Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reparation och ombyggnad av Falsterbokanaltn in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1949-04-01 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1949:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reparation och ombyggnad av Falsterbokanaltn in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 62.
1
Nr 62.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reparation och ombyggnad av Falsterbokanaltn
in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avel.)
I propositionen nr 63 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt- utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden lör den 25 februari 1949,
föreslagit riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln
till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.
I skrivelse den 11 februari 1949 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
förslag till reparation och ombyggnad av vissa anläggningar vid Falsterbokanalen,
å vilka till följd av det använda byggnadsmaterialet skador börjat
uppkomma. Förslaget har föregåtts av en inom styrelsen verkställd utredning
av frågan huruvida behov förelåge att bibehålla kanalen även i fredstid
och, om så befunnes vara fallet, hur finansieringen av kanalens framtida underhåll
och drift lämpligen borde ske. Resultatet av utredningen föreligger
i form av en promemoria, beträffande vars innehåll torde få hanvisas till propositionen
(s. 3—11).
Styrelsen beräknar totalkostnaden för behövliga reparations- och ombyggnadsarbeten
till 3,9 miljoner kronor. Utförandet av arbetena i fråga behöver
enligt styrelsen icke nödvändigtvis genomföras i sin helhet för närvarande
utan kan ske successivt i den män förstörelsen fortskrider. Det beräknas sålunda
kunna fördelas på en period av 4—5 år. Mest brådskande är ombyggnaden
av de svårast skadade vågbrytarna kring den södra skyddsbassängen,
vilka även äro mest utsatta och där genombrott kan befaras vid hård storm.
Ett sådant genombrott skulle innebära risk för mycket allvarliga skadeveraningar
samt eventuellt komma att framtvinga kanalens avstängning för trafik.
För budgetåret 1949/50 har medelsbehovet beräknats kunna begränsas till
600 000 kronor.
Styrelsen har inhämtat yttranden från ett flertal myndigheter och sammanslutningar
över nyssnämnda utredningspromemoria (s. 11—14). I fråga om
ett i promemorian framlagt förslag till utformning av en eventuell kanalavgift
ha härvid delade meningar kommit till uttryck. För egen del anser styrelsen
rimligt att en sådan avgift införes såsom ett bidrag från fartygsägarna till
de med kanalens vidmakthållande och fortsatta drift förenade kostnaderna.
Det är, framhåller styrelsen, i och för sig riktigt, såsom kommerskollegium i
1—092 40 Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 saml. Nr 62—67.
2
Statsutskottets utlåtande nr 62.
sitt avstyrkande utlåtande yttrat, att utvecklingen under senare år gått i den
riktningen att trafiken allmänt ocli därvid även i de kanaler, som ha karaktären
av kustfarleder, avlastats från avgifter av här ifrågavarande slag och
att med hänsyn härtill ett införande av en avgift i Falsterbokanalen kan synas
innebära ett avsteg från denna utveckling och från en ordning, som börjat
vinna hävd. Det kan emellertid enligt styrelsen icke bestridas eller vara
likgiltigt för den föreliggande frågans bedömning att Falsterbokanalen, både
med hänsyn till den reguljära kommersiella karaktären och omfattningen av
trafiken och med hänsyn till de fördelar denna genom kanalen erbjudes, intager
en särställning bland de såsom kustfarleder karakteriserade övriga
kanaler, varmed en jämförelse kan komma i fråga. För flertalet av dessa
övriga kanaler torde därtill gälla, att avgiftsfrihet tedde sig motiverad redan
av det skälet, att de möjliga intäkterna av en avgift under alla förhållanden
tedde sig oväsentliga antingen absolut sett, i relation till kostnaderna för
kanalens anläggning och drift eller enbart i förhållande till kostnaderna för
själva avgiftsuppbörden. Av de i kommerskollegii yttrande nämnda kustfarleder,
vilka saknade avgifter, hade endast djuprännan i Kalmarsund en trafik
av med trafiken i Falsterbokanalen jämförlig betydelse, men här vore det
fråga om en farled, som icke vore en kanal i egentlig mening och i vilken en
avgift av praktiska skäl ej gärna kunde uttagas, varför en jämförelse här av
den anledningen förfölle. Ej heller kunde enligt styrelsens mening någon
avgörande vikt tillmätas det förhållandet, att Falsterbokanalen hittills drivits
utan att avgifter upptagits, vilket ju i främsta rummet finge ses mot bakgrunden
av den speciella uppgift kanalen haft under krigsåren och den till
dessa begränsade betydelse den allmänt antogs skola få, då den anlades. När
förutsättningarna härvidlag nu framstode som ändrade och samtidigt hela
frågan om kanalens framtida ställning skulle avgöras, kunde en omprövning
jämväl av avgiftsfrågan vara motiverad. Styrelsen hade för sin del utifrån
angivna överväganden funnit sig numera böra förorda, att en kanalavgift upptoges.
