Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1949/50 under postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt vägoch vattenbgggnadsverkets förrådsfond jämte i ämnet väckta motioner.

1949-02-18 · 47 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1949/50 under postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt vägoch vattenbgggnadsverkets förrådsfond jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under kapitalbudgeten gjorda framställningar om

anslag för budgetåret 1949/50 under postverkets, telegrafverkets,

statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbgggnadsverkets

förrådsfond jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen nr

1 har Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—13 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

3 januari 1949) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens

vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond.

I statsverkspropositionen till 1948 års riksdag framlades huvuddragen av

en investeringsplan för följande under kommunikationsdepartementet hörande

kapitalfonder, nämligen postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars

och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond. Med ledning av från vederbörande verksstyrelser

infordrade uppgifter rörande medelsförbrukningen under budgetåren

1947/48 och 1948/49 uppskattades verkens investeringar till i runda

tal 445 respektive 478 miljoner kronor. Emellertid framhölls, att i ett skärpt

läge ytterligare leveransförseningar kunde uppkomma och utförandet av

byggnader och anläggningar fördröjas, varjämte valutaläget förutsågs kunna

nödvändiggöra en minskning av kommunikationsverkens andel i industriens

produktion till förmån för exporten. Under sådana förhållanden

räknades med möjligheten av en minskning av investeringsutgifterna under

budgetåret 1948/49 med högst 50 miljoner kronor till (478 — 50 =) 428

miljoner kronor.

Departementschefen har nu framhållit, att investeringsutgifterna under

nämnda fonder för budgetåret 1947/48 stannat vid 385 miljoner kronor,

d. v. s. 60 miljoner kronor lägre än vad som förutsågs för ett år sedan.

Av minskningen hänföra sig i runda tal 10 miljoner kronor till telegrafverkets

fond, 10 miljoner kronor till vattenfallsverkets fond, 10 mil
1

liihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

joner kronor till väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond och 20 miljoner

kronor till statens järnvägars fond. Orsakerna till minskningen angivas

framför allt vara att telefonindustriens och starkströmsindustriens

leveransförmåga överskattats och att i allmänhet bristen på arbetskraft och

materiel hindrat investeringsverksamheten kraftigare än man kunnat förutse.

För budgetåret 1948/49 synas, framhåller departementschefen, de ökningar

av investeringarna som i 1948 års statsverksproposition förutsetts

beträffande postverket, statens järnvägar och luftfartsverket endast delvis

kunna tänkas bli realiserade. Detta angives sammanhänga med den skärpta

regleringen av byggnads- och anläggningsverksamheten, fortsatta leveranssvårigheter

hos industrien samt ökade importsvårigheter. För de angivna

verken bedömes förbrukningen av investeringsmedel därför sannolikt bliva

sammanlagt 25 miljoner kronor lägre än tidigare antagits. Departementschefen

framhåller emellertid att telegrafstyrelsen för sin del ansett en ökning

av investeringarna utöver den förutsatta — 155 miljoner kronor —

möjlig och önskvärd och därför hemställt om medgivande att överskrida ramen

med 10 miljoner kronor. Denna framställning har dock avslagits. Vidare

framhåller departementschefen att vattenfallsstyrelsen räknat med att

under budgetåret 1948/49 kunna investera omkring 45 miljoner kronor mer

än vad i 1948 års statsverksproposition förutsatts. Med hänsyn till den grundläggande

betydelse kraftverksprogrammets genomförande har för produktionen

och vår försörjning tillstyrkes att en ökning av den finansiella ramen

för vattenfallsverkets investeringar sker och att härför erforderliga

anslag anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Resultatet av dessa

förskjutningar mellan olika investeringsområden bedömes bliva att den

sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåret 1948/49 kommer att

stanna vid högst 500 miljoner kronor.

Under de förut angivna kapitalfonderna ha för budgetåret 1949/50 av

verken äskats 492,i miljoner kronor. Medelsförbrukningen åter har av verken

beräknats till 565,8 miljoner kronor.

Över de beräkningar rörande investeringarnas omfattning budgetåret

1949/50, som uppgjorts av verken, ha remissyttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och industrikommissionen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beträffande den av de nämnda verken beräknade

byggnads- och anläggningsverksamheten under 1949 såsom allmänt

omdöme uttalat, att styrelsen finner sannolikt, att hög syselsättning

blir utmärkande för arbetsmarknaden även detta år och att ett otillfredsställt

arbetskraftbehov kan väntas bestå inom vissa näringsgrenar. Med

hänsyn härtill och då vidare inom alla områden föreligga önskemål om

ökade investeringar, finner arbetsmarknadsstyrelsen en utökning av verkens

investeringsprogram icke kunna genomföras i den omfattning, som

verkens anslagsberäkningar förutsätta, enär härför skulle krävas en motsvarande

minskning inom andra verksamhetsområden.

Vad angår anskaffningar av materiel och utrustningar från industrien har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

styrelsen ur sin synpunkt allmänt framhållit, att det framstår såsom mycket

tveksamt, huruvida en sådan ökning under 1949 av industribeställningarna,

som verkens förslag skulle innebära, kan bli möjlig utan ofördelaktiga

verkningar inom andra produktionsområden med hänsyn till dels materialförsörjningen

och dels rådande arbetskraftbrist i vissa industrier.

Industrikommissionen framhåller beträffande möjligheterna att erhålla

importerat material, att kommissionen medräknat styrelsernas behov av en

del varuslag, särskilt råvaror, i de importkvantiteter, som kommissionen hösten

1948 lagt till grund för sina preliminära beräkningar av den för år 1949

erforderliga importen.

Kommissionen framhåller vidare, att icke blott för en del råvaror utan

även för övrigt material, särskilt verkstadsprodukter, gälla de direktiv, kommissionen

erhållit om önskvärdheten att genom export anskaffa utlandsvalutor,

även om detta delvis skulle ske på bekostnad av den inhemska

försörjningen. Stor sparsamhet bör därför iakttagas icke blott beträffande

material, som måste importeras, utan även med förbrukningen av sådant

material, som kan bli föremål för export. För att möjliggöra ökad exportproduktion

bör, enligt kommissionen, den inhemska konsumtionen av material

och arbetstimmar minskas så långt detta är praktiskt möjligt och lämpligt.

Med hänsyn till önskvärdheten av att exempelvis de elektriska krafttillgångarna

ökas för att bereda större möjligheter för såväl export som annan

industri synes dock ur dessa synpunkter ett visst företräde böra givas

sådana inhemska projekt, vars utförande direkt inverkar på dessa industriers

produktionsresultat.

Efter att hava framhållit att den numera fastställda importplanen för 1949

innefattar en minskning av importen med 20 % jämfört med industrikommissionens

förslag, att i investeringsbudgeten för 1949 budgeten för nya

byggnadstillstånd under gruppen samfärdsel fastställts till 63 miljoner kronor

mot 60 miljoner kronor för 1948, men att för den faktiska investeringen

inom gruppen samfärdsel förutses en minskning från 105 till 80 miljoner

kronor, ävensom att fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande väckt fråga

om ökning av telegrafstyrelsens och vattenfallsstyrelsens rörliga krediter

uttalat, att riksgäldskontoret, i den mån överskott från driftbudgeten icke

finnas disponibla, är så gott som helt hänvisat till att anlita upplåning i

riksbanken för bestridande av sina utgifter, har departementschefen anfört

följande.

Av remissyttrandena torde framgå att en investeringsplan för koinmunikationsverken

för budgetåret 1949/50 måste bygga på antaganden om

ökade svårigheter att erhålla vissa industrileveranser samt arbetskraft och

material till verkens byggnads- och anläggningsverksamhet. Även om på

vissa områden sådana svårigheter i och för sig ej skulle föreligga, kan det

bli nödvändigt att prioritera exportproduktion eller annan för vår försörjning

vital produktion. En minskning av verkens investeringar under budgetåret

1949/50 framstår med hänsyn till dessa förhållanden såsom sannolik.

Eu sådan minskning synes även erforderlig på grund av det statsfinansiella

läget. Vid övervägande av dessa faktorer har jag, efter prövning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

verkens investeringsbehov och dessas angelägenhet, ansett att investeringsverksamheten

under budgetåret 1949/50 bör inriktas på en nivå motsvarande

en medelsförbrukning av ca 460 miljoner kronor, vilket innebär en

minskning med 35 ä 40 miljoner kronor jämfört med vad nu kan förutses

för budgetåret 1948/49.

Jag har härvid utgått från att vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden skola

komma att i sin helhet bifallas. Det oaktat komma investeringarna i statens

vattenfallsverks fond att minska med ca 10 miljoner kronor under budgetåret

1949/50 jämfört med budgetåret 1948/49, beroende på att investeringarna

under budgetåret 1948/49 komma att bli exceptionellt höga. För statens

järnvägars fond förutser jag en oförändrad medelsförbrukning, vilket med

hänsyn till inträdda och förutsedda prisstegringar torde innebära någon

minskning av investeringsvolymen. Den största minskningen av investeringsutgifterna,

ca 15 miljoner kronor, förutsättes skola ske för telegrafverkets

del. Slutligen har jag beträffande luftfartsverket samt väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond räknat med en minskning av investeringsutgifterna

med åtminstone 10 miljoner kronor.

Beträffande den närmare innebörden av departementschefens förslag i

fråga om verkens investeringsverksamhet och anvisningarnas begränsning

för budgetåret 1949/50 i förhållande till verkens äskanden torde få hänvisas

till statsrådsprotokollet (s. 5—13) och till följande tablå.

Investe-

ringsut-

gifter

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av dep chefen

beräknade

investerings- utgifter

Reserva-

tioner

den

Anslag

1948/

49

För-

slag

1949/

Beräk- nade re- serva- tioner

1947/48

1948/

49

1949/

50

1948/

49

1949/

50

s% 48

50

den so/ö

1950

Postverket..............

4-4

10-1

11-8

8-0

8-0

10-6

6*5

2-7

3-8

Telegrafverket ..........

135Él

163-6

182-5

155-0

140-0

88-8

112-9

112-3

19-0

Statens järnvägar.......

1100

141-8

175-5

140-0

140-0

117-5

84-6

988

20-9

Statens vattenfallsverk...

110-7

157-6

148-7

155-0

145-0

41-5

128-6

142-1

12-2

Luftfartsverket..........

121

20-5

24-3

15-0

7-0

31 4

7-7

5-0

22-1

Väg- och vattenbyggnads- verkets förrådsfond____

13-1

24-6

23-0

24-0

20-0

23-0

10-7

14-5

4-2

385*4

518-2

565''s

497 o

460-0

312-8

3510

375*4

82-2

Sammanfattningsvis har departementschefen anfört följande.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört torde investeringsutgifterna

för kommunikationsverken under innevarande budgetår stanna vid i runt

tal 500 miljoner kronor. För nästa budgetår bör medelsförbrukningen kunna

begränsas till 460 miljoner kronor enligt följande fördelning.

Postverket .........................

Telegrafverket .....................

Statens järnvägar..................

Statens vattenfallsverk .............

Luftfartsverket ...................

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

.......................

1947/48

1948/49

1949/50

4,4

8,o

8,0

135,1

155,o

140,o

110,o

140,o

140,o

110,7

155,o

145,o

12,i

15,o

7,o

13,i

24,o

20,o

Summa utgifter 385,4

497,o

460,o

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

I enlighet härmed skulle investeringsutgifterna inom kommunikationsverken

under nästa budgetår komma att begränsas till en nivå, som ligger ca

7 % under den som nu kan förutses för innevarande budgetår samt ca

20 % över nivån för budgetåret 1947/48. Vid bedömandet av sistnämnda

siffra bör hänsyn tagas till den prisstegring som inträtt.

Den här redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken bygger

på de antaganden som nu kunna göras rörande industriens leveransförmåga,

import- och exportmöjligheterna samt tillgången på arbetskraft och materiel.

Det är möjligt att under nästa budgetår den svenska industriens produktionsförmåga

kan komma att tagas i anspråk för exportändamål i högre

grad än jag antagit. Svårigheterna att erhålla arbetskraft och materiel kunna

tänkas bli än mer skärpta än här förutsetts och slutligen kunna hinder och

förseningar i produktionen uppkomma av andra anledningar. Under sådana

förhållanden kan en ytterligare minskning av investeringsverksamheten

inom nu ifrågavarande område inträda. Det är mycket vanskligt att bedöma

huru stor en sådan minskning kan bli. Jag håller dock för sannolikt att den,

såvida icke läget undergår en mera avsevärd förändring, skall kunna begränsas

till högst storleksordningen 10 % av det i investeringsplanen angivna

totalbeloppet för medelsförbrukningen under nästa budgetår, d. v. s.

till högst ca 50 miljoner kronor.

För genomförande av kommunikationsverkens investeringar under budgetåren

1948/49 och 1949/50 komma, vid bifall till de anslagsäskanden jag

senare i dag kommer att framlägga, följande belopp i miljoner kronor att

stå till förfogande.

Reservationer

Anslag

Anslag

s% 1948

1948/49

1949/50

Postverket .........................

10,6

6,5

2,7

Telegrafverket .....................

88,8

112,9

112,3

Statens järnvägar...................

117,5

84,6

98,8

Statens vattenfallsverk ..............

41,5

128,6

142,i

Luftfartsverket......................

31,4

7,7

5,o

Väg- och vattenbyggnadsverkets för-

rådsfond .........................

23,0

10,7

14,5

Summa

312,8

351,0

375,4

En jämförelse mellan tablåerna över beräknad medelsförbrukning samt

tillgängliga medel visar, att de av reservationer å tillhopa ca 310 miljoner

kronor som förelågo vid ingången av budgetåret 1948/49 ca 145 miljoner

kronor komma att tagas i anspråk under budgetåret och ca 80 miljoner

kronor under budgetåret 1949/50. Vid utgången av sistnämnda budgetår

skulle reservationerna i enlighet härmed ha nedgått till ca 85 miljoner

kronor.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att investeringsverksamheten

beträffande i det föregående angivna kapitalfonder under budgetåret

1947/48 blivit ungefär 60 miljoner kronor lägre än vad som förutsågs vid

anmälan av 1948 års statsverksproposition. För innevarande budgetår bedömcs

investeringsverksamheten bliva omkring 20 miljoner kronor lägre

än vad myndigheterna ansett erforderlig. För budgetåret 1949/50 åter förordar

departementschefen eu begränsning av investeringsverksamheten i

förhållande till myndigheternas förslag med omkring 100 miljoner kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Den begränsning av kommunikationsverkens investeringar som departementschefen

förordat bygger på antaganden om ökade svårigheter att erhålla

vissa industrileveranser samt arbetskraft och material till verkens

byggnads- och anläggningsverksamhet. Departementschefen har vidare anfört

att, även om sådana svårigheter i och för sig icke skulle föreligga, det

kan bliva nödvändigt att prioritera exportproduktionen eller annan för vår

försörjning vital produktion och att en minskning av verkens investeringar

jämväl synes erforderlig på grund av det statsfinansiella läget.

I den i bilaga 1 till årets statsverksproposition framlagda finansplanen har

räknats med en investeringsminskning under 1949 för landet i dess helhet

på 300 miljoner kronor i förhållande till år 1948. Mot bakgrunden härav ter

sig den av departementschefen förordade begränsningen av kommunikationsverkens

investeringar för budgetåret 1949/50 i förhållande till den beräknade

för budgetåret 1948/49 relativt blygsam; den uppgår till omkring

35 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening måste en begränsning av investeringarna på

kommunikationsområdet i förhållande till vad myndigheterna föreslagit i

och för sig inge betänkligheter. Under det att en tillfällig begränsning av

investeringsverksamheten i ett större sammanhang kan anses försvarlig

kan nämligen en under en längre tidsperiod utsträckt begränsning enligt utskottets

mening inverka hämmande på strävandena att till ernående av

samhällsekonomisk balans öka den för hemma- eller exportmarknaden avsedda

produktionen. Här möta avvägningsproblem vilka utskottet finner

värda den största uppmärksamhet.

