Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till 32 § första stycket förordningen om erkända sjukkassor.
1950-03-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1950:26, Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till 32 § första stycket förordningen om erkända sjukkassor.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 26.
1
Nr 26.
Utlåtande i anledning av väckt motion om visst tillägg till 32 §
första stycket förordningen om erkända sjukkassor.
I eu inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
69, vilken behandlats av andra lagutskottet, ha fru Nordgren och fru Johansson
i Norrköping hemställt, »att riksdagen måtte besluta ett tillägg
till 32 §, första stycket, i förordningen om erkända sjukkassor den 26 juni
1931, av följande lydelse:
Moderskapshjälp skall även utgå åt kvinnlig medlem, som vunnit åiterinträde
i erkänd sjukkassa, om hon före återupplivandet av sitt medlemskap
varit medlem av kassan under oavbrutet minst tvåhundrasjuttio
dagar.»
Enligt motionärernas hemställan bör den ifrågasatta ändringen träda
i kraft den 1 juli 1950.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för detta yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från pensionsstyrelsen. Därjämte har på begäran
av utskottet yttrande över motionen avgivits av Svenska sjukkasseförbundet.
Enligt 32 § nämnda förordning är varje kvinnlig medlem i sjukkassa
obligatoriskt tillförsäkrad moderskapshjälp med det enda villkoret, att
hon skall ha tillhört erkänd sjukkassa i oavbrutet minst 270 dagar omedelbart
före barnsbörden.
Moderskapshjälpen utgör, enligt den lydelse författningsrummet erhöll
1937, 110 kronor; dock må centralkassa efter medgivande av tillsynsmyndigheten
utgiva moderskapshjälp med högre belopp. Många sjukkassor
torde på grund av sådant bemyndigande utgiva moderskapshjälp med högre
belopp än 110 kronor. Vanligen utgör hjälpen, enligt vad utskottet erfarit,
125 kronor.
Moderskapshjälpen utgår utan hänsynstagande till vederbörandes ekonomiska
förhållanden och utan behovsprövning.
I ett år 1926 av inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga avgivet
betänkande (SOU 1926:36) angående omorganisation av det statsunderstödda
sjukkasseväsendet in. in., ett av de sakkunnigförslag som ligger till
grund för den nu gällande sjukkasseförordningen, upptogs såsom uppgift
för sjukkassa meddelande av moderskapshjälp, en hjälpform, varom 1910
års sjukkasselag — som föregick sjukkasseförordningen — icke innehöll
iiihang till riksdagens protokoll 1900. 9 sand. 2 avd. Nr 26.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 2(i.
några bestämmelser. I det förslag till förordning om erkända sjukkassor
och distriktssjukkassor, som de sakkunniga framlade, stadgades bland
annat, att »distriktssjukkassa skall åt kvinnlig medlem vid barnsbörd utgiva
moderskapshjälp». Som villkor för erhållande av denna hjälp stipulerades i
förslaget, att sådant understöd fick meddelas »allenast åt kvinna, som omedelbart
före barnsbörden varit medlem av sjukkassa under oavbrutet minst
tvåhundrasjuttio dagar».
I motiven till sistnämnda bestämmelse anfördes följande:
Bestämmelsen om en »väntetid» av 270 dagar har tillkommit i avsikt att
förebygga missbruk. Utan att en dylik väntetid stadgades skulle ju eljes
medlemskap i kassan kunna förvärvas först under graviditeten för att efter
försäkringsfallets inträffande och sedan moderskapshjälpen uppburits omedelbart
åter uppgivas, ett förfaringssätt som skulle kunna upprepas vid
varje förekommande barnsängsfall.
Rörande utträde ur sjukkassa och återinträde däri föreskrives i 18 §
sjukkasseförordningen: Häftar medlem vid utgången av andra månaden
efter den, under vilken avgift senast skolat betalas, fortfarande för avgift,
skall han anses hava utträtt ur kassan, så vida ej vederbörande kassas
styrelse dessförinnan av särskild anledning medgivit honom ytterligare anstånd
med betalningen. Anmäler sig den, som sålunda utträtt ur kassan,
inom tolv månader efter utträdet till återinträde i kassan, må kassan, under
förutsättning att samtliga avgifter för den förflutna tiden erläggas, bevilja
återinträde.
Medlemskapet i kassan blir vid återinträde i den meningen återupplivat,
att medlemskapet efter återinträdet anses utgöra en direkt fortsättning av
det tidigare medlemskapet, därvid sjukförsäkringen dock icke omfattar
försäkringsfall, som inträffat under tiden mellan utträdet och återinträdet,
varjämte ej heller den som gör anspråk på moderskapshjälp äger tillgodoräkna
sig den mellanliggande tiden.
