Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1949-03-11 · 58 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1949/50 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

kar Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1949)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. M;ij:t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet uppföra två byråchefstjänster i

Cr 10, att å övergångsstat uppföra en förste kanslisekreterartjänst i Ca 29

samt att avföra sju telefonisttjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

562 300 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Isaksson m. fl. (I: 35)

och den andra inom andra kammaren av herr Dickson (II: 35), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta icke anslå medel till inrättandet av någon ny

byrå inom kommunikationsdepartementet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får

utskottet hänvisa till motionen I: 35.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 626 600 kronor.

Kungl. Maj:t har framlagt förslag om en fastare organisation av arbetet

å statssekreteraravdelningen. Sålunda föreslås, att beredningen av framför

allt ekonomiska och trafikpolitiska frågor sammanhälles inom en särskild,

statssekreteraren underställd byrå under ledning av en byråchef. Aven övriga

ärenden å avdelningen föreslås skola närmast under statssekreteraren

handläggas av en byråchef. De båda byråchefstjänsterna föreslås skola pla
1—496

49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 saml. Nr 6.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ceras i Cr 10. Vid bifall härtill föreslås att en ordinarie förste kanslisekreterarbefattning

överföres å övergångsstat och att anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal minskas med 15 000 kronor, motsvarande

en nu befintlig arvodestjänst å statssekreteraravdelningen.

Då numera en särskild för statsdepartementen gemensam organisationsavdelning

finnes inrättad inom finansdepartementet, föreslås att under densamma

inordnas viss till kanslihusets allmänna administration hänförlig personal,

som f. n. sorterar under kommunikationsdepartementet, nämligen dels

sju telefonister i Ca 8 och dels två icke-ordinarie expeditionsvakter. I samband

härmed anses departementets avlöningsanslag också kunna minskas

med de medel, som finnas inräknade i detsamma för avlönande av vikarier

i telefonväxeln. Vidare anses anslaget böra reduceras med belopp, motsvarande

lönerna för två för kanslihusannexet beräknade expeditionsvakttjänster

i Ce 9, vilka visat sig obehövliga.

För bestridande av automatiska utgiftsökningar på grund av löneklassuppflyttningar

och reglerad befordringsgång erfordras en ökning av ickeordinarieposten

med 2 100 kronor. Slutligen föreslås att ordinarieposten

minskas med 22 000 kronor och icke-ordinarieposten ökas med 20 000 kronor

med anledning av att fyra av departementets ordinarie kontorsbiträden beräknas

komma att uppehålla extra ordinarie tjänster inom departementet

eller hos annan myndighet.

Utskottet. Kungl. Majrts förslag, att å kommunikationsdepartementets

statssekreteraravdelning skola inrättas två byråchefstjänster i lönegraden

Cr 10, har närmast motiverats med den nyinriktning av departementets

arbete som skett i samband med nödvändigheten att under senare år ägna

allt större uppmärksamhet åt de problem som sammanhänga med de statliga

investeringarna. Med hänsyn härtill har det synts departementschefen

lämpligt att beredningen av de trafikekonomiska och trafikpolitiska frågorna,

sedda mot bakgrunden av den allmänekonomiska utvecklingen, för framtiden

sammanhålles inom en särskild statssekreteraren underställd byrå under

ledning av en byråchef. Jämväl för handläggningen av de på statssekreteraravdelningen

ankommande allmänt administrativa arbetsuppgifterna, vilka

successivt tilltagit i omfattning, har behov ansetts föreligga av en befattningshavare

i byråchefs löneställning.

Då motiveringen för förevarande förslag synts utskottet något knapphändig,

har utskottet under hand inhämtat ytterligare upplysningar rörande

de förhållanden som ansetts påkalla, att kommunikationsdepartementets

personalorganisation förstärkes med ifrågavarande byråchefstjänster.

Utskottet har av dessa upplysningar bibragts den uppfattningen, att

skäl kunna åberopas till förmån för Kungl. Maj:ts förslag. I likhet med

vad som uttalats i motionerna 1:35 och II: 35 finner utskottet det dock

tveksamt, huruvida den föreslagna omorganisationen bör komma till stånd i

nuvarande läge, då av olika anledningar en mycket långtgående begränsning

av den statliga investeringsverksamheten visat sig nödvändig. I detta samman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3

hang torde jämväl böra erinras om att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

med ytterst få undantag funnit sig icke böra biträda de olika myndigheternas

framställningar om inrättande av högre tjänster.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att kommunikationsdepartementets

personalorganisation förstärkes med två befattningar

såsom byråchef i lönegraden Cr 10. Yad departementschefen i övrigt

föreslagit beträffande departementets avlöningsanslag har icke givit utskottet

anledning till erinran. Den av utskottet förordade ändringen i Kungl. Maj:ts

förslag innebär i anslagstekniskt avseende, att ordinarieposten bör minskas

med (17 400 + 17 400 — 13 848) 20 952 eller i runt tal 21 000 kronor, att ickeordinarieposten

bör uppräknas med 15 000 kronor, motsvarande avlöningen

för den arvodestjänst som i samband med omorganisationen förutsatts

skola indragas, samt att anslagsposten till rörligt tillägg minskas med (1 728

+ 1 728 —1 662) 1 794 eller i runt tal 1 800 kronor. Kommunikationsdepartementets

avlöningsanslag skulle sålunda komma att reduceras med i runt tal

(21 000 + 1 800 — 15 000) 7 800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 35 och II: 35,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet avföra sju telefonisttjänster i

Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen ........................... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 269 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 203 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 53 800

Summa kronor 554 500;

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 554 500 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär en sänkning av anslaget med 174 500 kronor, beroende på överföring

fr. o. in. nästa budgetår från sjätte till sjunde huvudtiteln av vissa

för statsdepartementen gemensamma expenskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 45 500

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 4—7) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga vissa av

departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1949/50, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4 112 000 kronor.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 4 075 000 kronor,

därav 2 037 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslagshöjningen är till en del föranledd av bestämmelserna om reglerad

befordringsgång och löneklassuppflyttningar. Departementschefen har emellertid

även funnit sig böra tillstyrka av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagen omorganisation av styrelsens konstruktionsbyrå, innebärande dels

att en förste byråingenjörstjänst i Ca 29 och 4 byråingenjörstjänster i Ce 27

inrättas, dels 6 byråingenjörstjänster i Ce 24 indragas. Vidare förordas att

den för chefen för förråds- och verkstadsbyråns förvaltningsavdelning avsedda

förste byråingenjörstjänsten i Ca 29 utbytes mot en byrådirektörstjänst

i Ca 31 samt att för skötseln av det för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och luftfartsstyrelsen gemensamma nya ämbetshuset inrättas en tjänst

som värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12 och en

eldartjänst i Ce 9. För portvaktssysslorna beräknas ett arvodesbelopp av

900 kronor. Slutligen föreslås att ur personalförteckningen avföres en på

övergångsstat placerad byråchefstjänst, vars innehavare den 1 juli 1949 avgår

med pension.

TJtskottet. Av departementschefen förordad omorganisation inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens konstruktionsbyrå, som syftar till att genom förbättrade

rekryteringsförhållanden söka undvika täta personalbyten och till

att förläna byrån bättre funktionsduglighet, tillstyrkes av utskottet. Mot

övriga av departementschefen framlagda förslag har utskottet icke heller

något att erinra. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppföra följande ytterligare

tjänster, nämligen 1 byrådirektör i Ca 31, 1 värmeledningsskötare,

tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12, 5 kontorsbiträden

i Ca 8 och 4 byråingenjörer i Ce 27, ävensom att ur förteckningen

avföra 1 byråchefstjänst å övergångsstat i Ca 33;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 1 397 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................................... 2 272 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 439 000

Summa kronor 4112 000;

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 4112 000 kronor, därav

2 056 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 4, s. 7 och 8) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

815 000 kronor, därav 407 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 720 000 kronor.

Av den för nästa budgetår föreslagna anslagsökningen belöpa 5 000 kronor

å posten till sjukvård m. m., 45 000 kronor å posten till bränsle, lyse och

vatten, 20 000 kronor å posten till publikationstryck, avseende medel för utgivande

av en informationstidskrift för personalen vid verket, samt 25 000

kronor å posten till reseersättningar.

Departementschefen har i förevarande sammanhang förklarat sig icke hava

något att erinra mot att kostnader för resor till utlandet i samband med inköp

av maskiner m. m. samt vid kontroll av pågående fabrikation och leveranser

bestridas av medel under väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Nämnda kostnader bestridas nu i regel av sjätte huvudtitelns anslag till extra

utgifter.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslagsberäkningen tillstyrkes

av utskottet. Yad departementschefen förordat i fråga om bestridandet av

kostnaderna för resor till utlandet föranleder icke någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

815 000 kronor, därav 407 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vagförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 9—11)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ningen för vägförvaltningarna uppföra ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50, dels

ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 10 904 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 10 745 000 kronor.

Uppförandet i personalförteckningen av ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 föranledes av bestämmelserna om reglerad befordringsgång.

Den föreslagna anslagshöjningen betingas, förutom av den reglerade befordringsgången

och löneklassuppflyttningar, därav att under anslaget inräknats

medel för 10 i princip redan förut godkända skrivbiträdestjänster för

depåverkstäderna.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna uppföra ytterligare 13 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 4 900 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 836 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 1 168 000

Summa kronor 10 904 000;

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 10 904 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 11 och 12), som innebär ökning av posten till sjukvård

m. m. med 10 000 kronor, posten till underhåll och drift av tjänstebilar med

350 000 kronor, posten till reseersättningar med 54 000 kronor och posten

till övriga expenser med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2136 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7

7:o) De lokala vägnämnderna m. in. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 7, s. 12), vilket innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Be lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 12 och 13), vilket

innebär en anslagshöjning för nästa budgetår med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

9:o) Allmänna riktlinjer för beräkningen av väganslagen för budgetåret

1949/50. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 13—20) framlagt vissa allmänna synpunkter

beträffande beräkningen av väganslagen för budgetåret 1949/50.

Väg- och vattenby g gnadsstyr elsen har i skrivelse den 30 september 1948

framlagt beräkning av anslagsbehovet för vägunderhåll och vägbyggnader

m. m. under budgetåret 1949/50.

Inledningsvis erinrar styrelsen om att styrelsen i sina petita för innevarande

budgetår framhållit bland annat att såsom utvecklingen varit inom

vägväsendet under de senaste åren varken ökningen i trafikens omfattning

eller medelsanvisningarnas storlek blivit avgörande för den takt, i vilken de

allmänna vägarna kunnat upprustas och förbättras. I stället hade läget på

material- och maskinmarknaden och framför allt på arbetsmarknaden blivit

den dirigerande faktorn i fråga om omfattningen av vägförbättringsarbetena.

Läget för vägväsendet är, fortsätter styrelsen, fortfarande mycket bekymmersamt

på grund av att nödvändiga arbeten kunna komma till utförande

blott i mycket begränsad omfattning. En viss förbättring har dock inträtt därigenom

att vägförvaltningarna erhållit medgivande att från den 1 september

1948 något öka den för varje län fastställda högsta arbetsstyrkan för bland

annat vägunderhållet. Viss lättnad kan även påräknas genom den från samma

tid medgivna möjligheten att för vissa arbeten utnyttja s. k. dold arbetskraft.

Om de lättnader, som erhållits beträffande arbetskraft, kunde helt utnyttjas

för det egentliga vägunderhållet, skulle detta, förklarar styrelsen, kunna bedrivas

utan några personalsvårigheter. De fastställda arbetsstyrkorna skola

emellertid användas jämväl för förstärknings- och förbättringsarbeten samt

för beläggningsarbeten. Dessa höra för närvarande till de viktigaste åtgärderna

för vägnätets upprustning. En ytterligare ökning av arbetsstyrkan för

ifrågavarande ändamål är därför nödvändig.

Förutom nyssnämnda upprustningsarbeten kräves emellertid att vissa andra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

vägarbeten och i första hand broarbeten utföras jämsides därmed. Styrelsen

framhåller, att det måste vara angeläget, att vägarnas och broarnas standard

snabbt förbättras så att transportarbetet kan effektiviseras och därigenom

underlätta en särskilt i nuvarande läge betydelsefull produktionsökning. Genom

en förbättrad transportapparat med övergång till större och tyngre transportenheter

kunna dels transportkostnaderna avsevärt reduceras, dels icke

obetydlig arbetskraft inbesparas. I en till styrelsens skrivelse fogad promemoria

har resultatet framlagts av en inom styrelsen verkställd utredning om

betydelsen för transportekonomien av en förbättrad väg- och brostandard.

Styrelsen har vidare erinrat, att vägdistrikten under 1930-talet nedlade i

medeltal ca 45 miljoner kronor eller, omräknat till nu gällande löne- och

prisnivå, ca 85 miljoner kronor om året på väg- och brobyggnader, beredskapsarbeten

oräknade. Vid sin beräkning av väganslagen för budgetåret

1949/50 har styrelsen utgått från att kvoten för statliga vägbyggnadsarbeten

fr. o. m. arbetsåret 1949 höjes från 8,5 till 30 miljoner kronor samt att kvoten

för brobyggnadsarbeten ökas för arbetsåret 1948 från 9 till 15 miljoner kronor

samt fr. o. m. arbetsåret 1949 till 20 miljoner kronor.

I en på s. 14 i propositionen återgiven sammanställning, vartill utskottet

hänvisar, har styrelsen angivit verklig resp. beräknad medelstillgång under

budgetåren 1947/48—1949/50 samt verklig resp. beräknad medelsförbrukning

under denna period å väg-, gatu- och brobyggnadsanslagen samt bidragsanslagen

till enskild väghållning.

Automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret 1949/50 ha av styrelsen

beräknats till ca 435 miljoner kronor, varav 210 miljoner kronor belöpa på

tilläggsskatten på bensin och brännoljor. Styrelsen har utgått från att av

nämnda medel ett belopp av 295 miljoner kronor skulle tagas i anspråk

för de anslag, vilka helt eller delvis skola avräknas mot automobilskattemedlen.

I anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse ha utlåtanden

avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen och statens industrikommission

(s. 15—17).

Departementschefen har anfört följande.

