Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949150 till bidrag till den halvöppna barnavården in. rn.

1949-04-05 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:69, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949150 till bidrag till den halvöppna barnavården in. rn.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 69.

Nr 69.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1949150 till bidrag

till den halvöppna barnavården in. rn.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

31 och 32, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet

för budgetåret 1949/50 beräkna följande anslag, nämligen till Bidrag till

driften av anstalter för halvöppen barnavård ett reservationsanslag av 1 920 000

kronor och till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

ett reservationsanslag av 346 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 46, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 februari

1949, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att under budgetåret 1948/49 må, utöver tidigare medgivet

belopp av 1 550 000 kronor, av statsmedel beviljas bidrag till driften av anstalter

för halvöppen barnavård till ett belopp av högst 240 000 kronor;

dels medgiva, att under budgetåret 1949/50 må till ett belopp av högst

2 000 000 kronor av statsmedel beviljas bidrag till driften av anstalter för

halvöppen barnavård;

dels under femte huvudtiteln till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen

barnavård för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

1 870 000 kronor;

dels ock under femte huvudtiteln till Bidrag till utbildning av personal

inom den halvöppna barnavården m. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 300 000 kronor.

Enligt riksdagens medgivande må under budgetåret 1948/49 statsbidrag

till driften av anstalter för halvöppen barnavård beviljas till ett belopp av

högst 1 550 000 kronor. Med hänsyn till att vid ingången av föregående

budgetår förelegat en reservation å 50 468 kronor samt denna ansetts böra

få utnyttjas nu har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Anslaget till bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

är i gällande riksstat uppfört med 210 000 kronor.

Riktlinjerna för den halvöppna barnavårdens framtida utformning äro

föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, 1946 års kommitté för den

halvöppna barnavården. Kommittén har ännu icke framlagt det definitiva

resultatet av sitt utredningsarbete. Då kommittén emellertid ansett, att förutsättningar

för genomförande av dess huvudförslag f. n. icke finnas på grund

av den återhållsamhet, som nu präglar statsmakternas ställningstagande till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69. o

nya utgifter för statsverket, har kommittén framlagt förslag till provisoriska

åtgärder avseende att på vissa punkter utveckla och stärka den halvöppna

barnavården. Förslagen ha främst motiverats dels med den halvöppna barnavårdens

betydelse för att öka tillgången på arbetskraft inom näringslivet dels

ock med behovet att så snabbt som möjligt vidtaga sådana förberedande åtgärder,

som utgöra förutsättningar för en rationell utveckling av den halvöppna

barnavården i framtiden.

Beträffande den närmare innebörden av kommitténs förslag ävensom däröver

avgivna yttranden får utskottet i huvudsak hänvisa till propositionen.

Departementschefen har inledningsvis framhållit, att den halvöppna barnavården

sedan några år tillbaka genomgått en betydande utveckling, men att

på många orter dock platstillgången vid daghem och barnträdgårdar långt

understiger efterfrågan.

Beträffande vissa av kommittén för den halvöppna barnavården framlagda

förslag till åtgärder för en provisorisk utbyggnad av daghemsverksamheten

anför departementschefen bl. a. följande.

Såsom betonats såväl av kommittén som i åtskilliga remissyttranden är det

ur barnavårdssynpunkt långtifrån önskvärt, att mödrar med mindre barn taga

yrkesarbete utom hemmet. Det är därför angeläget, att en nyrekrytering av

kvinnlig arbetskraft för näringslivet i främsta rummet inriktas pa sådana kvinnor,

som ej ha vårdnaden om mindre barn. Av olika skäl har daghemsverksamheten

dock i praktiken stor betydelse ur arbetsmarknadssynpunkt och

kommer sannolikt att i framtiden ha samma betydelse. Särskilt med hänsyn

till den nu rådande knappheten på arbetskraft torde den anförda synpunkten

icke böra utgöra hinder för en fortsatt utbyggnad av daghemsverksamheten.