Utskottet har emellertid i rådande läge icke velat förorda ett frångående

av departementschefens investeringsplan för kommunikationsverken. Under

framhållande av den betydelse ett väl utvecklat kommunikationsväsende

har för samhället och särskilt för produktionsapparaten vill utskottet

dock uttala sin förhoppning att det även framdeles skall bliva möjligt att

undvika långt gående begränsningar i investeringarna på kommunikationsväsendets

område.

Departementschefen har angivit den redovisade investeringsplanen bygga

på de antaganden som kunna göras rörande industriens leveransförmåga,

import- och exportmöjligheterna samt tillgången på arbetskraft och material.

Enligt vad utskottet inhämtat från berörda myndigheter lärer emellertid

den av departementschefen förordade investeringsbegränsningen i vart

fall för telegrafverkets del komma att innebära avskedande av ett betydande

antal arbetare. Det vill sålunda synas som om frågan om investeringarnas

storlek numer måste bedömas mindre såsom ett arbetskraftproblem för de

berörda verken än som ett led i den totala planen för den samhällsekonomiska

balansens återställande.

Beträffande departementschefens förslag rörande fördelningen av investeringsvolymen

mellan här ifrågavarande olika fonder har utskottet icke

funnit anledning till erinran. Av det följande framgår, att utskottet kommer

att tillstyrka de anslagsanvisningar för olika ändamål som departements
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

chefen bedömt erforderliga för investeringsverksamhetens bedrivande under

budgetåret 1949/50. I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet

jämväl å tilläggsstat för innevarande budgetår äskade anslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet anfört.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

2:o) Posthus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 14—17) föreslagit riksdagen

att till Posthus in. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kronor.

Till posthusbyggnader m. m. ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa

1 145 000 kronor. Då vid utgången av budgetåret 1947/48 å anslagen till

posthusbyggnader m. m. förelågo reservationer om ca 8,5 miljoner kronor,

stodo sålunda den 1 juli 1948 drygt 9,6 miljoner kronor till förfogande för

ifrågavarande ändamål.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 1,5 miljoner kronor.

Departementschefen har förordat, att för olika byggnadsföretag redan anvisade

medel överföras till ett nytt kollektivanslag, vilket efter beslut av

Kungl. Maj:t bör få tagas i anspråk jämväl för uppförande av posthus, vilka

ingå i den av generalpoststyrelsen för budgetåret 1949/50 uppgjorda planen,

om detta ur byggnadstekniska eller postala synpunkter skulle visa sig lämpligt.

Med hänsyn till de betydande anslagsreservationer som väntas föreligga

vid utgången av innevarande budgetår bör enligt departementschefens mening

det nya anslaget anvisas med allenast ett formellt belopp av 1 000

kronor.

Utskottet. Hittills ha medel till posthusbyggnader anvisats i form av anslag

för visst angivet byggnadsföretag. Utskottet har icke något att erinra

mot att för visst ändamål anvisade medel i enlighet med av generalpoststyrelsens

av departementschefen förordade förslag överföras till ett nytt å

riksstaten uppfört anslag, benämnt Posthus in. m., och att detta enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande må tagas i anspråk för uppförande av posthus,

för vilka tidigare medel icke anvisats men som nu bedömas mer angelägna

ur byggnadstekniska eller postala synpunkter.

För byggnadsändamål utgjorde medelstillgången vid ingången av innevarande

budgetår omkring 9,6 miljoner kronor. Departementschefen har bedömt

investeringsutgifterna för posthusbyggnader under budgetåret 1948/

49 komma att stanna vid omkring 3 miljoner kronor (budgetåret 1947/48

2 miljoner kronor). Med hänsyn till att vid ingången av budgetåret 1949/50

betydande reservationer sålunda beräknas föreligga förordar departements
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

chefen att det nya anslaget till posthus m. m. för budgetåret 1949/50 uppföres

med allenast formellt belopp av 1 000 kronor. Under erinran att generalpoststyrelsen

själv ansett investeringsverksamheten under budgetåret

1949/50 komma att hålla sig inom ramen för de av departementschefen beräknade

reservationerna tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1949/

50 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

3:o) Fastighetsförvärv. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s.

17—18) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret

1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

4:o) Anskaffning av automobiler m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 18—

19) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av automobiler m. in. för budgetåret

1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 600 000

kronor, varav vid budgetårets utgång väntas kvarstå en behållning å ca

100 000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas av generalpoststyrelsen till

ca 405 000 kronor, varav för automobiler ca 180 000 kronor och för plattformsvagnar

ca 225 000 kronor. Anskaffningen avser huvudsakligen ersättningsändamål.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag — som helt tillgodoser generalpoststyrelsens

äskanden — tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

300 000 kronor.

5:o) Postverkets diligenstrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 19—20) föreslagit

riksdagen att under rubriken Postverkets diligenstrafik för budgetåret

1949/50 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

1 600 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa

2 400 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 1 900 000 kronor, därav

300 000 kronor avse garagebyggnader m. in., 1 300 000 kronor inköp av

fordon till postdiligenstrafiken och 300 000 kronor förvärv av billinjer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

Departementschefen har, med hänsyn till att medelsförbrukningen under

innevarande och nästa budgetår väntas understiga det belopp som vid ingången

av löpande budgetår stod till styrelsens förfogande för garagebyggnader,

icke funnit någon ytterligare medelsanvisning erforderlig för ifrågavarande

ändamål. Styrelsens övriga förslag under förevarande rubrik har

icke givit departementschefen anledning till erinran.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

........................ 1 300 000 kronor,

b) Förvärv av billinjer .............. 300 000 kronor.

6:o) Postverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, s. 20—21), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

700 000 kronor.

Telegrafverket.

7 :o) Utvecklingen av telegrafverkets rörelse. I statsrådsprotokollet har

(punkt 7, s. 22—37) lämnats en redogörelse för utvecklingen av telegrafverkets

rörelse.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 8 oktober 1948 lämnat de uppgifter

rörande utvecklingen av telegrafverkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater

och radiolicenser samt taxerade rikssamtal och telegram under tiden

fr. o. m. år 1941, som framgå av tabellen på nästa sida. Uppgifterna lör år

1948 äro därvid beräknade med ledning av utvecklingen under tiden januari

—september.

Såsom framgår av siffrorna i tabellen har, påpekar telegrafstyrelsen, den

av Kungl. Maj :t genom beslut den 5 december 1947 fastställda höjningen av

inträdesavgiften medfört åsyftad minskning i apparatökningen. Mot en ökning

med 111 400 apparater under år 1947 svarar sålunda en beräknad ökning

med 85 000 apparater under år 1948. Delvis till följd härav bar — efter

eu tidigare oavbruten stegring — antalet abonnenter, som måst vänta på inkoppling

av sina apparater, icke under år 1948 visat någon ytterligare ökning.

Även väntetiderna för beställda rikssamtal ha genom inkoppling av ett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Å r

Telefonapparater

Radiolicenser

antal vid

årets slut

ökning

antal vid

årets slut

ö k n i

n g

absolut

i %

absolut

i %

1941 ......................

960300

70 500

7-9

1550 700

80 300

5-5

1942 ......................

1 015 300

55 000

5-7

1 628 100

77 400

50

1943 ......................

1 071 400

56100

55

1 709 000

80 900

5-0

1944 ......................

1 146 000

74 600

7-0

1 784 200

75 200

4-4

1945 ......................

1221100

75 100

6’6

1 839 900

55 700

31

1946 ......................

1314100

93 000

7-6

1 895 300

55 400

3-0

1947 ...................

1 425 500

111 400

8-5

1 959 300

64 000

3-4

1948 ......................

1 510 500

85 000''

5-9

2 020 000

61000

31

År

Taxerade rikssamtal

Taxerade telegram

antal

ökning

i %

antal

ökning

i %

1941 ................

69 011000

7-3

5 151000

— 4-5

1942 ..............

74 917 000

8-6

5 438 000

5’6

1943 ................

79 255 000

5-8

5 910 000

8-7

1944 ................

84 845 000

7-1

6 379 000

7-9

1945 ................

88 106 000

3-8

7 279 000

14-1

1946 ................

95 341 000

8-2

8 287 000

13-8

1947 ................

99 335 000

4*1

8 263 000

— 0-3

1948 ...............

104 000 000

4-7

8 350 000

1-1

stort antal nya riksförbindelser och nya expeditionsplatser undergått en viss,

om också alltjämt långt ifrån tillräcklig minskning.

Telegrafstyrelsen redogör härefter för läget i fråga om a u t o m a t i sering

e n av landets telefonnät och framhåller därvid hland annat, att vid

utgången av år 1947 ca 60 % av alla telefonapparater i landet voro anslutna

till automatiska stationer, medan antalet automatiserade stationer uppgick

till endast 18 % av hela antalet. Skillnaden beror därpå, att automatiseringen

från början inriktades på de största manuella stationerna.

Trots att automatiseringen bedrivits i den takt, som varit möjlig med hänsyn

till befintliga produktionsresurser, har abonnentökningen totalt sett varit

så stor, att antalet apparater, anslutna till manuella stationer, sedan mitten

på 1930-talet absolut taget visat en visserligen långsam men dock oavbruten

stegring. Om denna utveckling skulle fortsätta, framhåller telegrafstyrelsen,

skulle det tydligen innebära, att en fullständig automatisering av

vårt lands telefonnät aldrig skulle komma till stånd. I anslutning härtill be
1

Enligt en i slutet av november 1948 inom telegrafstyrelsen företagen ny beräkning kan

ökningen av antalet telefonapparater under 1948 uppskattas till 79 000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

rör styrelsen ingående de fördelar, icke minst för telegrafverket, som automatiseringen

medför.

Telegrafstyrelsen övergår härefter till att lämna en redogörelse för utvecklingen

av telegrafväsendet. Styrelsen erinrar, att antalet telegram

under senare år hållit sig tämligen konstant. Emellertid har man

med säkerhet att emotse en stark utveckling beträffande s. k. abonnenttelegrafi.

Det är härvidlag fråga om en jämförelsevis ny form av telekommunikationer,

bestående däri, att möjlighet öppnas att abonnera på en

skrivande telegraf apparat (teleprinter), med vilken vederbörande abonnent

kan direkt korrespondera med andra motsvarande abonnenter såväl inom

Sverige som i andra länder. Intresset för anslutning till abonnenttelegrafinätet

har både i Sverige och andra länder visat sig vara mycket stort. För

närvarande föreligga hos telegrafverket ett stort antal anmälningar om abonnemang,

vilka dock icke kunnat effektueras av brist på materiel. Någon

större utökning av nätet kan ej heller komma till stånd, förrän man ersatt

nuvarande försöksanläggning med större automatiska förmedlingsstationer.

I detta syfte ha av telegrafstyrelsen företagits vissa förberedande åtgärder.

Undersökningar pågå också om möjligheten att samordna ett blivande större

automatiskt abonnenttelegrafinät med det inländska kommersiella telegrafnätet.

Av skrivelsen inhämtas vidare, att telegrafverket under senare år i

stigande omfattning anordnat abonnerade inhemska eller internationella

fasta telegrafförbindelser, d. v. s. förbindelser som stå fast uppkopplade för

att möjliggöra skrivning medelst teleprinter direkt mellan två bestämda

korrespondenter.

Den utveckling av telegrafväsendet till helt eller delvis nya användningsområden,

som här blivit nämnda, har möjliggjorts därigenom, att man för

jämförelsevis låg kostnad kan erhålla ett stort antal telegrafförbindelser i

kablarna för riksledningar. En enda fyrtrådig telefonledning i en rikskabel

kan sålunda medelst s. k. tontelegrafi användas för upp till 18 samtidiga

telegrafförbindelser.

I de av telegrafstyrelsen för budgetåret 1949/50 begärda investeringsanslagen

till riks- och landskablar m. in. samt till telefon- och telegrafstationer

ingå även vissa mindre belopp för påbörjande av den här nämnda utbyggnaden

av abonnenttelegrafinätet i Sverige samt för anskaffande av tontelegraf

utrustningar.

Beträffande ifrågasatt nedsättning av de genom Kungl. Maj :ts beslut den

5 december 1947 höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang

framhåller telegrafstyrelsen, att såvitt nu kan bedömas måste

en dylik nedsättning medföra en stegring av abonnentökningen till över

90 000 apparater per år. Detta måste leda till antingen att kön av väntande

abonnenter kommer att växa eller att telegrafverkets anläggningsarbeten

måste ges större omfattning än eljest skulle vara erforderligt.

På grundval av det nu anförda har telegrafstyrelsen framlagt sina a nslagsä

sk anden å tilläggsstat för innevarande budgetår och å riksstaten

för nästa budgetår. En sammanställning av de för budgetåret 1940/47—-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1948/49 anvisade samt å tilläggsstat för sistnämnda budgetår och å riksstaten

för budgetåret 1949/50 äskade anslagen under telegrafverkets fond visar

följande siffror.

1946/47

t u

1947/48

sental

1948/49

1 kronor

1949/50

Telefonstations- och förrådsbyggnader

m. m... 12 835

13 040

1810

5 280

Telefon- och telegrafanläggningar ....

........ 102 200

130 660

97 790

+ 12 1001

162 235

Radioanläggningar..................

4 685

1640

4 300

Diverse anslag......................

........ 4 370

3 875

3 700

7 380

Summa 127 020

152 260

117 040

179 195

De för budgetåret 1949/50 äskade anslagen till telefonstations- och förrådsbyggnader

m. m. avse 7 särskilda byggnadsföretag. Anslagen till telefon-

och telegrafanläggningar fördela sig på Riks- och landskablar med 45,65

miljoner kronor, på Telefon- och telegrafstationer med 49,585 miljoner kronor

och på Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

med 67 miljoner kronor. Av de för samma budgetår till radioanläggningar

äskade beloppen falla på Fartygsradiostationer in. m. 0,5 miljon

kronor, på Ny rundradiostation i Stockholm 0,5 miljon kronor, på Rundradiosändare

för kortvåg i Hörby 1,3 miljon kronor, på Vissa rundradioanläggningar

0,5 miljon kronor, på Trådradioanläggningar 1 miljon kronor

samt på Markradiostationer för luftfarten 0,5 miljon kronor. Under posten

Diverse anslag upptar telegrafstyrelsen för nästa budgetår till Inköp av fastigheter

0,7 miljon kronor, till Försvarsberedskap vid telegrafverket 3,68 miljoner

kronor och såsom Telegrafverkets dispositionsanslag 3 miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen har vidare hemställt om en ökning av telegrafverkets

rörliga kredit i riksgäldskontoret från 35 till 50 miljoner kronor.

Över telegrafstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

industrikommissionen, fullmäktige i riksgäldskontoret och

riksräkenskapsverket (s. 28—30).

Departementschefen har anfört bland annat följande.

En bedömning av telegrafverkets utveckling under kommande år kan ej

ske utan beaktande av det samband som råder mellan rörelsens olika grenar

samt den bundenhet i tiden som är en följd av de tekniska förhållandena.

Jag har med anledning härav gjort mig underrättad om, vilka planer telegrafverkets

ledning har i fråga om verkets utveckling på längre sikt. Dessa

planer, vilka i april förra året under hand delgivits kommunikationsdepartementet,

sammanfattas här såsom långtidsplanen. Huvuddragen i denna plan

äro följande. Antalet telefonapparater, som vid slutet av 1947 var 1 425 000,

förutsättes bli nära fördubblat till år 1965. Under samma tid skulle en fullständig

automatisering av landets telefonnät genomföras och interurban

snabbtrafik införas genom utläggande av nya rikskablar av koaxialtyp. I

1 Äskat å tilläggsstat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

samband härmed beräknas antalet rikssamtal komma att ungefär fördubblas.

