Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1950-05-16 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1950:46, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

1

Nr 46.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m.,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 24 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 224, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till

lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967);

dels ock anhållit om riksdagens yttrande i anledning av vad föredragande

departementschefen i övrigt i propositionen anfört och förordat.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse: 1

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 2 avd. Nr 46.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

Lag

om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Härigenom förordnas, att 1, 6, 12, 13, 14, 15, 19, 27 samt 29 §§ värnpliktslagen

den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives samt att i lagen skall införas en ny paragraf, benämnd 12 a §,

av den lydelse som framgår av det följande.

(Nuvarande lydelse.)

1 §-

Svensk man är värnpliktig från

och med det kalenderår under vilket

han fyller tjugu år till och med det

under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk —---i riket.

6 §•

De värnpliktiga---tilldelas

förband.

Värnpliktig tilldelad armén eller

kustartilleriet, vilken äger förutsättningar

för utbildning till officer eller

underofficer, samt värnpliktig tilldelad

flygvapnet, vilken äger förutsättningar

för utbildning till underofficer,

må uttagas för sådan utbildning.

Om uttagning av värnpliktiga

för särskild tjänstgöring eller utbildning

i andra avseenden förordnar

Konungen. 1

(Föreslagen lydelse.)

1 §•

Svensk man är värnpliktig från

och med det kalenderår under vilket

han fyller nitton år till och med det

under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk---i riket.

6 §•

De värnpliktiga--— tilldelas

förband.

Värnpliktig tilldelad armén, kustartilleriet

eller flygvapnet, vilken

äger förutsättningar för utbildning

till officer, underofficer eller underbefäl,

må uttagas för sådan utbildning.

Uttagning för officersutbildning

sker under värnpliktstjänstgöringen.

Uttagning för underofficersutbildning

eller för underbcfälsutbildning

sker i samband med den värnpliktiges

inskrivning eller sedermera under

värn plikt st jänstgöringen.

1 Senaste lydelse, se beträffande 15 § 1945:129 och beträffande 27 § 1 mom. D. 1943:158. Härjämte

må beaktas Innehållet i förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga [ändrad genom förordning den 10 juni

1949 (nr 306)] ävensom förordningen den 10 juni 1949 (nr 307) med provisoriska bestämmelser

angående beredskapsövning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Nuvarande lydelse.)

Vid tilldelning och uttagning skall

tillses, att envar värnpliktig såvitt

möjligt får fullgöra den tjänstgöring

och undergå den utbildning, för vilken

han befinnes lämpligast. Där så

kan ske, skall hänsyn tagas till den

värnpliktiges önskemål. Visar värnpliktig,

som befunnits äga förutsättningar

för utbildning till officer eller

underofficer, att undergående av sådan

utbildning skulle för honom eller

av hans arbete beroende nära anhöriga

medföra särskilt svåra olägenheter,

bör han ej uttagas för sådan

utbildning.

12 §.

Det åligger inskrivningsnämnd:

att pröva — — -— i 6 §;

att efter förslag av vederbörande

förbandschef verkställa uttagning av

värnpliktiga för utbildning till officer

eller underofficer; samt

att i —- — — eller tjänstgöring.

Uppkommer på — — — av inskrivningsnämnd.

De ärenden — — —- benämnas inskrivningsärenden.

(Föreslagen lydelse.)

Uttagning av värnpliktig för officersutbildning

samt uttagning under

värnpliktstjänstgöringen av värnpliktig

för underofficersutbildning

eller för underbefälsutbildning må

ske endast efter frivilligt åtagande

av den värnpliktige.

Om uttagning av värnpliktiga för

särskild tjänstgöring eller utbildning

i andra avseenden förordnar Konungen.

Vid tilldelning och uttagning skall

tillses, att envar värnpliktig såvitt

möjligt får fullgöra den tjänstgöring

och undergå den utbildning, för vilken

han befinnes lämpligast. Där så

kan ske, skall hänsyn tagas till den

värnpliktiges önskemål. Visar värnpliktig,

som vid inskrivning befunnits

äga förutsättningar för utbildning

till underofficer, att undergående

av sådan utbildning skulle för

honom eller av hans arbete beroende

nära anhöriga medföra särskilt svåra

olägenheter, bör han ej uttagas för

sådan utbildning.

12 §.

Det åligger inskrivningsnämnd:

att pröva---i 6 §;

att verkställa den uttagning av

värnpliktiga för underofficersutbildning

eller underbefälsutbildning som

enligt 0 § skall ske i samband med

inskrivning; samt

att i — ---eller tjänstgöring.

Uppkommer på — — — av inskrivningsnämnd.

De ärenden -— --benämnas in
skrivningsärenden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Nuvarande lydelse.)

13 §.

Inskrivningsnämnd sammanträder

---länsstyrelsen därstädes.

