Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till 32 § första stycket förordningen om erkända sjukkassor.

1950-03-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1950:26, Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till 32 § första stycket förordningen om erkända sjukkassor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 26.

1

Nr 26.

Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till 32 §

första stycket förordningen om erkända sjukkassor.

I eu inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

69, vilken behandlats av andra lagutskottet, ha fru Nordgren och fru Johansson

i Norrköping hemställt, »att riksdagen måtte besluta ett tillägg

till 32 §, första stycket, i förordningen om erkända sjukkassor den 26 juni

1931, av följande lydelse:

Moderskapshjälp skall även utgå åt kvinnlig medlem, som vunnit åiterinträde

i erkänd sjukkassa, om hon före återupplivandet av sitt medlemskap

varit medlem av kassan under oavbrutet minst tvåhundrasjuttio

dagar.»

Enligt motionärernas hemställan bör den ifrågasatta ändringen träda

i kraft den 1 juli 1950.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för detta yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från pensionsstyrelsen. Därjämte har på begäran

av utskottet yttrande över motionen avgivits av Svenska sjukkasseförbundet.

Enligt 32 § nämnda förordning är varje kvinnlig medlem i sjukkassa

obligatoriskt tillförsäkrad moderskapshjälp med det enda villkoret, att

hon skall ha tillhört erkänd sjukkassa i oavbrutet minst 270 dagar omedelbart

före barnsbörden.

Moderskapshjälpen utgör, enligt den lydelse författningsrummet erhöll

1937, 110 kronor; dock må centralkassa efter medgivande av tillsynsmyndigheten

utgiva moderskapshjälp med högre belopp. Många sjukkassor

torde på grund av sådant bemyndigande utgiva moderskapshjälp med högre

belopp än 110 kronor. Vanligen utgör hjälpen, enligt vad utskottet erfarit,

125 kronor.

Moderskapshjälpen utgår utan hänsynstagande till vederbörandes ekonomiska

förhållanden och utan behovsprövning.

I ett år 1926 av inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga avgivet

betänkande (SOU 1926:36) angående omorganisation av det statsunderstödda

sjukkasseväsendet in. in., ett av de sakkunnigförslag som ligger till

grund för den nu gällande sjukkasseförordningen, upptogs såsom uppgift

för sjukkassa meddelande av moderskapshjälp, en hjälpform, varom 1910

års sjukkasselag — som föregick sjukkasseförordningen — icke innehöll

iiihang till riksdagens protokoll 1900. 9 sand. 2 avd. Nr 26.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 2(i.

några bestämmelser. I det förslag till förordning om erkända sjukkassor

och distriktssjukkassor, som de sakkunniga framlade, stadgades bland

annat, att »distriktssjukkassa skall åt kvinnlig medlem vid barnsbörd utgiva

moderskapshjälp». Som villkor för erhållande av denna hjälp stipulerades i

förslaget, att sådant understöd fick meddelas »allenast åt kvinna, som omedelbart

före barnsbörden varit medlem av sjukkassa under oavbrutet minst

tvåhundrasjuttio dagar».

I motiven till sistnämnda bestämmelse anfördes följande:

Bestämmelsen om en »väntetid» av 270 dagar har tillkommit i avsikt att

förebygga missbruk. Utan att en dylik väntetid stadgades skulle ju eljes

medlemskap i kassan kunna förvärvas först under graviditeten för att efter

försäkringsfallets inträffande och sedan moderskapshjälpen uppburits omedelbart

åter uppgivas, ett förfaringssätt som skulle kunna upprepas vid

varje förekommande barnsängsfall.

Rörande utträde ur sjukkassa och återinträde däri föreskrives i 18 §

sjukkasseförordningen: Häftar medlem vid utgången av andra månaden

efter den, under vilken avgift senast skolat betalas, fortfarande för avgift,

skall han anses hava utträtt ur kassan, så vida ej vederbörande kassas

styrelse dessförinnan av särskild anledning medgivit honom ytterligare anstånd

med betalningen. Anmäler sig den, som sålunda utträtt ur kassan,

inom tolv månader efter utträdet till återinträde i kassan, må kassan, under

förutsättning att samtliga avgifter för den förflutna tiden erläggas, bevilja

återinträde.

Medlemskapet i kassan blir vid återinträde i den meningen återupplivat,

att medlemskapet efter återinträdet anses utgöra en direkt fortsättning av

det tidigare medlemskapet, därvid sjukförsäkringen dock icke omfattar

försäkringsfall, som inträffat under tiden mellan utträdet och återinträdet,

varjämte ej heller den som gör anspråk på moderskapshjälp äger tillgodoräkna

sig den mellanliggande tiden.

