Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning av familj ep enning, dels ock i ämnet väckta motioner.

1950-05-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1950:36, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning av familj ep enning, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36.

1

Nr 36.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

angående provisorisk förhöjning av familj ep enning,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 10 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 146, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning

angående provisorisk förhöjning av familjepenning enligt familjebidrags*

förordningen den 29 mars 1946 (nr 99).

Härigenom förordnas att, utan hinder av vad i 6 § familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99) eller eljest i samma förordning är stadgat,

familjepenning enligt förordningen må under budgetåret 1950/51 å samtliga

orter utgå med högst så stort belopp för dag, som upptages i följande tariff:

1

2

3

För hustru och frånskild hustru ävensom — därest värnpliktig icke

För annan

För annan

sammanlever med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever,

är arbetsoförmögen — för annan familjemedlem, som förestår hemmet

familjemedlem

familjemedlem

över 16 år

under 16 år

åt värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år

än som avses i

kol. 1

än som avses i

kol. 1

kronor

kronor

kronor

3: 50

1:90

1:50

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1950.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två i

anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 462 i första kammaren

av herr Lindblom m. fl. och nr 520 i andra kammaren av fröken Liljedahl m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har yrkats »att riksdagen med ändring

av vad Kungl. Maj:t i proposition nr 146 föreslagit för sin del måtte besluta

fastställa den enligt förordningen angående provisorisk förhöjning av familje
956

so Bihang till riksdagens protokoll 1950. .9 samt. 2 avd. Nr 36.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 36.

penning enligt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99) utgående

familjepenningens maximibelopp till 3 kronor 75 öre enligt kolumn 1 och till

2 kronor enligt kolumn 2.»

Beträffande de skäl, som utöver vad nedan anföres åberopats till stöd för.

det genom propositionen framlagda författningsförslaget, ävensom i fråga

om de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till propositionen och motionerna.

Inledning.

Nu gällande familj ebidragsförordning, som i sina väsentliga delar trädde

i kraft den 1 april 1946, utformades med de under tiden för förstärkt försvarsberedskap

gällande krigsfamiljebidragsförordningarna såsom mönster. Enligt

bestämmelserna är värnpliktig i enlighet med vad i förordningen närmare

finnes föreskrivet berättigad till familjebidrag, i den mån behov därav prövas

föreligga. Familjebidrag utgår i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock att, i den ordning

Konungen föreskriver, familjebidrag må helt eller delvis kunna utgå in

natura.

Liksom förhållandet var beträffande de tidigare krigsfamiljebidragsförordningarna

intogs även i 1946 års familjebidragsförordning ett stadgande av

innebörd, att familj epenning skulle utgå efter den ortsgrupp, till vilken den

kommun vore att hänföra som hade att utgiva familj epenning. I fråga om

kommunernas hänförande till ortsgrupp tillämpas den enligt lagen om folkpensionering

verkställda indelningen i tre olika ortsgrupper. Då 1935 års lag

om folkpensionering med utgången av år 1947 upphörde att gälla, kom frågan

om familjepenningens dyrortsgruppering, vilken fråga för övrigt redan vid

familj ebidragsförordningens tillkomst var föremål för delade meningar, ånyo

att aktualiseras. Frågan anmäldes i proposition till 1947 års riksdag (nr 122)

om ändrad lydelse av 6 § 2 och 3 mom. i 1946 års familjebidragsförordning.

Härvid förklarade föredragande departementschefen sig hava för avsikt att

uppdraga åt försvarets socialbyrå, som är tillsynsmyndighet enligt familjebidragsförordningen,

att verkställa utredning rörande grunderna för bestämmande

av familjebidrag åt värnpliktiga m. fl.; intill dess dylik utredning

kunnat verkställas borde dyrortsgrupperingen för familj epenningen bibehållas.

Riksdagen biföll i propositionen framlagt förslag att i fråga om kommunernas

hänförande till ortsgrupp skulle tillämpas den indelning i ortsgrupper,

som enligt 1935 års lag om folkpensionering var gällande vid utgången

av år 1947.

Försvarets socialbyrå erhöll våren 1947 i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen

och, i den mån så befunnes erforderligt, jämväl med dåvarande statens

arbetsmarknadskommission verkställa förenämnda utredning. Yåren

1948 anmodades försvarets socialbyrå att vid fullgörande av uppdraget närmare

överväga jämväl de synpunkter, som i fråga om familjebidrag åt värn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36. 3

pliktiga framkommit i vissa remissyttranden över 1945 års försvarskommittés

betänkande.