Inskrivningsnämnd skall därjämte

på kallelse av inskrivningschefen

sammanträda för uttagning av värnpliktiga

till officers- eller underofficersutbildning

samt för handläggning

av ärenden, som inskrivningschefen

jämlikt 19 § hänskjuter till

nämndens prövning.

14 §.

1. Värnpliktig är skyldig att personligen

inställa sig vid inskrivningsförrättning

det år han fyller

tjugu år. Den som förvärvar svensk

medborgarrätt först sedan han inträtt

i värnpliktsåldern är skyldig

inställa sig vid inskrivningsförrättning

det år som infaller näst efter

det han förvärvat nämnda rätt.

Från skyldighet att iakttaga personlig

inställelse vid inskrivningsförrättning

undantagas:

a) värnpliktig, som är inskriven å

sjömanshus;

b) värnpliktig, som--- — för
ordnar

Konungen.

2. De värnpliktiga---eller

kungörelse.

15 §.

Under förutsättningar, som bestämmas

av Konungen, må yngling

(Föreslagen lydelse.)

12 a §.

På förbandschef ankommer att under

vederbörandes värnpliktstjänstgöring

verkställa uttagning av värnpliktiga

för officers-, underofficerseller

underbefälsutbildning.

13 §.

Inskrivningsnämnd sammanträder

--— länsstyrelsen därstädes.

Inskrivningsnämnd skall därjämte

på kallelse av inskrivningschefen

sammanträda för uttagning av värnpliktiga

till underofficers- eller underbefälsutbildning

samt för handläggning

av ärenden, som inskrivningschefen

jämlikt 19 § hänskjuter

till nämndens prövning.

14 §.

1. Värnpliktig är skyldig att personligen

inställa sig vid inskrivningsförrättning

det år han fyller

nitton år. Den som förvärvar svenskt

medborgarskap först sedan han inträtt

i värnpliktsåldern är skyldig

inställa sig vid inskrivningsförrättning

det år som infaller näst efter

det han förvärvat medborgarskapet.

Från skyldighet att iakttaga personlig

inställelse vid inskrivningsförrättning

undantagas:

a) värnpliktig, som är inskriven å

sjömanshus, i de fall Konungen bestämmer;
b)

värnpliktig, som--- — för
ordnar

Konungen.

2. De värnpliktiga--- — eller

kungörelse.

15 §.

Under förutsättningar, som bestämmas

av Konungen, må yngling

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Nuvarande lydelse.)

på egen begäran inskrivas redan innan

det år då han fyller tjugu år,

dock ej före det år då han fyller

aderton år med mindre han varit anställd

över stat vid krigsmakten och

godkänts i undervisning och utbildning,

som meddelats under anställningstiden.

Den som--— omedelbart in
skrivas.

19 §•

Under tid, då inskrivningsförrättning

ej hålles, må inskrivningschefen,

i den omfattning och i enlighet

med de närmare föreskrifter Konungen

meddelar, utöva inskrivningsnämnd

tillkommande åligganden;

dock att uttagning av värnpliktiga

till officers- eller underofficersutbildning

alltid skall verkställas av

inskrivningsnämnd.

Finner inskrivningschefen — —

— nämndens prövning.

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

A. I den mån ej nedan under

punkterna B, C och D annorlunda

föreskrives, skola följande bestämmelser

gälla i fråga om utbildningstiden

för värnpliktiga.

Värnpliktig är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, för

sin utbildning tjänstgöra under sammanlagt

fyrahundrafemtio dagar,

däri inberäknat tid för i vederbörlig

ordning anbefallda övningsuppehåll.

Där ej Konungen beträffande

värnpliktiga avsedda för handräck
-

5

(Föreslagen lydelse.)

på egen begäran inskrivas redan innan

det år då han fyller nitton år,

dock ej före det år då han fyller

sjutton år med mindre han varit anställd

över stat vid krigsmakten och

godkänts i undervisning och utbildning,

som meddelats under anställningstiden.

Den som---omedelbart in
skrivas.

19 §.

Under tid, då inskrivningsförrättning

ej hålles, må inskrivningschefen,

i den omfattning och i enlighet

med de närmare föreskrifter Konungen

meddelar, utöva inskrivningsnämnd

tillkommande åligganden;

dock att sådan uttagning av

värnpliktiga till underofficers- eller

underbefälsutbildning, som ej sker

under vederbörandes värnpliktstjänstgöring,

alltid skall verkställas

av inskrivningsnämnd.

Finner inskrivningschefen — —

—- nämndens prövning.

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

A. I den mån ej nedan under

punkterna B, C, D och E annorlunda

föreskrives, skola följande bestämmelser

gälla i fråga om utbildningstiden

för värnpliktiga.

Värnpliktig är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, för

sin utbildning tjänstgöra under sammanlagt

trehundrasextio dagar, däri

inberäknat tid för i vederbörlig ordning

anbefallda övningsuppehåll.

