Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 19i5

1950-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1950:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 19i5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29

juni 19i5 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat

land härrörande egendom, m. m.

Genom en den 16 december 1949 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 18, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

förslag till

l) Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av

viss från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 13

maj 1949 (nr 196) gäller till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt

giltighet till och med den 30 juni 1951.

2) Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk

egendom in. m.,* 1 vilken enligt lag den 13 maj 1949 (nr 197) gäller

till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till och med den

30 juni 1951.

3) Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration

av vissa bolag m. m., vilken enligt lag den 13 maj 1949 (nr 198) gäller till

och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30

juni 1951.

1 Senaste lydelse, se SFS 1945:887 och 1947:110.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 1 avd. Nr G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr g.

4) Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa

utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 13 maj 1949

(nr 199) gäller till och med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1951.

I fråga om de i propositionen anförda skälen får utskottet, i den mån redogörelse

därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, som

efter axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i Sverige,

nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom och

dels egendom, som av de allierade makterna betraktats såsom tillhörig

fientliga rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i de fyra lagar, vilkas giltighet

enligt de i propositionen framlagda förslagen skall förlängas med ytterligare

ett år.

Med stöd av denna lagstiftning bedrives sedan 1945 av flyktkapitalbyrån

verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska egendom, som

finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen i reda pengar,

vilka insättas på det clearingkonto, som sedan länge utgör formen för betalningar

i förhållande till Tyskland.

Frågan om hur dessa medel skola slutligt disponeras är ännu icke löst.

Den 18 juli 1946 träffades i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan

svenska regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas

förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen

förelädes riksdagen genom proposition nr 367/46 och blev av riksdagen

godkänd. Denna överenskommelse innebär bland annat, att Sverige

åtager sig att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet.

Förslag angående dispositionen av viss del av medlen, grundat på ett av den

s. k. tyskmedelskommittén framlagt betänkande, torde i särskild proposition

komma att föreläggas 1950 års riksdag.

Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, har vid lagrådsremissen

anfört bland annat följande:

»Det av flyktkapitalbyrån bedrivna arbetet med avveckling av den tyska

egendomen i Sverige har varit mycket vidlyftigt. Det har rört sig om egendom

till ett värde av 300 å 400 miljoner kronor och i uppgiften har ingått

att handlägga ett stort antal rättstvister och andra svårbedömda frågor.

Enligt byråns uppgifter kan avvecklingsarbetet beräknas till största delen

bli slutfört under innevarande budgetår. En del avvecklingsuppgifter kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 6.

3

ma emellertid att kvarstå, och byrån beräknar därför att dess verksamhet

kommer att fortsättas även under budgetåret 1950—51. Den lagstiftning,

varå verksamheten bygger och soan nu gäller t. o. m. den 30 juni 1950, bör

därför förlängas ytterligare ett år.»

Beträffande lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande

egendom — den s. k. restitutionslagen — vilken ger möjlighet att snabbt

återställa till rätt ägare sådan egendom som under ockupation rättsstridigt

berövats honom, anför departementschefen, att det icke synes vara anledning

att helt avskära möjligheten därtill så länge man likväl för andra uppgifter

måste vidmakthålla den organisation, som har att handlägga dessa ärenden,

flyktkapitalbyrån och restitutionsnämnden.

Lagrådet, som förklarat sig icke ha ingått i kritisk granskning av de ifrågavarande

nu gällande lagarnas innehåll och grunder, har lämnat förslagen

utan erinran.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag och får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 18, måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 15 februari 1950.

På första lagutskottets vägnar:

OLOV RYLANDER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Lundgren, Lindblom, fru Sjöström-Bengtsson,

herrar Cassel, John Wiktor Jonsson och Fritiof Karlsson;

från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Olsson i

Mellerud, Johansson i Norrfors, Lindberg, Landgren, Wirtén och Stattin.

Reservation

av herrar Lundgren och Cassel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:52 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag å tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 till understöd åt föreningarna Skydds s. 5 i texten