Den 21 december 1948 avgav försvarets socialbyrå förslag i anledning av

de sålunda meddelade uppdragen. Över förslaget ha utlåtanden avgivits av

överbefälhavaren, efter försvarsgrenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning,

försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, kammarrätten,

socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands och

Norrbottens län, statskontoret samt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

varjämte yttranden inkommit från svenska stadsförbundet, svenska

landskommunernas förbund, landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens

centralorganisation, riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation samt svenska arbetsgivareföreningen.

Socialbyråns förslag.

Försvarets socialbyrå föreslår, att gällande dyrortsgruppering för familj epenningen

skall upphöra och familj epenningens maximibelopp alltså vara lika

inom samtliga kommuner i riket. I samband härmed föreslås att maximibeloppen

uppräknas med hänsyn till levnadskostnadsfördyringen, med utgångspunkt

från de nu inom ortsgrupp III fastställda beloppen. Enligt socialbyråns

förslag skall familjepenningen utgå högst med belopp, som framgå av följande

tablå:

koluran t

kolumn 2

kolumn 3

3: 75

2: —

1:50

Yttranden.

Socialbyråns förslag om slopandet av dyrortsgrupperingen har i allmänhet

icke föranlett till erinran i de avgivna remissyttrandena. Endast Svenska

arbetsgivareföreningen har motsatt sig förslaget i denna del. Föreningen har

ansett en dyrortsgruppering, anknuten till den allmänna statliga ortsindelningen,

vara ur flera synpunkter lämpligare och har härutinnan framhållit

följande. Familjepenningen vore tillkommen för att utgöra ersättning för ett

inkomstbortfall. De värnpliktigas civila inkomster inom flertalet näringsgrenar

varierade i viss omfattning efter dyrorterna, därvid den statliga dyrortsgrupperingen

direkt eller indirekt vore avgörande. Det vore därför naturligt och

lättvist, att även familjepenningen varierade inom ungefär samma gränser. På

frågan om dyrortsgrupperingens slopande kunde även anläggas statsfinansiella

synpunkter. Enär den övervägande delen av de värnpliktiga vore att hänföra

till de bägge nuvarande lägsta dyrortsgrupperna komme vid dyrortsgrupperingens

slopande det allmännas kostnader för familj ebidragsväsendet i fred att

betydligt öka.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 36.

Viss tveksamhet rörande lämpligheten av att i nuvarande läge slopa dyrortsgrupperingen,

och samtidigt uppräkna familj epenningens belopp har uttalats

av försvarets civilförvaltning. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

har icke motsatt sig den av socialbyrån förordade ändringen

men har uttalat, att lösningen icke innebure full rättvisa, då skillnaderna i

fråga om livsmedelskostnader på olika orter inom landet ännu vore relativt

stora. Dessa skillnader har synts nämnden vara så betydande, att det borde

ifrågasättas, huruvida icke i vart fall familjepenningen enligt kolumn 1 borde

vara högre i Norrland än inom landet i övrigt.

Även socialbyråns förslag i fråga om familj epenningens maximibelopp har

av flertalet remissinstanser godtagits. Statskontoret har dock ansett sig icke

kunna tillstyrka de föreslagna beloppen. Såsom utgångspunkt vid beräkningen

av enhetliga maximibelopp bör enligt statskontorets mening tagas den för

respektive grupp av familjemedlemmar nu gällande familj epenningen i ortsgrupp

II. Nämnda belopp borde med hänsyn till levnadskostnadernas ökning

från år 1942 höjas med 10 % och utgå, enligt kolumn 1 med 3 kronor 30 öre,

enligt kolumn 2 med 1 krona 80 öre samt enligt kolumn 3 med 1 krona 30 öre.

Det kunde dock ifrågasättas, huruvida icke viss reduktion av beloppet enligt

kolumn 3 borde vidtagas.

I viss mån likartade synpunkter ha anförts av svenska arbetsgivareföreningen.

Föreningen har utformat ett förslag rörande familjepenning med

beaktande av den s. k. 4-procentsregeln för variationerna mellan ortsgrupperna,

enligt vilken maximibeloppen i ortsgrupp 5 ansetts böra utgöra 3 kronor 75

öre, 2 kronor 10 öre och 1 krona 45 öre.

Å andra sidan ha i vissa remissyttranden framförts förslag om i förhållande

till socialbyråns förslag högre familjepenning.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Vougt, har funnit de skäl

som anförts för ett slopande av den nuvarande dyrortsgrupperingen vara så

vägande att med föreslagen ändring av familj ebidragsförfattningarna i denna

del icke bör anstå.

Departementschefen anför vidare bland annat följande:

»Redan vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsbehovet för budgetåret

1950/51 under försvarsgrenarnas anslag till familjebidrag anförde jag,

att starka skäl syntes tala för ett genomförande snarast möjligt av de av

socialbyrån förordade förbättringarna av familjebidragsförmånerna, men att

det av statsfinansiella skäl vore nödvändigt att begränsa kostnadsökningarna.

