Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående grunderna för allmänna barnbidrag för barn, som intagits på nomadskolehem eller eljest inackorderats för obligatorisk skolgång. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 33 i första kammaren av herr Bergh samt nr 35 i andra kammaren av fru Boman.

1950-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1950:17, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående grunderna för allmänna barnbidrag för barn, som intagits på nomadskolehem eller eljest inackorderats för obligatorisk skolgång. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 33 i första kammaren av herr Bergh samt nr 35 i andra kammaren av fru Boman.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

Nr 17.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående grunderna

för allmänna barnbidrag för barn, som intagits på

nomadskolehem eller eljest inackorderats för obligatorisk

skolgång.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 33 i första kammaren av herr Bergh

samt nr 35 i andra kammaren av fru Boman.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en snabbutredning och därav föranledda

förslag till åstadkommande av jämställdhet i fråga om rätten till barnbidrag

mellan å ena sidan föräldrar till på nomadskolehem intagna barn och

å ändra sidan föräldrar till för obligatorisk skolgång eljest inackorderade

barn på så sätt, att jämväl de förra må komma i åtnjutande av fullt barnbidrag».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag skall för barn, som

är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 260 kronor

om året (1 §). Allmänt barnbidrag utgår från och med kvartalet efter

det, varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, till

och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år (2 §). För kvartal,

vid vars ingång kostnaderna för barns vård å anstalt eller för kost och bostad

åt barnet helt bestridas av statsmedel, utgår icke allmänt barnbidrag

(6 §). Om vid ingången av visst kvartal barn, för vilket allmänt barnbidrag

utgår, på allmän bekostnad vårdas å anstalt i annat fall än nyss nämnts,

äger det kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden, uppbära på kvartalet

belöpande allmänt barnbidrag för barnet och därav gottgöra sig för

nämnda kostnad i den mån ersättning därför må uttagas av barnet eller annan

enskild person. Uppkommer överskott, skall detta redovisas till den bidragsberättigade

(7 §). Barnbidrag utbetalas kvartalsvis genom vederbörande

barnavårdsnämnds försorg (11 §). Socialstyrelsen har att öva tillsyn

över tillämpningen av lagen (14 §).

Om nomadundervisningen finnas föreskrifter i Kungl. Maj:ts stadga den

17 juni 1938 angående nomadundervisningen. Enligt denna stadga skola

barn av nomadlappar undervisas i för dem särskilt avsedda skolor, kallade

nomadskolor. I vissa fall kunna även andra barn intagas på nomadskola.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

7

Undervisningen i nomadskola meddelas dels i visteskola och dels i byskola.

I visteskola meddelas den grundläggande undervisningen. Sådan skola är

avsedd att till väsentlig del vara i verksamhet under nomadlapparnas uppehåll

i fjälltrakterna vår, sommar och höst och skall där i allmänhet vara

förlagd till eller i närheten av nomadlapparnas visten. Undervisning i visteskola

kan även anordnas under vintern, och då gäller beträffande skolans

förläggning vad som stadgas angående förläggning av byskola. I byskola

fullföljes och avslutas undervisningen. Sådan skola skall i regel vara i verksamhet

under nomadlapparnas vinterupphåll i skogslandet samt vara förlagd

å viss plats, så belägen, att nomadlapparnas barn under nämnda tid

lämpligen kunna dit samlas för att erhålla undervisning.

Skolålder för barn av nomadlapp räknas från och med det kalenderår,

under vilket barnet fyller sju, till och med det, då barnet fyller fjorton år.

I vissa fall kan tiden, då skolgång skall begynna eller skolplikten upphöra,

förskjutas.

Därest förhållandena nödvändiggöra inkvartering av vissa lärjungar vid

visteskola, skall genom lärarens försorg antingen inackordering verkställas

hos å skolplatsen boende lappfamiljer eller särskilt hushåll, lämpat efter

vistets bruk, upprättas för lärjungarna. Under den tid barnen bevista byskola,

skola de i allmänhet bo och förplägas i särskilt hushåll, som genom

nomadskolinspektörens försorg inrättas i lämplig lokal. Undantagsvis kan

även i sistnämnda fall inackordering av barn ske hos i trakten boende

familjer.

