Utlåtande i anledning av väckta motioner angående sättet för utbetalning av de allmänna barnbidragen m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 249 i första kammaren av herr Cassel m. fl. samt nr 301 i andra kammaren av herr Hagård m. fl.
1950-05-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1950:44, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående sättet för utbetalning av de allmänna barnbidragen m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 249 i första kammaren av herr Cassel m. fl. samt nr 301 i andra kammaren av herr Hagård m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr it.
1
Nr 44.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående sättet för utbetalning
av de allmänna barnbidragen m. m.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 249 i första kammaren av
herr Cassel m. fl. samt nr 301 i andra kammaren av herr Hagård m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen i
skrivelse till Ivungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t med beaktande av
de i denna motion anförda synpunkterna ville taga frågan om sättet för
barnbidragens utbetalande och barnbidragsanvisningarnas utskrivande under
förnyad prövning samt snarast möjligt förelägga riksdagen förslag i
frågan».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Enligt lagen den 26 juli 19i7 om allmänna barnbidrag (nr 529) skall
fr. o. m. den 1 januari 1948 för barn, som är svensk medborgare och bosatt
i riket, till barnets uppehälle och uppfostran av allmänna medel utgå allmänt
barnbidrag med 260 kronor om året.
För här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, skall även
utgå allmänt barnbidrag, om barnet fostras av någon, som är bosatt och
mantalsskriven i riket.
Allmänt barnbidrag utgår fr. o. m. kvartalet efter det, varunder barnet
fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, t. o. in. det kvartal, varunder
barnet fyller 16 år eller omständighet dessförinnan inträffar, på grund
varav bidrag icke längre må utgå. Då barnet avlider eller bosätter sig utrikes
upphör sålunda bidraget. Allmänt barnbidrag utgår icke heller för kvartal,
vid vars ingång kostnaderna för barns vård å anstalt eller för kost och logi
åt barnet helt bestridas av statsmedel, t. ex. anstalter för blinda och dövstumma
barn samt skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Rätten att uppbära allmänt barnbidrag tillkommer i regel barnets moder.
I vissa angivna fall skall rätten tillkomma barnets fader eller den, som eljest
har vårdnaden om barnet. För fosterbarn eller barn, som eljest fostras
i annat enskilt hem än hos den, som har vårdnaden om barnet, tillkommer
rätten barnafostraren, där ej barnavårdsnämnden annorlunda förordnar.
Barnavårdsnämnd kan även förordna, att barnbidraget skall utbetalas till
It ilning till riksdagens protokoll 1950. 9 sand. 2 avd. Nr it.
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 55.
annan lämplig person. Då synnerliga skäl därtill äro, kan nämnden själv
omhändertaga bidraget för att användas för barnets bästa.
Vårdas barn vid ingången av visst kvartal på allmän bekostnad vid ickestatlig
anstalt, äger det kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden,
uppbära på kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för barnet och därav
gottgöra sig för nämnda kostnad, i den mån ersättning därför må uttagas
av barnet eller annan enskild person. Uppkommer överskott, skall detta redovisas
till den bidragsberättigade. Äger kommunen ej uttaga sådan avgift
av barnet eller annan enskild person, äger kommunen icke heller uppbära
barnbidraget, utan skall detta utbetalas till modern eller den, som eljest
äger uppbära bidraget.
Den som vill uppbära allmänt barnbidrag skall göra anmälan därom till
barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet är kyrkobokfört. Beslut om
allmänt barnbidrag fattas av barnavårdsnämnden. Nämnden äger, om förhållandena
därtill föranleda, besluta, att allmänt barnbidrag skall utgå, även
om anmälan ej skett. Bidraget kan tillerkännas retroaktivt, dock icke för
kvartal, som gått till ända mer än ett år före det anmälan gjorts eller beslut
utan sådan anmälan fattats. Barnavårdsnämndens beslut om allmänt barnbidrag
må överklagas hos länsstyrelsen och länsstyrelsens beslut hos socialstyrelsen.
över socialstyrelsens beslut må klagan ej föras.
Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet beträffande de allmänna barnbidragen.
