Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angaende anslag för budgetåret 19^9/50 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1949-04-22 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:80, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angaende anslag för budgetåret 19^9/50 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 80.

9

Nr 80.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angaende

anslag för budgetåret 19^9/50 till avlöningar vid de

allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,

punkten 166, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1949/50 till Allmänna läroverken: Avlöningar beräkna

ett förslagsanslag av 60 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t i propositionen

nr 55, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 18 februari 1949, för riksdagen framlagt

slutliga förslag i ämnet.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,

punkten 171, föreslagit riksdagen att till Arvoden åt lärarkandidater under

provårstjänstgöring för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av

320 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ohlon (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herr von

Friesen (II: 308), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att från och

med budgetåret 1949/50 bevilja anslag för en statens aftonskola vid högre

allmänna läroverket i Majorna i Göteborg, samt att pa grund härav förslagsanslaget

till avlöningar vid de allmänna läroverken för budgetåret

1949/50 måtte, utöver vad Kungl. Maj:t i proposition nr 55 till årets riksdag

föreslagit, höjas med 16 500 kronor;

dels en inom första kammaren av herr Ohlon väckt motion (I: 40), vari

hemställts, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om att energiska åtgärder vidtagas i motionens syfte för att effektivisera

tillströmningen till läroverkslärarbanan, samt att de nya ordinarie

tjänster, som måste inrättas vid läroverken, måtte få karaktären av gymnasieadjunktstjänster

i lönegrad Ca 29;

dels ock en inom första kammaren av herr Arrhén väckt motion (I: 91),

vari hemställts, att riksdagen måtte dels skyndsamt upptaga i motionen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 80.

behandlade problem om lärarbristen vid våra högre skolor till övervägande

och vidtagande av verksamma åtgärder, dels ock, under i motionen angiven

förutsättning, anvisa till

1. Förstärkning av det under åttonde huvudtiteln upp
förda

anslaget Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring

.................................. kronor 160 000

2. Ökad ersättning för övertimmar vid föreslagen upp
flyttning

i löneklass ............................ » 150 000

3. Pensionerade lärares löneförmåner i samband med upp
flyttning

i löneklass ............................ » 50 000

eller tillhopa kronor 360 000.

Beträffande innehållet i motionerna, i den mån detsamma ej framgår av

den följande redogörelsen, torde få hänvisas till motionerna I: 240, I: 40

och I: 91.

I. Organisationsfrågor.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels besluta, att en ny 5-årig samrealskola skall successivt från och med

budgetåret 1949/50 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

inrättas i Blackeberg i Stockholm under villkor att Stockholms stad åtager

sig att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engångsanslag

av minst 20 000 kronor till bestridande av kostnader för anskaffande

av undervisningsmateriel och bibliotek vid samrealskolan;

dels besluta, att den från och med läsåret 1948/49 nyinrättade 5-åriga

realskollinjen vid realskolan för gossar i Malmö skall överflyttas till Johannes

samrealskola i Malmö och därvid upplåtas även för flickor, vilken

överflyttning skall tillgå så, att från och med läsåret 1949/50 en avdelning

av klass 1J och en av klass 25 överflyttas till Johannes samrealskola och de

följande läsåren successivt upprättas ytterligare en klass av linjen; skolande

såsom villkor för organisationsändringen gälla, att Malmö stad för den ombildade

samrealskolan tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;

dels ock besluta, att en 5-arig realskollinje skall upprättas vid samrealskolan

i Lund och att samtidigt en av de 7-åriga linjerna vid kommunala

flickskolan därstädes skall indragas, vilken organisationsändring skall ske

successivt med en klass om året, börjande med l5 respektive l7 från och

med läsaret 1949/50; skolande sasom villkor för organisationsändringen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr SO.

gälla, att Lunds stad åtager sig att för den ombildade samrealskolan tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder

åt erforderlig vaktmästarpersonal.

Framställningar om upprättande av nya statliga

gymnasier. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att under år 1948 framställningar

gjorts om inrättande av nya statliga gymnasier i Värnamo,

Älmhult, Söderhamn och Ljungby. Skolöverstyrelsen har i utlåtanden över

framställningarna erinrat, att 1946 ars skolkommission hade i uppdrag

bland annat att utreda frågan om eventuell utvidgning av den statliga

gymnasieorganisationen, varför ansökningarna syntes böra överlämnas till

kommissionen för beaktande i samband med nämnda uppdrag.

Upprättande av samrealskola i Blackeberg i Stockh

o 1 in. Genom statsmakternas beslut har från och med innevarande budgetår

upprättats en samrealskola i Brännkyrka. I den skrivelse från Stockholms

stad, vari framställning gjordes om inrättande av sagda läroverk,

anhölls även att Kungl. Maj:t ville föranstalta om sådan förstärkning av

läroverksorganisationen inom de södra och västra förortsområdena, som i

övrigt påkallades av huvudstadens befolkningsutveckling. I utlåtande den

10 november 1947 över framställningen framhöll överstyrelsen, efter att

ha förordat upprättande av en samrealskola i Brännkyrka, att även inom

de västra förorterna realskoleproblemet vore brännande och att ett starkt

behov förelåge av en ny realskola i detta område för att avlasta Ängbyläroverket,

som eljest snart skulle bli oformligt stort. Överstyrelsen förklarade

sig emellertid icke beredd att då framlägga nagot konkret förslag

i ämnet, men hade för avsikt att hos Stockholms stad begära ett preciserat

förslag härutinnan. Sedan dylik begäran framställts, ha s ta ds jul l ma It t irj c i

Stockholm i skrivelse den 19 maj 1948 hemställt, att Kungl. Maj:t ville

vidtaga åtgärder för upprättande senast från och med hösten 1949 av ett

nytt samläroverk i Blackeberg. Framställningen har tillstyrkts av överstathållar

ämbetet.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 2 september 1948 över framställningen

föreslagit, att en samrealskola med fyra 5-åriga linjer måtte successivt

från och med det budgetår, da Stockholms stad ställt lämpliga lokaler

till förfogande, dock tidigast budgetåret 1949/50, upprättas i Blackeberg,

att en rektorstjänst i Cb 9 och tre adjunktstjänster måtte inrättas vid

skolan från och med det budgetår då den börjar sin verksamhet, samt att

för nämnda budgetår måtte anvisas i runt tal 72 000 kronor för ändamålet.

Överflyttning av en 5-årig realskollinje från realskolan

i Malmö till Johannes samrealskola d ä rstädes.

Vid realskolan i Malmö (endast för gossar) har genom Kungl.

Maj:ts beslut den 13 augusti 1948 under läsåret 1948/49 fått upprättas en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr SO.

femte avdelning av klass l5. På grund av bristande utrymme i realskolans

lokaler har denna avdelning förlagts till Johannes samrealskola i Malmö.

Sistnämnda skola, som från och med budgetåret 1947/48 står under ombildning

från kommunal mellanskola, är organiserad endast med 4-årig

realskollinje.

I skrivelse den 29 oktober 1948 ha stadsfullmäktige i Malmö anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte medgiva, att en 5-årig realskollinje överflyttas från

realskolan i Malmö till Johannes samrealskola på så sätt, att från och med

läsåret 1949/50 en avdelning av klass l5 och en av klass 25 upprättas vid

samrealskolan och följande år successivt följande klasser av linjen och att

samtidigt den från och med innevarande läsår nyinrättade linjen vid realskolan

indrages. Staden har samtidigt gjort vederbörliga åtaganden rörande

tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

för den föreslagna nya linjen vid samrealskolan.

Skolöverstyrelsen har funnit starka skäl tala för bifall till framställningen.

Några ekonomiska konsekvenser vore icke förknippade därmed,

ej heller andra konsekvenser, som kunde inge tvekan.