Kostnaderna för barnens inackordering på sätt nu nämnts bestridas helt

av statsmedel.

Jämlikt kungörelsen den 17 juni 19/73 angående statsbidrag för inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem kan skoldistrikt

erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna för inackordering av

skolpliktiga barn i distriktet tillhörande skolhem och arbetsstugor eller i

enskilda hem. Statsbidrag utgår med åtta tiondelar av skoldistriktets verkliga

kostnader för inackorderingen.

Ifrågavarande spörsmål har vid tidigare tillfällen varit föremål för uppmärksamhet.

Sålunda må nämnas, att skolöverstyrelsen vid avgivandet av

sina petita för budgetåret 1949/50 tillstyrkt ett av nomadskolinspektören

framlagt förslag att, med hänsyn till att allmänna barnbidrag icke utginge

för de i nomadskolhemmen intagna barnen under läsåret, bidrag till beklädnad

av lärjungarna vid nomadskolorna skulle utgå med 100 kronor per

elev.

I anledning av detta förslag uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet,

statsrådet Weijne, i 1949 års statsverksproposition, att en översyn av 1947

års lag om allmänna barnbidrag torde komma att företagas, sedan närmare

erfarenheter vunnits rörande lagens verkningar, och att han icke, innan resultatet

av en dylik översyn förelåge, vore beredd taga ställning till frågan,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

huruvida särskilt bidrag till beklädnad av eleverna vid nomadskolorna borde

utgå.

Motioner i förevarande ämne väcktes även vid 1949 års riksdag. Andra

lagutskottet, som behandlade motionerna, lät då inhämta yttrande över

motionerna från socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens

län.

Skolöverstyrelsen erinrade då om sitt framlagda förslag om beklädnadsbidrag

till nomadbarnen. Därmed avsågs att utjämna vissa olikheter mellan

nomadskolorna och vissa andra av staten helt bekostade skolor, nämligen

blind- och dövstumskolorna, vid vilka barnen av statsmedel erhålla hjälp till

beklädnad. Överstyrelsen fann förklarligt, att de rådande förhållandena, vilka

medföra att barnbidrag för barn som bevista nomadskola icke ansetts

kunna utbetalas under tre av årets kvartal, medan däremot barnbidrag utan

inskränkning kunna utbetalas för barn som äro intagna vid vanliga skolhem

och vid arbetsstugor, icke ansetts tillfredsställande och att de utlöst

missnöje hos nomaderna. Men då lagen om allmänna barnbidrag syntes vara

i behov av allmän revidering, fortsatte överstyrelsen, torde frågan böra behandlas

i detta vidare sammanhang. Överstyrelsen betonade emellertid, att

revideringen borde ske med all skyndsamhet.

Länsstyrelsen i Norrbottens län uttalade bland annat, att det berörda förhållandet

måste för nomadskolebarnens föräldrar te sig uppenbart orättvist

i synnerhet som barnen å kommunalt skolhem eller på arbetsstuga, förutom

fri kost och logi, oftast åtnjuta förmånen av fri beklädnad.

Länsstyrelsen fortsatte:

Denna nomadfamiljernas ogynnsammare ställning har väckt missnöje

och framträder klarast inom de trakter av länet, där levnadsbetingelserna

äro i det närmaste likartade för såväl bofasta som nomader. I många fall

komma sålunda familjer, bosatta på endast obetydligt avstånd från varandra,

med tillämpning av gällande bestämmelser att behandlas olika i barnbidragshänseende.

Synnerligen otillfredsställande synes det länsstyrelsen, att

indragningen av barnbidraget i regel drabbar de barnrika och ekonomiskt

sämre lottade nomadfamiljerna. Härtill kommer, att den av lagstiftaren genom

bidragets införande åsyftade höjningen av barnfamiljernas allmänna

standard i stor utsträckning uteblir eller i varje fall icke i lika grad kommer

dessa familjer till godo.

