Utlåtande i anledning av väckt motion angående särskilda övergångsbestämmelser i fråga om befordringsgången för vissa biträden vid statens järnvägar.
1949-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1949:99, Utlåtande i anledning av väckt motion angående särskilda övergångsbestämmelser i fråga om befordringsgången för vissa biträden vid statens järnvägar.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 99.
Nr 99.
17
Utlåtande i anledning av väckt motion angående särskilda övergångsbestämmelser
i fråga om befordringsgången för
vissa biträden vid statens järnvägar.
(4:e avd.)
I en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 66) har
hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära utfärdande
av sådana övergångsbestämmelser för skriv- och kontorsbiträden
jämte kanslibiträden vid statens järnvägar, att de, som anställts som extra
ordinarie inom en tid av fem år före de nya kvalifikationsbestämmelsernas
ikraftträdande (den 1 juli 1947), efter endast fem års sammanlagd tjänstgöringstid
kunna förordnas som ordinarie.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.
I anledning av motionen ha, efter därom i vederbörlig ordning framställd
begäran, yttranden avgivits av järnvägsstgrelsen och statens lönenämnd.
De ifrågavarande yttrandena fogas såsom bilagor vid detta utlåtande (Bilaga
A och B).
Utskottet. Såsom i motionen framhållits kunde enligt de grunder, som före
befordringskungörelsens ikraftträdande tillämpades vid statens järnvägar,
en tjänsteman tillhörande kategorien biträden påräkna ordinarie anställning
efter en tjänsttid av fem år. Efter nämnda dag åter tillämpas en väntetid
av normalt sju år även för dem som tidigare vunnit sin första anställning
vid verket. Såsom lönenäinnden framhållit i sitt yttrande grundar sig
den nya ordningen på ett av 1944 års personalutredning framlagt förslag,
som lämnades utan erinran av chefen för finansdepartementet och av riksdagen.
Enahanda väntetid gäller, såsom lönenämnden även framhållit, vid
övriga reguljära verk inom statsförvaltningen, vid vilka väntetiden tidigare
varit kortare än nu. Utskottet delar lönenäinndens uppfattning att utfärdande
av övergångsbestämmelser enbart för i motionen avsedd personal vid
statens järnvägar icke kan tillstyrkas. Då utskottet icke är berett att på
föreliggande utredningsmateriel förorda en generell övergångsanordning för
samtliga berörda verk inom statsförvaltningen, får utskottet hemställa,
att motionen 11:66 icke må till någon riksdagen åtgärd
föranleda.
Stockholm den 26 april 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 96.
av herr Kollberg.
O
Reservation
Bihang till riksdagens protokoll 19i9. G samt. Nr 9ö—101.
18
Statsutskottets utlåtande nr 99.
Bilaga A.
Till riksdagens statsutskott.
Genom kungl. finansdepartementets ämbetsskrivelse den 18 februari 1949
har järnvägsstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande över en inom II kammaren
av herr von Friesen väckt motion, nr II: 66, angående särskilda övergångsbestämmelser
i fråga om befordringsgången för vissa biträden vid statens
järnvägar. Med anledning härav får järnvägsstyrelsen anföra följande.
Till en början må nämnas, att den i motionen åberopade kungl. kungörelsen
nr 436/47 icke innehåller någon föreskrift om väntetid av viss längd
för erhållande av ordinarie befattning. 1944 års personalutredning, vars förslag
legat till grund för kungörelsen i fråga, förutsatte emellertid i sitt betänkande
(SOU 1946:66) en kvalifikationstid i förevarande hänseende av
7 år. Att denna kvalifikationstid skulle gälla även för biträden vid statens
järnvägar, vilka dittills befordrats till ordinarie efter en väntetid av 5 år,
blev känt för styrelsen då Kungl. Maj :t i december månad 1947 fastställde
statens järnvägars personalstat för år 1948 för 1—23 lönegraderna. I förslaget
till denna stat hade styrelsen på sätt skett sedan lång tid tillbaka
medtagit ett antal kontorsbiträdesbefattningar, avsedda för befordran till
ordinarie tjänst av de extra ordinarie kontorsbiträden, som under påföljande
år uppnådde 5 års tjänstetid. Sedan lönenämnden i sitt yttrande över
statförslaget påpekat detta förhållande, blevo de av styrelsen för ändamålet
nyssbegärda kontorsbiträdestjänsterna, sammanlagt 30 stycken, icke medgivna
av Kungl. Maj :t. Med anledning härav ansåg sig styrelsen böra bestämma,
att icke heller befordran till ordinarie kanslibiträde skulle erhållas
på kortare tid än 7 år emedan rekryterna till kanslibiträdestjänsterna i
regel uttogos bland kontorsbiträdena.
Vid statens järnvägar tillämpas alltjämt 5 års kvalifikationstid för befordran
till ordinarie inom 9 lönegraden och en ännu kortare sådan tid för
vissa andra personalgrupper. Den fr. o. in. 1948 påbjudna 7-åriga väntetiden
har sålunda ensidigt drabbat kontors- och kanslibiträdena. Försämringen
är givetvis mest kännbar för dem, som anställts, innan de nya bestämmelserna
tillkommo. Det kan därför, även om löneförmånerna i ordinarie
och extra ordinarie anställning numera äro desamma, vara skäligt,
att nyssnämnda biträden beredas någon kompensation för det fördröjda ordinarieblivandet.