För att medlem, som vunnit återinträde, skall kunna erhålla moderskapshjälp,

erfordras enligt av tillsynsmyndigheten tillämpad praxis, att medlemmen

efter återinträdet oavbrutet tillhört kassan i 270 dagar (jfr tidskriften

Folkpensioneringen, årg. 1945 s. 109). Väntetiden beräknas således

utan beaktande av den tid, före återinträdet, som medlemmen ej tillhört

kassan.

Medlemsavgifterna i sjukkassan variera efter åldern vid inträdet och efter

sjukpenningens storlek. I Stockholm, där avgifterna enligt uppgift ligga

högre än annorstädes, är t. ex. den lägsta avgiften per månad 1 krona 75

öre och den högsta 14 kronor 30 öre. I medeltal torde avgiften per månad

belöpa sig till allenast några kronor.

1 den lag till allmän sjukförsäkring, som av riksdagen antogs 1940 och

vilken är avsedd att träda i tillämpning den l juli 1951, innefattas inga bestämmelser

om moderskapshjälp eller annan särskild förmån i anledning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2(i. ;{

:lv barnsbörd. Hithörande frågor äro för närvarande beroende på vederbörande

departements prövning.

I sitt över motionen avgivna yttrande anför pcnsionsstijrelsen bland annat

följande:

Enligt nyssnämnda 32 § första styeket sjukkasseförordningen gäller alt

centralsjukkassa vid barnsbörd skall utgiva moderskapshjälp åt kvinnlig

medlem, som omedelbart före barnsbörden varit medlem av erkänd sjukkassa

under oavbrutet minst 270 dagar (väntetid).

I motionen förutsättes att denna bestämmelse icke medger utgivande av

moderskapshjälp till medlem, som på grund av försummelse att erlägga

aySift utträtt ur kassan och därefter under väntetiden beviljats återinträde.

Så är heller icke fallet. Vid återinträde anses nämligen den inträdande

eihålla nytt medlemskap. Den av motionärerna berörda omständigheten, alt

återinträdande medlem har att erlägga samtliga avgifter för den förflutna

tiden, innebär icke att den inträdande anses ha varit medlem av kassan

under nämnda tid.

I motionen hemställes att moderskapshjälp skall utgå även till kvinna,

som vunnit återinträde »om hon före återupplivandet "av sitt medlemskap

\arit

Enligt detta förslag skulle således avseende fästas endast vid att medlemstidens

oavbrutna längd vore minst densamma som väntetiden. Kvinna, för

vilken detta villkor vore uppfyllt och som innan havandeskapet började uttiätt

ur kassan, skulle med stöd av den föreslagna bestämmelsen kunna erhålla

moderskapshjälp om hon, sedan hon funnit sig vara gravid, begärt och

erhållit återinträde. Avsikten med sjukkasseförordningens väntetidsbestämmelse

ar emellertid i första hand att förebygga att moderskapsförsäkringen

utnyttjas i spekulationssyfte på så sätt att den, som vet sig vara gravid, bereder

sig inträde i kassan huvudsakligen för att få moderskapshjälp och

därefter eventuellt utträder ur försäkringen. Motionärernas förslag är därför

— i varje fall i den form det erhållit i yrkandet — icke förenligt med

förutsättningarna för försäkringen.

Pensionsstyrelsen bär tagit under övervägande om det icke vore möjligt

att i viss mån tillmötesgå syftet med förslaget, exempelvis genom att

begränsa detsamma till att avse kvinna, som varit medlem i kassan vid den

lidpunkt, då hon fick vetskap om havandeskapet och först därefter gjort

sig skyldig till avgiftsförsummelse, som medfört hennes avgång ur kassan.

T dylikt fall skulle tydligen spekulation av det slag, som man främst avsett

att förebygga genom väntetidsbestämmelsen, icke kunna anses vara för

handen. Fallen i fråga torde emellertid vara mycket få. Endast rent undantagsvis

torde en kvinnlig medlem inför en förestående barnsbörd, vid vilken

moderskapshjälp kan påräknas, underlåta att betala sin avgift och låta försäkringen

förfalla. En omständighet, som bör beaktas, är därjämte att åtcrmträde

enligt sjukkasseförordningen icke kan påkallas av avgången medlem

såsom en ovillkorlig rätt utan är beroende av kassastyrelsernas provning.

Även om kvinnan genom avgiftsförsummelse skulle gå miste om moderskapshjälpen

- som i regel utgör 125 kronor — torde dessutom i flertalet

fall möjlighet finnas för henne alt få moderskapspcnning med 75 kronor

jämlikt förordningen den 11 juni 1937. Sedan den i förordningen stadgade

behovsgransen från och med den 1 juli 1949 höjts till 4 000 kronors statligt

beskattningsbart belopp, torde nämligen förhållandevis få barnaföderskor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 26.

på grund av sina inkomst- eller andra förhållanden vara uteslutna från rätt

till inoderskapspenning.