Vidare förutsättes, att landsbygdens telefonförhållanden skola förbättras

enligt 1946 års riksdags beslut och att abonnenttelegrafin kommer att starkt

öka. Antalet radiolicenser antages öka till 2,4 miljoner. Av riksdagen redan

fattade principbeslut om byggande av radiohus i Stockholm, rundradiosändare

för kortvåg i Hörby, nya rundradiostationer i Stockholm och Sundsvall

samt införande av trådradio för radiolyssnare i trakter med dåliga trådlösa

mottagningsförhållanden — de återstående kostnaderna härför, omräknade

till nuvarande prisläge, beräknas till ca 145 miljoner kronor — förutsätter

styrelsen även bliva effektuerade. Medelsbehovet för telegrafstyrelsens långtidsplan

har angivits endast för de närmaste fem budgetåren. Vid det prisläge

som rådde våren 1948 skulle de sammanlagda engångskostnaderna för

denna femårsplan uppgå till nära 1 miljard kronor.

En närmare granskning av denna plan visar, att telegrafstyrelsen — i

kundtjänstens intresse — eftersträvat att under de närmaste åren söka anpassa

sin anläggningsverksamhet efter behoven, sådana dessa kunna väntas

utveckla sig med ledning av erfarenheterna från de närmast förflutna

åren. Beträffande ökningen av abonnentantalet förutsättes sålunda, att denna

under budgetåret 1948/49 skulle uppgå till 90 000 och därefter undan för

undan stiga till 132 000 under budgetåret 1953/54. Under den första tredjedelen

av tiden fram till 1965 skulle ungefär halva ökningen inträffa. Den

beräknade genomsnittliga ökningen under perioden utgör ca 75 000 apparater.

Automatiseringsarbetena förutsättas likaledes skola ökas i omfattning

under den närmaste 5-årsperioden.

Ett genomförande av de skisserade planerna skulle otvivelaktigt — framhåller

departementschefen vidare — även för telegrafverket såsom affärsföretag

medföra stora ekonomiska fördelar. Företagsekonomiska förutsättningar

föreligga sålunda att inom telegrafverket göra betydande räntabla

investeringar. Telegrafverket befinner sig bär i att liknande läge som

andra affärsdrivande verk och många enskilda företag. Alla aktuella investeringar

kunna emellertid för närvarande icke utföras inom ramen för de

resurser som stå till förfogande för realkapitalbildning. Telegrafstyrelsens

investeringsönskemål äro visserligen av hög angelägenhetsgrad, men det finnes

även andra anspråk på investeringar, som konkurrera med telegrafverkets

om de tillgängliga resurserna.

I anslutning härtill bär departementschefen bland annat anfört följande.

Långtidsplanen är, som jag redan framhållit, uppbyggd på att en ökning

av investeringarna skall komma till stånd under de närmaste åren. I första

band skulle installationerna av telefonapparater kraftigt öka. Eu sådan

ökning driver framför sig en motsvarande utvidgning av stationsutrustningar

och — i den mån trafiken ökar — även av kabelanläggningarna. En

sådan utveckling av investeringarna, att dessa ökas under de närmaste

åren för att därefter bedrivas i minskad takt, bör emellertid i nuvarande

läge undvikas.

Mot bakgrunden av det anförda synes det enligt min mening som om

övervägande skäl talade för alt telegrafverkets investeringar böra något förskjutas

i tiden. Den i långtidsplanen för telegrafverkets utveckling beräknade

takten i investeringsverksamheten måste dämpas under de närmaste

åren. Såvitt nu kan bedömas, kan någon ytterligare ökning av investering
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

arna knappast ifrågakomma. Under nästa budgetår måste i stället en

minskning äga rum, och telegrafstyrelsen bör även vid den fortsatta planläggningen

av verksamheten vara så återhållsam, att en ökning av investeringsvolymen

utöver nivån för budgetåret 1949/50 ej blir ofrånkomlig under

tiden därefter. Möjligt är, att investeringarna efter några år ånyo skola

kunna ökas utan men för andra berättigade intressen.

Beträffande telegrafstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår anför

departementschefen följande.

Efter höjningen av inträdes- och abonnemangsavgifterna 1947 har efterfrågan

på nya abonnemang minskat. Denna omständighet i förening med

svårigheterna att få erforderlig materiel har bringat ned nettoökningen av

antalet telefoner från 111 000 under 1947 till 79 000 under 1948. För budgetåret

1948/49 kommer ökningen sannolikt att stanna vid ca 75 000 apparater.

En ökning av apparatantalet i denna omfattning synes dock innebära

en kännbar påfrestning på materielsidan. Med hänsyn härtill och då

en ökning av apparatantalet med nödvändighet drar med sig ökade investeringar

jämväl i stationsutrustningar och kablar förordar jag, att anslaget

för budgetåret 1949/50 till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar bestämmes på sådant" sätt, att apparatökningen

begränsas till högst 60 å 65 000 apparater under budgetåret. Även

med denna utgångspunkt skulle ökningen ungefär motsvara den som uppnåddes

under rekordåret 1938. I enlighet härmed kan medelsförbrukningen

för budgetåret 1949/50 beräknas till ca 50 miljoner kronor. Anslaget bör

bestämmas till samma belopp.

För innevarande budgetår kan medelsbehovet beräknas bliva 60 miljoner

kronor. Då anslaget för innevarande budgetår anvisats med 54,7 miljoner

kronor och av detta belopp ca 2,4 miljoner kronor redan använts för täckande

av brist å anslaget för budgetåret 1947/48 skulle å tilläggsstat för innevarande

budgetår behöva anvisas skillnaden mellan den beräknade medelsförbrukningen,

ca 60 miljoner kronor, och tillgängliga medel (54,7 — 2,4)

52,3 miljoner kronor eller i runt tal ca 8 miljoner kronor. Jag kommer senare

i dag att tillstyrka anslagets anvisande.

Telegrafstyrelsen bär i detta sammanhang i sina petita berört frågan om

inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Styrelsen räknar med att en

sänkning av dessa avgifter skulle stegra abonnentökningen till över 90 000 apparater

per år. Jag kan under sådana förhållanden samt för övrigt även av

statsfinansiella skäl icke för närvarande förorda någon sänkning av avgifterna.

Medelsförbrukningen å anslaget till Telefon- och telegrafstationer uppgick

budgetåret 1947/48 till 29,6 miljoner kronor. I sina beräkningar av medelsförbrukningen

under budgetåret 1948/49 angav telegrafstyrelsen hösten 1947

motsvarande belopp för innevarande budgetår till ca 41,4 miljoner kronor.

I 1948 års statsverksproposition förordade jag dock en minskning av medelsförbrukningen

med åtminstone 4 miljoner kronor. Jag anser mig i enlighet

härmed böra utgå från att medelsförbrukningen under innevarande

budgetår kommer att stanna vid i runt tal 37 miljoner kronor. Telegrafverkets

behov av stationsutrustningar för automatiserings- och utökningsändamål

är som jag redan påpekat mycket stort. Trots detta synes en minskning

även av dessa investeringar nu bli nödvändig. Jag vill dock förorda,

att medelsförbrukningen må bibehållas vid samma belopp, 37 miljoner kronor,

som förutses för innevarande budgetår. På grund av redan inträdda

kostnadsstegringar innebär förslaget en volymmässig minskning av investe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

ringarna. Under dessa förutsättningar bör anslaget för nästa budgetår bestämmas

till 28 miljoner kronor. Då telegrafstyrelsen i sina petita äskat 49,6

miljoner kronor, innebär detta en minskning med 21,6 miljoner kronor

jämfört med telegrafstyrelsens förslag. Härvid är dock att märka, att styrelsen

vid sin anslagsberäkning utgått från att, vid bifall till styrelsens förslag,

reservationer på icke mindre än 10,4 miljoner kronor skulle kvarstå vid utgången

av budgetåret 1949/50. Den reella minskningen jämfört med styrelsens

beräkningar uppgår sålunda till 11,2 miljoner kronor, varav 2,4 miljoner

beräknas falla på budgetåret 1948/49 och 8,8 miljoner kronor på budgetåret

1949/50.

Anslaget till Riks- och landskablar belastades budgetåret 1947/48 med ett

belopp av 29,3 miljoner kronor. För innevarande budgetår förutsågs i 1948

års statsverksproposition eu medelsförbrukning å anslaget av i runt tal 37

miljoner kronor. Förhållandena ha numera ändrats så att en strängare

prövning av telegrafstyrelsens medelsanspråk blivit nödvändig. Hänsyn måste

sålunda tagas till den begränsade tillgången på koppar och bly samt behovet

av att använda tillgängligt material jämväl för annan produktion bl. a.

inom starkströmsindustrien. Jag har därför utgått från, att medelsförbrukningen

under innevarande budgetår skall kunna begränsas till 34 miljoner

kronor och under nästa budgetår till 32 miljoner kronor. Under dessa förutsättningar

kan anslaget för budgetåret 1949/50 bestämmas till 24 miljoner

kronor, vilket innebär en minskning med 21,7 miljoner kronor jämfört med

telegrafstyrelsens förslag. Den reella minskningen begränsas dock till 12 miljoner

kronor, då hänsyn tages till beräknad kvarstående reservation vid

budgetårets utgång. Av detta belopp falla 3 miljoner kronor på budgetåret

1948/49 och 9 miljoner kronor på budgetåret 1949/50.

De nedskärningar jag förordat i fråga om de båda sistnämnda anslagen

komma att nödvändiggöra minskade beställningar hos industrien. Jag anser

mig icke här böra taga ståndpunkt till frågan, huru en dylik minskning

lämpligen bör genomföras. Såsom allmän riktlinje vid utläggandet av beställningar

bör dock gälla, att telegrafstyrelsen icke härigenom binder sig

för en ökning av investeringarna under tiden efter budgetåret 1949/50.

Telegrafstyrelsen bär i sina petita äskat anslag med tillhopa 5,3 miljoner

kronor till 1 telefonstationsbyggnader. Med de begränsningar jag förut förordat

beträffande anskaffningen av stationsutrustningar o. d. bör telegrafstyrelsen

icke under nästa budgetår påbörja samtliga dessa byggnadsföretag.

Byggnaderna komma dock att bli erforderliga under de närmaste åren.

Med hänsyn härtill är jag beredd att godtaga styrelsens byggnadsprogram

men anser mig ej böra tillstyrka högre medelsanvisning än 3,2 miljoner kronor.

Beloppet bör anvisas i form av ett kollektivanslag benämnt Telefonstationsbyggnader

m. in. Anslaget bör efter beslut av Kungi. Maj :t få tagas i

anspråk allteftersom de olika byggnadsföretagen aktualiseras. Under nästa

punkt gör jag hemställan att beloppet äskas av riksdagen. Med hänsyn till

föreliggande reservation å anslaget till Inköp av fastigheter anser jag någon

ytterligare medelsanvisning ej erforderlig för nästa budgetår.

Vad angår gruppen radioanläggningar tillstyrker jag fortsatt medelsanvisning

till Fartygsradiostationer m. m. med 0,5 miljon kronor och till Rundradiosändare

för kortvåg i Hörby med 1,3 miljon kronor. Utrustningen till

den nya rundradiostationen i Stockholm är avsedd att beställas i utlandet.

Med hänsyn till valutalägel förordar jag uppskov med denna beställning.

Någon ytterligare medelsanvisning erfordras i så fall ej.

Med hänsyn till föreliggande reservationer å anslagen till Vissa rundradioanläggningar,

Trådradioanläggningar och Markradiostationer för luftfarten

finner jag mig ej böra tillstyrka anslagsäskandena i dessa delar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Skulle under budgetåret något nytt medel »behov framkomma, vilket ej kan

bestridas av föreliggande anslagsreservationer, torde dispositionsanslaget

efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för ändamålet. Jag tillstyrker

att sistnämnda anslag anvisas med av styrelsen föreslaget belopp.

Under punkten 11 i det följande kommer jag att tillstyrka, att 2,3 miljoner

kronor anvisas till försvarsberedskap vid telegrafverket.

Den investeringsbegränsning, som jag i det föregående förordat, bör avse

icke blott anläggningsarbeten, vilka omedelbart belasta investeringsanslagen,

utan även telegrafverkets förrådshållning. Förråden böra sålunda anpassas

efter den minskade investeringsvolymen. Under en övergångstid

kunna visserligen svårigheter uppkomma, men jag har icke ansett mig böra

förorda någon ytterligare höjning av telegrafverkets rörelsekredit, vilken

så sent som förra året ökats från 25 till 35 miljoner kronor.

Vid bifall till vad jag här föreslagit skulle anslagen under telegrafverkets

fond för nästa budgetår behöva anvisas med 112,3 miljoner kronor, vilket

innebär en ökning jämfört med budgetåret 1948/49 med 6,4 miljoner kronor

och en minskning jämfört med styrelsens förslag med nära 67 miljoner kronor.

Såsom jag inledningsvis under punkten 1 framhållit, skulle medelsförbrukningen

under budgetåret 1949/50 kunna begränsas till 140 miljoner

kronor. Delta belopp överensstämmer även med vad som vid finansberedningarna

befunnits kunna inrymmas inom ramen för vad det statsfinansiella

läget medgiver.

Utskottet. Under tiden före senaste världskrig hade telegrafverket tillgång

till så betydande reserver i stationer och nät, att nya abonnenter kunde inkopplas

utan dröjsmål. Trots höjningar av inträdesavgifterna har abonnenttillströmningen

under senare år stigit så att dessa reserver nu förbrukats.

Abonnenttillströmningen bedömes av telegrafstyrelsen komma att under de

närmaste åren bliva än större. Telefon- och telegramtrafiken bedömes erfordra

omfattande kabelarbeten. Av driftsekonomiska och andra skäl äro

fortsatta automatiseringsarbeten önskvärda. För radions del erfordras nya

rundradiosändare och betydande investeringar för trådradioanläggningar.

Med beaktande härav har telegrafstyrelsen uppgjort en plan rörande utvecklingen

av telegrafverkets rörelse på längre sikt. Enligt denna plan skulle

för mötande av väntade behov investeringarna för de närmaste fem budgetåren

komma att uppgå till inemot 1 miljard kronor. En investering av denna

storleksordning skulle enligt styrelsens beräkningar betyda en ökning för de

närmaste fyra budgetåren i förhållande till den för innevarande budgetår

beräknade med omkring 120 miljoner kronor.

Såsom departementschefen framhållit skulle ett realiserande av dessa planer

innebära stora ekonomiska fördelar. En investeringsverksamhet av

mindre omfattning medför risk att på telegrafverket ställda anspråk på anslutningar

och service icke kunna tillgodoses. Med hänsyn härtill måste enligt

utskottets mening ett realiserande av den av telegrafstyrelsen uppgjorda

planen på längre sikt te sig eftersträvansvärd. Å andra sidan måste i nuvarande

läge telegrafverkets investeringsprogram avvägas mot andra önskvärda

investeringar inom ramen för landets samlade resurser och bestämmas

under hänsynstagande till strävandena att snarast möjligt ernå och vidmakthålla

samhällsekonomisk balans. Därvid måste såsom departements
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

chefen framhållit icke minst export- och importspörsmålen beaktas. Utskottet

delar därför departementschefens uppfattning att ur angivna synpunkter

telegrafverkets investeringar böra något förskjutas i tiden. Utskottet har

sålunda — under hänvisning jämväl till vad ovan under punkten l:o) anförts

— icke något att erinra mot att telegrafverkets medelsbehov för nästa

budgetår anpassas efter ett beräknat investeringsbelopp av omkring 140

miljoner kronor.

Departementschefen har uttalat att telegrafstyrelsen vid den fortsatta

planläggningen av verksamheten bör vara så återhållsam att en ökning av

investeringsverksamheten utöver nivån för budgetåret 1949/50 icke blir

ofrånkomlig under tiden därefter, ävensom att frågan om utformningen av

ett enligt antydda riktlinjer modifierat långtidsprogram framdeles kommer

att upptagas till förnyat övervägande. Utskottet vill i anslutning härtill

framhålla önskvärdheten av att vid dessa överväganden en lösning eftersträvas,

som icke för någon längre tidrymd omöjliggör en ökning av telegrafverkets

investeringsverksamhet.