Beträffande den allmänna uppläggningen av en sådan avgift kunde styrelsen
i stort ansluta till de principiella uttalanden, som därom gjorts i den verkställda
utredningen, sålunda även vad gällde avgifternas differentiering efter
fartygens storlek. I fråga om avgifternas storlek ville styrelsen uttala, att den
med hänsyn till de betydande allmänna intressen, som jämväl vore knutna till
kanalens bibehållande, funne det skäligt, att avgifterna ändock icke uttoges
med belopp, som motsvarade hela den beräknade driftkostnadsbesparingen för
de fartyg, som trafikerade kanalen. En sådan försiktig avvägning av avgifterna
syntes, innan närmare erfarenheter av avgifternas verkningar ännu stode till
buds, motiverad även med hänsyn till angelägenheten av att avgifterna icke
bleve sådana, att de dreve bort trafik från kanalen. Såväl vad gällde kanalavgiftens
storlek som dess närmare konstruktion och formerna för dess uppbörd,
vore styrelsen —- som förutsatte, att frågan om fastställelsen härav icke
vore av den natur, att den behövde underställas riksdagen — icke nu beredd
Statsutskottets utlåtande nr 62. 3
att framlägga definitiva förslag utan avsåge att efter erforderlig ytterligare
utredning senare återkomma därmed.
Departementschefen har anfört följande.
»Falsterbokanalen tillkom som bekant på grund av de av krigshandlingarna
under det senaste världskriget framkallade förhållandena för sjöfarten mellan
Östersjön och Öresund. Genom de omfattande mineringar, som från tysk sida
efter krigsutbrottet 1939 företogos i farvattnen utanför Skånes sydkust vid
Falsterborev, hade den dittills trafikerade och för även större fartyg framkomliga
leden mellan Östersjön och Öresund avstängts och sjötrafiken hänvisats
till en led inom svenskt territorialvatten, som ej medgav genomfart för
fartyg med ett djupgående av mera än 4,6 m. Med hänsyn till de svåra återverkningar
för vår sjöfart, som detta medförde, och för att ånyo få till stånd
en trygg och tillräckligt djup förbindelseled för trafiken till och från Östersjön
fattade statsmakterna 1939—40 beslut om anläggande av den kanal genom
Falsterbonäset, som efter ett forcerat ^byggnadsarbete kunde öppnas för allmän
trafik den 1 januari 1942 men som redan dessförinnan under slutet av
1941 hållits öppen för viss, speciellt medgiven trafik.
Falsterbokanalen betraktades, när beslutet om dess anläggande fattades,
som en farled, vars utförande helt betingades av de då rådande särskilda
krigsförhållandena. Behovet av den nya farleden ansågs föreligga, så länge
de av dessa förhållanden skapade svårigheterna för trafiken i den yttre
leden runt Falsterborev kvarstode. Olägenheterna vid navigering i kanalen
väntades bli så betydande och tids- och vägvinsterna för fartygen så
föga väsentliga, att sjöfarten, så snart den gamla leden ånyo blev trafikabel,
antogs skola komma att föredraga denna framför kanalleden, som sålunda i
fredstid väntades bli utan större betydelse. Delvis till följd av denna uppfattning
om kanalanläggningens tidsbegränsade uppgift, som motiverade att
anläggningarna icke gjordes mera påkostade och dyrbara än nöden krävde,
men delvis också på grund av andra omständigheter — såsom brist på eller
långa leveranstider för viss byggnadsmaterial och den trängande nödvändigheten
att forcera arbetets genomförande — utfördes vissa av anläggningarna
vid kanalen av mindre varaktigt material. Detta gäller främst de långa, vid
kanalmynningarna i Höllviken och Kämpingebukten utlöpande vågbrytarna
samt strandskoningarna efter kanalen, vilka, med undantag för de yttre spetsarna
å de förra, utfördes av vanlig oimpregnerad träspont. På grund av byggnadsmaterialets
beskaffenhet ha numera vissa skador uppstått på dessa anläggningar,
framför allt på vågbrytarna, och dessa skador ha nu föranlett det
behov av reparations- och ombyggnadsarbeten, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anmält och som därmed även aktualiserat hela frågan om kanalens
framtida ställning.