»Strävandena att åstadkomma en ekonomisk stabilisering i landet ha

även under det sistförflutna budgetåret nödvändiggjort en stark begränsning

av investeringsverksamheten inom vägväsendet. Denna begränsning

har självfallet hårdast drabbat de mera arbetskrafts- eller materialkrävande

investeringarna, såsom nyanläggningar och ombyggnader av vägar

samt brobyggnader. Till följd härav har medelsförbrukningen å motsvarande

väganslag, för vilkas användning erfordras särskilda byggnadstillstånd, varit

relativt obetydlig och samtidigt ha de redan tidigare stora reservationerna

å dessa anslag ytterligare ökats under budgetåret. Såsom närmare framgår

av den på s. 14 återgivna sammanställningen ha nettoutgifterna å ifrågavarande

anslag — varmed avses anslagen till nyanläggning och ombyggnad

av bygdevägar, ödebygdsvägar och huvudvägar, stensättning av vägar, brobyggnader,

byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

9

vägar och broar, bidrag till byggande av vägar och gator i städer och stadsliknande

samhällen, som äro väghållare, samt bidrag till byggande av enskilda

vägar — under budgetåret 1947/48 uppgått till sammanlagt 22,o miljoner

kronor mot 17,3 miljoner kronor under budgetåret 1946/47. Mot den

angivna medelsförbrukningen för budgetåret 1947/48 av 22,o miljoner kronor

svarade dels kvarstående reservationer om tillhopa 104,2 miljoner kronor

och dels nya anslagsmedel om sammanlagt 63,6 miljoner kronor eller

alltså tillhopa icke mindre än 167,8 miljoner kronor. Som följd härav hade

reservationerna vid budgetårets slut ökats till 145,8 miljoner kronor. I fråga

om medelsförbrukningen kan till jämförelse framhållas att de årliga investeringsutgifterna

— omräknade efter nuvarande löne- och prisnivå — för nyanläggning

och ombyggnad av allmänna vägar på landsbygden samt för brobyggnader

under åren närmast före det senaste kriget, frånsett beredskapsarbeten,

uppgingo till sammanlagt omkring 85 miljoner kronor. Motsvarande

siffra för budgetåret 1947/48 utgör 18,7 miljoner kronor.

För budgetåren 1948/49 och 1949/50 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknat nettoutgiftema å förenämnda, av särskilda byggnadstillstånd beroende

anslag till 64,o resp. 96,o miljoner kronor, varvid styrelsen räknat med

en tilldelning av nya anslagsmedel för det sistnämnda budgetåret med 52,6

miljoner kronor. En sådan utvidgning av investeringsverksamheten förutsätter,

att byggnadstillstånd för denna verksamhet i fortsättningen meddelas

i en väsentligt ökad omfattning, vilket styrelsen vid sina beräkningar också

särskilt framhållit. Att synnerligen angelägna behov av investeringar föreligga

på detta område och att en fortsatt stagnation i många fall kan komma

att förorsaka stora olägenheter för samfärdseln, är ett känt förhållande. Trots

detta kan jag med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget icke för närvarande

finna några omständigheter, som ge anledning till förhoppning att

väginvesteringarna under den närmaste tiden skola kunna ökas i någon väsentlig

mån över 1948 års nivå. Denna uppfattning bestyrkes också av de i det föregående

återgivna yttrandena av arbetsmarknadsstyrelsen och industrikommissionen.

Under sådana förhållanden anser jag heller icke befogat att för

budgetåren 1948/49 och 1949/50 räkna med medelsförbrukningssiffror av den

storlek väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivit. En viss ökning i förhållande

till investeringsutgifterna under budgetåret 1947/48 är emellertid sannolik,

med hänsyn bl. a. till inträdda tidsförskjutningar i fråga om utförandet

av vissa arbeten, för vilka byggnadstillstånd meddelats. Det har också på

den senaste tiden visat sig möjligt att lämna byggnadstillstånd till en del

företag utöver den beräknade tillståndsramen, främst i sådana fall då s. k.

dold arbetskraft funnits att tillgå. Även med beaktande av dessa omständigheter

finner jag icke sannolikt, att medelsförbrukningen å de anslag varom

här är fråga kommer att under innevarande och nästföljande budgetår överstiga

35 resp. 45 miljoner kronor. Vid sådant förhållande och med hänsyn

till de föreliggande stora reservationerna å anslagen torde medelsanvisningen

för budgetåret 1949/50 kunna begränsas till ett totalbelopp av

ungefär samma storleksordning som för innevarande budgetår, för vilket an
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

visats sammanlagt endast 9,4 miljoner kronor för hithörande ändamål. En

sådan begränsning av medelsanvisningen kommer att medföra, att anslagsreservationerna

vid utgången av budgetåret 1949/50 reduceras till en mera

normal nivå.

Vid avvägningen av de olika vägbyggnadsanslagen för budgetåren 1947/48

och 1948/49 har en jämförelsevis rikligare medelstilldelning i nuvarande läge

ansetts böra ske i fråga om de anslag, genom vilka sådana företag kunna utföras,

som ge en i tiden närmare liggande besparing i trafik- och underhållsarbetet.

Detta gäller i första hand anslagen till vägbeläggningar samt till

förstärkning och förbättring av vägar. Dessa arbeten, vilka i stor utsträckning

kunna utföras maskinellt och därför kräva relativt små insatser av

arbetskraft, få utföras utan särskilda byggnadstillstånd. För förstärknings- och

förbättringsarbetena anlitas huvudsakligen väg- och vattenbyggnadsverkets

vägunderhållsarbetare och för beläggningsarbetena främst hos beläggningsentreprenörerna

fast anställd, specialutbildad arbetskraft. I vissa fall har

också s. k. dold arbetskraft kunnat ställas till förfogande för dessa ändamål.

Medelsförbrukningen å ifrågavarande båda anslag uppgick under budgetåret

1947/48 till 20,6 miljoner kronor och beräknas för budgetåret

1948/49 till ca 38,o miljoner kronor. Reservationerna vid utgången av sistnämnda

budgetår torde icke bli större än vad som erfordras för slutförande

av 1949 års vägbeläggningsprogram. Med hänsyn bl. a. till de betydande

och omedelbara fördelar för stora delar av vägtrafiken, som dessa arbeten

visat sig medföra, vore det önskvärt om denna verksamhet, trots de allmänna

kraven på skärpt återhållsamhet i fråga om statsutgifterna, även i fortsättningen

kunde bedrivas åtminstone i en i huvudsak oförminskad omfattning.

För budgetåret 1949/50 skulle därvid behöva anvisas anslag om sammanlagt

omkring 30 miljoner kronor för ifrågavarande ändamål.

Yad angår anslagen till vägunderhållet, bidrag till underhåll av vägar och

gator i städer och samhällen, som äro väghållare, samt bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. motsvarade medelsförbrukningen å dessa anslag under

budgetåret 1947/48 i stort sett de för detta budgetår anvisade beloppen. En

liknande överensstämmelse torde komma att föreligga även under innevarande

budgetår. För att bibehålla underhållsarbetet vid i huvudsak nuvarande

omfattning, skulle, med hänsynstagande jämväl till inträdda löne- och

prisstegringar m. m., erfordras en medelsanvisning inom förevarande anslagsgrupp

av omkring 170 miljoner kronor för budgetåret 1949/50.

Yid beräkningen av väganslagen för budgetåren 1947/48 och 1948/49 förutsattes

att medelstilldelningen å dessa anslag skulle hållas inom ramen för

de beräknade automobilskattemedelsinkomsterna. Chefen för finansdepartementet

har i annat sammanhang uppskattat dessa inkomster för budgetåret

1949/50 till 435 miljoner kronor. Därav belöper emellertid ett belopp av 210

miljoner kronor på tilläggsskatten på bensin och brännoljor, vilken skatt

tillkommit bl. a. för att överbalansera statsbudgeten och därför tills vidare

icke skall tagas i anspråk för vägväsendets utgifter. De automobilskattemedel,

vilka skulle kunna disponeras för vägutgifterna och övriga hithörande anslags
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G.

11

ändamål, skulle alltså uppgå till 225 miljoner kronor. Av vad i det föregående

anförts torde framgå att detta belopp tillsammans med förefintliga reservationsmedel

skulle vara tillräckligt för att under nästa budgetår resp. arbetsår

bibehålla väghållningsarbetet vid oförminskad omfattning och även, särskilt

i vad avser den egentliga investeringsverksamheten, i viss mån öka detsamma.

Det allmänna ekonomiska läget gör det emellertid nödvändigt att för vägväsendets

del liksom på åtskilliga andra områden nu ytterligare begränsa anspråken

på landets arbetskrafts- och materialresurser till förmån för sådan

produktion, som är av särskild vikt ur exportsynpunkt eller för landets mera

vitala försörjningsbehov. Jag anser mig därför nödsakad föreslå, att även

viss del av de ordinarie automobilskattemedlen, i likhet med tilläggsskatten,

tills vidare icke skall fördelas på väganslagen utan tillföras budgetutjämningsfonden.

Jag vill emellertid erinra om att sålunda överförda medel enligt av

bevillningsutskottet gjort uttalande mot vilket riksdagen ej haft någon erinran

dock böra framdeles komma vägväsendet till godo. I överensstämmelse

härmed förordar jag, att den totala medelsanvisningen å väganslagen samt å

övriga anslag, till den del de skola avräknas mot automobilskattemedlen, för

budgetåret 1949/50 begränsas till i huvudsak samma belopp, som utgjorde

ramen för motsvarande anslagsberäkning i 1948 års statsverksproposition,

nämligen 210 miljoner kronor, samt att anslaget till avsättning till statens

automobilskattemedelsfond upptages allenast med ett formellt belopp.

Ifrågavarande begränsning kräver att större återhållsamhet nu också måste

iakttagas i fråga om utgifterna för vägunderhållet och för vägbeläggningsverksamheten.

En icke oväsentlig minskning av medelstilldelningen för dessa

ändamål i förhållande till den som förutsatts för innevarande budgetår är sålunda

nödvändig.

Det torde i förevarande sammanhang böra understrykas att begränsningen

av väghållningsarbetet icke är föranledd av någon brist på automobilskattemedel

— tilläggsskatten å bensin inbringar ju f. n. mycket avsevärda belopp,

som i ett ändrat läge böra kunna användas för att återhämta den nuvarande

eftersläpningen på vägväsendets område. Såsom förut framhållits har ifrågavarande

begränsning genomförts av helt andra skäl, nämligen det nu föreliggande

behovet av en strängare hushållning med produktionskrafterna och av

en överbalansering av statsbudgeten. Då finansieringen av vägutgifterna sålunda

f. n. utgör ett problem av sekundär betydelse, kan den i 1947 och 1948

års statsverkspropositioner berörda frågan om ändrade grunder för vägväsendets

finansiering sägas sakna omedelbar aktualitet.»

I förevarande sammanhang torde få anmälas följande motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herrar von Seth och Boman i Kieryd

väckt motion (11:56), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1949/50 anvisa anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedel, med

sammanlagt 225 miljoner kronor och att därvid det i statsverkspropositionen

äskade anslaget 138 miljoner kronor till vägunderhållet höjes till 153 miljoner

kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6.

dels en inom andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile väckt motion

(II: 247), vari hemställts, att de i motionen till 229 miljoner kronor beräknade

bilskattemedlen skola anvisas för landets vägväsende, att de å väg- och vattenbyggnadsverket

belöpande, till 4 miljoner kronor beräknade ökade utgifterna

för extra bensinskatt ytterligare anvisas till väg- och vattenbyggnadsvei''ket

samt att de 23 miljoner kronor, som, om motionen bifalles av riksdagen, tillföras

vägväsendet utöver de medel, som föreslagits i statsverkspropositionen,

disponeras på följande sätt, nämligen 5 miljoner kronor till vägunderhållet,

8,4 miljoner kronor till förstärkning och förbättring av vägar, 5 miljoner kronor

till vägbeläggningar, 4 miljoner kronor till broförstärkningar och 0,6 miljon

kronor till bidrag till byggande av enskilda vägar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Heiding ra. fl. (I: 54) och den andra inom andra kammaren av herr

Werner ra. fl. (11:59), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta anvisa

ett reservationsanslag av 20 miljoner kronor till förstärkning och förbättring av

vägar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom företa kammaren av

herr Lars Andersson ra. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr

Jonsson i Skedsbygd ra. fl. (II: 101), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta anvisa ett reservationsanslag av 3 miljoner kronor till bidrag till byggande

av enskilda vägar;

dels en inom andra kammaren av herr Jonsson i Skedsbygd ra. fl. väckt

motion (II: 246), vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte såsom bidrag

till underhållet av enskilda utfartsvägar anvisa ett belopp av 5 290 000

kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundqvist ra. fl. (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nolin och Nilsson i Bästekille (11:58), i vilka hemställts, att riksdagen vid

behandling av sjätte huvudtiteln måtte besluta sådan omgruppering av de olika

anslagen att till vägbeläggningar för budgetåret 1949/50 kan disponeras ett

reservationsanslag av — i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 15 miljoner

kronor — 20 miljoner kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom företa kammaren av

herr Lundqvist ra. fl. (I: 55) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nilsson i Bästekille och Nilsson i Svalöv (II: 57), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandling av sjätte huvudtiteln måtte vidtaga sådan omgruppering

av anslagen att till byggande av broar för budgetåret 1949/50 kan disponeras

ett reservationsanslag av 5 miljoner kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Velander ra. fl. (1:137) och den andra inom andra kammaren av herr

Sandberg ra. fl. (II: 231), i vilka hemställts, bland annat, att riksdagen måtte

vid sitt ståndpunktstagande till de i statsverkspropositionen framställda förslagen

om anslag till vägunderhåll och vägbyggnader beakta vad i motionerna

anförts om angelägenheten av att tillräckliga medel stå till förfogande för anläggande

av vägar och broar inom Norrland;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

dels ock en inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion

(II: 167), vari hemställts, bland annat, att anslaget till undersökningar rörande

trafikolyckor m. m. måtte höjas till 100 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna I: 54, I: 55, I: 56 och 1:137 samt II: 56, II: 101,

II: 167, II: 246 och II: 247.

Utskottet. Till och med budgetåret 1947/48 ha de ordinarie bilskattemedlen

helt disponerats för vägutgifterna och övriga hithörande anslagsändamål.

Under krigsåren voro automobilskattemedlen icke av den storleksordning, att

de förslogo att bestrida samtliga dessa utgifter, vilka därför delvis fingo

finansieras av andra skattemedel. Under de sistförflutna budgetåren åter ha

de medelsanvisningar, som avräknas mot automobilskattemedlen, i princip

utmätts så att deras totala belopp hållits inom ramen för vad som för respektive

budgetår beräknades inflyta i automobilskattemedel. Samma princip tilllämpades

vid anslagsberäkningarna för innevarande budgetår såvitt angår de

normala automobilskattemedlen, medan däremot den av 1948 års riksdag beslutade

tilläggsskatten på bensin och brännoljor, som tillkommit för att överbalansera

statsbudgeten, ansågs tills vidare skola tillföras budgetutjämningsfonden

för att först framdeles komma vägväsendet till godo.

