Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående särskilda övergångsbestämmelser i fråga om befordringsgången för vissa biträden vid statens järnvägar.

1949-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1949:99, Utlåtande i anledning av väckt motion angående särskilda övergångsbestämmelser i fråga om befordringsgången för vissa biträden vid statens järnvägar.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99.

Nr 99.

17

Utlåtande i anledning av väckt motion angående särskilda övergångsbestämmelser

i fråga om befordringsgången för

vissa biträden vid statens järnvägar.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 66) har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära utfärdande

av sådana övergångsbestämmelser för skriv- och kontorsbiträden

jämte kanslibiträden vid statens järnvägar, att de, som anställts som extra

ordinarie inom en tid av fem år före de nya kvalifikationsbestämmelsernas

ikraftträdande (den 1 juli 1947), efter endast fem års sammanlagd tjänstgöringstid

kunna förordnas som ordinarie.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

I anledning av motionen ha, efter därom i vederbörlig ordning framställd

begäran, yttranden avgivits av järnvägsstgrelsen och statens lönenämnd.

De ifrågavarande yttrandena fogas såsom bilagor vid detta utlåtande (Bilaga

A och B).

Utskottet. Såsom i motionen framhållits kunde enligt de grunder, som före

befordringskungörelsens ikraftträdande tillämpades vid statens järnvägar,

en tjänsteman tillhörande kategorien biträden påräkna ordinarie anställning

efter en tjänsttid av fem år. Efter nämnda dag åter tillämpas en väntetid

av normalt sju år även för dem som tidigare vunnit sin första anställning

vid verket. Såsom lönenäinnden framhållit i sitt yttrande grundar sig

den nya ordningen på ett av 1944 års personalutredning framlagt förslag,

som lämnades utan erinran av chefen för finansdepartementet och av riksdagen.

Enahanda väntetid gäller, såsom lönenämnden även framhållit, vid

övriga reguljära verk inom statsförvaltningen, vid vilka väntetiden tidigare

varit kortare än nu. Utskottet delar lönenäinndens uppfattning att utfärdande

av övergångsbestämmelser enbart för i motionen avsedd personal vid

statens järnvägar icke kan tillstyrkas. Då utskottet icke är berett att på

föreliggande utredningsmateriel förorda en generell övergångsanordning för

samtliga berörda verk inom statsförvaltningen, får utskottet hemställa,

att motionen 11:66 icke må till någon riksdagen åtgärd

föranleda.

Stockholm den 26 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 96.

av herr Kollberg.

O

Reservation

Bihang till riksdagens protokoll 19i9. G samt. Nr 9ö—101.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 99.

Bilaga A.

Till riksdagens statsutskott.

Genom kungl. finansdepartementets ämbetsskrivelse den 18 februari 1949

har järnvägsstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande över en inom II kammaren

av herr von Friesen väckt motion, nr II: 66, angående särskilda övergångsbestämmelser

i fråga om befordringsgången för vissa biträden vid statens

järnvägar. Med anledning härav får järnvägsstyrelsen anföra följande.

Till en början må nämnas, att den i motionen åberopade kungl. kungörelsen

nr 436/47 icke innehåller någon föreskrift om väntetid av viss längd

för erhållande av ordinarie befattning. 1944 års personalutredning, vars förslag

legat till grund för kungörelsen i fråga, förutsatte emellertid i sitt betänkande

(SOU 1946:66) en kvalifikationstid i förevarande hänseende av

7 år. Att denna kvalifikationstid skulle gälla även för biträden vid statens

järnvägar, vilka dittills befordrats till ordinarie efter en väntetid av 5 år,

blev känt för styrelsen då Kungl. Maj :t i december månad 1947 fastställde

statens järnvägars personalstat för år 1948 för 1—23 lönegraderna. I förslaget

till denna stat hade styrelsen på sätt skett sedan lång tid tillbaka

medtagit ett antal kontorsbiträdesbefattningar, avsedda för befordran till

ordinarie tjänst av de extra ordinarie kontorsbiträden, som under påföljande

år uppnådde 5 års tjänstetid. Sedan lönenämnden i sitt yttrande över

statförslaget påpekat detta förhållande, blevo de av styrelsen för ändamålet

nyssbegärda kontorsbiträdestjänsterna, sammanlagt 30 stycken, icke medgivna

av Kungl. Maj :t. Med anledning härav ansåg sig styrelsen böra bestämma,

att icke heller befordran till ordinarie kanslibiträde skulle erhållas

på kortare tid än 7 år emedan rekryterna till kanslibiträdestjänsterna i

regel uttogos bland kontorsbiträdena.

Vid statens järnvägar tillämpas alltjämt 5 års kvalifikationstid för befordran

till ordinarie inom 9 lönegraden och en ännu kortare sådan tid för

vissa andra personalgrupper. Den fr. o. in. 1948 påbjudna 7-åriga väntetiden

har sålunda ensidigt drabbat kontors- och kanslibiträdena. Försämringen

är givetvis mest kännbar för dem, som anställts, innan de nya bestämmelserna

tillkommo. Det kan därför, även om löneförmånerna i ordinarie

och extra ordinarie anställning numera äro desamma, vara skäligt,

att nyssnämnda biträden beredas någon kompensation för det fördröjda ordinarieblivandet.