Enligt kungörelsen den 25 augusti 1957 (nr 060) med vissa bestämmelser
angående tillämpningen av lagen den 26 juli 1957 om allmänna barnbidrag
och socialstyrelsens i september 1947 utfärdade råd och anvisningar skola
ärenden om allmänna barnbidrag i stort sett handläggas i följande ordning:
Till barnavårdsnämnd inkomna anmälningar om allmänna barnbidrag
diarieföras och kontrolleras mot folkbokföringen. Erforderligt biträde lämnas
härvid i Stockholm, Göteborg och Malmö av den myndighet, som för
folkbokföringens tryckande register, och i annan stad med egen uppbördsförvaltning
av den lokala skattemyndigheten (uppbördsverket). I övrigt äger
barnavårdsnämnd att på anfordran erhålla upplysningar från länsbyråerna
för folkbokföringen och pastorsämbetena.
Uppgifter om löpande förändringar, som inverka på bidragsrätten, skola
insändas till barnavårdsnämnden. Sålunda åligger det pastor — i Stockholm,
Göteborg och Malmö mantalskontoret — att senast inom 14 dagar anmäla,
då barns födelse inskrivits i födelse- och dopboken samt då barn, som
ej fyllt 16 år, anmälts ha avlidit eller utflyttat från församlingen. Bidragsmottagaren
skall ofördröj ligen anmäla, när hans eller barnets adress ändrats,
bidragsberättigat barn avlidit eller överlämnats till fosterhem eller
vårdnaden övergått till annan än bidragsmottagaren. Har bidragsmottagaren
avlidit, skall den, som sitter i boet, anmäla dödsfallet. Allmän domstol skall
inom 14 dagar anmäla beslut om vårdnaden om barn under 16 år och om
tillstånd till adoption av sådant barn. Föreståndare för anstalt, där barn
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 44. d
mottages för mera stadigvarande vård, skall vid intagningen omedelbart anmäla
detta. Slutligen skall den barnavårdsnämnd, som utbetalar barnbidrag,
då barnet kyrkobokförts i annan kommun, omedelbart lämna uppgift härom
till barnavårdsnämnden i sistnämnda kommun och samtidigt översända
anmälningshandlingen rörande barnet. Sistnämnda åtgärd är av särskild
vikt, då barnavårdsnämnd, för undvikande av dubbelutbetalning, ej äger
utbetala allmänt barnbidrag förrän anmälningshandlingen kommit nämnden
till handa.
Det åligger barnavårdsnämnd att upplägga särskilt kortregister över
samtliga bidragsmottagare (bidragsmottagareregister). Däremot är förandet
av ett särskilt barnregister icke obligatoriskt. Ett dylikt register är
emellertid av värde för att förhindra dubbelutbetalningar inom en och
samma kommun.
Utbetalningen sker kvartalsvis den första månaden i kvartalet genom
särskilda barnbidragsanvisningar, vilka utfärdas av barnavårdsnämnderna.
Allmänt barnbidrag för kvartal, under vilket barnet flyttat till annan kommun,
utbetalas genom barnavårdsnämnden i den kommun, varifrån utflyttning
skett.
Barnbidragsanvisningarna skola utskrivas med ledning av bidragsmottagareregistret.
Jämte anvisningarna skall till postanstalten avlämnas en förteckning
i två exemplar över bidragsmottagarna och antalet barn, för vilka
varje mottagare erhåller barnbidrag. Sedan vederbörande postfunktionär
konstaterat, att samtliga å förteckningarna upptagna bidragsanvisningar
medfölja, skall han bestyrka mottagandet av anvisningarna och återställa
det ena exemplaret till nämnden. Det andra exemplaret insändes till vederbörande
revisionsavdelning hos generalpoststyrelsen. Verkställd utbetalning
skall inom barnavårdsnämnden antecknas å bidragsmottagarkortets baksida.
Dessa barnbidrag komma sålunda icke att inflyta i kommunernas
kassarörelse.
Barnbidrag, som tillkommer barnavårdsnämnd eller annan kommunal
myndighet, skall genom postverkets försorg insättas å betalningsmottagarens
postgirokonto. För utfående av sådana bidrag skall barnavårdsnämnden
i varje särskilt fall till generalpoststyrelsens barnbidragsavdelning insända
en förteckning, upptagande identitetsbeteckning för det eller de barn,
bidrag avser, ävensom det sammanlagda belopp, som skall utanordnas.