Från sålunda tillämpade principer har departementschefen vid sina i årets

statsverksproposition gjorda anslagsberäkningar gjort avsteg. Sålunda har

departementschefen — under hänvisning till att det allmänna ekonomiska läget

gör det nödvändigt att för vägväsendets del ytterligare begränsa anspråken på

landets arbetskrafts- och materialresurser till förmån för sådan produktion,

som är av särskild vikt ur exportsynpunkt eller för landets mera vitala försörjningsbehov

— ansett sig nödsakad föreslå att även viss del av de ordinarie

automobilskattemedlen — 15 miljoner av de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till 225 miljoner beräknade — skall i likhet med tilläggsskatten tills

vidare tillföras budgetutjämningsfonden. Till följd härav skulle medelsanvisningarna

under här avsedda anslag komma att begränsas till 210 miljoner

kronor, d. v. s. till samma belopp som utgjorde ramen för motsvarande

anslagsberäkning i 1948 års statsverksproposition.

Mot detta förslag ha erinringar framställts i vissa motioner. Sålunda har i

motionen II: 56 yrkats att anslagen inom automobilskattemedlens ram skola

höjas till sammanlagt 225 miljoner kronor. I motionen II: 247 åter har yrkats

att de ordinarie automobilskattemedlen för budgetåret 1949/50 skola upptagas

i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag till 229 miljoner kronor och att

dessa medel i sin helhet liksom därutöver 4 miljoner kronor — motsvarande

väg- och vattenbyggnadsverkets ökade utgifter till följd av den extra tilläggsskatten

— skola användas för vägutgifterna och övriga hithörande anslagsändamål.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 54 och II: 59 samt de likalydandc

motionerna I: 85 och II: 101 ävensom i motionen II: 246 yrkats höj
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ning av vissa väganslag, som, därest yrkandena bifallas, skulle betyda ett

överskridande av den av departementschefen beräknade ramen med 8,4 respektive

1,5 miljoner kronor och 690 000 kronor. Jämväl i motionen II: 167 ha

yrkanden framställts om viss anslagsökning i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag.

Utskottet vill för egen del till en början konstatera, att med den av departementschefen

utmätta ramen vägarbetena — särskilt vägunderhållet och vägbeläggningsverksamheten

— under nästa budgetår icke komma att kunna bedrivas

ens i samma utsträckning som under innevarande budgetår. Mot bakgrunden

av den eftersläpning av såväl underhålls- som nybyggnadsarbeten som

varit rådande under en följd av år är givetvis önskvärt att kunna så snart som

möjligt giva här avsedda arbeten det större omfång som motiveras av trafikökningen

och som erfordras för att inhämta vad som hittills eftersatts. Å

andra sidan måste, såsom departementschefen framhållit, strävandena att åstadkomma

en ekonomisk stabilisering inom landet verka starkt återhållande när

det gäller att bestämma ramen för vägväsendets utgifter. Landets samlade

arbetskrafts- och materialresurser måste i nuvarande läge disponeras så att

jjroduktion, som är av vikt ur exportsynpunkt eller för landets mera vitala

försörjningsbehov, befrämjas. Enligt utskottets mening lärer vidare, så länge

betydande reservationer förefinnas å väg- och brobyggnadsanslagen samt anslagen

för enskild väghållning, frågan mindre gälla storleken av de nya anslagen

för dessa ändamål än möjligheterna att utnyttja redan anvisade medel.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om det ofrånkomliga i att

för nästa budgetår i möjligaste mån begränsa utgifterna även på vägväsendets

område. Utskottet tillstyrker att den totala medelsanvisningen å väganslagen

samt å de övriga anslag som skola avräknas mot automobilskattemedlen därvid

begränsas till i huvudsak samma belopp som utgjorde ramen för motsvarande

anslagsberäkning i 1948 års statsverksproposition, 210 miljoner kronor,

samt att överskjutande ordinarie automobilskattemedel ävensom vad

som inflyter i form av tilläggsskatt tillföras budgetutjämningsfonden. Utskottet

vill emellertid understryka departementschefens uttalande att sålunda

till budgetutjämningsfonden överförda medel skola framdeles komma vägväsendet

till godo.

Av vad nu sagts framgår att utskottet icke kan tillstyrka bifall till motionsvis

framställda yrkanden — motionerna I: 54 och II: 59, I: 85 och II: 101,

1:137 och II: 231, II: 56, II: 246 samt II: 247 — om höjning av visst

anslag som komme att medföra överskridande av förenämnda ram av 210

miljoner kronor. Under förevarande punkt kommer utskottet att hemställa

om avslag å motionerna II: 56 och II: 247, i vad dessa avse yrkande om att den

totala medelsanvisningen å väganslagen och de övriga anslag, som skola avräknas

mot automobilskattemedlen, skall höjas till 225 miljoner (motion II: 56)

respektive 233 miljoner kronor (motion II: 247). I det följande avser utskottet

att vid behandlingen av de olika anslagen hemställa om avslag å samtliga i nu

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 15

nämnda motioner ävensom i motionen II: 167 framställda yrkanden om höjning

av visst speciellt anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.

I vissa andra motioner — I: 55 och II: 57 samt I: 56 och II: 58 — har yrkats

på en ändrad anslagsberäkning i syfte att inom ramen för förenämnda belopp

av 210 miljoner kronor anslaget till byggande av broar skall kunna anvisas

med ett från 100 kronor till 5 miljoner kronor förhöjt belopp (motionerna I: 55

och II: 57) samt att anslaget till vägbeläggningar skall kunna höjas från 15

till 20 miljoner kronor (motionerna I: 56 och II: 58). Utskottet delar i och

för sig uppfattningen om att en ökad brobyggnads- och vägbeläggningsverksamhet

är synnerligen eftersträvansvärd. Vad särskilt angår brobyggnaderna

framgår emellertid av vad departementschefen (s. 48) uttalat, att med hänsyn

till förefintliga reservationer en dylik ökad verksamhet väntas bliva möjlig

under innevarande och nästa budgetår utan att brobyggnadsanslaget tillföres

nya medel. Av skäl som utskottet tidigare anfört och då utskottet icke

kan peka på något anslag, som skulle kunna minskas till förmån för nyssnämnda,

kommer utskottet i det följande vid behandlingen av brobyggnadsanslaget

respektive vägbeläggningsanslaget föreslå att berörda motioner lämnas

utan bifall.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet i förevarande sammanhang

hemställa,

att riksdagen må — med avslag å motionerna II: 56 och II: 247,

i vad de avse det sammanlagda beloppet av de anslag under

sjätte huvudtiteln, som skola avräknas mot automobilskattemedlen

— i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört.

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 21—25) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 138 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 149 miljoner

kronor, därav 15 miljoner kronor å tilläggsstat för täckande av kostnaderna

för genom 1948 års kollektivavtal inträdda löneökningar samt för maskinkostnadsökningar,

föranledda av höjda priser på bensin och brännolja.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina anslagsberäkningar för nästa

budgetår utgått från det å innevarande budgetårs riksstat anvisade anslagsbeloppet

134 miljoner kronor med tillägg av 17 miljoner kronor, som styrelsen

funnit erforderligt för förenämnda kostnadsstegringar. Därutöver har styrelsen

äskat 4 miljoner kronor för utförande av slitlager på befintliga vägbeläggningar.

Styrelsen hemställer sålunda om ett anslag av 155 miljoner kronor.

överrevisorerna för väg- och vattenby g gnadsväsendet ha i sin den 18 november

1948 dagtecknade berättelse för budgetåret 1947/48 lämnat en redogörelse

för sina iakttagelser beträffande vägunderhållet. Å s. 23 och 24 i propositionen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 6.

lämnas en översikt av överrevisorernas uttalande härutinnan, vartill utskottet

hänvisar.

Departementschefen har, under hänvisning till sitt yttrande under punkten

9, förklarat sig kunna tillstyrka en medelsanvisning av allenast 188 miljoner

kronor samt anför följande.

»Såsom jag i den inledande redogörelsen för beräkningen av väganslagen

anfört, har jag, med hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge så långt

det är möjligt överbalansera statsbudgeten, utgått ifrån att medelstilldelningen

till vägunderhållet för budgetåret 1949/50 måste icke oväsentligt reduceras

i förhållande till den tilldelning, som förutsatts för innevarande budgetår.

Med beaktande av de övriga medelsbehov, som måste tillgodoses inom

den under punkten 9 angivna ramen för automobilskattemedelsanslagen, har

jag funnit mig böra föreslå, att anslaget anvisas med 138 000 000 kronor. Jag

har härvid tagit hänsyn bl. a. till det förhållandet att vägunderhållskostnaderna

på landsbygden kunna väntas minska till följd dels av att omfattande,

starkt trafikerade grusvägsträckor nu blivit eller under den närmaste tiden

komma att bliva permanentbelagda, dels ock av att vissa delar av det av

styrelsen underhållna vägnätet i samband med stadsbildning eller inkorporeringar

komma att överflyttas till annan väghållare. Då det är nödvändigt att

vägunderhållskostnaderna för nästa budgetår hållas inom ramen för anvisade

medel, synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen böra under återstoden av

innevarande budgetår bedriva underhållsarbetet så, att en väsentlig del av

det förut omförmälda tilläggsanslaget å 15 miljoner kronor kan reserveras för

arbeten under senare hälften av år 1949.»

I motionerna II: 56 och II: 247 har yrkats, att ifrågavarande anslag skall

uppföras med 153 resp. 143 miljoner kronor (jfr punkten 9:o) ovan).

TJtslcottet. Under hänvisning till vad ovan under punkten 9:o) anförts får

utskottet hemställa,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna II: 56 samt II: 247, i vad de avse nu

ifrågavarande anslag — till Vägunderhållet för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 138 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

II :o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 25 och 26) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

IT

12:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 26—31)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

De tillgängliga medlen per den 1 juli 1948 å de fyra anslagen till nyanläggning

och ombyggnad av bygdevägar, ödebygdsvägar och huvudvägar samt den

sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåren 1946/47 och 1947/48 å

vart och ett av anslagen uppgå till följande belopp i miljoner kronor.

Medelsförbrukning

Medelstillgång sammanlagt

11 s a ^ V7 1948 för budgetåren

1946/47 och

1947/48

Nyanläggning av bygdevägar ............................ 18,4 6,6

Nyanläggning av ödebygdsvägar ........................ 6,8 3,9

Byggande av huvudvägar ................................ 29,9 5,8

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar........ 13,8_4^5

Summa 68,9 20,8

Med hänsyn till de sålunda förefintliga anslagsreservationerna och de i nuvarande

läge nödvändiga investeringsbegränsningarna ha de tre förstnämnda

av de fyra anslagen ansetts böra för nästa budgetår uppföras med allenast

formella belopp.

Under nu förevarande punkt har Kungl. Maj:t förklarat sig intet ha att

erinra mot ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt förslag, att i flerårsplanerna

för nyanläggning av bygdevägar skulle upptagas en särskild post

för kostnader för iståndsättning av enskild väg, som skall förändras till allmän.

Härutinnan gäller för närvarande, att om dylika arbeten erfordras för att

försätta vägen i ett för den allmänna samfärdseln tillfredsställande skick vid

tidpunkten för övergången till allmän, dessa arbeten principiellt skola bekostas

av väghållaren. Ifrågavarande kostnader bestridas alltsedan vägväsendets

förstatligande av de medel, som finnas upptagna under delposten till

smärre förbättringsarbeten i länens fyraårsplaner för ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar. Därest så icke kan ske med hänsyn till medelstillgången

och intressenterna ej förklara sig villiga att svara för iståndsättningsarbetena,

måste frågan om vägens förändring till allmän upptagas till prövning

i den för vägbyggnadsärenden fastställda ordningen. Vägens förändring

blir därigenom avhängig av huruvida medel från anslaget till nyanläggning av

bygdevägar kunna disponeras för ändamålet. Då det såväl vid förändring av

enskild väg till allmän som vid nyanläggning av väg är fråga om tillskapande

av en ny allmän led, anses nu kostnaderna för de iståndsättningsarbeten som

kunna komma i fråga — oavsett deras omfattning — böra bestridas från ett

och samma anslag eller anslaget till nyanläggning av bygdevägar. På grund

2—490 49 Bihanij till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr (>.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

härav skulle en mindre del av detta anslag reserveras för smärre iståndsättningsarbeten

å enskild väg, som skall förändras till allmän.

TJtskottet. På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att

ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres i riksstaten med allenast

formellt belopp av 100 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att i flerårsplanerna för nyanläggning

av bygdevägar upptages en särskild post för kostnader för iståndsättning

av enskild väg, som skall förändras till allmän.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13, s. 31) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Byggande av huvudvägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 14, s. 31 och 32) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av huvudvägar för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

15:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har

(punkt 15, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett formellt belopp av 100 000

kronor. Vid ingången av nu löpande budgetår utgjorde medelstillgången 13,8

miljoner kronor.

Vid anslagsberäkningen för nästa budgetår har befunnits sannolikt, att

medelstillgången icke kommer att räcka till för att till fullo täcka utgifterna

för anläggning av tillfartsvägar till broar. Utgifterna för tillfartsvägarna beräknas

till 3 miljoner kronor för år 1949 och 4 miljoner kronor för år 1950.

Befintliga medel med tillskott av 3 miljoner kronor för budgetåret 1949/50

anses kunna täcka behovet åtminstone till utgången av nämnda budgetår.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 19

Vtslcottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag liemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

3 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t bär (punkt

16, s. 33—36) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av

vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 11600 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 5 miljoner kronor. Vid utgången

av budgetåret 1947/48 förelåg en reservation av 7,9 miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Förevarande anslag är avsett för utförande av dels förarbeten för beläggningar,

dels förstärknings- och förbättringsarbeten för genomgående standardförbättringar.

För 1949 års beläggningar beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

kostnaderna för förarbetena komma att uppgå till ca 20 % av kostnaderna

för beläggningarna. För 1950 års beläggningar beräknas motsvarande procenttal

till 30. Styrelsen äskar för nästa budgetår ett anslag till vägbeläggningar

av 25 miljoner kronor och för detta programs genomförande skulle

alltså erfordras ett belopp till förarbeten av ca 7,o miljoner kronor. Emellertid

måste, fortsätter styrelsen, förarbetena utföras så tidigt som möjligt och, i

den mån arbetena äro av större omfattning, minst ett år innan beläggningsarbetet

igångsättes. Med hänsyn härtill böra förarbetena för 1951 års beläggningar

påbörjas redan under år 1949. Styrelsen beräknar därför, att under

detta år ett sammanlagt belopp av 12 miljoner kronor är erforderligt för förarbeten

för beläggningar.