Styrelsen anser sig därför böra, med instämmande i motionens
syfte i vad densamma avser kontorsbiträdena, förorda, att sådana
bestämmelser utfärdas, som möjliggöra, att vid statens järnvägar den 30
juni 1947 anställda icke ordinarie skriv- och kontorsbiträden kunna få antagas
till ordinarie kontorsbiträden fr. o. in. det kvartalsskifte, som infaller
närmast efter den tidpunkt, då vederbörande kan tillgodoräkna 5 års anställningstid
vid statens järnvägar efter fyllda 17 år, varvid dock konstituerande
bör ske tidigast från kvartalsskifte, som inträffat närmast efter
tidpunkten för Kungl. Maj :ts beslut i ärendet.
Vid bifall härtill kommer styrelsen att taga under övervägande viss jämkning
av kvalifikationstiden jämväl för de f. n. anställda extra ordinarie
kanslibiträden, till antalet 8, som den 30 juni 1947 innehade anställning vid
verket som icke ordinarie skriv-, kontors- eller kanslibiträden.
Den sålunda förordade ändringen får för statens järnvägars vidkommande
inverkan på 474 f. n. anställda icke ordinarie skriv- och kontor sbiträdens
anställningsförhållanden.1
Stockholm den 14 mars 1949.
Kungl. järnvägsstyrelsen.
ERIK UPMARK.
Gunnar Ruist.
1 I utlåtandet har i tablåform redovisats de tidpunkter, då de anställda uppnått eller uppnå
fem års anställningstid.
Statsutskottets utlåtande nr 99.
19
Bilaga B.
Till riksdagens statsutskott.
Med anledning av att Kungl. Maj :t genom remiss den 18 februari 1949
anbefallt statens lönenämnd att till statsutskottet avgiva utlåtande över den
inom riksdagen väckta motionen II: 66 angående särskilda övergångsbestämmelser
i fråga om befordringsgången för vissa biträden vid statens järnvägar,
får lönenämnden anföra följande.
Enligt de grunder för befordran av kontorsbiträden, som före den 1 juli
1947 tillämpades vid statens järnvägar, kunde en tjänsteman tillhörande
denna kategori påräkna att erhålla ordinarie anställning efter en tjänstetid
av fem år."Fr. o. in. nämnda dag gäller vid statens järnvägar — liksom
vid övriga reguljära verk inom statsförvaltningen — en väntetid till ordinarie
kontorsbiträdestjänst av normalt sju år. Denna ordning grundar sig
på ett av 1944 års personalutredning framlagt förslag, vilket lämnades utan
erinran av chefen för finansdepartementet och av riksdagen (se 1947 års
statsverksproposition, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 21 och
riksdagens skrivelse nr 56, s. 2), och tillkom i samband med fastställandet
av reglerad befordringsgång för biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Några bestämmelser om tidpunkten för ordinarieblivandet ha emellertid
icke införts i befordringskungörelsen (1947:436) eller annan författning.
I motionen föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära
utfärdandet av sådana övergångsbestämmelser för skriv- och kontorsbiträden
jämte kanslibiträden vid statens järnvägar, att de, som anställts
som extra ordinarie inom en tid av fem år före de nya kvalifikationsbestämmelsernas
ikraftträdande, efter endast fem års sammanlagd tjänstgöringstid
kunna utnämnas till ordinarie.
Lönenämnden vill framhålla, att den tidigare tillämpade väntetiden av
fem år innefattade icke endast tid för anställning såsom e. o. tjänsteman
utan även en före denna tid liggande tjänstgöring som tillfällig tjänsteman
och aspirant. Därest de föreslagna övergångsbestämmelserna skulle komma
att utfärdas, bör deras giltighetsområde därför icke avgränsas på sätt som
angivits i motionen.
Spörsmålet, huruvida tillräcklig anledning över huvud taget föreligger att
vidtaga några åtgärder för tillgodoseende av motionens syfte, måste enligt
lönenämndens mening bedömas mot bakgrunden av en jämförelse mellan
de villkor, som äro förenade med anställning som e. o. och som ordinarie
tjänsteman. Efter 1947 års lönereglering föreligger i detta hänseende, såvitt
angår tjänstemän i allmänhet, icke någon annan skillnad än den, alt den
ordinarie anställningsformen erbjuder starkare garantier för anställningens
fortbestånd än den extra ordinarie. Denna skillnad anser lönenämnden
icke äga sådan praktisk betydelse, att den motiverar de föreslagna övergångsåtgärderna.
Den synes lönenämnden böra uppvägas därav, att ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål numera redan efter 2’/2 år uppnår samma
löneställning (8 löneklassen) som om vederbörande blivit ordinarie kontorsbiträde.
På grund av det anförda och då ett bifall till motionen torde kunna få
konsekvenser även för andra verk än statens järnvägar, kan lönenämnden
för sin del icke tillstyrka vad i motionen föreslagits. Lönenämnden anser
sig böra tillägga, all järnvägsstyrelsen i sina anslagsäskanden för år 1948
beräknade antalet behövliga ordinarie kontorsbiträdestjänster med utgångspunkt
från en femårig väntetid men att Kungl. Maj :t medgav inrättandet
av allenast så många tjänster, som svarade mot den fr. o. in. den 1 juli
20
Statsutskottets utlåtande nr 99.
1947 tillämpade längre väntetiden. Vidare må nämnas, att en av statsbanornas
kvinnliga tjänstemannaförening gjord framställning om återgång till
den förut tillämpade femårsperioden f. n. är föremål för Kungl. Maj :ts pröv
-
I avgörandet av förevarande ärende ha deltagit undertecknad Wold, ställföreträdare
för lönenämndens ordförande, samt ledamöterna Andersson,
Broomé, Gabrielsson, Magnusson, Ruist och Sjöberg.
Ledamoten Ruist har förklarat sig anse, att den föreslagna övergångsanordningen
borde komma till stånd.
Stockholm den 16 mars 1949.
G. WOLD.
Lennart Rydback.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.