Enligt kungl. brev den 21 november 1947 skola ifrågavarande bidragsanvisningar
av postverket befordras utan avgift för barnavårdsnämnd. För
(ielta ändamål uppbär postverket ersättning av statsmedel från särskilt
förslagsanslag.
Utbetalade allmänna barnbidrag skola icke antecknas i socialregistret.
I den av inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga i november
194!) slutförda utredning om utbetalningen av barnbidragen (SOU 1946: 89)
framlades alternativa förslag i fråga om sättet och ordningen för utbetalning
av barnbidragen. Enligt det ena skulle bidragen utbetalas centralt genom
generalpoststyrelsen på liknande sätt som folkpension. Enligt det andra
skulle bidragen utbetalas lokalt av barnavårdsnämnderna. I utredningen
framhölls, att nämndernas beslut om bidragsmottagare självfallet borde stå
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 44.
under tillsyn av länsstyrelserna genom deras fattigvårds- och barnavårdskonsulenter
samt av socialstyrelsen. Vid en central utbetalning hade man
genom det då erforderliga centrala barnregistret en automatisk kontroll på
att icke mera än en bidragsmottagare utsågs för ett och samma barn och
att utbetalningar skedde endast för barn, som verkligen existerade. De bidrag,
som barnavårdsnämnderna själva uppburo, borde falla under den
kommunala revisionen. Valdes alternativet med en decentraliserad utbetalning
genom barnavårdsnämnderna, krävdes därutöver viss kontroll över
att barnbidragsanvisningar utfärdades i rätt ordning. Enligt ett av postverket
framlagt, i utredningen redovisat förslag borde denna kontroll tillkomma
socialstyrelsen. Nämnderna borde stickprovsvis avkrävas förteckning
på de barn, för vilka anvisningar vid visst utbetalningstillfälle utfärdats.
Förteckningen borde avstämmas mot förteckningen på utfärdade
barnbidragsanvisningar till kontroll på att antalet barn överensstämde med
det, för vilket anvisningar utfärdats. Vidare borde en granskning av barnförteckningen
kunna tjäna som kontroll på att icke dubbla utbetalningar
verkställts för ett och samma barn av samma nämnd. Genom kollationering
mot folkbokföringen borde kontroll kunna vinnas av att i förteckningen
upptagna barn existerade. Slutligen borde undersökas, att bidrag för barn,
som enligt folkbokföringen voro skrivna i annan kommun, icke utbetalades
jämväl därstädes.
I proposition nr 220 till 1947 års riksdag, varigenom förslag till lag om
allmänna barnbidrag förelädes riksdagen, behandlades ej fråga om kontrollen
av barnbidragen. Vid riksdagsbehandlingen förordades i motionen
II: 419 systemet med central utbetalning. Motionärerna framhöllo bl. a.,
att ett lokalt utbetalningssystem icke kunde medföra några påtagliga fördelar
utan i stället konnne att avsevärt öka barnavårdsnämndernas arbete,
försvåra kontroll och revision samt medföra väsentligt höjda kostnader
jämfört med ett centralt utbetalningssystem. Sammansatta stats- och andra
lagutskottet, som behandlade propositionen (uti. nr 4), kunde emellertid
icke tillstyrka en central utbetalning, bl. a. med hänsyn till risken för att
den första utbetalningen av barnbidrag då icke skulle kunna ske inom avsedd
tid. Utskottet framhöll emellertid, att ur vissa synpunkter skulle ett
centralt utbetalningssystem måhända vara att föredraga framför ett lokalt.
Utan att taga ställning till detta spörsmål förutsatte utskottet, att frågan
om centralt eller lokalt utbetalningssystem senare gjordes till föremål för
ytterligare överväganden. Frågan om revision berördes ej i utlåtandet. Vidare
föreslog utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhölle,
att Kungl. Maj :t ville till omprövning upptaga frågan om ersättning till
kommunerna för kostnader i anledning av de allmänna barnbidragen och
för riksdagen framlägga förslag härom. Riksdagen godkände utskottets
utlåtande (skr. nr 498).