Styrelsen framhåller vidare att behovet av genomgående standardförbättringar

på vägarna är betydande. Genom utförande av makadamiseringar, isoleringar,

dräneringar, provisoriska förstärkningar av vissa mindre broar, anläggande

av mötesplatser m. m. torde med relativt små medel väsentliga förbättringar

för vägtrafiken kunna ernås. Det aktuella behovet kräver enligt

styrelsen ett totalt anslag av storleksordningen 25 å 30 miljoner kronor. Med

hänsyn till nuvarande läge har styrelsen dock begränsat sitt anslagsäskande

till totalt 20 miljoner kronor, varvid för nyssnämnda arbeten avseende

makadamiseringar m. m. skulle stå till förfogande ett belopp av 8 miljoner

kronor. Styrelsen har också erinrat att ifrågavarande arbeten äro av särskild

betydelse ur sysselsättningssynpunkt.

överrevisorerna för väg- och vattenby g gnadsväsendet ha uttalat sig om

förevarande arbeten (s. 35).

Departementschefen anför att hela det för innevarande budgetår tillgängliga

medelsbeloppet (5 -f 7,9 =) 12,9 miljoner kronor förväntas vara förbrakat

vid utgången av budgetåret. Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår

anför departementschefen följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr (>.

»Vad angår medelsbehovet för budgetåret 1949/50 erfordras bl. a. visst belopp

för utförande av förarbeten för 1950 års vägbeläggningsprogram. Enligt

vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i sina petita kan detta behov uppskattas

till omkring 30 % av beläggningskostnaden. Då jag i det följande

kommer att föreslå, att den ekonomiska ramen för 1950 års beläggningar bestämmes

till 15 miljoner kronor, skulle härvid till motsvarande förarbeten erfordras

ett belopp av ca 4,5 miljoner kronor. Åtminstone en mindre del av dessa

förarbeten torde emellertid komma att utföras redan under budgetåret 1948/49.

Vid sådant förhållande synes en medelsanvisning av 11 å 12 miljoner kronor för

budgetåret 1949/50 kunna vara tillräcklig för att finansiera — förutom kvarstående

förarbeten för 1950 års beläggningar — även de mest brådskande förarbetena

för 1951 års beläggningsprogram ävensom en kvantitet av andra

smärre förbättringsarbeten av ungefär samma storleksordning som för innevarande

budgetår, nämligen till en kostnad av omkring 6 miljoner kronor.

Jag föreslår, att anslaget till förstärkning och förbättring av vägar för

budgetåret 1949/50 anvisas med 11,6 miljoner kronor, vilket innebär en minskning

i förhållande till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet

med 8,4 miljoner kronor.

I den män den sålunda förordade begränsningen av anslaget skulle visa

sig medföra ökade svårigheter i fråga om sysselsättningen vintertid av den

fast anställda arbetskraften vid verket, torde det på tilläggsstat för budgetåret

1943/44 anvisade anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten få tagas i anspråk

för utförande av förstärknings- och förbättringsarbeten i säsongutjämnande

syfte.»

I de likalydande motionerna I: 54 och II: 59 samt i motionen II: 247 har

yrkats, att anslaget skall höjas till 20 miljoner kronor (jfr punkten 9:o) ovan).

Utskottet. Av vad utskottet ovan under punkten 9:o) anfört framgår, att

utskottet icke kan tillstyrka de motionsvis beträffande förevarande anslag

framställda yrkandena.

Vad departementschefen förordat om ianspråktagande av det å tilläggsstat

för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten

för utförande av förstärknings- och förbättringsarbeten i säsongutjämnande

syfte har icke föranlett erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:54 och II: 59 samt II: 247, sistnämnda

motion i vad avser nu ifrågavarande anslag — till Förstärkning

och förbättring av vägar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 11600 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

17:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 37) och under erinran, att

för innevarande budgetår anvisats 400 000 kronor till förevarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande

av mark m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

18, s. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar

och gator för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 15 200 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 12,2 miljoner kronor.

Vid den fördelning av anslaget, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställde i juni 1948, beräknades kostnaden för underhållet för de närmaste

fyra åren till 15 396 000 kronor per år, motsvarande ett statsbidrag,

efter 95 %, av 14 626 200 kronor. Därest eventuella besvär icke komma att föranleda

ändring av styrelsens dispositioner, skulle det för budgetåret 1948/49

anvisade förslagsanslaget således komma att överskridas med (14 626 200 —

12 200 000) 2 426 200 kronor.

Med hänsyn till beslutade inkorporeringar, beslutad stadsbildning av Nacka

kommun samt normal utbyggnad av städernas och samhällenas områden väntas

utökningen av det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet medföra en

ökning av anslagsbehovet under år 1949 med 673 800 kronor. Det totala anslagsbehovet

för budgetåret 1949/50 beräknas således av styrelsen uppgå till

(12 200 000 + 2 426 200 + 673 800) 15 300 000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att det anslag, som anvisas för budgetåret

1949/50, avser bidragstilldelningen för kalenderåret 1949. I det av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen beräknade anslagsbeloppet inginge en viss

mindre reserv för eventuella ansökningar om underhållsbidrag till ytterligare

vägar och gator. Då dylika ansökningar icke inom föreskriven tid inkommit

i en omfattning som motsvarar nämnda reserv, kunde anslaget begränsas till

ett belopp av 15 200 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 15 200 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

19, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

och gator för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 5 miljoner kronor. Den 1

juli 1948 förelåg dessutom eu behållning å 19,9 miljoner kronor från föregående

budgetår, varför 24,9 miljoner kronor stå till förfogande under innevarande

budgetår. Då medelsförbrukningen under det sistförflutna budgetåret

endast uppgick till något mer än 700 000 kronor och någon större ökning

av anläggningsverksamheten på detta område i nuvarande läge icke beräknas

bliva möjlig, ha de tillgängliga medlen ansetts vara fullt tillräckliga för att

täcka behovet intill utgången av arbetsåret 1950. Under sådana förhållanden

har föreslagits, att anslaget för nästa budgetår anvisas allenast med ett

formellt belopp.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

* i''20:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 20, s. 39—41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

4 600 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt

motion (II: 24), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning angående statens övertagande

av byggande och underhåll av enskilda vägar och dels att i avvaktan

på denna utredning höja statsbidraget till byggande och underhåll av enskilda

vägar till 90 % av kostnaderna;

dels ock en inom andra kammaren av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.

väckt motion (II: 246), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att bidrag

för underhåll av enskilda vägar måtte utgå, förutom till de i kungörelsen

nr 359/1939 angivna underhållsskyldiga, jämväl då väghållarnas antal endast

utgöres av en eller två underhållsskyldiga, därest vägen är trafikerad av

last- eller personautomobil för utförande av för fastigheten eller fastigheterna

nödvändiga transporter, samt att bidrag till underhållet å samtliga enskilda

vägar, liksom iståndsättningsbidrag för vägarnas iordningställande, skall utgå

med 75 % av den uppskattade underhållskostnaden, dock att i fall, där vägunderhållet

för de väghållningsskyldiga är särskilt betungande, detta bidrag

måtte utgå med 90 %.

Yidare hemställes i sistnämnda motion, att riksdagen måtte till bidrag till

underhållet av enskilda utfartsvägar anvisa 5 290 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

23

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 4 miljoner kronor. Vid utgången

av budgetåret 1947/48 förelåg dessutom en reservation av 2,7 miljoner

kronor.

Beträffande de utredningsuppdrag rörande den enskilda väghållningen,

som genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 maj 1945 och den 11 maj 1946 meddelats

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen, meddelar Kungl.

Maj:t, att den utredningsman, som tillkallats för att biträda styrelserna med

ifrågavarande uppdrag, väntas kunna överlämna förslag till styrelserna

rörande frågan om samordning och omarbetning av gällande statsbidragsbestämmelser

inom den närmaste tiden.

För den av 1948 års riksdag begärda utredningen om statens övertagande

av vinterväghållningen på vissa enskilda vägar ha jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 26 augusti 1948 särskilda utredningsmän tillkallats.

För nästa budgetår beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen medelsbehovet

till 4,i miljoner kronor för underhållsbidrag till 1940—1948 års vägar,

till 730 000 kronor för underhållsbidrag till nya vägar (1949 års vägar) samt

till 890 000 kronor för iståndsättningsbidrag till sistnämnda vägar. Anslagsbehovet

skulle sålunda uppgå till sammanlagt 5 720 000 kronor. Av i statsrådsprotokollet

angivna skäl anser styrelsen en medelsanvisning under anslaget

å 4,8 miljoner kronor tillräcklig.

Departementschefen har med hänsyn till beräknade besparingar föreslagit

en medelsanvisning av 4,6 miljoner kronor.

Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår, att den utredningsman

som tillkallats för att biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

skogsstyrelsen beträffande frågan om den enskilda väghållningen väntas

kunna inom den närmaste tiden till styrelserna överlämna förslag angående

samordning och omarbetning av gällande statsbidragsbestämmelser. Särskild

utredning pågår jämväl beträffande frågan om statens övertagande av vinterväghållningen

på vissa enskilda vägar. Vid sådant förhållande finner utskottet

anledning icke föreligga att förorda bifall till i motionerna II: 24 och

II: 246 framställda yrkanden om utredning angående statens övertagande av

byggandet och underhållet av enskilda vägar, om ändring av gällande bestämmelser

för erhållande av statsbidrag eller om underhållsbidragets storlek.

Med hänsyn härtill och under hänvisning jämväl till vad utskottet ovan

under punkten 9:o) anfört får utskottet, som icke har något att erinra mot

departementschefens beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag

för nästa budgetår, hemställa,

I. att riksdagen må —- med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 246, i vad motionen avser storleken

av medelsanvisningen under förevarande anslag — till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 4 600 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 246 i övriga delar samt motionen II: 24- icke må av riksdagen bifallas.

21:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

21, s. 41—43) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3,8 miljoner kronor.

Därjämte fanns vid utgången av budgetåret 1947/48 en reservation å 8,6 miljoner

kronor, därav den icke fördelade behållningen i runt tal utgjorde 2,9

miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett anslag

av 3 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu beräknade anslaget är

avsett att täcka statsbidragsutgifterna för byggande av enskilda vägar

under arbetsåret 1950. Med utgångspunkt från vissa av styrelsen i annat

sammanhang lämnade uppgifter skulle medelsförbrukningen å anslaget

för tiden 1 juli 1948—31 december 1950 kunna uppskattas till sammanlagt

omkring 11,7 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig förbrukning per

år av ca 4,6 miljoner kronor. Även om denna siffra förefaller hög i jämförelse

med siffrorna för medelsförbrukningen under budgetåren 1946/47 och 1947/48,

vilka uppgått till ca 1,8 resp. 2,6 miljoner kronor, anser jag emellertid en utgiftsökning

av denna storleksordning icke helt utesluten med hänsyn bl. a.

till den tendens till stegring av investeringsverksamheten på förevarande område

som på den senaste tiden inträtt. För täckning av det sålunda uppskattade

medelsbehovet av 11,7 miljoner kronor finnas i första hand den i styrelsens

petita angivna odisponerade behållningen hos länsstyrelserna av 2,9

miljoner kronor samt det för budgetåret 1948/49 anvisade anslagsbeloppet av

3,8 miljoner kronor. Till den disponibla medelstillgången kan vidare hänföras

en ofördelad behållning per den 1 juli 1948 hos Kungl. Maj:t av ca

0,5 miljon kronor. Om man räknar med en ökning av medelsförbrukningen

i den utsträckning som nu skett, synes det slutligen också finnas anledning

förutsätta att ifrågavarande statsbidragsutgifter till en icke oväsentlig del

komma att avse företag, till vilka bidrag redan beviljats men som av olika

anledningar tidigare icke kommit igång. Jag anser, att man bör kunna utgå

ifrån att av den hos länsstyrelserna befintliga disponerade behållningen per

den 1 juli 1948 av 5,2 5 miljoner kronor åtminstone 3,o miljoner kronor komma

att tagas i anspråk på detta sätt. Under sådana förhållanden skulle alltså

den förut angivna utgiftssumman av 11,7 miljoner kronor komma att till ett

belopp av (2,9 + 3,8 + 0,5 + 3,o) 10,2 miljoner kronor täckas av redan an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

visade medel. I enlighet med denna beräkning skulle på riksstaten för budgetåret

1949/50 således endast behöva anvisas ett belopp av 1,5 miljon kronor.»

I de likaly dande motionerna I: 85 och II: 101 samt i motionen II: 247 har

yrkats, att ifrågavarande anslag skall höjas till 3 respektive 2,i miljoner kronor

(jfr punkten 9:o) ovan).

Utskottet. Av vad utskottet ovan under punkten 9:o) anfört framgår, att

utskottet icke kan tillstyrka bifall till de motionsvis beträffande förevarande

anslag framställda yrkandena. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 85 och II: 101 samt II: 247, sistnämnda

motion i vad avser nu ifrågavarande anslag — till Bidrag

till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 1500 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

22:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 43—44) föreslagit

riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 25 miljoner kronor. Vid utgången

av budgetåret 1947/48 förelåg en reservation av 18,9 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit angelägenheten av att

medelsanvisningen med hänsyn till trafikvinsten och till minskningen i underhållskostnaderna

utmätes så, att av styrelsen i tidigare sammanhang angivet

beläggningsprogram kan genomföras i snabbare takt. På grund av importsvårigheter

och bristen på arbetskraft anser styrelsen sig dock böra begränsa sina

äskanden till samma belopp som för innevarande budgetår eller 25 miljoner

kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Den trafik- och vägekonomiska betydelsen av att landets vägnät i ökad

utsträckning förses med beläggningar har ingående behandlats i 1947 och 1948

års statsverkspropositioner, och jag torde därför icke nu behöva närmare utveckla

detta ämne.

Under arbetsåren 1947 och 1948 ha beläggningar utförts på en väglängd av

sammanlagt icke mindre än 988 km till en kostnad av tillhopa ca 30 miljoner

kronor. Fortfarande återstår emellertid ett mycket stort antal grusvägsträckor,

där genom beläggningsarbeten sådana trafikvinster samt besparingar

i vägunderhållskostnaderna kunna uppnås, att — om icke särskilda skäl nödvändiggöra

en begränsning — en fortsatt beläggningsverksamhet av åtminstone

oförändrad omfattning framstår som önskvärd även i nuvarande läge.

