Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställning om anslag för budgetåret 1949:50 till understöd för utomprocessuell rättshjälp jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1949-04-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställning om anslag för budgetåret 1949:50 till understöd för utomprocessuell rättshjälp jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68.

1

Nr 68.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställning om

anslag för budgetåret 1949:50 till understöd för

utomprocessuell rättshjälp jämte i ämnet väckta

motioner m. m.

(3:e avd.)

X propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln (punkt 27,

s. 51 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1949) föreslagit riksdagen att till Understöd för utomprocessuell

rättshjälp för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

160 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Anderberg och Elon Andersson (1:74) och den andra inom andra

kammaren av herrar Hedlund i Östersund och Johansson i Torp (II: 112), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändrad tillämpning av

kungörelsen den 20 september 1946 angående understöd av statsmedel för

utomprocessuell rättshjälp annorledes än genom offentlig rättshjälpsanstalt

att understöd enligt kungörelsens bestämmelser skola utgå till samtliga landsting,

som uppfylla i kungörelsen föreskrivna villkor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Vigelsbo och Pettersson i

Er sback en väckt motion (II: 8), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning angående statens övertagande

av kostnaderna för de offentliga rättshjälpsanstaltema.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

hänvisas till motionerna I: 74 och II: 8.

Utskottet har vidare i detta sammanhang behandlat vad riksdagens år 1948

församlade revisorer under § 1 i sin berättelse anfört angående understöd för

utomprocessuell rättshjälp.

Revisorerna ha lämnat en närmare redogörelse för den hittills utbyggda

rättshjälpsinstitutionen samt verkställt vissa jämförelser mellan å ena sidan

anstaltsväsendet och å andra sidan den rättshjälp, som meddelas enligt det

s. k. jämtlandssystemet, d. v. s. åtgärder syftande till att genom enskilda

advokaters försorg kollektivt tillgodose sådant behov av juridisk biträdeshjälp,

som anstalterna avse att fylla.

Revisorerna ha anfört bl. a. följande.

Rättshjälps frågans ordnande genom anknytning till do praktiserande advokaterna

har ansetts innebära vissa fördelar. Särskilt bär detta visat sig

1—704 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 sand. Nr 68—72.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 68.

vara fallet inom kommunikationsfattiga samt icke tätbebyggda delar av

landet. Bl. a. därigenom att en redan befintlig organisation med kontor,

skrivhjälp, ''utrustning m. m. kunnat utnyttjas, ha vid de beräkningar, som

i varje särskilt fall verkställts inom landstingen, de årliga kostnaderna för

det allmänna i regel visat sig understiga de kostnader, som anordnande av

fast anstalt skulle draga. Härtill komma de besparingar, som engångskostnaderna

för anstaltens inrättande kunnat medföra. Ifrågasatts har även om

icke för den rättssökande allmänheten det vore till fördel, om ett större antal

advokater stode till förfogande, då det därigenom bleve möjligt att erhålla

rättshjälp på ett större antal platser inom länet. Det har även framhållits,

att möjligheterna ökats att anlita den advokat, vederbörande i rättsliga

frågor hyser särskilt förtroende för, samt att klientelets resekostnader

blivit mindre. Man har även pekat på att i sådana fall, då båda parterna

äro i behov av fri rättshjälp, anstaltsformen betagit den ena parten möjlighet

till hjälp genom anstalten, medan i annat fall dylik hjälp kunnat lämnas

båda.

Revisorerna understryka vidare, att ett ändamålsenligt anordnande av

den utomprocessuella rättshjälpen uppenbarligen är en angelägenhet av

största vikt. På grund härav och med hänsyn till de större möjligheter det

s. k. jämtlandssystemet synes erbjuda att snabbt åstadkomma en önskvärd

utbyggnad av den utomprocessuella rättshjälpen anse revisorerna frågan om

formerna för en utbyggnad och effektivisering av denna rättshjälp böra bliva

föremål för närmare prövning.