Socialstyrelsen anförde i sitt yttrande:

Av motionärerna upptagna spörsmål ha tidigare förelagts socialstyrelsen

i samband med framställning till Konungen från ett vid nomadskola

inskrivet barns fader om att bidrag måtte beviljas för tid, då barnet vistades

vid nomadskola. 1 sitt yttrande över denna framställning har socialstyrelsen

framfört sina synpunkter beträffande en ändring av 6 § barnbidragslagen

i syfte att tillmötesgå framställda önskemål beträffande rätt till allmänna

barnbidrag för ifrågavarande barn. Styrelsen har härvid bland annat

anfört, att det icke kunde anses befogat att vidtaga sådan ändring av lagen

om allmänna barnbidrag, att den nomadiserande lappbefolkningens skolpliktiga

barn i här berörda avseende skulle erhålla en förmånligare ställning

än andra å statliga internatskolor intagna barn. Därest en allmän ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

9

vidgning av rätten till barnbidrag för barn, som å statens bekostnad vårdades

å anstalt eller för vilka kostnaderna för kost och bostad åt barnet helt

bestredes av statsmedel, skulle genomföras, skulle detta beröra förutom nomadskolebarnen

främst barn intagna å statliga anstalter för blinda och dövstumma

samt barn i skolor tillhörande barna- och ungdomsvården. Då varken

bidragsförskott jämlikt 11 § bidragsförskottslagen eller särskilt barnbidrag

enligt 14 § lagen om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

in. fl. barn eller folkpension jämlikt 17 § folkpensioneringslagen utginge i

de fall, där kostnaderna för barns vård å anstalt eller för kost och bostad åt

barnet helt bestredes av statsmedel, skulle en ändring av barnbidragslagen

svårligen kunna göras utan att medföra en ändring av dessa bestämmelser

i motsvarande riktning.

Socialstyrelsen har dessutom framhållit, att det snarast vore det förhållandet,

att barns vistelse på skolhem eller arbetsstuga icke inverkade på

rätt till barnbidrag, som kunde anses oförenligt med de allmänna principerna

för barnbidragslagen. Då allmänt barnbidrag principiellt skall uppbäras

av den, som vårdar barnet, borde föräldrar icke i något fall uppbära

barnbidrag för barn, som vårdas utom hemmet på det allmännas bekostnad.

Det lämpligaste sättet att åvägabringa likställighet mellan barn, som vistas

vid nomadskola respektive skolhem, skulle därför vara att vidtaga sådana

åtgärder, att icke heller de senares föräldrar skulle få uppbära barnbidrag.

Socialstyrelsen erinrade därjämte om att även från målsmän för vid dövstumsskolor

inskrivna barn framställningar inkommit om ändring av lagens

tillämpning beträffande denna kategori barn. I infordrat yttrande till

Konungen i anledning därav hade socialstyrelsen i huvudsak framfört samma

synpunkter som i fråga om nomadskolebarn.

Socialstyrelsen fortsatte:

I anledning av här relaterade framställningar har Kungl. Maj :t genom

skrivelse den 28 januari 1949 uppdragit åt socialstyrelsen att med ledningav

de erfarenheter, som vunnits rörande tillämpningen av lagen om allmänna

barnbidrag beträffande barn, som å det allmännas bekostnad vårdas

å anstalt eller för vilka kostnaderna för kost och bostad åt barnet helt

eller i väsentlig grad bekostas av det allmänna, verkställa en översyn av

lagstiftningen å ifrågavarande område samt till Kungl. Maj :t inkomma med

det förslag i ämnet, vartill översynen kan föranleda.

Det hade varit socialstyrelsen angeläget att i samband med yttrande över

här ifrågavarande motioner kunna framlägga förslag i enlighet med Kungl.

Maj :ts uppdrag. På grund av för översynen erforderligt utredningsarbete

har så emellertid icke kunnat ske.

I sitt över motionerna avgivna utlåtande, nr 13, uttalade utskottet, att

bärande skäl för olikheten i fråga om rätt till barnbidrag icke syntes föreligga

och att det syntes förklarligt, att det rådande förhållandet utlöst missnöje

hos nomadbarnens föräldrar. I likhet med motionärerna fann därför

också utskottet att åtgärder borde vidtagas för att åstadkomma jämlikhet

beträffande rätten till allmänt barnbidrag för ifrågavarande kategorier barn.