Enligt numera föreliggande uppgifter beräknas 1949 års beläggningsprogram

för landsbygden samt för städer och samhällen, där kronan är väghållare,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

komma att omfatta en sammanlagd sträcka av omkring 600 km, motsvarande

en kostnad av ca 19 miljoner kronor. Av skäl, som anförts i det föregående

under punkten 9, anser jag mig nödsakad föreslå, att beläggningsprogrammet

för arbetsåret 1950 begränsas till en kostnadsram av 15 miljoner kronor. Jag

förutsätter därvid, att kostnaderna för beläggningar i städer och samhällen,

som äro väghållare, komma att bestridas från anslaget till bidrag till byggande

av vägar och gator.»

I de likalydande motionerna 1:56 och 11:58 har yrkats på en sådan omgruppering

av de olika anslagen under sjätte huvudtiteln att ifrågavarande anslag

skall kunna anvisas med 20 miljoner kronor. I motionen II: 247 har yrkats,

att anslaget skall anvisas med likaledes 20 miljoner kronor (jfr punkten 9:o)

ovan).

Utskottet. Av vad utskottet ovan under punkten 9:o) anfört framgår, att

utskottet icke kan tillstyrka bifall till de motionsvis beträffande förevarande

anslag framställda yrkandena. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj ds förslag och

med avslag å motionerna I: 56 och II: 58 samt II: 247, sistnämnda

motion i vad avser nu ifrågavarande anslag — till Vägbeläggningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Stensättning av vägar. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt

23, s. 44 och 45), vilket innebär att anslaget för nästa liksom för innevarande

budgetår uppföres med allenast ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stensättning av vägar för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

24:o) Byggande av broar. Kungl. Majd har (punkt 24, s. 45—48) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1947/48 förelåg en reservation av 32,7 miljoner kronor. Nettoutgiften

under sistnämnda budgetår utgjorde 2,i miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina petita framhållit bland annat

följande.

Den inom styrelsen bedrivna undersökningen av bärigheten hos landets

ca 9 600 på allmänna vägar belägna broar är numera slutförd. Undersökningen

har givit följande resultat.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr G.

27

Antal broar

uttryckt i

procent av hela

antalet

Bcräkningsmässigt

tillåtet högsta

hj ultryck,

uttryckt i ton

3

0,5

4

0,5—1,0

15

1,0-2,0

10

2,0—2,5

9

2,5—3,o

18

3,o—4,o

41

över 4,o

Innebörden av dessa siffror framgår enligt styrelsen klart, om man betänker,

att mer än hälften av lastbilarna i landet har en lastkapacitet överstigande

3,o ton, motsvarande ca 2,o tons hjultryck. Nära en fjärdedel av

broarna borde således ur säkerhetssynpunkt icke få trafikeras med dylika

lastbilar. Därjämte påpekar styrelsen, att vid undersökningen förutsatts, att

broarnas bärförmåga icke är nedsatt till följd av att desamma befinna sig i

dåligt tillstånd. Detta är emellertid i verkligheten fallet beträffande ett stort

antal broar. Läget är enligt styrelsens mening därför betydligt ogynnsammare

än vad nyssnämnda värden giva vid handen.

Länsstyrelserna hade blivit underrättade om den verkställda undersökningen.

De hade därvid, framhåller styrelsen, försatts i en mycket svår situation. De

hade nämligen att välja mellan, å ena sidan, att nedsätta redan tillåtna hjultryck,

vilket skulle medföra besvärande konsekvenser för trafiken, särskilt lastbilsoch

busstrafiken, samt, å andra sidan, att låta trafiken fortsätta som förut.

Länsstyrelserna hade i allmänhet icke ansett sig kunna välja det första alternativet;

de hade därför blivit tvingade att i större eller mindre omfattning

släppa efter på trafiksäkerhetskravet.

Den genomgripande nedsättning av tillåtna trafikbelastningar på broarna,

som länsstyrelserna sålunda i det längsta velat undvika, kan enligt styrelsens

mening nu icke uppskjutas, om eftersläpningen i brobyggnadsverksamheten

skall fortsätta. Förhållandena ha blivit sådana, att antingen en kraftig upprustning

av bro väsendet omedelbart måste påbörjas eller avsevärda trafikinskränkningar

påbjudas. Det tredje alternativet —- att låta trafiken fortgå

såsom hittills men på de vägfarandes egen risk — är enligt styrelsens uppfattning

ohållbart.

Styrelsen framhåller vidare, att vid bedömande av frågan huruvida broarna

snabbt böra upprustas eller nya vittgående trafikinskränkningar påbjudas

måste självfallet största hänsyn tagas till — förutom trafiksäkerheten — de

konsekvenser, som inskränkningar beträffande hjultryck och fordonsvikter

innebära ur transportekonomisk synpunkt för lastbilar och bussar. Även ur

militär synpunkt är det synnerligen angeläget, att landets broar medgiva de

för operationerna erforderliga tunga transporterna.

För genomförande av den nödvändigaste upprustningen av landets brobestånd

har styrelsen låtit utarbeta femårsplaner, i vilka broarna uppsatts i

sådan turordning, att de mest angelägna komma att ombyggas i första hand.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Femårsplanerna förutsätta en brobyggnadsverksamhet motsvarande ett belopp

av 20 miljoner kronor per år. Med hänsyn till det tillstånd, i vilket brobeståndet

för närvarande befinner sig, anser styrelsen det nödvändigt, att dessa

femårsplaner snarast få genomföras.

Därest byggnadstillstånd för brobyggnadsarbeten meddelas i den utsträckning

styrelsen förutsatt, beräknar styrelsen, att den per den 1 juli 1948 förefintliga

behållningen av 32,8 miljoner kronor å anslaget till byggande av

broar vid ingången av arbetsåret 1950 skall vara förbrukad eller i varje fall

helt disponerad på företag, för vilka byggnadstillstånd meddelats.

Under sålunda angivna förutsättningar föreslår styrelsen, att förevarande

anslag för budgetåret 1949/50 anvisas med 20 000 000 kronor.

Departementschefen har uttalat följande.

»Vid anmälan i 1948 års statsverksproposition av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkning av medelsbehovet för byggande av broar framhöll jag

i anslutning till styrelsens redogörelse, att en allmän höjning av broarnas

standard vore den för närvarande kanske mest angelägna uppgiften inom

vägväsendet. Med utgångspunkt från den numera slutförda utredningen om

bärigheten hos landets broar har styrelsen i sina petita för nästkommande

budgetår med skärpa ytterligare understrukit behovet ur såväl trafiksäkerhets-

som transportekonomisk synpunkt av en omedelbar upprustning av

brobeståndet. Tyvärr måste jag emellertid nu liksom för ett år sedan

konstatera att material- och arbetskraftsbrist samt över huvud taget den

rådande ekonomiska situationen fortfarande nödvändiggör en sträng återhållsamhet

även beträffande de angelägna investeringar varom här är fråga. Vad

angår materialförsörjningen, som för brobyggnadsverksamhetens del är den i

nuvarande läge kanske mest kritiska faktorn, har visserligen från styrelsens

sida framhållits, att materialbehovet för det av styrelsen framlagda byggnadsprogrammet

skulle i väsentlig omfattning kunna täckas utan import. Även i

fråga om den inhemska produktionen gäller emellertid, såsom påpekats i

industrikommissionens på s. 17 återgivna yttrande, att förbrukningen inom

landet f. n. måste begränsas så långt detta är möjligt och lämpligt för att

möjliggöra ökad export.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig icke kunna räkna med

att någon mera avsevärd utvidgning av tillståndsramen för brobyggnadsverksamheten

kommer att bliva möjlig vare sig för arbetsåret 1949 eller det därpå

följande året. En viss mindre kvotökning för här ifrågavarande ändamål

har dock beräknats vid upprättandet av tillståndsbudgeten för år 1949. Även

med utgångspunkt från dessa förutsättningar kan emellertid en jämförelsevis

stor ökning av brobyggnadsverksamheten förutses för åren 1949 och 1950

dels av den anledningen att ett antal företag med äldre byggnadstillstånd då

väntas komma till utförande, dels emedan arbeten med nya tillstånd beräknas

komma att igångsättas i snabbare takt än hittills och dels slutligen såsom

följd av den nyssnämnda kvotökningen. På grundval av vissa av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i november 1948 lämnade uppgifter synes medelsför
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

brukningen å anslaget till byggande av broar under här angivna förutsättningar

för senare hälften av år 1948 samt för åren 1949 och 1950 kunna uppskattas

till högst 3, 16 resp. 13 miljoner kronor eller sammanlagt omkring

32 miljoner kronor. Då medelstillgången å anslaget den 1 juli 1948 uppgick

till ett belopp av 32,7 miljoner kronor, skulle vid sådant förhållande några

ytterligare medel icke behöva anvisas på riksstaten för budgetåret 1949/50.

Jag föreslår därför, att anslaget för nämnda budgetår uppföres allenast med

ett formellt belopp av 100 kronor.»

I de likalydande motionerna I: 55 och II: 57 har yrkats på en sådan omgruppering

av de olika anslagen under sjätte huvudtiteln att ifrågavarande

anslag skall kunna anvisas med 5 miljoner kronor. I motionen II: 247 har

yrkats, att till broförstärkningar skall anvisas ett anslag av 4 miljoner kronor.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 137 och II: 231 yrkats, bland annat,

att riksdagen måtte vid sitt ståndpunktstagande till de i statsverkspropositionen

framställda förslagen om anslag till vägunderhåll och vägbyggnader

beakta vad i motionerna anförts om angelägenheten av att tillräckliga medel

stå till förfogande för anläggande av vägar och broar inom Norrland (jfr

punkten 9:o) ovan).

Av motiveringen i sistnämnda motioner inhämtas, att motionärerna ansett

tveksamt om det omedelbara behovet av brobyggnadsarbeten skall kunna tillgodoses

inom ramen av det i statsverkspropositionen äskade anslaget till byggande

av broar. Då förbättrade broar äro en trängande nödvändighet för att

trafikförbindelserna i Norrland skola kunna förbättras, anses ytterligare

anslagsmedel böra beräknas för ändamålet, förslagsvis ett belopp av 3 miljoner

kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 55 och II: 57 samt motionen

II: 247, sistnämnda motion i vad avser nu ifrågavarande anslag

— till Byggande av broar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.

att motionerna I: 137 och II: 231 i nu förevarande del icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl

Maj:t har (punkt 25, s. 49 och 50) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 250 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 200 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1948/49 beräknas en reservation av 40 000 kronor föreligga.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Med hänsyn till de beräknade kostnaderna för de säkerhetsanordningar,

beträffande vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänt arbetsplaner men

vilka ännu icke färdigställts, uppskattas anslagsbehovet för budgetåret

1949/50 till 250 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1948 har särskild utredningsman

tillkallats för att utreda frågan om skärpning av skyldigheten att

anbringa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar och därmed sammanhängande

spörsmål. Det har förutsatts, att utredningen skall vara slutförd i

sådan tid att därpå grundade förslag kunna föreläggas 1949 års riksdag.

Ehuru resultatet av utredningen icke kommer att kunna påverka anslagsberäkningen

för nästa budgetår, kommer måhända på grundval av utredningsmannens

förslag frågan om den ekonomiska ramen för statsbidragsverksamhetens

framtida omfattning på förevarande område att underställas 1949 års riksdag.

TJtskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 26, s. 50 och 51), vilket för nästa budgetår

innebär minskning av förevarande anslag med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 125 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Under hänvisning

till vad utskottet under punkten 9:o) anfört får utskottet med tillstyrkande

av Kungl. Maj ds förslag (punkt 27, s. 51) hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

100 kronor.

28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 28, s. 52) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

8 000 kronor.

29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 29, s. 52—54) och under erinran, att samma belopp anvisats för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

30:o) Statliga farledsarbeten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag

(punkt 30, s. 54 och 55) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

31:o) Byggande av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 31, s. 56 och 57) samt under erinran, att för innevarande budgetår till

förevarande ändamål anvisats 1 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

32:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 32, s. 57 och 58) och under erinran, att

samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

33:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 33, s. 58 och 59), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll av

mindre hamnar och farleder för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vägtrafikväsendet.

34:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majds

förslag (punkt 35, s. 65), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

35:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj ds förslag (punkt 36, s. 65 och 66), vilket innebär en höjning för nästa

budgetår med 28 000 kronor, avseende posten till övriga expenser, hemställer

utskottet,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

36:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 37, s. 66), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj:t har (punkt

38, s. 66 och 67) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 215 000

kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 185 000 kronor. En behållning

å 40 000 kronor beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår.

Vid anslagsberäkningen för nästa budgetår ha, med hänsyn till 1948 års

riksdags beslut i anledning av propositionen nr 261 angående vissa frågor

rörande skärgårdstrafiken, 75 000 kronor avsetts för bidrag till anordnande

samt underhåll och drift av pa-ssbåtsförbindelser i skärgårdarna.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 215 000

kronor.

38:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 39, s. 67 och 68), vilket innebär en höjning med 6 000 kronor

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens

biltrafiknämnd uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 10 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................................... 20 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 170 800

4. Körligt tillägg, förslagsvis .................................... 21 800

Summa kronor 223 000;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

83

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

39:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 40, s. 69), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

40:o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 41, s. 69—77) föreslagit riksdagen att till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 75 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

1945 års trafiksäkerhetskommitté har den 26 januari 1948 avgivit betänkande

med förslag till åtgärder för höjande av trafiksäkerheten (SOU 1948:20).

Kommittén har bland annat föreslagit, att ledningen av trafiksäkerhetsarbetet

förenas hos ett statsorgan, som kan lägga upp ett program och bära det samlade

ansvaret för trafiksäkerheten. För detta ändamål bör enligt kommitténs

mening inrättas ett särskilt centralt verk, benämnt trafiksäkerhetsstyrelsen.

Över betänkandet — som remitterats jämsides med 1944 års trafikförfattningssakkunnigas

den 15 maj 1948 avgivna betänkande med förslag till vägtrafikförordning

m. m. (SOU 1948: 34) — ha yttranden avgivits av ett stort

antal myndigheter och organisationer.

Departementschefen, som icke funnit sig övertygad om nödvändigheten att

vidtaga en så genomgripande organisationsändring som att inrätta ett särskilt

ämbetsverk för ändamålet i fråga, har ansett kommitténs syften kunna i allt

väsentligt tillgodoses genom smärre, successiva reformer. Departementschefen

har därför föreslagit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som är chefsmyndighet

för såväl vägväsendet som statens bilinspektion, förstärkes med ett särskilt

expertorgan i form av ett trafiksäkerhetsråd, sammansatt av sakkunniga

inom de olika huvudgrupper av ämnesområden, vilka beröras av trafiksäkerhetsarbetet.