Över revisorernas uttalande ha yttranden avgivits av statskontoret och

Svenska landstingsförbundet. Landstingsförbundet har bl. a. framhållit, att

när frågan om statsbidrag till rättshjälp enligt jämtlandssystemet av departementschefen

anmäldes till 194G års riksdag, denne framhöll, att statsbidrag

icke syntes böra beviljas i andra län än där det med hänsyn till de kostnader,

som skulle vara förenade med upprätthållandet av en effektiv anstaltsorganisation

och förhållandena i övrigt, kunde anses påkallat att i stället

sörja för fri rättshjälp genom de privata advokaterna. I enlighet med detta

uttalande har statsbidrag endast utgått till Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens läns landsting. — Med hänsyn till de företräden, som jämtlandssystemet

i vissa avseenden äger, är det enligt förbundets mening motiverat,

att frågan om formerna för en utbyggnad och effektivisering av rättshjälps verksamheten

enligt detta system blir föremål för närmare prövning. Den första

åtgärd, man i detta syfte vidtager, bör enligt förbundets mening vara att låta

statsbidrag enligt gällande författning utgå till samtliga landsting, som organiserat

eller organisera rättshjälpsverksamheten i nu berörda former.

Utskottet. I likhet med riksdagens revisorer anser utskottet, att ett ändamålsenligt

anordnande av den utomprocessuella rättshjälpen är en viktig

angelägenhet. I fråga om den lämpligaste formen för anordnandet av sådan

rättshjälp råda emellertid delade meningar. Vissa landsting ha föredragit

anstaltsformen, medan på senare år andra funnit det s. k. jämtlandssystemet

fördelaktigare. Utskottet hyser i princip den uppfattningen, att möjlighet

bör bibehållas att utnyttja den form som i varje särskilt fall är den lämpli
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68.

3

gaste. I vissa län och särskilt inom storstäderna torde någon effektiv rättshjälp

knappast kunna anordnas utan en fast rättshjälps anstalt. I andra fall ater

kan jämtlandssystemet visa sig mera ändamålsenligt. Utskottet anser med

hänsyn till vad härutinnan anförts i revisorernas berättelse och i motionerna,

att en närmare utredning rörande formerna för anordnandet av utomprocessuell

rättshjälp är påkallad. En sådan utredning bör inriktas på ett klarläggande

av de förutsättningar, under vilka det ena eller andra systemet bör

tillämpas, och under vilka former över huvud taget en effektiv rättshjälp kan

anordnas. Material torde numera kunna införskaffas för jämförelse mellan

de olika typerna i fråga om såväl effektivitet som kostnader. Med anledning

av vad i motionerna I: 74 och II: 112 anförts i fråga om statsbidrag för

utomprocessuell rättshjälp vill utskottet vidare framhålla, att skäl synas

tala för att de båda systemen jämställas i fråga om rätten till statsbidrag.

Frågan om statsbidrag till rättshjälp enligt jämtlandssystemet bör sålunda

bedömas ur synpunkten av huruvida detta system är jämbördigt med en anordning

med fast anstalt.

I motionen II: 8 har , yrkats, att staten skulle övertaga kostnaderna för de

offentliga rättshjälpsanstal terna. Utskottet är icke berett att utan en närmare

undersökning bl. a. i fråga om de ekonomiska konsekvenserna därav

taga ställning till förslaget men vill understryka, att den av utskottet förordade

utredningen bör vara förutsättningslös och att jämväl detta spörsmål

därför kan förväntas komma att upptagas till prövning i samband med

utredningen.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som beträffande Eungl.

Maj:ts förslag i fråga om medelsanvisningen för nästkommande budgetår icke

har funnit anledning till erinran, hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Understöd för

utomprocessuell rättshjälp för budgetåret 1949/50 under andra

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 160 000 kronor;

II. i anledning av motionerna I: 74 och II: 112 samt II: 8 ävensom

vad riksdagens år 1948 församlade revisorer anfört under § 1

i sin berättelse i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

i enlighet med vad utskottet ovan anfört angående formerna

för anordnandet av utomprocessuell rättshjälp m. m.

Stockholm den 5 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

-T. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 70.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.