Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring av 8 § lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn

1950-03-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1950:16, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring av 8 § lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring av

8 § lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn

( bidragsförskottslag).

I eu inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

8, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Huss hemställt, »att

riksdagen måtte besluta att 8 § av 1943 års bidragsförskottslag skall erhålla

följande lydelse: ''Bidragsförskott utgår med det belopp barnets fader

jämlikt rättens beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 252 kronor för år räknat.’»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Enligt lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag till

barn (bidrags för skottslagen) utgår av allmänna medel förskott å underhållsbidrag,

bidragsförskott, till barn, vars fader enligt rättens beslut eller

skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av

lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, under

förutsättning att fadern underlåter att betala förfallet underhållsbidrag. Bidragsförskott

kan dock icke beviljas barn, vars föräldrar sammanbo, och

ej heller barn, som bor tillsammans med sin fader (1 §).

Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk medborgare

och stadigvarande vistas i riket. Konungen äger dock, under förutsättning

av ömsesidighet, träffa överenskommelse med främmande stat i fråga

om tillämpning av lagstiftningen å dess undersåtar (2 §).

Bidragsförskott utgår icke för längre tid än t. o. m. dagen före den, då

barnet fyller 16 år. Den beslutande myndigheten är i regel barnavårdsnämnden

i den kommun, där barnets moder är mantalsskriven, då förskottet sökes

(2 och 3 §§'').

Bidragsförskott beviljas ej, om den underhållsskyldige erlägger oguldna

underhållsbidrag för tiden fr. o. in. andra månaden före den, under vilken

förskottet sökts, och tillika antingen ställer av barnavårdsnämnden godkänd

pant eller borgen för underhållsskyldighetens fullgörande under viss tid eller

ock visar sannolika skäl, att han skall framgent fullgöra sin underhållsskyldighet

(6 §).

Bidragsförskott beviljas för tiden från och med den månad, under vilken

förskottet sökts, samt, om den underhållsskyldige häftar i skuld för tidigare

förfallet bidrag, jämväl för tid, varå sådant bidrag belöper, dock längst

från och med andra månaden före den under vilken förskottet sökts, och

t Bihang till riksdagens protokoll 1950. 9 sand. 2 avd. Nr 16—IS.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

utgår, där ej rätten till förskott skall upphöra tidigare, till och med utgången

av det statliga budgetår, som löper vid förskottets beviljande (7 §).

8 § i lagen är av följande lydelse: »Bidragsförskott utgår med det belopp

barnets fader jämlikt rättens beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva

till barnets underhåll, dock högst med 250 kronor för år räknat.»

Beviljat bidragsförskott skall i regel utbetalas månadsvis till barnets moder

eller, om särskilt förordnad förmyndare finnes, till denne (11 §).

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit

förskottet, å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag

gentemot den underhållsskyldige (15 §).

Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas

av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till

en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet

(20 §).

Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden

hos länsstyrelsen. Ansökning, avseende nämndens kostnader för

förskott som belöpa å visst budgetår (d. 1 juli—d. 30 juni), skall göras före

utgången av därnäst följande budgetår. När skäl därtill äro må dock ansökning

upptagas till prövning, ändå att den göres senare. Finner länsstyrelsen

så ej böra ske, skall frågan härom underställas Konungen. Sedan länsstyrelsen

granskat ansökningen samt genom sökanden införskaffat eller själv

låtit införskaffa den ytterligare utredning, som må vara behövlig, har länsstyrelsen

att, i den mån bidragsförskotten befunnits beviljade och utbetalade

i överensstämmelse med föreskrifterna i denna lag samt barnavårdsnämnden

skäligen får anses hava fullgjort vad densamma ålegat i fråga om

åtgärder för förskottens återkrävande, bevilja gottgörelse och utanordna

beviljat belopp (21 §).

Har barnavårdsnämnden, efter det nämnden sökt gottgörelse av statsverket

för visst bidragsförskott, av den underhållsskyldige uppburit ersättning

för förskottet, åligger det nämnden att i samband med den ansökning om

gottgörelse för utgivna bidragsförskott, som näst därefter göres, till statsverket

redovisa tre fjärdedelar av den uppburna ersättningen, dock högst

vad nämnden uppburit i gottgörelse av statsverket för förskottet (22 §1.

I 2 § kungörelsen den 11 juni 19-13 med vissa bestämmelser angåénde tilllämpningen

av bidragsförskottslagen stadgas att, därest bidragsförskott skall

utgå med ett belopp av 250 kronor för år räknat, utbetalning må ske med

21 kronor för envar av månaderna januari—maj och juli—november samt

med 20 kronor för envar av månaderna juni och december.

8 § i bidragsförskottslagen erhöll sin nuvarande lydelse genom lag den

26 juli 1947, som trädde i kraft den 1 januari 1948. Enligt den tidigare gällande

bestämmelsen voro bidragen dyrortsgraderade och inkomstprövade.

Förskottets maximibelopp utgjorde, då modern endast hade ett barn under

sin vårdnad, 252 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp 2 och 360 kronor

i ortsgrupp 3. Hade modern flera till förskott berättigade barn under

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

3

sin vård reducerades maximibeloppet för barn räknat. De olika maximibeloppen

voro dock alla jämnt delbara med tolv.

I betänkande i mars 1947 med utredning och förslag angående särskilda

barnbidrag och bidragsförskott in. m. (SOU 1947:21), vilket betänkande

ligger till grund för gällande lagbestämmelser i ämnet, hade socialvårdskommittén

föreslagit, att bidragsförskottet skulle maximeras till 25 kronor

i månaden eller, därest modern hade vårdnaden om flera än fem till bidragsförskott

berättigade barn, sammanlagt högst 125 kronor i månaden. Kommittén

utgick ifrån att de särskilda barnbidragens och bidragsförskottens

maximibelopp borde vara lika stora. Beträffande bidragsförskotten fann

kommittén det lämpligt att bestämma maximibeloppen för månad, eftersom

underhållsbidrag regelmässigt fastställas för sådan tid.