Med hänsyn till att Kungl. Maj:t den 28 januari 1949 uppdragit åt socialstyrelsen

att verkställa en översyn av lagstiftningen å ifrågavarande område

hemställde utskottet, att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 har chefen

för socialdepartementet tillkallat sakkunniga för utredning angående de

spörsmål, som sammanhänga med de å offentliga eller eljest av det allmänna

understödda anstalter intagnas rätt till folkpension och andra sociala

förmåner. I samband därmed har det socialstyrelsen den 28 januari 1949

lämnade uppdraget avseende de allmänna barnbidragen återkallats.

I direktiven för de sakkunniga erinras bland annat om att de nu gällande

bestämmelserna leda till att allmänt barnbidrag ej utgår till barn, som

äro intagna å statliga anstalter för blinda och dövstumma eller som inackorderats

vid nomadskola, medan däremot barns vistelse på skolhem

eller arbetsstuga icke inverkar på rätten till sådant bidrag.

I direktiven anför departementschefen därefter bland annat följande:

Den av mig nu förordade utredningen bör ha karaktär av en allmän översyn

av samtliga bestämmelser angående folkpension, allmänt barnbidrag och

andra sociala förmåner till dem som vistas på offentliga eller eljest av det

allmänna understödda anstalter av olika slag. Utredningen bör sträva efter

att systemet blir så enhetligt som med hänsyn till förhållandena kan anses

påkallat. De sakkunniga böra beakta önskemålet, att alla de pensionstagare

å anstalt, vilkas hälsotillstånd är sådant att de kunna ha någon glädje

därav, få behålla någon mindre del av pensionen att användas efter vederbörandes

eget gottfinnande eller eljest till att öka hans trivsel. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt de problem, som uppstått genom att vissa intagna

f. n. ha möjlighet att av de förmåner staten ger samla överskottsmedel,

varav vederbörande själv icke har något behov. Även frågan till vem

utbetalning i olika fall skall ske bör övervägas av de sakkunniga, över huvud

bör det ankomma på de sakkunniga att med beaktande av vunna erfarenheter

upptaga och pröva alla de frågor, som sammanhänga med anstaltsvårdade

personers rätt till folkpension och andra sociala förmåner,

såsom allmänna barnbidrag, särskilda barnbidrag till änkors och invaliders

in. fl. barn samt bidragsförskott.

Utskottet. Såsom utskottet tidigare framhållit, anser utskottet, att åtgärder

böra vidtagas för att åstadkomma jämlikhet beträffande rätten till

allmänt barnbidrag för barn, som inackorderats vid nomadskola, samt för

barn, som eljest inackorderats för obligatorisk skolgång. De rådande förhållandena

äro uppenbarligen ägnade att skapa missnöje.

Med hänsyn till de upplysningar, som utskottet erhöll vid ifrågavarande

spörsmåls behandling vid fjolårets riksdag, hade utskottet förväntat cn

ändring av berörda förhållanden inom en nära framtid. — Såsom av det

ovan anförda framgår har nu enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2

december 1949 chefen för socialdepartementet tillkallat sakkunniga för

utredning angående de spörsmål, som sammanhänga med de å offentliga

eller eljest av det allmänna understödda anstalter intagnas rätt till folkpension

och andra sociala förmåner. Då detta utredningsuppdrag omfattar

jämväl förevarande spörsmål om rätt till barnbidrag, har det socialstyrelsen

den 28 januari 1949 lämnade uppdraget avseende de allmänna barnbidragen

återkallats. Utskottet inser väl, att för att ernå önskvärd enhetlighet

det torde vara ofrånkomligt, att samtliga de spörsmål, som de sak
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

11

kunniga ha att utreda, prövas och lösas i ett sammanhang. Utskottet vill

-emellertid understryka angelägenheten av att utredningsarbetet bedrives

iså skyndsamt som möjligt.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:33 och 11:35, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1950.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Hallagård,

''Wistrand*, Sunne*, Nils Elowsson och Bengtson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo*, Hellbacken*, RyT>erg*,

Hagård, Lundberg, Jansson i Hällefors, fru Sjöstrand* och herr An•dersson

i Linköping.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.