Styrelsen anser sig därför böra, med instämmande i motionens

syfte i vad densamma avser kontorsbiträdena, förorda, att sådana

bestämmelser utfärdas, som möjliggöra, att vid statens järnvägar den 30

juni 1947 anställda icke ordinarie skriv- och kontorsbiträden kunna få antagas

till ordinarie kontorsbiträden fr. o. in. det kvartalsskifte, som infaller

närmast efter den tidpunkt, då vederbörande kan tillgodoräkna 5 års anställningstid

vid statens järnvägar efter fyllda 17 år, varvid dock konstituerande

bör ske tidigast från kvartalsskifte, som inträffat närmast efter

tidpunkten för Kungl. Maj :ts beslut i ärendet.

Vid bifall härtill kommer styrelsen att taga under övervägande viss jämkning

av kvalifikationstiden jämväl för de f. n. anställda extra ordinarie

kanslibiträden, till antalet 8, som den 30 juni 1947 innehade anställning vid

verket som icke ordinarie skriv-, kontors- eller kanslibiträden.

Den sålunda förordade ändringen får för statens järnvägars vidkommande

inverkan på 474 f. n. anställda icke ordinarie skriv- och kontor sbiträdens

anställningsförhållanden.1

Stockholm den 14 mars 1949.

Kungl. järnvägsstyrelsen.

ERIK UPMARK.

Gunnar Ruist.

1 I utlåtandet har i tablåform redovisats de tidpunkter, då de anställda uppnått eller uppnå

fem års anställningstid.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99.

19

Bilaga B.

Till riksdagens statsutskott.

Med anledning av att Kungl. Maj :t genom remiss den 18 februari 1949

anbefallt statens lönenämnd att till statsutskottet avgiva utlåtande över den

inom riksdagen väckta motionen II: 66 angående särskilda övergångsbestämmelser

i fråga om befordringsgången för vissa biträden vid statens järnvägar,

får lönenämnden anföra följande.

Enligt de grunder för befordran av kontorsbiträden, som före den 1 juli

1947 tillämpades vid statens järnvägar, kunde en tjänsteman tillhörande

denna kategori påräkna att erhålla ordinarie anställning efter en tjänstetid

av fem år."Fr. o. in. nämnda dag gäller vid statens järnvägar — liksom

vid övriga reguljära verk inom statsförvaltningen — en väntetid till ordinarie

kontorsbiträdestjänst av normalt sju år. Denna ordning grundar sig

på ett av 1944 års personalutredning framlagt förslag, vilket lämnades utan

erinran av chefen för finansdepartementet och av riksdagen (se 1947 års

statsverksproposition, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 21 och

riksdagens skrivelse nr 56, s. 2), och tillkom i samband med fastställandet

av reglerad befordringsgång för biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Några bestämmelser om tidpunkten för ordinarieblivandet ha emellertid

icke införts i befordringskungörelsen (1947:436) eller annan författning.

I motionen föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

utfärdandet av sådana övergångsbestämmelser för skriv- och kontorsbiträden

jämte kanslibiträden vid statens järnvägar, att de, som anställts

som extra ordinarie inom en tid av fem år före de nya kvalifikationsbestämmelsernas

ikraftträdande, efter endast fem års sammanlagd tjänstgöringstid

kunna utnämnas till ordinarie.

Lönenämnden vill framhålla, att den tidigare tillämpade väntetiden av

fem år innefattade icke endast tid för anställning såsom e. o. tjänsteman

utan även en före denna tid liggande tjänstgöring som tillfällig tjänsteman

och aspirant. Därest de föreslagna övergångsbestämmelserna skulle komma

att utfärdas, bör deras giltighetsområde därför icke avgränsas på sätt som

angivits i motionen.

Spörsmålet, huruvida tillräcklig anledning över huvud taget föreligger att

vidtaga några åtgärder för tillgodoseende av motionens syfte, måste enligt

lönenämndens mening bedömas mot bakgrunden av en jämförelse mellan

de villkor, som äro förenade med anställning som e. o. och som ordinarie

tjänsteman. Efter 1947 års lönereglering föreligger i detta hänseende, såvitt

angår tjänstemän i allmänhet, icke någon annan skillnad än den, alt den

ordinarie anställningsformen erbjuder starkare garantier för anställningens

fortbestånd än den extra ordinarie. Denna skillnad anser lönenämnden

icke äga sådan praktisk betydelse, att den motiverar de föreslagna övergångsåtgärderna.

Den synes lönenämnden böra uppvägas därav, att ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål numera redan efter 2’/2 år uppnår samma

löneställning (8 löneklassen) som om vederbörande blivit ordinarie kontorsbiträde.

På grund av det anförda och då ett bifall till motionen torde kunna få

konsekvenser även för andra verk än statens järnvägar, kan lönenämnden

för sin del icke tillstyrka vad i motionen föreslagits. Lönenämnden anser

sig böra tillägga, all järnvägsstyrelsen i sina anslagsäskanden för år 1948

beräknade antalet behövliga ordinarie kontorsbiträdestjänster med utgångspunkt

från en femårig väntetid men att Kungl. Maj :t medgav inrättandet

av allenast så många tjänster, som svarade mot den fr. o. in. den 1 juli

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 99.

1947 tillämpade längre väntetiden. Vidare må nämnas, att en av statsbanornas

kvinnliga tjänstemannaförening gjord framställning om återgång till

den förut tillämpade femårsperioden f. n. är föremål för Kungl. Maj :ts pröv
-

I avgörandet av förevarande ärende ha deltagit undertecknad Wold, ställföreträdare

för lönenämndens ordförande, samt ledamöterna Andersson,

Broomé, Gabrielsson, Magnusson, Ruist och Sjöberg.

Ledamoten Ruist har förklarat sig anse, att den föreslagna övergångsanordningen

borde komma till stånd.

Stockholm den 16 mars 1949.

G. WOLD.

Lennart Rydback.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.