Sjukkasseförbundet anför:

Bestämmelsen i fråga har såsom motionärerna mycket riktigt framhållit

närmast tillkommit för att förhindra, att medlemskap i erkänd sjukkassa

sökes och erhålles efter inträdd graviditet uteslutande i syfte att komma i

ånjutande av moderskapshjälp. Motionärerna anse, att stadgandet liar sitt

berättigande när det gäller nyinträdande medlem, men att kravet på oavbrutet

medlemskap under angiven tidrymd, då fråga är om kvinna, vars

medlemskap tillkommit på grund av återinträde, vore obilligt. Emellertid

utgör återinträde allenast en särskild form för beredande av medlemskap

åt den, som på grund av försummad avgiftsbetalning utträtt ur sin sjukkassa,

och någon principiell skillnad för förvärv av medlemskap på grund

av nyinträde eller återinträde föreligger således icke. Det är uppenbart, att

vid återinträde i minst lika hög grad som vid nyinträde risk för spekulation

i rätlen att erhålla moderskapshjälp skulle föreligga, därest icke. en väntetid

av angiven omfattning vore stadgad. Det låter sig väl tänkas, att en kvinna,

som av olika anledningar icke funnit sig ha anledning upprätthålla sitt

medlemskap och därför upphört med att erlägga medlemsavgifter skulle,

därest föreskrift av ifrågavarande innebörd om väntetid för erhållande av

moderskapshjälp icke funnes stadgad, sökte återinträde^ enbart för att

kunna erhålla moderskapshjälp rrren, sedan hjälpen erhållits, ånyo upphörde

med avgiftsbetalningen. Enligt förbundets uppfattning kan lagstiftningen

icke gärna få lov att öppna möjligheter för dylik spekulation i rätten

till understöd. Då den av motionärerna föreslagna ändringen av ifrågavarande

stadgande skulle bereda sådana möjligheter, måste förbundet bestämt

avstyrka bifall till motionen.

Till vad i motionen anförts angående förekommande svårigheter att tor

bevarande av medlemskapet i rätt tid erlägga avgifter må framhållas, att

jämlikt 18 g sjukkasseförordningen möjlighet finnes för medlem att erhalla

anstånd med avgiftsbetalningen och, om så erfordras, förnyat dylikt anstånd.

Förbundet vill även ha erinrat om att till kvinna, som icke äi berättigad

till moderskapshjälp från erkänd sjukkassa, kan under i förordningen

om inoderskapspenning angivna förutsättningar utgå statlig moderskapspenning.

Utskottet. Av motiven till förevarande förfatlningsrum framgår alt bestämmelsen

om väntetid tillkommit för att förebygga att moderskapsförsäkringen

utnyttjas i spekulationssyfte på så sätt, att den som vet sig vara

gravid bereder sig inträde i sjukkassa huvudsakligen för att komma i åtnjutande

av moderskapshjälp samt efter försäkringsfallets inträffande och

sedan moderskapshjälpen uppburits utträder ur kassan. Att väntetiden vid

återinträde, som ju innebär alt den inträdande förvärvar nytt medlemskap,

beräknas med utgångspunkt från tiden lör återinträdet har självfallet sin

grund i samma förhållande.

Vid återinträde kunna onekligen, som motionärerna med exempel belyst,

inträffa fall, där tillämpningen av bestämmelsen verkar stötande. Goda

skäl tala för att den, som tidigare under längre tid lojalt fullgjort små

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 2H.

förpliktelser mot kassan och vars utträde ur kassan berott på förhållanden,

som vederbörande ej förmått bemästra, efter återinträdet i kassan återinsättes

i sina fulla rättigheter utan att behöva avvakta utgången av viss

tid. En uppmjukning av bestämmelsen till förmån för dem, som befinna

sig i detta läge, torde enligt utskottets mening därför kunna ifrågasättas.

Någon omedelbar författningsändring kan utskottet dock ej förorda. Utskottet

har i stället närmast övervägt att föreslå riksdagen att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till sådan ändring av sjukkasseförordningen

att motionens syfte tillgodoses. Med hänsyn till att förordningen

är avsedd afl upphöra att gälla den 1 juli 1951 för att då ersättas av nya

bestämmelser anser sig utskottet dock ej böra förorda någon skrivelse i

ämnet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 69, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1950.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Slen, Hallagård,

Nils Elowsson, Carl Eric Ericsson*, Bengtson och Weiland;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Ryberg*, fru Johansson

i Norrköping, fru Sandström*, herrar Jansson i Hällefors, Jönsson

i Lund, Svensson i Göteborg och fröken Wetterström*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Johansson i Norrköping.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.