Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av Sveriges anslutning till Europarådet.

1949-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1949:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av Sveriges anslutning till Europarådet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

till riksdagen angående godkännande av Sveriges

anslutning till Europarådet.

Genom en till utrikesutskottet hänvisad proposition av den 6 maj 1949,

nr 214, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärendena för nämnda dag

samt med överlämnande av en den 5 maj 1949 undertecknad stadga för

Europarådet äskat riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till nämnda

stadga.

Till utskottet har jämväl hänvisats en av herr Hagberg i Luleå m. fl. inom

andra kammaren väckt motion, nr 417, i anledning av Kungl. Maj :ts nyssnämnda

proposition. I motionen föreslås, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts proposition nr 214.

Till utskottet ha slutligen också hänvisats tvenne av ministern för utrikes

ärendena den 20 maj 1949 dagtecknade till första kammarens resp.

andra kammarens talman riktade skrivelser, vari Kungl. Maj:t hemställer

om föranstaltande av det val av ombud till Europarådets rådgivande församling

med suppleanter, vartill riksdagens beslut beträffande proposition

214 kan föranleda.

Departementschefen har i ärendet anfört bl. a. följande:

Det tilltänkta Europarådet skall enligt stadgan syssla med ekonomiska,

sociala, kulturella, vetenskapliga, juridiska och administrativa ämnen. Dess

mål är dels att skydda och förverkliga sådana värden som mänskliga rättigheter,

politisk frihet och rättslig ordning, dels att verka för ekonomiskt och

socialt framåtskridande.

Eftersom en allmän uppfattning torde ha varit att Europarådet skulle få

sitt huvudsakliga verksamhetsfält på den ekonomiska politikens område,

kan det frågas, huruvida ett verkligt behov av en ny europeisk organisation

finnes vid sidan av redan bestående organ. Förenta Nationernas ekonomiska

Europakommission, som har sitt säte i Geneve, verkställer ingående undersökningar

av det ekonomiska läget i Europa och behandlar dessutom en

rad av praktiska, ekonomiska uppgifter. Den i samband med Marshallhjälpen

tillkomna Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,

som har sitt säte i Paris, har närmast till uppgift att utarbeta och genomföra

ett gemensamt återuppbyggnadsprogram. Medan de östeuropeiska staterna

— frånsett Grekland och Turkiet — avböjt att ingå i sistnämnda

organisation, deltaga de som bekant i Genévekommissionens verksamhet.

Ytterligare må erinras om den internationella handelsorganisation, som skall

1 Bihang till riksdagens protokoll liliO. 5 samt. 1 avd. Nr G.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 6.

finnas enligt den s. k. Havannastadgan och som har att befatta sig med

frågor om utrikeshandel, konkurrensrestriktioner m. m.

Det nya Europarådet skall i princip icke inkräkta på de befintliga organisationernas

arbetsfält. De aktuella återuppbyggnadsfrågorna torde framdeles

som hittills komma att koncentreras till Organisationen för europeiskt

ekonomiskt samarbete. Sistnämnda organisation har dessutom redan upptagit

till utredning vissa ekonomiska spörsmål på längre sikt, exempelvis

tullunionsproblemet.

Europarådet utgör tills vidare en mera begränsad grupp av stater än någon

av de förut nämnda organisationerna. Härmed sammanhänger den betydelse,

som enligt stadgan skall tillmätas medlemsstaternas anslutning till en

demokratisk livssyn. Då det förutsättes för medlemskap, att vederbörande

stat godtager principerna om rättslig ordning, om individernas mänskliga

rättigheter och grundläggande friheter, får detta anses innebära, att medlemsstaterna

skola i praktiken erkänna de medborgerliga rättigheter, som

tillhöra varje äkta demokratiskt statsskick: allmän rösträtt, yttrandefrihet,

tryckfrihet, församlings- och föreningsrätt. Kravet på rättslig ordning innefattar

tydligen såväl ordnade rättsförhållanden över huvud som trygghet

för de enskilda mot godtycklig behandling av myndigheterna.

Huruvida den nya organisationen kan finna ett lämpligt arbetsfält och

inom detta göra värdefulla insatser, kommer att i hög grad bero av medlemsstaternas

initiativförmåga och intresse för samarbete. Jag finner det

i varje fall naturligt, att Sverige ansluter sig även till denna organisation och

för sin del medverkar till att göra dess program till en realitet.

Liksom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete har Europarådet

två organ, i stadgan kallade ministerkommittén och församlingen. Betydande

olikheter föreligga dock i avseende på strukturen av de organ, genom

vilka de bägge sammanslutningarna verka.

Europarådets ministerkommitté består av representanter för samtliga anslutna

staters regeringar, regelmässigt utrikesministrarna, och är icke såsom

Parisorganisationens exekutivkommitté ett organ, till vilket ett mindre antal

medlemsstater väljes.