Kommittén har pekat på flera möjligheter att åstadkomma en utbyggnad

av nämnda verksamhet. I första hand har kommittén rekommenderat användande

av militärbaracker. Med anledning härav vill jag framhålla, att såsom

förut nämnts begränsningen av byggnadsverksamheten f. n. utgör det viktigaste

hindret för genomförande av föreliggande utbyggnadsplaner beträffande

den halvöppna barnavården. Ur investeringssynpunkt torde emellertid

frågan huruvida militärbaracker utnyttjas eller t. ex. nya monteringsfärdiga

hus inköpas icke vara av väsentlig betydelse. Ett utnyttjande av militärbaracker

torde därför i stort sett icke ge större utbyggnadsmöjligheter än om

nytillverkade hus användas. Detta hindrar icke, att det i särskilda fall kan

befinnas lämpligt att utnyttja baracker. Kommun, som önskar inköpa

baracker för detta ändamål, bör därför, om riksdagen icke har något att erinra

däremot, kunna erhålla samma rabatt — 50 % av försäljningspriset — som

nu enligt riksdagens bemyndigande (prop. 1946: 311, statsutsk. uti. 1946: 270,

rd. skr. 1946: 500) lämnas för inköp av baracker för användning såsom samlingslokaler

m. m. Ett mindre antal baracker bör reserveras för nu ifrågavarande

användning..

Departementschefen förordar vidare, att den s. k. fosterdaghemsverksamhcten

prövas vid sidan av de kollektiva daghemmen samt att socialstyrelsen

får undersöka, om skolbespisningslokaler och andra utrymmen kunna godtagas

som provisoriska anordningar.

Socialstyrelsen har anmält, att styrelsen icke utnyttjat ett belopp av ca

123 000 kronor av det för budgetåret 1947/48 anvisade anslaget till bidrag

till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Nämnda bo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 69.

lopp beräknar styrelsen åtgå för utbetalning av statsbidrag, avseende

senare halvåret 1948, i enlighet med gällande statsbidragsgrunder. Departementschefen

tillstyrker, att högst 120 000 kronor av reservationen få användas

för detta ändamål. För att icke statsbidragsgivningen skall behöva minskas

under första halvåret 1949 fordras, att styrelsen jämväl för detta halvår

erhåller medgivande att bevilja statsbidrag med högst 120 000 kronor utöver

vad som tidigare medgivits. Socialstyrelsen föreslås sålunda erhålla bemyndigande

att för budgetåret 1948/49 bevilja statsbidrag å sammanlagt högst

(1 550 000 + 120 000 + 120 000) 1 790 000 kronor. Då statsbidag avseende

första halvåret 1949 skola utbetalas först under senare halvåret 1949 erfordras

däremot icke ytterligare medelsanvisning för nämnda budgetår.

För nästa budgetår erfordras medel till täckande av kostnaderna för statsbidrag

avseende kalenderåret 1949. Härom har departementschefen anfört

bl. a följande.

Pa grund av vad som av kommittén upplysts angående statsbidragets betydelse

för den halvöppna barnavårdens fortsatta utbyggnad och med särskild

hänsyn till daghemsvårdens vikt ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt synes

det mig önskvärt, att det i och för sig relativt ringa statsbidraget — detsamma

beräknas täcka endast ca 10 % av kostnaderna — får utgå till samtliga daghem

och barnträdgårdar, som fylla de på institutioner av detta slag uppställda

kraven. Jag är emellertid icke beredd att nu förorda, att ifrågavarande anslag

anvisas såsom förslagsanslag. Intill dess att närmare ställning tagits till

fiagan om statens bidrag i framtiden till den halvöppna barnavården, torde

anslaget böra vara reservationsanslag och statsbidragets sammanlagda belopp

sålunda maximeras. Vad angår nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka,

att statsbidragsramen vidgas i enlighet med socialstyrelsens och kommitténs

förslag eller till 2 000 000 kronor. Medelsanvisningen för nästa budgetår synes

däremot kunna begränsas till 1 870 000 kronor. Härvid har jag, i anslutning

till ya(t jag förut anfört, för statsbidrag avseende första hälften av kalenderåret

1949 beräknat ett belopp av (750 000 + 120 000) 870 000 kronor samt för

motsvarande ändamål under andra hälften av kalenderåret 1 000 000 kronor.

Vad angår frågan om utbildning av personal inom den halvöppna

barnavården delar departementschefen kommitténs uppfattning om att

åtgärder snarast måste vidtagas för att i möjligaste mån avhjälpa den brist på

kvalificerad personal, som f. n. råder vid daghem och lekskolor. Bristen anses

så mycket mera betänklig som en tillfredsställande personalutbildning är en

förutsättning för att den halvöppna barnavården i framtiden skall kunna utbyggas

i enlighet med de planer, som kommunerna upprättat eller hålla på att

upprätta. Härtill kommer, att åtgärder för ökad personalutbildning icke kunna

få omedelbar effekt utan först efter flera år ge resultat i form av förbättrad

personaltillgång.