Upprättande av en 5-årig realskollinje vid samrealskolan

i Lund och samtidig indragning av en 7-å r i g

linje vid kommunala flickskolan därstädes. Den kommunala

flickskolan i Lund omfattar dels en 7-årig linje, som bygger på

folkskolans fjärde klass, dels ock en 6-årig linje, byggande på folkskolans

sjätte klass. Övergång kan ske till första ringen av 4-årigt gymnasium från

klass 57 respektive klass 46, varvid prövning fordras i matematik och kemi.

På den 7-åriga linjen finnas för närvarande dubbla avdelningar av klasserna

l7—57. — Samrealskolan i Lund, som från och med budgetåret 1948/49

står under ombildning från kommunal mellanskola, är organiserad endast

med 4-årig linje. Kommunala flickskolan och samrealskolan (kommunala

mellanskolan) äro inrymda i samma byggnad och ha gemensam rektor. —

Vidare ma här nämnas, att katedralskolans i Lund realskola är organiserad

med 5-årig linje och upplåten endast för gossar.

I skrivelse den 29 juni 1948 ha stadsfullmäktige i Lund anhållit, antingen

att en 5-årig realskollinje för flickor upprättas vid samrealskolan i Lund

och att samtidigt en av de 7-åriga flickskollinjerna indrages, eller att flickor

1 viss närmare angiven utsträckning få tillträde till den 5-åriga realskolan

vid katedralskolan. Skolöverstyrelsen har funnit den förstnämnda anordningen

ur olika synpunkter lämpligast.

Beräkning av antalet klassavdelningar in. m. Överstyrelsen

har beräknat det totala antalet klassavdelningar nästa läsår till

2 950, innebärande en ökning med 168 avdelningar. Tages hänsvn även till

den föreslagna samrealskolan i Blackeberg samt den förordade 5-åriga linjen

vid samrealskolan i Lund, ökas dessa siffror med 3 till 2 953 respektive 171

avdelningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 80.

13

Överstyrelsen har fäst uppmärksamheten på två mindre väl besökta utbildningslinjer,

nämligen den fyraåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket

i Boden och den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i

Lärjungeantal

Linje

Höstterminen 1947

Höstterminen 1948

9 +12+ 6 + 5 = 32

5 + 12 + 12 + 6 = 35

9 + 14 + 13 = 36

7 + 12 + 11 = 30

Deirananue laummjcn i . o ^ #

elever får ske först vid ett lärjungeantal av minst 8, såvida ej Kungl. Maj:t

efter särskild framställning annorlunda bestämmer. Intagning å den treåriga

latinlinjen vid läroverket i Skara har av överstyrelsen förutsatts skola

kunna ske endast efter särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t, varvid överstyrelsen

räknat med att sådant medgivande skall lämnas, om \ id höstterminens

början antalet godkända inträdessökande uppgår till minst 10.

Departementschefen. Beträffande frågan om upprättande av

nya statliga gymnasier samt den föreslagna nya samrealskolan i Blackeberg

har departementschefen anfört följande.

Under de senaste åren ha statsmakterna, då fråga varit om upprättande

av nya statliga gymnasier, intagit den ståndpunkten, att en utvidgning

av gymnasieorganisationen borde undvikas för att man så litet som niöjligt

skulle föregripa en allmän översyn av denna organisation i samband

med en kommande skolreform. Da skälen för en avvaktande hållning i

denna fråga alltjämt kvarstå, är jag icke beredd att nu till prövning

upptaga de framställningar om inrättande av statliga gymnasier, som inkommit

till Kungl. Maj:t, sedan motsvarande spörsmål förra aret framlades

för riksdagen, nämligen ansökningarna beträffande Varnamo, Almhult,

Söderhamn och Ljungby. Det må framhållas, att av dessa stader för

närvarande endast Söderhamn har kommunalt gymnasium, till detta utgar

sedan flera år statligt understöd.

Genom att från och med innevarande budgetår en samrealskola upprättats

i Brännkyrka har, såvitt gäller Stockholms södra förorter, det mest

trängande behovet av läroverksplatser i realskolan blivit åtminstone tor

närvarande i huvudsak tillgodosett. Vad som nu närmast pakallar uppmärksamhet

från statsmakternas sida är situationen i de västra *örort®ri}aDen

alltjämt fortgående befolkningstillväxten i dessa delar av Stockholm

har medfört, att gränsen för det relativt nyupprättade Angby-läroverkets

kapacitet redan nu får anses överskriden. Den kraftiga tillströmningen till

realskolan har föranlett, att intagningen i klass D vid namnda läroverk

under de senaste budgetåren gjorts väsentligt större än vad som enligt de

ursprungliga planerna avsetts. Trots att gymnasiet innevarande läsår endast

är uppbyggt till ungefär hälften, är läroverket för närvarande landets

största med icke mindre än omkring 090 elever. Denna siffra kan om ett

par år, när gymnasiet är färdigorganiserat, beräknas överstiga 1 200, vilket

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 80.

skulle innebära, att läroverket skulle bli mer än dubbelt så stort som

vad man sedan länge ansett som en ur pedagogiska och andra synpunkter

godtagbar maximiorganisation för ett läroverk. Det synes uppenbart, att

detta är en utveckling, som bör förhindras. Därtill kommer, att antalet

avvisade godkända inträdessökande till klass l5 i de västra förorterna, trots

Ängby-läroverkets ansvällning, är mycket stort. Sålunda måste våren 1948

158 godkända inträdessökande avvisas i klass l5 av de båda statliga läroverken

i Bromma. Motsvarande antal våren 1947 var 82.

Nu angivna omständigheter motivera enligt min uppfattning att ytterligare

ett läroverk inrättas i dessa delar av Stockholm. Detta synes, såsom

överstyrelsen förordat, lämpligen böra förläggas till Blackeberg, d. v. s.

det bostadsområde, som vidtager omedelbart väster om Ängby. Läroverket,

som tills vidare endast bör organiseras som samrealskola, torde böra omfatta

fyra 5-åriga linjer. Jag förutsätter därvid, att två av dessa linjer skola

överflyttas från nya elementarskolan i Ängby. Den nya samrealskolan

torde, därest lokalfragan kan ordnas, böra träda i verksamhet instundande

hösttermin. Sedvanliga villkor om tillhandahållande av lokaler in. m. böra

givetvis uppställas, varjämte bör fordras, att Stockholms stad beviljar ett

engångsanslag för undervisningsmateriel och bibliotek. Överstvrelsen har

i sistnämnda hänseende föreslagit 10 000 kronor. Erfarenheten under de

senare aren har emellertid visat, att detta belopp med gällande priser för

materiel och böcker är otillräckligt. Jag anser mig därför böra föreslå, att

som villkor uppställes, att Stockholms stad beviljar ett engångsanslag av

20 000 kronor till undervisningsmateriel och bibliotek vid den nya samrealskolan.

Statens kostnader för läroverket har överstyrelsen beräknat till i runt

tal 72 000 kronor under det första budgetåret och omkring 327 000 kronor

vid fullt genomförd organisation. Dessa beräkningar ha icke givit mig anledning

till erinran.

Departementschefen har vidare funnit den ifrågasatta organisationsförändringen

i Malmö ändamålsenlig samt tillstyrkt förslaget, varvid förutsatts

att den ifragavarande 5-ariga realskollinjen efter överflyttningen skulle

stå öppen även för flickor.

Organisationsproblemet i Lund har departementschefen i likhet med

skolöverstyrelsen ansett böra lösas genom upprättande vid samrealskolan

därstädes av en 5-årig realskollinje och samtidigt indragande av en 7-årig

linje vid kommunala flickskolan.

Departementschefen har jämväl anslutit sig till vad överstyrelsen föreslagit

angående intagning av elever å den 4-åriga latinlinjen i Boden och

den 3-åriga latinlinjen i Skara.