Rådets verksamhet skulle till en början inriktas på att fullfölja trafiksäkerhetskommitténs

förslag om reformering av trafiksäkerhetsstatistiken samt att

fortsätta arbetet med orsaksundersökningarna och i samband därmed utarbeta

förslag till sådana trafiksäkerhetsåtgärder, vilka anses kunna genomföras utan

vidare eller efter särskild utredning inom annan instans, eller beträffande

frågor, som kräva vetenskaplig forskning, söka bringa dessa under behandling

av lämpliga och för saken intresserade forskare.

Beträffande trafiksäkerhetsrådets ställning och arbetsformer anför departementschefen

följande.

3—4»6 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 6.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

»Med hänsyn till arten av de uppgifter, som skulle ankomma på det föreslagna

trafiksäkerhetsrådet, synes detsamma böra få en tämligen självständig

ställning i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Tjänstemän tillhörande

styrelsen böra sålunda icke deltaga i rådets beslut. Däremot bör en

eller flera representanter för styrelsen kontinuerligt följa rådets arbete och

deltaga åtminstone i viktigare överläggningar inom rådet. Styrelsen bör därjämte

kunna inhämta rådets yttrande i principiella trafiksäkerhetsfrågor. Ett

fruktbärande samarbete bör på detta sätt kunna ernås utan att styrelsens

övriga verksamhet härigenom alltför mycket tynges. Möjligt är dock att

någon förstärkning av styrelsens vägtrafikavdelning framdeles kan visa sig

erforderlig för att styrelsen skall kunna fylla sin uppgift i detta samarbete.

Rådets förslag till trafiksäkerhetsåtgärder böra ingivas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som därvid har att, i den mån förslagen äro av beskaffenhet

att påkalla beslut av Kungl. Maj:t eller av annan myndighet, vidarebefordra

desamma med eget yttrande. Rådet bör vara oförhindrat att behandla

även principiella trafiksäkerhetsfrågor, som falla inom området för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet såsom central myndighet för vägväsendet

och såsom chefsmyndighet för bilinspektörerna. Av denna anledning

har jag i det föregående föreslagit att i rådet skola ingå utomstående

representanter även för vissa grenar av styrelsens fackområde. I den mån

skiljaktiga meningar mellan styrelsen och rådet skulle uppkomma i ärende

av nyss angiven art, bör frågan hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.»

Departementschefen har funnit erforderligt att särskilda tjänstemän anställas

för att sköta sekreteraruppgifter och löpande göromål inom rådet. Sålunda

föreslås, att medel beräknas för en sekreterare, en amanuens och två

kontorsbiträden. Anställningen anses till? vidare böra vara provisorisk.

Ledamöterna i rådet föreslås förordnade av Kungl. Maj:t på viss tid. Det

förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles fastställa grunderna för

ersättning till ledamöterna inom ramen för de anslagsmedel, som komma att

anvisas för rådets verksamhet. På samma sätt avses ersättningen till personalen

inom rådets kansli skola bestämmas. Det sammanlagda, anslagsbehovet

har uppskattats till 75 000 kronor.

Upplysnings- och propagandaverksamheten på trafiksäkerhetens område

anser departementschefen väsentligen vara av sådan natur, att ledningen av

detta arbete bättre handhaves av enskilda organ än av statliga myndigheter.

Statens direkta medverkan i detta hänseende syntes i huvudsak böra begränsas

till vad som härutinnan kunde uträttas inom undervisningsväsendet och i samband

med bilinspektörernas arbete samt kanske också vid utbildningen av

värnpliktiga.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Wahlund väckt motion (I: 199), vari

hemställts, att riksdagen ville besluta om inrättandet av en befattning inom

skolöverstyrelsen såsom konsulent i lönegrad Ce 27 med huvudsaklig uppgift

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

35

att handhava trafikundervisningen inom skolväsendet, samt att för täckandet

av kostnaderna för denna konsulents i tjänsten företagna resor uppräkna skolöverstyrelsens

anslag till reseersättningar med 3 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion

(II: 167), i vilken hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av punkten

om Undersökningar rörande trafikolyckor m. m. föreskriva, att det tilltänkta

statliga organet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ges en självständigare

ställning än enligt Kungl. Maj:ts förslag, att det föreslagna rådet förändras till

en trafiksäkerhetsnämnd, att denna ges en sammansättning, som i motionen

skisserats, att nämnden i stället för en sekreterare utrustas med en kvalificerad

kanslichef, som anställes tills vidare enligt ett tillfälligt arvode, som Kungl.

Maj :t äger fastställa, samt att anslaget höjes till 100 000 kronor att på samma

sätt som enligt firopositlonen avräknas mot automobilskattemedel.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet. Det lärer icke råda någon tvekan därom att åtgärder för en

effektivisering av trafiksäkerhetsarbetet äro erforderliga och att, såsom 1945

års trafiksäkerhetskommitté framhållit, behov av vissa organisatoriska förändringar

på detta område föreligger. Delade meningar råda emellertid

om arten och omfattningen av dessa förändringar. Trafiksäkerhetskommittén

har funnit tiden vara mogen för inrättandet av ett nytt centralt ämbetsverk

för ledningen av trafiksäkerhetsarbetet. Så gott som alla över utredningens

betänkande hörda myndigheter och organisationer ha emellertid funnit trafiksäkerhetsfrågorna

ännu icke vara så utredda, att ett centralt ämbetsverk nu

bör inrättas. Icke heller departementschefen har känt sig övertygad om nöd

vändigheten att vidtaga en så genomgripande förändring, som inrättandet av

ett nytt ämbetsverk skulle innebära, utan har i stället ansett kommitténs

syften i allt väsentligt kunna tillgodoses genom smärre, successiva reformer.

Departementschefen har härvidlag förordat att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i större omfattning än nu inkopplas på trafiksäkerhetsarbetet och att

styrelsen för detta ändamål förstärkes med speciell expertis i form av ett till

styrelsen knutet trafiksäkerhetsråd. Jämväl utskottet finner en lösning efter

denna linje vara att förorda. De i ämnet väckta motionerna ha heller icke i

princip haft något att erinra häremot. I motionen II: 167 ha emellertid uttryckts

farhågor för att trafiksäkerhetsrådet icke skulle få tillräckligt fristående

ställning. Utskottet finner dessa farhågor överdrivna, i varje fall med

utgångspunkt från att trafiksäkerhetsrådets närmaste huvuduppgifter angivits

vara att ytterligare klarlägga orsakerna till trafikolyckorna och att

undersöka vilka medel som praktiskt kunna användas för att förebygga olyckorna.

I motionen II: 167 har för övrigt enligt utskottets mening knappast anvisats

någon utväg att förläna ett till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knutet

organ större självständighet än den departementschefen uppenbarligen avsett

skola tillkomma trafiksäkerhetsrådet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet tillstyrker sålunda att ett trafiksäkerhetsråd med i huvudsak i

propositionen angivna ställning och arbetsuppgifter knytes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Yad i propositionen anförts rörande rådets sammansättning,

till medlemmarna utgående ersättning och behovet av arbetsbiträde har

icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet kan således icke tillstyrka

bifall till i förenämnda motion härutinnan framställda förslag. Yad departementschefen

i övrigt i förevarande sammanhang anfört och förordat har icke

heller föranlett erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker således, att

anslaget till undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. för nästa budgetår

anvisas med 75 000 kronor.

I motionen I: 199 har föreslagits inrättande av en konsulentbefattning inom

skolöverstyrelsen i lönegrad Ce 27 med huvudsaklig uppgift att handhava

trafikundervisningen inom skolväsendet. Utskottet vill icke förringa betydelsen

av trafikundervisningen inom undervisningsväsendet. Utskottet är emellertid

icke berett att på de i motionen anförda skälen förorda att befattningen

inrättas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag av motionen II: 167, i vad den avser medelsanvisningen,

till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 75 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 167, i den mån den icke behandlats under

I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen 1:199 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

41:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 77 och 78), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 150 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 79 och 80) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppföra ytterligare en

tjänst såsom kontorsbiträde i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

37

året 1949/50, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett för
slagsanslag

av 1 563 600 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 530 000 kronor.

Den föreslagna ändringen i personalförteckningen är en följd av bestämmelserna

om reglerad befordringsgång.

Anslagshöjningen avser även att möjliggöra anställande av en amanuens

och två skrivbiträden, de sistnämnda i Cf 4.

Utskottet. Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppföra ytterligare

en tjänst såsom kontorsbiträde i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 451000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 946 000

3. Körligt tillägg, förslagsvis ................................. 166 600

Summa kronor 1 563 600.

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 1 563 600 kronor.

43:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

44, s. 81), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 7 900 kronor.

44:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 81), vilket i förhållande till innevarande

budgetår innebär en ökad medelsanvisning med 14 800 kronor, avseende avlöning

till en förste statshydrolog i Cg 29, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hy dr o
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6.

logiska byrån för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

179 700 kronor.

45:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Observatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

46, s. 81—83), som innebär en anslagshöjning för nästa budgetår med 80 000

kronor, betingad av överflyttning av 13 meteorologiska observationsstationer

vid arméns depåer till det civila observationsnätet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 442 600 kronor.

46:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Telegramkostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 47, s. 83

och 84) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Vérksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 333 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget med 25 000 kronor,

i huvudsak betingad av överflyttning av meteorologiska arbetsuppgifter från

försvarsmakten till institutet.

Departementschefen har vidare förordat en anknytning av institutets fjärrskriftförbindelser

till det västeuropeiska teleprinternätet så snart de tekniska

förutsättningarna härför föreligga samt att institutet får vidtaga förberedelser

för anslutningen. Erforderliga ändringar i anslagsberäkningarna

avses skola underställas riksdagen, när omläggningen blir aktuell.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag med avseende å anslagsanvisningen.

Vad departementschefen förordat i fråga om anknytning av fjärrskriftförbindelserna

till det västeuropeiska teleprinternätet föranleder icke

till erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 333 500

kronor.

47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, s. 85), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med

5 300 kronor, hemställer utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

39

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer m. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 41 800

kronor.

48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s. 85 och

86) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 118 000 kronor.

Medel till avlöningskostnaderna för institutets lokala organisation anvisas

f. n. under två särskilda anslag, nämligen Väderlekstjänst för luftfarten samt

Aerologiska stationer, medan motsvarande omkostnader, i vad avser väderlekstjänsten

för luftfarten helt och i fråga om de aerologiska stationerna delvis,

bestridas från förevarande, för den centrala och den lokala organisationen

gemensamma omkostnadsanslag. I överensstämmelse med vad som i

allmänhet är fallet beträffande andra statliga verk med både central och lokal

organisation föreslås nu även i fråga om Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut en fullständig uppdelning i anslagshänseende av de centrala

och de lokala administrationskostnaderna. Uppdelningen har befunnits föranleda

en nedsättning av anslaget till övriga omkostnader med belopp, motsvarande

dels sjukvårds- och reseersättningspostema för de aerologiska stationerna

och dels samtliga omkostnadsposter för de lokala väderlekstjänsterna.

Kungl. Maj:t föreslår en anslagsökning för organisationen i dess helhet

med 3 000 kronor för sjukvård m. m. och 10 000 kronor för övriga expenser.

Omkostnadsanslaget föreslås uppdelat på följande sätt:

Total medels- Övriga Väderlekstjänst Aerologiska

anvisning omkostnader för luftfarten stationer

Kronor Kronor Kronor Kronor

Sjukvård...................... 7 000 4 500 2 000 500

Reseersättningar ............ 37 000 24 000 11000 2 000

Expenser...................... 64 000 48 500 15 500

Publikation stryck............ 25 000 25 000 — —

Biblioteket.................... 2 000 2 000 — —

Summa kronor 135 000 104 000 28 500 2 500

Inkomstposten Särskilda uppbördsmedel beräknas till 4 000 kronor.

Utskottet. Den av departementschefen förordade uppdelningen av hittills

från anslaget till Övriga omkostnader bestridda utgifter på anslagen till Övriga

omkostnader, Väderlekstjänst för luftfarten och Aerologiska stationer tillstyrkes

av utskottet. Då utskottet icke haft något att erinra mot beräkningen

av medelsbehovet under nu förvarande anslag hemställer utskottet,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för bud
getåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 86), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar i

Riksgränsen för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Väderlekstjänst för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s.

87) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 756 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 683 000 kronor.

I samband med indragning av den militära observationscentralstationen för

väderlekstjänst i Karlstad och överflyttningen av dess uppgifter i vad avser

observationstjänst m. m. till den under institutet lydande flygväderlekstjänsten

i Karlstad har institutet erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att, utöver den

i 1948 års statsverksproposition beräknade personaluppsättningen, anställa

ytterligare tre meteorologassistenter i Ce 16 under budgetåret 1948/49. I anslagsberäkningarna

för nästa budgetår ingå kostnaderna för ifrågavarande

personal.

För löneklassuppflyttningar samt lönegradsuppflyttningar i enlighet med

föreskrifterna om reglerad befordringsgång har för nästa budgetår räknats

med en kostnadsökning av 20 800 kronor.

Slutligen ha, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 48:o),

under förevarande anslag äskats 28 500 kronor för de lokala flygväderlekstjänsternas

omkostnader.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 756 000 kronor.

51:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Aerologiska stationer. Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 88 och

89) föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska in
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 6.

stitut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 392 200 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.

Vid vardera av de aerologiska stationerna i Torslanda och Luleå föreslås

ytterligare en laboratorieassistent i Ce 16, innebärande ökning av avlöningsstaten

med 15 700 kronor. I enlighet med vad som föreslagits angående redovisningen

av institutets lokala administrationskostnader ha särskilda medel,

10 000 kronor, för de aerologiska stationernas expenskostnader upptagits

under förevarande anslag. Vidare har upptagits ett belopp av 2 500 kronor

för vissa under punkten 48:o) angivna omkostnader, vilka nu bestridas från institutets

allmänna omkostnadsanslag. Å andra sidan har under förevarande anslag

räknats med en kostnadsminskning å 36 000 kronor, avseende radio
sonder.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 392 200 kronor.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till

seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, s. 89), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i

Abisko för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till väderleksstation

i Nordatlanten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

54, s. 89 och 90), som innebär minskning av förevarande anslag för nästa

budgetår med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Bidrag till väderleksstation i Nordatlanten för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Byggnadsväsendet.

54:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 55, s. 91—93), som i fråga om anslagets storlek innebär höjning

med 20 700 kronor för anställande av en värmeledningsskötare, tillika repa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ratör, av 2:a klass i Ce 11 samt för bestridande av merkostnader till följd av

löneklassuppflyttningar och med bestämmelserna om reglerad befordringsgång

sammanhängande ändringar i personalförteckningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet uppföra ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 714 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........................ 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 447 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 139 000

Säger kronor 1 301 700

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 115 200

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 13 700

Säger kronor 128 900

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 37 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 53 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 10 900

Säger kronor 101100

Summa kronor 1 531 700;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 1 531 700 kronor.

55:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 56, s. 93), vilket innebär höjning av anslaget för nästa budgetår

med 10 000 kronor, avseende byggnadsstyrelsens övriga expenser, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 144 100 kronor.

56:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

57, s. 93—96) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

43

vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 170 500

kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 167 000 kronor.

I sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har byggnadsstyrelsen i avvaktan

på den väntade omorganisationen av stadsplaneväsendet icke ansett

sig böra föreslå några ändringar beträffande den fast anställda personalen vid

länsarkitektsorganisationen. Däremot har styrelsen föreslagit förbättring av anställningsförhållandena

redan nu för viss del av den personal, som avlönas från

den i avlöningsstaten uppförda posten till avlöningar till tillfälliga biträden

och nu är anställd som extra tjänstemän. Styrelsen föreslår sålunda, att de

av ifrågavarande tjänstemän, som anställts vid organisationen före den 1

januari 1947 och enligt styrelsens bedömande kunna anses under alla förhållanden

erforderliga för länsarkitektskontorens arbete, överföras å extra ordinarie

stat med i huvudsak oförändrad löneställning. Detta skulle medföra,

att vissa av styrelsen angivna extra ordinarie tjänster i högst lönegraden Ce 24

skulle behöva inrättas.

Departementschefen har i princip intet haft att erinra mot byggnadsstyrelsens

nämnda förslag men har ansett det organisationsförslag, som inom kort

kommer att framläggas av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation,

böra avvaktas, innan definitiv ställning tages till detaljerna i styrelsens förslag.

Departementschefen har därför icke varit beredd att redan nu tillstyrka av

byggnadsstyrelsen föreslagen omflyttning av vissa avlöningskostnader mellan

posten till avlöningar till tillfälliga biträden och icke-ordinarieposten. Härefter

anför departementschefen följande.

»Då de av styrelsen föreslagna extra ordinarie tjänsterna icke äro avsedda

att placeras i sådana lönegrader, att de skulle behöva uppföras i den av riksdagen

fastställda personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen, synes

emellertid möjlighet föreligga att provisoriskt lösa frågan till nästa budgetår

utan att nu taga slutlig ståndpunkt beträffande antalet extra ordinarie tjänster

och lönegradsplaceringen i de särskilda fallen. Det torde sålunda böra få

ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, sedan förenämnda kommittébetänkande

framlagts, besluta om inrättande av extra ordinarie tjänster i högst

lönegraden Ce 24 för här ifrågavarande personal i de fall så kan ske utan att

föregripa det slutliga ställningstagandet till de av kommittén behandlade

huvudfrågorna. Då avlöningskostnaderna för de extra ordinarie tjänsterna i

så fall skulle få bestridas från posten till avlöningar till tillfälliga biträden,

synes benämningen av denna anslagspost lämpligen böra ändras. Jag föreslår

att densamma, i överensstämmelse med benämningen av motsvarande post

i den av Kungl. Maj:t fastställda avlöningsstaten för den icke-ordinarie personalen

på byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå, benämnes Avlöningar till biträdande

ingenjörer och arkitekter in. fl.»

Den för nästa budgetår föreslagna anslagshöjningen med 3 500 kronor avser

huvudsakligen löneklassuppflyttningar.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det organisationsförslag

som inom kort kommer att framläggas av kommittén för stadsplaneväsendets

omorganisation bör avvaktas innan definitiv ställning tages till

detaljerna i byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag. Mot av departementschefen

förordad provisorisk lösning av personalfrågan har utskottet icke

något att erinra.

Då anslagsberäkningen för nästa budgetår icke givit utskottet anledning

till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 470100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 880 600

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ............................................. 658 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 161 800

Summa kronor 2 170 500;

b) till Länsarkitekts organisationen: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 170 500 kronor.

57:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 58, s. 96), vilket innebär höjning av förevarande anslag

för nästa budgetår med 7 000 kronor till sjukvård och reseersättningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 254 000

kronor.

58:o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. Bidrag till upprättande

av generalplaner och regionplaner. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 59 och 60, s. 96 och 97) och under erinran, att samma

belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. ett förslagsanslag

av 100 000 kronor,

b) till Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner

ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

Tekniska institut.

59:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 61, s. 98—101) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens väginstitut vidtaga vissa av departementschefen förordade ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för institutet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50, dels ock till Statens väginstitut

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 455 200 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 431 000 kronor.

En ingenjörstjänst i Cg 19, för vilken medel f. n. finnas inräknade i anslagsposten

till avlöningar till tillfälliga biträden, föreslås överförd till extra

ordinarie anställning i Ce 19. Vidare föreslås att — med hänsyn till de allmänna

riktlinjer för användningen av den extra ordinarie anställningsformen

som numera tillämpas — viss del av den biträdande personalen vid institutet

som anställts särskilt för arbetet med de tillfälliga uppdragen beredes extra

ordinarie anställningsform. Härvid föreslås att en förste avdelningsingenjör

i Cg 27, två ingenjörer i Cg 21, två ingenjörer i Cg 19 och ett kontorsbiträde i

Cg 8 extraordinariesättas.

I fråga om avlöningsstatens uppställning föreslås att densamma uppdelas

på två delstater, Statens väginstituts verksamhet i allmänhet och Statens väginstituts

verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning.

Den förstnämnda delstaten skulle härvid komma att i huvudsak motsvara

den nuvarande avlöningsstaten; dock skulle anslagsposten till avlöningar till

tillfälliga biträden indragas och i stället motsvarande belopp, 25 000 kronor,

inräknas i anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal. Ordinarieposten

och icke-ordinarieposten föreslås därjämte uppräknade med 1 600 kronor

resp. 2 800 kronor för löneklassuppflyttningar.

Delstaten för institutets verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning

skulle omfatta en post till avlöningar till icke-ordinarie personal och en till

rörligt tillägg. Båda posterna föreslås anvisade med beteckningen förslagsvis

men skulle få tagas i anspråk endast för sådana löneutgifter, för vilka ersättning

skall erläggas av särskilda uppdragsgivare. I icke-ordinarieposten skulle

inräknas dels ett belopp av 51 500 kronor för de föreslagna extra ordinarie

tjänsterna dels ock ett belopp av 63 000 kronor för tillfälliga biträden. Posten

till rörligt tillägg har beräknats till 13 800 kronor. Denna delstat skulle sålunda

sluta på ett belopp av 128 300 kronor.

Till följd av avlöningsstatens uppdelning föreslås motsvarande uppdelning

av personalförteckningen.

Yad angår omkostnadsstaten föreslås höjning av beloppen till sjukvård

och till översyn av en provvägsmaskin med 500 resp. 17 000 kronor. Härjämte

föreslås att den bruttoberäkning, som föreslagits beträffande avlöningskostna
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6.

derna för de tillfälliga uppdragen, också genomföres beträffande hithörande

omkostnader. Dessa kostnader anses för nästa budgetår kunna beräknas till

sammanlagt 68 000 kronor.

Yad slutligen angår inkomstposten Särskilda uppbördsmedel föreslås delposten

Ersättningar för särskilda uppdrag m. m., som för innevarande budgetår

uppförts med 30 500 kronor, skola uppräknas med 196 300 kronor. Delposten

Ersättningar för materialkontroll m. m. föreslås skola upptagas med 2 000

kronor mot 4 000 kronor för innevarande år.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens väginstitut införa rubrikerna Statens väginstituts verksamhet

i allmänhet och Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning samt under sistnämnda rubrik

uppföra eu förste avdelningsingenjörstjänst i Ce 27;

b) godkänna följande stat för statens väginstitut att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Stat.

Avlöningar.

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 130 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 198 100

3. Eörligt tillägg, förslagsvis .................................... 36 000

Säger kronor 364 700

Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis... 114 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 13 800

Säger kronor 128 300

Säger för avlöningar kronor 493 000

Omkostnader.

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, för
-

slagsvis ............................................................ 123 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning, förslagsvis ........................... 68 000

Säger för omkostnader kronor 191 000

Summa kronor 684 000

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

Särskilda uppbördsmedél.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m................ 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m. ............... 226 800

Säger kronor 228 800

Nettoutgift kronor 455 200;

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 455 200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

60:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

62, s. 102—104) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50, dels ock till Statens geotekniska institut:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 468 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 436 000 kronor.

Vissa befattningshavare inom institutet syssla med konsultations- och

andra uppdrag, för vilka institutet uppbär ersättning från vederbörande uppdragsgivare.

Dessa tjänstemän, som äro anställda såsom extra, avlönas från

anslagsposten till avlöningar till tillfällig personal. Kungl. Maj:t föreslår nu

att viss del av denna personal -— vilken fyller ett behov av arbetskraft som

icke kan betecknas såsom tillfälligt — överföres till extra ordinarie anställning.

Kungl. Maj:t förutsättes därvid äga befogenhet att meddela beslut i

ämnet, såvitt fråga är om tjänster i högst 24 lönegraden. Avlöningskostnaderna

för denna personal anses dock icke böra överföras till icke-ordinarieposten,

enär bibehållandet av ifrågavarande personal i institutets tjänst fortfarande

bör vara beroende av huruvida arbetsuppgifter inom konsultationsverksamheten

föreligga. Anslagsposten till avlöningar till tillfällig personal föreslås

erhålla benämningen »Avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag

m. m.»

Ordinarieposten och icke-ordinarieposten föreslås höjda med resp. 1 300

och 600 kronor på grund av löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång.

Posten till avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag

m. in. föreslås höjd med 30 000 kronor med hänsyn till belastningen å densamma

under sistförflutna budgetår.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska institut,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 51 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 188 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 28 200

4. Avlöningar till biträdande personal för konsultations
uppdrag

m. m., förslagsvis ............... 200 000

Summa kronor 468 000;

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 468 000 kronor.

61:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

63, s. 104 och 105) föreslagit riksdagen att till Statens geotekniska institut:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 242 000

kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 126 000 kronor.

Institutets omkostnadsanslag, sådant det hitintills beräknats å riksstaten,

svarar icke mot den verkliga medelsförbrukningen å anslaget, i det att en stor

del av de omkostnader, för vilka ersättning inflyter från institutets uppdragsgivare,

finansieras genom överskridande av anslaget. Kungl. Maj:ts förslag

innebär att hänsyn tages även till nämnda utgifter vid beräkningen av omkostnadsstaten,

vilket medför ett ökat medelsbehov av 112 000 kronor. I övrigt

innefattar Kungl. Maj:ts förslag uppräkning av posterna till sjukvård, värme,

vatten, gas och elektricitet samt apparatur och redskap för forskning med

sammanlagt 4 000 kronor.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 242 000 kronor.

Statens elektriska inspektion m. m.

62:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64, s. 106 och 107), vilket i förhållande till innevarande

budgetår innebär att två av inspektionens assistenttjänster i Ca 24 utbytas mot

förste distriktsingenjörstjänster i Ca 27 med därav följande anslagsökning å

3 500 kronor samt att tjänstebenämningen för de båda återstående assistenttjänsterna

ändras till distriktsingenjör, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens elektriska inspektion dels utbyta två assistenttjänster i

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

49

Ca 24 mot två förste distriktsingenjörstjänster i Ca 27, dels ock

ändra tjänstebenämningen för en assistenttjänst i Ca 24 till

distriktsingenjör;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 127 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 36 700

3. Körligt tillägg, förslagsvis ............... 18 700

Summa kronor 182 500;

c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 182 500 kronor.

63:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Statens prisregleringsnämnd

för elektrisk ström. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 65 och 66, s. 107) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande förslagsanslag,

nämligen

a) till Statens elektriska inspektion: Omkostnader 19 300

kronor,

b) till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström 2 000

kronor.

Dj urgår dsnämnden.

64:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. Djurgårdsnämnden: Omkostnader.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 67 och 68, s. 108) och

under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande förslagsanslag,

nämligen

a) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar 89 300 kronor,

b) till Djurgårdsnämnden: Omkostnader 11 500 kronor.

Diverse.

05:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 69 och

70, s. 109) hemställer utskottet,

4—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 sand. Nr 6.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1949/50

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond 414 000 kronor,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadstyrelsens

delfond 1 369 000 kronor.

66:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 71, s. 109) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

67:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 109 och 110) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 25 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 800 000 kronor. Den

postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av

tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till

27 300 000 kronor.

Den för nästa budgetår föreslagna höjningen av anslaget hänför sig helt

till ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet, vilken ersättning utgår

med viss procent av postverkets francoteckensuppbörd. Anslagsökningen föranledes

dels av de portohöjningar, som trätt i kraft den 1 april 1948, dels ock

därav att nämnda procenttal från och med den 1 januari 1948 höjts från 15

till 16.

Utskottet hemställer, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 25 300 000 kronor.

68:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s.

110 och 111) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

69:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Maj:t bar (punkt

74, s. 111) föreslagit riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 120 000 kronor.

Kostnaderna för reservmaterielens vård och skötsel beräknas till oförändrat

300 000 kronor. Tidigare anvisade medel antagas emellertid vara helt förbrukade

vid utgången av löpande budgetår.

Ett belopp av 200 000 kronor beräknas bliva erforderligt till upprustning av

ett antal ånglok, som övertagits med förvärvade enskilda järnvägar och som

redan dessförinnan avställts såsom reserv.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

förty,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor.

70:o) Understöd åt skärgårdsrederier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 75, s. 111 och 112) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

71 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Kommittéer

och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 76 och 77, s. 112) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.

ett förslagsanslag av 50 000 kronor,

b) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett

reservationsanslag av 250 000 kronor.

72:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 78, s. 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6.

73:o) Extra utgifter. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst. I enligliet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 79 och 80, s. 112

och 113), som innebära oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 40 000 kronor,

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

ett förslagsanslag av 8 200 kronor.

Uppskjuten fråga.

74:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande Kungl.

Maj:ts under punkten 34:o) (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp) framställda förslag, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 11 mars 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Kickard Lindström,

Gränebo, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Heiding,

Gillström, Johan Eric Ericson, Sundelin och Edin; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Svensson i

Grönvik, Bergström, Boman i Kieryd, Larsson i Stockholm, Rubbestad, Åkerström,

Staxäng, Petterson i Degerfors, fru Ericsson i Luleå och herr Henriksson.

Reservationer:

1) vid punkten l:o) (Kommunikationsdepartementet: Avlöningar) av herr

Åkerström.