Departementschefen förordar, att principbeslut nu meddelas om statsbidrag

till planeiade förskoleseminarier i Lund och Luleå. Medelsanvisning för

ändamålet erfordras dock icke under nästa budgetår.

I fråga om statsbidrag till förskoleseminarierna har kommittén föreslagit

vissa andringar i nu gällande grunder, vilka skulle medföra en ökning av statsbidragen.

Departementschefen har biträtt kommitténs förslag endast såtillvida,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69. •

att en jämkning förordas av det högsta belopp, varmed statsbidrag till föreläsnings-

och lektionskostnader må utgå, från 10 700 till 12 000 kronor. Vidaie

föreslås införande av dels ett hyresbidrag å 2/s av hyreskostnaden, dock högst

6 000 kronor till varje seminarium, dels ock ett bidrag å 2 000 kronor per

seminarium till inköp av böcker och undervisningsmateriel. Statsbidraget

beräknas för nästa budgetår till sammanlagt 31 000 kronor per seminarium,

under förutsättning att antalet elever utgör minst 50, mot 21 700 kronor under

innevarande budgetår. Vidare föreslås, att ett av de nuvarande seminarierna

utbygges till dubbelseminarium med ett beräknat statsbidrag av högst 47 000

kronor.

För bidrag till driftkostnader vid fem enkelseminarier och ett dubbelseminarium

ha i enlighet härmed för nästa budgetår uppförts 200 000 kronor.

Till stipendier åt elever ha för innevarande budgetår beräknats 55 000

kronor. Med hänsyn till förutsatt ökning av elevantalet har beloppet uppräknats

till 60 000 kronor.

Till en kompletteringskurs har upptagits oförändrat belopp, 25 000 kronor,

varjämte för en föreslagen kurs för praktikhandledare beräknas ett belopp av

14 400 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till

Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården m. m. har

sålunda beräknats till i avrundat tal 300 000 kronor.

TJtskottet. 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården har vid utformandet

av sitt nu framlagda förslag tagit särskild hänsyn till det nuvarande

krisläget samt möjligheterna att genom vissa åtgärder för omhändertagande

av barnen stimulera de gifta kvinnorna till ökat förvärvsarbete. Salunda

rekommenderar kommittén för sin del som ett led i exportoffensiven

en av statsmakterna kraftigt understödd kampanj, riktad till kvinnorna, för

ökat förvärvsarbete, speciellt i de viktiga industrierna. Även om kommittén

ur skilda synpunkter skulle anse det lyckligast, om en sådan kampanj i första

hand kunde få gifta kvinnor utan barn och mödrar med äldre barn att söka

sig ut på arbetsmarknaden, är det — framhåller kommittén — ett faktum, att

många mödrar med småbarn nu avstå från förvärvsarbete endast på grund

av bristen på daghem.

Utskottet kan i dessa hänseenden icke helt dela kommitténs uppfattning

utan finner i likhet med departementschefen, att det framför allt ur barnavårdssynpunkt

är mindre tillfredsställande, att mödrar med småbarn i allt

för stor utsträckning intresseras för att taga förvärvsarbete utom hemmet, i

synnerhet i de fall, då de under förvärvsarbetet måste överlämna vården av

barnen till särskilda institutioner. För omhändertagande av barnen torde —

utom i de fall, där av särskilda skäl åtgärder i sådant syfte icke erfordras

— även få disponeras personal i sådan omfattning, att det tillskott av kvinnlig

arbetskraft, som kommer produktionen till godo, i hög grad reduceras.

Utskottet bär icke heller kunnat bortse från att den arbetsbörda, som åvilar

de förvärvsarbetande kvinnor, vilka därjämte ha hem och barn att sköta, i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 69.

inånga fall blir alltför betungande. Då det dessutom torde vara ovisst, bur

länge det nuvarande läget med brist på arbetskraft kan bestå, har utskottet

icke ansett sig kunna tillstyrka en huvudsakligen av arbetsmarknadspolitiska

skäl betingad alltför betydande utbyggnad av den halvöppna barnavården.

En viss utökning av småbarnsinstitutionema synes emellertid nödvändig

framför allt för vård av barn till ensamstående mödrar och andra kvinnor

med försörjningsplikt eller sådana, som av särskilda skäl ha förvärvsarbete.