Mot ionerna 1:24 0 och 11:3 08. Till stöd för det i dessa motioner

framförda yrkandet om upprättande av en statens aftonskola i Göteborg

har anförts i huvudsak följande.

Den 5 februari 1948 beslöto Göteborgs stadsfullmäktige att hos Kungl.

Maj:t göra framställning om anordnande från och med läsåret 1948—1949

av aftonundervisning å såväl realskole- som gymnasiestadiet vid högre allmänna

läroverket i Majorna i Göteborg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Framställningen föregicks av en av stadskollegiet i Göteborg verkställd

utredning, som visade, att behov av en dylik undervisning foreianns i staden,

allrahelst som inga privata läroanstalter dar existerade för sadana förvärvsarbetande

personer, som först vid mera mogen ålder fatt möjlighet

att ä"na sig åt studier. Såsom förebild för den ifrågasatta aftonskolan sattes

den av staten alltsedan år 1938 bedrivna aftonundervisningen vid högre

allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm. .

Skolöverstyrelsen har den 18 november 1948 till Kungl. Maj:t avgivit

yttrande rörande den av stadsfullmäktige i Göteborg gjorda hemställan och

föreslagit att vid högre allmänna läroverket i Majorna måtte från och med

budgetåret 1949/50 successivt anordnas aftonundervisnmg för real- och

studentexamen i Göteborg, organiserad med fyraårig realskola och fyraårigt

latin- och realgymnasium. Undervisningen skulle bestridas av timlärare.

För det första budgetåret skulle statens utgifter belöpa sig till 16 500

kronor. Vid fullt genomförd organisation beräknades statens kostnad till

ca 83 000 kronor årligen.

Utskottet. Liksom departementschefen anser utskottet, att prövningen

av framställningarna om inrättande av statliga gymnasier i Värnamo,

Älmhult, Söderhamn och Ljungby bör anstå till den allmänna översyn av

gymnasieorganisationen, som torde böra komma till stånd i samband med

en blivande skolreform.

I likhet med departementschefen har utskottet vidare funnit den kraftiga

ansvällningen av nya elementarskolan i Ängby samt det under senare

år stora antalet avvisade godkända inträdessökande till klass D i de västra

förorterna motivera, att ytterligare ett läroverk inrättas i dessa delar av

Stockholm. Utskottet tillstyrker därför, att i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag från och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t

bestämmer en samrealskola, tills vidare omfattande fyra 5-ariga linjer, upprättas

i Blackeberg.

De av departementschefen förordade organisationsändringarna i Malmö

och Lund har utskottet funnit ändamålsenliga, varför utskottet ansett sig

böra tillstyrka desamma.

Vad departementschefen föreslagit rörande intagningen av elever å vissa

läroverkslinjer har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Med anledning av det i motionerna I: 240 och II: 308 framförda yrkandet

om anvisande av medel från och med budgetåret 1949/50 till en statens

aftonskola i Göteborg far utskottet erinra, att utskottet ar 1938, da fråga

var om upprättandet av den nuvarande aftonskolan vid högre allmänna

läroverket å Kungsholmen i Stockholm, framhöll önskvärdheten av att

kunna tillvarataga studiebegåvningen hos dem, som icke kunnat i normal

ordning begagna sig av de studiemöjligheter, som eljest genom det allmännas

försorg funnes anordnade. Tillika uttalade utskottet, att den föreslagna

aftonundervisningen finge betraktas som en försöksanordning, vars utfall

borde avvaktas innan man ginge vidare på den inslagna vägen och inrättade

nya linjer av samma art.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Enligt vad utskottet har sig bekant, ha erfarenheterna av den nu under

tio år bedrivna aftonundervisningen vid Kungsholmsläroverket varit gynnsamma.

Goda skäl synas därför tala för att dylika studiemöjligheter kunna

komma till stånd även i Göteborg, där för närvarande någon undervisning

av ifrågavarande art icke bedrives, vare sig i statlig, kommunal eller enskild

regi. Såsom i motionerna anförts, har också skolöverstyrelsen hos Kungl.

Maj:t tillstyrkt anordnande från och med budgetåret 1949/50 av aftonundervisning

vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.

Den i motionerna omnämnda av Göteborgs stad i ämnet gjorda framställningen

är för närvarande föremal för Kungl. Maj:ts prövning. I avvaktan

på resultatet av denna prövning har utskottet icke för sin del ansett

sig böra förorda att någon åtgärd nu vidtages i motionernas syfte. Utskottet

får därför avstyrka bifall till motionerna I: 240 och II: 308.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta, att en ny 5-årig samrealskola skall successivt

från och med budgetaret 1949/50 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Blackeberg

i Stockholm under villkor att Stockholms stad åtager sig

att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt

erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engangsanslag

av minst 20 000 kronor till bestridande av

kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel och

bibliotek vid samrealskolan;

b) besluta, att den från och med läsåret 1948/49 nyinrättade

5-ariga realskollinjen vid realskolan för gossar

i Malmö skall överflyttas till Johannes samrealskola i

Malmö och därvid upplåtas även för flickor, vilken överflyttning

skall tillgå så, att från och med läsåret 1949/50

en avdelning av klass 1° och en av klass 25 överflyttas

till Johannes samrealskola och de följande läsåren successivt

upprättas ytterligare en klass av linjen; skolande

såsom villkor för organisationsändringen gälla, att Malmö

stad för den ombildade samrealskolan tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 80. 17

c) besluta, att en 5-årig realskollinje skall upprättas

vid samrealskolan i Lund och att samtidigt en av de

7-åriga linjerna vid kommunala flickskolan därstädes

skall indragas, vilken organisationsändring skall ske successivt

med en klass om året, börjande med 1J respektive

l7 från och med läsåret 1949/50; skolande såsom

villkor för organisationsändringen gälla, att Lunds stad

åtager sig att för den ombildade samrealskolan tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;
II.

att motionerna I: 240 och II: 308, i vad de avse inrättande

av en statens aftonskola vid högre allmänna läroverket

i Majorna i Göteborg, icke må av riksdagen bifallas.

II. Avlöningsgruppering för rektorerna vid

vissa läroanstalter.

Den indelning i olika avlöningsgrupper av rektorsbefattningarna vid de

allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna, som för narvarande

gäller, bygger på beslut av 1943 års riksdag (proposition 1943: 150 och

riksdagens skrivelse 1943:229). Lönegruppsindelningen har avsetts skola

aälla intill utgången av juni 1949, då samtliga rektorsförordnanden vid

dessa skolor utlöpa. Förändringar i den år 1943 fastställda indelningen ha

vidtagits endast i samband med omorganisationer. Då alltsa från den 1 ]uh

1949 nya rektorsförordnanden skola utfärdas vid samtliga nu ifrågavarande

läroanstalter, torde i enlighet med vad som förutsattes i samband med 1943

års beslut indelningen i avlöningsgrupper nu böra göras till föremal för

omprövning med hänsyn till under den gångna sexårspenoden mtradda förändringar

i läroanstalternas storlek och organisation. Skolöverstyrelsen har

i skrivelse den 6 november 1948 framlagt utredning och förslag i ämnet.

Nuvarande indelning i avlöningsgrupper. Till grund

för den nuvarande indelningen ligger en poängberäkning av de olika läroanstalterna.

För varje fullt 25-tal elever har beräknats 1 poäng, för varje

klassavdelning inom realskolan utom avslutningsklassen, inom flickskolan

utom de två högsta klasserna samt inom de högre folkskolorna likaledes

1 poäng och för varje klassavdelning inom gymnasiet, realskolans avslutningsklass

och flickskolans båda högsta klasser V/> poäng. Vid de allmänna

läroverken motsvaras varje lönegrupp av en viss löneklass i statens loneplan

1. Vid de högre kommunala skolorna erhåller rektor lön efter lönc
2

_. Bihang till riksdagens protokoll 19h0. 0 sand. Nr 78 81.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 80.

klass, som överstiger numret å den löneklass han tillhör såsom lärare med

lika många enheter, som innefattas i numret å den lönegrupp, vartill rektorsbefattningen

blivit hänförd.