Med utgångspunkt från en investeringsverksamhet under budgetåret 1949/

50 av 140 miljoner kronor har departementschefen förordat anvisande för

nämnda budgetår för telegrafverkets del av 112,3 miljoner kronor. Kungl.

Maj :ts förslag till medelsanvisning under de olika anslagsgrupperna och

anslagen har icke föranlett erinran från utskottets sida. Förslaget att beträffande

telegrafverkets telefonstationsbyggnader övergå till ett kollektivanslag,

Telefonstationsbyggnader m. in., tillstyrkes jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet anfört.

8:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 37—

42) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnader in. m. för budgetåret

1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa

1 410 000 kronor. Enär vid utgången av hudgetåret 1947/48 å anslagen till

telefonstationsbyggnader m. in. förelåg en reservation av ca 18,3 miljoner

kronor, fanns den 1 juli 1948 ett belopp av ca 19,7 miljoner kronor till förfogande.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår äskat 5 280 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 38—42).

Departementschefen har för nästa budgetår förordat anvisande av 3 200 000

kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet, under

hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört, hemställa,

2 Biluing till riksdagens protokoll 19i9. G sa ml. Nr 9.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnader m. m. för

budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag a\ 3 200 000

kronor.

9:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 43—

46) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefonoch

telegrafanläggningar för budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å

tillhopa 102 miljoner kronor.

De under förevarande rubrik äskade anslagen framgå av följande uppställning,

vari jämväl upptagits de för innevarande budgetår anvisade (äskade)

beloppen.

1948/49 1949/50

Riks- och landskablar in. in............... 27 140 000 24 000 000

Telefon- och telegrafstationer .............. 15 900 000 28 000 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .............. 54 750 000 50 000 000

+ 12 100 0001

109 890 000 102 000 000.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag till ifrågavarande

ändamål å respektive 45 650 000, 49 585 000 och 67 000 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet, under

hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Riks- och landskablar in. m..... 24 000 000 kronor,

b) Telefon- och telegrafstationer .... 28 000 000 kronor,

c) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar . . 50 000 000 kronor.

10 :o) Radioanläggningar för telegrafverket. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s.

46—47) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Rundradiosändare för kortvåg i Hörby

1 300 000 kronor och till Fartygsradiostationer in. m. 500 000 kronor.

Till radioanläggningar (med undantag av markradiostationer för luftfarten)

ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa 1 300 000 kronor. Då vid

utgången av budgetåret 1947/48 å ifrågavarande anslag förelåg en reservation

av 10 miljoner kronor, fanns den 1 juli 1948 ett belopp av 11,3 miljoner

kronor till förfogande för pågående och nya anläggningar.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag med sammanlagt

3 800 000 kronor, fördelade på följande anläggningar.

1 Äskat å tilläggstat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 19

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ...................... 1 300 000

Ny rundradiostation i Stockholm............................ 500 000

Vissa rundradioanläggningar ................................ 500 000

Trådradioanläggningar .................................... 1 000 000

Fartygsradiostationer in. m................................. 500 000

Summa kronor 3 800 000.

Departementschefen har tillstyrkt anvisande av 1 300 000 kronor för rundradiosändaren

i Hörby och av 500 000 kronor för fartygsradiostationer m. m.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet, under

hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Rundradiosändare för kortvåg i

Hörby .............................. 1 300 000 kronor,

b) Fartygsradiostationer m. m....... 500 000 kronor.

11 :o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11,

s. 47—48) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Anordnande av reservtelegrafstation 2 000 000 kronor,

b) Reservutrustningar för automatiska

telefonstationer ...................... 300 000 kronor.

12 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 12, s. 48—49), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Statens järnvägar.

13 :o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 50—61)

förslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader

och anläggningar för budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa

41 535 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Veländer (I: 57) och den andra inom andra kammaren av herrar Stattin

och Östlund (II: 98), i vilka hemställts, att riksdagen i anledning av vad

i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, under rubriken Statens järnvägar

föreslagits ville hos Kungl. Maj :t hemställa, att frågan om ianspråktagande

av det av riksdagen år 1947 beslutade begynnelseanslaget på 3 miljoner

kronor för ostkustbanans elektrifiering snarast möjligt måtte upptagas

till förnyad prövning,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Heiding och Mannerskantz (I: 86) och den andra inom andra

kammaren av herr Jonsson i Skedsbygd (II: 102), i vilka hemställts, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t dels uttala sig för att något avbrott

i järn vägselektrifieringen icke tills vidare bör ifrågakomma, dels ock

hemställa, att Kungl. Maj :t ville senast till nästa års riksdag framlägga de

anslagsäskanden, som för elektrifieringsarbetets fortsättande kunna vara

erforderliga.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för små yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 57 och I: 86.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 26 170 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1947/48

förelågo reservationer å tillhopa 61,5 miljoner kronor å anslag under denna

huvudgrupp.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 55 155 000 kronor. Äskandena

avse följande anslagsändamål.

Kronor

Bangårdar ..............................................

Dubbelspår sbyggnader och linjeomläggningar ................

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden..............

Broar m. ..............................................

Husbyggnader ............................................

Växel- och signalsäkerhetsanläggningar ....................

Telefonanläggningar m. m.................................

Elektriska belysningsanläggningar ..........................

Anläggningar för elektrisk tågdrift..........................

Elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—

Lysekil ................................................

4 000 000

7 000 000

5 000 000

3 000 000

7 000 000

4 500 000

4 860 000

400 000

9 250 000

4 710 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

Kronor

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar ................ 725 000

Anläggningar vid huvudverkstäderna........................ 710 000

Verkstadsmaskiner in. in................................... 4 000 000

Summa kronor 55 155 000

Styrelsen har i sina petita utgått från att medelsförbrukningen å investeringsanslagen

till byggnader och anläggningar, vilken för innevarande budgetår

beräknas komma att uppgå till ca 62 miljoner kronor, under budgetåret

1949/50 skall ytterligare ökas till nära 73 miljoner kronor.

Över järnvägsstyrelsens medelsäskanden ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och industrikommissionen (s. 58 o. 59).

Departementschefen har inledningsvis framhållit, att stora svårigheter

torde möta att tillhandahålla järn och stål i den omfattning järnvägsstyrelsen

förutsatt. Den starka belastningen av den elektriska industrien kommer

vidare att medföra svårigheter för genomförande av vissa delar av styrelsens

anskaffningsprogram. Departementschefen erinrar jämväl om att statens

järnvägars andel av investeringarna inom ramen för särskilda byggnadstillstånd

måst bestämmas med hänsyn till den allmänna begränsning

av investeringsverksamheten som kommit till uttryck i den nu fastställda

investeringsbudgeten för 1949.

I anslutning härtill anför departementschefen följande.

Som en följd av dessa förhållanden har jag funnit mig böra förorda, att

vissa begränsningar göras i styrelsens förslag. Dessa resultera i en minskning

av investeringsulgifterna under gruppen byggnader och anläggningar till

ungefär samma nivå som förra budgetåret. Jag har därvid sökt att i möjligaste

mån beakta järnvägsstyrelsens önskemål om en ökning av investeringarna

på vissa områden, ehuru detta dock kunnat ske endast i begränsad

omfattning. Jag tillstyrker sålunda, att anslagen till Broar m. m., Lokstations-

och driftverkstadsanläggningar och Verkstadsmaskiner in. in. anvisas

med av styrelsen föreslagna belopp, 3 miljoner, 725 000 respektive 4

miljoner kronor. Jag förordar vidare, att följande anslag anvisas i syfte att

möjliggöra en ökning av investeringsutgifterna nästa budgetår jämfört med

detta, nämligen till Bangårdar 2,5 miljoner kronor, till Husbyggnader 5 miljoner

kronor och till Anläggningar vid huvudverkstäder 200 000 kronor.

Arbetena med dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar samt fortlöpande

förstärkning av spåröverbyggnaden äro beroende av tillgången på

räls. Industrikommissionen har upplyst, att högst 21 800 ton av järnvägsstyrelsens

årsbehov kan erhållas inom landet. Av denna kvantitet beräknas

ca 20 000 ton åtgå för normala rälsutbyten, och följaktligen skulle endast

ca 1 800 ton kunna disponeras för dubbelspårsarbetena. I 1948 års

statsverksproposition meddelade jag, att 7 mil bana färdigterrasserats för

dubbelspår fram till den 1 december 1947 utan att räls kunnat erhållas till

spåröverbyggnaden. Den 1 december 1948 hade den icke rälslagda, färdigterrasserade

banvallen ökat i längd till 11 mil. Dubbelspårsarbetena synas nu

böra inriktas på att såvitt möjligt rälslägga i övrigt färdigställda sträckor och

all nedbringa terrasserings- och andra arbeten så att de olika arbetena komma

i takt med varandra. Enligt vad jag inhämtat från järnvägsstyrelsen

bör det bliva möjligt, alt under nästa budgetår friställa ytterligare ca 3 000

ton räls för dubbelspårsarbeten, varvid dock rälsutbytepa skulle minskas i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

motsvarande mån. Man skulle sålunda kunna rälslägga ca 5 mil dubbelspår

av de förutnämnda sträckorna å sammanlagt 11 mil. Om denna arbetstakt

kan hållas ytterligare ett eller två år, skulle man därefter ha kommit i bättre

balans i dubbelspårsarbetena, förutsatt att terrasserings- och andra arbeten

under mellantiden nedbringas. Av sysselsättningspolitiska skäl böra emellertid

sistnämnda arbeten ej helt inställas. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden

förordar jag, att medel för utförande av dubbelspårsbyggnader

och linjeomläggningar anvisas jämväl för nästa budgetår och att anslagsbeloppet

bestämmes till 5 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med

2 miljoner kronor i jämförelse med järnvägsstyrelsens förslag. Överflyttningen

av räls från arbeten med rälsutbyten till dubbelspårsarbeten medför

eu minskning av medelsförbrukningen och anslagsbehovet för rälsutbyten

från av järnvägsstyrelsen föreslagna 5 till 2 miljoner kronor. Hänsyn har

därvid tagits till föreliggande reservationer.

Anslaget till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar bör anvisas med 4

miljoner kronor, vilket innebär en ökning med ca 10 % jämfört med den

medelsförbrukning, som förutsetts för innevarande budgetår. Till Telefonanläggningar

in. in. äskar styrelsen 4 860 000 kronor. 1 december 1948

förutsåg styrelsen, att medelsbehovet skulle minskas med 160 000 kronor

på grund av leveransförseningar. Då även beställningarna av ny materiel

böra begränsas i förhållande till vad styrelsen föreslagit, förordar jag, att

anslaget för nästa budgetår bestämmes till 4 miljoner kronor. Mot styrelsens

förslag om anvisande av 400 000 kronor till Elektriska belysningsanläggningar

har jag ej funnit anledning till erinran. Anslaget till Anläggningar

för elektrisk tågdrift bör däremot, med hänsyn till det ansträngda läge, vari

den elektriska industrien befinner sig, samt den begränsade ramen för

byggnads- och anläggningsverksamheten vid statens järnvägar, bestämmas

till 8 miljoner kronor. Vad slutligen angår anslaget till elektrifiering av

linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil har jag från järnvägsstyrelsen

inhämtat att, på grund av ändrade dispositioner, ett belopp av 2

miljoner kronor kommer att skjutas över till budgetåret 1950/51. Det för

budgetåret 1949/50 erforderliga anslaget kan följaktligen bestämmas till

(4 710 000 — 2 000 000) 2 710 000 kronor.

Vid bifall till vad jag här föreslagit kommer det sammanlagda anslagsbeloppet

för nästa budgetår under gruppen byggnader och anläggningar att

uppgå till 41 535 000 kronor, vilket innebär en anslagsmässig ökning med

15 365 000 kronor jämfört med budgetåret 1948/49. Som jag förut påpekat

kunna emellertid de reella investeringarna beräknas något minska under

budgetåret 1949/50.

Utskottet har under punkten 1 :o) i princip tillstyrkt departementschefens

förslag att anslagen för statens järnvägar för budgetåret 1949/50 utmätas

med utgångspunkt från en beräknad investeringsvolym under budgetåret av

samma storlek som den för innevarande budgetår beräknade, eller omkring

140 miljoner kronor.

Med hänsyn till de reservationer som beräknas föreligga vid ingången av

budgetåret 1949/50 har departementschefen ansett det sammanlagda anslagsbeloppet

för sistnämnda budgetår kunna begränsas till 98,8 miljoner kronor,

mot av järnvägsstyrelsen äskade 132,2 miljoner kronor. För nu förevarande

anslagsgrupp innebär emellertid Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1949/50 en anslagsökning i förhållande till innevarande budgetår med om
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

kring 15 miljoner kronor. Därvid är att märka, att järnvägsstyrelsens förslag

helt tillgodosetts beträffande vissa anslag. I fråga om andra anslag har

den föreslagna medelsanvisningen, ehuru begränsad i förhållande till järnvägsstyrelsens

förslag, dock bedömts medgiva en ökning av investeringsverksamheten

under nästa budgetår. Vad särskilt angår anslagen till dubbelspårsbyggnader

och linjeomläggningar samt fortlöpande förstärkning av

spåröverbyggnader har departementschefen förordat en betydande minskning

— 5 miljoner kronor — i förhållande till järnvägsstyrelsens förslag. Utskottet

delar härvidlag departementschefens uppfattning om lämpligheten

av att med utgångspunkt från tillgången på räls och längden av färdigställd

men ej rälsbelagd banvall minska på terrasseringsarbetena.

Utskottet tillstyrker att anslagen till byggnader och anläggningar anvisas

med av Ivungl. Maj :t föreslagna belopp.

För elektrifieringsarbeten har Ivungl. Maj :t icke äskat anslag för nästa

budgetår utöver det belopp som erfordras för fullföljande av arbetena å linjen

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Nämnda linje beräknas

bliva färdig under nästa budgetår. Något statsmakternas principbeslut rörande

det fortsatta elektrifieringsprogrammet föreligger icke.

I statsverkspropositionen till 1947 års riksdag (bilaga 27, punkt 58, s. 103)

anmäldes att järnvägsstyrelsen framlagt förslag om fortsatt elektrifiering av

statsbanenätet. Programmet omfattade bandelar om sammanlagt 1 250 bankilometer

till en kostnad av 165 miljoner kronor. Föredragande departementschefen

fann emellertid anledning föreligga att förorda ett uppskov med

avgörande av frågan om tidpunkten för fullföljande av statsbanenätets elektrifiering

i avbidan på att materialsitutionen och läget på arbetsmarknaden

bleve gynnsammare. Departementschefen ingick därför ej på en närmare

prövning av det av järnvägsstyrelsen framlagda programmet. I anledning av

väckta motioner uttalade 1947 års riksdag (skrivelse nr 58) bl. a. att - även om tidpunkten för ett igångsättande av fortsatta elektrifieringsarbeten

icke då kunde angivas — ett ställningstagande i princip i fråga om det närmast

förestående elektrifieringsprogrammet i rådande situation icke vore

uteslutet. Riksdagen uttalade att principbeslut snarast möjligt borde fattas

rörande det fortsatta elektrifieringsprogrammet och att riksdagen förutsatte

att förslag i ämnet snarast möjligt komme att föreläggas riksdagen. I syfte

att möjliggöra ett snabbt igångsättande av ett dylikt fortsatt program medgav

riksdagen vidare att vissa överskott å tidigare anvisade anslag — beräknade

till 3 miljoner kronor — finge disponeras för beställning av materiel och

för andra förberedande åtgärder sammanhängande med en fortsatt elektrifiering

av statsbanenätet.

På förslag av Kungl. Maj:t anvisades för budgetåret 1948/49 ett särskilt

anslag å 3 miljoner kronor till fortsatt elektrifiering av statsbanenätet. Anslaget

avsågs för ändamål som angivits av 1947 års riksdag. Vid anslagets

beviljande framhöll riksdagen betydelsen av att föreliggande möjligheter

beaktades att så snart som möjligt utnyttja anslaget för sådana förberedel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskotteti utlåtande nr 9.

ser som vore ägnade underlätta ett återupptagande av elektrifieringsverksamheten.