Den utredning rörande den hittillsvarande trafiken i kanalen och dennas
värde för sjöfarten, som genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg verkställts,
synes mig klart ådagalägga, att kanalen även under fredsförhållanden
4
Statsutskottets utlåtande nr 62.
och mot vad tidigare antagits spelar och framgent kan väntas komma att
spela en betydande roll för sjötrafiken mellan Östersjön och Öresund. Den
sammanlagda trafiken genom kanalen, mätt i antalet passerade fartyg, har icke
minskat utan ökat, sedan den gamla farleden runt Falsterborev efter krigets
slut ånyo öppnades, och även om denna utveckling får ses mot bakgrunden
av att sjöfarten totalt sett ökat under denna tid, förefaller den visa, att kanalen
fyller en uppgift även under förhållanden, då den icke utgör den enda förbindelseleden
mellan Östersjön och Öresund. En påtaglig avgång ur kanaltrafiken
har visserligen inträffat för det större tonnaget, men denna har, vad antalet
fartyg beträffar, mer än kompenserats av en ökning för det mindre tonnaget.
— Den verkställda utredningen synes mig likaledes ge vid handen, att de
fördelar kanalen erbjuder den trafik, varav den frekventeras, äro så väsentliga,
att de samhällsekonomiskt sett väl motsvara och motivera de kostnader,
som äro förenade med farledens bibehållande och fortsatta drift. Dessa beräknas,
vad gäller den nu behövliga investeringen för reparations- och ombyggnadsarbeten,
till omkring 3,9 miljoner kronor, varav för budgetåret 1949/50 erfordras
600 000 kronor, och, vad gäller de löpande underhålls- och driftkostnaderna,
till omkring 100 000 kronor per år, med vilket belopp ifrågavarande
kostnader äro upptagna i gällande driftkostnadsstat för kanalen. Förräntning
och amortering å den erforderliga investeringen såväl som de nämnda löpande
utgifterna för kanalens fortsatta drift torde sålunda, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
påpekat, motsvaras enbart av den bränslekostnadsbesparing, som
de lotspliktiga fartygen vid nuvarande omfattning av trafiken i kanalen beräknats
kunna tillgodogöra sig. Härtill kommer värdet av andra besparingar och
fördelar, inbesparade fasta kostnader för fartygsdriften genom minskad gångtid
och minskad väntetid i hamn, ökat skydd och minskade risker för fartygen
m. m., som sjöfarten ävenledes kommer i åtnjutande av genom kanalens
existens.
Då till dessa direkta, till den civila och fredstida sjöfarten hänförliga fördelar
får läggas det värde kanalen jämväl får tillmätas från beredskaps- och försvarspolitiska
synpunkter, synes mig icke någon tvekan kunna råda om att kanalen
även i fortsättningen bör hållas i stånd. Enligt undersökningar, som väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen på mitt föranstaltande företagit, har det visat sig, att
möjligheter icke föreligga, i varje fall icke utan oproportionerliga kostnader
och i dagens läge synnerligen oläglig materialanvändning, till sådana provi
soriska reparationsarbeten, efter vilkas genomförande mera definitiva ombyggnadsarbeten
kunde anstå till en med hänsyn till det ekonomiska läget gynnsammare
tidpunkt. Då så är fallet, och eftersom arbetena kunna utsträckas
över en period av flera år, under vilken en lättnad i det nuvarande ekonomiska
läget måhända kan påräknas, är jag beredd att förorda, att de av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna reparations- och ombyggnadsarbetena
genast få igångsättas. Jag förutsätter därvid, att dessa till en början, eller
så länge nuvarande ekonomiska förhållanden råda, icke forceras mera än som
av anläggningarnas skador och en ändamålsenlig arbetsorganisation oundgängligen
påkallas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 62. 0
I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner jag med hansyn
till såväl å ena sidan statsfinansiella överväganden som å andra sidan de påtagliga
ekonomiska fördelar, sjöfartsnäringen som sådan kan tillgodogora sig
genom Falsterbokanalens existens — det rimligt och motiverat, att staten tillförsäkras
ett bidrag till de med kanalens bibehållande och fortsatta drift förenade
kostnaderna, genom att en kanalavgift upptages. Ehuru jag, liksom vagoch
vattenbyggnadsstyrelsen, finner en viss ytterligare utredning härom erforderlig,
kan jag i stort ansluta mig till de synpunkter på eu sådan kanalavgifts
utformning, storlek och uppbörd, som anförts i den verkställda utredningen och
i styrelsens framställning. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställd ytterligare utredning besluta
i denna fråga.