Gruppindelningen och löneställningen framgå av nedanstående tablå.

Högre allmänna läroverk.

°rupp I Grupp II Grupp III

Cb 11 löneklass 37 Cb 12 löneklass 38 Cb 13 löneklass 39

Högst 46 poäng 46,5—63 poäng Lägst 63,5 poäng

Realskolor.

Grupp I

Cb 7

löneklass 33

Högst 11

Grupp II

Cb 8

löneklass 34

11,5—18

Grupp III

Cb 9

löneklass 35

18,5—35,5

Grupp IV

Cb 10

löneklass 36

Lägst 36

Kommunala flickskolor, kommunala och -praktiska meUanskolor.

Grupp III Grupp IV Grupp V Grupp VI Grupp VII

Högst 11 11,5—18 18,5—35,5 36—47 Lägst 47,5

Högre folkskolor.

Grupp I Grupp II Grupp III

Högst 8 9—11 Lägst 12

För undvikande av alltför svagt grundade upp- och nedflyttningar av

rektorsbefattningar beslöt 1943 års riksdag, att läroanstalt skulle uppflyttas

till högre grupp, endast om dess poängtal vid tiden för regleringen med mer

än en enhet översteg det för den högre gruppen gällande lägsta poängtalet,

och nedflyttas först om det pa samma sätt med mer än en enhet understeg

det för den lägre gruppen gällande högsta poäng-talet.

Skolöverstyrelsens förslag. Överstyrelsen framhåller inledningsvis,

att några sådana förändringar i läroverkens organisation och arbetssätt,

som kunde föranleda ändrade principer för lönegrupperingen, icke

inträtt under den gångna sexårsperioden. Överstyrelsen har därför utgått

från under nämnda period gällande grunder. De av överstyrelsen förordade

ändringarna i lönegruppering beträffande de särskilda läroanstalterna återfinnas

å s. 13—17 i statsrådsprotokollet, vartill här torde få hänvisas.

I samband med 1943 års reglering av rektorernas avlöningsgrupper tillerkändes

rektor vid statens normalskola en personlig lönefyllnad av 500

kronor per år, att utgå intill dess han komme i åtnjutande av särskilt''

arvode såsom provårsföreståndare. Enahanda lönefyllnad tillerkändes rektor

vid nya elementarskolan i Stockholm i samband med läroverkets begynnande

avveckling och därav följande nedflyttning i grupp I; denna löne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 80.

fyllnad skall utgå så länge elementarskolan kvarstår i nämnda avlöningsgrupp.

Vidare tillerkändes i samband med inrättande av en ny lägre avlöningsgrupp

för de minsta realskolorna dåvarande rektorer vid dessa en liknande

lönefyllnad att utgå så länge de innehade samma rektorstjänst som

den 30 juni 1943 och denna tillhörde grupp I, dock längst intill utgången

av juni 1949.

Skolöverstyrelsen har utgått ifrån att lönefyllnaderna vid statens normalskola

och nya elementarskolan i Stockholm alltjämt skola utgå under

samma villkor som hittills. Överstyrelsen har vidare ansett billighetsskäl

tala för att de ännu kvarstående av de rektorer, som 1943 nedflyttades i

lönegrupp, må tillerkännas lönefyllnad även för instundande förordnandeperiod.

Remissyttranden. Statskontoret har — under erinran om sitt i

samband med 1943 års lönegruppering framlagda förslag om en utbyggnad

nedåt av det då till fyra föreslagna antalet avlöningsgrupper för realskolorna

— förordat, att dessa gruppers antal nu utökas från 4 till 5.

Härigenom skulle en önskvärd likställighet vinnas med de kommunala mellanskolorna.

Enligt ämbetsverkets mening kunde nämligen icke några bärande

skäl anföras för ett mindre antal lönegrupper vid realskolorna än vid

de högre kommunala skolorna. Av följande sammanställning framgår statskontorets

förslag i förhållande till skolöverstyrelsens förslag:

Grupp

Poäng

Antal

skolor

Löneklass

SO.

Stkt.

so.

Stkt.

I

Högst 11.........

66

66

33

32

II

11,5 — 18..........

44

44

34

33

III

18,5—35,5.........

32

32

35

34

IV

36—47 ...........

9

6

36

35

V

Lägst 47,5........

—

3

—

36

Statskontoret föreslår vidare, att i händelse av bifall till statskontorets

förslag samma övergångsanordning fastställes som da antalet avlöningsgrupper

1943 ökades från 3 till 4, innebärande att rektor, som nedflyttas till

nu icke förefintlig avlöningsgrupp, övergångsvis får åtnjuta en personlig

lönefyllnad av 500 kronor för år. Detta skulle alltså gälla de rektorer vid

till grupp I i förslaget hänförda 66 skolor, vilka efter den 1 juli 1949 inneha

samma tjänst som omedelbart före nämnda dag.

Statskontoret har icke velat motsätta sig oförändrad lönefyllnad efter

den 1 juli 1949 till rektorerna vid statens normalskola och nya elementarskolan

i Stockholm; däremot har statskontoret beträffande övriga nu utgående

lönefyllnader ansett, att det med hänsyn till principerna för bestämmandet

av löneförmåner till ifrågavarande förordnande-tjänstemän borde

vara uteslutet, att lönefyllnaden finge behållas längre än under den när
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr SO.

maste förordnandeperioden. Efter denna periods utgång syntes motivet för

lönefyllnaden icke längre äga relevans. Det borde jämväl uppmärksammas,

att statsmakterna begränsat lönefyllnaden att utgå »högst intill utgången

av juni 1949». I realiteten skulle ett bibehållande av lönefyllnaden under

längre tid medföra, att rektor, som tidigare nedflyttats i avlöningsgrupp,

skulle komma i bättre ställning i lönehänseende än senare nedflyttad rektor

(jfr den förordade nedflyttningen av rektor vid samrealskolan i Munkfors).

Statens lönenämnd har icke för närvarande ansett sig böra biträda statskontorets

förslag i syfte att bringa lönevillkoren för rektorerna vid realskolor

och kommunala mellanskolor i närmare överensstämmelse med varandra.

Vidare har lönenämnden tillstyrkt överstyrelsens förslag, att kvarstående

rektorer vid sådana realskolor, som 1943 nedflyttades till den nyinrättade

lägsta lönegruppen, skulle få jämväl under nästa förordnandeperiod

behålla till dem nu utgående lönefyllnad.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Såsom överstyrelsen framhållit ha några sådana förändringar i läroverkens

eller de högre kommunala skolornas organisation och arbetssätt, som

borde föranleda ändrade principer för lönegrupperingen, icke inträtt under

den gångna sexårsperioden. Man synes därför vid nu ifrågavarande översyn

böra utgå från samma grunder för poängberäkningen och indelningen i

grupper för olika slag av läroanstalter, som fastställts av 1943 års riksdag

och vilka närmare framgå av den föregående redogörelsen. Detta innebär,

bland annat, att jag icke nu anser mig böra förorda den utbyggnad av

gruppsystemet för realskolorna, som av statskontoret ifrågasatts. Visserligen

torde skäl kunna anföras för den av statskontoret intagna ståndpunkten,

men i anslutning till vad lönenämnden anfört finner jag att det

väckta spörsmålet lämpligen bör upptagas till övervägande i annat sammanhang.