Andra lagutskottets utlåtande nr 4F
5
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 december 1948 framlade socialstyrelsen
ett efter samråd med riksräkenskapsverket utarbetat förslag til! kontrollåtgärder
för verksamheten med de allmänna barnbidragen.
Enligt nämnda förslag och av socialstyrelsen utarbetat utkast till anvisningar
i ämnet borde kontrollen över förvaltningen av de barnbidrag, som
utbetalades till barnavårdsnämnd eller annan myndighet, i första hand åvila
de kommunala revisorerna. Detta uteslöte dock ej, att i samband med den
statliga kontrollen av bidragsverksamheten viss tillsyn utövades å ifrågavarande
kassarörelse.
Den statliga kontrollen kunde uppdelas i två huvudmoment, dels den
kontroll, som från statsverkets sida erfordrades gentemot postverket, dels
kontrollen gentemot barnavårdsnämnderna.
Den postala revisionen innebure ett konstaterande av alt de rent formella
förutsättningarna för utbetalningarna förelåge, såsom att inlösta
barnbidragsanvisningar stämde mot till postverket inkomna förteckningar,
att anvisningarna vore utskrivna på föreskrivet sätt etc. samt kontroll av
avräkningen mellan statsverket och postverket. Nämnda revision stode på
grund av riksräkenskapsverkets instruktion under detta ämbetsverks direkta
tillsyn.
Kontrollen gentemot barnavårdsnämnderna borde omfatta dels kontroll
ur socialvårdssynpunkt, dels kollationerande kontroll, i huvudsak innebärande
stickprovsvis utförd avstämning av barnavårdsnämndernas handlingar
angående verkställda utbetalningar mot folkbokföringsregistret.
Förstnämnda kontroll borde ingå såsom ett led i den allmänna kontrollen
av barnavårdsnämnderna och under tillsyn av socialstyrelsen utövas genom
barnavårdskonsulenter och barnavårdsassistenter.
Den kollationerande kontrollen borde ankomma på länsstyrelserna. För
denna kontroll erfordrades en aktuell förteckning över barn under lli års
ålder, med uppgift angående bl. a. barnets namn och identitetsbeteckning.
Fn dylik förteckning kunde uppgöras direkt genom länsstyrelsens folkbokföringsregister,
vars maskinella utrustning möjliggjorde eu för varje kommun
automatisk utsortering av registerplåtar, upptagande endast barn
under 16 år och samtidigt tryckning av dessa plåtar till eu barnförteckning.
Förteckningen borde kompletteras med inträffande ändringar genom
in- och utflyttningar samt födelser och dödsfall. Detta kunde ske genom
de fortlöpande folkbokföringsuppgifter, som inflöte till länsbyrån.
Nämnda barnförteckning borde i första hand jämföras med barnavårdsnämndernas
postförteckningar för kontroll av alt antalet barn, för vilka
bidrag utgått, överensstämde med antalet barn i länsstyrelsens barnförteckning.
För kontroll av att icke två barnavårdsnämnder utbetalade bidrag
för samma kvartal och barn, måste tillgång finnas till uppgifter å in- och
utflyttningar. Dessa uppgifter kunde erhållas genom folkbokföringsregistret
eller pastor. Uppgifterna måste därefter direkt jämföras med vederbörande
barnavårdsnämnds handlingar. Vid kontrollen av retroaktivt utbetalade
barnbidrag måste anmälningshandlingen finnas tillgänglig, då
sådant bidrag ej finge utgå för kvartal, som gått till ända mer än ett år
före det anmälan om barnbidrag gjorts eller beslut om detsamma meddelats.
För kontroll av att barnbidrag ej utgått till barn å statliga anstalter,
borde från dessa infordras förteckningar över de barn under 16 år, som
där vårdades.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr ll.
Tryckning av barnförteckningarna genom folkbokföringsregistret måste
ske under tid, då registret vore obrutet, d. v. s. i regel under tiden februari
—maj.
För större städer, där barnförteckningar med hänsyn till arbetets omfattning
icke lämpligen kunde upprättas, borde den kollationerande kontrollen
innefatta en direkt jämförelse — stickprovsvis — mellan å ena
sidan folkbokföringsregistret och å andra sidan barnavårdsnämndens register,
anmälningshandlingar och postförteckningar. Här borde kontrollen
i viss utsträckning förläggas till vederbörande barnavårdsnämnds lokaler
(platskontroll).