Vad beträffar de föreslagna åtgärderna för en provisorisk utbyggnad av

daghemsverksamheten ifrågasätter utskottet lämpligheten av att för detta

ändamål använda militärbaracker. Barackerna torde i många fall befinna sig

i sådant skick, att det knappast kan löna sig att vidtaga de kostsamma förflyttningar

och inredningsarbeten, som erfordras. Skulle emellertid förhållandena

i vissa fall vara sådana, att baracker kunna ifrågakomma, vill utskottet

icke motsätta sig, att kommun vid inköp erhåller samma rabatt, som

lämnas vid köp av baracker för användning som samlingslokaler m. m. Utskottet

vill icke heller motsätta sig att en under betryggande former ordnad

fosterdaghemsverksamhet prövas vid sidan av de kollektiva daghemmen.

Statsbidraget till driften av anstalter för halvöppen barnavård beräknas

endast täcka ca 10 % av driftkostnaderna. Då statsbidraget det oaktat synes

ha haft stor betydelse för utbyggnaden av verksamheten, anser utskottet i

likhet med departementschefen, att bidrag i regel bör utgå till samtliga daghem

och barnträdgårdar. Mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning i denna del

har utskottet intet att erinra.

Departementschefen har föreslagit, att, därest nya förskoleseminarier inrättas

i Luleå och Lund, statsbidrag måtte utgå till dessa. Då de nuvarande

seminarierna äro belägna i västra och mellersta Sverige, tillstyrker utskottet,

att statsbidrag må kunna beviljas till ett planerat seminarium i Luleå. Med

hänsyn till den återhållsamhet, som utskottet förordat beträffande verksamheten

i dess helhet, har utskottet däremot icke ansett sig i nuvarande läge

kunna förorda bidrag jämväl till det föreslagna seminariet i Lund. Medelsbehovet

torde däremot böra beräknas under hänsynstagande till att ett av de

nuvarande seminarierna bör utbyggas till dubbelseminarium.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande grunderna för statsbidrag

till förskoleseminarier ävensom beträffande beräkningen av medelsbehovet

för nästkommande budgetår under anslaget till Bidrag till utbildning

av personal inom den halvöppna barnavården m. m.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som i övrigt icke funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1948/49 må, utöver tidigare

medgivet belopp av 1550 000 kronor, av statsmedel beviljas

bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård

till ett belopp av högst 240 000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 69. y

b) medgiva, att under budgetåret 1949/50 må till ett belopp

av högst 2 000 000 kronor av statsmedel beviljas bidrag

till driften av anstalter för halvöppen barnavård;

c) till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård

för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 1 870 000 kronor;

d) till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna

barnavården m. m. för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Stockholm den 5 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 70.

Reservationer:

1) av herrar Hesselbom, Andrée, Bergstrand, fröken Elmén, fru Ericsson

i Luleå och herr Henriksson, vilka ansett,

dels att första och andra styckena i utskottets yttrande (s. 7 och 8) bort

utbytas mot text av följande lydelse:

»Såsom departementschefen anfört synes det angeläget, att en nyrekrytering

av kvinnlig arbetskraft för näringslivet i främsta rummet inriktas på

sådana kvinnor, som ej ha vårdnaden om mindre barn. Det torde likval få

förutsättas, att många kvinnor med barn i de åldrar, for vilka daghemmen

äro avsedda, av skilda anledningar deltaga och framdeles önska deltaga i

förvärvsarbete. Daghemmen liksom övriga småbarnsinstitutioner äro därföi

av stor betydelse för kvinnorna och för samhället. För att tillgodose de behov

av daghem och övriga småbarnsinstitutioner, som föreligga, finner utskottet

därför i likhet med departementschefen, att en fortsatt utbyggnad bör äga rum.»

dels ock att utskottet bort i enlighet med Kungl. Maj ds förslag tillstyrka

bidrag till jämväl förskoleseminariet i Lund och att därför det stycke pa s. 8

i utskottet yttrande, som börjar med orden »Departementschefen har» och

slutar med orden »till dubbelseminarium» bort hava följande lydelse:

»Departementschefen har föreslagit, att, därest nya förskoleseminarier inrättas

i Luleå och Lund, statsbidrag måtte utgå till dessa. Då de nuvarande

seminarierna äro belägna i västra och mellersta Sverige, tillstyrker utskottet,

att statsbidrag må kunna beviljas till de planerade seminarierna. Medelsbehovet

torde jämväl böra beräknas under hänsynstagande tdl att ett av de

nuvarande seminarierna bör utbyggas till dubbelseminarium.»

2) av herr Pettersson i Dahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag för budgetåret 1949/50 till understöd för utomprocessuell rättshjälp jämte i ämnet a1 i texten