Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående anslag för budgetåret 1949150 till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp jämte i ämnet väckta motioner.

1949-04-05 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående anslag för budgetåret 1949150 till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

15

Nr 72.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar

angående anslag för budgetåret 1949150 till bidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1949

(punkt 34, s. 59—64), föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp för budgetaret 1949/50 under sjätte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 78, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2o

februari 1949, föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1949/o0

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Statsverkspropositionen.

Till förevarande ändamål har för vartdera av budgetåren 1947/48 och

1948/49 anvisats ett reservationsanslag å 5 000 000 kronor. De å anslaget bokförda

nettoutgifterna uppgingo under budgetåret 1946/47 till 618 700 kronor

och under budgetåret 1947/48 till 800 900 kronor. Behållningen å anslaget utgjorde

vid utgången av sistnämnda budgetår 8 990 700 kronor.

De grunder, enligt vilka statsbidrag utgår, regleras genom en av Kungl.

Maj:t den 17 november 1944 utfärdad kungörelse (nr 733) angående statsbidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungörelsen, som

ändrats genom kungörelserna den 21 juni 1946 (nr 287) och den 30 juni 1948

(nr 441), har successivt förlängts att gälla till och med den 30 juni 1949.

Genom beslut den 1 november 1946 har chefen för kommunikationsdepartementet

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat sakkunniga för utredning

rörande det fortsatta bedrivandet av anläggnings- och bidragsverksamheten

i fråga om vattenförsörjning och avlopp. Utredningsarbetet beräknas

icke hinna bliva slutfört i sådan tid, att proposition i ämnet kan framläggas

till årets riksdag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1948

hemställt, dels att till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 10 miljoner kronor,

samt dels att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas att under

budgetåret därutöver bevilja bidrag för samma ändamål med ett sammanlagt

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 72.

ytterligare bidragsbelopp av högst 10 miljoner kronor, avsedda att utbetalas

först efter budgetårets utgång. Yid beräkningen av medelsbehovet för bidrag

till anläggningar för vatten och avlopp för budgetåret 1949/50 har styrelsen

utgått från dels föreliggande uppgifter rörande de bidragsberättigade

företag, för vilka före den 1 juli 1948 meddelats såväl byggnadstillstånd som

tillstånd att jämlikt 3 § bidragsförfattningen påbörja arbete, innan bidragsfrågan

avgjorts, och dels en uppskattning av omfattningen av nya bidragsföretag

för vart och ett av budgetåren 1948/49 och 1949/50. Enbart den förstnämnda

kategorien av företag har beräknats motsvara en sammanlagd anläggningskostnad

av omkring 40 miljoner kronor. Kostnaderna för de nya bidragsföretagen

uppskattas av styrelsen för ettvart av budgetåren 1948/49 och

1949/50 till minst 25 å 30 miljoner kronor. Inalles skulle sålunda på tiden

intill den 1 juli 1950 komma statsbidragsberättigade vatten- och avloppsanläggningar

för en kostnad av 90 å 100 miljoner kronor. Det däremot svarande

bidragsbehovet beräknas vid restriktiv tillämpning av gällande bidragsregler

uppgå till 30 å 33 miljoner kronor. För att täcka detta behov skulle, om

hänsyn tages till den icke disponerade behållningen å anslaget, erfordras ett

tillskott av nya anslagsmedel för budgetåret 1949/50 av omkring 20 miljoner

kronor. Med hänsyn till den eftersläpning, som äger rum i fråga om bidragsutbetalningen,

anser styrelsen emellertid, att bidragsanslaget för budgetåret

1949/50 kan begränsas till 10 miljoner kronor under förutsättning att styrelsen

erhåller nyssnämnda bemyndigande.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har arbetsmarknadsstyrelsen

avgivit utlåtande.

Departementschefen har anfört följande.

»Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning bär från arbetsmarknadsstyrelsens

sida anförts, att de bidragsberättigade nya vatten- och avloppsföretagen

sannolikt komma att under ettvart av budgetåren 1948/49 och 1949/50

få en omfattning av högst 20 miljoner kronor. Korrigeras väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkning med hänsyn till dessa uppgifter, kommer totalkostnaden

för bidragsberättigade vatten- och avloppsanläggningar intill den

1 juli 1950 att uppgå till högst 80 miljoner kronor och bidragsbehovet, beräknat

på samma sätt som i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita, att stanna

vid maximalt 26 å 27 miljoner kronor. Frånräknas vidare från detta belopp

den behållning av 11,4 miljoner kronor, som förefanns odisponerad å anslaget

den 1 juli 1948, skulle den övre gränsen för det återstående medelsbehovet

ligga vid drygt 15 miljoner kronor.

Beräkningen av medelsbehovet är uppenbarligen även med nyssnämnda

korrigering osäker. De förhallanden, som f. n. nödvändiggöra

en begränsning av investeringsverksamheten, kunna medföra, att ej heller

det av arbetsmarknadsstyrelsen uppgivna maximibeloppet av 20 miljoner kronor

för nya företag under vart och ett av budgetåren 1948/49 och 1949/50

kommer att uppnås. Sålunda kan nämnas att den för kalenderåret 1948 fastställda

totala investeringskvoten för vatten- och avloppsanläggningar av 60

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

17

miljoner kronor icke -helt har utnyttjats under året samt att investeringskvoten

för 1949 har nedsatts till 55 miljoner kronor. Den minskning av anläggningsverksamheten

på detta område, som därigenom synes sannolik, torde komma

att medföra någon minskning även av bidragsbehovet.

Av det anförda torde framgå att det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angivna behovet av ytterligare bidragsmedel för tiden intill den 1 juli 1950,

med utgångspunkt från numera föreliggande uppgifter om anläggningsverksamhetens

omfattning under budgetåren 1948/49 och 1949/50, visserligen är för

högt beräknat men att detta behov likväl torde bliva av sådan storleksordning

att en ökning av anslaget i och för sig vore motiverad. Av statsfinansiella skäl

anser jag mig emellertid icke kunna förorda någon sådan. Jag föreslår sålunda

att anslaget för nästa budgetår anvisas med oförändrat belopp, 5 000 000

kronor.

Yad slutligen angår det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta bemyndigandet

för styrelsen att under nästkommande budgetår bevilja bidrag intill

ett visst belopp utöver anvisat anslag, torde ett sådant bemyndigande

kunna föregripa den begränsning av bidragsverksamheten, som med hänsyn

till det ekonomiska läget även efter utgången av nämnda budgetår kan vara

påkallad, och jag är därför icke beredd att förorda bifall till styrelsens hemställan

i detta avseende.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar EskUsson och Hjalmar Nilsson (I: 83) och den andra inom andra kammaren

av herr Stattin m. fl. (11:97), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta sådan omgruppering av de olika budgetanslagen att till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp kan disponeras ett reservationsanslag av

— i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 5 000 000 kronor — 10 000 000

kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lars Andersson m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren av

herr Boman i Stafsund m. fl. (II: 168), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Emil Petersson och Sunne (I: 136) och den andra inom andra kammaren

av herr Fröderberg m. fl. (II: 169), i vilka hemställts, att till bidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för nästa budgetår anvisas

ett reservationsanslag av 10 miljoner kronor, samt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bemyndigas att under budgetåret därutöver bevilja bidrag

för samma ändamål med ett sammanlagt ytterligare bidragsbelopp avhögst

10 miljoner kronor, avsedda att utbetalas först efter budgetårets utgång,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Grym m. fl. (I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr

2 — 704 49 Bihany till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 68—72.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 72.

Gavelin m. fl. (II: 109), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t hemställa om bemyndigande för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

under budgetåret 1949/50 bevilja bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

för sammanlagt högst 10 000 000 kronor utöver för samma budgetår anvisat

anslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna II: 97, 109, 168 och 169.

Propositionen nr 78.

Genom beslut den 19 mars 1948 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

socialdepartementet att tillkalla fem sakkunniga att i enlighet med uppdragna

riktlinjer biträda med utredning rörande järnbruksindustriens arbetskraftsförsörjning.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1948 års järnbruksutredning,

ha i skrivelse den 26 november 1948 till chefen för socialdepartementet framlagt

bland annat vissa förslag för lösande av vatten- och avloppsfrågorna i

järnbrukssamhällena.

I en promemoria, som bifogats förenämnda skrivelse, anföres, att den viktigaste

förutsättningen för att järnbruken skola få ny arbetskraft i nämnvärd

omfattning är, att bostadstillgången på järnbruksorterna ökas. I anslutning

härtill framhåller utredningen den stora betydelse, som frågor om vattenförsörjning

och avlopp ha för bostadsproblemets lösning.

Utredningsmännen ha sedermera i skrivelse den 28 december 1948 lämnat

en förteckning över järnbruksorter, där planer för vatten- och avloppsanläggningar

utarbetats för att möjliggöra dels nyexploatering av tomtmark, dels

förbättring och modernisering av äldre bostadsbestånd. Förteckningen upptager

följande orter, nämligen Björneborg (Yisnum), Kloster (Husby), Homdal

(By), Garphyttan (Tysslinge), Gunnebo Bruk (Gladhammar), Svartå (Kvistbro),

Bångbro (Kopparberg), Kolsva (Bro Malma), Nyhammars Bruk (Grangärde),

Stjärnfors-Ställdalen (Hjulsjö), Hagfors Järnverk (Uddeholm), Munkfors

Bruk (Munkfors), Åkers Styckebruk (Åker), Surahammar (Spännhyttan),

Forsbacka (Yalbo) och Dannemoraverken (Film).

Det sammanlagda behovet av statsbidrag för de i dessa orter planerade

och aktuella vatten- och avloppsarbetena utgör 8 337 000 kronor, om statsbidragets

storlek beräknas till 60 % av de totala kostnaderna, vilka uppskattats

till 13 493 000 kronor. Utredningen räknar med att endast en mindre del

av statsbidragsbehovet kan täckas från det ordinarie anslaget för här ifrågavarande

ändamål och anser därför att ett extra anslag å 5 miljoner kronor,

fördelat på två budgetår, är behövligt för uppnående av en tillfredsställande

lösning av vatten- och avloppsfrågorna i de järnbruksorter, som äro i mest

trängande behov därav.

Yttranden över utredningens skrivelse ha avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

19

Departementschefen har anfört följande.

»Vid behandlingen av årets statsverksproposition anförde jag, att bidragsbehovet

intill den 1 juli 1950 för vatten- och avloppsanläggningar torde komma

att uppgå till högst 26 ä 27 miljoner kronor. Då ett belopp av 11,4 miljoner

kronor fanns odisponerat å anslaget den 1 juli 1948 beräknades emellertid

den övre gränsen för det återstående medelsbehovet ligga vid drygt 15 miljoner

kronor. Med hänsyn till att den för kalenderåret 1948 fastställda totala

investeringskvoten för vatten- och avloppsanläggningar av 60 miljoner kronor

icke helt hade utnyttjats under året samt att investeringskvoten för 1949 nedsatts

till 55 miljoner kronor syntes vidare en minskning av anläggningsverksamheten

på detta område sannolik. Under rådande ekonomiska förhållanden

ansåg jag mig icke heller kunna förorda den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

begärda ökningen av bidragsbeloppet till 10 miljoner kronor, utan föreslog

att anslaget borde utgå med oförändrat belopp, 5 miljoner kronor.

Vid övervägandet av det i statsverkspropositionen upptagna anslagsbeloppets

storlek hade emellertid hänsyn ej kunnat tagas till de särskilda skäl, som

järnbruksutredningen anfört för ökade statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar

vid järnbruksorter. Utredningen har framhållit, att bostadsproblemets

lösning på dessa orter är av avgörande betydelse för järnbrukens

möjligheter att rekrytera arbetskraft. Såväl nyproduktionen av bostäder som

förbättringen av det äldre bostadsbeståndet på sådana orter ha därvid ansetts

oundgängligen kräva vatten- och avloppsanläggningar i större utsträckning

än vad det ordinarie anslaget för ifrågavarande ändamål kan tillgodose. Dessa

synpunkter ha även framhållits inom den under statsrådet Skölds ledning

verksamma samarbetskommittén för produktions- och exportfrågoi.

Under dessa omständigheter synas bärande skäl föreligga, att ett särskilt

anslag anvisas till bidrag till vatten- och avloppsanläggningar vid i första

hand järnbruksorter. Då samma behov av dylika anläggningar kan föreligga

även å andra ur produktions- och exportsynpunkt viktiga orter bör anslaget få

utnyttjas även för bidrag till anläggningar på sådana orter. Jag har icke någon

erinran mot utredningens beräkningar av medelsbehovet för järnbruksorterna,

2,5 miljoner kronor under vartdera budgetåren 1949/50 och 1950/51. Med hänsyn

till den utvidgning av bidragsverksamheten som jag nyss förordat bör

utöver det av utredningen beräknade beloppet anvisas ytterligare förslagsvis

0,5 miljon kronor för nästa budgetår. En häremot svarande ökning av verksamheten

torde kunna rymmas inom en ram för byggnads- och anläggningsarbeten

av nuvarande omfattning. Jag förordar således, att för nästa budgetår

anvisas 3,o miljoner kronor till bidrag till här avsedda vatten- och avloppsanläggningar.

Anslaget torde böra ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

Med hänsyn till anslagets speciella ändamål bör det emellertid disponeras

i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och upptagas under särskild

anslagsrubrik. I övrigt torde bidrag från anslaget kunna lämnas med tillämpning

av nu gällande författningar på området. Jag förutsätter därvid, att Kungl.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 72.

Maj.t skall äga befogenhet att vidtaga erforderliga ändringar av bidragsgrunderna,

om särskilda förhållanden skulle påkalla detta.»

I detta sammanhang liar utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Pålsson (I: 246) och

den andra inom andra kammaren av herr Hedlund i Rådom m. fl. (11:312),

i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

ni 78 ville besluta att det äskade anslaget icke måtte bindas till vissa

orter utan få fritt användas till bidrag till vatten- och avloppsföretag, där

dessa bäst behövas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 246.

Utskottet.

Under budgetåren 1946/47 och 1947/48 ha de från bidragsanslaget bestridda

utgifterna varit relativt obetydliga. De uppgingo till inemot 1,5 miljoner kronor

under det att för nämnda budgetår anvisats tillhopa 9 miljoner kronor.

Knappheten på materiel och arbetskraft samt svårigheterna att erhålla byggnadstillstånd

medförde således att avsevärda reservationer hopades. Vid ingången

av budgetåret 1948/49 voro av dessa medel 6,4 miljoner kronor disponibla

för bidragsbeviljande. Då anslaget för sistnämnda budgetår uppgår till

5 miljoner kronor, fanns den 1 juli 1948 11,4 miljoner kronor disponibla.

För nästa budgetår har Kungl. Maj:t äskat dels under det årliga bidragsanslaget

5 miljoner kronor, dels ock under ett särskilt anslag — avsett för

anläggningai a i första hand järnbruksorter men även för anläggningar å

andra ur produktions- och exportsynpunkt viktiga orter — 3 miljoner

kronor. Motionsvis har yrkats dels att det årliga bidragsanslaget måtte höjas

till 10 miljoner kronor (I: 83 och II: 97, I: 135 och II: 168 samt I: 136 och

II. 169), dels att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte erhålla bemyndigande

att undei budgetaret 1949/50 bevilja bidrag med 10 miljoner kronor utöver

för budgetåret anvisat anslag, att utbetalas först efter den 30 juni 1950

(I:.84 och II: 109 samt 1:136 och II: 169), dels ock att bidrag från det särskilda

anslaget av 3 miljoner kronor icke skola begränsas till vissa särskilda

orter (I: 246 och II: 312).

Av i statsverkspropositionen lämnade uppgifter inhämtas, att den 1 juli

1948 omkring 500 icke slutbehandlade bidragsansökningar förelågo, avseende

anläggningar till en kostnad av i runt tal 150 miljoner kronor. Vidare framgår

att vid samma tid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd att

påbörja arbeten, innan bidragsfrågan avgjorts, för i runt tal 260 företag med

en anläggningskostnad av omkring 40 miljoner kronor. Flertalet av dessa företag

äio numera slutförda eller under utförande. Härav framgår att de anslagsmedel,

som den 1 juli 1948 voro att tillgå under anslaget, i sin helhet erfordras

enbart för utbetalning av de bidrag, som med numera tillämpad bidragsprocent

i genomsnitt en tredjedel av anläggningskostnaden — kunna be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

21

räknas komma att utgå för redan avslutade eller pågående arbeten. Mot denna

bakgrund ter sig den av departementschefen förordade begränsningen av

medelsanvisningen för bidragsverksamheten mycket snäv. Det förtjänar i detta

sammanhang påpekas att departementschefen själv ansett numera tillgängliga

uppgifter om anläggningsverksamlietens omfattning under budgetåren 1948/49

och 1949/50 i och för sig motivera en ökning i förhållande till innevarande

budgetår av medelsanvisningen till förevarande ändamål. Utskottet är icke

berett att, med hänsyn till nödvändigheten att begränsa investeringsverksamheten

och inrikta densamma på investeringsobjekt, som ge en i tiden nära

liggande produktionsökning, förorda den ökning, som — bortsett från i propositionen

nr 78 äskat anslag — väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (5 miljoner

kronor) eller vissa motionärer (5 miljoner kronor) begärt. Utskottet vill emellertid

föreslå, att bidragsanslaget för de mer sedvanliga behov, vilka hittills

tillgodosetts från anslaget, för budgetåret 1949/50 tillföres 6 miljoner kronor,

d. v. s. 1 miljon kronor mer än Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet har därvid

