Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947

1950-04-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1950:30, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30.

1

Nr 30.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen

den 30 juni 1947 (nr 303), dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 10 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 115, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947

(nr 303).

Härigenom förordnas, att prisregleringslagen den 30 juni 19471, vilken

jämlikt lag den 3 juni 1949 (nr 317) gäller till och med den 30 juni 1950,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1951.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två i

anledning av densamma väckta motioner, nämligen inom första kammaren

nr 421 av herr Andrén m. fl. och inom andra kammaren nr 510 av herr Hjalmarson

m. fl. I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen

för sin del måtte giva prisregleringslagen den 30 juni 1947 fortsatt

giltighet endast till och med den 31 december 1950 samt att riksdagen måtte

understryka, att prisregleringslagen är en fullmaktslag och att priskontrollen

bör avvecklas på varje varuområde, där detta kan ske utan påtaglig risk för

prishöjningar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat

till stöd för sitt yrkande, får utskottet, i den mån redogörelse därför

icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Nu gällande prisregleringslag utfärdades den 30 juni 1947 och trädde i

kraft den 1 juli samma år. Lagen gällde ursprungligen till och med den 30

1 Senaste lydelse av 2 § se 1948: 408.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 2 avd. Nr 30.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 30.

juni 1948 men har därefter successivt förlängts, senast genom lagen den 3

juni 1949, nr 317. Enligt sistnämnda lag har prisregleringslagen erhållit

fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1950.

Närmare bestämmelser angående tillämpningen av prisregleringslagen ha

av Kungl. Maj :t meddelats genom kungörelse den 30 juni 1947 (nr 305).

Denna kungörelse gällde ursprungligen till och med den 30 juni 1948 men

har sedermera successivt förlängts, senast genom kungörelsen den 3 juni

1949, nr 318, för tiden till och med den 30 juni 1950.

Bestämmelser rörande allmänt prisstopp ha utfärdats dels av statens priskontrollnämnd

den 31 oktober 1942 dels ock av Kungl. Maj :t genom kungörelser

den 4 juni 1943, nr 310, den 25 maj 1945, nr 209, och den 30 juni

1947, nr 306. Sistnämnda kungörelse, som trädde i kraft den 1 juli 1947

samt gällde till och med den 31 december samma år, har därefter successivt

förlängts, senast genom kungörelsen den 29 december 1949, nr 686.

Enligt sistnämnda kungörelse har 1947 års kungörelse erhållit fortsatt giltighet

för tiden till och med den 30 juni 1950. Prisstoppdagen är i flertalet

fall den 31 oktober 1942.

I detta sammanhang må vidare nämnas, att Kungl. Maj :t den 29 december

1949 — på föredragning av dåvarande statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet

— utfärdat vissa föreskrifter angående lönsamhetsberäkningar

i prisärenden. I

I en den 28 januari 1950 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrivelse har

statens priskontrollnämnd — under erinran att giltighetstiden för prisregleringslagen

utginge den 30 juni 1950 — anfört att den gynnsamma ekonomiska

utvecklingen och den ökade varutillgången inom landet hade gjort

det möjligt för nämnden att efter hand under år 1949 upphäva prisregleringen

på vissa områden. Nämnden hade även för avsikt att inom den närmaste

tiden upphäva priskontrollen på ytterligare en del områden, främst

sådana för vilka en ogynnsam prisutveckling icke ansåges behöva befaras.

Med hänsyn till förutsättningarna för inkomststabiliseringspolitiken vore

det emellertid erforderligt, att under år 1950 bibehålla prisregleringen på

alla de försörjningsviktiga områden, där en prishöjning kunde befaras bli

följden av prisregleringens slopande. Det syntes vidare klart, att priskontrollen

icke kunde hävas på sådana varuområden, där priserna hölles nere

genom subvention av statsmedel.

Sedan nämnden erinrat om att i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag uttalats, att förutsättningar såvitt nu kunde bedömas icke saknades

för en förbättring av det ekonomiska läget även i fortsättningen, har

nämnden vidare anfört, att en ytterligare förbättring av det ekonomiska

läget kunde leda till en begränsning av nämndens verksamhet under första

halvåret 1951. Det borde emellertid framhållas att — om icke den ekonomiska

utvecklingen under år 1950 bleve utomordentligt gynnsam — ett

övergivande av inkomststabiliseringslinjen och subventionspolitiken vid 1950

års utgång kunde komma att resultera i en stark oro på arbetsmarknaden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30.

3

och en pressning uppåt av prisnivån. Största försiktighet borde därför iakttagas

vid bedömning av frågan om förlängning av prisregleringslagens giltighetstid.

Nämnden hade på grund härav kommit till den uppfattningen,

att prisregleringslagen borde äga fortsatt giltighet under hela budgetåret

1950/51.

Priskontrollnämnden har jämväl framhållit, att även om prisregleringslagens

giltighetstid förlängdes på ett år, det stode statsmakterna fritt att begränsa

tillämpningen av föreskrifterna i lagen i den utsträckning vartill den

ekonomiska utvecklingen kunde föranleda.