2) vid punkten 9:o) (Allmänna riktlinjer för beräkningen av väganslagen

för budgetåret 1949/50) av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz,

Heiding, Sundelin, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Larsson

i Stockholm, Rubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort — del
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

53

vis med bifall till i ämnet väckta motioner — förorda att ramen för de anslag

som enligt gällande principer skola avräknas mot automobilskattemedlen

höjes från i runda tal 210 till 225 miljoner kronor och att därför

dels den del av utskottets yttrande å s. 14 och 15, som börjar med orden

»Utskottet vill» och slutar med orden »utan bifall», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet får till en början framhålla följande. Under senare årtionden ha

av olika anledningar utbyggnaden och underhållet av landets vägväsende icke

kunnat fortgå i den takt som varit önskvärd för att bibehålla tidigare uppnådd

standard. Härtill ha olika förhållanden samverkat. Till en början hämmades

vägarbetena dels av brist på anslagsmedel — automobilskattemedlen undergingo

under senaste världskrig en betydande minskning — dels förelågo

svårigheter att erhålla arbetskraft och material till de arbeten som inom

ramen för tillgängliga medel skulle kunnat utföras. Sedan medelstillgången

inom automobilskattemedlens ram så småningom ökat, satte regleringen inom

investeringsverksamheten in, vilket för vägväsendets del medförde en begränsning

av framför allt nybyggnadsverksamheten. Denna utveckling innebar

icke blott en stagnation av nybyggnads- och underhållsarbetena på vägväsendets

område utan även en tillbakagång i förhållande till tiden närmast före

kriget, i varje fall om hänsyn tages till inträffade prisstegringar. Numera beräknas

landets motorfordonsstock vara större än under förkrigstiden. Dess

rationella utnyttjande ställer större krav på våra vägar, icke minst med hänsyn

till att den tekniska utvecklingen mot större lastbilar och bussar också medför

krav på större slitstyrka å vägbanorna och större bärighet å landsvägsbroarna.

Även militära skäl tala för att vägarnas och broarnas bärkraft ökas.

Med vad nu sagts har utskottet avsett att erinra om att f. n. ett synnerligen

stort behov föreligger att icke blott återhämta vad under senare år eftersatts i

fråga om vägunderhåll och vägbyggnader utan även att därutöver vidtaga åtskilliga

nödvändiga förbättrings- och förstärkningsarbeten. Utskottet har

under senare år med hänsyn till rådande läge hemställt, att riksdagen måtte

avslå motionsvis framställda yrkanden om medelsanvisningar till vägändamål,

som skulle medföra överskridande av för respektive budgetår beräknade ordinarie

automobilskattemedel. Ett bifall till Kungl. Majits nu framställda förslag

skulle, såsom ovan framhållits, innebära att icke ens totalbeloppet av de

ordinarie automobilskattemedlen få disponeras för vägändamål. Utskottet

måste ifrågasätta, huruvida det allmänna ekonomiska läget verkligen nödvändiggör

en sådan begränsning av de ordinarie automobilskattemedlens utnyttjande

för ändamål, som hittills tillgodosetts inom ramen för dessa medel. Ett

utnyttjande av dessa medel i deras helhet under nästa budgetår torde visserligen

icke i och för sig kunna åstadkomma någon mera avsevärd förbättring av

vägväsendets standard. Varje möjlighet synes emellertid böra tillvaratagas

när det gäller att snarast bringa vägväsendets standard i nivå med de krav

som numera måste ställas å detsamma. Utskottet vill därför —- delvis med

bifall till i ämnet väckta motioner — förorda att ramen för de anslag som

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6.

enligt gällande principer skola avräknas mot automobilskattemedlen höjes till

i huvudsak det belopp som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknas inflyta,

eller med 15 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.

Efter överväganden huru detta belopp bör fördelas mellan ifrågakommande

anslag kommer utskottet i det följande vid behandlingen av de olika anslagen

att föreslå en förstärkning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag av anslagen

till vägunderhållet, förstärkning och förbättring av vägar, bidrag till byggande

av enskilda vägar och vägbeläggningar. Utskottet vill därvid erinra att,

ehuru de samlade reservationerna å väg- och brobyggnadsanslagen samt anslagen

till enskild väghållning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattas

vid utgången av budgetåret 1948/49 uppgå till över 100 miljoner kronor, några

reservationer icke beräknas föreligga å vägunderhållsanslaget eller å anslaget

till förstärkning och förbättring av vägar, att reservationerna å vägbeläggningsanslaget,

beräknade till 13,i miljoner kronor, torde komma att förbrukas för

slutförande av 1949 års vägbeläggningsprogram samt att reservationerna å anslaget

till byggande av enskilda vägar m. m., beräknade till 8,4 miljoner kronor,

till stor del avse beviljade men icke utbetalade bidrag. Yad angår vägunderhållsanslaget

vill utskottet erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett,

att detta anslag bör ökas till 155 miljoner kronor för att underhållsverksamheten

skall kunna hållas vid samma nivå som innevarande år. Utskottet kommer att

föreslå en höjning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 2,6 miljoner

till 140,6 miljoner kronor. Beträffande anslagen till vägbeläggningar och förstärkning

och förbättring av vägar avse dessa, såsom departementschefen

framhållit, ändamål, vilkas tillgodoseende ger en i tiden näraliggande, stor besparing

i trafik- och underhållsarbete. Arbetena kunna utföras maskinellt, kräva

relativt små insatser av arbetskraft och få -— liksom för övrigt också vägunderhållsarbetena

— utföras utan särskilt byggnadstillstånd. Utskottet kommer

att föreslå, att anslaget till förstärkning och förbättring av vägar höjes med

6,4 från 11,6 till 18 miljoner kronor och anslaget till vägbeläggningar med 5

från 15 till 20 miljoner kronor. Härjämte kommer utskottet att förorda, att

anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar m. m. höjes med 1 från 1,5

till 2,5 miljoner kronor.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordar komma de yrkanden som

framställts i motionerna II: 56 och II: 247 i fråga om höjning av de totala

medelsanvisningarna å väganslagen och övriga anslag som skola avräknas

mot automobilskattemedlen att helt (motionen II: 56) eller delvis (motionen

II: 247) bliva bifallna. Utskottets hemställan under nu förevarande punkt

har utformats i enlighet härmed.

I motionerna I: 54 och II: 59, I: 85 och II: 101, II: 56 samt II: 247 framställda

yrkanden om höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag av visst anslag

komma vid bifall till utskottets förslag att delvis bliva tillgodosedda.

Härutöver kommer utskottet icke att tillstyrka bifall till i berörda motioner

framställda yrkanden. Utskottet kommer i det följande vid behandlingen av

de olika anslagen att hemställa om höjning av respektive anslag i enlighet

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 55

med vad ovan angivits. Utskottet kommer icke att i anledning av motionen

II: 246 tillstyrka bifall till däri yrkad anslagsökning.

I vissa motioner — I: 55 och II: 57 samt I: 56 och II: 58 — har yrkats

på en ändrad anslagsberäkning i syfte att inom ramen för av departementschefen

förordat totalt anslagsbelopp av 210 miljoner kronor anslaget till

byggande av broar ökall kunna anvisas med ett från 100 kronor till 5 miljoner

kronor förhöjt belopp (motionerna 1:55 och II: 57) samt att anslaget till

vägbeläggningar skall kunna höjas från 15 till 20 miljoner kronor (motionerna

1:56 och 11:58). En ökning av brobyggnadsanslaget har yrkats även i

motionen II: 247 och torde hava åsyftats i motionerna I: 137 och II: 231. I

motionerna 1:56 och II: 58 framställt yrkande blir tillgodosett om riksdagen

biträder utskottets förslag under anslaget till vägbeläggningar. Utskottet

vill icke förneka att mycket betydande broarbeten inom den närmaste

tiden erfordras för att göra vägtrafiknätet trafikabelt för vissa numera

allmänt förekommande fordonstyper. Med hänsyn till under brobyggnadsanslaget

förefintliga reservationer och den möjlighet som vid bifall till

den av utskottet förordade ökningen av anslaget till förstärkning och förbättring

av vägar föreligger att vidtaga nödiga förberedelsearbeten för broförstärkningarna

kommer utskottet icke att tillstyrka bifall till motionerna

I: 55 och II: 57, 1:137 och II: 231, i nu förevarande del, samt II: 247, i vad

sistnämnda motion avser anslaget till brobyggnader.

I det följande kommer utskottet att under respektive anslag göra hemställan

i enlighet med vad nu förordats.

I motionen II: 167 ha yrkanden framställts om viss anslagsökning i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet finner icke de skäl, som anförts

för en ökning av anslaget till undersökningar rörande vägolyckor m. m.,

vara av den betydelse, att en ökning av detta anslag kan förordas.»

dels och utskottets hemställan (s. 15) bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må — i anledning av vad departementschefen

under förevarande punkt anfört samt motionerna II: 56 och

II: 247, i vad de avse det sammanlagda beloppet av de anslag

under sjätte huvudtiteln, som skola avräknas mot automobilskattemedlen

— i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet anfört».

3) vid punkten 10:o) (Vägunderhållet) av herrar Johan Bernhard Johansson,

Gräneho, Mannerskantz, Heiding, Sundelin, Svensson i Grön vik, Boman i

Kieryd, Larsson i Stockholm, Bubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet

under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 9:o) bort

i anledning av motionerna II: 56 och II: 247 föreslå en ökning av anslaget

med 2,6 miljoner kronor och att därför utskottets hemställan (s. 16) bort

hava följande lydelse:

»att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna II: 56 och II: 247, i vad de avse nu ifrågavarande

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6.

anslag — till Vägunderhållet för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 140 600 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

4) vid punkten lG:o) (Förstärkning och förbättring av vägar) av herrar Johan

Bernhard Johansson, Gräneho, Mannerskantz, Heiding, Sundelin, Svensson i

Grönvik, Boman i Kieryd, Larsson i Stockholm, Rubbestad och Staxäng, vilka

ansett, att utskottet under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten

9:o) bort i anledning av motionerna I: 54 och II: 59 samt II: 247 föreslå en

ökning av anslaget med 6,4 miljoner kronor och att därför utskottets hemställan

(s. 20) bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 54 och II: 59 samt II: 247, sistnämnda motion i

vad avser nu förevarande anslag — till Förstärkning och förbättring

av vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 18 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

5) vid punkten 21:o) (Bidrag till byggande av enskilda vägar) av herrar

Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Mannerskantz, Heiding, Sundelin, Svensson

i Grönvik, Boman i Kieryd, Larsson i Stockholm, Rubbestad och Staxäng,

vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna I: 85 och II: 101

samt II: 247 föreslå en ökning av anslaget med 1 miljon kronor och att

därför

dels utskottets yttrande å s. 25 bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är den av departementschefen förordade medelsanvisningen

under förevarande anslag väl knapp, även om de stora anspråk,

som kunna ställas på anslaget, endast i mycket begränsad omfattning

skulle tillgodoses. Utskottet vill därför förorda, att anslaget för nästa budgetår

höjes med, i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, 1 miljon kronor.

Under åberopande jämväl av vad utskottet under punkten 9:o) anfört får

utskottet hemställa,»

dels ock att utskottets hemställan (s. 25) bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 85 och II: 101 samt II: 247, sistnämnda motion i

vad avser nu ifrågavarande anslag — till Bidrag till byggande

av enskilda vägar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

6) vid punkten 22:o (Vägbeläggningar) av herrar Johan Bernhard Johansson,

Gränebo, Mannerskantz, Heiding, Sundelin, Svensson i Grönvik, Boman i Kie
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

57

ryd, Larsson i Stockholm, Rubbestad och Staxäng, vilka ansett, att utskottet

under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 9:o) bort i anledning

av motionerna I: 56 och II: 58 samt II: 247 föreslå en ökning av anslaget

med 5 miljoner kronor och att därför utskottets hemställan (s. 26)

bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 56 och II: 58 samt med bifall till motionen II: 247,

sistnämnda motion i vad avser nu ifrågavarande anslag — till

Vägbeläggningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

7) Vid punkten 40:o) (Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m.) av

herrar Rickard Lindström, Roman i Kieryd och Staxäng, vilka ansett att

utskottet bort i anledning av motionen II: 167 föreslå att det tilltänkta statliga

organet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ges en självständigare

ställning än enligt Kungl. Maj:ts förslag, att det föreslagna rådet förändras

till en trafiksäkerhetsnämnd och att denna ges den sammansättning, som i

motionen skisserats, och att därför

dels den del av utskottets yttrande å s. 35 och 36, som börjar med orden

»Det lärer» och slutar med orden »75 000 kronor», bort hava följande lydelse:

»Under det att 1945 års trafiksäkerhetsutredning framlagt förslag om inrättande

av ett helt självständigt statligt organ för ledningen av trafiksäkerhetsarbetet

har departementschefen vid anmälan av förevarande anslagsäskande

funnit en så genomgripande förändring icke vara nödvändig. Departementschefen

har i stället funnit att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör

mer direkt än nu inkopjalas på den del av trafiksäkerhetsarbetet, som berör

den mänskliga faktorn. Detta skulle emellertid till en början ske med försiktighet

och i mer provisoriska former. Departementschefen har därvid förordat

att styrelsen förstärkes med speciell expertis genom att till styrelsen

knytes ett trafiksäkerhetsråd.

Utskottet delar den uppfattning, som kommit till uttryck i motionen II: 167,

att ledningen av trafiksäkerhetsarbetet för att en effektiv bekämpning av

trafikolyckorna skall bli möjlig bör erhålla en gentemot myndigheter och

organisationer möjligast fristående ställning. Även om det i nuvarande läge

anses nödvändigt att anknyta det nya statliga organet på detta område till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bör detta enligt utskottet ske så att organet

erhåller större självständighet än enligt departementschefens förslag. Utskottet

förordar således att såsom motionärerna förordat organet givas formen

av en nämnd, som beredes största möjliga självständighet inom vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen och i sina framställningar skall behöva hänvända

sig till styrelsen allenast i sådana frågor, som falla inom styrelsens

kompetensområde. Utskottet anser vidare i likhet med motionärerna, att

denna nämnd icke bör göras allt för stor och tungrodd, utan i huvudsak

begränsas på sätt motionärerna förordat.

4—496 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. G sand. Nr G.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets utlåtande nr 6.

Enligt utskottets mening tala åtskilliga skäl för att utmäta förevarande

anslag så att det kunde förslå att i enlighet med motionärernas förslag tillförsäkra

det nya organet en högt kvalificerad kanslichef och i övrigt ge

organet större utrymme för självständiga initiativ och undersökningar. Med

hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge begränsa statsutgifterna

anser sig utskottet emellertid icke böra tillstyrka bifall till motionen i dessa

delar».

dels och att utskottets hemställan under II. (s. 36) bort hava följande

lydelse: .

»II. att riksdagen må i anledning av motionen II: 167, i

den mån den icke behandlats under I., i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;»

Stockholm 1019. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 und s. 1 i texten