Frågan gäller alltså nu endast en omprövning av de särskilda läroanstalternas

placering i lönegrupp med hänsyn till sedan år 1943 inträffade förändringar

beträffande antal elever och klassavdelningar. Överstyrelsens förslag

härutinnan innebär, att å ena sidan ett flertal läroanstalter skulle uppflyttas

i högre avlöningsgrupp, medan å andra sidan även några skolor ha

ifrågasatts nedflyttade i lägre avlöningsgrupp. Jag har vid mitt övervägande

av de av överstyrelsen föreslagna ändringarna i nuvarande lönegruppering

funnit dem samtliga väl motiverade och anser mig därför böra

utan modifikationer tillstyrka desamma. Den nya grupperingen torde böra

gälla under nästa sexårsperiod, räknat från den 1 juli 1949, eller intill

utgången av juni 1955.

Den i samband med 1943 års lönegruppering beslutade lönefyllnaden till

rektor vid statens normalskola och vid nya elementarskolan i Stockholm

torde böra utgå med samma belopp och under oförändrade villkor även

efter den 1 juli 1949. Vad angår den lönefyllnad, som tillerkändes rektoreina

vid de realskolor, vilka ar 1943 nedflyttades till den då nyinrättade

lägsta lönegruppen, vill jag erinra, att denna övergångsanordning motiverades

med att ifrågavarande rektorer, ehuru de icke kunde göra några

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr SO.

21

rättsanspråk på lönekompensation gällande, dock av bilhghetsskal borde

erhålla ras kompensation för den nedflyttnmg i lönegrupp, som av dem icke

kunnat förutses I anslutning därtill förutsattes det uttryckligen i propositionen

1943: 150, att denna lönefyllnad skulle få utga högst intill utgången

av juni 1949. Riksdagen biföll detta förslag. Då motivet för lonefyllnaden

icke längre är förhanden och rektorerna icke heller kunnat svava i tvivelsmål

om begränsningen i tiden av lonefyllnaden fmner jag mig i likhet med

statskontoret icke böra tillstyrka, att densamma skall utga aven under

nästa förordnandeperiod.

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang

anfört och föreslagit har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet

hemställer därför, . ...

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

III. Anslagsberäkningar.

l:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar i personalförteckningen for

de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen anfört;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1949/50, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,

besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen

och de överskridanden av maximerade poster i avlönmgsstaten,

som föranledas av ombildningen av kommunala mellanskolor till

samrealskolor;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1949/50

anvisa ett förslagsanslag av 59 105 000 kronor.

I fråga om antalet nya ordinarie ämneslärartjänster innebär Kungl. Maj:ts

förslag följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Motivering

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Ämnes-

lärarinnor

I. På grund av upprättande eller omorganisa- tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande

av kommunala mellanskolor......

i

4

20

II. På grund av förstatligandet av kommunala

mellanskolor.....

i

101

10

III. För ernående av bättre proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie lärare samt för- månligare lektorsrepresentation

-

6

140

Summa

2

10

261

10

Därjämte har departementschefen föreslagit återbesättande av en för

närvarande vakant lektorstjänst vid statens normalskola. Beträffande de

under III. i tablån angivna nya adjunktstjänsterna har departementschefen

anfört följande.

Vidkommande överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare 140

nya adjunktstjänster för att vinna en gynnsammare proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie lärare vill jag framhålla, att det redan

pa grund av den fortgående kraftiga ansvällningen av läroverken synes

erforderligt att inrätta ett icke ringa antal ordinarie tjänster utöver de

lorut av organisatoriska skäl föreslagna, för att icke balansen mellan ordinarie

och icke-ordmarie ämneslärare skall försämras. Därutöver vill ja^

som mm uppfattning uttala, att ett av de verksammaste medlen för att med

nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till lärarbanan torde

vara att mratta, tillräckligt antal ordinarie tjänster för att möjliggöra en

snabbare befordran än vad som nu är fallet. Medelåldern för dem som

erhalla ordinarie lärartjänst är alltjämt så hög som 39 år. Med hänsyn till

nu angivna förhållanden har jag ansett mig böra för nästa budgetår tillstyrka

överstyrelsens förslag i denna del. Det torde få ankomma på Ivungl.

Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta om placeringen av dessa

tjänster.

I fråga om övningslärare har departementschefen förordat överflyttande

av vissa ordinarie dylika tjänster från under förstatligande varande kommunala

mellanskolor till vederbörande samrealskolor, nämligen till Burgårdens

samrealskola i Göteborg en lärartjänst i teckning, en i musik och två

i gymnastik, till Johannes samrealskola i Malmö en tjänst i teckning och

en i gymnastik samt till vardera av S:t Görans och Högalids samrealskolor

i Stockholm en tjänst i gymnastik och en i kvinnlig slöjd.

Beträffande vaktnnästarpersonalen innebär Kungl. Maj:ts förslag inrättande

av en tjänst i Ca 11 vid envar av Burgårdens samrealskola i Göteborg

samt S:t Görans och Högalids samrealskolor i Stockholm, en tjänst i

Ca 10 vid samrealskolan i Änge, en i Ca 9 vid samrealskolan i Tierp samt

en i Ce 9 vid envar av samrealskolorna i Gislaved, Rättvik, Undersåker

och Svenljunga. Samtliga dessa skolor äro ombildade eller stå under om
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr SO.

bildning från kommunala mellanskolor och ha ännu icke erhållit någon

statsanställd vaktmästare.

Vidare föreslås, att de nio heltidsanställda skolsköterskorna vid läroverken

överföras från extra ordinarie till ordinarie stat.

Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om förbättring av de särskilda

arvodena vid provårsläroverken har departementschefen icke ansett sig nu

kunna biträda. Icke heller har departementschefen ansett sig i nuvarande

ekonomiska läge böra för riksdagen framlägga något förslag i anledning av

sakkunnigbetänkandet rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Beträffande vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt

anfört och föreslagit torde få hänvisas till statsrådsprotokollet, s. 25—38.

I motionen I: 40 har anförts bland annat följande.

En av skolöverstyrelsen under förra läsåret företagen utredning visade,

att då vid de högre skolorna ca 5 300 veckotimmar på grund av lararbnsten

måste anförtros lärare, som saknade föreskriven akademisk kompetens.

Omräknat i tjänster motsvarade detta en brist pa 197 lärare. En nyligen

företagen utredning, varav resultatet ännu blott föreligger preliminärt,

visar, att bristen i dag utgör minst 264 lärare. Medan bristen tidigare blott

förelåg inom den naturvetenskapliga ämnesgruppen, sa haller den nu pa att

sprida sig utöver hela ämnesområdet. För ämnet matematik ar bristen 100

lärare, för fysik 35, biologi 24, kemi 23, geografi 23, modersmålet 24 o s. v.

En av skolöverstyrelsen förra året utförd prognos av utvecklingen under de

närmaste fem åren visade att denna brist, om inga särskilda åtgärder vi

tagas, år 1953 torde komma att uppgå till 2 000 lärare. . . .. ,

I fråga om lektoraten har bristen på sökande lange varit kronisk. An har

den förefunnits i den ena ämnesgruppen, än i den andra. Det har hant, att

lektorat, som tillkommit i följd av 1927 års läroverksreform, amu ej kunnat

besättas annat än med dispenserad sökande för en begransad tidsperiod.

Situationen har räddats genom att skickliga läroverksadjunkter i stallet

fått rycka in att sköta de lediga tjänsterna, periodvis utan nagon som helst

extra ersättning härför. Under de senaste åren ha ej sällan lektorer lamnat

läroverken och gått tillbaka till universitet och högskolor ofta pa tjänster

med lägre löneförmåner än dem, läroverken kunnat erbjuda. Man har

ställt det vetenskapliga intresset före det egna ekonomiska. Men det ar

inte bara den vetenskapliga banan, som lockat. Aven tekniska yrken och

affärsyrket har dragit till sig kvalificerat folk både bland de graduerade och

de icke graduerade. Det är tydligt, att om den högre lektorskompetensen

skall kunna upprätthållas, måste lektorslönerna hojas ganska väsentligt.