I motionerna 1:86 och 11:102 har hemställts att riksdagen måtte uttala

sig för att avbrott i järnvägselektrifieringen icke bör ifrågakomma och att

förslag om medelsanvisning för fortsatta elektrifieringsarbeten böra framläggas

för 1950 års riksdag.

De motiv som lågo till grund för 1947 års riksdags uttalande i fråga om

angelägenheten att så snart förhållandena det medgiva fortsätta elektrifieringsarbetena

fastställa programmet för de närmast ifrågakommande arbetena

och vidtaga sådana förberedelser som äro ägnade att underlätta elektrifieringsarbetets

återupptagande — utskottet får härvidlag hänvisa till förenämnda

skrivelse — äro enligt utskottets mening alltjämt bärande. I dagens

läge måste visserligen av olika skäl all möjlig återhållsamhet iakttagas rörande

den statliga investeringsverksamheten. Någon medelsanvisning för

nästa budgetår till nya elektrifieringsarbeten ifrågasättes icke heller av utskottet.

Den tidpunkt närmar sig emellertid alltmer, då nu pågående elektrifieringsarbeten

äro slutförda. Att helt skjuta den fortsatta elektrifieringen

på framtiden skulle innebära ett beslut av avgörande betydelse för kommunikationsväsendets

utveckling. Det vill synas som om ifrågavarande spörsmål

är av den vikt att ett principbeslut snarast möjligt om det fortsatta

elektrifieringsprogrammet inom ramen för kommunikationsverkens samlade

investeringsverksamhet är önskvärt, varför, såsom riksdagen redan uttalat,

förslag i ämnet snarast möjligt bör föreläggas riksdagen.

I motionerna I: 57 och II: 98 har hemställts, att frågan om ianspråktagande

av förenämnda anslag av 3 miljoner kronor för ostkustbanans elektrifiering

snarast möjligt måtte upptagas till förnyad prövning. Utskottet får

härvidlag åberopa 1948 års riksdags uttalande om betydelsen av att så snart

som möjligt utnyttja anslaget för förberedelser för ett återupptagande av

elektrifieringsverksamheten. Utskottet vill emellertid i anslutning härtill

erinra om att anslaget icke, såsom motionärerna synas förutsätta, uttryckligen

avsetts särskilt för ostkustbanan utan för sådana förberedelser som äro

ägnade att underlätta ett återupptagande av elektrifieringen av statsbanenätet

som helhet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa, I.

I. att riksdagen må

för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Bangårdar ..................... 2 500 000 kronor,

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar

........................ 5 000 000 kronor,

c) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

........................ 2 000 000 kronor,

d) Broar m. m..................... 3 000 000 kronor,

e) Husbyggnader .................. 5 000 000 kronor,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 25

f) Växel- och signalsäkerhetsanlägg
ningar.

............................... 4 000 000 kronor,

g) Telefonanläggningar m. m........ 4 000 000 kronor,

h) Elektriska belysningsanläggningar 400 000 kronor,

i) Anläggningar för elektrisk tågdrift 8 000 000 kronor,

j) Elektrifiering av linjen Varberg—

Borås—Herrljunga—Uddevalla—Ström
-

stad med Smedberg—Lysekil .......... 2 710 000 kronor,

k) Lokstations- och driftverkstadsan
läggningar.

........................... 725 000 kronor,

l) Anläggningar vid huvudverkstäder 200 000 kronor,

in) Verkstadsmaskiner m. m......... 4 000 000 kronor;

II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:57 och

II: 98 samt I: 86 och II: 102 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

tillkänna vad utskottet ovan anfört.

14:o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14,

s. 61—63), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en anslagsminskning

med 120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omändring av slutna godsvagnar för

manskapstransport för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 160 000 kronor.

15:o) Rullande materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 63—76) föreslagit

riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel för

budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa 37 875 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Sandberg och Löfroth väckt motion (II: 250), vari

hemställts, att riksdagen ville besluta att godkänna järnvägsstyrelsens förslag

om anskaffning av 10 nya ånglok och för budgetåret 1949/50 höja investeringsanslaget

för nyanskaffning av ånglok till 2 100 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Till rullande materiel har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 34 200 000 kronor. Å tilläggsstat har dessutom för nyanskaffning

av malmvagnar äskats 3 000 000 kronor. Vid utgången av budgetåret

1947/48 förelågo reservationer till ett sammanlagt belopp av omkring 41,8

miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under förevarande rubrik äskat

anslag å tillhopa 53 440 000 kronor. Äskandena avse följande ändamål.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Kronor

Nyanskaffning av ånglok .................................. 2 100 000

Ombyggnad av ånglok .................................... 290 000

Nyanskaffning av elektrolok................................ 10 900 000

Ombyggnad av elektrolok.................................. 1 000 000

Nyanskaffning av elektromotorvagnar ...................... 2 300 000

Ombyggnad av motorvagnar .............................. 125 000

Nyanskaffning av rälsbussar .............................. 3 000 000

Nyanskaffning av lokomotorer.............................. 1 000 000

Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar................ 13 125 000

Ombyggnad av person- och resgodsvagnar .................. 400 000

Nyanskaffning av postvagnar .............................. 500 000

Nyanskaffning av godsvagnar .............................. 8 840 000

Ombyggnad av godsvagnar ................................ 3 360 000

Nyanskaffning av malmvagnar ............................ 6 500 000

Summa kronor 53 440 000

Beträffande den närmare motivering för styrelsens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 64—71).

Medelsförbrukningen å statens järnvägars investeringsanslag under gruppen

rullande materiel uppgick budgetåret 1947/48 till ca 30 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknas medelsförbrukningen stiga till 57

å 58 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har i sina petita för budgetåret

1949/50 utgått från att investeringsutgifterna under detta budgetår skulle

ytterligare stegras till ca 74 miljoner kronor. Denna ökning är delvis en

följd av att del- och slutlikvider å tidigare beställd materiel kommit att i

ökad omfattning belasta budgetåret 1949/50 samt delvis orsakad av att

järnvägsstyrelsen under nämnda budgetår avser att göra nybeställningar av

vissa slag av rullande materiel i större omfattning än tidigare.

över järnvägsstyrelsens anslagsäskanden ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och industrikommissionen (s. 72).

Departementschefen har inledningsvis hänvisat till remissmyndigheternas

uttalanden, enligt vilka tveksamhet kan råda ur såväl arbetsmarknadssynpunkt

som i fråga om materialförsörjningen rörande möjligheten av en så

stor ökning av industribeställningarna som järnvägsstyrelsen förutsatt. Under

senare tid ha vidare vissa tendenser framträtt beträffande statens järnvägars

trafikrörelse, vilka enligt departementschefens uppfattning tyda på

att det omedelbara behovet av fortsatta anskaffningar nu kan bedömas vara

av något mindre angelägenhetsgrad än man för ett eller två år sedan kunde

förutse. Med hänsyn jämväl till att ytterligare förseningar beträffande leveranserna

av redan beställd rullande materiel kunna förväntas utöver dem

som voro kända vid avgivande av styrelsens petita anser departementschefen,

att även en minskning av nybeställningarna bör ske i syfte att ytterligare

nedbringa medelsförbrukningen under nästa budgetår samt något

minska den framtida belastningen av vederbörande industrier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

2 i

Beträffande de särskilda framställningarna under förevarande rubrik hai

departementschefen anfört följande.

Vad först angår det av järnvägsstyrelsen anmälda behovet av ytterligare

dragkraft förordar jag, att den föreslagna anskaffningen av nya ånglok tills

vidare uppskjutes. Anslaget kan då bestämmas till 0,9 miljon kronor. De av

styrelsen föreslagna ombyggnadsarbetena å ånglok torde likaledes böra anstå.

Mot förslaget om anskaffning av nya elektrolok har jag icke något

att erinra. Enligt vad styrelsen under hand meddelat kommer emellertid

medelsbehovet under anslaget till Nyanskaffning av elektrolok att minskas

med 2,2 miljoner kronor på grund av leveransförseningar, varför anslaget

för nästa budgetår kan bestämmas till (10,9—2,2) 8,7 miljoner kronor. Anslagen

till Ombyggnad av elektrolok och Nyanskaffning av lokomotorer böra

anvisas med av järnvägsstyrelsen föreslagna belopp, 1 miljon kronor för

vartdera anslaget.

Beträffande anskaffningen av elektromotorvagnar och rälsbussar har

järnvägsstyrelsen under hand meddelat, att sådana leveransförseningar

kunna förutses, att medelsbehovet under nästa budgetår kommer att minskas

med 050 000 kronor för elektromotorvagnarna och 1 miljon kronor för

rälsbussarna. Anslaget till Nyanskaffning av elektromotorvagnar bör i enlighet

härmed bestämmas till 1 650 000 kronor. Anslaget till Ombyggnad av

motorvagnar bör anvisas med av styrelsen föreslaget belopp, 125 000 kronor.

Vid sin beräkning av anslaget till Nyanskaffning av rälsbussar har

styrelsen utgått från att beställningarna nästa budgetår skulle ökas till ett

7Ö-tal rälsbussar mot 30 å 40 för innevarande budgetår. Även enligt min

mening är en ökning av rälsbussanskaffningen önskvärd, icke minst med

hänsyn till att möjligheter härigenom öppnas att i viss utsträckning ersätta

loktäg med driftbilligare förbindelser. En ökning av beställningarna

bör komma till stånd, men dessa kunna begränsas till ett 50-tal rälsbussar.

Vid denna beställningsvolym kommer rälsbussbeståndets utökning att fördelas

över en längre tidrymd, varigenom en jämnare belastning av verkstäderna

uppnås. Härigenom kommer anslagsbehovet att minskas med ytterligare

ca 0,8 miljon kronor. Anslaget bör sålunda anvisas med (3,o—l,o —

0,8) 1,2 miljon kronor.

Järnvägsstyrelsen föreslår vidare, att beställningarna av person- och resgodsvagnar

nästa budgetår ökas till 139 stycken mot 102 stycken under

innevarande budgetår. En så kraftig ökning av beställningarna synes icke

nu böra ske. Jag vill därför förorda, att det föreslagna programmet reduceras

med ett 10-tal vagnar. Förskottslikviderna komma i så fall att minskas med

ca 0,6 miljon kronor. Enligt uppgifter från järnvägsstyrelsen kan man vidare

förutse leveransförseningar, varigenom del- och slutlikvider på tillhopa

ca 1,5 miljon kronor komma att förskjutas till budgetåret 1950/51. Anslaget

för nästa budgetår kan i enlighet härmed bestämmas till avrundat 11

miljoner kronor. Anslagen till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar

samt till Nyanskaffning av postvagnar böra anvisas med av styrelsen föreslagna

belopp, 0,4 miljon kronor respektive 0,5 miljon kronor.

Beträffande frågan om anskaffning av s. k. coachvagnar har järnvägsstyrelsen

föreslagit, att 6 sådana vagnar anskaffas för eu kostnad av ca 250 000

kronor per vagn eller sammanlagt ca 1,5 miljon kronor. Efter en redogörelse

för vissa ekonomiska förhållanden som i detta sammanhang äro av

betydelse framhåller departementschefen, att här ytterst föreligger eu fråga,

vilken bör bedömas av järnvägsstyrelsen. Med hänsyn till att man för unge
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

fär samma belopp kan erhålla 10 vanliga sittvagnar eller 6 coachvagnar och

då sålunda även en avvägning måste göras mellan behovet av standardhöjning

och kapacitetsökning, bör det enligt departementschefens uppfattning

ankomma på järnvägsstyrelsen att, efter den ytterligare utredning som må

befinnas erforderlig, disponera anslagsmedlen för det ena eller andra ändamålet.

Departementschefen har vidare anfört följande.

Järnvägsstyrelsen har slutligen äskat medel till Nyanskaffning av godsvagnar

med 8 840 000 kronor, till Ombyggnad av godsvagnar med 3 360 000

kronor samt Nyanskaffning av malmvagnar med 6 500 000 kronor. Sistnämnda

anskaffning är delvis en följd av att statsmakterna förra året medgivit

ökad malmbrytning vid de lappländska malmfälten. Jag tillstyrker,

att det för nästa budgetår äskade anslaget anvisas. Till frågan om anvisande

av ytterligare anslag för ändamålet å tilläggsstat återkommer jag senare

i dag. Nyanskaffningen av godsvagnar synes däremot kunna minskas med

ca 200 slutna godsvagnar. Anslagsbehovet minskas i så fall till ca 4,9 miljoner

kronor. Å anslaget till Ombyggnad av godsvagnar, vilket huvudsakligen

är avsett för inmontering av ruilager, förelåg vid ingången av löpande budgetår

en reservation av nära 2,9 miljoner kronor. Ytterligare medel torde

icke böra anvisas för nästa budgetår.

Vid bifall till vad jag här förordat komma anslagen under gruppen rullande

materiel att för nästa budgetår anvisas med sammanlagt 37 875 000

kronor, vilket innebär en ökning med 675 000 kronor jämfört med innevarande

budgetår, om därvid även medräknas ett anslag å tilläggsstat till Nyanskaffning

av malmvagnar. Medelsförbrukningen torde komma att stanna

vid omkring 57 miljoner kronor eller ungefär samma belopp som förutses

för innevarande budgetår.

Utskottet. Till nyanskaffning av ånglok har departementschefen förordat

anvisande av medel allenast för slutlikvider — 900 000 kronor — för tidigare

beställningar. Av järnvägsstyrelsen framställda äskanden — 1 200 000

kronor — för att möjliggöra beställning av tio ånglok ha däremot icke tillgodosetts.

I motionen 11:250 har yrkats att anslaget till nyanskaffning av

ånglok uppräknas till sistnämnda belopp för anskaffningens genomförande.

Enligt utskottets mening lär emellertid denna anskaffning icke vara av

högre angelägenhetsgrad än många andra, som i nuvarande läge måste uppskjutas.

Utskottet vill därför förorda att förenämnda anslag anvisas med

av Kungl. Maj :t föreslaget belopp, 900 000 kronor.

Jämväl övriga anslagsäskanden under förevarande anslagsgrupp tillstyrkas

av utskottet. I förevarande sammanhang må emellertid följande framhållas.

Järnvägsstyrelsen har funnit önskvärt, att 560 tvåaxliga godsvagnar anskaffas

under nästa budgetår, därav 210 slutna och 350 öppna. Departementschefen

har ansett nyanskaffningen böra minskas med omkring 200

slutna godsvagnar. Enligt vad utskottet erfarit från järnvägsstyrelsen är

det möjligt att en anskaffning av slutna godsvagnar — därav största behovet

föreligger — i stället för öppna är att föredraga. Undersökningar pågå

för närvarande i syfte att utröna industriens leveranskapacitet i fråga om

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

29

slutna godsvagnar. Utskottet förutsätter att, därest järnvägsstyrelsen skulle

finna en dylik anpassning av anskaffningsprogrammet lämplig, anslaget till

nyanskaffning av godsvagnar får disponeras i enlighet härmed.

Vad departementschefen förordat i fråga om dispositionen av i anslaget

till nyanskaffning av person- och resgodsvagnar ingående belopp till anskaffning

av coachvagnar eller vanliga sittvagnar föranleder icke någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen II: 250 till Nyanskaffning av ånglok för budgetåret

1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1949/50 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Nyanskaffning av elektrolok...... 8 700 000 kronor,

b) Ombyggnad av elektrolok........ 1 000 000 kronor,

c) Nyanskaffning av elektromotor
vagnar

............................ 1 650 000 kronor,

d) Ombyggnad av motorvagnar...... 125 000 kronor,

e) Nyanskaffning av rälsbussar..... 1 200 000 kronor,

f) Nyanskaffning av lokomotorer .... 1 000 000 kronor,

g) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar

.......................... 11 000 000 kronor,

h) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar

.............................. 400 000 kronor,

i) Nyanskaffning av postvagnar .... 500 000 kronor,

j) Nyanskaffning av godsvagnar .... 4 900 000 kronor,

k) Nyanskaffning au malmvagnar . . 6 500 000 kronor.