För att medlem, som vunnit återinträde, skall kunna erhålla moderskapshjälp,
erfordras enligt av tillsynsmyndigheten tillämpad praxis, att medlemmen
efter återinträdet oavbrutet tillhört kassan i 270 dagar (jfr tidskriften
Folkpensioneringen, årg. 1945 s. 109). Väntetiden beräknas således
utan beaktande av den tid, före återinträdet, som medlemmen ej tillhört
kassan.
Medlemsavgifterna i sjukkassan variera efter åldern vid inträdet och efter
sjukpenningens storlek. I Stockholm, där avgifterna enligt uppgift ligga
högre än annorstädes, är t. ex. den lägsta avgiften per månad 1 krona 75
öre och den högsta 14 kronor 30 öre. I medeltal torde avgiften per månad
belöpa sig till allenast några kronor.
1 den lag till allmän sjukförsäkring, som av riksdagen antogs 1940 och
vilken är avsedd att träda i tillämpning den l juli 1951, innefattas inga bestämmelser
om moderskapshjälp eller annan särskild förmån i anledning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 2(i. ;{
:lv barnsbörd. Hithörande frågor äro för närvarande beroende på vederbörande
departements prövning.
I sitt över motionen avgivna yttrande anför pcnsionsstijrelsen bland annat
följande:
Enligt nyssnämnda 32 § första styeket sjukkasseförordningen gäller alt
centralsjukkassa vid barnsbörd skall utgiva moderskapshjälp åt kvinnlig
medlem, som omedelbart före barnsbörden varit medlem av erkänd sjukkassa
under oavbrutet minst 270 dagar (väntetid).
I motionen förutsättes att denna bestämmelse icke medger utgivande av
moderskapshjälp till medlem, som på grund av försummelse att erlägga
aySift utträtt ur kassan och därefter under väntetiden beviljats återinträde.
Så är heller icke fallet. Vid återinträde anses nämligen den inträdande
eihålla nytt medlemskap. Den av motionärerna berörda omständigheten, alt
återinträdande medlem har att erlägga samtliga avgifter för den förflutna
tiden, innebär icke att den inträdande anses ha varit medlem av kassan
under nämnda tid.
I motionen hemställes att moderskapshjälp skall utgå även till kvinna,
som vunnit återinträde »om hon före återupplivandet "av sitt medlemskap
\arit
Enligt detta förslag skulle således avseende fästas endast vid att medlemstidens
oavbrutna längd vore minst densamma som väntetiden. Kvinna, för
vilken detta villkor vore uppfyllt och som innan havandeskapet började uttiätt
ur kassan, skulle med stöd av den föreslagna bestämmelsen kunna erhålla
moderskapshjälp om hon, sedan hon funnit sig vara gravid, begärt och
erhållit återinträde. Avsikten med sjukkasseförordningens väntetidsbestämmelse
ar emellertid i första hand att förebygga att moderskapsförsäkringen
utnyttjas i spekulationssyfte på så sätt att den, som vet sig vara gravid, bereder
sig inträde i kassan huvudsakligen för att få moderskapshjälp och
därefter eventuellt utträder ur försäkringen. Motionärernas förslag är därför
— i varje fall i den form det erhållit i yrkandet — icke förenligt med
förutsättningarna för försäkringen.
Pensionsstyrelsen bär tagit under övervägande om det icke vore möjligt
att i viss mån tillmötesgå syftet med förslaget, exempelvis genom att
begränsa detsamma till att avse kvinna, som varit medlem i kassan vid den
lidpunkt, då hon fick vetskap om havandeskapet och först därefter gjort
sig skyldig till avgiftsförsummelse, som medfört hennes avgång ur kassan.
T dylikt fall skulle tydligen spekulation av det slag, som man främst avsett
att förebygga genom väntetidsbestämmelsen, icke kunna anses vara för
handen. Fallen i fråga torde emellertid vara mycket få. Endast rent undantagsvis
torde en kvinnlig medlem inför en förestående barnsbörd, vid vilken
moderskapshjälp kan påräknas, underlåta att betala sin avgift och låta försäkringen
förfalla. En omständighet, som bör beaktas, är därjämte att åtcrmträde
enligt sjukkasseförordningen icke kan påkallas av avgången medlem
såsom en ovillkorlig rätt utan är beroende av kassastyrelsernas provning.
Även om kvinnan genom avgiftsförsummelse skulle gå miste om moderskapshjälpen
- som i regel utgör 125 kronor — torde dessutom i flertalet
fall möjlighet finnas för henne alt få moderskapspcnning med 75 kronor
jämlikt förordningen den 11 juni 1937. Sedan den i förordningen stadgade
behovsgransen från och med den 1 juli 1949 höjts till 4 000 kronors statligt
beskattningsbart belopp, torde nämligen förhållandevis få barnaföderskor
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 26.
på grund av sina inkomst- eller andra förhållanden vara uteslutna från rätt
till inoderskapspenning.