Lektorsutbildningen är den längsta, som föreskrives inom svenskt samhällsliv,

bortsett från universitetsprofessurerna, för vilka dock ej särskilda

examina äro stadgade. Att i nuvarande tidsläge med lönestopp la en framställning

om löneförhöjning för lektorerna beviljad torde vara utsiktslöst,

varför tills vidare andra åtgärder fa vidtagas för att halla den högre undervisningen

i gång. . -i , -i !

Bristen på lektorer, vad beträffar saväl det för ringa antalet beviljade

tjänster som antalet vakanser bland dessa, har hittills kunnat kompenseras,

därigenom att läroverken haft tillgång pa kvalificerade lärare med

iidjunktskompetens, som anförtrotts gymnasietjänstgöring. För närvarande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr SO.

torde åtskilligt utöver hälften av gymnasieundervisningen bestridas av

formellt ej lektorskompetenta lärare. Men då nu lärarbristen utvidgats att

gälla även adjunktsåren, torde denna utväg snart vara blockerad.

Läroverkslärarbanan är synbarligen ej längre konkurrensduglig i jämförelse

med andra intellektuella yrken. Orsakerna härtill äro flera. Så

uppgår studietiden för fil. ämbetsexamen till 5,5 a 6 år och kan för vissa

naturvetenskapliga ämneskombinationer stiga ända upp till 7 år. Den är

alltså icke oväsentligt högre än studietiden för teol. kandidat-, jur. kandidat-,

tandläkar- och civilingenjörsexamen. Utöver ämbetsexamen kräves

för behörighet till ordinarie befattning och till extra ordinarie befattning i

Ce 24. att provårskurs genomgåtts, vilken kurs i regel omfattar två terminer.

Efter denna utbildning förblir läraren anställd såsom icke-ordinarie

iram till fyrtioårsåldern — medelåldern för nyutnämnda läroverkslärare

är alltjämt cirka 39 år. Efter lång och dyrbar teoretisk utbildning har alltså

läraren framför sig dels ett nästan oavlönat provår, dels tjänstgöring —

oftast ambulerande på skilda orter — såsom icke-ordinarie under 10 å 15

år. Antalet ordinarie tjänster är nämligen alltför ringa. Det är nog icke

förvånande att studerande vid universitet ocli högskolor inför dessa framtidsutsikter

söka sig till yrken, som kräva kortare utbildning, erbjuda

tryggare anställningsvillkor och avgjort förmånligare löner, för att nu ej

tala om att andra befattningshavare än lärare ha att räkna med en mera

sympatisk och mindre kritisk inställning från allmänhetens sida.

Läroverkens lärare befinna sig i den fördelaktiga situationen, att de

kunna stimulera små mest studieintresserade elever att välja lärarbanan

såsom framtida yrke eller i varje fall att fortsätta studierna inom de

filosofiska fakulteterna. Numera vill det emellertid synas, som om denna

påverkan ej skulle ha samma effekt som förr. kanske främst beroende på

motstånd från föräldrars och malsmäns sida. Dessa anse nämligen ej

lärarbanan erbjuda tillräckliga framtidsmöjligheter. Ett talande vittnesbörd

härom möter man i det betänkande, som nyligen publicerats av den

s. k. sludenIsociala utredningen. Av detta betänkandes siffermaterial

synes det framgå, att de filosofiska fakulteterna i motsats mot vad som var

fallet lön- ej längre i tillräcklig utsträckning rekryteras av de mest studieJampade

studenterna.

Den åtgärd, som i första rummet bör komma i fråga för att stimulera

tillströmningen till lärarbanan och alltså också till de filosofiska fakulteterna,

är att öka antalet ordinarie tjänster vid läroverken och andra hÖTe

skolor, sa att lärarna tidigare än nu få sin ställning i samhället fixerad.

sadant som läget nu är torde det ej räcka enbart med denna åtgärd

1946 ars skolkommission har haft uppmärksamheten riktad på föreliggande

problem. För kommissionen står det klart, att den bristfälliga rekryteringen

av laroverkslararkåren framför allt beror på att vrket praktiskt taget ej

erbjuder de filosofie magistrarna några befordringsmöjligheter. Kommissionen.

.1hfIj Pärfor tankt sig, att alla läroverksrektorat skulle stå öppna för

saval lektorer som adjunkter. De högre läroverkens rektorat skulle alltså

ej längre torbehallas endast lektorskompetenta lärare, som avlagt magisteroch

licentiatexamen samt disputerat för doktorsgrad. Vidare vill kommissionen

mratta gymnasieadjunkturer, synbarligen till så stort antal att

gymnasieundervisningen helt skulle bestridas av lektorer och gvmnasieadjunkter.

Gymnasieadjunkturerna skulle placeras emellan de nu förekommande

laroverksadjunktsbefattnmgarna och lektoraten. De förra stå i lönegrad

Ca 26, de senare i lönegrad Ca 30.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr SO.

25

Det föreligger fara i dröjsmål. Oberoende av alla skolreformer, foi - skridande eller ej, böra dessa skolkommissionens projekt snarast förverkligas

Behov föreligger av ett stort antal nya ordinarie tjänster vid stats1

åro verken. Dessa böra inrättas såsom gymnasieadjunktstjanster. kol att

tjänsterna skola ge ett effektivt bidrag till tillströmningen till lararbanan,

böra de placeras i lönegrad Ca 29.

I motionen 91 har anförts bland annat följande.

Situationen i dag inbjuder till att laga efter lägligheten. De kategorier, ur

vilka förstärkningar kunna hämtas, då lararkadern under de narmaste aren

alltmer uttunnas, utgöras av ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ax

nensionerade lärare, kvinnliga lärare, som av familjeskal etc. nu ej utnyttjas

fil. och t ed. kandidater eller studerande, folkskollärare och ovmngslärare.

Som vi redan sett äro till mindre delar de senast namnda »hjälptrupperna»

redan engagerade jiå skolfionten. , i»

De aktiva lärarna (ordinarie, e. o. eller extra) bearbetas i nuvarande lage

att åtaga sig övertimmar. Ofta avböjas emellertid dylika erbjudanden under

hänvisning till dels det låga arvodet, dels de hoga skatterna pa extrainkomster

(marginalskatterna), dels att särskilt arvode ej ^ for hemm-bete

samband med kriarättning. Den nu gallande timtaxan (SFS 1947. 680) ar

föremål för stark kritik. Skolöverstyrelsen (SO) har for sm del icke narmast

på grund av rektorernas nuvarande loneplacering, velat fororda en

förändring, som går längre än att övertimmar skola honoreras efter en taxa

motsvarande lägsta löneklassen för e. o lärare.

Vad de pensionerade lärarna angar galler nu, att dessa endast ta A, ax

det arvode, som tillkommer icke pensionerade timlarare eller extralarare.

SO har uttryckt det önskemålet att ersättningen till pensionerade lärare bor

beräknas efter den lägsta löneklassen för motsvarande e. o. lärare, representerande

en höjning av 19 procent. ... ... , .

Det vore, menar SÖ vidare, möjligt att mratta deltidstjänster för kvinnliga

lärare och även för dem, som bedriva licentiat- eller doktorsstudier.

Det vore även ägnat att öka arbetskraftstillgangem om SO agde rätt att anställa

gift kvinna, där maken har sin tjänstgöring. Önskvärt vore också, om

man genom viss lönesättning kunde uppmuntra teol. och fil. kandidater

eller studerande att taga lärarbefattningar. Man borde vidare ge ersättning

under terminerna med förslagsvis 1 krona 50 öre per dag till ordinarie eller

icke ordinarie folkskollärare vid tjänstgöring i de högre skolorna och dessa

kategoriers efterutbildning borde på lämpligt sätt organiseras. Särskilda utbildningskurser

borde också anordnas för övnmgslärarna En reserv torde

även den utländska arbetskraften erbjuda särskilt med hänsyn till språkundervisningens

behov. .. ...