16:o) Sjöfartsmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16,

s. 76), vilket avser vissa ombyggnader och installationer å järnvägsstyrelsens

tågfärjor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av sjöfartsmateriel för

budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 560 000

kronor.

17 :o) Biltrafik. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 77—78),

vilket avser erforderlig förnyelse av statens järnvägars vägbussar ävensom

fullföljande av vissa tidigare planerade billinjeförvärv, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Nyanskaffning av bilmateriel...... 0 650 000 kronor,

b) Förvärv av billinjer.............. 2 000 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9.

18:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

19:o) Kraftbalansens utveckling. I statsrådsprotokollet har (punkt 19, s. 79

—92) lämnats en redogörelse för kraftbalansens utveckling.

Kraftförsörjningsläget under budgetåret 1947/48 har kännetecknats av

den kraftbrist, som uppstått genom den svåra torkan under sommaren och

hösten 1947. Underskottet i vattenkraftproduktion blev genom densamma

så stort, att ångkraftverken trots en rekordartat hård körning icke förmådde

täcka detsamma. Genom konsumtionsbegränsande åtgärder — bestående

i såväl avkopplingar av sekunda kraftleveranser och driftinskränkningar

hos industrier med egen vattenkraft som direkta ransoneringsåtgärder

— har förbrukningen av elektrisk kraft i landet därför måst nedbringas

högst avsevärt. Enligt verkställda uppskattningar rör sig för hela landet

inskränkningarna om ett energibelopp av storleksordningen 1 500 MkWh.

Belastningen räknad exklusive den överskottskraft, som avsatts till elektriska

ångpannor, har för budgetåret 1947/48 såsom en följd av den genomförda

ransoneringen nedgått med 190 MkWh jämfört med budgetåret

1946/47.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 1 oktober 1948 framlagt sina anslagsäskanden

å tilläggsstat för innevarande budgetår samt å riksstaten för

nästa budgetår. Styrelsen framhåller därvid, att det avbrott, som uppstått

i den kontinuerliga belastningsstegringen genom de förbrukningsbegränsande

åtgärderna, nu gör det särskilt vanskligt att förutse utvecklingen för

de närmaste budgetåren. Det gäller sålunda icke endast att bedöma den

årliga belastningsökning, som kan förväntas, utan även att taga ställning

till frågan, huruvida en viss belastningsminskning kommer att bestå som

en följd av ransoneringen. Av vissa skäl synes det dock nu antagligt, att

någon nämnvärd bestående belastningsminskning icke uppstått genom de

konsumtionsbegränsande åtgärderna.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att frågan angående belastningsstegringens

storlek under de närmaste åren nyligen närmare utretts genom en undersökning,

som ägt rum i centrala driftledningens regi. Undersökningen har

givit till resultat, att den totala belastningen inom hela landet torde komma

att årligen öka med i genomsnitt cirka 1 200 MkWh/år under de närmaste

fem åren, förutsatt att nuvarande konjunkturförhållanden bestå.

Av den totala genomsnittliga belastningsökningen falla cirka 500 MkWh/

år på de områden, som nu försörjas av statens vattenfallsverk. Vattenfallsstyrelsen

torde emellertid få successivt ombesörja tillskottsleveranser även

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

31

till tidigare självförsörjande områden i högre grad än de kommunala och

enskilda företagen, varigenom verkets andel av landets totala belastning

ökar. Med hänsyn till den nyss angivna prognosen borde enligt styrelsens

mening fram till mitten av 1950-talet statens krafttillgångar utbyggas så,

att en årlig belastningsstegring på cirka 600 MkWh/år kan bemästras.

Vattenfallsstyrelsen har gjort följande kalkyl för kraftbalansen under

budgetåret 1953/54. Därvid förutsättes, att nuvarande byggnadsprogram fullföljes

enligt föreliggande planer, vilket bl. a. innebär, att båda aggregaten

i Kilforsen tagas i drift under år 1953.

Kraftbalans för budgetåret 1953/54.

Alt. 1. Belastningsökning 400 MkWh/år Mk Wh//år

Kraftproduktion Torrår Normalår

Vattenkraft .......................... 8 250 9 500

Ångkraft ............................ 400 50

8 650

9 550

Belastning

Belastning exkl. elektriska ångpannor... .

Elektriska ångpannor..................

8 600

50

8 600

950

8 650

9 550

Alt. 2. Belastningsökning 600 MkWh/år

Kraftproduktion

Mk Wh/år

Torrår Normalår

8 250 9 750

Ångkraft ............................

600

350

8 850

10 100

Belastning

Belastning exkl. elektriska ångpannor. ...

Elektriska ångpannor .................

10 000

50

10 000

100

10 050

10 100

Brist

1 200

—

Vattenfallsstyrelsen sammanfattar sina beräkningar på följande sätt

Vid en belastningsökning på 400 MkWh/år kommer nuvarande utbyggnadsprogram

att medgiva täckning av kraftbehoven även vid vattenbrist under

förutsättning att erforderliga bränslekvantiteter kunna erhållas.

Om belastningsökningen skulle bli 600 MkWh/år, kan kraftbehovet tillgodoses

under normalår men därför erfordras en betydande tillsats ångkraft.

Under torrår uppstår trots maximal ångkraftalstring ett avsevärt underskott,

som icke kan täckas.

Av de framlagda alternativa kraftbalanserna framgår, fortsätter styrelsen,

att det nuvarande utbyggnadsprogrammet bör planenligt fullföljas. Av vissa

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

skäl skulle det vidare vara önskvärt, att åtminstone Kilforsens första aggregat

bleve färdigställt ett år tidigare än enligt planen och att ytterligare en

ny kraftstation kunde tagas i drift år 1953. Detta har emellertid icke ansetts

möjligt.

Med hänsyn till den fortsatta belastningsökningen på 400 å 600 MkWh/år,

som får förutses efter budgetåret 1953/54, är det enligt styrelsen nödvändigt

att till år 1954 färdigställa en ny vattenkraftstation. Tekniska möjligheter

härför finnas, men utbyggnaden måste beslutas redan i början av 1949. Den

kraftstation, som ligger närmast i utbyggnadsprogrammet, är Bergeforsen i

Indalsälven, varifrån vattenfallsstyrelsens andel skulle utgöra omkring 400

MkWh/år. Styrelsen föreslår därför, att Bergeforsens utbyggnad beslutas

med sikte på att stationen skall kunna tagas i drift år 1954.

Vattenfallsstyrelsen framhåller vidare, att bristen på maskiner till de nya

kraftstationerna kommer att medföra en effektbrist, som kan bli kännbar

redan år 1952. Styrelsen föreslår därför viss ytterligare utbyggnad av Kilforsens

kraftstation, så att ett tredje aggregat kan tagas i drift redan år

1954. Därjämte böra regleringarna i Fjällsjöälven färdigställas till dess i

sådan utsträckning, att bättre årsreglering och fullständig dygns- och veckoreglering

är möjlig vid Kilforsen.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att bl. a. vissa nu förutsedda förseningar

i generatorleveranserna för under byggnad varande kraftstationer komma

att ofördelaktigt påverka krafttillgången under de närmaste åren. Beträffande

de av styrelsen förutsedda följderna härav torde få hänvisas till propositionen

(s. 87).

En sammanställning av de för budgetåren 1947/48 och 1948/49 anvisade

samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår och å riksstaten

för budgetåret 1949/50 äskade anslagen under statens vattenfallsverk visar

följande siffror.

1947/48 1948/49 1949/50

tusental kronor

Vatten- och ångkraftverk samt regleringsar
-

beten i egen regi.......

............... 49 650

42 800

+ 10 1001

74 400

Distributionsanläggningar .

............... 60 700

57 000

+ 10 0001

60 000

Övrigt...................

............... 3 500

7 231

+ 1 5001

7 700

Summa kronor 113 850

128 631

142 100

Beträffande byggnadsarbetena i egen regi förklarar styrelsen det höga

beloppet för nästa budgetår med att tre stora byggen — Hölleforsen, Harsprånget

och Kilforsen — då komma att samtidigt befinna sig i den mittperiod,

då medelsförbrukningen per år är störst. Enligt vad genomförda

undersökningar visa, går medelsbehovet under de närmast följande åren

ned till en lägre nivå. För distributionsanläggningar åter uppträder ett topp
-

1 Äskat å tilläggstat.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

värde under budgetåret 1948/49, beroende på viss koncentrering av materialoch

apparatanskaffningen i kombination med stor byggnadsverksamhet.

över vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och industrikommissionen (s. 88—90).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att vattenfallsstyrelsens av

statsmakterna godkända program för utbyggnad av verkets kraftproduktion

sträcker sig i tiden fram till budgetåret 1953/54 och omfattar fullföljande

av kraftstationsbyggnaderna vid Forsmoforsen, Hölleforsen, Harsprånget

och Kilforsen, deltagande i utbyggnaden av Jösseforsen, utvidgning av Stadsforsens

kraftstation och Västerås ångkraftstation samt fortsatta sjöregleringar

inom Dalälvens, Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden. Härtill

ansluter sig en plan för utbyggnad av kraftdistributionen, vilken innefattar

bl. a. fortsatta arbeten på stamlinjen för 380 kV från Harsprånget

till Hallsberg. Även om detta program genomföres i avsedd takt och de

kommunala och enskilda kraftproducenterna fullfölja sina utbyggnadsplaner

måste man likväl räkna med betydande svårigheter för kraftförsörjningen

under de tre nästkommande vintrarna. Därtill kommer att kraftbalansen

för budgetåret 1953/54 enligt centrala driftledningens maximiprognos

för belastningen ter sig avsevärt ogynnsammare än tidigare antagits.

Under normalår skulle kraftbehovet kunna tillgodoses endast med en betydande

tillsats av ångkraft, och under torrår skulle en brist på 1 200 MkWh

uppkomma trots full ångkraftproduktion.

I anslutning härtill har departementschefen anfört följande.

Mot bakgrunden av det anförda finner jag ofrånkomligt, att vattenfallsstyrelsens

nuvarande utbyggnadsprogram fullföljes i den takt, som förhållandena

medgiva. På grund av kostnadsstegringar och andra omständigheter

har behov uppkommit av tilläggsanslag redan för innevarande budgetår.

Jag tillstyrker, att erforderliga anslag å tilläggsstat äskas av riksdagen,

nämligen 0,6 miljon kronor till det sjätte maskinaggregatet i Västerås

ångkraftstation, 2 miljoner kronor till utbyggnad av samma kraftstation,

3,5 miljoner kronor till kraftstationen vid Harsprånget och 5,5 miljoner

kronor till regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde samt 10,o miljoner

kronor till distiäbutionsanläggningar. Härom gör jag hemställan senare

i dag. Jag tillstyrker vidare, att arbetena på Kilforsens kraftstation

inriktas på att även den tredje generatorn skall kunna tagas i drift så snart

leverans kan erhållas. Härigenom kommer ett behövligt tillskott av toppeffekt

att erhållas. Jag biträder även ett av styrelsen framlagt förslag om

ökning av fallhöjden vid Harsprångets kraftstation samt förstoring av turbinerna

och avloppstunneln. Vattenfallsstyrelsens anslagsbehov under nästa

budgetår för genomförande av kraftverksprogrammet uppgå till 1,3 miljon

kronor för kraftstationen vid Jösseforsen, 3,6 miljoner kronor för den nya

ångpannan i Västerås ångkraftstation och 5,3 miljoner kronor för utbyggnaden

av denna station, 10,5 miljoner kronor för kraftstationen vid Hölleforsen,

0/. miljon kronor för det tredje maskinaggregatet i Stadsforsens

kraftstation, 0,5 miljon kronor för kraftstationen vid Forsmoforsen, 18,5

miljoner kronor för kraftstationen vid Kilforsen och 22 miljoner kronor för

kraftstationen vid Harsprånget. Jag kommer i det följande att hemställa,

att dessa anslagsbelopp äskas av riksdagen. Jag kommer vidare att tillstyrka

medelsanvisning med 0,3 miljon kronor till reglering av sjöar i Dal
Bihang

till riksdagens protokoll 19U9. fi samt. Nr .9.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

älvens flodområde, l,o miljon kronor till regleringsåtgärder i Indalsälvens

flodområde samt 9,o miljoner kronor till fortsatta regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde. Det till distributionsanläggningar äskade anslaget

å 60 miljoner kronor, vilket jag senare kommer att tillstyrka, är likaledes

erforderligt för utbyggnaden av distributionsnätet i anslutning till

kraftverksutbyggnaderna och den fortgående elektrifieringen i landet.

Vattenfallsstyrelsen har i år föreslagit, att beslut fattas om en ny kraftstation

vid Bergeforsen. Utbyggnaden, vilken skall verkställas av Bergeforsens

kraftaktiebolag vari staten äger 60 % av aktierna, är avsedd att påbörjas

sommaren 1949 och det första aggregatet skulle i så fall kunna tagas

i drift under 1954. Av de prognoser som upprättats rörande kraftbalansen

budgetåret 1953/54 framgår, att denna kraftstation, vilken fullt utbyggd

beräknas giva 665 MkWh/år, så vitt nu kan bedömas blir behövlig vid den

angivna tiden. På grund härav böra medel stå till Kungl. Maj :ts förfogande

för aktieteckning i och utlämnande av lån till bolaget, så att detta får möjlighet

att utlägga industribeställningar och påbörja utbyggnaden under

nästa budgetår. Jag tillstyrker, att, i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag,

sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas. Slutlig ställning till frågan,

när utbyggnaden skall igångsättas, bör ej tagas förrän i samband med prövningen

av blivande ansökan om byggnadstillstånd för arbetena.

Utskottet. Tidigare har man räknat med att kraftförbrukningen under den

närmaste tiden kunde komma att för hela landet stiga med 800 MkWh/år.

Med beslutat utbyggnadsprogram beräknades balans mellan tillgång och

efterfrågan erhållas budgetåret 1953/54. Nyligen verkställd undersökning

ger emellertid vid handen att den totala belastningen kan komma att öka

med i genomsnitt 1 200 MkWh/år under de närmaste fem åren. Vid sådant

förhållande anser utskottet i likhet med departementschefen att vattenfallsstyrelsens

utbyggnadsprogram bör fullföljas i så snabb takt som förhållandena

medgiva. Utskottet, som i annat sammanhang denna dag tillstyrker

anvisande å tilläggsstat av tillhopa 21,6 miljoner kronor till under byggnad

varande kraftstations- och distributionsanläggningar, tillstyrker här Kungl.

Maj :ts förslag för nästa budgetår i fråga om dessa arbeten. Utskottet tillstyrker

vidare att utbyggnadsprogrammet för Kilforsens kraftstation utökas

till att avse insättande snarast möjligt jämväl av den tredje generatorn samt

att fallhöjden vid Harsprångets kraftstation ökas och att turbinerna och avloppstunneln

förstoras. De framlagda förslagen i fråga om regleringsåtgärder

och distributionsanläggningar ha icke heller föranlett erinringar från

utskottets sida.

Förslag framlägges nu om utbyggnad av ytterligare en kraftstation, Bergeforsens

kraftstation, till en beräknad kostnad av 55 miljoner kronor. Utbyggnaden

kommer att verkställas av Bergeforsens kraftaktiebolag, i vilket bolag

staten äger 60 % av aktierna, men i vattenfallsstyrelsens regi. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om anvisande för nästa budgetår av anslag

om tillhopa 6 miljoner kronor för aktieteckning i och utlämnande av lån

till bolaget.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet anfört.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

35

20 :o) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 92—99) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna kraftstationer in. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa 68 300 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer in. m. upptar

för budgetåret 1949/50 följande företag.

Beräknad

Tidigare

Äskat

anslag

1949/50

kostnad

anvisat

t u s e

n t a 1 kr

o n o r

Kraftstation vid Jösseforsen............

4 400

2 300

1 300

Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation..

7 600

4 000

3 600

Utbyggnad av Västerås ångkraftstation ..

15 000

3 2001

5 300

Kraftstation vid Hölleforsen............

48 000

+ 2 0003

33 500

10 500

Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens

kraftstation .........................

8 600

1 500

600

Kraftstation vid Bergeforsen............

33 000

—

6 000

» » Forsmoforsen ..........

34 700

34 200

500

» » Kilforsen ..............

93 000

9 500

18 500

» :> Harsprånget............

108 000

55 700-

22 000

+ 3 5003

Summa kronor 68 300

Beträffande den närmare motiveringen för medelsäskandena torde få

hänvisas till propositionen (s. 92—99).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 19 :o)

anfört, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Kraftstation vid Jösseforsen...... 1 300 000 kronor,

b) Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation

............................ 3 600 000 kronor,

c) Utbgggnad av Västerås ångkraftstation

............................ 5 300 000 kronor,

d) Kraftstation vid Hälleforsen...... 10 500 000 kronor,

e) Ett tredje maskinaggregat i Stads
forsens

kraftstation .................. 600 000 kronor,

f) Kraftstation vid Forsmoforsen.... 500 000 kronor,

1 inklusive 700 000 kronor ur dispositionsanslaget.

> 400 000 > från äldre anslag.

3 Äskat A tilläggsstat för budgetåret 1948/49.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

g) Kraftstation vid Kilforsen........ 18 500 000 kronor,

h) Kraftstation vid Harsprånget .... 22 000 000 kronor,

i) Teckning av aktier i Bergeforsens

kraftaktiebolag .................... 2 160 000 kronor,

j) Lån till Bergeforsens kraftaktiebolag

.............................. 3 840 000 kronor.

21 :o) Regleringsföretag. Kungl. Maj :t har (punkt 21, s. 100—103) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag för

budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa 10 300 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår på

sätt närmare framgår av följande sammanställning.

Tidigare Äskat anslag

anvisat 1949/50

tusental kronor

Reglering av sjöar inom Dalälvens flodområde........ 2001 300

Regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde ........ 9 3911 2 3 1 000

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde...... 19 000 9 000

+ 5 5. iO3__

Summa kronor 10 300

Beträffande frågan om regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde framhåller

vattenfallsstyrelsen följande.

På grundval av uppgifter från Indalsälvens regleringsförening, lämnade

under augusti 1948, beräknas anslagsbehovet den 30 juni 1950 uppgå till

13 300 00Ö kronor, det vill säga 3 910 000 kronor utöver hittills föreliggande

anslag. Den väsentligaste delen av det tillkommande anslagsbehovet utgöres

av kapitalandel i befintliga regleringar för Hölleforsens kraftstation. Samtidigt

därmed erhållas återbetalningar för Stadsforsen och Midskogsforsen,

men det resulterande nettobeloppet blir ca 2 800 000 kronor. Ytterligare ca

800 000 kronor skola inbetalas som kapitalandel för de tre kraftstationerna

i ett nytt av regleringsföreningen igångsatt företag, Näldsjöns reglering.

Återstoden hänför sig till fortsatt inbetalning för korttidsregleringarna. Till

anslaget ha överförts 530 000 kronor från anslaget till Kraftstation vid Midskogsforsen.

Beloppet utgör av korttidsregleringen betingad ersättning till

Midskogsanläggningen.

Styrelsen hemställer, att riksdagens medgivande inhämtas angående statens

deltagande i Näldsjöns reglering.

Styrelsens slutliga kapitalandel i denna reglering beräknas av regleringsföreningen

till 860 000 kronor och den sammanlagda genomsnittliga kraftvinsten

vid Midskog, Stadsforsen och Hölleforsen blir 9 MkWh/år under

lågvattentid. Vid därav följande relation mellan vinst och uppoffring är

regleringen ekonomiskt motiverad.

På grund av de förseningar av generatorleveranser som nu äro kända

1 Avser endast Siljans utvidgade reglering.

2 Inklusive 53^ 000 kronor överflyttade från anslaget till kraftstation vid Midskogsforsen.

3 Äskat å tilläggsstat för budgetåret 1948/49.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

37

kommer huvudparten av kapitalandelarna för Hölleforsen att förskjutas till

budgetåret 1950/51, varigenom medelsbehovet för budgetåret 1949/50 minskas

till omkring 1 000 000 kronor.

I fråga om motiveringen för övriga anslagsäskanden under förevarande

rubrik torde få hänvisas till propositionen.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 19 :o)

anfört, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Reglering av sjöar inom Dalälvens

flodområde .......................... 300 000 kronor,

b) Regleringsåtgärder i Indalsälvens

flodområde .......................... 1 000 000 kronor,

c) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde ..................... 9 000 000 kronor;

II) medgiva vattenfallsstyrelsen att deltaga i regleringen

av Näldsjön i Indalsälvens flodområde.

22 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 103—105) föreslagit riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

60 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1948/49 anvisats 57 000 000

kronor. Därutöver har vattenfallsstyrelsen hemställt om ett anslag av

10 000 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För budgetåret 1949/50 förutser styrelsen en medelsförbrukning av

60 000 000 kronor. Beloppet är högt men dock betydligt mindre än den beräknade

sammanlagda åtgången under innevarande budgetår. Den väsentligaste

delen av det, nämligen cirka 25 miljoner kronor, faller på 380 kV

överföringen Har språnget—Hallsberg, trots att jämväl anslaget på tilläggsstat

för innevarande budgetår anses taget i anspråk för denna anläggning.

Ytterligare betydande belopp, nämligen cirka 9 miljoner kronor sammanlagt,

äro betingade av den kraftöverföring på stamlinjenätet, som vattenfallsstyrelsen

skall utföra åt kommunala och enskilda företag. Därvid är

att märka, att därutöver jämväl 380 kV överföringen Harsprånget—Hallsberg

kan sägas bli tagen i anspråk för nämnda transitering, ehuru någon

exakt kostnadsdel härför icke kan angivas. Vattenfallsstyrelsen har därjämte

medräknat ett första belopp för en andra 380 kV ledning ned till

Mellansverige. Med samma utgångspunkter i fråga om kraftförbrukningens

utveckling, som legat till grund för förslagen om vattenkraftsutbyggnader

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

och regleringar, beräknas en sådan ledning behöva färdigställas till år 1953.

Sträckning och utförande äro ännu icke fastställda, men vissa förberedelser

och materialanskaffningar torde behöva göras redan under budgetåret

1949/50. I övrigt omfattar programmet fullföljande och avslutande av redan

pågående arbeten samt ytterligare förstärkningar av ledningsnätet, erforderliga

på grund av den ständigt stegrade kraftavsättningen.

Departementschefen bär biträtt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 19 :o) anfört,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för

budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av

60 000 000 kronor.

23:o) Diverse anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 105—109) föreslagit

riksdagen att dels för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Inköp av vattenfall och fastigheter 500 000 kronor, till

Förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverlcsamhet 1 000 000

kronor och såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag 2 000 000 kronor,

dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande

av ytterligare rörelsekapital åt statens vattenfallsverk tillhandahålla en från

25 000 000 till 45 000 000 kronor ökad rörlig kredit.

Det för nästa budgetår begärda anslaget till inköp av vattenfall

och fastigheter innebär oförändrad medelsanvisning. Vattenfallsstyrelsen

har framhållit, att ytterligare inköp av betydande omfattning äro att

förutse för de närmaste åren.

Det vid tiden för statsverkspropositionen avgivande å anslaget till förvärv

av enskilda företag för elektrisk distributions

verksam het disponibla beloppet utgjorde 1 614 009 kronor. Med

hänsyn till vissa planerade, mera omfattande förvärv anser styrelsen det

önskvärt, att anslaget får ett tillskott av 1 000 000 kronor för nästa budgetår.

Behållningen på statens vattenfalls ve rks dispositionsanslag

uppgick den 1 juli 1948 till 6 958 537 kronor. Det för nästa

budgetår äskade beloppet innebär oförändrad medelsanvisning.

1948 års riksdag biföll ett förslag i statsverkspropositionen (bil. 27, p. 24)

om höjning av vattenfallsverkets rörelsekredit hos riksgäldskontoret

från 10 miljoner till 25 miljoner kronor. Hela den rörliga krediten är

nu tagen i anspråk.

För innevarande budgetår förutser vattenfallsstyrelsen en ytterligare

uppgång av kreditbehovet med intill 15 miljoner kronor. Huvudparten härav

är betingad av oljelagringen i den nya anläggningen i Flaxenvik. För

täckning av det nya och det vid budgetårsskiftet förefintliga behovet hem
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

39

ställer vattenfallsstyrelsen om en ökning av den rörliga krediten med 20

miljoner kronor, alltså till 45 miljoner kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha avgivit utlåtande över vattenfallsstyrelsens

framställning angående utvidgad rörelsekredit (s. 107—108).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens under denna

punkt omförmälda förslag. Departementschefen har dock förutsatt att krediten

skall komma att tagas i anspråk endast då så är oundgängligen nödvändigt.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsan
-

slag, nämligen

a) Inköp av vattenfall och fastigheter 500 000 kronor,

b) Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhet .......... 1 000 000 kronor,

c) Statens vattenfallsverks dispositions
anslag

.............................. 2 000 000 kronor;

II) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande

av ytterligare rörelsekapital åt statens vattenfallsverk

tillhandahålla en från 25 000 000 till 45 000 000 kronor

ökad rörlig kredit.

Luftfartsfonden.

24:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj :t har (punkt 24, s. 110—■

—121) föreslagit riksdagen att till luftfartens markorganisation för budgetåret

1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa 5 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag ävensom de för innevarande budgetår

för hithörande ändamål anvisade anslagen framgå av följande sammanställning:
-

1048/49

1949/50

Markförvärv ................................

1 000 0001

1 000 000

Flygfältsbyggen ............................

1 500 000

1 500 000

Byggnader ..................................

2 300 000

400 000

Radiofyrar ..................................

850 000

Belysningsanläggningar ......................

1 700 000

250 000

Fordon, maskiner och redskap ................

200 000

—-

Luftfartsväsendets dispositionsanslag ..........

1 000 000

1 000 000

Summa kronor

7 700 000

5 000 000

1 Anvisat å tilläggsslat.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Vid utgången av budgetåret 1947/48 förelåg å tidigare anvisade anslag en

behållning av i runt tal 31,4 miljoner kronor. Den 1 juli 1948 fanns sålunda

ett sammanlagt belopp av omkring 38,i miljoner kronor tillgängligt för pågående

och nya arbeten in. in. Investeringsutgifterna för luftfartens markorganisation

stannade under budgetåret 1947/48 vid i runt tal 12,i miljoner

kronor.

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1948 äskat anslag för

nästa budgetår till investeringar i luftfartsfonden med tillhopa 11 625 000

kronor.

Yttranden över styrelsens framställning ha avgivits av aktiebolaget Aerotransport,

Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, statens industrikommission

och arbetsmarknadsstyrelsen (s. 117 och 118).

Departementschefen har gjort följande allmänna uttalande rörande investeringsprogrammet

för nästa budgetår.

Den ekonomiska kris, som under år 1948 drabbat den civila luftfarten i

allmänhet, har för den svenska civila luftfartens vidkommande föranlett ett

flertal rationaliseringsåtgärder i lufttrafikföretagens verksamhet. Sålunda

har lufttrafiken omlagts samt behovet av materiel och personal anpassats

efter trafikens omfattning. Såsom ett led i rationaliseringen ingår sammanförandet

av aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik

aktiebolag i ett företag. Flygbolagen ha i viss utsträckning uppskjutit

eller helt skrinlagt planer på nya investeringar i byggnader och anläggningar.

Även för markorganisationens del måste — som jag framhållit i förra

årets statsverksproposition — hänsyn tagas till det förändrade läge som inträtt

för luftfarten samt till önskvärdheten av att begränsa investeringsverksamheten

över huvud.

Den största posten i luftfartsstyrelsens investeringsprogram utgöres av

arbetena å storflygplatsen vid Halmsjön. Dessa arbeten komma under innevarande

vinter att föras fram till ett stadium, vid vilket ett avbrott kan ske

utan att därigenom några skador behöva uppkomma på vad som redan utförts.

Enligt de beräkningar, som ligga till grund för den i annat sammanhang

framlagda investeringsbudgeten för byggnads- och anläggningsverksamheten

1949, skola arbetena vid Halmsjön, med vissa mindre undantag,

tills vidare nedläggas under året. Om förhållandena därtill föranleda torde

frågan om återupptagande av arbetena senare få anmälas för Kungl. Maj :t

såsom byggnadstillståndsärende. Tillgängliga anslagsmedel torde vara tillräckliga,

varför någon ytterligare medelsanvisning ej erfordras för nästa

budgetår.

Även beträffande övriga delar av luftfartsstyrelsens investeringsprogram

synes det nödvändigt att begränsa arbeten och anskaffningar till de mest

angelägna ändamålen.

Under anslaget till markförvärv äskas medel, 1 miljon kronor, för

fortsatta markförvärv för storflygplatsen vid Halmsjön. Å tilläggsstat för

innevarande budgetår erfordras för samma ändamål likaledes 1 miljon kronor.

Det ökade medelsbehovet föranledes av att ytterligare vissa markområden

erfordras på grund av ändrade banlägen å flygplatsen.

Av det av Kungl. Maj:t äskade beloppet till flygfältsbyggen avse

500 000 kronor breddning av plattformen framför aktiebolaget Aerotransports

hangarer in. in. å Bromma flygplats samt 1 miljon kronor sprängnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

41

och utvidgningsarbeten å Torslanda flygplats. Kungl. Maj:t har härvid biträtt

luftfartsstyrelsens förslag att lösa Göteborgs flygplatsfråga genom en utvidgning

och förbättring av Torslanda flygplats. Ett annat alternativ till

flygfältsfrågans slutliga lösning, nämligen att anlägga en ny flygplats vid

Vättlefjäll nordost om Göteborg, har icke kunnat förordas med hänsyn till

att stora kapitalinvesteringar under nuvarande förhållanden synts vara uteslutna.

I detta sammanhang anmäles, att Kungl. Maj :t genom beslut den 14 november

1947 bemyndigat byggnadsdelegationen för storflygplatsen att tillkalla

vissa experter för att verkställa förberedande planläggning av de till

flygplatsen angränsande områden, vilka kunna behöva reserveras för framtida,

av flygplatsens tillkomst föranledd bebyggelse, samt att Kungl. Maj :t

förklarat, att utgifterna för planläggningsarbetet skola bestridas av till delegationens

förfogande ställda medel. Anslaget till Flygfältsbyggen har tagits

i anspråk för detta ändamål.

Det för byggnader äskade beloppet, 400 000 kronor, avser fortsättningsanslag

för uppförande av en brandstation med garage- och förrådsutrymmen

å Bromma flygplats, till vilket ändamål för innevarande budgetår

anvisats 600 000 kronor.

Av det begärda anslaget till radiofyrar avse 750 000 kronor slutlikvid

och installering av fem av åtta återstående, redan beställda radiofyrar,

30 000 kronor förbättring av direkttelefonnätet mellan trafikflygplatserna

och 70 000 kronor diverse mindre arbeten.

Av det till belysnings anläggningar äskade beloppet belöpa

150 000 kronor å anskaffning av högintensitetsljus till Bromma flygplats och

100 000 kronor å kompletteringsarbeten beträffande fältbelysningen å flygplatserna.