Sjukkasseförbundet anför:
Bestämmelsen i fråga har såsom motionärerna mycket riktigt framhållit
närmast tillkommit för att förhindra, att medlemskap i erkänd sjukkassa
sökes och erhålles efter inträdd graviditet uteslutande i syfte att komma i
ånjutande av moderskapshjälp. Motionärerna anse, att stadgandet liar sitt
berättigande när det gäller nyinträdande medlem, men att kravet på oavbrutet
medlemskap under angiven tidrymd, då fråga är om kvinna, vars
medlemskap tillkommit på grund av återinträde, vore obilligt. Emellertid
utgör återinträde allenast en särskild form för beredande av medlemskap
åt den, som på grund av försummad avgiftsbetalning utträtt ur sin sjukkassa,
och någon principiell skillnad för förvärv av medlemskap på grund
av nyinträde eller återinträde föreligger således icke. Det är uppenbart, att
vid återinträde i minst lika hög grad som vid nyinträde risk för spekulation
i rätlen att erhålla moderskapshjälp skulle föreligga, därest icke. en väntetid
av angiven omfattning vore stadgad. Det låter sig väl tänkas, att en kvinna,
som av olika anledningar icke funnit sig ha anledning upprätthålla sitt
medlemskap och därför upphört med att erlägga medlemsavgifter skulle,
därest föreskrift av ifrågavarande innebörd om väntetid för erhållande av
moderskapshjälp icke funnes stadgad, sökte återinträde^ enbart för att
kunna erhålla moderskapshjälp rrren, sedan hjälpen erhållits, ånyo upphörde
med avgiftsbetalningen. Enligt förbundets uppfattning kan lagstiftningen
icke gärna få lov att öppna möjligheter för dylik spekulation i rätten
till understöd. Då den av motionärerna föreslagna ändringen av ifrågavarande
stadgande skulle bereda sådana möjligheter, måste förbundet bestämt
avstyrka bifall till motionen.
Till vad i motionen anförts angående förekommande svårigheter att tor
bevarande av medlemskapet i rätt tid erlägga avgifter må framhållas, att
jämlikt 18 g sjukkasseförordningen möjlighet finnes för medlem att erhalla
anstånd med avgiftsbetalningen och, om så erfordras, förnyat dylikt anstånd.
Förbundet vill även ha erinrat om att till kvinna, som icke äi berättigad
till moderskapshjälp från erkänd sjukkassa, kan under i förordningen
om inoderskapspenning angivna förutsättningar utgå statlig moderskapspenning.
Utskottet. Av motiven till förevarande förfatlningsrum framgår alt bestämmelsen
om väntetid tillkommit för att förebygga att moderskapsförsäkringen
utnyttjas i spekulationssyfte på så sätt, att den som vet sig vara
gravid bereder sig inträde i sjukkassa huvudsakligen för att komma i åtnjutande
av moderskapshjälp samt efter försäkringsfallets inträffande och
sedan moderskapshjälpen uppburits utträder ur kassan. Att väntetiden vid
återinträde, som ju innebär alt den inträdande förvärvar nytt medlemskap,
beräknas med utgångspunkt från tiden lör återinträdet har självfallet sin
grund i samma förhållande.
Vid återinträde kunna onekligen, som motionärerna med exempel belyst,
inträffa fall, där tillämpningen av bestämmelsen verkar stötande. Goda
skäl tala för att den, som tidigare under längre tid lojalt fullgjort små
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 2H.
förpliktelser mot kassan och vars utträde ur kassan berott på förhållanden,
som vederbörande ej förmått bemästra, efter återinträdet i kassan återinsättes
i sina fulla rättigheter utan att behöva avvakta utgången av viss
tid. En uppmjukning av bestämmelsen till förmån för dem, som befinna
sig i detta läge, torde enligt utskottets mening därför kunna ifrågasättas.
Någon omedelbar författningsändring kan utskottet dock ej förorda. Utskottet
har i stället närmast övervägt att föreslå riksdagen att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till sådan ändring av sjukkasseförordningen
att motionens syfte tillgodoses. Med hänsyn till att förordningen
är avsedd afl upphöra att gälla den 1 juli 1951 för att då ersättas av nya
bestämmelser anser sig utskottet dock ej böra förorda någon skrivelse i
ämnet.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II: 69, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 28 mars 1950.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Slen, Hallagård,
Nils Elowsson, Carl Eric Ericsson*, Bengtson och Weiland;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Ryberg*, fru Johansson
i Norrköping, fru Sandström*, herrar Jansson i Hällefors, Jönsson
i Lund, Svensson i Göteborg och fröken Wetterström*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av fru Johansson i Norrköping.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.