Dessa här antydda möjligheter, vilka för narvarande aro föremal för

överväganden inom SÖ och som redovisats i fackpublikationersamt i petita,

representera omedelbart verkande åtgärder mot lärarbristen Det iinns andra

åtgärder, som få tänkas på längre sikt. Dit hor bland annat att ge

adjunktskompetenta lärare vid de högre folkskolorna lika villkor som andra

adjunkter, att genomföra den reglerade befordringsgång för de yngre lärarna,

som SÖ redan 1947 anmälde i sina petita. att höja provårsarvodet i enlighet

med SÖ:s petita 1948 men som avvisats i årets statsverksproposition (VI11

ht, p. 17, s. 194). Önskvärt vore likaledes, som vid olika tillfällen framhållits

såväl i riksdagen som från yrkesorganisationerna, att utnämningsaldern till

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 80.

ordinarie adjunkt kunde sänkas. Den ligger nu vid 39 år. SÖ har alltid hittills

mötts av avslag vid sina äskanden om större antal ordinarie tjänster.

Det vore säkerligen även ändamålsenligt att inrätta en tjänsteställning mellan

adjunkt och lektor för att stimulera intresset inom yrket; än vidare

borde femårsregeln, som nu gäller för transport från en tjänst till en annan,

ersättas med en treårsregel och ny transport kunna beviljas efter fem år

(nu sju år). Transport efter 55:e levnadsåret borde dock endast i undantagsfall

kunna tillåtas. Även vissa ruckningar i fråga om lektorskompetensen

äro värda att övervägas innebärande att licentiatexamen jämte viss vetenskaplig

produktion vore tillräckligt meriterande.

En del av de omedelbart verkande åtgärder mot lärarbristen vid de högre

skolorna, som här omnämnts, finnas kostnadsberäknade i SÖ. Med hänsyn

till rekryteringssvårigheterna inom yrket förefaller det berättigat att även

till dessa hänföra en del av de åtgärder, som avsetts verka på längre sikt.

Till åtgärder av den senare typen hör, som redan omnämnts, höjningen av

provarsarvodet, vilket nu enligt beslut vid 1945 års riksdag utgår med 2 000

kronor. Här har SÖ föreslagit en höjning till kronor 6 400, vilket för statsmakterna

skulle medföra ett ökat anslag av 700 000 kronor utöver de 320 000

kronor, som tidigare utgått och även upptagits i årets statsvårproposition.

L)en omständigheten, att de flesta lärarkandidater, som numera anmäla si0,

för genomgående av provår, redan erhållit utnämning till e. o. adjunkter 1

Ce 21, vilket per år medför en ökad löneinkomst av omkring 2 300 kronor,

kunde emellertid motivera en mindre höjning än den av SÖ föreslagna Ja<^

har tunmt en höjning av anslaget på 320 000 kronor med halva beloppet

skälig, d. v. *s. med 160 000 kronor.

Jag känner mig till sist skyldig att med hänsyn till det statsfinansiella

laget meddela min inställning till den ökade kostnad, som mina förslag

komma att åsamka statsverket. Jag är av den meningen, att det i årets

statsverksproposition, VIII ht, p. 367, anmälda förslagsanslaget på en miljon-kronor

för Sveriges anslutning till United nations educational, scientific

and cultural organisation (Unesco) av riksdagen bör avvisas, om vilket yrkande

kommer att ställas i samband med avlämnandet av den bebådade

nya propositionen i ämnet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av sammanlagt

2 rektors-, 10 lektors-, 121 adjunkts- och 10 ämneslärarinnetjänster,

vilka föranledas av organisatoriska skäl samt för ernående av en förmånligare

lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Därutöver har departementschefen

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordat inrättande av 140

nya adjunktstjänster i syfte att vinna en gynnsammare proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare. Därvid har departementschefen

som sin uppfattning uttalat, att ett av de verksammaste medlen för att med

nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till lärarbanan torde

vara att inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att möjliggöra en

snabbare befordran än vad som nu är fallet.

De/ motionerna I: 40 och I: 91 framställda förslagen avse åtgärder mot

den rådande lärarbristen. I den förra motionen yrkas sålunda dels att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av ener
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 80.

giska åtgärder för att effektivisera tillströmningen till läroverkslärarbanan,

vilket ansetts böra ske genom ökning av antalet ordinarie tjänster vid läroverken

och andra högre skolor samt genom att alla läroverksrektorat göras

tillgängliga för såväl lektorer som adjunkter, dels ock att de nya ordinarie

tjänster, som kunde komma att inrättas, måtte få karaktären av gymnasieadjunktstjänster

i Ca 29. I motionen 1:91 har hemställts, att riksdagen

måtte dels skyndsamt upptaga ett flertal i motionen behandlade problem

om lärarbristen vid våra högre skolor till övervägande, dels ock utöver av

Kungl. Maj:t äskade belopp för budgetåret 1949/50 anvisa 360 000 kronor,

varav 160 000 kronor till höjning av arvodena åt provårskandidater, 150 000

kronor till höjd ersättning för s. k. övertimmar och 50 000 kronor till förbättrade

löneförmåner för pensionerade lärare.

Den brist på kompetenta ämneslärare, som för närvarande råder och kan

väntas under en längre tid framåt fortbestå vid de högre skolorna särskilt

i vissa ämnesgrupper, är enligt utskottets mening ägnad att inge allvarliga

bekymmer, varför det synes utskottet angeläget, att de åtgärder vidtagas,

som kunna befinnas lämpliga och möjliga för att öka tillströmningen

till lärarbanan. Utskottet är ense med departementschefen om att

ett av de effektivaste medlen härvidlag torde vara att inrätta ett ökat antal

ordinarie tjänster. Det må erinras, att i sadant syfte en väsentlig förstärkning

av den ordinarie lärarkadern vidtagits under senare ar. Utskottet, som

med tillfredsställelse konstaterat att departementschefen för nästa budgetår

ansett sig böra utan begränsning biträda skolöverstyrelsens förslag härutinnan,

får för sin del tillstyrka inrättandet av ifrågavarande 140 nya

adjunktstjänster. Därigenom kan antalet lärare över stat, som nu utgör

ungefär 19 procent av samtliga ämneslärare, beräknas sjunka till omkring

16 procent. Därmed torde ett av de i motionen I: 40 framförda önskemålen

bli för nästa budgetår i avsevärd mån tillgodosett.

De nya adjunktstjänsterna torde böra placeras i den för dylika tjänster

nu gällande lönegraden, nämligen Ca 26. Utskottet anser sig sålunda icke

böra biträda yrkandet i sistnämnda motion, att de skulle såsom gymnasieadjunktstjänster

placeras i 29 lönegraden. Inrättandet av s. k. gymnasieadjunktstjänster

har förordats av 1946 års skolkommission, dock utan närmare

angivande av deras lönegradsplacering än att de borde erhålla en

löneställning mellan adjunkt och lektor. Detta förslag sammanhänger

uppenbarligen så nära med kommissionens övriga förslag till skolväsendets

framtida organisation, att det synes utskottet böra upptagas till prövning

i samband därmed.

Vad angår frågan om tillträde även för adjunkter till de högre läroverkens

rektorstjänster anser sig utskottet, som utgår från att även detta

av skolkommissionen väckta spörsmål är föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet,

sakna anledning förorda att riksdagen skulle i särskild skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder för realiserande av detta förslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Utskottet vill i anslutning till yrkandet i motionen I: 91 om viss höjning

av arvodena till lärarkandidater under pro vårstjänstgöring framhålla,

att med nuvarande relativt låga arvoden genomgången av provår för

mången lärarkandidat måste innebära rätt avsevärda ekonomiska uppoffringar.