Förslaget till lag om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl.

barn och till lag om ändring i bidragsförskottslagen in. m. förelädes 1947

års riksdag av Kungl. Maj :t genom proposition nr 288. I fråga om de särskilda

barnbidragens och bidragsförskottens maximibelopp anförde föredragande

departementschefen, statsrådet Möller — efter att ha erinrat om

socialvårdskommitténs förslag — i propositionen bland annat följande:

Kommittén har i enlighet med befolkningsutredningens förslag beräknat

det allmänna barnbidraget till 200 kronor om året och på grundval härav

ansett de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten böra fastställas till

480 kronor för föräldralösa och 300 kronor för de övriga. Därest det allmänna

barnbidraget, såsom föreslagits i propositionen nr 220, höjes till 260

kronor om året, synas de av kommittén föreslagna beloppen böra i motsvarande

mån reduceras. Jag förordar fördenskull, att nu ifrågavarande förmåner

bestämmas till 420 kronor för föräldralösa och 250 kronor för de övriga.

Det sistnämnda beloppet har jämkats något uppåt i förhållande till

kommitténs förslag.

Riksdagen biföll Kungl. Maj :ts förslag att fastställa bidragsförskottets

maximibelopp till 250 kronor för år räknat.

Här må anmärkas följande bestämmelser, vilka äro av intresse i förevarande

sammanhang.

Enligt 38 § lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering skall folkpension

utbetalas månadsvis, därvid den må anses belöpa på december månad med

högst elva kronor högre belopp än på envar av årets övriga månader. I vissa

fall må pensionen dock utbetalas kvartalsvis.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn, som

är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 260 kronor

om året. Allmänt barnbidrag utgår från och med kvartalet efter det, varunder

barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, till och.med

det kvartal, varunder barnet fyller sexton år. Bidragen utbetalas kvartalsvis

genom vederbörande barnavårdsnämnds försorg.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

m. fl. barn utgår särskilt barnbidrag med 420 kronor per år för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

föräldralösa barn och för med dem jämställda fader- eller moderlösa barn,

som icke vårdas av den efterlevande modern eller fadern utan hava särskild

förmyndare. Om barnet har annan inkomst än arbetsinkomst bortfaller eller

minskas det särskilda barnbidraget (5 §). För faderlösa barn och för folkpensionärers

barn ävensom för utomäktenskapliga barn, som fyllt tre år och

för vilka faderskapet icke fastställts, utgår särskilt barnbidrag med 250

kronor per år. Bidraget är dock inkomstprövat (6 §). Särskilt barnbidrag

avrundas för år räknat till närmaste hela krontal. Bidrag som för barn räknat

understiger 12 kronor om året höjes till detta belopp.

I kungörelsen den 26 september 1947 angående sättet och tiden för utbetalning

av särskilda barnbidrag samt bidrag till änkor och änklingar med

barn stadgas, att särskilda barnbidrag skola utbetalas månadsvis, dock att

vad som av månadsbeloppet överskjuter helt krontal skall utbetalas årsvis i

samband med utbetalningen för december månad.

Enligt statens löneplansförordning skall månadslön, som slutar på öretal,

jämkas till närmaste krontal eller, om den slutar på 50 öre, till närmast

högre krontal.

Utskottet. Bidragsförskott utgår för närvarande med högst 250 kronor

för år räknat och utbetalning av förskott skall i regel ske månadsvis. Enligt

särskilda bestämmelser må utbetalning ske med 21 kronor för envar

av månaderna januari—maj och juli—november samt med 20 kronor för

envar av månaderna juni och december.

Väl synes det, såsom motionären framhållit, som om vissa praktiska fördelar

skulle stå att vinna, därest maximibeloppet vore jämnt delbart med

tolv. De olägenheter, som förorsakas av att för närvarande så icke är fallet,

torde dock icke vara av den storleksordning, att en särskild lagändring nu

kan anses påkallad. Frågan torde emellertid böra uppmärksammas i ett

annat och större sammanhang.

Motionären har särskilt framhållit, att de gällande bestämmelserna åstadkommit

vissa icke önskvärda komplikationer i samband med barnavårdsnämndernas

återsökande av statsbidrag för kortare tid än helt år. I anledning

därav vill utskottet endast erinra om att ifrågavarande bestämmelse i

bidragsförskottslagen gällt allenast under en kortare tid. Paragrafen erhöll

sin nuvarande lydelse genom en lag, som trädde i kraft den 1 januari 1948;

och beträffande statsbidrag gäller, att ansökning avseende nämndens kostnader

för förskott, som belöpa å visst budgetår, skall göras före utgången

av därnäst följande budgetår. Med hänsyn härtill synes det ännu vara för

tidigt att bedöma i vad mån bestämmelsen i detta avseende skapat komplikationer.

Anmärkas må jämväl att under förarbetena till den nu gällande lagstiftningen

i ämnet framhölls, att bidragsförskottens maximibelopp och de barnbidrag,

varom stadgas i 6 § lagen om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn, borde vara lika stora.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

5

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 8, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1950.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Hallagård,

Wistrand*, Sunne*, Nils Elowsson och Bengtson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo*, Hellbacken*, Ryberg*,

Hagård, Lundberg, Jansson i Hällefors, fru Sjöstrand* och herr Andersson

i Linköping.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.