En nyhet i Europarådets struktur är vidare, att det andra organet, församlingen,

skall bestå av delegater med individuell rösträtt. Antalet varierar med

statens befolkningstal. Delegationen för en medlemsstat skall alltså ej uppträda

kollektivt eller vara bunden av regeringens instruktioner. Härigenom

blir församlingen i högre grad ett fritt forum för meningsbrytningar än om

det system hade valts, som tillämpas inom Förenta Nationerna. En konsekvens

av anordningen blir å andra sidan, att delegationernas medlemmar i

intet avseende binda sina regeringar.

Beträftande utseendet av delegerade i församlingen lämnar stadgan stor

frihet åt de olika medlemsstaterna att välja den procedur, som befinnes

lämplig. För Sveriges del vill jag förorda, att riksdagens kamrar var för sig

välja tre delegater bland kammarens ledamöter samt personliga suppleanter

för envar av dem. Mandattiden torde lämpligen bestämmas till ett år i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6.

3

sänder. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att genom skrivelse till riksdagen

årligen anhålla, att delegater utses.

1 fråga om kostnaderna för Sveriges medverkan i Europarådet är det ännu

icke möjligt att framlägga några specificerade anslagskrav. Jag förutsätter

emellertid, att kostnaderna för Sveriges representation i ministerkommittén

och den rådgivande församlingen skola få bestridas från förslagsanslaget till

särskilda förhandlingar med främmande makter samt att även Sveriges bidrag

till Europarådets gemensamma kostnader, därest icke riksdagen finner

anledning till erinran häremot, skall få utgå från samma anslag intill dess

att riksdagen kan besluta annorlunda.

Utskottet, som under ärendets föredragning inhämtat ytterligare upplysningar

och som till behandling i ett sammanhang upptagit både propositionen

214 och den i andra kammaren väckta motionen nr 417, ansluter sig till

de av departementschefen utvecklade grunder, varpå Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen, att Sverige måtte ansluta sig till Europarådet och för sin del medverka

till att göra dess program till en realitet. Utskottet avstyrker förty

yrkandet i den till utskottet hänvisade i andra kammaren väckta motionen

nr 417. Beträffande enskildheterna i propositionen önskar emellertid utskottet

göra vissa ytterligare uttalanden. Av artikel 23, a 2) av Europarådets

stadga framgår, att den rådgivande församlingens befogenhet att själv uppföra

frågor på sin dagordning är betingad av ministerkommitténs bifall härtill.

Utskottet vill med anledning härav uttala förhoppningen att ifrågavarande

bestämmelse i stadgan icke måtte så tillämpas, att församlingens möjligheter

att till dryftande upptaga frågor inom Europarådets verksamhetsområde

bli alltför snävt begränsade. Ytterligare har utskottet bemärkt,

att enligt Kungl. Maj:ts förslag, sådant det återfinnes i departementschefens

här ovan återgivna yttrande och sedermera särskilt tillkännagivits

i ministerns för utrikes ärendena ovan berörda till riksdagens talmän

riktade och till utskottet hänvisade skrivelser av den 20 maj 1949, de

sex svenska delegaterna till församlingen skola väljas på så sätt, att vardera

kammaren utser tre delegater bland kammarens ledamöter samt personliga

suppleanter för envar av dem. Utskottet föreslår, att det i propositionen

sålunda angivna tillvägagångssättet för utseende av delegater måtte

ändras därhän, att vardera kammaren vid valet icke skall vara hänvisad

endast till ledamöter av samma kammare, utan att valet av såväl ordinarie

delegater som suppleanter skall kunna företagas bland riksdagens ledamöter.

Utskottet förutsätter vidare, att i händelse ytterligare förfall skulle uppstå,

Kungl. Maj :t måtte utse erforderliga ersättare.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) all riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition samt med avslag å motion 11:417,

meddela av Kungl. Maj :t äskat godkännande av den med

propositionen överlämnade, den 5 maj 1949 undertecknade

stadgan för Europarådet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrikesutskottets utlåtande nr 6.

samt 2) att riksdagen måtte besluta, att de sex ombud i

Europarådets rådgivande församling, vilka Sverige enligt

Europarådets stadga är berättigat att utse, skola jämte suppleant

för en var av dem årligen på sätt som för val av riksdagens

revisorer är stadgat, väljas till halva antalet av vardera

kammaren bland riksdagens ledamöter för tiden från

valet till dess nytt val under nästföljande år företagits.

Stockholm den 24 maj 1949.

På utrikesutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Lindström, Domö, Gränebo, Gjöres, Pauli,

Ekman, Sjödahl och Bergvall;

från andra kammaren: herrar Skoglund, Ward, Ohlin, Fast, Hallén,

Hedlund i Rådom och Kristensson i Osby.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

492021

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1949:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 214, angående godkännande av Sveriges anslutning till Europarådet. a1 i texten