I propositionen har föredragande departementschefen, statsrådet Sköld,

anfört bland annat följande:

»För ett fullföljande av stabiliseringspolitiken i enlighet med de riktlinjer,

som uppdragits i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,

är det enligt min mening nödvändigt att den statliga priskontrollen upprätthålles

jämväl efter den 30 juni 1950, då giltighetstiden för prisregleringslagen

utgår. Jag tillstyrker därför, att prisregleringslagen förlänges att gälla

även för tiden efter sistnämnda dag.

Beträffande frågan huruvida denna förlängning bör omfatta hela nästkommande

budgetår eller kortare tid vill jag erinra om att såväl priskontrollnämnden

som nämndens råd enhälligt förordat en förlängning avseende

hela budgetåret. Jag ansluter mig till denna mening och förordar således,

att prisregleringslagen förlänas fortsatt giltighet för tiden till och med den

30 juni 1951. Jag vill samtidigt erinra om att prisregleringslagen är en fullmaktslag

och att en förlängning av lagen för viss tid icke i och för sig

innebär, att de särskilda bestämmelserna i lagen skola äga tillämpning under

tiden i fråga.

I detta sammanhang vill jag understryka angelägenheten av att priskontrollnämnden

fullföljer den av nämnden tillämpade principen att, i samma

män som risker för en ogynnsam prisutveckling på ett visst område icke

behöva befaras, avveckla priskontrollen på området i fråga.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan anmärkning.

I motionerna framhålles att alla hittills kända omständigheter tala för

att priskontrollen bör avvecklas med utgången av innevarande kalenderår

och att prisregleringslagen således endast bör förlängas till den 31 december

1950. Att så sker, säga motionärerna, är en naturlig konsekvens av den troliga

utvecklingen på samhällsekonomiens och den ekonomiska politikens

område.

Utskottet. Genom förevarande proposition föreslås, att nu gällande prisregleringslag

skall erhålla fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1951

under det att motionärerna yrka, att lagen skall förlängas allenast till och

med den 31 december 1950.

Såsom utskottet framhöll vid fjolårets riksdag bör enligt utskottets uppfattning

en allmän statlig priskontroll icke bibehållas längre än vad som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 30.

med hänsyn till det ekonomiska läget är nödvändigt. Utskottet vill därför

understryka angelägenheten av att priskontrollen på ett visst varuområde

upphäves så snart detta synes kunna ske utan risk för en ogynnsam prisutveckling

på området i fråga. En dylik successiv avveckling av priskontrollen

tillämpas redan nu, och enligt de av Kungl. Maj:t utfärdade riktlinjerna

för den prisreglerande verksamheten under återstoden av innevarande

är skall denna princip fullföljas.

På grund av det ekonomiska läget och stabiliseringspolitikens utformning

torde prisregleringslagen böra förlängas i varje fall till och med den 31

december 1950.

Att nu söka bilda sig en uppfattning om den ekonomiska situationen under

första halvåret 1951 är med hänsyn såväl till den internationella konjunkturutvecklingen

som de inom landet väntade förhållandena förenat med stora

svårigheter. Av den redogörelse för det ekonomiska läget, som departementschefen

lämnat i propositionen nr 237 till innevarande riksdag — vilken redogörelse

torde vara den av motionärerna förväntade — framgår, att departementschefen

räknar med fria avtalsrörelser beträffande lönerna för det

kommande året samt att det nuvarande subventionsförfarandet beträffande

vissa varor ej skall tillämpas efter ingången av år 1951, dock att möjligheter

böra skapas för att, om så befinnes önskvärt, under en övergångstid

fortsätta subventioneringen av bomull och hudar, i syfte att erhålla en smidigare

prisanpassning samt motverka spekulativa lagringsköp. Med hänsyn

bland annat till de ändrade förhållanden, som således äro att emotse, synes

det särskilt vanskligt att bedöma den ekonomiska utvecklingen. Det kan

dock enligt utskottets uppfattning icke anses uteslutet, att även under första

halvåret 1951 en statlig priskontroll på vissa områden visar sig oundgängligen

erforderlig för att myndigheterna såvitt möjligt skola kunna behärska

utvecklingen. I så fall torde frågan om nya direktiv för priskontrollen senare

böra upptagas till prövning. — Härtill kommer att, såsom i olika sammanhang

framhållits, prisregleringslagen är en fullmaktslag och att således —

även om lagen nu förlänges på ett år — statsmakterna äro oförhindrade att,

när så anses kunna ske, besluta, att de särskilda bestämmelserna i lagen ej

längre skola äga tillämpning. Med hänsyn till det anförda anser utskottet

att prisregleringslagen nu bör givas fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1951.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte antaga det genom förevarande proposition,

nr 115, framlagda lagförslaget oförändrat; samt

B. att motionerna 1:421 och 11:510, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 april 1950.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30.

5

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Hallagård,

Wistrand, Nils Elowsson, Carl Eric Ericsson*, och Weiland;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, Ryberg,

fru Johansson i Norrköping*, herrar Nilsson i Göteborg, Hagård, fröken

Höjer och herr Jansson i Hällefors.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Res ervation

av herrar Wistrand och Hagård, vilka ansett, att prisregleringslagen den

30 juni 1947 (nr 303) borde givas fortsatt giltighet allenast till och med

den 31 december 1950 och som till följd därav yrkat, att propositionen

mätte bifallas med den ändringen att i den föreslagna lagen orden »den 30

juni 1951» måtte utbytas mot orden »den 31 december 1950».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:135 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proproposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni 1947 s. 1 i texten