Jag förklarade emellertid min avsikt vara att senare under riksdagen förorda

förslag om förbättringar inom en kostnadsram av 1 miljon kronor. Försvarsgrenarnas

anslag till familjebidrag beräknades i enlighet härmed.

Socialbyrån har uppskattat kostnaderna för genomförandet av sina förslag

— omsatta på förhållandena under budgetåret 1947/48 — till i runt tal 1,5

miljon kronor. En inom försvarsdepartementet företagen utredning, därvid

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 86.

utgångspunkten varit det beräknade antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

under nästkommande budgetår, har givit vid handen att kostnadsökningen för

budgetåret vid genomförande av samtliga av socialbyrån förordade förslag

skulle komma att uppgå till i runt tal 2 miljoner kronor. Inom departementet

har numera företagits en utredning rörande de förbättringar i familj ebidragsavseende,

som för nästkommande budgetår skulle kunna rymmas inom ramen

för en kostnadsökning av omkring 1 miljon kronor.

Den i det föregående verkställda utredningen inom försvarsdepartementet

har givit vid handen, att inom ramen för en kostnadsökning under nästkommande

budgetår av omkring 1 miljon kronor det är möjligt att, med slopande

av dyrortsgrupperingen, genomföra en sådan förbättring av familjepenningen,

att dess maximibelopp kommer att utgöra 3 kronor 50 öre enligt kolumn 1,

1 krona 90 öre enligt kolumn 2 samt 1 krona 50 öre enligt kolumn 8. Detta

skulle innebära, att familj epenningen enligt kolumnerna 1 och 3 kommer att

höjas med 25 respektive 20 öre per dag utöver de belopp som för närvarande

utgå i ortsgrupp III, medan familj epenningen enligt kolumn 2 skulle fastställas

till nuvarande maximibelopp i nämnda ortsgrupp. En sådan avvägning av

den nu möjliga förbättringen finner jag för min del lämplig. Det må erinras, att

familj epenning enligt kolumnerna 1 och 3 i främsta rummet ifrågakommer för

värnpliktigs hustru och minderåriga barn, medan familjepenning enligt kolumn

2 ifrågakommer för vissa andra familjemedlemmar, företrädesvis föräldrar.»

Utskottet.

I propositionen har föreslagits, att dyrortsgrupperingen för familjepenningen

skall slopas samt att familjepenningens maximibelopp skall höjas utöver

vad som nu kan utgå. Kostnaderna härför, ävensom för vissa andra tilltänkta

reformer på förevarande område, har av departementschefen uppskattats till

i runt tal 2 miljoner kronor.

Departementschefen har i tidigare sammanhang uttalat, att starka skäl

talade för att förbättringar av familjebidragsförmånerna snarast möjligt genomfördes,

men att en begränsning av kostnadsökningen nödvändiggjordes av

statsfinansiella skäl. Med denna utgångspunkt har departementschefen nu

föreslagit förbättringar med avseende å familjepenningen inom en kostnadsram

av 1 miljon kronor. De föreslagna bestämmelserna i ämnet, vilka meddelats

i en från familj ebidragsf öro rdningen fristående författning, äro avsedda

att tillämpas endast under budgetåret 1950/51. Departementschefen har emellertid

i propositionen meddelat, att han räknar med, att slutligt förslag avseende

förändringar i familjebidragsförfattningarna skall kunna föreläggas

1951 års riksdag.

Mot ett slopande av dyrortsgrupperingen har utskottet, i likhet med flertalet

remissinstanser, ej funnit anledning till erinran. Redan genom att familjepenningens

maximibelopp enligt förslaget beräknats efter nu gällande högsta

ortsgrupp följer, att de ersättningstagare, som för närvarande uppbära familje
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 36.

penning enligt de lägre ortsgrupperna, komma i ett förbättrat ersättningsläge.

Härtill komma så de höjningar av själva beloppen, som i propositionen föreslagits.

Även om de sålunda föreslagna förbättringarna icke synas lämna full

kompensation för den ökning av levnadskostnaderna, som skett efter tillkomsten

av nu gällande bestämmelser i ämnet, anser utskottet dem dock vara

ägnade att i dagens läge kunna godtagas. Förevarande spörsmål är emellertid,

såsom av ovanstående framgår, föremål för departementschefens fortlöpande

uppmärksamhet.

Vid nu angivna ställningstagande kan utskottet ej tillstyrka bifall till motionerna.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 462 och II: 520

bifalla förevarande proposition nr 146 oförändrad.

Stockholm den 4 maj 1950.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Hallagård, Wistrand,

Nils Elowsson, Bengtson och Weiland;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Nilsson i Göteborg,

Hagård, fröken Höjer, herrar Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem,

Jansson i Hällefors och Odhe.

Stockholm 1950. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förhöjning av familjepenning. a1 i texten