Beträffande Stockholm, Göteborg och Malmö erfordrades särskilt kontrollförfarande.
Bortsett från de större och största städerna kunde kontrollen väsentligen
verkställas inom länsstyrelserna.
Med hänsyn till granskningsmaterialets omfattning borde den kollationerande
kontrollen inskränkas till ett mindre antal barnavårdsnämnder
för varje kvartal. Det vore önskvärt, att årligen i genomsnitt en femtedel
av antalet barnavårdsnämnder bleve föremål för granskning beträffande
ett kvartals utbetalningar. Den jämförande granskningen borde anförtros
åt befattningshavare i hiträdesställning. Arbetsuppgifterna i övrigt, framför
allt platskontrollen, borde åläggas befattningshavare med minst landskontorists
eller länsbokhållares tjänsteställning.
Frågan om kontrollen av de allmänna barnbidragen var 1949 föremål för
granskning av riksdagens revisorer. Revisorerna uttalade (riksdagens revisorers
berättelse för 1949, s. 119 o. f.) härom bl. a. följande:
Enligt revisorernas mening framstår det som mindre tillfredsställande,
att utbetalningar av den betydande storleksordning, varom här är fråga,
ännu icke gjorts till föremål för fortlöpande kontroll från statsverkets sida,
helst som hela kontrollsystemet med fördel synes kunna anknytas till folkbokföringen.
Barnavårdsnämndernas utbetalningar, vilka framgå av postförteckningar,
kunna nämligen avstämmas mot uppgifterna i folkbokföringsregistret,
och kontrollen torde i regel icke behöva utsträckas till barnavårdsnämndens
handlingar i andra fall än då väsentliga avvikelser konstaterats.
Då folkbokföringsregistren föras hos länsstyrelserna samt dessa
redan nu granska den del av barnavårdsnämndernas förvaltningsverksamhet,
som avser mödrahjälpsmedlen, synes kontrollen lämpligen böra anförtros
länsstyrelserna. Revisorerna vilja dock understryka angelägenheten av
att denna kontroll icke blir onödigt kostnadskrävande utan såvitt möjligt
genomföres inom ramen för nuvarande personalorganisation. Revisorerna
utgå därvid från att kontrollen inskränkes till en stickprovsgranskning. Avstämningen
mot folkbokföringen torde kunna verkställas av biträdespersonal;
endast avvikelser och tveksamma fall böra hänskjutas till mera kvalificerad
personal. För sistnämnda arbetsuppgifters fullgörande synes tillräckligt
att inom länsstyrelserna avdela någon befattningshavare under den
tid det tryckande registret är obrutet.
Under hänvisning till vad sålunda anförts slutade revisorerna med att
understryka angelägenheten av att frågan om anordnande av en tillfredsställande
kontroll över de allmänna barnbidragen snarast bragtes till sin
lösning.
Andra lagutskottets utlåtande nr 45.
7
Utskottet.
Som ett avgörande skäl för att välja ett system med lokal utbetalning
av barnbidragen framhöll föredragande departementschefen, statsrådet
Möller, i den proposition, varigenom förslaget till lag om allmänna barnbidrag
förelädes riksdagen, att tidpunkten för barnbidragssystemets ikrafttiädande
måhända måste förskjutas, om ett centralt utbetalningssystem
valdes. Departementschefen pekade därvid bland annat på att vissa svårigheter
kunde uppstå i fråga om anskaffning av erforderlig maskinell utrustning
för det centrala utbetalningssystemet. Sammansatta stats- och
andra lagutskottet, som behandlade propositionen, uttalade i sitt av riksdagen
godkända utlåtande däröver, att det bland annat med hänsyn till källskattesystemet
vore absolut nödvändigt, att utbetalningen av barnbidragen
icke fördröjdes. Med hänsyn därtill ansåg sig utskottet icke kunna tillst)
i ka, att vid barnbidragssystemets införande utbetalningen av bidragen
oidnades centralt. Ur vissa synpunkter skulle dock enligt utskottets mening
ett centralt utbetalningssystem måhända vara att föredraga framför ett
lokalt. Utan alt taga ställning till detta spörsmål förutsatte utskottet, att
1 rågan om centralt eller lokalt utbetalningssystem senare gjordes till föremål
lör ytterligare överväganden.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, förutsattes i förslaget
om decentraliserat utbetalningsförfarande, att kontroll i viss utsträckning
kom me att bliva behövlig såväl över att barnbidragsanvisningarna av barna\
årdsnämnderna utfärdades i rätt ordning som över att utbetalningarna
ä\en i övrigt blevo riktiga. Någon sådan kontroll har emellertid ännu icke
anordnats. En sådan ordning är enligt utskottets mening föga tillfredsställande.
Ett av socialstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 december
1048 framlagt förslag i ämnet är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts
prövning.
å issa ytterligare olägenheter torde otvivelaktigt vara förbundna med ett
lokalt utbetalningssystem. Motionärerna ha bland annat angivit, att det
nuvarande systemet föranleder betydande kostnader för vederbörande kommunala
organ utan att dessa härför bliva gottgjorda av statsverket. I sitt
ovan nämnda utlåtande uttalade sammansatta slats- och andra lagutskottet,
alt enligt utskottets mening vore de allmänna barnbidragen att anse som en
rent statlig angelägenhet. Även om de allmänna barnbidragen kunde medföra
en minskning av kommunernas fattigvårdsavgifter, motiverade detta
i och för sig icke — ■ anförde utskottet vidare — att kommunerna utan
ersättning skulle ombesörja en betydande del av de allmänna barnbidragens
administrativa handhavande. Utskottet hemställde, som ovan nämnts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t ville
tdl omprövning upptaga frågan om ersättning till kommunerna för kostnader
i anledning av de allmänna barnbidragen och för riksdagen framlägga
förslag därom. För att erhålla material för en uppskattning av kom
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr it.
munernas kostnader för barnbidragsverksamheten har socialstyrelsen under
hösten 1948 begärt vissa uppgifter från ett hundratal kommuner. Enligt
preliminära beräkningar har för rikets samtliga kommuner den årliga
driftskostnaden uppskattats till drygt 1,8 miljoner kronor, varav inemot 1,3
miljoner kronor utgöra personalkostnad. Det insamlade materialet har numera
överlämnats till Kungl. Maj :t, på vars prövning frågan för närvarande
är beroende.
Såväl frågan om kontroll av barnbidragens utbetalande som frågan om
ersättning till kommunerna för deras kostnader i anledning av barnbidragen
är således föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Enligt utskottets mening
torde det vid denna prövning vara lämpligt, att spörsmålet om en
övergång till ett centralt utbetalningssystem av barnbidragen tages under
förnyat övervägande. De skäl, som tidigare åberopats mot ett dylikt system,
synas nu ej göra sig med samma styrka gällande. Utan att vilja taga slutlig
ställning till frågan, vilket system som bör föredragas, vill utskottet dock
påpeka, att ett centralt utbetalningssystem ur kontrollsynpunkt torde vara
smidigast. Därest barnbidragen i likhet med folkpensionerna utbetalades
genom generalpoststyrelsens försorg skulle dessutom vinnas, att kommunerna
avbördades de dryga kostnader, som kommunerna numera få vidkännas
för sin befattning med barnbidragen. Å andra sidan är utskottet
icke omedvetet om att även det lokala utbetalningssystemet har förtjänster.
Vid den omprövning av frågan, som utskottet ovan förordat, torde emellertid
kunna klarläggas, hur utbetalningssystemet bäst bör vara utformat.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner, 1: 249
och 11:301, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj :t ville till omprövning upptaga spörsmålet om
sättet för de allmänna barnbidragens utbetalande samt för
riksdagen framlägga de förslag, som därav kunna föranledas.
Stockholm den 16 maj 1950.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Hallagård*,
Wistrand, Sunne*, Nils Elowsson och Bengtson;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, Hagård,
Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem, Odhe*, fru Sjöstrand* och herr
Andersson i Linköping.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1950
016515
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:338 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående sättet för utbetalning av de allmänna barnbidragen m. m. a1 i texten