Man bör ej heller förbise, att detta förhållande måhända kan avhålla

en och annan från att beträda lärarbanan, som eljest skulle varit

hågad därtill. Utskottet finner det därför önskvärt, att provårskandidaterna

kan beredas förbättrade ekonomiska förhållanden. Såsom av nästföljande

punkt framgår har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t ingivit förslag

i sådant syfte, vilket beräknats medföra en anslagshöjning av i runt

tal 700 000 kronor. Departementschefen har med hänsyn till den stora

kostnadsökningen ansett med en närmare prövning av ärendet böra anstå

till ett kommande år. I avvaktan på resultatet härav har utskottet icke ansett

sig böra förorda, att en höjning av ifragavarande arvoden nu vidtages

i enlighet med motionärens yrkande.

Övriga i motionen I: 91 ifrågasatta åtgärder till motverkande av lärarbristen

ha, enligt vad utskottet under hand inhämtat, blivit Kungl. Maj:t

förelagda dels i en av skolkommissionen den 27 maj 1947 gjord framställning

i ärendet, dels ock i skolöverstyrelsens den 15 april 1948 däröver avgivna

utlåtande. Motionen synes med hänsyn härtill icke böra föranleda

nagon atgäid från riksdagens sida. Utskottet vill i detta sammanhang även

erinra om att vissa av de i motionen framställda önskemålen redan blivit

tillgodosedda. Så är främst fallet beträffande ersättningen för s. k. övertimmar,

vilken ersättning genom kungörelserna 1948: 568 och 569 höjts

utöver vad skolöverstyrelsen och motionären ifrågasatt. Vidare har Kungl.

Maj:t genom beslut den 30 december 1947 och den 30 juni 1948 meddelat

bestämmelser angående särskild ersättning åt ordinarie och ickeordinaiie

folkskollärare vid tjänstgöring i de högre skolorna, varvid denna

ersättning bestämts till 1 krona 50 öre per dag. För efterutbildning av folkskollärare

och övriga lärare i och för undervisning å realskolestadiet har

sörjts genom den medelsanvisning å 36 000 kronor, som skett å tilläggsstat

för innevarande budgetår för anordnande av tre dylika fortbildningskurser.

För nästa budgetår har riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t anvisat 48 000

kronor för samma ändamål.

Fa grund av vad salunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 40 och I: 91.

Beträffande frågan om organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter får utskottet, under

erinran om sitt i fjol gjorda uttalande i fragan, framhålla önskvärdheten

av att riksdagen snart beredes tillfälle att taga ställning till det föreliggande

sakkunnigförslaget i ämnet. Ävenledes finner utskottet angeläget, att

spörsmålet om en förbättring av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen

vid provårsläroverken snart bringas till en lösning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke föranlett någon erinran eller något uttalande från utskottets

sida. o .

Av vad utskottet under avdelningen I. anfört framgar, att utskottet avstyrker

motionerna I: 240 och II: 308 i vad de avse medelsanvisningen under

förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj:ts

förslag och med avslag å motionen I: 40, i vad den avser

inrättande av gymnasieadjunktstjänster, samt motionen

I: 91 ävensom motionerna I: 240 och II: 308, sistnämnda

tre motioner i vad de avse förevarande anslag,

a) bemyndiga Ivungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetaret 1949/50,

ändringar i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 18

februari 1949 anfört;

b) bemyndiga Ivungl. Maj:t att utan hinder av fastställd

personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1949/50, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,

besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis..............kronor 40 500 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvodenåtkvinn-

liga sakkunniga, kronor

500

b) Arvoden åt till-

synslärare..... »

15 300

c) Personliga till-

läggsarvoden åt

första lärarinnor »

G00

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 80.

d) Arvoden åt skolläkare

m. m., för
-

slagsvis.......

kronor 333 300

e) Arvoden åt biblio- tekarier .......

» 123 000

f) Arvoden åt sekre- terare m. m. . . .

» 222 000

g) Särskilda arvo- den vid provårs- läroverk .......

» 227 000

h) Särskilda arvo- den vid statens

aftonskola.....

» 7 700

i) Arvode åt biträ- dande förestån- darinna .......

* 1200

j) Personlig löne- fyllnad åt vissa

rektorer.......

* 1 000 kronor

931 600

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie

personal, förslagsvis

12 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »

6 400 000

Summa kronor 60 031 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stock- holms stad.......kronor 15 000

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyres- ersättningar och

hyror..........

» 274 000

3. Avkastning av do- nationer från kro- nan m. m........

» 37 600

4. Av vaktmästare er- lagda hyror samt er- sättning för bränsle

och lyse.........

» 120 000

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarper- sonalens avlöning. .

* 480 000 kronor

926 600

Nettoutgift kronor 59 105 000;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 80. 31

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden

av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas

av ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
e)

till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 59 105 000 kronor;

II. att motionen 1:40, i vad den icke behandlats

under I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. Kungl.

Maj:t har (propositionen nr 1, bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 171,

s 194 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 3 januari 1949) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

I en till ecklesiastikdepartementet den 3 december 1948 inkommen skrivelse

har skolöverstyrelsen föreslagit vissa ändrade grunder för ifragayarande

arvoden, vilket beräknats föranleda en höjning av forevarande anslag

med i runt tal 700 000 kronor. Med hänsyn till den stora utgiftsökning

för statsverket, varom här är fråga, anser jag mig icke under radande ekonomiska

förhållanden böra för 1949 års riksdag framlagga nagot förslag i

ämnet utan torde med en närmare prövning av ärendet bor a ansta till ett

kommande år. För nästa budgetår förordar jag oförändrad medelsanvisnmg,

320 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, under hänvisning till den ståndpunkt utskottet vid

behandlingen av nästföregående punkt intagit till motionen I: 91, att förevarande

anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med oförändrat

belopp, 320 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 91, i vad den avser förevarande

anslag, till Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring

för budgetaret 1949/50 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

Stockholm den 22 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se under utlåtandet nr 78.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Reservationer:

1) vid avdelning I. Organisationsfrågor och avdelning III. Anslagsberäkningar,

punkten l:o) Allmänna läroverken: Avlöningar, av herr Olilon, fru

Svenson, herrar Staxäng, Kollberg och Widén, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka i motionerna I: 240 och II: 308 framfört förslag om en statens

aftonskola vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg samt

därav föranledd höjning av förslagsanslaget Allmänna läroverken: Avlöningar

med 16 500 kronor och att därför

a) utskottets hemställan å s. 16 och 17 bort under II. hava följande

lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 240 och II: 308, såvitt

nu är ifråga, besluta, att vid högre allmänna läroverket

i Majorna i Göteborg må från och med budgetåret 1949/50

successivt inrättas en linje med aftonundervisning, benämnd

statens aftonskola för real- och studentexamen i

Göteborg, organiserad med fyraårig realskola och fyraårigt

latin- och realgymnasium.»

b) utskottets hemställan å s. 29—31 bort under I. hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 40, i vad den avser

inrättande av gymnasieadjunktstjänster, och motionen I: 91

ävensom med bifall till motionerna I: 240 och II: 308, sistnämnda

tre motioner i vad de avse förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t--- 1949 anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t---eller ämneslärarin
nebefattning;
c)

godkänna följande---budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, jörslagsvis..............kronor 12 216 500

Nettoutgift kronor 59 121 500;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t---till samrealskolor;

e) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 59 121 500 kronor.»

2) vid avdelning III. Anslagsberäkningar, punkten l:o) Allmänna läroverken:

Avlöningar, av herr Ohlon.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1949/50 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. a1 i texten