Yad gäller Falsterbokanalens budgettekniska redovisning torde Kungl. May t
senare, när avgiftsfrågan lösts och någon erfarenhet om avgiftssystemets till
lämpning vunnits, böra upptaga denna fråga till prövning.
Underhålls- och driftkostnaderna för Falsterbokanalen bestridas från förslagsanslaget
till underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Detta
anslag torde principiellt icke böra belastas med reparationskostnader för kanalen
annat än ‘i sådana fall, då det gäller smärre löpande underhållsutgifter. På
grund härav och då nu ifrågavarande anläggningsarbeten äro av sådan storleksordning
och speciell art att ej heller det i riksstatsförslaget för budgetåret
1949/50 upptagna reservationsanslaget till statliga farledsarbeten bör komma
i fråga för ändamålet, synes ett särskilt reservationsanslag böra anvisas för
budgetåret 1949/50. I enlighet med vad som anförts i det föregående bör detta
anslag uppföras med 600 000 kronor.
Då det synes angeläget att reparations- och ombyggnadsarbetena kunna
påbörjas redan före ingången av nästa budgetår, vill jag, med biträdande av
vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härutinnan föreslagit, förorda, att om
så visar sig möjligt och lämpligt och riksdagen icke har något att erinra däremot
— arbetena få igångsättas redan före nyssnämnda tidpunkt samt att de
utgifter, som därvid uppkomma före den 1 juli 1949, få förskottsvis bestridas
från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till underhåll och
drift av statens fiskehamnar och farleder för att sedermera ersättas från det
nya reservationsanslaget.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Gustaf Elof sson
och Karl Persson (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr Norup
m. fl. (11:94), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om införande av kanal avgift för Falsterbokanalen i likhet med
den avgift som utgår för Södertälje kanal.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen I: 89.
Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
opaginerad Kontrollera mot PDF
® Statsutskottets utlåtande nr 62.
kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivit yttranden.
Myndigheterna hava därvid endast åberopat vad de uttalat i anledning av den
i propositionen omförmälda promemorian.
Utskottet. Den genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställda utredningen
och däröver avgivna yttranden torde hava givit vid handen, att
behov att bibehålla Falsterbokanalen såsom en jämväl i fredstid användbar
farled mellan Östersjön och Öresund föreligger såväl ur sjöfartsnäringens
synpunkt som av försvars- och beredskapspolitiska skäl. För ändamålet erfordras
att vissa iståndsättningsarbeten nu vidtagas. Kostnaderna för dessa
arbeten, tillhopa inemot 4 miljoner kronor, bedömas emellertid kunna fördelas
å en längre tidrymd, varför för budgetåret 1949/50 erfordras allenast
600 000 kronor. Utskottet tillstyrker, att detta belopp anvisas för de föreslagna
reparations- och ombyggnadsarbetenas påbörjande.
I likhet med departementschefen finner utskottet — liksom ock vissa av
de i ärendet hörda myndigheterna och organisationerna — det rimligt och
motiverat att staten tillförsäkras ett lämpligt avvägt bidrag till de med kanalens
bibehållande och fortsatta drift förenade kostnaderna. Utskottet har
icke något att erinra mot att Kungl. Maj:t efter ytterligare utredning i ämnet
beslutar om utformningen, storleken och uppbörden av kanalavgifterna. Enligt
utskottets mening bör därvid särskild uppmärksamhet ägnas frågan huru
uppbörden av avgifterna bör på mest ändamålsenliga sätt ordnas.
Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och förordat
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Av det anförda framgår att, därest riksdagen bifaller Kungl. Majrts förslag,
de i motionerna I: 89 och II: 94 framställda yrkandena komma att bliva
tillgodosedda.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt i
anledning av motionerna I: 89 och II: 94, till Reparation och ombyggnad
av Falsterbokanalen för budgetåret 1949/50 under sjätte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Stockholm den 1 april 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 67.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1949:134 Skrivelse till Kamin gen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reparation och ombyggnad av Falsterbokmmlen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten