Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1949-03-22 · 152 sidor, varav 148 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 148 av 152 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1949/50 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1949), vilket innebär en anslagshöjning med

41 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare ........................... Cr 17

1 expeditionschef............................ Cr 14

2 byråchefer................................ Cr 10

4 kansliråd................................. Ca 33

6 förste kanslisekreterare..................... Ca 29

6 andre kanslisekreterare .................... Ca 24

1 registrator ............................... Ca 19

1 kansliskrivare ............................ Ca 15

3 kanslibiträden ............................ Ca 11

1 förste expeditionsvakt ..................... Ca 11

3 expeditionsvakter ......................... Ca 9

9 kontorsbiträden ........................... Ca 8

1 — Bihang till riksdagens protokoll 191)9. 6 samt. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce

1 föredragande hos regeringsrätten ............ Ce 32

1 förste kanslisekreterare .................... Ce 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... » 374 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... » 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 210 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 69 600

Summa kronor 683 000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 683 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3 och 4), vilket innebär en anslagshöjning med

6 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

75 000 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 5—8)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning

för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50, dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 519 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Holmbäck och

Emil Petersson (I: 20) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad

och fru Sandström (II: 22), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte dels i skrivelse till Konungen begära, att Kungl. Maj:t ville låta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

utreda frågan om genomförandet av en rationell, efter tidens krav anpassad

arkivorganisation samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna

utredning kan ge anledning, dels besluta återupptagandet i riksstaten av

anslag till den vakanssatta förste arkivariebefattningen i riksarkivet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 19 500 kronor,

huvudsakligen betingad av förslag om inrättande av en tjänst som arkivassistent

i Cg 15, närmast avsedd för expeditionsvakten B. Söderström, och

av en i Ce 8 placerad tjänst som biträde åt riksarkivets fotostatör. Dessutom

föreslås ordinariesättning av två extra ordinarie kanslibiträdestjänster

samt utökning av arbetstiden från halv- till heltid vid ännu en

extra ordinarie dylik tjänst.

Bland framställningar från riksarkivet, som departementschefen icke

ansett sig kunna förorda, märkes förslag om återbesättande av en år 1942

vakanssatt förste arkivarietjänst i Ca 29.

I motionerna I: 20 och II: 22 anföres i huvudsak följande.

Förvaltningens expansion och den moderna reproduktionstekniken ha

medfört en ansvällning av handlingar, som hotar att alldeles spränga de

gamla formerna för arkivbildning och arkivvård. Den svenska arkivförvaltningen

har sedan gammalt haft till uppgift att kontrollera myndigheternas

arkivbildning och arkivvård men har aldrig organiserats för aktiv medverkan

i denna. Erfarenheten visar likväl att ämbetsverken i regel icke förmå

bemästra ordnings- och förteckningsarbetena i sina arkiv utan biträde av

arkivaliskt skolad personal. Riks- och landsarkiven ha ej heller undandragit

sig dylika uppgifter utan att dock med sina begränsade personal- och reseanslag

kunna motsvara myndigheternas behov. Likaså ha de mottagit förtidsleveranser

som bereda dem de största utrymmessvårigheter utan att i

tillräcklig utsträckning frigöra myndigheternas dyrbara lokaler. Dylika

anspråk utöver den nuvarande organisationens ram ha ej kunnat tillgodoses

utan en påtaglig överbelastning av riks- och landsarkiven. För dessa som

forskningsanstalter har utvecklingen inneburit att de löpande administrativa

uppgifterna dragit personalen från de ordnings-, förtecknings- och utredningsarbeten

som äro nödvändiga för att göra arkivaliebestånden tillgängliga

för förvaltning och forskning. Problemet i dess helhet har belysts av

riksarkivets underdåniga skrivelse den 14 juni 1947 angående riks- och

landsarkivens personalbehov, till vilken vi hänvisa. Den otillfredsställande

organiserade arkivbildningen hos myndigheterna och arkivdepåernas otillräckliga

arbetskrafter och reseanslag ha lett till en skrämmande arbetsbalans

som snart nog kommer att framträda som en allvarlig brist i vår

nationella odling.

Vi ha i första hand velat rikta uppmärksamheten på den stora kulturfråga

som arkivorganisationens brister skapa. Vi anse, att frågan om en

efter tidens behov avpassad arkivorganisation bör upptagas till utredning.

Läget är emellertid så pressat att vissa omedelbara åtgärder krävas för

att säkerställa det löpande arbetet inom den nuvarande administrativa

ramen.

Riksarkivet har i sina anslagsäskanden vid sidan av det större programmet

alternativt som en hjälp för stunden begärt återbesättande av en förste

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

arkivariebefattning (lönegrad Ca 29), som vakanssatts 1942, tillsättandet av

en arkivarie (lönegrad Ca 26) som biträde åt den hårt arbetstyngde chefen

för riksarkivets första byrå och tillsättandet av en arkivarie (lönegrad Ca 26)

vid landsarkivet i Härnösand, ett yrkande som framfördes även motionsvis

vid förra riksdagen och då föranledde ett uttalande av statsutskottet (nr

8: 7) att »vissa skäl torde tala för» framställningen.

Att dessa minimiyrkanden ej vunnit beaktande i årets statsverksproposition

torde uteslutande bero på det statsfinansiella tvånget att begränsa

förvaltningens expansion. Så yttrar ecklesiastikministern i propositionen, att

han är medveten om de svårigheter i arkivarbetet, som vållas av den nuvarande

personalens otillräcklighet. Vi erkänna naturligen det berättigade i

den uppfattning, å vilken propositionen bygger, men finna att återbesättandet

av den vakanta förste arkivariebefattningen är så viktigt att vi likväl

anse oss böra föreslå anslag till befattningen. Då riksarkivet vid bifall härtill

skulle få ytterligare en sektionstjänsteman, skulle riksarkivet såsom en

nödfallsutväg kunna avdela en arkivarie som biträde åt chefen på sin första

byrå utan att arkivvårdsarbetet ytterligare inskränktes. Vad åter arkivariebefattningen

vid landsarkivet i Härnösand beträffar gäller det här en ny, om

än ända från arkivets inrättande påyrkad tjänst. Enligt vår uppfattning är

det en så i ögonen fallande anomali att Norrland i fråga om arkivvården

satts i en lägre klass än riket i övrigt, att en rättelse av detta påtagliga

missförhållande ej skulle kunna åberopas som prejudikat. I fråga om både

den ena och den andra av de båda befattningarna gäller det summor som i

vår budget icke spela någon roll.

i

Utskottet. Med anledning av det i motionerna 1: 20 och II 22 framställda

yrkandet angående utredning av frågan om tillskapandet av en rationell,

efter tidens krav anpassad arkivorganisation vill utskottet framhålla, att

skäl onekligen föreligga för att nämnda organisationsspörsmål inom en nära

framtid upptagas till omprövning. Utskottet har emellertid icke funnit sig

böra tillstyrka att, såsom i motionerna påyrkats, riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t gör framställning i ämnet. Utskottet ifrågasätter nämligen

huruvida icke detta utredningsuppdrag lämpligen bör anförtros åt 1940 års

arkivsakkunniga.

I samband med en dylik utredning kommer givetvis riksarkivets personalbehov

att bliva föremål för bedömande. På grund härav är utskottet

icke berett att i nu förevarande sammanhang tillstyrka det i omförmälda

motioner väckta förslaget om återbesättande av den jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 21 november 1941 och den 12 juni 1942 vakanssatta förste arkivariebefattningen

vid riksarkivet. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts

förslag och får under åberopande av det anförda hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 20 och II: 22, i vad de

avse återbesättande av en vakant förste arkivariebefattning,

a) godkänna följande personalförteckning för riksarkivet

. att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 5

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 riksarkivarie ................................ Co 17

2 arkivråd ................................... Ca 33

6 förste arkivarier ............................ Ca 29

5 arkivarier .................................. Ca 26

1 biblioteksassistent ........................... Ca 15

1 kansliskrivare .............................. Ca 15

3 kanslibiträden .............................. Ca 11

1 förste expeditionsvakt ....................... Ca 11

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a

klass ...................................... Ca 11

1 expeditionsvakt ............................. Ca 10

5 expeditionsvakter ........................... Ca 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 2Jj.

2 arkivarier.................................. Ce 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 272 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 194 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 53 300

Summa kronor 519 500;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 519 500 kronor;

II. att motionerna I: 20 och II: 22, såvitt nu är i fråga,

i den mån de icke behandlats under I., icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 9 och 10), vilket innebär en anslagsminskning med 10 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 75 800 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 10), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 9 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

6:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6,

s. 10—12) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Lands- och länsarkiven:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 407 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Holmbäck och

Emil Petersson (I: 20) och den andra inom andra kammaren av herr Ilåstad

och fru Sandström (II: 22), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte bevilja medel till inrättandet av en arkivariebefattning vid

landsarkivet i Härnösand.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, föranledd,

förutom av vederbörliga löneklassuppflyttningar, av förslag om anställande

av en extra expeditions vakt vid landsarkivet i Vadstena, ökning

av tjänstgöringen för en extra tjänsteman vid landsarkivet i Göteborg samt

öppethållande om kvällarna av landsarkivet i Härnösand.

Bland framställningar från riksarkivet, som departementschefen icke

ansett sig kunna förorda, märkes förslag om inrättande av en arkivarietjänst

i Ca 26 vid landsarkivet i Härnösand. Beträffande vad i motionerna

I: 20 och II: 22 anförts rörande detta spörsmål torde få hänvisas till redogörelsen

under punkten 3:o).

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får i anledning av det ovannämnda i motionerna I: 20 och

II: 22 framställda yrkandet framhålla, att landsarkivet i Härnösand, som

nu förfogar över allenast en extra ordinarie arkivariebefattning, synes vara

i behov av jämväl en ordinarie dylik befattning. Utskottet anser sig likväl

icke böra biträda motionärernas förslag. Emellertid förutsätter utskottet,

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och att

arkivet, så snart det ekonomiska läget så medgiver, kommer att erhålla

den ifrågasatta personalförstärkningen. På grund av vad sålunda anförts

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 20 och II: 22, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 180 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 184 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... » 42 500

Summa kronor 407 000;

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 407 000 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 7, s. 12 och 13), vilket innebär en anslagshöjning med

3 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

65 600 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 13), vilket innebär en anslagshöjning

med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av

arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 4 100 kronor.

9:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 13 och 14), vilket

innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 10 400 kronor.

10:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10, s. 14—17), vilket innebär en anslagshöjning med 23 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 233 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 243 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 54 000

Summa kronor 531 000;

b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 531 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ll:o) Kungi. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med 5 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 93 500

kronor.

12:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 18), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 130 000 kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Anskaffande av viss utländsk litteratur. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 18), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Anskaffande av

viss utländsk litteratur för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 20 000 kronor.

14:o)i Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 19 och 20), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 38 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 9 000

Summa kronor 85 600;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 85 600 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 20), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

17:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt 17,

s. 21—24) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 32 700 kronor, vilket innebär oförändrad

medelsanvisning.

I detta sammanhang har departementschefen tagit upp frågan om pedagogiska

bibliotekets framtida ställning samt på närmare anförda skäl föreslagit,

att beslut nu fattas om att biblioteket skall i organisatoriskt avseende

övertagas av psykologisk-pedagogiska institutet, dock — med hänsyn

till byggnadsfrågans för institutet läge — först från och med den tidpunkt

Kungl. Maj:t må komma att bestämma.

Utskottet, som ansett sig böra biträda departementschefens förslag i fråga

om pedagogiska bibliotekets framtida ställning, tillstyrker, att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med 32 700 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 32 700

kronor.

18:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 18, s. 24—26), vilket innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ,....................... kronor 210 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 5 980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 214 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 49 220

Summa kronor 480 000;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 19, s. 26), vilket innebär en anslagshöjning med 5 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 81 000

kronor.

20:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. Kungl.

Maj:t har (punkt 20, s. 27) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 90 600 kronor,

innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nordenson

(1:201) och den andra inom andra kammaren av herr Wiberg m. fl.

(II: 2o2), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Nationalmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 109 900 kronor.

Museichefen hade hemställt om en anslagshöjning med 30 300 kronor och

till stöd därför bland annat starkt understrukit angelägenheten av att avhjälpa

de skador, som åtskilliga av museets konstföremål åsamkats genom

evakueringen under krigsåren.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Jag anser mig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka någon höjning av

detta anslag, som därför för nästa budgetår bör uppföras med oförändrat

belopp, 90 600 kronor. Jag vill med hänsyn till vad museichefen anfört angående

vikten av vissa restaureringsåtgärder framhålla, att det synes böra

övervägas, om icke genom en ändring i anslagets nuvarande fördelning

skulle inom anslagets ram kunna beredas ökat utrymme för ifrågavarande

restaureringsarbeten. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter

förslag av museichefen meddela bestämmelser angående anslagets disposition.

I motionerna 1:201 och II: 252 har anförts bland annat följande.

Delade meningar torde väl icke råda därom, att staten i princip bör genom

erforderliga anslag säkerställa vården och underhållet av dess konstsamlingar.

Den av departementschefen förordade anordningen synes så till

vida ändamålsenlig, som härigenom vissa brådskande restaureringar kunna

genomföras, men en dylik lösning av konserveringsfrågan skulle i sin tur

komma att medföra en avsevärd nedskärning av museets redan nu alltför

blygsamma inköpsanslag, vilket enligt min uppfattning framstår såsom en

synnerligen beklaglig konsekvens. Det synes mig heller icke rimligt, att

nationalmuseum ställes i efterhand vid beviljande av anslag till konserve
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

ring av under krigstidens evakuering skadade konstföremål, då särskilda

anslag lämnats livrustkammaren för enahanda ändamål (prop. nr 311, riksdagens

skrivelse nr 507/1946).

Med tanke på den sparsamhet, som i nuvarande läge bör iakttagas med

statens medel, är jag medveten om att anledning kan förefinnas att begränsa

den av museichefen för här avsedda ändamål begärda anslagsförstärkningen.

En viss anslagshöjning är emellertid enligt min mening ofrånkomlig

för att de mest trängande konserveringsarbetena skola kunna komma till

stånd utan att museets nyanskaffning av konstverk därigenom blir i allvarlig

grad äventyrad. Nu åsyftade konserveringsarbeten gälla i första

rummet till målerisamlingen och konsthantverkssamlingen hörande konstverk.

Kostnaderna härför torde enligt vad jag inhämtat minst kunna uppskattas

till 6 000 kronor för den förra och 13 300 kronor för den senare

samlingens vidkommande eller sålunda tillhopa 19 300 kronor.

Med hänsyn till vad jag ovan anfört torde enligt min mening ifrågavarande

anslag för nästa budgetår böra höjas med sistnämnda belopp till

(90 600 + 19 300 =) 109 900 kronor. Jag förutsätter härvid, att för tillgodoseende

av ytterligare konserveringsbehov vid nu nämnda samlingar,

som kunna komma att visa sig vara av angelägen natur, ävensom för konserveringsbehov

av sådan art vid museets övriga samlingar (skulptur-, handtecknings-

och gravyr- samt slottssamlingarna) det på sätt departementschefen

förordat bör ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för ifrågavarande

anslag bestämma den närmare fördelningen av därunder anvisade

medel efter förslag av museichefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

finner sig i nuvarande ekonomiska läge icke böra biträda det i motionerna

I: 201 och II: 252 framställda yrkandet. I anslutning till vad departementschefen

anfört ifrågasätter utskottet, huruvida icke genom en ändring

i förevarande anslags nuvarande fördelning inom anslagets ram ökat utrymme

kan beredas för ovannämnda restaureringsarbeten.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:201 och II: 252, till

Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 90 600

kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 28), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

22:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 28), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst

för deposition för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 28 och 29), vilket innebär en anslagshöjning med

800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 föreståndare .............................. Ca 30

1 intendent ................................ Ca 26

1 kansliskrivare............................. Ca 15

1 livrustmästare ............................ Ca 14

1 åldfru ................................... Ca 14

1 förste museivakt .......................... Ca 11

2 museivakter .............................. Ca 9;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 65 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 40 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 12 500

Summa kronor 118 300;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 118 300 kronor.

24:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 17100

kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 25, s. 30—32) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att till
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

lämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Naturhistoriska

riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av G65 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 139)

och den andra inom andra kammaren av herr Nihlfors (II: 258), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en institutionsvaktmästartjänst

(''Ca 11) vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning förändras till

konservatorstjänst (Ca 19) och att i samband därmed ett nu utgående personligt

lönetillägg på 900 kronor indrages.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, föranledd

av en uppräkning av ordinarieposten med 10 000 kronor på grund

av att denna för närvarande syntes för lågt beräknad och av icke-ordinarieposten

med 1 000 kronor med hänsyn till löneklassförändringar.

Bland framställningar från vetenskapsakademien, som departementschefen

icke ansett sig böra biträda, märkes förslag om förändring av en institutionsvaktmästartjänst

i Ca 11 vid botaniska avdelningen till konservatorstjänst

i Ca 19 och i samband därmed indragning av ett personligt lönetilllägg

av 900 kronor.

I motionerna 1:139 och II: 258 har anförts bland annat följande.

I sina anslagsäskanden till 1927 års riksdag begärde kungl. vetenskapsakademien

en personlig konservatorsbefattning för vaktmästaren A. Zander

vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning. Zander utförde

redan då konservators-, ej vaktmästararbete. Då framställningen icke

ledde till resultat upprepades den i petita till 1928 års riksdag. Då beviljades

ett extra anslag på 800 kronor för att Zander skulle förordnas att med

befrielse från egentliga vaktmästargöromål utföra »förekommande konservatorsgöromål

av mera krävande natur». Detta anslag höjdes år 1940 till

900 kronor.

Alla sakkunniga torde vara ense om att ett stort botaniskt museum har

permanent behov av en konservator med tillräckliga botaniska och språkliga

kunskaper. Det lär även vara ovedersägligt att en befattningshavare

med dylika kvalifikationer icke rimligen kan räknas till vaktmästarpersonalen.

Med hänsyn till såväl erforderlig kunskapsnivå som göromålens art

intager han uppenbarligen en mellanställning mellan vaktmästarna och den

vetenskapliga personalen och bör då också tillerkännas en häremot svarande

lönegradsplacering och benämning. Även personliga billighetshänsyn tala

för att den nuvarande institutionsvaktmästaren, som i snart tjugo år på

ett mycket förtjänstfullt sätt utfört en kvalificerad konservators arbete och

härför endast erhållit ett lågt beräknat lönetillägg, äntligen kommer i åtnjutande

av bättre avvägda löne- och pensionsförmåner.

Det torde få betraktas som rimligt, att en anställd erhåller de förmåner,

som svara mot det arbete, han utför. I det vid riksmuseets botaniska avdelning

aktuella fallet har vaktmästaren, såsom framgår av akademiens

ovan citerade motivering, i 20 år endast sysslat med konservatorsgöromål,

men han har icke åtnjutit häremot svarande ersättning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Det må tilläggas, att botaniska avdelningen är den enda av riksmuseets

vetenskapliga avdelningar, som ej har en konservator eller preparator, men

samtidigt är dess arbetsbörda så stor, att dess delning sedan länge varit

aktuell. En delning föreslogs av forskningskommittén år 1945. Behovet därav

vitsordades i 1947 års statsverksproposition av departementschefen men

ledde icke till något resultat. I årets statsverksproposition uttalar departementschefen,

punkt 25, s. 31, om den ånyo framställda begäran om delning:

»Jag anser mig i nuvarande läge icke kunna framlägga något förslag i den

ånyo väckta frågan om en uppdelning av riksmuseets botaniska avdelning.

Jag vill dock i detta sammanhang uttala, att jag för egen del blivit övertygad

om att pn dylik uppdelning framdeles bör komma till stånd.»

Det torde sålunda vara obestridligt, att arbetsbelastningen på botaniska

avdelningen av riksmuseet är så stor att en delning bör genomföras snarast

möjligt. Detta synes vara ytterligare ett skäl för att den person, som utför

det tekniska arbetet, erhåller en lön och en ställning, som svara mot detta.

TJtskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Såsom i motionerna I: 139 och II: 258 erinrats åtnjuter innehavaren

av den i motionerna avsedda institutionsvaktmästartjänsten ett särskilt

arvode av 900 kronor för år för biträde med förekommande konservatorsgöromål

m. m. vid riksmuseets botaniska avdelning. Därest denne

befattningshavare besitter de kvalifikationer, som måste förutsättas hos

innehavaren av en konservatorstjänst vid museet, och uteslutande användes

för fullgörande av konservatorsgöromål, synas onekligen skäl tala för att

han också erhåller löneställning som konservator. Utskottet är likväl icke

berett att tillstyrka det i motionerna gjorda yrkandet. Emellertid utgår

utskottet från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på frågan

om löneställningen för omförmälde befattningshavare.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 139 och II: 258,

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................ kronor 347 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ........ » 15 532

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... » 235 468

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 67 000

Summa kronor 665 000;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 665 000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26, s. 32), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 92 000 kronor.

27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 32 och 33), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 148 500 kronor.

28:o) Naturhistoriska riksmuseet: Inredning och utrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 33 och 34), vilket innebär en

anslagsminskning med 48 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Inredning

och utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 47 600 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 34—36), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 500 kronor, hemställer utskottet, att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens

etnografiska museum, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 professor och föreståndare.................. Ca 33

1 museiassistent ............................ Ca 26

1 museibiträde.............................. Ca 11

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 21+.

1 museiassistent ............................ Ce 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnogra
fiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med bud
getåret

1949/50:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 49 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 8 900

Summa kronor 96 500;

c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 96 500 kronor.

30:o) Statens etnografiska museum; Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 36), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 36 200 kronor.

31:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 36), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

32:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 32, s. 37), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.

33:o) Bidrag till kulturhistoriska inuseet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 33, s. 37), vilket innebär en anslagshöjning med 7 800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

49 800 kronor.

34:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 34, s. 37 och 38), vilket innebär en anslagshöjning med 5 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 24 800 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

35 :o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 38 och 39), vilket innebär

en anslagshöjning med 4 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av

Cypernexpeditionens fyndmaterial för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 27 700 kronor.

36:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 36, s. 39—41), vilket innebär en anslagshöjning med 8 700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 22 200

kronor.

37:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, s. 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

8 800 kronor.

38:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, s. 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Thielska

galleriet för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

39:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 39, s. 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

40:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. Kungl.

Maj:t har (punkt 40, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet och andra för utskottet tillgängliga uppgifter inhämtas

bland annat följande.

Genom ett den 8 augusti 1936 dagtecknat stiftelsebrev förordnade professor

Carl Milles om skapandet av stiftelsen »Carl och Olga Milles’

Lidingöhem». Stiftelsen skulle ha till ändamål att efter förvärv av makarna

Milles’ tillhöriga, inom Lidingö stad belägna fastigheter (n:ris 2 och 4 i

2 —• Bihang till riksdagens protokoll 19li9. 6 samt. Nr 8.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kvarteret Södermanland) med deras byggnader och anläggningar samt om

möjligt deras inventarier och konstverk »bereda allmänheten tillträde därtill

samt för framtiden handhava hemmets vård, skötsel och utveckling i

donators anda ävensom att förvalta de tillgångar, som för främjandet av

denna museiverksamhet kunna genom donationer, gåvor eller inkomster tillfalla

stiftelsen». Stiftelsen har enligt köpebrev den 24 september 1937 förvärvat

ifrågavarande fastigheter samt den 16 februari 1938 beviljats lagfart

å fånget.

Den 5 och 7 augusti 1946 inkommo till ecklesiastikdepartementet två till

Konungen ställda likalydande skrivelser, undertecknade av ett flertal personer,

däribland landshövdingen G. II. Kjellman och dåvarande landshövdingen,

numera generaldirektören E. F. L. Lindeberg. I skrivelserna hemställdes,

att staten efter nationalinsamling eller på annat sätt skulle anvisa

medel för att inköpa professor Carl Milles’ konstsamlingar i Amerika, varom

erbjudande gjorts av Milles. I utlåtande den 31 mars 1947 över framställningarna

tillstyrkte överintendenten och chefen för nationalmuseum bifall

till desamma.

För att få en uppfattning rörande omfattningen och kvaliteten av de

konstföremål, som uppgivits ingå i samlingarna, uppdrog Kungl. Maj:t

genom beslut den 26 september 1947 åt museidirektören vid Ny Carlsbergs

Glyptotek i Köpenhamn Vagn Paulsen och intendenten vid Nationalmuseum

O. A. Antonsson att gemensamt verkställa värdering av ifrågavarande

samlingar. Paulsen och Antonsson avgå vo den 1 november 1947

efter besök i Milles’ hem i Cranbrook, Amerikas förenta stater, utlåtande

i anledning av uppdraget. Av utlåtandet framgår, att samlingarna syntes

vara väl värda det pris Milles begärt, cirka 600 000 kronor, samt av hög

kvalitet.

Den 24 september 1948 hava mellan Kungl. Maj:t och kronan, professorn

Carl Milles samt stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem avtal

träffats av i huvudsak följande innehåll. Kungl. Maj:t överlämnar till

stiftelsen som gåva ett kontant belopp av 600 000 kronor, att av stiftelsen

användas till inköp på vissa villkor av dels Milles’ i Cranbrook, förvarade

samling av antika skulpturer, tavlor in. m., dels ock övriga Milles tillhöriga,

därstädes förvarade samlingar av konstverk, utförda av andra konstnärer

än Milles. Milles överlämnar under vissa villkor såsom gåva till stiftelsen

dels av Milles själv utförda, honom tillhöriga i Cranbrook befintliga

konstverk, såväl gipser som färdiga verk, dels med viss inskränkning samtliga

av Milles utförda konstverk, såväl gipser som färdiga verk, vilka finnas

å stiftelsens fastighet i Lidingö, dels samtliga inventarier och av andra än

Milles utförda konstverk, vilka finnas å sistnämnda fastighet, dels ock av

Milles innehavda inteckningar å tillhopa 50 000 kronor i stiftelsens fasta

egendom, beviljade den 12 januari 1938 §§ 146—150. I enlighet med de för

stiftelsen gällande reglerna skola för stiftelsen upprättas särskilda stadgar,

å vilka skall begäras Kungl. Majrts stadfästelse.

Den förutnämnda köpesumman å 600 000 kronor avses bestridas ur lotterimedelsfonden.

Någon utbetalning av detta belopp har ännu ej skett.

I samband med överenskommelserna har vidare förutsatts, att stiftelsen

från och med budgetåret 1949/50 skall i mån av behov av statsmedel —

lotterimedel eller å riksstaten uppfört anslag — erhålla ett årligt bidrag till

driftkostnader om högst 15 000 kronor.

Genom beslut den 18 februari 1949 har Kungl. Maj:t fastställt stadgar

för stiftelsen, vilken bland annat har till ändamål att Milles'' Lidingöhem

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

och dess samlingar hållas tillgängliga för allmänheten. Enligt dessa stadgar

skall styrelsen för stiftelsen bestå av åtta ledamöter. Av dessa skall under

Carl Milles’ och hans hustru Olga Milles’ livstid Carl Milles och efter hans

död Olga Milles äga rätt att utse fyra, varjämte tre ledamöter utses av

Kungl. Maj:t och en av Lidingö stad. Genom nyssnämnda beslut har

Kungl. Maj:t för sin del till ledamöter i styrelsen intill utgången av december

1953 förordnat direktören B. A. W. Petri, kanslirådet G. H. Berggren

och intendenten vid nationalmuseum O. A. Antonsson.

Utskottet, som med tillfredsställelse tagit del av den sålunda träffade

uppgörelsen beträffande Carl och Olga Milles’ Lidingöhem, får med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Carl och

Olga Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

41 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 43—48), vilket innebär en anslagshöjning

med 12 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledas

av vad föredragande statsrådet anfört;

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för

domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Domkapitlet i Stockholm.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 21 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. kronor 14 700

Summa kronor 43 500.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 521 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................. kronor 261 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 95 000

Summa kronor 911 300.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm........ kronor 43 500

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m. ... » 911 300

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m................ » 324 900

Summa kronor 1 279 700.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ............. kronor 763 600

Nettoutgift kronor 516 100;

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 516 100

kronor.

42:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 48—50), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 93 800 kronor.

43:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43,

s. 50 och 51), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

44:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 44, s. 51), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

45:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 51—53), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomiusiker

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 17 300 kronor.

46 :o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 46, s. 53), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600

kronor.

47:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

47, s. 53), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

48:o) Uppgörande av underhålls- och restaureringsförslag för vissa

Gotlandskyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 54 och

55) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppgörande av underhålls- och

restaureringsförslag för vissa Gotlandskyrkor för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 18 000

kronor.

49:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 55), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

50:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 50, s. 56), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

51 :o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig

och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s. 56) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 10 000 kronor.

Detta anslag är nytt för innevarande budgetår och uppfört med 10 000

kronor. Ur anslaget utgå bidrag till stipendier åt obemedlade och mindre

bemedlade elever vid svenska diakonanstalten.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till stipendier för utbildande

av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Akademier m. m.

52:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 52, s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s.

57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 277 000 kronor.

54:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i

övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 57 och 58), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 58—63), vilket innebär en anslagshöjning

med 66 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 397 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............. » 480

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. * 382 720

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_92 100

Summa kronor 873 000;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 873 000 kronor.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 64 och 65), vilket innebär en

anslagsminskning med 6 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 154 000 kronor.

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.

Kungl. Maj:t har (punkt 57, s. 66—68) föreslagit riksdagen att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

Anslag till detta ändamål anvisades första gången av 1939 års riksdag

och utgick för budgetåret 1939/40 med 125 000 kronor, varav till inredning

och utrustning av museilokaler samt flyttning av museisamlingar 110 000

kronor. Av sistnämnda belopp fick emellertid jämlikt föreskrift av Kungl.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Maj:t endast 60 000 kronor tagas i anspråk. I samband med anvisandet av

anslaget uttalade sig riksdagen för att ett totalbelopp av 400 000 kronor

skulle ställas till akademiens förfogande för inredning och utrustning av

de nya museilokalerna vid Narvavägen samt flyttning av museisamlingarna.

Därvid framhöll riksdagen tillika, bland annat, att akademien icke hade att

räkna med något ytterligare anslag av statsmedel utöver nämnda belopp,

vilket dock icke avsåg kostnaderna för inredning av studiesamlingarna.

Sedermera ha för ett vart av budgetåren 1944/47 till museets inredning

och utrustning anvisats 50 000 kronor och för ett vart av budgetåren

1947/49 75 000 kronor. Av nämnda belopp å 400 000 kronor ha sålunda hitintills

360 000 kronor ställts till akademiens förfogande.

Då departementschefen år 1947 anmälde akademiens framställning om

anslag till inredning och utrustning av statens historiska museum för

budgetåret 1947/48 framhöll departementschefen, att frågan om det totalbelopp,

som akademien hade att påräkna av statsmedel för ifrågavarande

ändamål, med hänsyn till inträffade prisstegringar syntes böra upptagas till

förnyad prövning. För en dylik omprövning vore emellertid detaljerade

kostnadsberäkningar erforderliga. I anslutning till vad departementschefen

sålunda uttalat anmälde akademien i sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår, att en generalplan för museets ordnande upprättats, enligt vilken

kostnaderna för de olika avdelningarnas permanenta nyuppställning kunde

beräknas till i runt tal 1 950 000 kronor.

Sedan departementschefen i 1948 års åttonde huvudtitel (punkten 53)

bland annat uttalat, att det med hänsyn till ifrågavarande betydande belopp

ville synas som om åtminstone i vissa fall en beskärning av anspråken

borde kunna ske, har akademien nu framlagt en omarbetning av generalplanen,

varigenom kostnadssumman nedbringats till 1 190 000 kronor. Med

frånräknande av de sammanlagt 150 000 kronor, som anvisats för budgetåren

1947/49, skulle det nu föreliggande medelsbehovet vara 1 040 000 kronor,

vilket belopp föreslagits fördelat på tio år.

Byggnadsstyrelsen har framhållit bland annat, att nu föreslagna väggar

borde utföras på sådant sätt att de lätt kunde nedtagas i samband med i

en framtid önskvärda omgrupperingar av samlingarna.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Akademien har i den nya generalplan, som nu framlagts, lyckats väsentligt

reducera de beräknade kostnaderna för det definitiva ordnandet av

statens historiska museum. Det oaktat beräknas dessa kostnader komma att

uppgå till 1 190 000 kronor. Ett genomförande av inrednings- och ordningsarbetena

i den takt, som akademien tänkt sig, skulle därför nödvändiggöra,

att under närmast kommande tioårsperiod årligen anvisades ett anslag av

104 000 kronor. Det är sålunda alltjämt fråga om mycket betydande belopp

— så betydande att de måste ingiva vissa betänkligheter. Akademiens generalplan

innebär nämligen, att de sammanlagda kostnaderna för statsverket

för museets inredning och utrustning skulle komma att uppgå till 1 400 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

kronor, vartill komma 91 900 kronor motsvarande kostnaderna för vissa

önskemål i fråga om museets ordnande, vilkas förverkligande akademien

visserligen ställt på framtiden men icke definitivt uppgivit. Anmärkas må

dessutom, att i generalplanen icke ingå kostnaderna för uppställning av

museets komparativa samlingar från andra länder. Visserligen måste det

anses önskvärt, att historiska museets värdefulla och intressanta samlingar

på bästa sätt göras tillgängliga såväl för allmänheten som för den vetenskapliga

forskningen, men med hänsyn till rådande ekonomiska läge synes

mig ogörligt att för närvarande binda statsmakterna vid utgifter av den

storlek, som ett accepterande till alla delar av den framlagda planen skulle

föra med sig.

Jag anser mig emellertid även för nästa budgetår böra tillstyrka en viss

medelsanvisning till det fortsatta arbetet med historiska museets inredning

och utrustning och förordar, att förevarande anslag för budgetåret 1949/50

uppföres med oförändrat belopp, 75 000 kronor. Jag förutsätter emellertid,

att akademien prövar alla de möjligheter, som alltjämt kunna återstå, att

genom en förenkling av inredningsprogrammet ytterligare nedbringa totalkostnaderna

för inredningsarbetena. I det fortsatta arbetet på museets ordnande

torde även den av byggnadsstyrelsen anförda synpunkten böra

beaktas. Jag förutsätter, att en dylik förnyad omprövning kommer till

stånd, innan definitiva åtgärder vidtagas för dispositionen av förevarande

anslag samt hittills odisponerade medel av tidigare anvisade belopp.

Utskottet får i likhet med departementschefen understryka angelägenheten

av att vitterhetsakademien prövar alla de möjligheter, som alltjämt

kunna stå till buds, för att genom en förenkling av inredningsprogrammet

ytterligare nedbringa kostnaderna för historiska museets utrustning och inredning.

Utskottet anser vidare liksom departementschefen, att i det fortsatta

arbetet på museets ordnande även den av byggnadsstyrelsen anförda

synpunkten bör beaktas.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning

åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

58, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 86 400

kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 59, s. 68 och 69), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum, in. m.: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 69 och 70) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 10 000

kronor.

Akademien hade hemställt om en höjning av anslaget med 44 000 kronor,

varav 34 000 kronor avsetts för vissa reparationsarbeten å Tynnelsö slott

och 10 000 kronor för systematiska vetenskapliga utgrävningar. Beträffande

det förstnämnda ändamålet har akademien anfört bland annat följande:

De senare årens hårda vintrar i förening med bristen på kontinuerligt

underhåll ha medfört synnerligen otillfredsställande förhållanden i fråga

om ett antal av de byggnader, vilka ställts under akademiens och riksantikvarieämbetets

vård och förvaltning. De under denna post anvisade

medlen, 32 000 kronor, åtgå därför helt till de mest nödvändiga löpande

underhållsarbetena, och det är helt uteslutet, att akademien av dessa medel

skulle kunna disponera större belopp för någon mer genomgripande reparation

av byggnaderna. En dylik reparation är emellertid nu ofrånkomlig

beträffande Tynnelsö slott, vilket tillhör akademien. Yttertaket på denna

byggnad är nämligen i så dåligt skick att en genomgripande reparation är

ofrånkomlig, om icke hela takresningen skall taga obotlig skada. Taket är,

utom på lanterninen, täckt med tegel på panel. Teglet är på många ställen

söndrigt. Ränndalarna äro täckta med plåt, vilken är fullständigt sönderrostad

och delvis ersatt med tjärpapp. Taket är otätt och det underliggande

trävirket har på flera ställen angripits av röta. En fullständig reparation

av taket skulle enligt anbud komma att draga en kostnad av cirka

34 000 kronor.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Jag är väl medveten om vikten av att vården och underhållet av våra

byggnadsminnesmärken icke eftersättes i brist på erforderliga medel. I nuvarande

läge kan jag dock endast tillstyrka en anslagshöjning med 10 000

kronor för ändamålet. Jag förutsätter, att detta belopp skall tagas i anspråk

för de allra mest brådskande reparationsarbetena å Tynnelsö slott.

Förslaget om anvisande av särskilda medel till systematiska vetenskapliga

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

utgrävningar kan jag icke nu biträda. Anslaget i sin helhet torde därför

för nästa budgetår böra höjas med nyssnämnda belopp av 10 000 kronor

och sålunda uppföras med 90 000 kronor.

Utskottet får framhålla, att med de av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsmedlen

— 10 000 kronor — allenast de mest brådskande reparationsarbetena

å yttertaket på Tynnelsö slott kunna bliva utförda. En fullständig

reparation av taket skulle enligt vad vitterhetsakademien upplyst draga en

kostnad av omkring 34 000 kronor. En uppdelning av ifrågavarande reparationsarbeten

på olika etapper måste — såvitt utskottet kan finna — ställa

sig ekonomiskt oförmånligare än om arbetena utföras i ett sammanhang.

Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig böra förorda, att hela det av

akademien äskade beloppet anvisas för nästa budgetår, vilket i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 24 000 kronor.

I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att förevarande anslag uppföres

med (90 000 -j- 24 000 =) 114 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 114 000 kronor.

61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 61, s. 70 och 71), vilket innebär en anslagsminskning med 13 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

141 600 kronor.

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 62, s. 71), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvirtetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 32 500 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie-, och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 63, s. 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

5 900 kronor.

64:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 72 och 73),

vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 160 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 45 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 23 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 21 100

Summa kronor 250 600;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 250 600 kronor.

65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 73), vilket

innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 61 800 kronor.

66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66,

s. 73 och 74), vilket innebär en anslagshöjning med 4 700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 37 000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 74), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

68:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 75—77), vilket innebär en

anslagshöjning med 26 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................... *

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .... »

Summa kronor 496 000;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 496 000 kronor.

216 400

3 900

227 800

47 900

69;o> Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 77), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 31 900 kronor.

70;o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 77 och 78), vilket innebär

en anslagshöjning med 10 900 kronor, hemställer utskottet,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 22 000 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp av instrument

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 78 och 79)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp av instrument m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 79), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 20 000 kronor.

73:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73,

s. 79 och 80), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

74:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 74, s. 81), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

93 000 kronor.

75:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 81), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 4 600 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

76:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 77, s. 82), vilket innebär en anslagshöjning med 61 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 538 000

kronor.

77:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 83 och

84), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 kronor.

78:o) Uppsala universitet: Utrustning för kemiska och biokemiska

institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80,

s. 84 och 85), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor.

79:o) Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga

institutioner. Kungl. Maj:t har (punkt 81, s. 85—88) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 78 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 203), vari hemställts, att

riksdagen utöver av Kungl. Maj:t föreslaget anslag av 78 000 kronor ville

anvisa ett anslag under ifrågavarande anslagstitel av 127 600 kronor, eller

s-åledes tillhopa 205 600 kronor, att fördelas på sätt universitetskanslern

föreslagit, med den ändring att från det för inredning och utrustning av

lokaler för vissa av humanistiska sektionens seminarier begärda anslaget

51 200 avgå 6 200 kronor för byggnadsarbeten, vilket sistnämnda belopp

enligt vederbörande statsråds mening bör bestridas från vederbörande tidigare

beviljade byggnadsanslag, vartill detta torde kunna lämna tillgång.

Kanslern hade hemställt om ett anslag å 211 800 kronor för följande

ändamål:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1. Vissa inrednings- och utrustningsarbeten inom universitetsbiblioteket

.................................. kronor 16 000

2. Maskiner och verktyg för astronomiska observatoriets

verkstad ....................................... » 50 000

3. Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska

sjukhuset ...................................... » 50 000

4. Apparatur för fysiska institutionens kurslaboratorium » 25 000

5. Inredning och utrustning av lokaler för vissa av humanistiska

sektionens seminarier .................... » 51 200

6. Mikroskop och facklitteratur för undervisning i

limnologi ....................................... » 5 600

7. Apparatur för meteorologiska institutionens avdelning

för väderlekslära ................................ » 14 000

Summa kronor 211 800.

Av det under 5. äskade beloppet av 51 200 kronor hänföra sig 6 200

kronor till vissa byggnadsarbeten.

Departementschefen, som icke kunnat förorda, att medel för de under

1. och 2. angivna ändamålen anvisas för nästa budgetår, har i övrigt anfört

följande.

Av statsfinansiella skäl kan jag icke tillstyrka någon höjning av innevarande

budgetårs anslag under nu ifrågavarande anslagsrubrik. Jag nödgas

därför inskränka mig till att förorda, att för nästa budgetår anvisas

medel för att tillgodose de av förutnämnda anslagsäskanden, vilka förefallit

mig angelägnast. Jag föreslår därför, att under anslaget för nästa budgetår

beräknas medel i enlighet med följande sammanställning.

a) Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska sjukhuset

..........................................kronor 18 000

b) Apparatur för fysiska institutionens kurslaboratorium » 18 000

c) Inredning och utrustning av lokaler för vissa av humanistiska

sektionens seminarier..................... » 30 000

d) Mikroskop och facklitteratur för undervisning i

limnologi ....................................... » 4 000

e) Apparatur för meteorologiska institutionens avdelning

för väderlekslära ......................... »_8 000

Summa kronor 78 000.

Vad särskilt angår det under c) angivna beloppet må framhållas, att

medel för i ärendet avsedda byggnadsarbeten (6 200 kronor) böra bestridas

från vederbörande byggnadsanslag, i den mån förut för detta ändamål

anvisade medel förslå därtill.

I motionen I: 203 har anförts bland annat följande.

Beträffande delposten 1. Vissa inrednings- och utrustningsarbeten inom

universitetsbiblioteket:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

Det belopp, 10 000 kronor, som äskas för universitetsbiblioteket, avser

framför allt att tillskapa nya hyllutrymmen för bokmagasinen. När bibliotekets

senaste ombyggnad 1934 tog sin början, voro bokmagasinens utrymmen

tagna i anspråk till det yttersta. Ombyggnaden, som pågick fram till

1945, tillförde biblioteket cirka 6 000 hyllmeters ökad förvaringsplats. Då

boktillväxten under tiden 1934—1948 uppgått till cirka 7 000 hyllmeter, är

det uppenbart att situationen nu är än mera kritisk än för 15 år sedan. Den

har kunnat bemästras endast genom att vissa bokavdelningar temporärt

undanställts i källar- och vindslokaler. Tillväxten av böcker sker nu i snabbare

tempo än någonsin och uppgår till över 700 hyllmeter årligen. Den

kan för framtiden väntas bli ytterligare stegrad. I längden låter sig problemet

om denna boktillväxts uppställning icke lösa utan att nya magasinsutrymmen

åstadkommas genom tillbyggnad av bibliotekshuset. För att

emellertid tillgodose de allra närmaste årens behov har överbibliotekarien

uppgjort ett förslag till insättning av ett antal nya hyllor i de befintliga

bokmagasinen. Tillsammans med de tillväxtutrymmen som ännu finnas

skulle denna nyinredning ge en om ock kortfristig lösning av uppställningssyårigheterna.

Vinnes däremot icke en sådan lösning, föreligga allvarliga

risker för oreda i de redan mycket trångbodda och snabbt växande samlingarna;

och oreda ingriper ytterst störande i ett stort biblioteks funktionsduglighet.

— De nya hyllorna ha kostnadsberäknats till cirka 10 000 kronor.

Den övriga delen av det föreslagna beloppet, 6 000 kronor, avses att tillgodose

behovet av skrivmaskinsbord och skrivmaskinsstolar samt av bokvagnar

och annan utrustning i magasinen.

Beträffande delposten 2. Maskiner och verktyg för astronomiska observatoriets

verkstad:

Fn för sitt ändamål väl utrustad verkstad är ett livsvillkor för varje

vetenskaplig institution, vars arbete kräver instrumentell utrustning, dels

för att underhålla redan förefintliga, ofta dyrbara och för närvarande dessutom

ofta oersättliga instrument, dels för att göra det möjligt att tillverka

för olika undersökningar nödvändiga specialapparater. Detta gäller i hög

grad för ett astronomiskt observatorium.

Vad Uppsala observatorium beträffar, har man visserligen där haft tillgång

till en ytterst primitiv verkstadsbyggnad, men de fa maskinerna i

denna äro föråldrade och ägas dessutom med något undantag av observatoriets

vaktmästare. Redan då den nuvarande prefekten för observatoriet

tillträdde sitt ämbete på hösten 1939 var denna situation ohållbar, men

det just då utbrutna världskriget omöjliggjorde för åtskilliga år framåt alla

planer på anskaffande av en tidsenlig verkstad. Under de sista åren ha emellertid

händelser inträffat, som framtvinga eu omedelbar lösning av observatoriets

verkstadsbehov. Genom den Tammska donationen och genom av

riksdagen beviljat större anslag har observatoriet fått medel att anskaffa

ett större spegelteleskop av modernaste konstruktion. Meningen var ursprungligen

att inköpa instrumentet i fråga från utlandet, men på grund

av de stigande priserna pii världsmarknaden och de bekymmersamma valutaförhallandena

stiitte man på oberäknade svårigheter, och man tvingades

undersöka möjligheterna att inom landet tillverka ett instrument av ifrågavarande

dimensioner. Den största svårigheten härvid var utförandet av de

optiska delarna. Under kriget hade emellertid en omfattande optisk industri

utvecklats^ i landet, och en av de främsta specialisterna pa detta område,

ingenjör E. Aulin, som även är astronomiskt intresserad, har för egen räk
3

—■ Diliang till riksdagens protokoll G sand. Nr S.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ning byggt ett spegelteleskop och även förfärdigat optiken till de spegelteleskop,

som använts av de svenska expeditioner, som studerat de totala

solförmörkelserna i Norrland juli 1945 och i Brasilien och Västafrika maj

1947. Ingenjör Aulin har åtagit sig att slipa den för det planerade Uppsalainstrumentet

erforderliga spegeln. För att kunna utföra de mekaniska delarna

av instrumentet och den rörliga kupolen till instrumenthuset fordras

emellertid tillgång till en modern verkstad. De tyngre och större enheterna

måste naturligtvis beställas på någon av våra större mekaniska verkstäder,

men för utförandet av det finmekaniska arbetet är en egen verkstad absolut

nödvändig, om arbetet skall kunna genomföras och kostnaderna dessutom

hållas inom rimliga gränser.

Av det ovan anförda framgår, att observatoriet är i trängande behov av

det begärda anslaget för verkstadsutrustningen. Verkstaden behövs för

underhåll och reparation av de redan förefintliga instrumenten och för tillverkningen

av behövliga hjälpapparater. Den är en nödvändig förutsättning

för genomförandet av den omfattande instrumenttillverkning, som redan

startats. Det gäller här att med utnyttjande av landets resurser bygga ett

instrument av internationell klass. Det kan byggas inom landet för betydligt

mindre kostnad än om det skulle importeras, och dessutom slipper man

att offra en halv miljon kronor i hårdvaluta, valutabehovet reduceras till

omkring 20 000 kronor.

Beträffande delposten 3. Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska

sjukhuset:

Centrallaboratoriet vid akademiska sjukhuset fungerar dels som ett för

sjukvården avsett kliniskt analytiskt laboratorium, dels såsom Uppsala

universitets institution för klinisk kemi med uppgift att bedriva forskning

och undervisning. Något utrustningsanslag för den vetenskapliga verksamheten

och undervisningen har laboratoriet aldrig erhållit trots att dylika

anslag å upp till 50 000 kronor utgått till motsvarande laboratorier vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Den enda fasta inkomstkällan

utgöres av institutionsanslaget, som blott utgöres av 8 000 kronor.

Den kliniska kemiens dominerande betydelse för den moderna kliniska

forskningen torde vara så uppenbar och ha omvittnats i en sådan utsträckning,

att den här icke behöver ytterligare framhållas.

På grund av att centrallaboratoriet hittills varit inrymt i trånga och provisoriska

lokaler och således saknat utrymme samt även lämplig utrustning

har undervisningen varit bristfällig, och den laborationskurs i de invärtes

sjukdomarnas laboratoriediagnostik, som det åligger laboratorn att giva,

har av dessa orsaker hittills icke kunnat avhållas. Då laboratoriet under innevarande

år kommer att få nya och ändamålsenliga lokaler, skulle det

vara önskvärt, om undervisningen samtidigt kunde höjas till en tidsenlig

nivå. Det fordrar emellertid en motsvarande upprustning och modernisering

av laboratoriets resurser.

Beträffande delposten 4- Apparatur för fysiska institutionens kurslaboratorium:
För

utökning och modernisering av kurslaboratoriets instrument- och

apparatutrustning hade för fysiska institutionen begärts ett extra anslag å

25 000 kronor, vilket av departementschefen nedskurits till 18 000 kronor.

I den av de båda fysikprofessorerna Lindh och Ohlin till universitetsmyndigheterna

ingivna hemställan om upptagande av detta anslag i petitum till

innevarande års riksdag har eu utförlig motivering lämnats för behovet av

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

det begärda anslaget (se s. 86 i bilaga 10 till årets statsverksproposition).

Anslaget avser, som framhålles i denna motivering, en, på grund av den

stora tillströmningen av studerande, nödvändig utökning av kurslaboratoriets

instrument- och apparatbestånd ävensom en förnyelse av de nuvarande

till stor del omoderna och föråldrade instrumentresurserna. Med hänsyn

till den i landet rådande stora bristen på såväl fysiklärare som på fysiker

för industriens och forskningens behov synes mig det ursprungligen begärda

anslaget synnerligen väl motiverat. De beräknade kostnaderna ha

hållits lågt och avse endast att nödtorftigt tillgodose de för närvarande mest

aktuella och trängande behoven.

Beträffande delposten 7. Apparatur för meteorologiska institutionens avdelning

för väderlekslära:

Den nya professuren i meteorologi, särskilt väderlekslära, och ovannämnda

avdelning inrättades av statsmakterna redan år 1947, delvis med

tanke på att till Uppsala universitet överflytta den utbildning av civila

och militära flygmeteorologer (för meteorologisk tjänstexamen), som sedan

1944 pågått vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

i Stockholm under professor Bergerons medverkan. Omständigheter över

vilka universitetet icke kunnat råda ha medfört, att den nya meteorologiska

institutionsbyggnaden icke blir färdig att tas i bruk förrän tidigast i vår

och att ovannämnda överflyttning tidigast kan ske i höst. Något anslag för

specialapparater har varken avdelningen eller professorn haft hittills, och

de begärda medlen skola sålunda användas för att anskaffa de första oundgängligen

nödvändiga apparaterna i den nya institutionen, som ännu saknar

all instrumentell utrustning.

Av den nu begärda summan skulle cirka 5 000 kronor användas för att

anskaffa en ljuskopieringsmaskin, efter mönster av det meteorologiska universitetsinstitutet

i Chicago. En sådan maskin har där visat sig synnerligen

nyttig för forskningen, då den möjliggör att omedelbart, tillförlitligt och

billigt framställa alla de kart- och diagramkopior, som behövas för det

synoptiska forskningsarbetet.

Radaranläggningen, för vilken anslagsvis upptagits 6 000 kronor, skall bli

det väsentliga instrumentet för studium av molnens och nederbördsområdenas

struktur och rörelse, såväl vetenskapligt som vid den dagliga kartoch

molndemonstrationen inför studenterna. För hithörande undersökningar

behövas även de övriga, icke närmare specificerade apparaterna, till en kostnad

av cirka 3 000 kronor. Hit höra främst kylapparat, mikroskop och

belysningsanordningar för studium av iskärnors och andra iskristallers förekomst,

bildning, växt och struktur i naturliga och konstgjorda moln (delvis

enligt mönster från General Electrics laboratorium).

JJtskoitct. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har universitetskanslern

föreslagit, att ett belopp av 16 000 kronor skulle anvisas till

vissa inrednings- och utrustningsarbeten inom universitetsbiblioteket, därav

10 000 kronor till anordnande av nya hyllutrymmen i bokmagasinen.

Vidare har kanslern förordat, att ett belopp av 25 000 kronor skulle ställas

till förfogande för anskaffande av apparatur för fysiska institutionens kurslaboratorium.

Departementschefen har icke tillstyrkt någon medelsanvis
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ning till förstnämnda ändamål; till det senare ändamålet har departementschefen

förordat anvisande av 18 000 kronor eller 7 000 kronor mindre än

vad kanslern föreslagit. Det i motionen I: 203 framställda yrkandet överensstämmer

i här berörda avseenden med kanslerns förslag.

Enligt utskottets mening synes det på grund av boktillväxten nödvändigt

att medel ställas till förfogande för att tillgodose de närmaste årens

behov av hyllutrymmen i universitetsbiblioteket. Utskottet har även funnit

det motiverat att ett större anslagsbelopp än vad departementschefen

beräknat avses för fysiska institutionens del. Utskottet har därför ansett

sig böra på så sätt tillmötesgå de i ovannämnda motion framställda önskemålen,

att utskottet tillstyrker att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

höjes utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit med 17 000 kronor och alltså

uppföres med (78 000 -j- 17 000 =) 95 000 kronor.

Beträffande dispositionen av detta anslag har utskottet för sin del funnit

det lämpligast, att anslaget framdeles fördelas av Kungl. Maj:t efter

förslag av vederbörande universitetsmyndigheter, så att de mest nödvändiga

och brådskande kraven bliva tillgodosedda. Utskottet får hänvisa till

att departementschefen förordat ett dylikt förfarande beträffande motsvarande

anslag till Lunds universitet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen I: 203, till Uppsala universitet: Engångsanslag

för vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 95 000 kronor.

80:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 83, s. 88 och 89), vilket innebär en anslagshöjning med 41 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 311 000

kronor.

81 :o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 90), vilket

innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

82:o) Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga institutioner.

Kungl. Maj:t har (punkt 86, s. 90—96) föreslagit riksdagen att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 120 000 kronor.

Större akademiska konsistoriet och kanslern hade hemställt om anvisande

av följande engångsbelopp för olika ändamål:

Konsistoriet,

Kanslern,

kronor

kronor

1.

Histologiska institutionen...............

. 52 300

52 300

2.

Farmakologiska institutionen ...........

. 30 000

16 000

3.

Patologiska institutionen ...............

. 13 000

13 000

4.

Pediatriska kliniken ...................

. 125 000

75 000

5.

Kliniken för lungsjuka .................

5 530

—

6.

Kliniskt-kemiska laboratoriet ...........

. 30 000

20 000

7.

Institutionen för psykologi och pedagogik .

. 30 000

15 000

8.

Sociologiska institutionen...............

. 10 500

—

9.

Astronomiska institutionen .............

. 79 000

—

10.

Kemiska institutionen .................

. 29 000

29 000

11.

Limnologiska institutionen .............

. 13 000

5 500

12.

Zoologiska institutionens fysiol. avd......

. 50 000

20 000

13.

Fysiologiska institutionen...............

. 50 000

—

14.

Central skrivbyrå .....................

. 12 000

12 000

Summa kronor 529 330

257 800.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Frågan om anvisande av medel för inrättande av en central skrivbyrå

vid Lunds universitet är jag icke beredd att nu upptaga till prövning; jag

torde få tillfälle att återkomma därtill i annat sammanhang. Kanslerns anslagsäskanden

i övrigt uppgå till en summa av 245 800 kronor, vilket i förhållande

till vad det större akademiska konsistoriet begärt — i runt tal

517 000 kronor — innebär en betydande nedskärning. Med hänsyn till

rådande ekonomiska förhållanden kan jag emellertid icke förorda ens att

ett belopp av den storlek som kanslern begärt skulle anvisas för nästa budgetår.

Jag inskränker mig till att förorda, att på riksstaten för budgetåret

1949/50 anvisas ett anslag av 120 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av vederbörande

universitetsmyndigheter, fördela beloppet. Jag förutsätter därvid

givetvis, att de ändamål i första hand tillgodoses, som må befinnas

angelägnast men att hänsyn även tages till nödvändigheten av att i nuvarande

läge inskränka importen till det minsta möjliga.

Jag vill i detta sammanhang även framhålla, att därest ytterligare medel

komma att äskas framdeles för utrustning av pediatriska kliniken, framställningen

bör åtföljas av uppgift om i vad mån den avsedda utrustningen

är avsedd att användas enbart för undervisning och forskning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Lunds universitet: Engångsanslag

till vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kronor.

83:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 96 och 97), vilket innebär en

anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 220 000 kronor.

84:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 97 och 98), vilket innebär

en anslagshöjning med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 725 000 kronor.

85:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90,

s. 98 och 99), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kronor.

86:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för

vissa institutioner. Kungl. Maj:t har (punkt 91, s. 99—101) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 70 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Forslund m. fl.

(I: 39) och den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar m. fl.

(II: 33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett engångsanslag

å 41 300 kronor för iordningställande av den ännu oinredda våningen vid

radiopatologiska institutionen i enlighet med vad i motionen anförts.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

Kanslern hade hemställt om ett anslag å sammanlagt 124 300 kronor,

varav 41 300 kronor avsetts för inredning av vissa reservutrymmen i radiopatologiska

institutionen.

Departementschefen har icke varit beredd att tillstyrka, att medel nu

anvisas för nyssnämnda ändamål.

I motionerna I: 39 och II: 33 har anförts bland annat följande.

Kungl. Maj:t har under åttonde huvudtiteln ej funnit skäl tillstyrka en

av karolinska institutets lärarkollegium gjord framställning rörande anslag

å 41 300 kronor för inredning av vissa reservutrymmen i radiopatologiska

institutionen vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik i Stockholm. Framställningen

bygger på en motivering avfattad av professor Reuterwall och

har tillstyrkts av universitetskanslern.

Fn liknande framställning i samma ärende blev ej heller tillstyrkt i föregående

budgetårs statsverksproposition.

Kräftsjukdomarna kräva årligen i vårt land cirka 11 000 dödsoffer och utgöra

en av de tre främsta dödsorsakerna. Vården av kräftsjuka personer

fordrar dyrbara apparater, sjukhus och speciellt tränade läkare (radiologer,

kirurger och patologer), och de årliga kostnaderna härför äro mycket stora.

Statsmakterna ha hittills beträffande den egentliga sjukvårdens behov och

fortsatta utveckling visat stor förståelse, för vilken såväl läkarna som landets

kräftsjuka patienter stå i stor tacksamhetsskuld. Då emellertid våra

kunskaper om kräftans orsaker och biologiska natur äro ofullständiga och

då intet specifikt verkande botemedel ännu står till förfogande, måste alla

krafter sättas in på fortsatt forskning. Enbart ett fortsättande av den sjukhusvård

vi nu kunna erbjuda och därmed förenad undervisning av studerande

och läkare är otillräckligt för att nå fram till vidgade kunskaper och

nya behandlingsmetoder.

Forskningens främsta mål äro 1) att söka utreda de yttre och inre faktorer

som leda till normala vävnaders omvandling till elakartade tumörer,

2) att med alla till buds stående metoder närmare studera kräftcellernas

egenartade byggnad och egenskaper, samt 3) att försöka finna nya och

bättre behandlingsmetoder. Endast på basen av sådan grundforskningkunna

nya upptäckter förväntas, vilka i sin tur kunna leda till bättre

diagnostiska metoder, en tidigare diagnostik och bättre behandlingsresultat,

d. v. s. att flera kräftsjuka än förut kunna räddas till liv och hälsa.

De till buds stående medlen för sådan forskning bilda ett stort register

av metoder från alla medicinska, biologiska, fysikaliska, kemiska och andra

forskningsfält. I största allmänhet kunna de olika vägarna indelas i experimentella,

kliniska och statistiska. Den experimentella cancerforskningen

bildar för närvarande ett oerhört stort område. Under de sista 20 åren ha

betydande landvinningar bär kunnat göras och det är framför allt från den

experimentella forskningen, som vi ha att vänta de epokgörande resultaten.

Den kliniska forskningen avser analys av behandlingsresultaten, prövning

av nya behandlingsmetoder, studium av tumörernas allmänna inverkan på

organismen m. m. Denna gren är i våra dagar ganska splittrad och kan

knappast väntas leda till grundläggande resultat utan medverkan från den

experimentella cancerforskningens yrkesmän.

Rörande cancerforskningens nuvarande ställning i Sverige förtjäna föl
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

.1 an de synpunkter beaktande. Klinisk och statistisk forskning är möjlig att

bedriva i begränsad omfattning vid våra tre jubileumskliniker. Bristen på

utbildad personal och specialiserade kliniska laboratorier samt ännu så

länge otillräckliga anslag utgöra dock betydande hinder för denna forsknings

fulla utveckling. Sverige har inom detta område väl hävdat sin plats

bland övriga kulturländer, men ytterligare effektivisering är nödvändig

för att våra kliniker skola kunna hållas i nivå med de utländska. Framförallt

kommer den fortsatta utvecklingen att fordra inrättande av nya

forskartjänster.

Det experimentella forskningsfältet lämnar däremot för närvarande mycket

övrigt att önska. I stort sett kan situationen karakteriseras sålunda:

Smärre frågeställningar ha tagits upp till bearbetning av isolerade forskare

eller av små grupper av forskare vid karolinska institutet och vid våra universitet.

På grund av otillräckliga anslag och teknisk utrustning ha inga

större problem kunnat tagas upp till bearbetning. Omöjligheten att inom

landet få fortlöpande anslag under längre tid har ställt hinder i vägen och

säkerligen avskräckt flera läkare och vetenskapsmän från att ägna sig åt

experimentell tumörforskning. Detta förhållande har vidare medfört, att

kontinuiteten inom forskningsområdet icke kunnat upprätthållas, och därmed

saknas en enhetligt upplagd och konsekvent genomförd tumörforskning.

Den radiopatologiska institutionen vid radiumhemmet i Stockholm uppfördes

helt pa bekostnad av Konung Gustaf V:s jubileumsfond och överlämnades

till staten 1938. Institutionen förfogar nu över en liten stab,

huvudsakligen sysselsatt med rutinarbete, samt en delvis oinredd byggnad!

Befintlig forskningsutrustning är sparsam, delvis föråldrad och helt otillräcklig

för nutida krav. Utrymmen för forskning ha delvis måst tagas i

bruk för den alltmer växande tumördiagnostiska verksamheten. Institutionens

djurexperimentella avdelning innehåller endast delvis moderniserade

djurstallar, två små laboratorier och ett litet operationsrum. Fn våning

avsedd för 5 laboratorier står fortfarande oinredd — alltså 11 år efter byggnadens

överlämnande till staten — och framställningar till statsmakterna

om anslag för inredning ha såsom förut nämnts avslagits både i 1948 och

1949 års statsverkspropositionen På grund därav kan radiopatologiska institutionen,

vars ena uppgift är forskning, varken utveckla eller utnyttja

sin kapacitet för denna uppgift.

lorskare, som kommit till radiopatologiska institutionen med nya impulser

och vilja till arbete, ha i flera fall måst hänvisas till andra institutioner

både på grund av bristande utrymmen och brist på vetenskapligt

skolade assistenter. Utrymme har endast kunnat ställas till förfogande för

docenten i experimentell tumörforskning vid karolinska institutet. Av samma

skäl som ovan nämnts har denne haft stora svårigheter att få behålla

medarbetare, vilka hellre ägnat sig åt annan verksamhet, där utvecklingsmöjligheterna

varit större.

Fonder administrerade av karolinska institutet (Bröderna P. A. Ljungbergs

fond), svenska läkaresällskapet (Lotten Bohmans fond), cancerföreningen

i Stockholm och jubileumsfonden hava under årens lopp efter bästa

förmåga frikostigt stött experimentell och klinisk kräftforskning. Dels på

grund av de stora kostnader, som voro förenade med uppförandet av jubileumsklinikerna

och dessas utrustning, och dels på grund av det försämrade

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

ränteläget under senare år ha emellertid de två sistnämnda fondernas möjligheter

till utdelning av anslag blivit hårt beskurna. Dessa fonder se sig

för närvarande icke i stånd att helt bekosta genomförandet av större arbetsuppgifter.

En följd av detta är bland annat, att forskarna mista möjligheten

till längre tids studier, och därmed kan ingen ändamålsenligt driven och

ledd tumörforskning slå rot och utvecklas inom landet.

Under de sista tre åren har ett forskningsprogram av större omfattning

planlagts och påbörjats vid radiopatologiska institutionen. Detta program

avser att belysa en av tumörcellernas mest fundamentala egenskaper, nämligen

deras förmåga att förstöra omgivande normala vävnader. Detta växtsätt

utgör ett ännu ej närmare studerat fenomen, som är av stor klinisk och

vetenskaplig betydelse. Programmet innefattar ett samarbete mellan olika

specialister dels vid fysikalisk-kemiska institutionen i Uppsala och dels vid

Carlsbergfondens laboratorium i Köpenhamn. Undersökningar av denna

art ha tidigare icke utförts. Arbetets planläggning, de tillgängliga instrumentella

resurserna samt de ifrågavarande forskarnas kvalifikationer inge

förhoppningar om värdefulla resultat. För arbetets genomförande fordras

emellertid i första hand att ökat utrymme kan beredas vid radiopatologiska

institutionen.

Detta forskningsprogram innebär för landets del, att vi skulle kunna få

till stånd en fortlöpande tumörforskning inom ramen för radiumhemmets

och karolinska institutets organisationer, att förutsättning skapades för en

kontinuerlig undervisning inom den experimentella tumörforskningen, att

kontakten med utländska forskare kunde uppehållas på ett bättre sätt än

tidigare skett, att de nya landvinningarna från utlandet lättare och snabbare

skulle kunna tillgodogöras och prövas inom landet, samt att nuvarande

kliniska cancerforskning finge ett nödvändigt komplement i form

av en avdelning för experimentell tumörforskning.

Det gäller således att anvisa ett engångsanslag till inredning av den för

forskning avsedda våningen i radiopatologiska institutionen. Den befintliga

personalen anses vara tillräcklig. Alla för driften erforderliga kostnader tillgodoses

av fondmedel. För närvarande framställas inga ytterligare önskemål

rörande anslag för driften, men det har framhållits att längre fram, då

resultaten bättre kunna överblickas, behov kan komma att föreligga av en

heltidsanställd föreståndare för laboratoriet och en assistent.

Den aktuella situationen på kräftforskningens område fordrar således

statsmakternas intresse och stöd. Om det begärda anslaget icke kan erhållas,

torde med största sannolikhet nyssnämnda forskningsprogram icke

kunna genomföras och därmed omöjliggöres utvecklingen av en viktig länk

inom nutida experimentell medicinsk forskning.

Utskottet tillstyrker, att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ett belopp

av 70 000 kronor anvisas för nästa budgetår för tillgodoseende av de av

departementschefen angivna ändamålen vid karolinska institutet.

Vad i motionerna I: 30 och II: 33 anförts har övertygat utskottet om

angelägenheten av att härjämte medel anvisas för inredning av den för

forskning avsedda våningen (fem laboratorier) i radiopatologiska institutionen,

i syfte att skapa ökade möjligheter för institutionen att därstädes

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bedriva arbeten på kräftforskningens område. Enligt vad i motionerna uppgivits

är den för närvarande till förfogande stående personalen vid institutionen

tillräcklig, varjämte alla för driften erforderliga kostnader tillgodoses

genom anlitande av fondmedel. Med hänsyn till kräftforskningens utomordentligt

stora betydelse vill utskottet för sin del på så sätt tillstyrka

bifall till det i ovannämnda motioner framställda yrkandet, att för ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår anvisas ett belopp av 40 000 kronor,

vilket innebär att förevarande anslag uppföres med (70 000 + 40 000 —)

110 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 39 och II: 33, till Karolinska medikokirurgiska

institutet: Engångsanslag för vissa institutioner

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

110 000 kronor.

87:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 101—107), vilket innebär en anslagshöjning

med 160 000 kronor föranledd av den planenliga personalökning,

som sammanhänger med högskolans successiva uppbyggnad, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg

skall från och med den 1 juli 1949 inrättas en professors-

och en laboratorsbefattning i vartdera ämnet fysiologi

och medicinsk kemi samt från och med den 1 juli 1950

en professors- och en laboratorsbefattning i farmakologi;

B. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a) Lön och tjänstgöringspenningar.

. . . kronor 84 000

Avgå

pensionsavdrag
m.

m. » 6 400 kronor 77 600

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 43

Avlöning sstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

1 professor i anatomi...........

8 000

4 000

12 000

1 > » histologi .... .......

8 000

4 000

12 000

1 » > fysiologi...........

8 000

4 000

12 000

1 > » medicinsk kemi.......

8 000

4 000

12 000

1 prosektor vid anatomiska institutionen

6 000

3 000

9 000

1 » » histologiska »

6 000

3 000

9 000

1 laborator > fysiologiska *

6 000

3 000

9 000

1 » .» medicinsk-kemiska »

Anmärkningar till staten:

1. För professor kan lönen efter 5 år

höjas med 1 000 kronor.

2. För prosektor och laborator kan

lönen efter 5 år höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

6 000

3 000

9 000

Summa kronor

—

—

84 000

b) Ålderstillägg, förslagsvis

.............. kronor 4 000

c) Ersättningar till

vikarierande akademiska

lärare, förslagsvis

.......... » 100 kronor 81 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . » 42 000

Summa kronor 123 700.

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess

institutioner m. m.

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t ............kronor 1 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................... » 88 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_9 500

Summa kronor 99 300.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.........kronor 123 700

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och

dess institutioner m. m............ » 99 300

Summa kronor 223 000;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

C. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 223 000

kronor.

88:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 107 och 108) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 10 800 kronor.

89:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 108) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Materiel m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

90:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 108—110), vilket innebär en med

430 000 kronor ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 730 000 kronor.

91 :o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 110—112), vilket innebär,

att det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till

anskaffande av vetenskaplig litteratur till biblioteket, uppfört med 25 000

kronor, ersättes med förevarande anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

92:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs stad

för verksamheten vid högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 97, s. 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans

bibliotek för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 22 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

93:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:

Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

98, s. 113), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

94:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 115—124), vilket innebär en anslagshöjning

med 140 000 kronor, i huvudsak föranledd av en med den pågående

omläggningen av studieplanen föranledd personalförstärkning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1949/50;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 332 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 442 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. » 564 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_98 000

Summa kronor 1 437 000;

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 437 000

kronor.

95:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 124 och 125), vilket innebär en anslagshöjning

med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarliögskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 384 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

96:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 125

och 126), vilket innebär en anslagshöjning med 85 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 226 000 kronor.

97:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 126—129), vilket innebär en anslagshöjning

med 95 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 433 000 kronor.

98:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 129), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

99:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll av

utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 130), vilket

innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

100:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande av

instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 130), vilket

innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till

elever för anskaffande av instrument för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

101:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 130—132), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47''

102:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskesko
lor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 132), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandtekniker-

och tandsköterskeskolor för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

103:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111,

s. 133), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

104:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 133), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

105:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113,

s. 133 och 134), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

106:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande

vid universiteten och vissa högskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 114, s. 134), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Natur astipendier åt studerande vid universiteten och vissa

högskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 310 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115,

s. 134), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kronor.

108:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 116, s. 134—136), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

1 345 000 kronor.

109:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för

docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117,

s. 136), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 114 800 kronor.

110:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 136

och 137), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

lll:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 137), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Gästföreläsningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 62 500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

112:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

120, s. 137), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

113:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av

medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 137 och 138), vilket innebär en

anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 512 000 kronor.

114:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 122, s. 138 och 139), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 66 500

kronor.

115:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 123, s. 139), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

11 200 kronor.

116:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 124, s. 139 och 140), vilket innebär en anslagshöjning

med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

117:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag/punkt 125, s. 140 och 141), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

4 — Bihang till riksdagens protokoll 6 samt. Nr 8.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr S.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 53 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 14 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................ » 88100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 16 200

Summa kronor 172 000;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 172 000 kronor.

118:o) Farmaceutiska institutet; Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 126, s. 142), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

24 000 kronor.

119:o) Farmaceutiska institutet; Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 127, s. 142), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 12 500 kronor.

120:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 128, s. 142 och 143), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj:t ............ kronor 3 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 67100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 600

Summa kronor 77 700;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 77 700 kronor.

121:o) Ortnamnskommissionen; Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 129, s. 143 och 144), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

18 600 kronor.

122:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, (punkt 130, s. 144),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 32 000 kronor.

123:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 144 och 145),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar,

som bedriva ortnamnsunder sökning ar, för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

124:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 132, s. 145 och 146), vilket innebär en anslagshöjning med

1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 9 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 161 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 20 000

Summa kronor 191 500;

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 191 500 kronor.

125:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 133, s. 146), vilket innebär en anslagshöjning med 4 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 17 000

kronor.

126:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 146 och

147), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 63 300 kronor.

127:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 135, s. 147 och 148), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 6 700

kronor.

128:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 148), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 15 700 kronor.

129:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 148 och

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 53

149), vilket innebär en anslagshöjning med 32 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m.m.iör budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

130:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 138, s. 150 och 151) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 410 500 kronor.

Förslaget innebär en höjning av anslaget med 21 500 kronor, helt hänförande

sig till instituten i Göteborg och Lund. Bidraget till Stockholmsinstitutet

föreslås utgå med oförändrat belopp, 166 000 kronor, varav till

stipendier 18 000 kronor. Styrelsen för institutet hade begärt en höjning

av sistnämnda belopp med 12 000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

vilket bland annat innebär anvisande för nästa budgetår av samma

bidrag till stipendier åt elever vid socialinstituten som för innevarande budgetår.

Utskottet får hänvisa till att departementschefen i annat sammanhang

förordat väsentligt ökat anslag till allmänna studielånefonden, varigenom

eleverna vid socialinstituten beredes större möjligheter att komma

i åtnjutande av studielån.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till instituten för socialpolitisk

och kommunal utbildning och jorskning för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 410 500 kronor.

131 :o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139,

s. 151), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

132:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 151), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. Kungl.

Maj:t har (punkt 141, s. 152) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor,

innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Andersson och

herr Bergh (I: 140) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad

rri. fl. (II: 173), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.

Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivits

av 1946 års utredning om den högre utbildningens demokratisering — studentsociala

utredningen — i dess den 5 november 1948 avgivna betänkande,

utfärda erforderliga bestämmelser angående statlig kreditgaranti för lån

åt studerande, som ämna avlägga akademisk eller därmed jämförlig examen,

samt att riksdagen måtte till kostnader för statlig kreditgaranti för

studerande för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för dessa yrkanden torde få hänvisas

till motionen I: 140.

Bestämmelser angående den med det nuvarande anslaget avsedda statliga

kreditgarantien äro meddelade i kungörelsen 1946: 676 angående statlig

kreditgaranti för lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig

examen, och i kungörelsen 1948: 210 angående statlig kreditgaranti för lån

åt den, som genomgått polisskola. Beslut om statlig garanti meddelas av en

av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd, garantilånenämnden. Utgifter för avskrivning

av fordran på grund av lån med statlig kreditgaranti bestridas däremot

från nu förevarande anslag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Studentsociala utredningen har i sitt den 5 november 1948 avgivna betänkande

angående studentsociala stödåtgärder (SOU 1948:42) framlagt

förslag angående ett flertal dylika åtgärder bland annat rörande studielån

med statlig kreditgaranti. Betänkandet är för närvarande föremål för

remissbehandling. Utskottet kan för sin del icke finna det lämpligt att

— såsom i motionerna 1:140 och II: 173 påyrkats — till behandling

upptaga endast en av de föreslagna direkta stödåtgärderna, utan anser att

samtliga i betänkandet berörda spörsmål av omförmälda slag böra bliva

föremål för bedömande i ett sammanhang. Med hänsyn härtill avstyrker

utskottet bifall till ovannämnda motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 173, till Kostnader

för statlig kreditgaranti för vissa studielån för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

134:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av

ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 152 och 153), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer

för redigering av ett register över vissa licentiatoch

doktorsavhandlingar för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 2 000 kronor.

135:o) Bidrag till föreningen kursverksamheten vid Stockholms

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 153 och 154),

vilket innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till föreningen kursverksamheten

vid Stockholms högskola för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

136:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 154), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att rikdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

137:o) Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 154 och 155) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss akademisk undervisning

i statskunskap för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 12 000 kronor.

Tekniska högskolor.

138:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 156), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska hög
skolorna:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett för
slagsanslag

av 46 300 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, s. 156), vilket innebär en

anslagshöjning med 3 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 13 000 kronor.

140:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149,

s. 157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 55 000

kronor.

141 :o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 157), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Stipendier för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

22 000 kronor.

142:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 157),

vilket innebär en anslagsminskning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor.

143:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 157—159),

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 7 000 kronor.

144:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 153, s. 159—173), vilket innebär en anslagshöjning

med 106 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1949/50 vidtaga de änd
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 57

ringar i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) besluta, att vid Chalmers tekniska högskola skall från

och med den 1 juli 1950 inrättas en professur i kemisk

apparatteknik;

c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 615 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speci
allärare

och biträdande

lärare, förslagsvis

......... kronor 212 264

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

....... » 38 936 » 251 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... » 740 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_136 800

Summa kronor 1 744 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.......... kronor 210 000

Nettoutgift kronor 1 534 000;

d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 534 000

kronor.

145:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. T enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 173—175), vilket innebär en anslagshöjning

med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 320 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

146:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 176), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 750 000 kronor.

147:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156,

s. 176 och 177), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

148:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 157, s. 177), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 11 000

kronor.

149:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 177 och 178),

vilket innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

150:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 159, s. 178), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

151 :o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 160, s. 178 och 179), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

11 000 kronor.

15‘2:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 161, s. 179), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

30 000 kronor.

153:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare im. fl. X enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162,

s. 180), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 56 000

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

154:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

167, s. 190—193) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 279 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 46 500 kronor, varav

30 000 kronor belöpa på anslagsposten till sjukvård in. m., 15 000 kronor

på anslagsposten till rese- och flyttningsersättningar och 1 500 kronor på

en ny anslagspost till utrustning för skolhälsovården vid de allmänna läroverken.

Bland av skolöverstyrelsen i detta sammanhang framförda förslag, vilka

departementschefen icke ansett sig böra biträda, märkes framställning om

anvisande av 19 500 kronor till skyddsbeklädnad åt skolläkare och deltidsanställda

skolsköterskor vid läroverken i de fall, där för skolhälsovården

särskilt avsedd lokal finnes. Överstyrelsen har framhållit, att de heltidsanställda

skolsköterskorna redan genom bestämmelserna i statens allmänna

avlöningsreglemente vore tillförsäkrade samma förmån. Departementschefen

har ej heller funnit tillräckliga skäl föreligga att nu, såsom överstyrelsen

ifrågasatt, överflytta de till 4 500 kronor beräknade kostnaderna för

förbrukningsartiklar för skolhälsovården vid läroverken från läroverkens

biblioteks- och materielkassor till förevarande anslag.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår höjes

med 46 500 kronor till 279 000 kronor.

Utskottet får i detta sammanhang framhålla, att utskottet funnit goda

skäl tala för de av skolöverstyrelsen framlagda förslagen om anvisande av

medel till skyddsbekhidnad åt skolläkare och deltidsanställda skolsköterskor

samt om överflyttning av kostnaderna för förbrukningsartiklar för skolhälsovården

från läroverkens biblioteks- och materielkassor till riksstaten.

Enligt utskottets mening synes det önskvärt att dessa spörsmål, när förhållandena

så kunna medgiva, bringas till en lösning i huvudsaklig anslutning

till överstyrelsens förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Allmäiina läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 279 000

kronor.

155:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 193), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 138 000 kronor.

156:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 193 och 194), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till

ljus- och vedkassorna för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor.

157:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 194), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 8 500 kronor.

158:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, s. 194—196), vilket

innebär en anslagshöjning med 4 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 14 100 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

159:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 196 och

197), vilket innebär en anslagshöjning med 105 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 330 000 kronor.

160:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:

Bidrag till praktiska mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 174, s. 197—199), innebärande anslagsminskningar med

respektive 1 240 000, 1 500 000 och 900 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor ett förslagsanslag av 7 760 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor

ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

161:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre

kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s.

199), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

162:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 200), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre

goss- och samskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 880 500 kronor.

163:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 201), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre

flickskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 278 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av

terminsavgifter under läsåret 1949/50 vid vissa högre flick
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Statsutskottets utlåtande nr 8.

skolor i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för

samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i

propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och under

punkten 177 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1949 års

stats verksproposition.

164:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 201), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 68 600 kronor.

165:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 201), vilket innebär en

anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 50 000 kronor.

166:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 202 och 203), vilket innebär

en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska

skolan i Stockholm för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 50 000 kronor.

167:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

181, s. 203), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 800

kronor.

168:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

182, s. 203), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 12 000

kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

169:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 203 och 204), vilket

innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 45 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t . . » 2 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... » 55 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 10 500

Summa kronor 114 000;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

114 000 kronor.

170:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 204 och 205), vilket

innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 26 000 kronor.

171 :o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 205), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 3 000 kronor.

172:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 205

och 206), vilket innebär en anslagshöjning med 2 100 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 33 300 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

173:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 206 och 207), vilket innebär en

anslagshöjning med 14 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 140 000 kronor.

174:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöro
mål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 207 och 208), innebärande

en ökad medelsanvisning till ifrågavarande ändamål med 8 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 18 900 kronor.

175:o) Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 208),

vilket innebär en anslagshöjning med 67 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilt lönetillägg åt lärare vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.

176:o) Läroboks nämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

190, s. 208), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

177:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 191, s. 209), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor.

178:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk in. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 209), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

179:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 209 och

210), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

180:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 194, s. 210 och 211) föreslagit riksdagen att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 16 500 kronor, vilket innebär oförändrad medelsanvisning.

Skolöverstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget för nästa budgetår

till 100 000 kronor. Överstyrelsen har därvid beräknat, att minst 4

fortbildningskurser skola anordnas under budgetåret 1949/50. Såsom exempel

på ämnen, vari behovet av dylika kurser vore stort, har överstyrelsen

nämnt samhällslära, biologi (naturstudier), fysik och gymnastik med lek

och idrott. Det vore vidare, framhåller överstyrelsen, önskvärt att bereda

flera lärare möjlighet att deltaga i kurserna antingen genom en utökning av

antalet deltagare eller genom dubblering av vissa kurser.

Överstyrelsen har därjämte ifrågasatt vissa ändringar i grunderna för

ersättning åt kursdeltagarna, innebärande att maximibeloppet av traktamente

för deltagare, som ej är bosatt å kursorten, skulle höjas från 7 till 10

kronor samt att resebidrag, som nu kan utgå endast för enkel resa från

hemorten till kursorten, skulle kunna erhållas för resa såväl till som från

kursorten.

Slutligen har överstyrelsen i detta sammanhang, under hänvisning till av

olika lärarföreningar gjorda framställningar i ämnet, föreslagit, att överstyrelsen

skulle äga att från förevarande anslag tilldela dylik förening medel

såsom bidrag till täckande av resekostnader, kostnader för hållande av föredrag

in. in. i samband med av föreningen anordnad konferens.

Departementschefen har anfört följande.

Ehuru den fortbildning av lärare, som är syftet med förevarande anslag,

får anses vara av stor betydelse för undervisningen, anser jag mig

dock på grund av de rådande förhållandena icke heller för nästa budgetår

kunna förorda någon ökad medelsanvisning för ändamålet. Anslaget

torde därför böra uppföras med oförändrat belopp, 16 500 kronor.

Jag förutsätter därvid, att nu gällande bidragsgrunder för deltagande

i kursverksamheten komma att tillämpas även under nästa budgetår,

ävensom att medel icke komma att ställas till förfogande såsom resebidrag

m. m. vid av lärarförening anordnad konferens. Beträffande bidragsgrunderna

för deltagande i ifrågavarande kurser vill jag dock framhålla, att vissa

skäl synas tala för en jämkning av desamma. Samma spörsmål gör sig emel
5

—■ liihang till riksdagens protokoll 19h9. 0 saml. Nr tf.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lertid gällande även i fråga om andra av överstyrelsen anordnade kurser.

En allmän översyn av hithörande bestämmelser synes därför böra verkställas

av överstyrelsen. Härvid synes böra övervägas, om och i vad mån olika

bidragsgrunder kunna vara motiverade vid olika kurser, såsom med hänsyn

till kurstidens längd, kursernas förläggning till pågående läsår eller ferier

m. m. Det torde även vara av intresse att undersöka de bidragsgrunder,

som tillämpas vid av andra myndigheter än skolöverstyrelsen anordnade

kurser. Jag förutsätter, att överstyrelsen i samband med anslagsäskandena

för budgetåret 1950/51 skall kunna framlägga de förslag, som nämnda översyn

må giva anledning till.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om den stora betydelse

ifrågavarande kursverksamhet har för undervisningen i läroverken, och vill

uttala förhoppningen, att förhållandena snart skola medgiva en utvidgning

av denna verksamhet. Jämväl utskottet har funnit skäl tala för en jämkning

av de nuvarande bidragsgrunderna för deltagande i dessa kurser. I

likhet med departementschefen anser utskottet emellertid, att frågan

härom först bör närmare utredas genom skolöverstyrelsens försorg, varvid

även motsvarande spörsmål vid andra av överstyrelsen anordnade kurser

böra upptagas till prövning och undersökning verkställas beträffande de bidragsgrunder,

som tillämpas vid av andra myndigheter än skolöverstyrelsen

anordnade kurser.

Utskottet biträder departementschefens förslag om oförändrad medelsanvisning,

16 500 kronor, för nästa budgetår och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

181 :o) Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 211 och 212) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för folkskollärare

och övningslärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 48 000 kronor.

182:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 212), vilket innebär anvisande av

samma anslags belopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

183:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken in. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 197, s. 212

213), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de

allmänna läroverken in. fl. läroanstalter för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

184:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 213 och 214), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

185:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 214), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 7 100 kronor.

186:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 214), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Undersökningar och kurser för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

187:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 214—218), vilket innebär en anslagshöjning

med 96 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader jör student- och

realexamina för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 446 000 kronor.

188:o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. Kungl. Maj:t

har (punkt 202, s. 218—220) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 9 800 000

kronor, varav högst 3 750 000 kronor må användas till behovsstipendier.

Till s. k. behovsstipendier må under innevarande budgetår användas dels

högst 3 250 000 kronor av förevarande anslag, dels förefintlig reservation,

i runt tal 283 000 kronor, å det för budgetåret 1945/46 anvisade reserva
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Statsutskottets utlåtande nr 8.

tionsanslaget av 1 900 000 kronor till stipendier åt lärjungar vid högre

läroanstalter.

Studielånenämnden, åt vilken Kungl. Maj:t den 6 december 1946 uppdrog

att verkställa utredning rörande statens studiehjälp åt den studerande

ungdomen, har i avvaktan på en eventuell ändring av stipendiegrunderna

beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår enligt nu gällande bestämmelser

till 9 950 000 kronor. Nämnden har hemställt, att fastställandet

av visst högstbelopp för utdelning av behovsstipendier måtte upphöra; om

detta ej kunde bifallas, borde högstbeloppet för behovsstipendier höjas till

3 750 000 kronor. Av nämndens framställning inhämtas bland annat följande.

Genom nämndens beslut den 30 juni 1948 utdelades 6 392 000 kronor,

fördelade med 3 498 000 i grundstipendier och 2 894 000 kronor i behovsstipendier.

I jämförelse med den utdelning, som skedde den 30 juni 1947,

innebära de nu utdelade summorna, att beloppet för grundstipendier ökat

med 9.6 procent och för behovsstipendierna med 20 procent. Ökningen är

för både grund- och behovsstipendier beroende dels på ökning i elevantalet,

dels ock på att nämnden år 1948 bedömt studielämpligheten efter något

generösare grunder än tidigare. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga

ökningen i behovsstipendierna är emellertid den, att nämnden ansett

sig böra i viss mån anpassa grunderna för beräkning av stipendiebeloppen

till den nya och förmånligare inkomstskala, som överstyrelsen för yrkesutbildning

och skolöverstyrelsen infört för yrkesskole- respektive folkhögskolestipendier

efter det nämndens beräkning av medelsbehovet gjorts. På

grund av den föreskrivna begränsningen av anslagsbeloppet till behovsstipendier

har nämnden dock icke kunnat annat än delvis göra denna anpassning,

varför innevarande budgetår utdelningen till elever i läroverken är

något ogynnsammare än till bland annat yrkesskolornas och folkhögskolornas

elever i samma ekonomiska förhållanden.

Totalt beräknas stipendieutdelningen innevarande budgetår komma att

uppgå till omkring 9 200 000 kronor, varav i grundstipendier 5 800 000 kronor

och i behovsstipendier 3 400 000 kronor.

Beräkningen av anslaget för budgetåret 1949/50 utgår från ovan angivna

stipendieutdelning 1948/49. Härvid bör först beaktas den automatiska

ökningen av elevantalet, vilken enligt gjorda beräkningar kan uppskattas

till 5 procent och som verkar på både grund- och behovsstipendierna.

Detta innebär en ökning å hela stipendiesumman med omkring 400 000

kronor. För att inhämta tidigare berörda försprång, som bland annat yrkesskolornas

elever fått genom från nämndens utdelningsgrunder avvikande

beräkning av stipendiebeloppen, och ställa läroverkens elever i paritet med

dessa bör en ökning av behovsstipendierna ske med 350 000 kronor. Vid

sådant förhållande skulle anslaget uppgå till (9 200 000 + 400 000 +

+ 350 000 =) 9 950 000 kronor. Tillämpas icke samma inkomstskala som

för övriga stipendiekategorier, blir den erforderliga summan 9 600 000

kronor.

Anslaget har karaktären av förslagsanslag. Av anslaget har emellertid

viss del, innevarande budgetår 3 250 000 kronor, begränsats för utdelning

av behovsstipendier. Någon sådan begränsning finnes icke för de övriga

stora stipendieanslagen, nämligen anslagen till stipendier åt elever i folk
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

högskolor och yrkesskolor, ehuru dessa stipendier också äro behovsprövade.

Nämnden kan icke finna motiverat, att denna skillnad upprätthålles mellan

behovsprövade stipendier till olika elevkategorier, utan föreslår, att begränsningen

i förslagsanslaget till stipendier åt lärjungarna vid högre läroanstalter

bortfaller. Bibehålies begränsningen, torde till behovsstipendier böra

reserveras 3 750 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Den översyn av den statliga studiehjälpen till studerande ungdom, som

uppdragits åt studielånenämnden, kan förväntas vara avslutad inom den

närmaste tiden. Ett därpå grundat förslag till 1949 års riksdag torde dock

icke böra ifrågasättas. För nästa budgetår bör således nu gällande stipendiesystem

i huvudsak alltjämt tillämpas.

Jag är ense med studielånenämnden om att samma inkomstskala bör

ligga till grund för utdelningar av behovsstipendier som den för yrkesskoleoch

folkhögskolestipendier tillämpade. Vad nämnden i övrigt anfört rörande

behovsstipendierna synes icke ge anledning till annan erinran, än att frågan

om ett eventuellt slopande av maximeringen av anslagsmedlen till behovsstipendier

torde böra prövas först i samband med förutnämnda översyn.

För nästa budgetår bör i anslutning till nämndens förslag högstbeloppet

för utdelning av behovsstipendier fastställas till 3 750 000 kronor. Behovet

av medel till grundstipendier torde kunna uppskattas till 6 050 000 kronor.

Anslaget torde därför för nästa budgetår böra uppföras med 9 800 000

kronor.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår föreligger beträffande

stipendieanslagen till å ena sidan de högre läroanstalterna samt å

andra sidan folkhögskolorna och yrkesundervisningsanstalterna den olikheten,

att medan medelsanvisningen till behovsstipendier vid de högre läroanstalterna

är maximerad en dylik begränsning icke finnes i fråga om medelsanvisningen

till motsvarande ändamål vid folkhögskolorna och yrkesundervisningsanstalterna.

Härigenom har möjliggjorts, att behovsstipendierna vid

sistnämnda två grupper av läroanstalter kunnat av skolöverstyrelsen och

överstyrelsen för yrkesutbildning bedömas efter förmånligare grunder än

studielånenämnden kunnat tillämpa beträffande behovsstipendierna vid de

högre läroanstalterna. Utskottet, som uppmärksammat detta förhållande,

är emellertid ense med departementschefen därom, att frågan om ett eventuellt

slopande av maximeringen av anslagsmedlen till behovsstipendier vid

de högre läroanstalterna synes böra prövas först i samband med den inom

studielånenämnden för närvarande pågående översynen av den statliga studiehjälpen

till studerande ungdom. I detta sammanhang vill utskottet för

sin del framhålla angelägenheten av att nära kontakt hålles mellan de

olika stipendieutdelande myndigheterna, så att samma beräkningsgrunder

komma till användning för motsvarande slag av stipendier.

Utskottet, som tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår upp

föres med 9 800 000 kronor, varav högst 3 750 000 kronor må användas till

behovsstipendier, hemställer,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Stipendier åt lärjungar vid högre

läroanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 9 800 000 kronor, varav högst 3 750 000 kronor

må användas till behovsstipendier.

189:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda

realskolor iined kombinerad undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 203, s. 221 och 222), hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1949/50 må till stipendier,

som under denna punkt avses — utöver för utdelning

disponibel del av behållningen å förevarande reservationsanslag

— utdelas ytterligare högst 50 000 kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

190:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 222),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem

för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

191:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid liögre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 205, s. 222), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

192:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

206, s. 223—232) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, vilka för
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

anledas av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Folkskoleseminarierna:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 222 000 kronor.

Kungl. Maj:t har föreslagit huvudsakligen följande ändringar i personalorganisationen

vid folkskoleseminarierna:

1) uppflyttning av rektorerna i Härnösand, Jönköping och Kristianstad

från avlöningsgrupp II (Cb 12) till III (Cb 13);

2) 11 nya ordinarie och 13 nya extra ordinarie lektorstjänster;

3) 3 nya ordinarie och 25 nya extra ordinarie övningsskollärartjänster;

4) en ny extra ordinarie lärartjänst i trädgårdsskötsel i Ce 20;

5) förvandling från halv- till heltidstjänst av 4 kontorsbiträdesbefattningar;
6)

3 nya extra ordinarie vaktmästare i Ce 10.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. I

detta sammanhang får utskottet framhålla, att enligt vad utskottet har sig

bekant svårigheter föreligga att besätta de extra ordinarie lektorstjänsterna

vid folkskoleseminarierna, för vilka tjänster samma kompetensfordringar

gälla som för ordinarie lektorat. Förstnämnda tjänster lära på grund härav

i stor utsträckning för närvarande uppehållas av timlärare eller extra lärare.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på

angivna förhållande och överväger vilka åtgärder som böra vidtagas i syfte

att undanröja ovannämnda svårigheter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

vilka föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 3 650 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare

in. in., förslagsvis

..........kronor 58 300

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier

. . kronor 32 000

c) Arvoden åt biträden

på rektorsexpeditio
nerna

........... » 20 900

d) Särskilda arvoden

vid provårssemina
rier

............ » 51 000

e) Tilläggsarvoden åt

lärare vid kurser för

utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis » 18 300

f) Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare .. » 12 100 kronor 192 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. » 3 700 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 757 400

Summa kronor 8 300 000;

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000 kronor.

193:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 207, s. 232—234), vilket innebär en anslagshöjning

med 85 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

906 000 kronor.

194:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 234), vilket innebär en anslagshöjning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 270 000 kronor.

195:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 209, s. 235), vilket innebär en anslagshöjning med

85 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 73

196:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 210, s. 235—241), vilket innebär en anslagshöjning

med 128 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för småskoleseminarierna,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................kronor 1 343 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt semi
narieläkare

m. m.

förslagsvis.......kronor 23 200

b) Arvoden åt semi
nariebibliotekarier

» 12 000

c) Arvoden åt biträ
den

på rektorsexpeditionerna.

.... » 7 300

d) Tilläggsarvoden

åt lärare i trädgårdsskötsel

..... » 1 600

e) Arvode åt ett biträde

för matlagningen

vid semina
-

riet i Lycksele... » 3 000 » 47 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... » 861 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_243 900

Summa kronor 2 495 000;

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 495 000 kronor.

197:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 211, s. 241—243), vilket innebär en anslagshöjning

med 41 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

291 000 kronor.

198:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 243), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 64 000 kronor.

199:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 213, s. 243), vilket innebär en anslagsminskning med

250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

200:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 244 och 245),

vilket innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 14 300 kronor.

201 ro) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 245), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

202:o) Fortbildningskurs för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 216, s. 245 och 246), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

203:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217,

s. 246 och 247), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

204:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218,

s. 247), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

205:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 219, s. 247 och 248), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

Skolmåltider.

206:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 221, s. 248—250) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar Olofsson och Svedberg väckt

motion (I: 94), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte begära en översyn av statsbidragsbestämmelserna rörande skolmåltider

därhän att större hänsyn tages till det förhållandet, att kostnaderna

för skolmåltider ställa sig betydligt högre i skolor med ett ringa barnantal

än i större skolor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion

(II: 259), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kommunernas

bidrag till anordnande av skolmåltider skola beräknas efter bidragsunderlag

på 70 öre per måltid samt att till bidrag för anordnande av skolmåltider

för budgetåret 1949/50 anvisas ett förslagsanslag av IG 550 000 kronor.

Bestämmelser angående detta statsbidrag äro meddelade i kungörelsen

1946:553 (ändr. 1947:30). Jämlikt dessa bestämmelser utgår statsbidrag

för redovisningsår omfattande tiden 1 juli—30 juni. Som huvudregel gäller,

att bidrag skall, efter rekvisition, utbetalas i efterskott. Dock må 40 procent

av det statsbidragsbelopp, som kan beräknas komma att utgå för redovisningsåret,

utbetalas i förskott under redovisningsåret. Från ett för budgetåret

1949/50 beviljat anslag för detta ändamål skola således bestridas kost
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

naderna för dels de bidrag, som belöpa på redovisningsåret 1948/49 men

icke utbetalats under detta redovisningsår, dels ock förskott å de bidrag,

som belöpa på redovisningsåret 1949/50.

Skolöverstyrelsen har föreslagit böjning av anslaget för nästa budgetår

till 15 300 000 kronor. Därvid har överstyrelsen för innevarande budgetår

beräknat antalet deltagare i bespisningen till omkring 200 000 (ökning cirka

22 000) och anslagsbehovet till i runt tal 12 700 000 kronor. För nästa

budgetår har överstyrelsen uppskattat antalet deltagare till 225 000 (ökning

25 000). Kostnadsökningar ha vidare beräknats till följd av ökade förskottsrekvisitioner,

ökat antal bespisningsdagar och frångående av billigare

måltidstyper; å andra sidan har överstyrelsen räknat med anslagsminskning

till följd av ökade skatteunderlag.

I detta sammanhang har överstyrelsen även berört frågan om kommunernas

kostnader för skolmåltidsverksamheten och spörsmålet om kommunernas

utgifter för bespisning av barn från andra kommuner. Överstyrelsen

har därvid anfört i huvudsak följande.

Överstyrelsen har verkställt en undersökning av kostnaderna för skolmåltidsverksamheten

och dess anordnande under läsåret 1947/48, omfattande

116 skoldistrikt och 24 kommuner med skolmåltider vid högre

skolor.

Enligt statsbidragskungörelsen skall bidragsunderlaget för skolmåltid,

som består av lagad rätt med smörgås och mjölk, i regel utgöra 60 öre.

I de 106 av undersökningen omfattade skoldistrikt, där sådan måltid serverades,

utgjorde totalkostnaden per serverad måltid hos 84.9 procent av

distrikten över 60 öre och hos 61.3 procent över 70 öre. Undersökningen

utvisar icke någon skillnad i kostnader mellan städer och landsbygd. Vid

de 22 högre skolor, där lagad rätt med mjölk och smörgås serverades, överstego

totalkostnaderna i 17 fall 60 öre. De stegrade priserna, främst på

arbetskraft men även på varor, ha sålunda medfört, att kostnaderna för en

skolmåltid numera i flertalet fall och oberoende av skolortens belägenhet

överstiga 60 öre. Skäl kunna således finnas för en höjning av bidragsunderlaget.

En höjning med 10 öre skulle emellertid medföra en ökning av

det beräknade statsbidraget med 2 550 000 kronor. Med hänsyn härtill och

till att kostnaderna dock i ett icke ringa antal fall ligga under 70 öre samt

att i vissa fall en rationellare anordning av verksamheten, efterhand som

lokalförhållandena ordnas, torde kunna nedbringa kostnaderna — detta

gäller främst de fall, där skolmåltiderna icke anordnas i skoldistriktens

egen regi — önskar överstyrelsen icke för närvarande föreslå någon höjning

av bidragsunderlaget.

Vad angår kommuns kostnad för »främmande» barns deltagande i skolmåltiderna,

så torde de höjda måltidskostnaderna kunna medföra, att

kommuner med högre skolor, vid vilka ett stort antal elever från andra

kommuner undervisas, icke vilja ikläda sig avsevärda kostnader för dessa

lärjungars skolmåltider. Skolmåltidsverksamhetens utbyggnad skulle på

grund härav kunna hämmas. Enligt departementschefens yttrande i 1948

års åttonde huvudtitel kan emellertid höjt bidragsunderlag medgivas kom
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

mun »vid utspisning av främmande barn». Överstyrelsen anser icke, att

medgivande av högre bidragsunderlag av denna anledning kan komma att

få sådan omfattning, att någon uppräkning av anslaget behöver ske.

Departementschefen har anslutit sig till skolöverstyrelsens uppfattning,

att någon allmän höjning av bidragsunderlaget icke borde ske för närvarande.

I avvaktan på närmare erfarenheter rörande anslagsbehovet har departementschefen

ansett anslaget böra uppföras med oförändrat belopp,

14 000 000 kronor.

I motionen I: 9Jf har anförts bland annat följande.

Med hänsyn till rådande finansiella läge finna vi det naturligt, att någon

allmän höjning av bidragsunderlaget för skolmåltider för närvarande icke

kommer till stånd. Vi vilja emellertid fästa uppmärksamheten på den enligt

vår mening orimliga skillnaden i kommunernas kostnader för skolmåltiderna,

som existerar mellan å ena sidan A- och B 1-skolorna och å andra sidan

B 2-, B 3- och D 1-skolorna. Man har nu i kommunerna tillräcklig erfarenhet

av statsbidragssystemet beträffande skolmåltiderna för att kunna

konstatera, att en överarbetning av gällande kungörelse bör ske i syfte att

utjämna kostnaderna, som nu äro alltför betungande för de lägre skolformerna.

Som exempel må nämnas, att kostnaderna för en skolmåltid i Svegs

skoldistrikt vid en B 1-skola med 55 barn belöpa sig till 64 öre per barn

och dag, medan kostnaderna i en av de mindre skolenheterna exklusive vedoch

hyreskostnader uppgått till 1 krona och 56 öre per barn och dag. Hela

skolbarnsbespisningen inom detta skoldistrikt kostade 27 160 kronor under

läsåret 1947/48, då däremot statsbidraget endast uppgick till cirka 12 374

kronor.

I Burträsks kommun ha kostnaderna för skolmåltiderna under läsåret

1947/48 uppgått till 68 572 kronor, varav i statsbidrag erhållits 44 981

kronor. Härvid är dock att märka, att bespisningen då ej hade genomförts

vid några av de skolor, där man kan beräkna, att den ställer sig dyrast.

Vid en skola i nämnda kommun, där barnantalet utgjorde 69 barn, voro

kostnaderna 66 öre per barn och kostdag, under det att kostnaderna vid

en skola med endast 12 barn uppgingo till 1 krona och 47 öre. I intet fall

understego dagskostnaderna 1 krona per barn och dag vid skolor, där barnantalet

ej uppgick till 20 elever.

Det ligger i öppen dag, att svårigheten att genomföra skolbarnsbespisningen

är störst i de minsta och längst bort belägna skolorna. Barnen i

dessa skolor äro dock i många fall de som bäst skulle behöva en ordnad skolbarnsbespisning.

Då det på grund av dessa skolors relativt ringa sammanlagda

elevantal icke är en fråga av större ekonomisk räckvidd att jämka

statsbidragsbestämmelserna, så att genomförandet av skolbamsbespisningen

befrämjas, måste det framstå som ett starkt intresse att sörja för att

ödebygdsskolornas barn få samma förmåner i fråga om bespisningen som

skolbarnen i våra tätorter. Det bör ej bereda några större svårigheter att

exempelvis i anslutning till den graderade skala, som tillämpas vid beräkningen

av bidragen till inventarieanskaffning vid skolbarnsbespisningen,

genomföra en jämkning av bidragsunderlaget för skolbarnsmåltiderna, så att

de mindre skolorna kunna erhålla ett större statsbidrag. Kungl. Maj:t har

visserligen möjlighet att efter särskild framställning från ett skoldistrikt

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

höja bidragsunderlaget, men det ter sig mera tillfredsställande, att en sådan

höjning för de sämst ställda skoldistrikten ej sker efter kanske slumpvis

gjorda framställningar utan efter generella grunder.

I motionen II: 259 har anförts huvudsakligen följande.

Till följd av de ökade priserna måste kommunerna numera vidkännas en

betydligt större del av kostnaderna för skolmåltiderna än vad som ursprungligen

var beräknat. Vid beslutet om den nu gällande fördelningen av kostnaderna

mellan kommunerna och staten utgick man ifrån att priset för en

skolmåltid i regel skulle kunna hållas under 60 öre. De utredningar, som

skolöverstyrelsen låtit företaga, visa att det numera endast är ett ringa

antal skoldistrikt, som lyckats hålla kostnaderna så lågt, och i flertalet skoldistrikt

är kostnaden per skolmåltid över 70 öre.

Trots detta har varken skolöverstyrelsen eller departementschefen velat

förorda en höjning av bidragsunderlaget och anför därvid såsom främsta

skäl, att en höjning med exempelvis 10 öre skulle åsamka staten en ökad

kostnad med 2 550 000 kronor.

Men detta är ju å andra sidan — från kommunernas synpunkt — inte

ett skäl mot utan för höjning av bidragsunderlaget. Kommunerna kunna

därvid åberopa inte bara den beräkning, som ursprungligen låg till grund

för beslutet om kostnadsfördelningen, utan kunna också hänvisa till löftena

om en lättnad av kommunernas skattebördor. Så sent som vid 1948 års

riksdag uttalades sålunda från regeringsbänken, att en av de mest angelägna

skattereformerna härnäst vore åtgärder i syfte att göra det lättare

för kommunerna. Det som nu föreslås i Kungl. Maj:ts proposition nr 1

i fråga om skolmåltider innebär i stället större bördor för kommunerna.

Dessa få nämligen betala de 2 550 000 kronor, som departementschefen vill

befria statsverket ifrån. På grund av de olika principerna för beräkning av

statlig respektive kommunal bevillning förskjutas också skattebördorna över

på de minst bärkraftiga i samma mån som man flyttar över kostnaderna

för socialreformer in. in. från staten till kommunerna.

Utskottet tillstyrker, att anslaget för ifrågavarande ändamål för nästa

budgetår uppföres med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, 14 000 000 kronor,

och avstyrker alltså bifall till det i motionen II: 259 framställda yrkandet

om beviljande av ett anslag för ändamålet å 16 550 000 kronor.

Vad i motionen I: 94 anförts har övertygat utskottet om önskvärdheten

av att en överarbetning av bestämmelserna i gällande kungörelse angående

statsbidrag till anordnande av skolmåltider (1946: 553, ändr. 1947:30)

kommer till stånd. Erfarenheterna under den tid statsbidragssystemet varit

i tillämpning synas nämligen hava givit vid handen, att betydande ojämnheter

föreligga i fråga om kostnaderna för anordnande av skolmåltid i olika

skolor. Enligt 4 § av omförmälda kungörelse må visserligen Kungl. Maj:t,

då synnerliga skäl därtill äro, fastställa högre bidragsunderlag för varje

måltid än det eljest i författningen fastställda. Utskottet delar emellertid

den uppfattning, som hävdats i motionen I: 94, att en justering uppåt av

bidragsunderlaget för de sämst ställda skoldistrikten lämpligen bör ske

efter generella grunder och icke efter prövning från fall till fall. En över
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

syn av bestämmelserna i ovannämnda kungörelse synes utskottet även motiverad

med hänsyn till den allmänna prisstegring, som ägt rum sedan författningen

trädde i kraft. Utskottet tillstyrker alltså, att riksdagen måtte,

i enlighet med vad i motionen I: 94 påyrkats, i skrivelse till Kungl. Maj:t

göra framställning i ämnet.

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde även de i motiveringen

till motionen II: 259 framställda önskemålen i viss utsträckning bliva

tillgodosedda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen II: 259, till Bidrag till anordnande av skolmåltider

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

14 000 000 kronor;

b) i anledning av motionen I: 94 och med hänsyn till

vad utskottet ovan anfört, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en översyn

av bestämmelserna i gällande kungörelse angående statsbidrag

till anordnande av skolmåltider och för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen må giva anledning.

207:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 250), vilket innebär en

anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 600 000 kronor.

208:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 250 och 251), vilket innebär

en anslagsminskning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal

för skolmåltider för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 82 500 kronor.

Folkskoleväsendet.

209:o) Folkskolor m. in.: Bidrag’ till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 224, s. 251—254) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

216 600 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med 9 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar Norman och Linden väckt

motion (I: 92), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Maj:t hemställa om utredning med förslag till allmän organisation av

övningslärartjänster vid folkskolan;

dels ock en inom andra kammaren av herr Kyling väckt motion (II: 255),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att förstärlcningsanordningar

kunna införas då barnantalet uppgår till 25 i skolor av B 1-form, till 20 i

skolor av B 2-form och till 15 i skolor av B 3- och D 1-form.

Departementschefen har i detta sammanhang berört ett par frågor av

mera allmän betydelse för folkskoleväsendet och därvid anfört följande.

Sedan en längre tid har med vederbörligt tillstånd vid småskolor av

a-form i ett 50-tal skoldistrikt tillämpats timplaner för första klassen och

i vissa fall även andra klassen, vilka upptaga lägre lärjungetimtal än vad

undervisningsplanen för rikets folkskolor föreskriver. I samband härmed

har medgivande lämnats till uppdelning under visst antal lärartimmar av

läraravdelning i två grupper med skild undervisning. I skrivelse den 30

november 1948 har skolöverstyrelsen gjort framställning om åtgärder i syfte

att skapa vidare möjligheter för tillämpning av denna anordning. Över

framställningen har Sveriges småskollärarinneförbund yttrat sig. Jag vill

för egen del framhålla, att den hittills bedrivna verksamheten med reducerad

timplan och gruppundervisning givit så goda erfarenheter såväl med

avseende å det pedagogiska resultatet som med hänsyn till önskvärdheten

av att minska elevernas arbetsbelastning, att tiden nu synes mogen för en

mera allmän tillämpning av ifrågavarande försöksanordning. Hur detta i

praktiken lämpligast bör ske synes böra bli föremål för ytterligare överväganden,

varefter det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utforma de

erforderliga bestämmelserna i ämnet.

Den årliga lästiden vid folk- och småskolan skall enligt folkskolestadgan

utgöra antingen 36 4/7 eller 39 veckor. I 4 § 2 mom. avlöningsreglementet

för folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437) stadgas vidare, att ordinarie, extra

ordinarie och extra lärare skola mot åtnjutande av de i reglementet angivna

avlöningsförmånerna meddela undervisning under högst 39 veckor

varje redovisningsår, varvid undervisningsskyldigheten skall uppgå till 30

veckotimmar för folkskollärare, lärare vid mindre folkskola, biträdande

lärare och sådan ordinarie eller extra ordinarie småskollärare, som har sin

tjänstgöring förlagd till skola med kortare årlig lästid än 39 veckor, samt

28 veckotimmar för annan ordinarie eller extra ordinarie småskollärare

än nyss sagts ävensom för extra småskollärare.

Föreskriften, att lärare skall meddela undervisning »under högst 39 veckor

varje redovisningsår» har ansetts innebära, att lärare är skyldig tjänstgöra

varje vecka under läsåret. Detta har även ansetts utgöra en förutsättning

för att skoldistrikt skall erhålla statsbidrag till avlöning av folkoch

småskollärare.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har skolöverstyrelsen den 5 augusti

1948 fastställt vissa särskilda tim- och kursplaner för klasserna 7 och 8

i Marstrands skoldistrikt, att försöksvis tillämpas intill utgången av läsåret

1950/51. Dessa tim- och kursplaner upptaga för läsårets sex första

veckor koncentrerad undervisning i slöjd och hushållsgöromål. Någon annan

undervisning förekommer icke under denna tid. Undervisningen i övriga

ämnen, vilken ombesörj es av folkskollärare, meddelas under ett utökat

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

antal timmar per vecka under återstoden av läsåret. Folkskollärarna tjänstgöra

sammanlagt lika många undervisningstimmar som i vanliga fall,

ehuru tjänstgöringen fördelas på ett färre antal veckor än läsåret omfattar.

Genom beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t med anledning

av en av skolstyrelsen i nyssnämnda skoldistrikt gjord framställning medgivit,

dels att statsbidrag enligt kungörelsen 1920: 572 angående statsbidrag

för undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

samt kungörelsen 1920: 573 angående statsbidrag för undervisning

i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt må utgå till Marstrands

skoldistrikt utan hinder därav att undervisningen i nämnda ämnen under

viss del av läsåret pågår i större omfattning än i kungörelserna avses, dels

och att statsbidrag må utgå till avlönande av folkskollärare, som meddelar

undervisning i klasserna 7 och 8, utan hinder därav att läraren under läsårets

sex första veckor fullgör en undervisning för vecka, som understiger

den honom enligt gällande bestämmelser åliggande undervisningsskyldigheten,

dock under villkor att han för helt läsår fullgör det antal undervisningstimmar,

som för läsåret må åligga honom.

Det nu nämnda fallet synes mig utgöra ett belysande exempel på hur

det reformarbete inom skolans område, som aktualiserats av planerna på

en kommande skolreform, kan komma i viss formell konflikt med gällande

bestämmelser. Det är sannolikt, att icke så få fall av liknande art kunna

uppstå, då det kan befinnas påkallat att göra vissa avvikelser från bestämmelser,

som tillkommit med riksdagens medverkan, för att möjliggöra försöksanordningar

inom skolväsendets område. Därest riksdagen icke framställer

erinran däremot, torde Kungl. Maj:t böra äga att i dylika fall lämna

erforderliga medgivanden.

Till stöd för yrkandet i motionen I: 92 om en allmän organisation av

övningslärartjänster vid folkskolan anföres bland annat följande.

Övningslärarnas lönefråga, varom preliminärt beslut fattades i fjol (proposition

136/1948), föreligger icke i proposition i år såsom var bebådat.

Proposition 136/1948 innehöll icke något förslag till allmän organisation

och lönereglering för folkskolans övningslärare — endast förslag om lönegrader

och statsbidrag.

I skrivelse i fjol till riksdagens statsutskott framhöll Svenska gymnastik - direktörsförbundet önskvärdheten av en organisationsplan som en nödvändig

förutsättning för lönereglering för folkskolans övningslärare. Förbundet

hänvisade däri till en skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj 1939,

med bland annat förslag till statlig organisation av gymnastiklärare vid

folkskolan. Skolöverstyrelsen gjorde något senare en hemställan i samma

riktning. Den 17 juni i fjol förnyades förbundets hemställan till Kungl.

Maj:t.

Men folkskolans övningslärare ha ännu ej fått sin organisationsfråga löst.

Hur man för gymnastikens del kan tänka sig en sådan lösning har förbundet

som förut nämnts framlagt i sin skrivelse till Kungl. Maj:t år 1939.

Undertecknade ha funnit de av Svenska gymnastikdirektörsförbundet

framförda synpunkterna värda att beaktas. I propositionen 136, s. 7 (mitten)

framhålles vikten och värdet av organisatoriska åtgärder, och sådana

måste förutsättas som villkor för lönereglering. Att detta problem för folkskolans

del med dess klasslärarsystem måste lösas på ett annat sätt än för

i allmänhet andra skolformer, framgår av den reserverade ståndpunkt de

6 —- Bihang till riksdagens protokoll 1949. (> stiml. Nr X.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande m 8.

sakkunniga och jämväl departementschefen å s. 10 respektive 14 intaga

till frågan om lönereglering för folkskolans övningslärare. Det kräves en

särskild utredning som måste innefatta samtliga folkskolor i riket. — Departementschefen

framhåller (s. 14) önskvärdheten av »att löneregleringen,

allt eftersom erfarenheter vinnas, utsträckes att omfatta ytterligare skolformer».

Enligt vår mening kan emellertid icke en generell lönereglering

tillkomma med mindre än en allmän organisation av övningslärartjänster

vid folkskolan uppbygges.

Med det ovan anförda vilja undertecknade fästa riksdagens uppmärksamhet

på, att önskemålet om allmänna organisatoriska åtgärder för övningslärare

vid folkskolan bör tagas under övervägande på sådant sätt, att

varje skola (lärare) må kunna i respektive övningsämnen erhålla erforderlig

fackhjälp i vid folkskolan tillämplig form.

I motionen II: 255 angående ändrade grunder för förstärkningsanordningar

inom folkskoleväsendet har anförts i huvudsak följande.

Enligt kungörelsen om fyllnadstjänstgöringen för lärare vid folk- och

småskolor den 14 juni 1946, nr 309, har frågan om förstärkning av undervisningen

på småskolestadiet delvis lösts. Antalet barn i skolor av A- och

B-form behöver uppgå till 15, för att uppdelning i grupper skall få ske.

Enligt ovan nämnda kungörelse får uppdelning ske av klass 3, om antalet

elever uppgår till minst 20.

För landsbygdens svagare skolformer kvarstår emellertid kravet på ett

alltför högt barnantal, innan förstärkningsanordning kan komma till stånd.

För skolor av B 1-form kräves 30, för B 2 25 och för B 3 20 barn för att

uppdelning kan komma i fråga. Skolutredningen skriver på s. 17 i stat. off.

utr. 1946: 11 bland annat följande: »En uppdelning av ifrågavarande slag

är särskilt behövlig i B 2-skolan, där läraren har den svåra uppgiften att

samtidigt undervisa 5 klasser på folkskolestadiet, samt i B 3- och D 1-skolorna,

som omfatta 3 eller 4 årsklasser från skolans alla stadier och genom

den stora åldersskillnaden mellan lärjungarna bereda särskilda undervisningssvårigheter.

I B 1-skolan gör sig behovet av en uppdelning av lärjungarna

mindre starkt gällande, ehuru en sådan uppdelning även där vid

högre lärjungeantal kan vara av stort värde, i synnerhet i den läraravdelning,

som omfattar klasserna 5—7. — Redan 1937 års folkskolutredning

hade förordat ett alternativ, som förutsatte att förstärkningsanordningar

kunde införas vid lägre barnantal. Åtgärder i denna riktning äro att betrakta

som ett viktigt led i strävandena att höja landsbygdens skolväsen.»

Skolkommissionen delar denna uppfattning, vilket framgår i skolkommissionens

principbetänkande, där det heter: »Skolkommissionen delar

skolutredningens uppfattning, att uppdelning av en läraravdelning är av

stor betydelse för undervisningen. Förstärkningsanordningar av detta slag

böra därför byggas ut, och uppdelning bör enligt kommissionens mening

tillåtas vid lägre minimiantal elever än enligt nu gällande regler.»

Även skolöverstyrelsen har gjort framställning till Kungl. Maj:t med

begäran om sänkning av minimiantalet barn i svagare skolformer för rätten

till införande av förstärkningsanordningar.

Utskottet. Förevarande anslag torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

för nästa budgetår böra uppföras med 216 600 000 kronor.

I anledning av de av departementschefen berörda frågorna av mera all
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

män betydelse för folkskoleväsendet vill utskottet framhålla, att utskottet

med hänsyn till planerna på en kommande skolreform väl inser betydelsen

av att möjligheter stå till buds för försöksanordningar inom skolväsendets

område. Utskottet har därför icke velat framställa erinran mot att Kungl.

Maj:t i särskilda fall under ifrågavarande försöksperiod, då så befinnes påkallat,

må äga lämna erforderliga medgivanden till avvikelser från bestämmelser,

som tillkommit med riksdagens medverkan. Utskottet förutsätter

emellertid, att riksdagen hålles underrättad om de olika slag av försöksverksamhet,

som i sådan ordning beslutas, samt angående resultaten av

verksamheten. Utskottet får vidare understryka angelägenheten av att vid

försökens anordnande behörig hänsyn tages till de skiftande förhållanden,

som förefinnas inom olika skoldistrikt.

Vad beträffar motionen I: 92 torde de i motionen avhandlade spörsmålen

kunna bliva föremål för bedömande först sedan ställning tagits till

den aktuella frågan rörande folkskoleväsendets framtida organisation. Med

hänsyn härtill saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att

i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning i enlighet med motionärernas

förslag. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen I: 92.

Med anledning av vad i motionen II: 255 föreslagits får utskottet erinra

därom, att frågan om förstärkningsanordningarna inom folkskoleväsendet

genom motionsvis framställda yrkanden (I: 88 och II: 137) underställdes

1944 års riksdags prövning. Statsutskottet framhöll då i sitt utlåtande

1944: 8, punkt 157, att nämnda fråga vore föremål för övervägande inom

skolutredningen. Vidare konstaterade utskottet, att ett bifall till sistnämnda

motioner beräknades betinga en årlig merkostnad av omkring

700 000 kronor. Utskottet, som delade den i motionerna hävdade uppfattningen

om värdet av ifrågavarande förstärkningsanordningar, fann sig

emellertid på grund av det läge vari frågan för det dåvarande befann sig

icke böra biträda det i motionerna framställda yrkandet om skrivelse till

Kungl. Maj:t i detta ärende.

Såsom i den nu föreliggande motionen II: 255 framhållits, har skolkommissionen

i sitt principbetänkande gjort ett allmänt uttalande angående förstärkningsanordningarnas

betydelse. Kommissionen har dock icke framlagt

några förslag till detalj bes tämmelser i ämnet. Utskottet är för sin del övertygat

om att förstärkningsanordningarna äro till stor båtnad för undervisningen.

Denna fråga synes utskottet likväl böra komma under närmare omprövning

i samband med att ställning tages till skolkommissionens förslag

rörande skolväsendets framtida organisation. Utskottet vill även framhålla,

att merkostnaderna för ett genomförande av de i motionen II: 255 angivna

åtgärderna äro svåra att uppskatta, men med hänsyn till de ökade timlärararvodena

numera torde kunna beräknas uppgå till omkring 1 000 0(10

kronor. Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter har utskottet

icke funnit sig böra tillstyrka bifall till motionen II: 255.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet får hemställa,

a) att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 216 600 000 kronor;

b) att motionen I: 92 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

c) att motionen IT: 255 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

210:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 254 och 255),

vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 820 000 kronor.

211:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid

folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226,

s. 255), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

212:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, s. 256), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 4 350 000 kronor.

213:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i husliållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 228, s. 257), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushålls g öromål vid egentliga folkskolor

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 425 000 kronor.

214:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 257), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 440 000

kronor.

215:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. in* I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

230, s. 257), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

216:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 257 och 258), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

217:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 258), vilket innebär en anslagsminskning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt

vissa lärarinnor, som -på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 kronor.

218:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 233, s. 258), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda

hem för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 2 250 000 kronor.

219:o) Folkskolor in. in.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Statsutskottets utlåtande nr 8.

258 och 259), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skoljdiktiga barn för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000

kronor.

220:o) Folkskolor m. in.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

235, s. 259), vilket innebär en anslagshöjning med 450 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till kostnaderna

för tillhandahållande av fria läroböcker in. m. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 950 000

kronor.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Folkskolor

m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t

har (punkt 236, s. 259 och 260) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa förslagsanslag å respektive

22 000 000 kronor och 2 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Gillström in. fl. (I: 93) och den andra inom andra kammaren av

herr Andersson i Essvik (II: 93), i vilka hemställts, att riksdagen ville bemyndiga

Kungl. Maj:t utfärda bestämmelser att fogas till kungörelsen

1945: 882 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet, innebärande

dels att statsbidrag till anskaffning av första uppsättningen inventarier

till träslöjdsal för skola, vars lokalbehov — träslöjdsal däri inbegripet

— vederbörligen prövats av skolöverstyrelsen, måtte få utgå även före

skolbyggnationens färdigställande under förutsättning att skoldistriktet anskaffat

provisorisk träslöjdsal, som godkänts av vederbörande statens folkskolinspektör,

och försett denna undervisningslokal med inventarieutrustning

enligt given norm, dels ock att beslutanderätt om utanordning av

detta statsbidrag, vilket avräknas skoldistriktet en gång tillkommande

statsbidrag för nyanskaffning av undervisningslokaler, måtte överlämnas

till länsstyrelse;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Gustavson m. fl. (I: 142) och den andra inom andra kammaren

av herr Werner m. fl. (II: 175), i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl.

Maj:t ville göra framställning om skyndsam utredning, avseende statens

övertagande av hela kostnaderna för ett normalt byggnadsbehov av lokaler

och tjänstebostäder för folkskoleväsendet, samt att förslag i ärendet så

snart ske kan måtte föreläggas riksdagen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena hänvisas

— i den mån redogörelse i det följande icke lämnas för desamma —

till motionerna I: 93 och IT: 175.

Skolöverstyrelsen har beträffande anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten

anfört huvudsakligen följande.

Överstyrelsen har under de senaste åren i olika sammanhang påvisat,

att läget i fråga om folkskolans lokalförhållanden är synnerligen allvarligt.

Bristen på skollokaler synes antaga sådana proportioner, att förhållandena

1 ett stort antal skoldistrikt, såväl i tätorter som på landsbygden, komma

att bli fullständigt ohållbara, såvida icke den statsunderstödda skolbyggnadsverksamheten

får avsevärt ökas i jämförelse med ifrågavarande verksamhets

omfattning under de senast förflutna budgetåren.

Kostnaderna för de skolbyggnadsföretag, som överstyrelsen enbart under

budgetåren 1946/48 genom särskilda beslut prövat vara behövliga, torde

kunna uppskattas till omkring 360 000 000 kronor. För flertalet av

dessa byggnadsföretag har frågan om statsbidrag och byggnadstillstånd

ännu icke avgjorts, vilket också är förhållandet beträffande ett mycket

stort antal byggnadsföretag, som av överstyrelsen behovsprövats redan

före budgetåret 1946/47. Härtill kommer att, enligt vad överstyrelsen

har sig bekant, ett omfattande utrednings- och planeringsarbete

pågår ute i landet rörande nya skolbyggnader, varför under den allra närmaste

framtiden ett avsevärt antal behovsprövningsärenden utöver dem,

som redan inkommit till överstyrelsen och ännu icke avgjorts, äro att förvänta.

I flertalet fall är det här fråga om byggnadsföretag, vilka under

normala förhållanden omedelbart borde få uppföras. Det synes med fogkunna

konstateras, att den under de senaste åren för folkskolebyggnader

tillämpade byggnadskvoten — omkring 40 000 000 kronor under vartdera

av åren 1947 och 1948 — icke ens tillnärmelsevis varit tillräcklig för tillgodoseendet

av det under respektive år aktuella byggnads behovet.

Överstyrelsen är fullt medveten om att situationen på byggnadsmarknaden

torde omöjliggöra en så omfattande byggnadsverksamhet, som eljest

under budgetåret 1949/50 skulle vara erforderlig. Även om en avsevärd

begränsning av denna verksamhet sålunda blir nödvändig, finner överstyrelsen

det emellertid ofrånkomligt, att statsbidragsberättigade skolbyggnadsföretag

— provisoriska skollokaler inberäknade — för en sammanlagd

kostnad av minst 80 000 000 kronor komma till utförande under ifrågavarande

budgetår. Räknat med i genomsnitt 50 procent statsbidrag skulle

således bidragen till dessa företag röra sig om ett belopp av 40 000 000 kronor.

På grund av viss ofrånkomlig eftersläpning i bidragsutbetalningen

beräknar dock överstyrelsen, att medelsåtgången under budgetåret 1949/50

icke kommer att uppgå till sistnämnda belopp. Enligt överstyrelsens mening

torde anslaget för sagda budgetår böra uppföras med 30 000 000 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 000 kronor.

Vad angår anslaget till bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten har

överstyrelsen på närmare angivna skid förordat, att detsamma uppföres med

2 200 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att det tyvärr icke syntes möjligt att

räkna med en skolbyggnadsverksamhet av den omfattning, som skolöverstyrelsen

utgått från vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget till

bidrag till vissa byggnadsarbeten, och anser sig för sin del böra föreslå,

att anslaget höjes med 6 miljoner kronor till 22 miljoner kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Anslaget till bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten har departementschefen

ansett böra i enlighet med överstyrelsens förslag ökas med

200 000 kronor till 2 200 000 kronor.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 93 och II: 93 har anförts i huvudsak

följande.

I kungörelsen den 31 december 1945 angående statsbidrag till byggnader

för folkskoleväsendet, nr 882, medgives enligt § 3 statsbidrag till bland

annat första uppsättningen inventarier till slöjdsalar i samband med nyanskaffning

av undervisningslokaler. Kungörelsen innehåller detaljerade

bestämmelser angående beräkning av statsbidragets storlek och villkoren

för dess utfående.

Från och med den 1 juli 1947 utgår statsbidrag till skoldistriktens kostnader

för tillhandahållande av undervisningsmateriel vid folk- och småskolor

(kungörelse 1947:400, med vars tillkomst § 13 i kungörelsen den 6

mars 1936 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet, nr 45,

upphörde att gälla). Statsbidraget enligt kungörelsen 1947:400 är bundet

bil läraravdelning och tager icke sikte på specialundervisning i särskilt

ämne.

Under nu rådande förhållanden finnes ett stort antal skoldistrikt, vars

behov av undervisningslokaler för en eller flera skolor i föreskriven ordning

prövats eller kommer att prövas av skolöverstyrelsen, men vilka inom

avsevärd tid framat äro förhindrade att utföra planerade och nödvändiga

byggnader för skolväsendet. För dessa skoldistrikt blir det därför nödvändigt

att tillgripa utvägen med provisoriska — oftast förhyrda — undervisnjngslokaler.

För berörda folkskolornas på landsbygden praktiska undervisning,

i första hand gossarnas slöjdundervisning, vilken tarvar särskild

lokal, blir detta till men. En välbehövlig och av målsmännen uppskattad

undervisning kan icke komma till stånd med mindre skoldistriktet ikläder

sig icke endast hela kostnaden för erforderlig provisorisk lokal utan även

hela kostnaden för anskaffning av inventarieutrustning. I den mån planerad.

skolbyggnad kommer till utförande, vilket i nuvarande tidsläge kan

dröja mer än tiotalet år, kan skoldistriktet icke retroaktivt komma i åtnjutande

av statsbidrag för sålunda anskaffade inventarier till träslöjdsal.

Detta innebär, att sådant statsbidrag, som normalt förutsatts komma att

utgå enligt gällande bestämmelser och skolöverstyrelsens utlåtande i samband

med prövning av lokalbehovet, i ty fall icke skulle komma skoldistrikt

till handa. Med hänsyn härtill synes en övergångsmässig uppmjukning

av statsbidragsbestämmelserna i förberörda kungörelsen 1945: 882 vara påkallad.

Såsom framgår av förestående, skulle detta icke medföra någon

ökning av statsverkets utgifter utan endast innebära, att en del av skoldistrikt

tillkommande byggnadsbidrag skulle utbetalas tidigare. Detta

skulle, såsom här nämnts, underlätta berörda skoldistrikts möjligheter att

anordna behövlig slöjdundervisning i folkskola, som tidigare saknade sådan.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslaget till bidragtill

vissa byggnadsarbeten för innevarande budgetår är uppfört med

16 000 000 kronor, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår begärt en höjning

av anslaget med 14 000 000 kronor, att överstyrelsen därvid räknat

med att statsbidragsberättigade skolbyggnadsföretag för en sammanlagd

kostnad av 80 000 000 kronor skulle komma till utförande under budget
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

året, att läget i fråga om folkskolans lokalförhållanden enligt skolöverstyrelsen

är synnerligen allvarligt och kommer att bli fullständigt ohållbart

om byggnadsverksamheten icke kan avsevärt ökas samt att departementschefen

icke ansett det möjligt att för nästa budgetår räkna med en skolbyggnadsverksamhet

av den omfattning, som (iverstyrelsen utgått från,

varför departementschefen förordat att anslagsökningen för ovannämnda

ändamål begränsas till 6 000 000 kronor.

Med anledning av vad skolöverstyrelsen anfört vill utskottet understryka

det synnerligen beträngda läge, vari folkskolans lokalförhållanden befinna

sig. Det synes därför utskottet i hög grad angeläget, att folkskoleväsendets

byggnadsbehov i största möjliga utsträckning tillgodoses. Utskottet

vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke vid fördelningen av byggnadskvoterna

för olika ändamål ökad hänsyn bör kunna tagas till folkskoleväsendets

behov på ifrågavarande område. Utskottet får även framhålla

önskvärdheten av att såväl statliga som kommunala myndigheter vid sitt

bedömande av byggnadsbehoven ingående pröva angelägenhetsgraden av

dessa behov i syfte att tillgodose de ändamål, som befinnas mest trängande.

I detta sammanhang har utskottet uppmärksammat, att 1949 års skolbyggnadskommitté

den 15 februari 1949 till ecklesiastikdepartementet ingivit

en promemoria, innefattande ett preliminärt förslag med vissa riktlinjer

angående möjligheterna att tillgodose behovet av skolbyggnader och

undervisningslokaler på ett enklare och mindre kostnadskrävande sätt än

nu är fallet. Sedan skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen avgivit utlåtanden

över promemorian, är ärendet föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att för nästa

budgetår anvisas till bidrag till vissa byggnadsarbeten ett belopp av

22 000 000 kronor och till bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten

ett belopp av 2 200 000 kronor.

Med anledning av motionerna I: 93 och II: 93 vill utskottet framhålla,

att utskottet ansett starka skäl tala för att de frågor rörande statsbidragtill

inventarier, som nu handläggas jämlikt bestämmelserna i kungörelsen

(1945: 882) angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet,

frikopplas från sambandet med vederbörande byggnadsföretag och

bliva föremål för ett fristående bedömande. Utskottet vill förorda, att

detta spörsmål upptages till skyndsam utredning genom skolöverstyrelsens

försorg. Vid utredningen torde närmare böra prövas huruvida en dylik frikoppling

lämpligen bör omfatta även inventarier till gymnastiksalar eller

om det befinnes ändamålsenligast att med avseende å dessa inventarier

bibehålla nuvarande anordning. Härjämte synes frågan om en decentralisering

till länsstyrelserna av beslutanderätten rörande statsbidrag till inventarier

böra upptagas till bedömande. Utskottet far alltsa föreslå, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om verkställande även

utredning rörande av utskottet sålunda angivna spörsmål.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Vidkommande det i motionerna I: 142 och II: 175 framställda yrkandet

får utskottet framhålla, att de i motionerna berörda frågorna äro av en

betydande principiell räckvidd och avse ett komplex av spörsmål, som hava

nära samband med de problem, som komma under omprövning i samband

med skolkommissionens förslag. Utskottet har för sin del icke funnit tillräckliga

skäl föreligga att nu hos Kungl. Maj:t begära särskild utredning

i av motionärerna angivna hänseenden. Utskottet avstyrker alltså bifall till

motionerna I: 142 och II: 175.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Folkskolor in. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten

för budgetaret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

22 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. in.: Bidrag till vissa fidlbordade

byggnadsarbeten för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 000 kronor;

c) i anledning av motionerna I: 93 och II: 93 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

skyndsam utredning rörande av utskottet ovan omförmälda

spörsmål samt för riksdagen framlägga det förslag

i ämnet, vartill utredningen kan giva anledning;

II. att motionerna I: 142 och II: 175 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

222:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 261),

vilket innebär en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

223:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler in. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 261), vilket innebär

en anslagshöjning med 125 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler m. in. för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

224 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 261), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

225:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. Folkskolor

ni. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. Kungl. Maj:t har

(punkt 240, s. 262—265) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl.

Maj:t må under budgetåret 1949/50 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000 kronor, dels ock till

1 rubriken angivna ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa förslagsanslag

å respektive 2 000 000 kronor och 450 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bror Nilsson in. fl. (I: 10) och den andra inom andra kammaren

av herr Pettersson i Ersbacken m. fl. (11:4), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte dels besluta att statsbidrag skall utgå med 15 000 kronor till

tjänstebostad för folkskollärare och 10 000 kronor till tjänstebostad för

annan lärare, dock att statsbidraget icke må överstiga 50 procent av de

styrkta byggnadskostnaderna, och dels anvisa ett förslagsanslag av

2 500 000 kronor till byggnadsbidrag till tjänstebostäder för budgetåret

1949/50;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr B er gli (I: 141) och den andra inom andra kammaren av herr

Jansson i Kalix m. fl. (II: 172), i vilka hemställts, att riksdagen, för den

händelse den icke skulle finna möjligt att redan i år höja bidragsbeloppen

till tjänstebostäder åt folkskolans lärare i enlighet med vad skolöverstyrelsen

föreslagit hos Kungl. Maj:t, gör framställning om en översyn av nuvarande

bidragsgrunder, därvid även möjligheten att bättre än efter nuvarande

regler anpassa bidragen till de regionalt varierande byggnadskostnaderna

undersökes.

Skolöverstyrelsen har — med utgångspunkt från antalet av de av Kungl.

Maj:t under budgetåret 1947/48 beviljade byggnadsbidragen — uppskattat

anslagsbehovet för byggnadsbidrag under nästa budgetår till minst

2 000 000 kronor vid oförändrade statsbidragsbelopp (12 000 kronor till

tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 8 000 kronor till tjänstebostad

för annan lärare). Överstyrelsen har emellertid samtidigt föreslagit

höjning med 25 procent av nämnda statsbidragsbelopp och på grund därav

angivit medelsbehovet till 2,5 miljoner kronor. Den summa, varmed byggnadsbidrag

till tjänstebostäder sammanlagt högst må av Kungl. Maj:t

beviljas, har trots detta föreslagits bestämd till 4 miljoner kronor även för

nästa budgetår. Beträffande övergångsbidraget har skolöverstyrelsen —

med hänsyn till den automatiska minskningen av antalet fall där detta

kan utgå — föreslagit att anslaget för nästa budgetår minskas med 25 000

kronor till 450 000 kronor.

I utlåtande (iver skolöverstyrelsens framställning har statskontoret förklarat

sig icke kunna för närvarande förorda bifall till förslaget om 25 procent

förhöjning av bidragsbeloppen, medan byggnadsstyrelsen i anledning

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

av nämnda förslag inskränkt sig till att erinra om att den allmänna bostadskostnadsstegringen

under tiden från hösten 1945, som torde vara

den senaste tidpunkt pa vilken statsbidragsbeloppens beräkning kunnat

grundas, av byggnadsstyrelsen vid begäran om tilläggsanslag i andra sammanhang

upptagits till 22 procent. Byggnadsstyrelsen har i detta sammanhang

också föreslagit omläggning av sättet för bestämmande av hyresbeloppen,

sa att hyran komme att bestämmas till visst belopp per kvadratmeter

i stället för såsom nu till visst efter normalstorleken beräknat

belopp.

I detta sammanhang har vidare anmälts resultatet av den av särskilda

sakkunniga företagna granskningen rörande utfallet av den allmänna klassificeringen

av tjänstebostäderna för folkskolans lärare, beträffande vilken

fråga torde få hänvisas till statsrådsprotokollet, s. 263 och 264.

Departementschefen har anfört följande.

Med hänsyn till vad klassificeringsutredningen anfört anser jag tillräckliga

skäl icke föreligga för vidtagande av ytterligare åtgärder i klassificenngsf

rågan.

Den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av byggnadsbidragsbeloppen

kan jag icke nu tillstyrka. Ej heller är jag för närvarande beredd

att tillstyrka omläggning av sättet för hyresbeloppens bestämmande, på

sätt byggnadsstyrelsen föreslagit.

En inom ecklesiastikdepartementet verkställd beräkning av det antagliga

medelsbehovet till byggnadsbidrag för nästa budgetår, vid vilken beräkning

hänsyn tagits även till de av Kungl. Maj:t under hösten 1948 beviljade

statsbidragen, har utvisat, att det av skolöverstyrelsen vid oförändrade

statsbidragsvillkor uppskattade beloppet, 2 000 000 kronor, torde vara

erforderligt. Anslaget torde därför böra upptagas med detta belopp, vilket

innebär en höjning med 1 000 000 kronor. I likhet med vad som gäller för

innevarande budgetår torde Ivungl. Maj:t böra äga att under nästa

budgetår bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder med tillhopa högst

4 000 000 kronor. — Den föreslagna sänkningen av anslaget till övergångsbidrag

från 475 000 kronor till 450 000 kronor synes vara motiverad.

I ''motionerna 1:10 och 11: Jf har anförts bland annat följande.

1946 års riksdag fattade vid sin höstsession beslut om statsbidrag till

byggande av tjänstebostäder åt folkskolans lärare. Enligt gällande bestämmelser

utgar statsbidrag med 12 000 kronor för tjänstebostad för ordinarie

folkskollärare och med 8 000 kronor för tjänstebostad åt annan lärare, varvid

statsbidraget dock icke må överstiga 40 procent av de styrkta byggnadskostnaderna.

Redan då statsbidrag infördes rådde delade meningar om huruvida bidragsbeloppen

voro tillräckliga med hänsyn till rådande byggnadskostnader.

Avsikten med statsbidraget till lärarbostäder kan sägas vara att kompensera

de skoldistrikt,, som måste bygga tjänstebostäder, för deras kostnader

för detta ändamål. Sedan statsbidraget frånräknats skall återstoden

av byggnadskostnadema, som skoldistrikten få svara för, täckas av hyran

i vad avser amortering, ränta och underhåll. Både motionsledes och reservationsvis

framhölls att statsbidraget icke skulle komma att fylla sitt ändamål

utan att landsbygdskommunerna alltjämt skulle få vidkännas utgifter,

som kommuner med hyresmarknad undgå. Man föreslog därför att stats
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

bidraget borde höjas till 15 000 kronor respektive 10 000 kronor och att

bidraget finge uppgå till högst 50 procent av de styrkta byggnadskostnaderna.

Under behandlingen av ärendet i kamrarna stöddes denna reservationsvis

framförda uppfattning av en utbredd mening bland ledamöterna

i riksdagen. Utskottets förslag segrade således med en övervikt av endast

7 röster i andra kammaren och 14 röster i första kammaren.

Sedan riksdagen beslöt införa statsbidrag till lärarbostäder, ha byggnadskostnaderna

stegrats i icke oväsentlig grad. Att exakt bestämma denna

höjning låter sig icke göra på grund av det bristfälliga statistiska material

som föreligger på detta område. Men man torde icke taga till i överkant

om man säger att byggnadskostnaderna för enfamiljs- och tvåfamiljshus

— sådana byggnader det här är fråga om — stigit med 20—25 procent under

de tre senaste åren. Med hänsyn till den prisstegring som ägt rum, vore

det rimligt att höja statsbidragen till lärarbostäder i motsvarande mån för

att bidragens realvärde skall bevaras. Det råder ingen som helst tvekan

om att 12 000 kronor respektive 8 000 kronor är mindre nu än för två år

sedan.

Utöver denna så att säga räknemässiga synpunkt bör hänsyn även tagas

till rådande uppfattningar ute i skoldistrikten. Det är således ett återkommande

klagomål att statsbidraget till lärarbostäder är för litet, och det

innebär att landsbygdskommunerna få göra ekonomiska uppoffringar, som

kommuner med hyresmarknad slippa. Detta tyder på att statsbidragen

blevo för lågt tilltagna redan från början såsom man befarade på åtskilliga

håll. En höjning av statsbidragen framstår därför som synnerligen motiverad

till förslagsvis 15 000 kronor för tjänstebostad för folkskollärare och

till 10 000 kronor för tjänstebostad åt annan lärare.

Emot en dylik höjning kan man invända att »tiden» inte är lämplig för

en ökning av statens utgifter. Härtill kan för det första genmälas att det

endast är fråga om huruvida staten eller kommunerna skola betala de

ökade byggnadskostnaderna. I bägge fallen får det allmänna svara för

utgifterna; det är endast fördelningen av utgifterna som skall ändras. För

det andra torde avsikten ha varit att en justering uppåt av statsbidraget

borde ske, om beloppen visade sig otillräckliga och byggnadskostnaderna

stego.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:141 och 11:172 har, förutom i

huvudsak liknande synpunkter som i förutnämnda båda motioner, anförts

följande.

Det nu gällande bidragssystemet är konstruerat på ett sådant sätt, att

handläggningen av hithörande ärenden är betydligt enklare än det ännu

väl mycket tillkrånglade förfarandet beträffande skolbyggnadsärenden.

Statsbidragsreglerna äro dock så schematiska, att de icke taga någon hänsyn

till orter emellan varierande byggnadskostnader, i det att statsbidraget

utgår med lika belopp, vare sig tjänstebostaden uppföres pa eu ort med

höga byggnadskostnader eller på en ort med förhållandevis låga sådana,

trots att det mycket väl kan inträffa, att skatteunderlaget per invånare icke

är större på den dyrare orten, beträffande glesbebyggda skoldistrikt tillkommer

dessutom, att antalet tjänstebostäder i förhållande till antalet

barn blir större än i tätbebyggda orter, och i ett distrikt med relativt höga

byggnadskostnader höjer denna omständighet därutöver distriktets totalkostnad.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Även nu ifrågavarande bidragssystem borde givetvis få en sådan utformning,

att det verkar något så när lika överallt i landet. Hur detta skall

kunna ske med bibehållande av enkelhet i tillämpningen är tydligen en

svårlöst fråga. En sådan lösning bör dock eftersträvas, även om systemet

icke skulle bli fullt lika enkelt i tillämpningen som nu. I varje fall torde

det i längden bli ohållbart att bibehålla bidragsbelopp, som både i och för

sig äro för låga och dessutom verka så ojämnt som fallet är nu.

Utskottet. Enligt gällande bestämmelser (kungörelse 1946: 887) utgör

byggnadsbidragsbeloppen nu 12 000 kronor till tjänstebostad för ordinarie

folkskollärare och 8 000 kronor till tjänstebostad för annan lärare, dock

att statsbidraget icke må överstiga 40 procent av de styrkta byggnadskostnaderna.

Skolöverstyrelsen har — såsom av den lämnade redogörelsen

framgår — föreslagit en höjning av dessa bidragsbelopp med 25 procent

till 15 000 respektive 10 000 kronor och med anledning härav beräknat

anslagsbehovet för nästa budgetår till 2 500 000 kronor. Departementschefen

har förklarat sig icke nu kunna tillstyrka bifall till detta förslag

och för sin del förordat anvisande av ett anslag till byggnadsbidrag av

2 000 000 kronor. Det i motionerna I: 10 och II: 4 framställda yrkandet

överensstämmer med skolöverstyrelsens ovannämnda förslag, medan i motionerna

I: 141 och II: 172 hemställts, att riksdagen — för den händelse

beslut icke skulle fattas i enlighet med vad överstyrelsen förordat — måtte

hos Kungl. Maj:t begära en översyn av gällande bidragsgrunder.

Utskottet är ense med skolöverstyrelsen och motionärerna därom, att de

nuvarande statsbidragen icke synas vara lämpligt avvägda med hänsyn

till rådande byggnadskostnader. Utskottet är likväl icke berett att tillstyrka

bifall till det i motionerna I: 10 och II: 4 gjorda yrkandet, utan ansluter

sig till Kungl. Maj:ts förslag, innebärande tillämpning under nästa

budgetår av oförändrade bidragsgrunder och anvisande till byggnadsbidrag

av ett anslag av 2 000 000 kronor. I anledning av vad i motionerna I: 141

och II: 172 anförts och hemställts, vill utskottet emellertid framhålla, att

utskottet utgår från att Kungl. Maj:t upptager frågan om byggnadsbidragens

storlek till förnyat övervägande och för nästa års riksdag framlägger

det förslag, vartill denna omprövning må giva anledning. Utskottet vill

vidare betona, att utskottet funnit skäl föreligga för en närmare översyn

även i övrigt av de på här ifrågavarande område gällande reglerna. Vad

i motiveringen till motionerna I: 141 och II: 172 anförts föranleder utskottet

att understryka, att byggnadskostnaderna ställa sig väsentligt olika i

olika delar av landet; särskilt i övre Norrland och i bygder med jämförliga

förhållanden måste man räkna med avsevärt högre byggnadskostnader än

på andra håll. Att åstadkomma ett bidragssystem, som med bibehållande

av enkelheten i tillämpningen verkar i huvudsak lika på olika orter i landet,

är givetvis svårt. Utskottet vill dock peka på möjligheten att genom

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

på lämpligt sätt avpassade tilläggsbidrag tillgodose de skoldistrikt, i vilka

byggnadskostnaderna ställa sig särskilt höga. I detta sammanhang vill

utskottet jämväl framhålla vikten av att lämpliga åtgärder vidtagas till

förbilligande av byggnadskostnaderna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet föreslå, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta

verkställa en översyn av de nuvarande statsbidragsgrunderna på ifrågavarande

område.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att Kungl. Maj:t under

nästa budgetår må bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder med ett belopp

av sammanlagt högst 4 000 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att till övergångsbidrag

till tjänstebostäder för nästa budgetår anvisas ett belopp av

450 000 kronor.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må,

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 10 och II: 4,

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1949/50 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för

folkskolans lärare, med tillhopa 4 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor;

c) till Folkskolor in. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 450 000 kronor;

II. i anledning av motionerna I: 141 och II: 172 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte —

med iakttagande av vad utskottet här ovan anfört — låta

verkställa en översyn av gällande bestämmelser angående

statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare samt

för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill denna

översyn kan giva anledning.

22G:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 265), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 21 900 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

227:o) Folkskolor in. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoch

radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 242,

s. 265—270) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1949/50 anvisa respektive ett reservationsanslag av 145 000 kronor

och ett förslagsanslag av 340 000 kronor, innebärande anslagshöjningar

med respektive 68 000 och 300 000 kronor.

Sedan budgetåret 1945/46 ha pågått försök med kombinerad korrespondens-

och radioundervisning i engelska för folkskolelever. Syftet härmed

har varit att undersöka, i vad mån genom en dylik undervisningsmetod

elever i folkskolor, där undervisning i engelska ej förekommer, skulle kunna

bibringas grundläggande kunskaper i språket, ägnade att underlätta fortsatta

studier för realexamen m. m.

Försöken ha huvudsakligen gällt studiebegåvade lärjungar i femte och

sjätte klasserna (i mindre utsträckning dock även alla lärjungar i vissa

klasser). Undervisningen har omfattat två läsår. Lärjungarna ha erhållit

viss ledighet från den ordinarie skolundervisningen. Deras studier ha övervakats

av särskilda handledare (vanligen lärare i folkskolan), vilka även

haft rådgivande funktion. Försöksverksamheten har också innefattat

granskning av provskrivningar, instruktionssammanträden och inspektion.

Såväl korrespondens- som radioundervisningen har ombesörjts av Aktiebolaget

Radiotjänsts skolradioavdelning i samråd med och under överinseende

av skolöverstyrelsen. De omkostnader för verksamheten, vilka bestritts

av statsmedel, ha utgjorts av dels Radiotjänsts utgifter för själva

undervisningen, dels telegrafverkets kostnader för radioutsändningarna,

dels ock kostnaderna för handledare. Till avlönande av handledare, vilka

anställas av skoldistrikten, utgår statsbidrag såsom för timlärare, dock för

högst två lärartimmar i veckan vid en och samma skola.

Försöksverksamheten omfattade läsåret 1945/46 en nybörjarkurs för omkring

500 elever, huvudsakligen i sjätte klassen och tillhörande 78 skolor

inom 5 inspektionsområden runt Stockholm. För ändamålet anvisades för

budgetåret 1945/46 under förut angivna rubriker ett reservationsanslag av

60 000 kronor respektive ett förslagsanslag av 20 000 kronor. Läsåret

1946/47 anordnades en fortsättningskurs för elever i nybörjarkursen; för

ändamålet anvisades för budgetåret 1946/47 anslag med samma belopp

som för budgetåret 1945/46. Under läsåret 1947/48 utvidgades försöken

till att omfatta en nybörjarkurs för cirka 1 000 elever, främst i femte klassen

och tillhörande omkring 150 skolor inom 15 inspektionsområden i olika

delar av landet. Anslagen höjdes för budgetåret 1947/48 till 77 000 kronor

respektive 40 000 kronor. Samma anslag ha anvisats för innevarande

budgetår för en fortsättningskurs.

Styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund har med instämmande av styrelsen

för Sveriges folkskollärarinneförbund hemställt, att statsbidrag till

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 97

avlönande av handledare måtte få utgå för det verkliga antalet veckotimmar.

1046 års sholkommission har hemställt, att försöken med kombinerad

korrespondens- och radioundervisning måtte få fortsätta under nästa budgetår

i väsentligt utökad omfattning samt efter ändrade riktlinjer. Kommissionens

förslag omfattar olika alternativ för utvidgningen. Framställningen

innehåller beträffande målsättningen för och omfattningen av försöksverksamheten

i huvudsak följande.

Skolkommissionen har funnit, att den pågående försöksundervisningen

givit sådana positiva resultat, att den vore förtjänt av att ytterligare prövas,

varvid de hittills vunna erfarenheterna från denna undervisningsform

kunde kompletteras. Med anledning av de riktlinjer för språkundervisningen

i den kommande enhetsskolan, som skolkommissionen för övrigt föreslår,

borde sådana fortsatta försök få ske i vidgad omfattning och med i

vissa fall något ändrade direktiv. Alltjämt böra dock försöken börja i folkskolans

femte klass och pågå under minst två läsår.

De hittills företagna försöken med radio- och korrespondensundervisning

hä i regel endast omfattat elever, som enligt liirarens omdöme varit lämpliga

att deltaga i sådan undervisning. Då skolkommissionen nu ansett sig

böra förorda ett successivt införande av engelska som obligatoriskt undervisningsämne,

medför detta en förskjutning av målet för språkundervisningen,

innebärande en starkare betoning av förmågan att förstå och tala

det främmande språket, medan mindre betydelse tillmätes färdigheten av

skriftlig översättning till detsamma. Detta förutsätter en förändring av

metoder och arbetssätt. Det synes därför kommissionen önskvärt, att den

nu bedrivna radioundervisningen får fortsätta, men under dessa delvis

ändrade förutsättningar, och därvid vidgas till att omfatta flera inspektionsområden

och ett större antal lärara vdelningar. I ett antal av dessa

skola samtliga eller flertalet elever beredas tillfälle att deltaga. 1 de fall

endast ett urval av elever skall deltaga bör uttagningen av dessa ägnas

stor uppmärksamhet. Då det är önskvärt att få pröva detta arbetssätt

under så olikartade förhållanden som möjligt, bör antalet grupper från

varje inspektionsområde icke vara alltför ringa.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att genom en vidgad och mera

brett lagd radio- och korrespondenskurs i engelska möj liggöres för ett

stort antal barn på landsbygden att redan nu kunna få åtnjuta en kvalificerad

undervisning i detta språk. Slutligen torde man på detta sätt genom

radion i stor utsträckning kunna sprida kännedom om effektivare metoder

för undervisning i engelska, motiverade av den ändrade målsättningen för

densamma. Därvid kan övervägas, om icke, inom ramen för skolradions

ordinarie sändningar, program på engelska språket böra anordnas för

folkskolor med egen undervisning i engelska, eventuellt som försök även

kombinerade med någon form av provuppgifter.

Om engelska språket, som kommissionen föreslår, skall mera allmänt

införas som läroämne i folkskolor samt omfatta flertalet elever från och

med femte klassen, kan man förutse, att särskilda svårigheter kunna uppstå

i de flerklassiga liiraravdelningarna. Därför böra bland annat de

schematiska frågorna närmare utredas och prövas i praktisk verksamhet i

skolor av Bl- eller B2-form. Undersökas bör också, i vilken omfattning

klasslärarna utom sin ordinarie tjänstgöring kunna väntas åtaga sig tjänst
7

— Bihang till riksdagens protokoll 19h0. 6 sand. Nr tf.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

göring som handledare för eleverna vid radioundervisningen och om denna

handledning kan anses erforderlig som förstärkningsanordning. Styrelserna

för Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkskollärarinneförbund

ha hemställt, att antalet veckotimmar, för vilka timlärararvode vid sådan

handledning skall utgå, bör höjas från nuvarande två till tre. Starka pedagogiska

skäl synes kommissionen tala för att man tillmötesgår detta önskemål

och att tiden för elevernas s. k. tysta övningar i så fall minskas med

en timme. Vidare bör uppmärksammas, hur schematekniska och andra

organisatoriska problem böra lösas vid en utbyggd radioundervisning, då

denna kommer att omfatta två grupper på olika stadier inom en och samma

läraravdelning. Slutligen böra uppmärksammas de svårigheter, som kunna

uppstå i skoldistrikt, där skolskjutsar förekomma, om barnen i större

utsträckning sluta skoldagen på olika tider.

De nya försök, som av kommissionen här föreslås, böra omfatta övervägande

Bl- och B2-skolor på landsbygden. Ett så rikt nyanserat material

som möjligt bör därvid insamlas från ur geografisk och social synpunkt olikartade

områden och det torde därför vara lämpligt, att elever från samtliga

inspektionsområden beredas tillfälle att deltaga. Därigenom skulle även

över hela landet kunna spridas kännedom om mål och medel för folkskolans

undervisning i engelska.

■ Skolkommissionen förutsätter, att resultaten av denna verksamhet noga

följas genom på lämpligt sätt anordnade undersökningar.

Skolkommissionen räknar i fråga om omfattningen med två alternativ:

i det ena fallet (alternativ I) med högst 500 skolor och 5 000 elever, i det

andra fallet (alternativ II) med 250 skolor och högst 2 500 elever, varvid

kommissionen för sin del vill förorda det förstnämnda alternativet, som

avses omfatta samtliga folkskolinspektörsområden. Om endast vissa inspektionsområden

skola utväljas, bör detta ske i samråd mellan skolöverstyrelsen

och radiotjänsts skolradioavdelning.

Kostnaderna för den föreslagna verksamheten ha av skolkommissionen

för budgetåret 1949/50 beräknats sålunda:

Alternativ 1 Alternativ 11

högst 5 000 elever högst 2 500 elever

och 500 skolor och 250 skolor

kronor kronor

Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad lcorrespondensoch

radioundervisning.

A. Radiotjänsts kostnader.

1. Radioprogram, omarbetning av text
-

material samt provuppgifter..........

11 200

11 200

2.

Tryckningskostnader, grammofonskivor

12 650

10 650

3.

Personal, korrigering, instruktion genom

konsulenter, inspektion m. m.........

41 000

39 000

4.

Kontors-, expeditions-, material- och

portokostnader .....................

11 500

8 600

5.

Instruktionskurser för handledare.....

4 000

4 000

6.

Undersökningar av resultaten ........

5 000

5 000

7.

Oförutsedda utgifter.................

9 650

6 550

95 000

85 000

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

B. Telegrafverkets kostnader.

_50 000_50 000

Summa 145 000 135 000

Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad korrespondensocli

radioundervisning.

2 veckotimmar ........................ 230 000 115 000

3 veckotimmar ........................ 340 000 170 000

Skolöverstyrelsen har anfört, att de redan vunna erfarenheterna av den

kombinerade korrespondens- och radioundervisningen finge anses giva vid

handen, att den borde kunna bli ett gott hjälpmedel vid undervisningen i

främmande språk i folkskolan. Överstyrelsen har anslutit sig till skolkommissionens

förslag, därvid överstyrelsen förordat det större alternativet.

Härvid har överstyrelsen även tillstyrkt förutnämnda särskilda framställning

om ökning av antalet handledartimmar. Önskemål om en sådan

ökning ha också framförts av representanter för överstyrelsen i granskningsrapporter

rörande undervisningen.

Styrelsen för Aktiebolaget Radiotjänst har tillstyrkt skolkommissionens

förslag och därvid uttalat önskemål om att alternativ I måtte genomföras

med utökning av antalet veckotimmar för handledning till tre.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De hittills vunna erfarenheterna av försöken med kombinerad korrespondens-

och radioundervisning i engelska i folkskolan tala för en fortsatt försöksverksamhet.

I enlighet med skolkommissionens förslag torde försöken

böra erhålla ändrad utformning och betydligt ökad omfattning. De

erfarenheter, som komma att vinnas genom den sålunda förändrade och

utvidgade försöksverksamheten, torde bli särskilt värdefulla med hänsyn

till planerna att allmänt införa undervisning i engelska språket i folkskolan.

Kommissionens kostnadsberäkningar ha icke givit mig anledning till

erinran. Jag anser mig i likhet med skolöverstyrelsen och Radiotjänst böra

förorda det alternativ, som avser höjning av anslaget till anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning med 68 000 kronor till

145 000 kronor samt ökning av anslaget till handledning vid samma undervisning

med 300 000 kronor till 340 000 kronor.

Utskottet har blivit övertygat om lämpligheten av en fortsatt och utökad

försöksverksamhet beträffande kombinerad korrespondens- och radioundervisning

i engelska i folkskolan. I likhet med departementschefen anser

utskottet syftet med den ifrågavarande verksamheten bäst kunna vinnas,

därest densamma gives den omfattning, som innefattas i det av skolkommissionen

såsom alternativ I betecknade förslaget. Utskottet förutsätter liksom

kommissionen, att resultaten av försöksverksamheten noga följas genom

på lämpligt sätt anordnade undersökningar. En ökning av antalet handledartimmar

från två till tre veckotimmar har utskottet funnit av pedago
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

giska skäl starkt motiverad, varför utskottet jämväl i detta avseende ansluter

sig till departementschefens förslag. Emot de av skolkommissionen

verkställda, av departementschefen godtagna kostnadsberäkningarna för

ifrågavarande anordningars genomförande har utskottet icke något att

erinra, varför utskottet tillstyrker, att förevarande två anslag för nästa

budgetår uppföras med 145 000 respektive 340 000 kronor. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Folkskolor m. mAnordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning ett reservationsanslag

av 145 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av

340 000 kronor.

228:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 243, s. 271—273), vilket innebär en anslagshöjning med 51 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 266 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................... » 126 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 32 500

Summa kronor 449 300;

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 449 300 kronor.

229:o) Nomadskolorna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 244,

s. 273 och 274) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 247 100 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 5 000 kronor, avseende delposten till bränsle,

lyse m. m.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Skolöverstyrelsen har bland annat hemställt om en anslagshöjning med

40 900 kronor som bidrag till beklädnad av eleverna vid nomadskolorna

med hänsyn till att allmänna barnbidrag icke utginge för de i nomadskolhemmen

intagna barnen under läsåret.

Departementschefen har framhållit, att en översyn av 1947 års lag om

allmänna barnbidrag torde komma att företagas, sedan närmare erfarenheter

vunnits rörande lagens verkningar. Departementschefen har vidare

anfört, att innan resultatet av en dylik översyn förelåge, han icke vore

beredd att taga ställning till frågan, huruvida särskilt bidrag till beklädnad

av eleverna vid nomadskolorna borde utgå, varför han icke nu kunnat

tillstyrka skolöverstyrelsens förslag i ämnet.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppföres med ett belopp av 247 100 kronor. I detta sammanhang

får utskottet framhålla önskvärdheten av att den av departementschefen

omförmälda översynen av 1947 års lag om allmänna barnbidrag kommer

till stånd och att frågan om lagens verkningar beträffande de i nomadskolhemmen

intagna lärjungarna härvid tages under närmare omprövning.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 247 100

kronor.

230:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 274), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1949/50 anvisa

ett förslagsanslag av 26 100 kronor.

231:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 275), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 3 200 000 kronor.

232:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s.

275 och 276), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Bidrag till centralisering

av jortsättningsskolväsendet för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

233:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 248, s. 276), vilket innebär en anslagsminskning med 450 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000

kronor.

234:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 276 och 277), vilket innebär

en anslagsminskning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare m. to. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

235:o) Folkhögskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 250, s. 277), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 420 000

kronor.

236:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 251, s. 278), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

237:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 252, s. 278), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande sam
hällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 39 000 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

238:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 253, s. 278 och 279), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, och under erinran om

vad utskottet under punkten 188:o) anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor.

239:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 279), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 kronor.

Abnormundervisningen.

240:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 255, s. 280—282), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 331 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t.......... » 14 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal .......................... » 203 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 64 200

Summa kronor 613 000;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 613 000 kronor.

241:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 256, s. 282—284), vilket innebär en anslagshöjning

med 24 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

228 800 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

242:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 284 och

285), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

för slag svis ........................kronor 118 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t.......... » 9 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal .......................... » 245 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 41 800

Summa kronor 415 000;

b) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 415 000 kronor.

243:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 285 och

286), vilket innebär en anslagshöjning med 8 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 123 500 kronor.

244 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 12 700 kronor.

245 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 287), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 22 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

246:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 261, s. 287), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

247:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 262, s. 287), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 10 000

kronor.

248:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 263, s. 287—294), vilket innebär en anslagshöjning med

75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 1 080 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t,/öVsZagrsuis » 54500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... » 835 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 220 500

Summa kronor 2 190 000;

b) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 190 000 kronor.

249:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 264, s. 294—297), vilket innebär en anslagshöjning med

100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 925 000

kronor.

250:o) Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 297—300), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Engångsanskaff
ning

av utrustning m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 185 000 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

251 :o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 300),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

252:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 300), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt

vissa fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

253:o) Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande dövstumlärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 300—304), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande

dövstumlärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 75 000 kronor.

254 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s. 304), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 46 000 kronor.

255 :o) Bidrag till föreläsningsverksamliet m. m. för dövstumma. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 304 och 305), hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreläsningsverksamhet

m. m. för dövstumma för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 7 000 kronor.

256:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 305), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkon
sulenter:

Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett för
slagsanslag

av 65 900 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

257:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 305 och 306), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 24 300 kronor.

258:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 273, s. 306), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 1 000

kronor.

259:o) Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 306 och 307), hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Hörselfrämjandet för

kursverksamhet för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 14 000 kronor.

Yrkesundervisningen.

260:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

276, s. 308—320), föreslagit riksdagen att a) besluta att i Jönköping skall

från och med budgetåret 1949/50 eller den senare tidpunkt, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium, omfattande

från och med andra klassen dels en maskinteknisk linje med differentiering

av undervisningen tredje läsåret med speciellt avseende å träteknik,

dels ock en gjuteriteknisk linje, under villkor att Jönköpings stad tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

för gymnasiet samt bostad åt gymnasiets rektor eller motsvarande

kontant ersättning ävensom bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de

högre tekniska läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen

förordat; c) godkänna av departmentschefen angiven avlöningsstat för de

högre tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50; d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 406 000 kronor,

i huvudsak föranledd av följande av departementschefen framlagda förslag:

1) inrättande av ett tekniskt gymnasium i Jönköping, organiserat på

sätt ovan angivits;

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Statsutskottets utlåtande nr 8.

2) igångsättande av den av riksdagen tidigare beslutade maskinfackskolan

i Karlskrona;

3) differentiering av undervisningen på olika facklinjer vid gymnasiet

i Göteborg från och med andra klassen i stället för såsom nu huvudsakligen

i tredje klassen;

4) automatisk ökning av antalet klassavdelningar med 8;

5) uppflyttning av rektor vid läroverket i Luleå från avlöningsgrupp I

till II;

6) inrättande av 8 nya ordinarie lektorstjänster;

7) förvandling av 10 extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 24 till tjänster

i Ce 26 samt inrättande av 5 nya tjänster i Ce 24.

Beträffande förslaget om inrättande av ett tekniskt gymnasium i Jonköping

inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande.

Stadsfullmäktige i Jönköping ha i skrivelse den 4 juli 1947 hemställt om

inrättande av ett högre tekniskt läroverk i Jönköping, omfattande tekniskt

gymnasium med en maskinteknisk linje, en träteknisk linje med differentiering

tredje läsåret på träbearbetningsteknik och pappersteknik, en gjuteriteknisk

linje och en värmeteknisk linje. Stadsfullmäktige ha därvid förklarat,

att staden förbunde sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning för läroverket samt

hyresersättning åt rektor och vaktmästarpersonal. Sedermera har drätselkammaren

i Jönköping i skrivelse den 7 oktober 1947 föreslagit, att läroverket

i första hand skulle utbyggas för undervisningen i maskinteknik,

gjuteriteknik och träteknik samt i andra hand, så snart lokalutrymmena

tilläte, för undervisningen i pappersteknik och värmeteknik. Nämnda

framställningar från stadens sida grunda sig på utredning i ämnet, som

verkställts av särskilda av stadsfullmäktige utsedda kommitterade.

Ett flertal branschorganisationer ha yttrat sig i ärendet och tillstyrkt förslaget,

dock att svensk industriförening ställt sig tveksam till behovet av

den värmetekniska linjen samt ansett, att den trätekniska linjen borde

uteslutande inriktas på snickeri och mekanisk bearbetning av träet och

icke differentieras på föreslaget sätt.

Magistraten i Jönköping och länsstyrelsen därstädes ha tillstyrkt inrättande

av ett högre tekniskt läroverk i staden.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har såtillvida tillstyrkt förslaget, att

överstyrelsen hemställt, att i Jönköping måtte från och med budgetåret

1949/50 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, successivt

upprättas ett tekniskt gymnasium, omfattande från och med andra klassen

dels en maskinteknisk linje med differentiering av undervisningen tredje

läsåret med speciellt avseende å träteknik, dels ock en gjuteriteknisk linje,

under villkor att Jönköpings stad tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning för gymnasiet samt bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, ävensom bostäder åt

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Statsutskottets utlåtande nr 8.

erforderlig vaktmästarpersonal. Statens kostnader för gymnasiet ha av

överstyrelsen beräknats till omkring 65 000 kronor första verksamhetsaret,

häri icke inberäknade kostnaderna för laboratorieutrustning. Dessa kostnader

kunde sammanlagt uppskattas till mellan 250 000 och 300 000 kronor.

Överstyrelsen har till stöd för sitt förslag att icke nu inrätta särskilda

linjer för träteknik och värmeteknik anfört följande.

Vad angår den trätekniska linjen får överstyrelsen erinra om, att

överstyrelsen i yttrande den 31 oktober 1947 över 1946 års möbelutrednings

betänkande intagit en negativ standpunkt till inrättandet av en särskild

sådan linje. I sitt nämnda yttrande framhöll överstyrelsen till en

början, att det för närvarande icke funnes tillräckligt underlag för en särskild

träteknisk linje samt att, även om det givetvis vore av visst värde

för möbelindustrien att hava tillgång till specialutbildade ingenjörer, den

nuvarande maskintekniska linjen kombinerad med lämplig praktik borde

kunna erbjuda en i stort sett tillfredsställande teknisk utbildning för flertalet

av de ingenjörer, som möbelindustrien kunde efterfråga. Överstyrelsen

hade emellertid icke nagot att erinra mot att en differentiering av

undervisningen med speciellt avseende a träteknik försöksvis anordnades

tredje läsåret inom den maskintekniska linjen vid något tekniskt gymnasium.

. ..

Överstyrelsen hyser alltjämt den uppfattningen att det för narvarande

icke kan anses motiverat att inrätta en speciellt träteknisk linje. Det

behov som föreligger av viss undervisning i träteknik anser överstyrelsen

lämpligen böra tillgodoses så, att en differentiering av undervisningen med

speciellt avseende å träteknik anordnas tredje läsåret inom den maskintekniska

linjen. o

Vad slutligen angår den värmetekniska linjen finner överstyrelsen fragan

om en sådan linje icke tillräckligt utredd och frågan härom bör uppskjutas.

Statskontoret har, under förutsättning att ett verkligt behov finge anses

föreligga, icke velat motsätta sig, att det planerade gymnasiet i Jönköping

kommer till stånd med den organisation överstyrelsen för yrkesutbildning

förordat.

Departementschefen har beträffande denna organisationsfråga anfört

följande.

Tillströmningen av sökande till de tekniska läroverken är alltjämt mycket

stor, vilket föranleder, att ett betydande antal kompetenta sökande,

särskilt till de tekniska gymnasierna, årligen måste avvisas. Samtidigt gör

sig behovet av tekniker med den utbildning, som de tekniska läroverken

avse att meddela, starkt gällande inom åtskilliga industriella verksamhetsområden.

Efterfrågan på dylik arbetskraft torde med sannolikhet även på

längre sikt komma att bli stor. De senare åren ha de tekniska läroverkens

organisation väsentligt utvidgats dels genom anordnande av nya parallellavdelningar

vid ett flertal läroanstalter, dels ock genom tillkomsten av nya

läroverk i Gävle, Hälsingborg och Karlskrona. En ytterligare utbyggnad

av det tekniska läroverksväsendet synes mig emellertid motiverad. Ur

olika synpunkter har jag därvid funnit lämpligt, att detta sker genom inrättande

av ett nytt tekniskt gymnasium i Jönköping.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Jönköping är icke blott en av landets större städer och centralorten för

en förhållandevis rikt befolkad bygd utan därjämte ett centrum för en omfattande

och differentierad industri, ett förhållande, som har stor betydelse

bland annat för möjligheterna att erhålla väl kvalificerade timlärare och

bereda eleverna tillfälle till praktik. Beträffande organisationen av gymnasiet

delar jag överstyrelsens uppfattning, att endast två linjer nu böra

inrättas, nämligen en maskinteknisk och en gjuteriteknisk linje. För

dessa linjer talar, förutom närheten till stora mekaniska industrier och modernt

inredda gjuterier i Jönköping, Huskvarna, Norrahammar med flera

platser, den mycket stora efterfrågan på ingenjörer med maskinteknisk utbildning

samt avsaknaden för närvarande av specialutbildning på detgjuteritekniska

området. Däremot synes på av överstyrelsen anförda skäl med inrättandet

av en träteknisk och en värmeteknisk linje böra anstå. Det behov

av viss undervisning i träteknik, som föreligger, synes lämpligen, såsom

överstyrelsen förordat, böra tillgodoses genom att inom den maskintekniska

linjen en differentiering av undervisningen med speciellt avseende å träteknik

anordnas tredje läsåret.

Undervisningen vid läroverket torde kunna påbörjas hösten 1949, då

kommunala flickskolans nuvarande lokaler torde kunna disponeras för

ändamålet. Byggnadstillstånd för uppförande av nybyggnad för nämnda

skola har meddelats genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1948.

Som villkor för upprättande av gymnasiet torde böra föreskrivas, att Jönköpings

stad tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning ävensom bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal. Övriga kostnader

för läroverket, däribland även kostnader för laboratorieutrustning,

beräknade till mellan 250 000 och 300 000 kronor, torde böra gäldas av

statsmedel.

Utskottet har i likhet med departementschefen funnit behov av en ytterligare

utbyggnad av det tekniska läroverksväsendet föreligga och ansluter

sig till departementschefens förslag att detta behov nu tillgodoses genom

inrättande av ett nytt tekniskt gymnasium i Jönköping. Utskottet har vid

prövningen av förevarande fråga funnit lämpligt, att nämnda gymnasium

— såsom departementschefen förordat — organiseras så, att gymnasiet

kommer att till en början omfatta allenast två linjer, en maskinteknisk och

en gjuteriteknisk, den förstnämnda med differentiering av undervisningen

det tredje läsåret med speciellt avseende å träteknik. I detta sammanhang

vill utskottet emellertid framhålla, att enligt utskottets uppfattning

den tekniska läroverksorganisationens utbyggande med även en särskild

träteknisk linje skulle vara av stort värde. Av flera skäl torde Jönköping

utgöra en lämplig förläggningsort för en dylik linje. Utskottet förutsätter

därför, att detta spörsmål ägnas fortsatt uppmärksamhet från vederbörande

myndigheters sida.

Vad departementschefen i övrigt under denna punkt föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet bifall till

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och hemställer,

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

111

att riksdagen må

a) besluta att i Jönköping skall från och med budgetåret

1949/50 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Maj:t

bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium,

omfattande från och med andra klassen dels en maskinteknisk

linje med differentiering av undervisningen tredje läsåret

med speciellt avseende å träteknik, dels ock en gjuteriteknisk

linje, under villkor att Jönköpings stad tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning för gymnasiet samt bostad åt gymnasiets

rektor eller motsvarande kontant ersättning ävensom bostäder

åt erforderlig vaktmästarpersonal;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

vilka föranledas av vad departementschefen förordat;
c)

godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 900 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skol
läkare

m. m., förslagsvis

........ kronor 23 000

b) Arvoden åt bibliotekarier

........ » 8 500

c) Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer

............ » 27 000

d) Arvode åt biträdande

rektor .. . _»__1 500 » 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. » 1 611 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_310 000

Summa kronor 3 881 000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda upphördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m.....kronor 81 000

Nettoutgift kronor 3 800 000;

d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor.

261:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet medKungl.

Maj:ts förslag (punkt 277, s. 321 och 322), vilket innebär en anslagshöjning

med 41 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

375 000 kronor.

262:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 322 och 323), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 342 600 kronor.

263:o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för

högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 279, s. 323 och 324), vilket innebär en anslagshöjning med

80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning

m. m. för högre tekniska läroverket i Stockholm

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

264:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 280, s. 324), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

265:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 324), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

266:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 282, s. 324—328), vilket innebär en anslagshöjning med

28 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 239 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare

m. m., förslagsvis .... kronor 3 640

b. Ersättning åt vissa

sakkunniga, förslags
-

vis ................

»

100

c. Arvode åt bibliotekarie

»

5 000

d. Arvode åt tillsynslärare

»

360

e. Arvode åt portvakt ..

»

800

f. Ersättning åt vissa

teckningslärare och

handledare, förslagsvis

»

4 800

g. Ersättning åt styrelsens

sekreterare .........

»

2 000 »

16 700

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-

sonal, förslagsvis..........

....... »

410 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .

....... »

58 000

Summa kronor 724 000

Särslcilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis kronor 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedt
ska

fonden............ » 2 880

3. Bidrag från Stockholms

stad, förslagsvis ....... » 144 120 kronor 169 000

Nettoutgift kronor 555 000;

b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 555 000 kronor.

8 — Bihang till riksdagens protokoll 19^9. 6 samt. Nr 8.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

267:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 283, s. 328), vilket innebär en anslagshöjning med 9 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 58 800

kronor.

268:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 329 och 330), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 86 700 kronor.

269:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 285, s. 330—333), vilket innebär en anslagshöjning med

92 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 680 000 kronor.

270:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från

enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286,

s. 333), vilket innebär anvisande av samma anslags belopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

271 ro) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Maj:t har (punkt 287, s. 334 och 335), föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Malmborg i Skövde och Svensson i Ljungskile väckt

motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsunderstöd

till avlöning åt rektor och övriga lärare vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning måtte höj af med tjugufem procent,

dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda

beloppet av den till skolans lärare för den tid, understödet avser,

utgående avlöningen.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

Utskottet. Vad angår det i motionen II: 174 framställda yrkandet vill

utskottet framhålla, att utskottet för sin del funnit starka skäl tala för en

snar förbättring av statsbidragsgrunderna beträffande yrkesundervisningsanstalterna.

Emellertid har utskottet under hand inhämtat, att spörsmålet

härom för närvarande är under övervägande inom 1946 års skolkommission

och att utredningsarbetet numera fortskridit så långt, att det bör

vara möjligt att på utredningen grundat förslag kan underställas nästa

års riksdag. Med hänsyn härtill har utskottet icke ansett sig böra biträda

motionärernas yrkande om en provisorisk höjning av statsunderstöden till

avlöningar åt rektor och lärare vid kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning utan avstyrker bifall till motionen II: 174.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 5 000 000 kronor. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 174, såvitt nu är i fråga,

till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 000 kronor.

272:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 335 och 336), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, och under hänvisning

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 174, såvitt nu är i fråga,

till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

930 000 kronor.

273:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. in. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 336 och 337), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor in. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

274:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 290, s. 337 och 338), vilket innebär en anslagshöjning

med 55 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 2 830 000 kronor.

275:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 338 och 339), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 105 000 kronor.

276:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292, s. 339 och 340), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

277:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 340), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 230 000 kronor.

278:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 340 och 341), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 150 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

279:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 341 och 342),

vilket innebär en anslagshöjning med 13 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för

utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

280:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296,

s. 342), vilket innebär en anslagshöjning med 900 000 kronor, och under

erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 188:o) anfört,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 200 000 kronor.

281 :o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 342

och 343), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

282:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298,

s. 343), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 44 700 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

283:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s.

343 och 344), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 62 500 kronor.

284:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 300, s. 345), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet, som icke finner

anledning till erinran mot av departementschefen i förevarande sammanhang

föreslagen disposition av uppkommen reservation å ett för budgetåret

1946/47 anvisat reservationsanslag till laboratorieutrustning vid

institutet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 33 000

kronor.

285 :o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 345 och 346), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 1 150 000 kronor.

286 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 346), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor.

287:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 346 och 347), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 4 000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

288:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 304, s. 347), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor.

289 :o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 347 och 348), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

290:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 348), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch

betongteknik för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

291 ro) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 308, s. 349—351), vilket innebär en anslagshöjning

med 290 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

3 300 000 kronor.

292:o) Inbindning av dansk bokgåva. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 309, s. 351 och 352), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inbindning av dansk bokgåva för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 26 000

kronor.

293:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 310, s. 352), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av fasta fartygsbibliotek

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

294:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 352), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 5 000 kronor.

295:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Maj:t har (punkt 312, s. 352—355),

föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 480 500 kronor, innebärande en anslagshöjning med

40 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergvall (I: 205)

och den andra inom andra kammaren av herrar Svensson i Ljungskile och

Larsson i Stockholm (II: 254), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte begära, att understödet till de populärvetenskapliga

föreläsningar, som anordnas i anslutning till lokalt organiserat studiearbete,

skall fördelas direkt till de olika studieförbunden av skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av anslaget för nästa budgetår

med 162 500 kronor, varav 60 000 kronor skulle avse anordnande av föreläsningar

i anslutning till lokalt organiserat studiearbete, för vilket ändamål

för närvarande högst 110 000 kronor må användas. Överstyrelsen har

till stöd för detta förslag anfört i huvudsak följande.

Arbetarnas Bildningsförbund har hemställt om höjning av anslagsmedlen

till detta ändamål med 80 000 kronor till 190 000 kronor. Förmedlingen av

föreläsningar måste av brist på medel avbrytas i början av januari 1948,

varigenom man nödgades avslå ett stort antal ansökningar. I en liknande

ansökan för innevarande budgetår beräknade förbundet, att en föreläsningsverksamhet

av samma omfattning som arbetsåret 1946/47 skulle kräva ett

statsbidrag på 160 000 kronor. Till föreläsningar i studiecirklar beräknades

behovet till 30 000 kronor.

Överstyrelsen anser en väsentlig höjning av ifrågavarande bidrag vara

motiverad, därest den förstärkning av folkbildningsarbetets resurser, som

eftersträvats av Kungl. Maj:t och riksdagen, skall kunna genomföras. Det

synes dock lämpligt, att bidragshöjningen sker successivt, varför överstyrelsen

liksom för budgetåret 1948/49 föreslår, att anslaget höjes med

60 000 kronor till 170 000 kronor.

Departementschefen har förordat oförändrad medelsanvisning för nämnda

ändamål.

I motionerna 1:205 och II: 254 anföres bland annat följande.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

Enligt vår mening kunna goda skäl åberopas för den av skolöverstyrelsen

förordade höjningen av ifrågavarande anslag. Sålunda var anslaget till föreläsningar

i anslutning till lokalt organiserat studiearbete slut redan i januari

månad 1948 för då löpande budgetår, och för innevarande budgetår meddelade

vederbörande centralbyrå redan i december månad till anslutna studieförbund,

att tillgängliga medel för ytterligare föreläsningar saknas. Trots

detta skall här med hänsyn till det ekonomiska läget intet krav på anslagshöjning

framföras. Däremot torde den organisatoriska form, som nu användes

för anslagets fördelning till populärvetenskapliga föreläsningar, böra

tagas under omprövning.

Ända sedan anslag för detta ändamål första gången beviljades har ABF

handhaft all föreläsningsverksamhet, som varit ansluten till lokalt organiserat

studiearbete. I kungörelsen nr 508/47 föreskrives, att det skall finnas

särskilda av skolöverstyrelsen antagna centralbyråer, vilka åtnjuta bidrag

av statsmedel för sina organisations- och administrationskostnader. ABF:s

centralbyrå är sålunda godkänd föreläsningsförmedling för föreläsningar i

anslutning till lokalt organiserat studiearbete och uppbär för detta ett särskilt

administrationsbidrag av 26 000 kronor. Centralbyrån är skyldig att

förmedla föreläsningar till samtliga av skolöverstyrelsen godkända studieförbund.

Utan att på något sätt vilja förringa värdet av de insatser, som ABF

gjort på detta område, måste vi dock sätta i fråga om det i längden kan

vara en från principiell synpunkt hållbar anordning, att ett av bildningsförbunden

bär hand om anslagsmedlen även för de andra förbundens räkning.

Ett förbund i denna ställning blir enligt kungörelsen nr 508/47 rådgivare åt

sig själv och i viss mån övervakare av sig själv.

Omfattningen av de olika studieförbundens verksamhet kan åskådliggöras

med några sifferuppgifter från de två sista åren. Under arbetsåret

1946/47 förmedlade centralbyrån 626 föreläsningskurser med sammanlagt

4 602 föreläsningar. Av dessa var ABF ensam arrangör av 4 056. IOGT hade

anordnat eller varit medarrangör av 181, NTO av 114, SLS av 125, TBV

av 92 och JUF av 34 föreläsningar. Under budgetåret 1947/48 förmedlades

557 föreläsningskurser med sammanlagt 3 876 föreläsningar. Av dessa var

ABF arrangör av 2 876, IOGT av 207, NTO av 143, SLS av 117, TBV av

101, JUF av 72, folkuniversitetet av 271, SMF av 19 och FS av 6.

Då såsom tidigare nämnts anslaget varit förbrukat redan under budgetårets

första sex månader, är det ofrånkomligt, att fördelningen av anslagsmedlen

emellan olika studieförbund blir ojämn och beroende av tillfälliga

omständigheter, såsom kursernas förläggning under olika tider av året etc.

Fn viss preliminär fördelning av ett års anslagsmedel på olika studieförbund

synes därför nödvändig, om dessa skola kunna på lämpligaste sätt

planlägga sin verksamhet utöver hela verksamhetsåret.

Genom 1947 års riksdagsbeslut inrättades en folkbildningsrotel inom

kungl. skolöverstyrelsen. Understöden till den övriga populärvetenskapliga

föreläsningsverksamheten fördelas genom detta organ. Detsamma gäller studieförbundens

organisationsanslag, de särskilda anslagen till studieförbundens

studiehem, till bildningspropagandan på landsbygden, till studiecirkelbiblioteken

inom studieförbunden. Fördelningen av studiecirkelanslaget,

som är förslagsanslag, sker genom studieförbunden själva, men med skolöverstyrelsens

godkännande innan slutanslag utbetalas.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Det mest konsekventa och från principiell synpunkt riktigaste synes

under dessa förhållanden vara, att även anslaget till föreläsningar i anslutning

till lokalt organiserat studiearbete fördeläs genom skolöverstyrelsen.

Därigenom bliva de olika studieförbunden principiellt och praktiskt sidoordnade

och likställda. På längre sikt torde detta giva den bästa förutsättningen

för ett friktionsfritt samarbete emellan studieförbunden och en obehindrad

tillväxt av vår mångskiftande fria folkbildningsverksamhet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vidkommande motionerna I: 205 och II: 254 får utskottet framhålla, att

såvitt utskottet har sig bekant den nuvarande anordningen med ABF:s

centralbyrå som förmedlingsorgan av föreläsningar till samtliga av skolöverstyrelsen

godkända studieförbund fungerat i stort sett tillfredsställande.

Då emellertid principiella skäl kunna anföras för den i motionerna hävdade

uppfattningen, anser utskottet att en översyn av gällande bestämmelser

angående föreläsningsförmedlingen bör komma till stånd. Utskottet förutsätter,

att vid denna utredning beaktas att tillgängliga anslagsmedel kunna

utnyttjas till ursprungligen avsedda ändamål, bland annat för studiecirkelverksamheten,

och att samarbetet mellan olika folkbildningsorganisationer

— såväl centralt som lokalt — uppehälles och om möjligt ytterligare främjas.

Utskottet tillstyrker alltså, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhåller om utredning i ämnet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

''populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 480 500 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 205 och II: 254 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta

verkställa utredning rörande ovan av utskottet angivna

spörsmål.

296:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m.m. Kungl.

Maj:t har (punkt 313, s. 355), föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 155 000 kronor, vilket

innebär oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Olsson i Mora m. fl. (II: 62) väckt motion, vari hemställts,

att riksdagen till förstärkande av folkbildningskonsulentverksamheten

måtte höja anslaget för bidrag till studieförbund för organisationsoch

administrationskostnader med 7 500 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123

Av förevarande anslag utgå för innevarande budgetår 125 000 kronor

till bidrag för anordnande av folkbildningskurser och 30 000 kronor till

bidrag till Folkbildningsförbundet för konsulent verksamhet.

Såväl skolöverstyrelsen som departementschefen ha förordat, att anslaget

för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

I motionen 11:62 anföres bland annat följande.

I enlighet med proposition, grundad på förslag av 1944 års folkbildningssakkunniga,

beviljade riksdagen för 1947/48 för första gången ett anslag

på 30 000 kronor att ställas till folkbildningsförbundets förfogande för anställande

i dess länsavdelningar av s. k. folkbildningskonsulenter. Statsbidraget

skulle kunna utgå med högst 5 000 kronor till avlöning av helanställd

konsulent under förutsättning att minst lika stort belopp för ändamålet

ställes till förfogande från annat håll.

Lika stort belopp är av riksdagen beviljat för innevarande budgetår.

Folkbildningskonsulenternas främsta uppgift är att ordna och samverka

vid de längre och kortare folkbildningskurser, vartill särskilda statsbidrag

utgå. Kursernas omfattning gör ett vidsträckt samarbete på kursorten och

i länet nödvändigt.

Kopparbergs läns landsting hade redan år 1947 beviljat medel för anställande

av en folkbildningskonsulent i Dalarna. En sådan är av största

behov påkallad i det vidsträckta landskapet med dess många befolkningscentra

i städer och byar, där folkbildningsarbetet har gynnsamma förutsättningar.

Då det ekonomiska underlaget finns och då behov av och intresse

för denna sak är till finnandes, synes det emellertid rimligt, att

ifrågavarande anslag höjes med de 5 000 kronor, som äro behövliga för att

även Dalarna under budgetåret 1949/50 skall kunna få statligt stöd för

nu ifrågavarande konsulentverksamhet.

Förhållandena på Gotland synas också motivera höjning av detta anslag.

Genom sitt isolerade läge, sina små kommuner och sin glesa befolkning

har Gotland stora svårigheter att kunna utnyttja de skilda bildningsmöjligheter,

som den tätare befolkningen och de livligare kommunikationerna

ge fastlandets befolkning rikare tillgång till. Landstinget har till Gotlands

bildningsförbunds förfogande för år 1949 ställt behövligt anslag för anställande

av en bildningskonsulent med halvtidstjänst, dock under förutsättning

att motsvarande statsbidrag kan erhållas. Härför skulle för 1949/50

ifrågavarande anslag behöva höjas med ytterligare 2 500 kronor, och sammnalagt

skulle alltså erfordras en förstärkning av anslaget med 7 500

kronor.

Utskottet. Den i motionen II: 62 begärda anslagshöjningen med 7 500

kronor avser i realiteten förevarande anslag och icke sasom i motionens

hemställan angivits anslaget under åttonde huvudtiteln till bidrag till studieförbund

för organisations- och administrationskostnader. Utskottet upptager

därför motionen till behandling under förevarande punkt. Enligt

utskottets mening äro de initiativ på förevarande område, som tagits av

de i motionen omförmälda landstingen, värda allt erkännande. Utskottet

anser sig likväl i nuvarande ekonomiska läge icke böra förorda en medels
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anvisning för anordnande av folkbildningskurser m. m. till högre belopp

än vad Kungl. Maj:t förordat. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts

förslag och avstyrker bifall till ovannämnda motion.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 62, till Understöd för anordnande

av folkbildningskurser m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 155 000 kronor.

297:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 314, s. 356), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

110 000 kronor.

298:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt

315, s. 356) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor, vilket innebär

oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt motion (II: 171), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t göra framställning

om utredning angående i motionen angivet avseende och för

riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen må giva anledning.

I nämnda motion anföres bland annat följande.

Sekulariseringen har under de senaste årtiondena snabbt fortskridit inom

vårt folk. Kristendomen intar inte längre den ställning i människornas liv

och i samhällslivet den tidigare gjorde. Som en följd härav har kristendomens

inflytande på idealbildning och det moraliska handlandet minskat.

Stora grupper godtaga icke längre de kristna moralnormerna som givna och

en gång för alla bestämda. Samtidigt håller kunskapen om bibeln och dess

innehåll på att väsentligen minskas.

Följderna av kristendomens minskade betydelse för den allmänna livssynen

och de moraliskt uppbyggande krafterna äro uppenbara för alla. Särskilt

för ungdomen har villrådigheten på det moraliska området fått ödesdigra

verkningar. Ungdomsbrottsligheten har fått en skrämmande omfattning,

som de rättsvårdande myndigheterna knappast förmå bemästra. Även

i övrigt inger ungdomens inställning till de stora livsfrågorna allvarliga bekymmer.

För att komma tillrätta med dessa problem, som äro avgörande för land

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125

och folk, måste kristendomens inflytande åter kunna göra sig gällande. Viktigt

är härvid att kunskapen om kristendomen och vad den vill i religiöst

och moraliskt avseende åter vinner insteg bland vårt folk. Söndagsskolan

uträttar ett uppskattat och värdefullt arbete för att ge barn och ungdom

en kristen uppfostran, vilket på allt sätt bör stödjas och uppmuntras. Söndagsskolan

måste för sin verksamhet helt lita till frivilliga krafter, och sådana

ha i stor utsträckning ställt sig till förfogande. Vissa svårigheter att

skaffa lärare speciellt till de äldre klasserna inom söndagsskolan ha emellertid

förekommit. Det säger sig självt att kraven på de lärare, som skola handleda

äldre barn i bibelns lära, måste vara ganska stora. Söndagsskolans arbete

har på detta stadium i mycket samma karaktär som präglar studiecirkelverksamheten

inom det frivilliga folkbildningsarbetet. Det kan därför

ifrågasättas om inte statsbidrag skulle kunna utgå till den undervisning i

bibelkunskap, som söndagsskolan bedriver bland äldre barn, på ungefär

samma villkor som tillämpas för folkbildningsarbetet. Om så skedde skulle

söndagsskolan få ett värdefullt stöd till gagn för hela vårt folk.

Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet (kung. den 30 juni 1947, nr 508) utgår statsbidrag till

anordnande av studiecirkelverksamhet, däribland till ungdomscirklar. Med

ungdomscirkel förstås enligt kungörelsen studiecirkel som till övervägande

delen har medlemmar i åldrarna 14—18 år och behandlar studiecirkelns

ämnen på ett för ungdomen särskilt tillrättalagt sätt. Den sålunda stadgade

åldersgränsen medför att den studieverksamhet, som på det religiösa området

bedrives genom söndagsskolorna, i regel inte har möjlighet att komma

i åtnjutande av statsbidrag. Det synes därför önskvärt att nuvarande minimiåldersgränsen

sänkes i syfte att bereda barn redan i skolåldern ökad

frivillig undervisning i bibelkunskap.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:t ifrågavarande förslag.

I anledning av det i motionen II: 171 framställda förslaget vill utskottet

framhålla betydelsen av att åtgärder vidtagas i syfte att på olika vägar

stärka moralen hos vårt folk, särskilt i vad avser ungdomen. Motionärernas

förslag finner utskottet sig likväl icke böra biträda. Den av motionärerna

ifrågasatta sänkningen av den i gällande kungörelse (1947:508) angående

statsbidrag till anordnande av studiecirkelverksamhet stadgade åldersgränsen

för att därigenom möjliggöra statsbidrag till söndagsskolornas frivilliga

undervisning i bibelkunskap för barn i skolåldern skulle nämligen enligt

utskottets mening kunna verka prejudicerande och därmed leda till icke

önskvärda konsekvenser. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen

11:171.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

1 200 000 kronor;

b) att motionen II: 171 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

299:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 356), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 30 000 kronor.

300:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 356 och 357), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 61 000 kronor.

301 :o) Bidrag till inköp av film- och radioapparater för föreläsningsoch

studielokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s.

357 och 358), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inköp av film- och radioapparater

för föreläsnings- och studielokaler för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

302:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 319, s. 358—360) föreslagit

riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 550 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bror Nilsson m. fl.

(I: 41) och den andra inom andra kammaren av herr Bladh m. fl. (II: 30),

i vilka hemställts, att förevarande anslag måtte höjas med 229 700 kronor

till 729 700 kronor. Beträffande det närmare innehållet i dessa motioner

hänvisas till motionen II: 30.

Anslaget är nu fördelat sålunda:

1. Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för anordnande

av instruktionskurser för sjömän samt anställande av

folkbildningsinstruktörer för sjömän................ kronor 17 300

2. Bidrag enligt 27 § kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 508)

angående statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

..................................... » 482 700

Summa kronor 500 000.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Enligt 27 § nyssnämnda kungörelse må bidrag av statsmedel för organisations-

och administrationskostnader utgå till av skolöverstyrelsen jämlikt

23 § samma kungörelse godkänt riksförbund för studiecirkelverksamhet

med högst hälften av förbundets utgifter för studieverksamheten, däri inräknade

kostnaderna för av förbundet anordnade studieledare- och instruktionskurser

samt för av förbundet anställda instruktörer och konsulenter.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit höjning av anslaget

med 229 700 kronor, varav 4 700 kronor belöpa å anslagsposten 1. och

225 000 kronor å anslagsposten 2.

Överstyrelsen anför följande.

Överstyrelsen har under det gångna budgetaret funnit, att studieförbunden

för närvarande ha stora svårigheter att finansiera de alltmera växande

kraven på ökade insatser. De flesta studieförbunden befinna sig också för

närvarande i en kraftig expansionsperiod tack vare ett alltmera ökat intresse

för studiearbetet hos allmänheten. Studieförbunden ha nått en sådan

storlek, att behovet av ökning av den centralt och lokalt anställda personalen

gör sig gällande. Överstyrelsen vill också vitsorda nödvändigheten

av att studieförbunden få möjlighet att höja studiearbetets kvalitet. Härför

torde det vara ofrånkomligt med en ökning av antalet centralt anställda

konsulenter samt med en utvidgning av studieledarutbildningen. Därest en

höjning av ifrågavarande anslag inte sker, kommer anslaget att täcka endast

en mindre del av studieförbundens kostnader. Framför allt torde minskade

bidrag till studieledarutbildningen och konsulentverksamheten komma att

omöjliggöra en kvalitativ förbättring av studiearbetet. Överstyrelsen vill

erinra om att 1944 års folkbildningssakkunniga betraktade kvalitetsförbättringen

som en av de angelägnaste folkbildningsuppgifterna.

Överstyrelsen anser sig emellertid inte kunna för närvarande tillstyrka

en höjning av organisations- och administrationsbidraget i den utsträckning,

som framgår av studieförbundens ansökningar, utan föreslår, att anslaget

till riksförbundens för studiecirkelverksamhet organisations- och administrationskostnader

höjes på så sätt, att det under 1949/50 kan utgå med

lika stort belopp som under 1947/48 tillskjutits av ifrågavarande studieförbund

själva. Detta innebär, att anslaget skulle höjas med 196 804 kronor

eller i avrundat belopp 195 000 kronor.

För nytillkommande statsbidragsberättigade studieförbund torde därutöver

böra anvisas ytterligare 30 000 kronor.

Departementschefen, som icke kunnat tillstyrka någon höjning av anslagsposten

1, har främst med tanke på tillkomsten av nya bidragsberättigade

studieförbund förordat en höjning av anslagsposten 2 med 50 000

kronor.

Det i motionerna 1:41 och II: 30 framställda yrkandet överensstämmer

helt med skolöverstyrelsens förslag.

Utskottet. Skolöverstyrelsen har — såsom av den lämnade redogörelsen

framgår — vitsordat, att de flesta studieförbunden, som för närvarande

befinna sig i eu kraftig expansionsperiod tack vare ett ökat intresse för

studiearbetet hos allmänheten, under det gångna budgetåret haft stora svå
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

righeter att finansiera de alltmera växande kraven på ökade insatser. Överstyrelsen

har vidare framhållit nödvändigheten av att studieförbunden

finge möjlighet att höja studiearbetets kvalitet, för vilket ändamål en ökning

av antalet centralt anställda konsulenter samt en utvidgning av studieledarutbildningen

vore ofrånkomlig. Det är enligt utskottets mening beklagligt

att det ekonomiska läget för närvarande synes lägga hinder i

vägen för genomförande av den av 1944 års folkbildningssakkunniga som

en av de angelägnaste folkbildningsuppgifterna betraktade kvalitetsförbättringen.

Utskottet hyser emellertid den förhoppningen, att så snart de

ekonomiska förhållandena det medgiva ökade medel komma att ställas

till förfogande för ifrågavarande ändamål. I nuvarande läge anser sig utskottet

icke böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 41 och II: 30 gjorda

yrkandet utan ansluter sig till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 41 och II: 30, till Bidrag

till studieförbund för organisations- och administrationskostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

550 000 kronor.

303 :o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten

vid studiehem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320,

s. 360 och 361), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett

anslag av 30 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem ett

anslag av 30 000 kronor.

304 :o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 321, s. 361—365),

föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 489 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

33 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmbäck m. fl. (I: 204) och den andra inom andra kammaren av

herr Wiklund i Stockholm m. fl. (II: 251), i vilka hemställts, att riksdagen

ville, utöver vad departementschefen förordat, bevilja till instruktörer för

nykterhetsupplysning 12 600 kronor samt till allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl. 2 700 kronor och sålunda

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

såsom bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande anvisa tillhopa 504 300 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Nyberg och Löfroth väckt

motion (II: 104), vari hemställts, att riksdagen utöver det av statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet tillstyrkta anslaget till nykterhetens

främjande anvisar ytterligare 100 000 kronor, att utgå som bidrag

till nykterhetssammanslutningarna för organisations- och administrationskostnader.

Beträffande innehållet i motionerna hänvisas i den mån detsamma ej

framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 204 och II: 104.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om höjning av anslaget

med 348 100 kronor. De av olika organisationer begärda och av

överstyrelsen tillstyrkta bidragen framgå av följande sammanställning:

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1949/50

Anslagets ändamål

1939/40

kronoi

1948/49

kronoi

begärt

bidrag

kronor

av överstyrelsen

tillstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

1. Anordnande av en allmän utbildnings- kurs i alkoholfrågan för studie- och ung- domsledare m. fl. . . ..... . .

11000

11 000

13 700

13 700

2. Föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m. . .

140 000

110 000

160 000

( + 2 700)

140 000

( + 30 000)

8 000

3. Fortbildningskurs för lärare vid högre

skolor.......... ......

—

8 000

8 000

4. Utgivande av en handledning för lärare

vid nykterhetsundervisning........

—

—

15 000

13 000

( + 13 000)

(— 10 000)

5. Anskaffande av upplysningsfilmer i alko- holfrågan ..................

—

10 000

15 000

6. Främjande av Centralförbundets för nyk- terhetsundervisning verksamhet ....

50 000

80 000

89 000

80 000

7. Främjande av De kristna samfundens

nykterhetsrörelses verksamhet......

5 000

20 000

35 000

20 000

8. Främjande av Svenska sällskapets för

nykterhet och folkuppfostran verksam- het ...............

3 425

2 000

2 000

2 000

9. Främjande av Sveriges storloges av

I. O. G. T. upplysnings- och ungdoms- verksamhet ...............

33 000

35 000

164 000

55 000

10. Främjande av Sveriges godtemplares

ungdomsförbunds verksamhet......

2 000

3 000

9 000

(+ 20 000)

5 000

11. Främjande av Sveriges blåbandsförenings

upplysnings- och ungdomsverksamhet

10 000

11000

23 500

(+ 2 000)

15 000

( + 4 000)

18 000

12. Främjande av Nationaltemplarordens

upplysnings- och ungdomsverksamhet .

11 500

11 000

20 000

9 — Dihang till riksdagens protokoll 191/9. 6

saml. Nr

«.

( + 7 000)

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1949/50

Anslagets ändamål

1939/40

kronor

1948/49

kronor

begärt

bidrag

kronor

av överstyrelsen

tijlstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

13. Främjande av nykterhetsorganisationen

Verdandis upplysnings- och ungdomsverk-

samhet...................

14. Främjande av Sveriges studerande ung-

5 000

6 000

7 000

7 000

(+1 000)

doms helnykterhetsförbunds verksamhet

15. Främjande av nykterhetsföreningen Vita

Bandets upplysnings- och ungdomsverk-

8 000

11000

17 300

17 300

( + 6 300)

samhet...................

16. Främjande av Sveriges lärares nykter-

6 000

6 000

7 500

7 500

( + 1 500)

hetsförbunds verksamhet.........

17. Främjande av Svenska läkarnas nykter-

8 500

10 000

14 000

11000

( + 1 000)

hetsförenings verksamhet.........

18. Främjande av Järnvägsmännens helnyk-

3 000

6 000

10 000

10 000

( + 4 000)

terhetsförbunds verksamhet........

19. Främjande av Sveriges polismäns helnyk-

5 000

6 000

9 000

8 000

( + 2 000)

terhetsförbunds verksamhet.......

20. Främjande av Svenska tullmännens hel-

1000

—

nykterhetsförbunds verksamhet.....

21. Främjande av Motorförarnas helnykter-

500

—

—

hetsförbunds verksamhet.........

22. Bidrag till uppehållande av internatio- nella byråns i Lausanne för alkoholismens

bekämpande (Bureau internationale contre

19 000

23 000

39 000

SO 000

( + 7 000)

1’alcoolisme) verksamhet.........

23. Instruktörer för nykterhetsupplys-

3 500

5 500

5 500

5 500

ning....................

24. Anordnande av instruktionskurser för

42 000

72 500

148 100

113 100

( + 40 600)

lärare för nykterhetsundervisningen . . .

25. Främjande av Kvinnoföreningarnas sam- arbetskommittés för nykterhetsfrågor

7 500

verksamhet.................

26. Främjande av Sveriges nykterhetssäll-

1000

10 000

10 000

( + 9 000)

skaps representantförsamlings verksamhet

27. Främjande av Kommitténs för samarbete

mellan nykterhetsrörelsen och fackför-

18 000

16 500

( + 16 500)

eningsrörelsen verksamhet.........

28. Främjande av Svenska frisksportarför-

15 000

15 000

(+15 000)

bundets verksamhet............

29. Bidrag till nykterhetssammanslutningar

för organisations- och administrations-

7 000

3 000

( + 3 000)

kostnader..................

30. Främjande av nykterheten på andra än

ovan anförda sätt och motarbetande av

170 000

( + 170 000)

dryckenskapens följder..........

3 375

7 600

—

10 000

( + 2 500)

Summa kronor

378 300

455 500

861 600

803 600

( + 348 100)

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

Departementschefen har anfört följande.

Förevarande anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört med

378 300 kronor, sänktes därefter under de två följande budgetåren

till 229 800 kronor, med vilket belopp anslaget alltså var uppfört för

budgetåret 1941/42. Anslaget har därefter successivt höjts till nuvarande

belopp, 455 500 kronor. Skolöverstyrelsen har nu föreslagit en höjning

av anslaget för nästa budgetår med ej mindre än 348 100 kronor. En

så betydande höjning av anslaget kan jag givetvis under nu rådande ekonomiska

förhållanden icke tillstyrka utan nödgas inskränka mig till att förorda,

att anslaget för nästa budgetår höjes med 33 500 kronor till 489 000

kronor. Jag har därvid ansett mig böra räkna med en ökning av bidraget

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

m. m. med 15 000 kronor, av bidraget till Kvinnoföreningarnas samarbetskommittés

för nykterhetsfrågor verksamhet med 4 000 kronor och av de till

Kungl. Maj:ts disposition stående anslagsmedlen med 4 500 kronor. Vidare

har jag ansett mig böra tillstyrka en medelsanvisning av 10 000 kronor såsom

bidrag till Kommitténs för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och

fackföreningsrörelsen verksamhet. Då i enlighet med skolöverstyrelsens förslag

några medel icke torde för nästa budgetår böra avses för anskaffande

av upplysningsfilmer i alkoholfrågan, har jag slutligen ansett mig böra räkna

med, att det belopp å 10 000 kronor, som härigenom frigöres, disponeras såsom

en första medelsanvisning till utgivande av en handledning för lärare

vid nykterhetsundervisning.

I motionerna 1:204 och 11:251 har anförts bland annat följande.

För närvarande utgår anslag till instruktörer för nykterhetsupplysning

med sammanlagt 72 500 kronor. Till tio heltidstjänstgörande instruktörer

lämnas bidrag med 6 000 kronor till varje (Sveriges storloge av IOGT 3,

De kristna samfundens nykterhetsrörelse 2, Nationaltemplarorden, Sveriges

blåbandsförening, Nykterhetsorganisationen Verdandi, Vita Bandet, Motorförarnas

helnykterhetsförbund vardera 1). Därjämte utgår bidrag med 7 000

kronor till Sveriges lärares nykterhetsförbund för en instruktör och 5 500

kronor till SSUH likaledes för en instruktör. De båda sistnämnda äro deltidstjänster.

Skolöverstyrelsen har för budgetåret 1949/50 förordat en höjning

av bidraget till varje heltidstjänstgörande instruktör till 7 000 kronor,

för instruktören hos Sveriges lärares nykterhetsförbund till 8 000 kronor och

instruktören hos SSUH till 7 100 kronor. Därjämte har överstyrelsen tillstyrkt

ansökningar om bidrag till fyra nya instruktörer. Det synes oss vara

väl motiverat, att riksdagen anvisar medel åtminstone till de av skolöverstyrelsen

förordade höjningarna i fråga om bidragen till de instruktörsbefattningar,

som redan ha inrättats.

När statsmakterna första gången beviljade bidrag till instruktörer hos

nykterhetsorganisationerna, tänkte man sig, att statsbidraget skulle täcka

ungefär halva kostnaden för varje instruktörs verksamhet. I fråga om instruktörerna

hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och SSUH utgick man

ifrån att kostnaderna väsentligen skulle täckas av statsbidraget, då verksamheten

huvudsakligen avser skolor och ifrågavarande organisationer icke

ha möjlighet att själva tillskjuta några större belopp. Med hänsyn till de

inträdda stegringarna särskilt i fråga om löner, resor och traktamentskostnader

torde statsbidraget icke svara mot förutnämnda grunder för bidragen.

Godtemplarorden bär meddelat, att man anser nödvändigt att sätta

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

en lön av minst 7 000 kronor per år, i ett Dar fall 8 000 å 9 000 kronor,

för att ha utsikt att förvärva eller behålla lämpliga krafter för uppdraget.

Denna organisation räknar med att de genomsnittliga kostnaderna för varje

instruktörs verksamhet, inberäknat resor, traktamentskostnader m. in., icke

understiga 14 000 kronor och troligen uppgå till omkring 15 000 kronor

per år.

Kostnaderna för all övrig verksamhet ha självfallet också stigit avsevärt

under senare år, och organisationerna tyngas för närvarande av ekonomiska

bekymmer. Vi finna det därför önskvärt, att statsmakterna kunna genom

ett något ökat stöd underlätta möjligheterna att hålla instruktörsverksamheten

uppe på den nivå, som varit avsikten med densamma. Man synes

böra godtaga, vad skolöverstyrelsen förordat i fråga om bidragen till varje

instruktör, vilket skulle möjliggöras med en anslagshöjning av 12 600

kronor.

I statsverkspropositionen har föreslagits ett bidrag av 11 000 kronor till

anordnande under budgetåret 1949/50 av en allmän utbildning skurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare to. fl. Liknande kurser ha anordnats

med statsbidrag sedan 1920 med tillfälliga avbrott under två år. Det

har uppdragits åt Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) att

såsom kursstyrelse anordna kurserna.

Statsbidraget till dessa kurser har under en följd av år sedan tiden före

kriget varit 11 000 kronor, och trots de starkt ökade kostnaderna har statsbidraget

icke höjts.

Efter förslag från CFN utser skolöverstyrelsen till varje kurs 50 deltagare,

som erhålla stipendium av det beviljade statsanslaget. Stipendiesumman,

som hittills har utgjort 100 kronor för varje deltagare, är avsedd att täcka

inackorderingskostnaden vid den folkhögskola, där kursen förlägges, jämte

några mindre utgifter i övrigt. Tidigare har inackordering kunnat erhållas

för fem kronor per dygn, vilket emellertid icke är möjligt i fortsättningen.

För att de avsedda kostnaderna skola kunna täckas måste stipendiesumman

höjas till 125 ä 140 kronor.

CFN har beräknat kostnaderna för nästa kurs till 13 700 kronor och har

hemställt om en höjning av statsbidraget för budgetåret 1949/50 till sagda

belopp.

Om det skulle visa sig möjligt att kunna begränsa den förutnämnda stipendiesumman

till 125 kronor per deltagare, önskar CFN erbjuda några få

representanter från de nordiska grannländerna plats vid kursen. Sådana representanter

ha deltagit flera år vid dessa kurser, vilket blivit mycket uppskattat.

I fråga om Norge har organiserats ett ömsesidigt utbyte, i det att

ett par svenska deltagare inbjudits till motsvarande norska kurs, som tillkommit

med den svenska kursen som förebild.

Då erfarenheterna visa, att utbildningskurserna i alkoholfrågan äro mycket

betydelsefulla, finna vi det angeläget, att kurserna i fortsättningen

kunna anordnas utan att antalet deltagare inskränkes. Med hänsyn härtill

synes det oss angeläget, att statsbidraget ökas med det beräknade beloppet

2 700 kronor.

Till stöd för yrkandet i motionen II: 101^ om bidrag även till nykterhetssammanslutningar

för organisations- och administrationskostnader har

framhållits bland annat, att ett dylikt bidrag skulle på ett avgörande sätt

underlätta nykterhetsföreningarnas verksamhet och därigenom även ge

mera effekt åt deras insatser i samhället.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 133

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med departementschefens

förslag höjes med 33 500 kronor till 489 000 kronor.

Utskottet får beträffande det i motionerna I: 204 och II: 251 framställda

yrkandet framhålla, att det nu med 72 500 kronor utgående beloppet till

instruktörer för nykterhetsupplysning synes knappt tillmätt med'' hänsyn

bland annat till ökade resekostnader, varför en höjning av beloppet måste

betraktas såsom i och för sig väl motiverat. Utskottet förutsätter, att när

de ekonomiska förhållandena så medgiva ifrågavarande anslagspost uppräknas

med skäligt belopp. Likaså synes det utskottet önskvärt, att

under nyss angivna förutsättning bidraget till allmän utbildningskurs i

alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. förstärkes. I nuvarande

läge anser utskottet sig emellertid böra avstyrka bifall till motionerna I: 204

och II: 251 liksom även till motionen II: 104.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag

samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 251 ävensom

motionen II: 104, såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för

budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 489 000 kronor.

305:o) Utbildningskurser i esperanto för lärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 322, s. 365 och 366), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser i esperanto för

lärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

306:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med

Kungl. Majds förslag (punkt 323, s. 366 och 367), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika:

Understöd för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

307:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 324, s. 367), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 400 kronor ävensom ändring av anslagets natur från obetecknat

anslag till förslagsanslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 kronor.

308:o) Statens studielån: Studielanenämnden.'' I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 325, s. 367 och 368), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

85 000 kronor.

309:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326,

s. 368), vilket innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till

''postverket jör dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 kronor.

310:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 327, s. 368 och 369), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Avlöningar för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 86 800

kronor.

311 :o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 328, s. 369), vilket innebär en anslagsminskning

med 9 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 8 000

kronor.

312:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 329, s. 369), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Samfundet för hembygdsvård

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

313:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330, s. 370 och 371), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1949/50, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 104 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 92 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 41 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 17 350

Summa kronor 256 000;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 256 000 kronor.

314:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning

med 24 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 73 600 kronor.

315:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 373), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 kronor.

316:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 373), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

317:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott

och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334,

s. 373), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. in. för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

318:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 335, s. 373), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

319:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och

Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 374), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 21 400 kronor.

320:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 337, s. 374), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

321 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 375), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1949/50

anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

322:o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 375), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till främjande av humanistisk

forskning för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 650 000 kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

323:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 340, s. 375—378) föreslagit riksdagen att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

91 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 41 000 kronor.

Departementschefen har i förevarande sammanhang anfört bland annat

följande.

Beträffande storleken och sammansättningen av det medicinska forskningsrådet

vill jag erinra om att i det sakkunnigförslag, som lag till grund

för propositionen 1945: 301 angående inrättande av ett medicinskt forskningsråd

m. m., föreslogs, att rådet skulle bestå av fjorton medlemmar av

vilka åtta skulle vara aktiva human-medicinska forskare. Därigenom skulle

rådet enligt de sakkunnigas mening tillförsäkras nödvändig medicinsk

expertis. I propositionen förordades emellertid i anslutning till vissa remissyttranden

ett något mindre råd, bestående av en ordförande och nio

ledamöter. Riksdagen beslöt för sin del en viss ändring i detta förslag

och i enlighet härmed fastställdes sedermera rådets sammansättning till

den nuvarande, d. v. s. ordförande och tio ledamöter av vilka fem representera

den aktiva human-medicinska forskningen. Vid behandlingen av

denna fråga förutsattes emellertid såväl av departementschefen som av riksdagen

(skrivelsen nr 511), att frågan om rådets lämpliga sammansättning

kunde komma att aktualiseras framdeles, sedan rådet varit i verksamhet

någon tid. De erfarenheter, som under rådets hittillsvarande verksamhet

vunnits, ha nu föranlett rådet att förorda en viss ökning av antalet ledamöter

i syfte att förstärka den human-medicinska forskningens representation.

I samband härmed har rådet även tagit upp frågan om vilken ändring

i dess sammansättning, som må föranledas av tillkomsten av en medicinsk

högskola i Göteborg och en tandläkarhögskola i Malmö. Forskningsrådets

ifrågavarande framställning är alltjämt föremål för remissbehandling, varför

jag icke nu är beredd att taga slutlig ställning till denna. De däri

berörda frågorna synas emellertid vara av den art, att de icke påkalla något

beslut av riksdagen. Därest riksdagen icke framställer erinran häremot,

torde det alltså framdeles få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta angående

forskningsrådets sammansättning. De ifrågasatta ändringarna i rådets organisation

beräknas — enligt vad jag under hand inhämtat — icke påverka

anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 91 000 kronor.

Vad beträffar det medicinska forskningsrådets organisation har utskottet

icke funnit något att erinra mot att Kungl. Maj:t framdeles beslutar angående

rådets storlek och sammansättning. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att en viss ökning av antalet ledamöter synes utskottet befogad

med hänsyn till tillkomsten av en ny medicinsk läroanstalt i riket och i

syfte att förstärka den human-medicinska forskningens representation.

Utskottet hemställer,

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 91 000 kronor.

324:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk

forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 341, s. 379 och 380) föreslagit riksdagen

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett

reservationsanslag av 1 100 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

100 000 kronor med hänsyn till att under anslaget medel beräknats jämväl

till den försvarsmedicinska forskningen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Huss väckt motion (II: 63), i vilken hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att för budgetåret 1949/50 till statens medicinska

forskningsråds förfogande ställes ett anslag av 52 000 kronor för medicinsk

publiceringsverksamhet, varav 32 000 kronor för understöd till vissa i

motionen angivna medicinska tidskrifter och 20 000 kronor för översättning

och språkgranskning.

I motionen anföres i huvudsak följande.

De medicinska högskolornas organisationskommitté har i andra delen

av sitt betänkande (SOU 1947: 66) bland annat föreslagit, att ett årligt anslag

av 275 000 kronor ställes till statens medicinska forskningsråds förfogande

för medicinsk publiceringsverksamhet, från vilket belopp dock

borde avräknas den del av anslaget för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker som hittills tillfallit den medicinska publiceringsverksamheten,

nämligen 27 400 kronor per år. Något anslag för detta ändamål har

emellertid icke upptagits i 1949 års statsverksproposition.

Det är obestridligt, att den medicinska forskningen inom landet har föga

betydelse, därest resultaten av denna forskning icke kunna publiceras. En

stor del av de svenska medicinska tidskrifterna äro så starkt specialiserade,

att omkostnaderna för desamma icke kunnat täckas av prenumerantavgifter,

trots att dessa satts relativt högt. Bristen har täckts genom tillskott

från författarna, från stiftelser och fonder, föreningar och från förutnämnda

anslag av 27 400 kronor.

Uppenbarligen kan man icke i längden räkna med att denna verksamhet

skall finansieras bland annat genom ekonomiska uppoffringar från författarnas

och föreningarnas sida, vilka t. ex. i fråga om Uppsala läkareförenings

förhandlingar uppgått till i genomsnitt 3 099 kronor per år.

Omnämnas bör att anslag utgår till statens naturvetenskapliga forskningsråd

för naturvetenskaplig publiceringsverksamhet med 300 000 kronor

årligen från och med budgetåret 1947/48. Sistnämnda verksamhet torde

emellertid kunna räkna på betydligt mindre anslag från enskilda fonder än

den medicinska.

Det begärda anslaget av 275 000 kronor utgöres av följande delposter:

medicinska tidskrifter 130 000, doktorsavhandlingar 100 000, översättning

och språkgranskning 20 000, särskilda behov 25 000.

Då doktorsavhandlingarna torde komma att ges ekonomiskt understöd i

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

annan ordning, synes frågan om anslag till medicinska tidskrifter och till

översättning och språkgranskning vara av särskild vikt. Översättningen av

tidskriftsartiklar, som avses med nyssnämnt anslag av 20 000 kronor, har

hittills i regel skett på författarens bekostnad. Detta anslag synes därför i

hög grad behjärtansvärt.

I fråga om tidskrifterna torde man med hänsyn till den statsfinansiella

situationen böra tills vidare inskränka sig till anslag till sådana tidskrifter,

som äro i uppenbart behov härav, nämligen följande:

Uppsala läkareförenings förhandlingar.................. kronor 3 000

Nordisk medicin .................................... » 20 000

Acta medica ........................................ » 5 000

Acta radiologica..................................... » 2 000

Acta pathologica et microbiologica ............ » 2 000

Summa kronor 32 000.

TJtskottet får med anledning av vad i motionen II: 63 anförts och

yrkats erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1948 från

det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget av 200 000 kronor till

Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker anvisat

dels 3 500 kronor för utgivande av Uppsala läkareförenings förhandlingar,

dels 6 000 kronor för utgivande av tidskriften »Acta medica scandinavica»,

dels 3 500 kronor för utgivande av tidskriften »Acta radiologica», dels ock

4 000 kronor för utgivande av tidskriften »Acta pathologica et microbiologica

scandinavica». Beträffande tidskriften »Nordisk medicin» synes någon

ansökning om understöd icke hava ingivits till Kungl. Maj:t. Utskottet,

som väl inser betydelsen av att de ovannämnda tidskrifterna komma i åtnjutande

av understöd, förutsätter, att de under år 1949 komma att i minst

samma utsträckning som nu tillgodoses med anlitande av medel ur det s. k.

lärdaverksanslaget och att framställning jämväl kommer att ingivas till

Kungl. Maj:t om bidrag till tidskriften »Nordisk medicin». Med hänsyn till

vad sålunda anförts och då utskottet icke heller i övrigt ansett sig böra

biträda motionärens förslag finner utskottet motionen II: 63 icke böra till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av

1 100 000 kronor till främjande av medicinsk forskning hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 63, till Statens medicinska

forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000

kronor.

325:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 380), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

326:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

343, s. 380 och 381), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av naturvetenskaplig forskning för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor.

327:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

344, s. 381), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 300000

kronor.

328:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 381

och 382), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

329:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 346, s. 382), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av samhällsvetenskaplig forskning för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 300000

kronor.

330:o) Flyg- och navalmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 347, s. 382—384) hemställer utskottet.

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinsk forskning

för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av

220 000 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141

331 :o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 348, s. 385), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergijorskning för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor.

332:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 349, s. 385 och 386), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Konung Gustav F:s

forskningsinstitut för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag

av 105 000 kronor.

333:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 350, s. 386), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi för budgetåret 1949/50 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

334:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 351, s. 386 och 387), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 62 000 kronor.

335:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 387 och

388), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1949/50 anvisa

ett anslag av 75 000 kronor.

336:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 388), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. 11.

Thörnberg för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

3 000 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

337:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s. 388), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

338:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj-.ts

förslag (punkt 355, s. 388 och 389), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till samfundet De nio

för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

339:o) Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 389) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskaplig expedition

till Antarktis för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

Diverse.

340:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 357, s. 390), vilket beträffande det förstnämnda anslaget

innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande det andra anslaget en

anslagshöjning med 1 159 000 kronor, beträffande det tredje anslaget en

minskning med 381 000 kronor och beträffande det sista anslaget en höjning

med 147 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 7 456 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 627 000

kronor;

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 658 000

kronor.

341 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 390), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för up-plåten mark för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 14 500 kronor.

342:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 359, s. 390 och 391), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

343:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s.

391 och 392), vilket innebär en anslagshöjning med 3 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 12 700 kronor.

344:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 392 och 393), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i

Rom m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

53 700 kronor.

345 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 393), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1949/50 anvisa ett

anslag av 1 800 kronor. ,

346:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 363, s. 393 och 394), vilket innebär en anslagsminskning med 6 700

kronor, hemställer utskottet,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 4 400

kronor.

347:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 364, s. 394 och

395), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1949/50

anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

348:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 395), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

349:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 395 och 396), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 237 600 kronor.

350:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368,

s. 397—400), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 75 000

kronor.

351 :o) Bidrag till svenskt deltagande i sjätte nordiska yrkesskolmötet

j Reykjavik år 1949. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

369, s. 401) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenskt deltagande i

sjätte nordiska yrkesskolmötet i Reykjavik år 19J+9 för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

352 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 401 och 402) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor.

353:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371,

s. 402), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

354:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 402), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

355:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 373,

s. 402), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 150 000

kronor.

356 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 403), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1949/50 anvisa ett

förslagsanslag av 130 000 kronor.

357:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 403), vilket innebär en

anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre

kommunala skolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

10 — Bihang till riksdagens protokoll 19-49. 6 samt. Nr 8.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

358 :o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkten 376) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

denna dag särskilt utlåtande, vilket härmed

anmäles.

359:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 377, s. 403), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

Uppskjutna frågor.

360:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de

punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får

för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 22 mars 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,

Sven Larsson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Heiding, Gillström, Berling, Johan

Eric Ericson, Hesselbom, Bergh och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik,

Mårtensson i Uddevalla, Larsson i Stockholm, Wallentheim, Lindholm,

Hoppe, Thapper, Onsjö, Birke, Jansson i Kalix och Widén;

dock att

vid behandlingen av punkterna 5:o)—360:o) deltagit herr Åkerström i

stället för herr Jansson i Kalix, vid behandlingen av punkterna 291 :o)—

360:o) deltagit herr Bergstrand i stället för herr Malmborg i Skövde samt

vid behandlingen av punkten 304:o) deltagit herr Ståhl i stället för herr

Larsson i Stockholm.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147

Reservationer:

1) vid ''punkten 3:o) (Riksarkivet: Avlöningar) av herrar Johan Bernhard

Johansson, Pauli, Sven Larsson, Ohlon, Bergh, Malmborg i Skövde,

Larsson i Stockholm, Hoppe och Widén, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka i motionerna I: 20 och II: 22 framfört förslag om återbesättande

av en vakant förste arkivariebefattning och att därför

dels den del av utskottets yttrande (s. 4), som börjar med orden »I samband»

och slutar med orden »anförda hemställa» bort hava följande lydelse:

»Den i motionerna omförmälda förste arkivariebefattningen (lönegraden

Ca 29) finnes för närvarande upptagen på riksarkivets personalförteckning.

Befattningen är emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t den 21

november 1941 och den 12 juni 1942 tills vidare vakanssatt. Ett återbesättande

av denna tjänst — såsom motionärerna påyrkat — innebär

alltså icke inrättandet av en ny befattning vid riksarkivet utan allenast ett

utnyttjande till fullo av den för ämbetsverket avsedda personalkadern.

Enligt utskottets mening torde ett återbesättande av nämnda befattning

därför icke komma att föregripa den omorganisation av riksarkivet, vartill

en blivande utredning rörande arkivorganisationen kan giva anledning.

Med hänsyn härtill och då riksarkivets nuvarande arbetsuppgifter synas

nödvändiggöra att ämbetsverket erhåller den personalförstärkning, som

förste arkivariebefattningens återbesättande innebär, har utskottet funnit

sig böra tillstyrka bifall till vad i motionerna I: 20 och II: 22 i förevarande

avseende hemställts.

På grund härav och då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag böra de i riksarkivets avlöningsanslag

ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till

rörligt tillägg ökas med i avrundade tal 13 200 respektive 1 600 kronor till

285 200 respektive 54 900 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma höjas

med (13 200 + 1 600 =) 14 800 kronor till (519 500 -f 14 800 —) 534 300

kronor.»

dels och utskottet under I. bort hemställa:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 20 och II: 22, i vad

de avse återbesättande av en vakant förste arkivariebefattning,

a) godkänna följande---Ce 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 285 200

2. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie per
sonal

............................ » 194 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 54 900

Summa kronor 534 300;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 534 300 kronor.»

2) vid punkten ol:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner

för kyrklig och social tjänst) av herrar Hesselbom, Mårtensson i Uddevalla,

Wallentheim, Lindholm, Åkerström och Thapper, vilka ansett, att utskottet

bort avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och att därför utskottets

hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.»

3) vid punkten 138:o) (Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån)

av herr Bergh.

4) vid punkten 227:o) (Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad

korrespondens- och radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid

kombinerad korrespondens- och radioundervisning) av herrar Bergh, Svensson

i Grönvik och Birke, vilka ansett, att utskottet bort begränsa sig till

att tillstyrka anvisande av medel till anordnande av ifrågavarande undervisning

enlig det av skolkommissionen såsom alternativ II betecknade förslaget

med en utökning av antalet handledartimmar från två till tre veckotimmar,

vilket i förhallande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskad

medelsanvisning under förevarande två anslag av 10 000 respektive 170 000

kronor, och att därför utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

för budgetåret 1949/50 anvisa

a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett reservationsanslag

av 135 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av

170 000 kronor.»

5) vid punkterna 271 :o) och 272:o) (Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Under
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 149

stöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning) av herr Malmborg i

Skövde.

6) vid punkten 302:o) (Bidrag till studieförbund för organisations- och

administrationskostnader) av herr Wallentheim.

7) vid punkten 307^:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Ståhl, Bergstrand och

Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 204 och II: 251 angående ökat statsbidrag till instruktörer för nykterhetsupplysning

med 12 600 kronor och till allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl. med 2 700 kronor och att därför

dels utskottets yttrande (s. 133) bort hava följande lydelse:

»Utskottet. Den i motionerna I: 204 och II: 251 föreslagna höjningen av

anslaget till instruktörsverksamheten inom nykterhetsorganisationerna synes

vara nödvändig och väl motiverad. Skall upplysningsarbetet bli fruktbärande

och fylla den uppgift det otvivelaktigt har i vårt samhälle, måste

vikt läggas vid att de instruktörer, som anställas, äro väl kvalificerade för

sina arbetsuppgifter. Om ifrågavarande organisationer icke erhålla tillräckliga

anslagsmedel, föreligger risk, att de icke kunna besätta dessa tjänster

med tillräckligt kvalificerad arbetskraft. När riksdagen första gången beviljade

anslag till denna instruktörsverksamhet, tänkte man sig, att statsbidraget

skulle täcka ungefär halva kostnaden för varje instruktörs verksamhet.

Med hänsyn till höjda omkostnader för löner, resor, traktamenten

och verksamheten i övrigt uppgår enligt uppgift av Godtemplarorden kostnaderna

till 14 000 kronor per instruktör. De nu utgående statsbidragen utgöra

i regel 6 000 kronor. Skolöverstyrelsen har ansett, att en höjning av

detta belopp därför vore skälig. Även utskottet anser, att övervägande skäl

tala härför och att ifrågavarande anslag bör för detta ändamål uppräknas

med det av motionärerna angivna beloppet 12 600 kronor.

Vad därefter angår anslaget till allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl. förtjänar påpekas, att anslaget nu utgår

med oförändrat belopp i förhållande till tiden före kriget. Då det är

angeläget, att dessa utbildningskurser i fortsättningen kunna anordnas med

oförändrat antal deltagare, synes det berättigat att något höja anslagsbeloppet.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning har beräknat, att så skall

kunna ske, om anslaget höjes med 2 700 kronor. Utskottet anser för sin del,

att en sådan justering uppåt av anslaget är befogad.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet, att förevarande

anslag höjes med (12 600 + 2 700 =) 15 300 kronor utöver vad Kungl.

Maj:t föreslagit och alltså uppföres med (489 000 + 15 300 =:) 504 300

kronor. Motionen II: 104 anser utskottet sig i nuvarande statsekonomiska

läge icke böra biträda.»

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 204 och II: 251 ävensom

med avslag å motionen II: 104, såsom Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av

504 300 kronor.»

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

76.

Uppsala universitet:

Avlöningar.

78.

Materiel m. m.

82.

Lunds universitet:

Avlöningar.

84.

Materiel m. in.

87.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar.

99.

Bidrag till Stockholms högskola.

100.

Bidrag till Göteborgs högskola.

104.

Tandläkarhögskolan i Malmö:

Avlöningar.

148.

Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

163.

Skolöverstyrelsen:

Avlöningar.

164.

Omkostnader.

165.

Försöksverksamhet m. m.

166.

Allmänna läroverken:

Avlöningar.

171.

Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring.

220.

Folkskolinspektionen:

Avlöningar.

Omkostnader.

275.

Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar.

Omkostnader.

305.

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

367.

Kostnader i samband med Sveriges anslutning till Unesco.

376.

Provisoriskt lönetillägg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1949 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

490619

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1949/50 und s. 1 i texten