Utskottet. För markförvärv för storflygplatsen vid Halmsjön har riksdagen

tidigare (å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47) anvisat

3 miljoner kronor. Vid anmälan av propositionen nr 379 till 1946 års

riksdag angående byggande av en storflygplats m. in. anmälde föredragande

departementschefen att kostnaderna för flygplatsen beräknats till inemot

90 miljoner kronor. I anslutning därtill framhöll departementschefen, att

det låge i sakens natur att kostnadsberäkningen på grund av arbetenas art

och omfattning måste vara tämligen osäker. Oavsett framtida ändringar i

den allmänna prisnivån kunde den slutliga kostnaden på grund av förhållanden,

som icke kunde överblickas, komma att i icke oväsentlig grad

över- eller underskrida angivna belopp. Kostnadsramen för storflygfältets

anläggande varken kunde eller borde därför slutligt fixeras. Det vore också

att märka, att andra utbyggnadsetappen icke innebure utbyggnad av längre

banor än för huvudbanan 2 550 in och för de tre bibanorna 2 150 m. Flygplatsutredningens

rekommendationer innebure längder av 3 100 in respektive

2 500 in. Alldeles uteslutet vore därför icke, att det framdeles kunde visa

sig oundgängligen nödvändigt alt ytterligare utbygga banorna. Förhållan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9.

dena vid Halinsjön vore sådana, att vissa av banorna för rimliga kostnader

kunde vid behov avsevärt utökas.

I nu förevarande proposition har anmälts att det totala markbehovet för

storflygplatsen på grund av ändrade banlägen blivit väsentligt större än

vad ursprungligen beräknats. För markförvärvens genomförande erfordras

därför ytterligare 2 miljoner kronor, därav 1 miljon å tilläggsstat för budgetåret

1948/49.

Enligt vad utskottet inhämtat från byggnadsdelegationen för storflygplatsen

utgick man vid uppgörandet av den preliminära kostnadsberäkningen

för flygplatsen, vilken måste utföras innan mätningarna å platsen slutförts

och innan den slutliga belägenheten av banorna fastställts, från vissa banlägen,

vilka visat sig möjliga redan vid de förberedande rekognosceringarna.

Härvid antogs största banlängden till 2 150 in och övriga banlängder till

1 800 in. Med ledning av denna preliminära planlösning uppskattade luftfartsstyrelsen

medelsbehovet för markförvärv till sammanlagt 3 miljoner

kronor. Sedan undersökningarna å marken i stort sett avslutats och en

mångfald olika banlägen undersökts samt mass- och kostnadsberäknats

bestämde sig byggnadsdelegationen slutligen — efter att ha inhämtat yttrande

från luftfartsstyrelsen, ABA-SILA och chefen för flygvapnet samt

sedan bansystemet underställts jämväl amerikansk expertis — för ett nytt

bansystem och justerade omfattningen av det område som behövde inköpas

med hänsyn härtill. Sedan dess har av olika skäl och vid flera tillfällen

området varit föremål för ytterligare jämkningar. Härvid har hänsyn tagits

till att banlängden för öst—västbanan bestämts till 2 550 in och nord—sydbanan

beräknats till 2 150 in samt de båda övriga till 1 800 in. Även utvidgningsmöjligheterna

ha därvid medtagits i beräkningen liksom även i

viss utsträckning behovet av mark dels för sådan bebyggelse av mycket begränsad

omfattning som måste finnas alldeles i närheten av platsen för viss

särskild personal, dels ock i någon mån för framdragandet av kommunikationslinjer

till platsen. Under hänsynstagande jämväl till inträffad prisstegring

ha erforderliga markförvärv nu beräknats draga en kostnad av 5 miljoner

kronor.

Utskottet finner överraskande att kostnaderna för de för storflygplatsen

erforderliga markförvärven nu bedömas så avsevärt överstiga de för några

år sedan beräknade. De ändrade planerna beträffande banlägena beräknas

emellertid, enligt vad utskottet vidare inhämtat, icke medföra ökade anläggningskostnader

för flygfältet. En förutsättning för en i sin helhet lycklig

lösning av flygplatsfrågan lärer emellertid vara att redan från början

för projektet erforderlig mark kan disponeras. Utskottet har därför icke

något att erinra mot att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

och å riksstaten för nästa budgetår äskade anslag, tillhopa 2 miljoner

kronor, anvisas.

Vad departementschefen anfört rörande den takt i vilken arbetena med

storflygplatsens färdigställande bör fullföljas och beträffande nödvändigheten

att i nuvarande läge begränsa luftfartsstyrelsens investeringsprogram

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

i övrigt till de niest angelägna ändamålen har icke heller föranlett till erinringar

från utskottets sida. Det av departementschefen förordade programmet

för investeringsverksamhetens fortsatta bedrivande ävensom departementschefens

anslagsäskanden för programmets finansiering under

innevarande och nästa budgetår tillstyrkas av utskottet.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet i förevarande

sammanhang hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Markförvärv .................... 1 000 000 kronor,

b) Flygfältsbyggen ................. 1 500 000 kronor,

c) Byggnader ...................... 400 000 kronor,

d) Radiofyrar ..................... 850 000 kronor,

e) Belysning sanläggningar .......... 250 000 kroonr,

f) Luftfartsväsendets disposiiionsanslag 1 000 000 kronor.

Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

25 :o) Garage- och förrådsbyggnader m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 29, s.

133—135) föreslagit riksdagen att till Garage- och förrådsbyggnader m. in.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

Under rubriken Förrådsbyggnader in. in. ha för innevarande budgetår

icke anvisats några medel. Vid utgången av budgetåret 1947/48 fanns å

anslaget till Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader in. m. en behållning av

i runt tal 7 672 000 kronor och å övriga anslag under rubriken Förrådsbyggnader

in. in. en behållning av sammanlagt 3 171 000 kronor. Till förfogande

för innevarande budgetår stå alltså sammanlagt i runt tal 10 843 000 kronor.

I sina den 27 september 1948 dagtecknade petita har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för nästa budgetår icke äskat några anslag till förråds- eller

garagebyggnader in. in. Styrelsen föreslår emellertid, att anslaget till Smärre

byggnadsarbeten, tillbyggnader in. m. och övriga anslag under rubriken

Förrådsbyggnader in. m. sammanslås till ett gemensamt anslag, benämnt

Garage- och förrådsbyggnader in. in. Styrelsen anmäler vidare att den för

tillgodoseende av vissa ändamål, för vilka medel icke iinnas tillgängliga under

förevarande anslag, ämnar begära erforderlig förstärkning av väg- och

vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning bar utlåtande avgivits

av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 134).

Departementschefen har bland annat anfört följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om sammanförande av de äldre

anslagen till ett gemensamt anslag överensstämmer i princip med vad jag

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9.

förra året förordade beträffande statens järnvägars investeringsanslag

(1948 års statsverksproposition, bil. 27, p. 15). De skäl, som styrelsen anfört

för sitt förslag, synas mig bärande och jag finner mig därför böra tillstyrka

förslaget. Av formella skäl bör ett nytt anslag benämnt Garage- och

förrådsbyggnader m. in. anvisas med förslagsvis 1 000 kronor. Det torde

böra ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles efter förslag av styrelsen besluta

oni överflyttning i erforderlig utsträckning av föreliggande anslagsbehållningar

till det nya anslaget samt om dispositionen av anslagsmedlen

för olika slag av arbeten. Jag utgår därvid från att Kungl. Maj :t skall vara

oförhindrad att inom ramen för anvisade medel besluta om höjning av anslagsbeloppet

för visst byggnadsföretag utöver vad tidigare anvisat särskilt

anslag medgiver samt om utbyte av en garage- eller förrådsbyggnad, som

ingår i det tidigare fastställda programmet, mot en annan. Befogenheten

att överskrida särskilda anslag har nämligen redan tidigare tillkommit

Kungl. Maj :t enligt de bestämmelser, som gälla för användningen av dispositionsanslaget.

Det av statsmakterna fastställda förråds- och garagebyggnadsprogrammet

synes icke vara av den art att någon ändring "i statsmakternas

intentioner skulle uppkomma genom utbyte av ett arbetsobjekt mot

ett annat av i huvudsak samma karaktär på annan ort.

Vid bifall till vad jag här förordat kommer användningen av det nya anslaget

att, med de begränsningar som betingas av förhållandena på byggnadsmarknaden,

kunna anpassas efter uppkommande behov i sådan" utsträckning

att någon särskild förstärkning av dispositionsanslaget icke synes

erforderlig.

Utskottet. \id prövningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens investeringsprogram

för nästa budgetår har departementschefen funnit sig i anslutning

till de allmänna riktlinjerna för investerings- och valutapolitiken

böra förorda vissa begränsningar. Departementschefens förslag beräknas

emellertid för budgetåren 1948/49 och 1949/50 såsom en period möjliggöra

investeringar som med 4 miljoner kronor överstiga de för budgetåren 1947/

48 och 1948/49 beräknade. Härvid har departementschefen för budgetåret

1949/50 beräknat medelsanvisning erforderlig under anslagen till motorfordon

med 6,5 miljoner kronor och till vägmaskiner in. m. med 7,o miljoner

kronor samt under dispositionsanslaget med l,o miljon kronor.

Utskottet tillstyrker att förenämnda anslag anvisas med äskade belopp.

Vad departementschefen förordat med avseende å rätt för Kungl. Maj :t att

bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att ikläda sig betalningsansvar

för tillhopa 10 miljoner kronor för materiel under anslagsgruppen maskincentralförråd,

avsedd att levereras först 1951/52, har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Kungl. Maj :ts förslag att sammanföra äldre under gruppen förråds- och

garagebyggnader m. in. till specificerade ändamål anvisade anslag till ett

anslag, benämnt Garage- och förrådsbyggnader in. m., tillstyrkes av utskottet.

Vad departementschefen i samband därmed förordat föranleder icke någon

utskottets erinran. På grund av förefintliga reservationer erfordras under

anslaget för budgetåret 1949/50 anvisande av allenast ett formellt belopp

av 1 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag om anvisande under anslaget till effektförråd av

2,6 miljoner kronor tillstyrkes av utskottet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

45

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet under förevarande

punkt hemställa,

att riksdagen må till Garage- och förrådsbyggnader m. m.

för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 1 000

kronor.

26:o) Maskincent.ralförråd. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 135—140) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Motorfordon 6 500 000 kronor och till Vägmaskiner in. in.

7 000 000 kronor.

Under gruppen Maskincentralförråd ha för innevarande budgetår anvisats

följande anslag, nämligen till Motorfordon 5 000 000 kronor, till Vägmaskiner

m. in. 4 700 000 kronor och till Flytande materiel 750 000 kronor. Behållningarna

å nämnda anslag utgjorde den 30 juni 1948 respektive 6,4, 5,3

och 0,8 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat tillhopa

16 750 000 kronor, varav 6 500 000 kronor avse motorfordon, 9 500 000 kronor

vägmaskiner in. in. och 750 000 kronor flytande materiel. Medelsäskandena

fördela sig på följande sätt efter användningsområdena.

Maskiner in. m. för vägunderhållet ........................ 8 000 000

Maskiner in. m. för vägbyggnader ........................ 1 500 000

Maskiner in. in. för torrläggningsverksamhet ................ 1 500 000

Färjor m. m........................................... 750 000

Gemensamma ersättningsanskaffningar .................... 5 000 000

Summa kronor 16 750 000

Styrelsen har därjämte hemställt om medgivande att härutöver ikläda sig

betalningsansvar för materiel till maskincentralförrådet, avsedd att levereras

under budgetåret 1951/52 intill ett belopp av 12 000 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 136 och 137).

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits

av industrikommissionen och arbetsmarknadsstyrelsen (s. 137).

Departementschefen har för nästa budgetår förordat, att anslaget till

Motorfordon anvisas med av styrelsen äskat belopp. Anslaget är avsett

för inköp av 200 lastbilar och 100 personbilar, vilka redan beställts inom

ramen för ett av Kungl. Maj :t lämnat kollektivt beställningsbemyndigande

å 10 miljoner kronor. Med hänsyn bland annat till att ett genomförande

av styrelsens investeringsprogram beträffande vägunderhållsarbeten, vägbyggnadsverksamhet

och torrläggningsverksamhet sannolikt skulle komma

att kräva en betydande maskinimport, vilken i nuvarande valutaläge bör

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9.

undvikas, har departementschefen ansett att anslaget till Vägmaskiner bör

begränsas till 7 000 000 kronor. Å anslaget till Flytande materiel erfordras

enligt departementschefens uppfattning icke någon ytterligare medelsanvisning

i år, då investeringsutgifterna för innevarande och nästa budgetår

torde komma att hålla sig inom ramen för redan tillgängliga medel.

Departementschefen har vidare anfört följande.

I 1948 års statsverksproposition anmälde jag, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om medgivande att ikläda sig betalningsansvar för

motorfordon och vägmaskiner, avsedda att levereras under budgetåren

1949/50 och 1950/51, till ett belopp av 10 000 000 kronor för vartdera budgetåret.

Styrelsen har nu för budgetåret 1951/52 begärt ett liknande bemyndigande

intill ett belopp av 12 000 000 kronor. Detta bemyndigande skulle

omfatta all slags materiel, som ingår i gruppen maskincentralförråd. Av

vad jag i det föregående anfört torde framgå, att leveransmöjligheterna beträffande

viss materiel, närmast motorfordon, förbättrats och att det vill

synas som om behovet av att redan under den närmaste tiden lägga ut beställningar

på sådan materiel för leverans så långt i framtiden som under

budgetåret 1951/52 icke skulle vara lika trängande som tidigare. Med hänsyn

härtill synes det icke uteslutet, att förutbeställningarna skulle kunna

icke oväsentligt nedbringas. Genom utläggande av beställningar för framtida

leverans bör man emellertid även i fråga om materiel, å vilken knapphet

ej råder, kunna uppnå fördelar för såväl verket som för leverantörerna.

Jag finner mig under sådana förhållanden ej böra förorda annan avvikelse

från styrelsens förslag i denna del än att det åsyftade bemyndigandet begränsas

till samma belopp som för budgetåren 1949/50 och 1950/51 eller

10 miljoner kronor. Bemyndigandena för sistnämnda budgetår böra, om

så skulle visa sig lämpligt, även kunna begagnas för anskaffning av flytande

materiel. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest riksdagen

ej finner anledning till erinran däremot, lämna styrelsen avsett bemyndigande

i den utsträckning som vid en senare prövning kan befinnas erforderlig.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 25 :o) anfört

får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Motorfordon .................... 6 500 000 kronor,

b) Vägmaskiner m. m............. 7 000 000 kronor.

27:o) Effektförråd. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 140—142) föreslagit

riksdagen att till Effektförråd för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 2 600 000 kronor.

Till förevarande ändamål har senast för budgetåret 1946/47 anvisats ett

anslag av 650 000 kronor, av vilket belopp 300 000 kronor voro avsedda

för luftfartens behov. Den 30 juni 1948 var anslaget helt förbrukat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en medelsanvisning

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

47

för nästa budgetår till Effektförråd av 3 600 000 kronor. Av detta belopp

belöpa 3 000 000 kronor på vissa för vägväsendet avsedda effekter, varpå

brist råder och vilka möjligen komma att kunna anskaffas under nästa

budgetår, och 600 000 kronor på ett beredskapslager av rör för arbetsmarknadsstyrelsens

räkning.

Departementschefen, som i princip tillstyrker väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, anser att den finansiella ramen för styrelsens inköp av

effekter likväl bör vidgas i något mindre utsträckning än styrelsen förutsatt.

Medelsanvisningen bör därför enligt departementschefens mening

begränsas till 2 600 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 25 :o) anfört

får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Ef fekt förråd för budgetåret 1949/50

anvisa ett investeringsanslag av 2 600 000 kronor.

28 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 142—143) får utskottet, under hänvisning

till vad utskottet under punkten 25 :o) anfört, hemställa,

att riksdagen må såsom Väg- och vattenbyggnadsverkets

dispositionsanslag för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 18 februari 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard

Lindström, Sven Larsson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson,

Heiding, Gillström, Berling, von Heland och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Boman i

Ivieryd, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Larsson i Stockholm,

Rubbestad, Pettersson i Dahl, Åkerström, Hoppe, Staxäng och Thapper.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.