Staxäng, vilka ansett att
utskottet bort i anledning av motionen II: 167 föreslå att det tilltänkta statliga
organet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ges en självständigare
ställning än enligt Kungl. Maj:ts förslag, att det föreslagna rådet förändras
till en trafiksäkerhetsnämnd och att denna ges den sammansättning, som i
motionen skisserats, och att därför
dels den del av utskottets yttrande å s. 35 och 36, som börjar med orden
»Det lärer» och slutar med orden »75 000 kronor», bort hava följande lydelse:
»Under det att 1945 års trafiksäkerhetsutredning framlagt förslag om inrättande
av ett helt självständigt statligt organ för ledningen av trafiksäkerhetsarbetet
har departementschefen vid anmälan av förevarande anslagsäskande
funnit en så genomgripande förändring icke vara nödvändig. Departementschefen
har i stället funnit att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör
mer direkt än nu inkopjalas på den del av trafiksäkerhetsarbetet, som berör
den mänskliga faktorn. Detta skulle emellertid till en början ske med försiktighet
och i mer provisoriska former. Departementschefen har därvid förordat
att styrelsen förstärkes med speciell expertis genom att till styrelsen
knytes ett trafiksäkerhetsråd.
Utskottet delar den uppfattning, som kommit till uttryck i motionen II: 167,
att ledningen av trafiksäkerhetsarbetet för att en effektiv bekämpning av
trafikolyckorna skall bli möjlig bör erhålla en gentemot myndigheter och
organisationer möjligast fristående ställning. Även om det i nuvarande läge
anses nödvändigt att anknyta det nya statliga organet på detta område till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bör detta enligt utskottet ske så att organet
erhåller större självständighet än enligt departementschefens förslag. Utskottet
förordar således att såsom motionärerna förordat organet givas formen
av en nämnd, som beredes största möjliga självständighet inom vägocli
vattenbyggnadsstyrelsen och i sina framställningar skall behöva hänvända
sig till styrelsen allenast i sådana frågor, som falla inom styrelsens
kompetensområde. Utskottet anser vidare i likhet med motionärerna, att
denna nämnd icke bör göras allt för stor och tungrodd, utan i huvudsak
begränsas på sätt motionärerna förordat.
4—496 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. G sand. Nr G.
58 Statsutskottets utlåtande nr 6.
Enligt utskottets mening tala åtskilliga skäl för att utmäta förevarande
anslag så att det kunde förslå att i enlighet med motionärernas förslag tillförsäkra
det nya organet en högt kvalificerad kanslichef och i övrigt ge
organet större utrymme för självständiga initiativ och undersökningar. Med
hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge begränsa statsutgifterna
anser sig utskottet emellertid icke böra tillstyrka bifall till motionen i dessa
delar».
dels och att utskottets hemställan under II. (s. 36) bort hava följande
lydelse: .
»II. att riksdagen må i anledning av motionen II: 167, i
den mån den icke behandlats under I., i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;»
Stockholm 1019. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 und s. 1 i texten