uppmärksammat, att för vatten- och avloppsföretag fastställda byggnadskvoter

val synas bereda utrymme för en anläggningsverksamhet som är i behov

av bidrag i denna ökade omfattning. Utskottet vill för övrigt i detta sammanhang

understryka betydelsen av att — såsom ock i vissa motioner framhållits

— bidragsanslaget icke utmätes så knappt att ekonomiskt mindre väl situerade

företagare nödgas avstå från realiserande inom ramen för den totala byggnadskvoten

av projekt till förmån för mera kapitalstarka företagare. Da utskottet

icke har något att i princip erinra mot Kungl. Maj:ts i propositionen nr 78

framställda förslag att till bidrag för anläggningar, om vilka här är fråga,

anvisas ytterligare 3 miljoner kronor, skulle den sammanlagda medelsanvisningen

för nästa budgetår komma att uppgå till (6 + 3 =) 9 miljoner kronor.

Utskottet delar den av arbetsmarknadsstyrelsen hävdade meningen att de

medel, som enligt propositionen nr 78 avses för utbetalande av bidrag till

anläggningar å i första hand järnbruksorter, icke böra anvisas sasom ett särskilt

anslag. Utskottet är icke heller fullt övertygat om nödvändigheten av

att hålla dessa medel — 3 miljoner kronor — strängt åtskilda från övriga för

bidragsverksamheten avsedda medel. Motivet för den föreslagna ökningen av

medelsanvisningen är emellertid att underlätta bostadsproblemets lösning på

sådana orter, å vilka svårigheter att rekrytera för exportproduktionens höjande

erforderlig arbetskraft föreligga. Det synes därför riktigt att dessa synpunkter

såtillvida beaktas vid beviljande av bidrag enligt gällande bidragsbestämmelser,

att bidrag må kunna inom en total ram av 3 miljoner kronor beviljas

företag, vilka annars med hänsyn till begränsningen av bidragsmedel eller

byggnadstillstånd icke skulle kommit i fråga för bidrag. Utskottet delar departementschefens

uppfattning att beviljande av dylika bidrag bör ske i samråd

med arbetsmarknadsstyrelsen. Vid de överväganden som här erfordras förutsätter

utskottet att en noggrann prövning föregår avgörandena och att bidrag

med »förtursrätt» icke beviljas med mindre anläggningsföretaget bedömes

erforderligt för uppnående av det uppställda syftet. Beträffande i motionerna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 72.

I: 246 och II: 312 framställt yrkande må framhållas, att den ståndpunkt utskottet

intagit innebär att, därest bidragen till i det föregående angivna särskilda

anläggningsföretag icke komma att uppgå till 3 miljoner kronor, återstoden

må kunna utnyttjas för andra anläggningsf öretag.

Utskottet vill i detta sammanhang även betona önskvärdheten av ett vidgat

samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen jämväl i övrigt vid behandlingen av

bidragsärenden i syfte att icke binda medel i form av bidrag till företag, som

icke beräknas kunna inom överskådlig tid erhålla byggnadstillstånd.

Av vad utskottet ovan anfört framgår, att utskottet icke ansett sig kunna

tillstyrka bifall till i motionerna I: 84 och II: 109 samt I: 136 och II: 169 framställda

yrkanden om bemyndigande för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

bevilja bidrag under budgetåret 1949/50 med utbetalning först budgetåret

därefter.

Utskottet får i förevarande sammanhang anmäla, att utskottet avser att

framdeles avgiva särskilt utlåtande i anledning av motionen II: 248 angående

uppmjukning av upphandlingsförordningens tillämpning i fråga om till statsbidrag

berättigade vatten- och avloppsföretag m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

och propositionen nr 78 framställda förslag

ävensom motionerna I: 83 och II: 97, I: 135 och II: 168 samt

I: 136 och II: 169, sistnämnda motioner i vad de avse medelsanvisningen

— till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 84 och II: 109 samt I: 136 och II: 169, sistnämnda

motioner i vad de icke behandlats under a), icke må av

riksdagen bifallas;

c) att riksdagen må i anledning av motionerna I: 246 och II: 312

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan

anfört.

Stockholm den 5 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

1 id förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Sven Larsson,

Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding,

Gillström, Sundelin, Hesselbom, Andrée och Ivar Persson; samt ’

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Boman

i Kieryd, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Bubbestad, Pettersson

i Dahl, Åkerström, Bergstrand, Staxäng och Henriksson.

Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1949/50 till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning a1 i texten