Där ej Konungen beträffande

värnpliktiga avsedda för handräck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

(Nuvarande lydelse.)

ningstjänst annat bestämmer, skall

tjänstgöringen fullgöras i följande

ordning:

a) av armén eller kustartilleriet

tilldelad värnpliktig:

med en första tjänstgöring om trehundrasextio

dagar före utgången av

andra året efter inskrivningsåret,

vilken tjänstgöring fullgöres i en

följd eller i två omgångar,

med två repetitionsövningar om

vardera trettio dagar, den första före

utgången av tredje året och den andra

före utgången av åttonde året efter

inskrivningsåret, samt

med en efterutbildningsövning om

trettio dagar före utgången av adertonde

året efter inskrivningsåret;

b) av flottan tilldelad värnpliktig:

antingen i en följd med början

under inskrivningsåret eller nästföljande

år

eller ock

med en första tjänstgöring om fyrahundratjugu

dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år, samt

med en efterutbildningsövning om

trettio dagar före utgången av adertonde

året efter inskrivningsåret;

ävensom

c) av flygvapnet tilldelad värnpliktig

:

med en första tjänstgöring om trehundrasextio

dagar, som tager sin

början under inskrivningsåret eller

nästföljande år,

med en repetitionsövning om sextio

dagar eller två repetitionsövning
-

(Föreslagen lydelse.)

ningstjänst annat bestämmer, skall

tjänstgöringen fullgöras i följande

ordning:

a) av armén eller kustartilleriet

tilldelad värnpliktig:

med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttio

dagar med början före

utgången av andra året efter inskrivningsåret,

vilken tjänstgöring fullgöres

i en följd eller i två omgångar,

samt

med tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar;

b) av flottan tilldelad värnpliktig

i en följd med början före utgången

av andra året efter inskrivningsåret;

ävensom

c) av flygvapnet tilldelad värnpliktig:
antingen

i en följd med början

före utgången av andra året efter

inskrivningsåret

eller

med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttio

dagar med början före

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Nuvarande lydelse.)

ar om vardera trettio dagar före utgången

av åttonde året efter inskrivningsåret

samt

med en efterutbildningsövning om

trettio dagar före utgången av adertonde

året efter inskrivningsåret.

B. Värnpliktig, som uttagits för

utbildning till officer eller underofficer

vid armén eller kustartilleriet

eller till underofficer vid flygvapnet,

är enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar skyldig att, utöver

den under A angivna tjänstgöringstiden,

efter första tjänstgöringens

avslutande fullgöra fortsatt

tjänstgöring, för utbildning till officer

under högst trehundrasextio dagar

och för utbildning till underofficer

under högst etthundraåttio dagar.

För värnpliktig, som ålagts fortsatt

tjänstgöring som nyss sagts, må

den tid, inom vilken under A föreskrivna

repetitionsövningar skola

fullgöras, undergå den förskjutning,

som av Konungen bestämmes.

C. Värnpliktig tilldelad marinen,

vilken vid navigationsskola avlagt

sjökaptens- eller styrmansexamen

eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen

av andra klass, är

skyldig att, utöver den under A angivna

tjänstgöringstiden, undergå

fortsatt utbildning under en tid av

elthundratjugu dagar, fördelad på

två repetitionsövningar om vardera

sextio dagar, vilka skola fullgöras

före utgången av adertonde året efter

inskrivningsåret.

(Föreslagen lydelse.)

utgången av andra året efter inskrivningsåret,

samt

med tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar.

B. Värnpliktig, som uttagits för

utbildning till officer eller underofficer

vid armén, kustartilleriet eller

flygvapnet, är enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar

skyldig att, utöver den under A angivna

tjänstgöringstiden, efter första

tjänstgöringens avslutande fullgöra

fortsatt tjänstgöring, för utbildning

till officer under högst trehundrasextio

dagar och för utbildning till

underofficer under högst etthundraåttio

dagar.

C. Värnpliktig tilldelad marinen,

vilken vid navigationsskola avlagt

sjökaptens- eller styrmansexamen

eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen

av andra klass, är

skyldig att, utöver den under A angivna

tjänstgöringstiden, i den ordning

Konungen bestämmer fullgöra

fortsatt tjänstgöring under en tid av

ctthundratjugu dagar.

Värnpliktig, vilken vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller

styrmansexamen och med godkännande

vitsord genomgått underofficersutbildning

vid flottan, må efter

frivilligt åtagande genomgå officers
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Nuvarande lydelse.)

D. För värnpliktig, —--be
stämmelser

gälla.

Beträffande värnpliktig som nu

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de närmare

bestämmelser Konungen meddelar

den under A angivna tjänstgöringen

om fyrahundrafemtio dagar

skall, med rätt i förekommande

fall till avbrott under viss tid för

studiernas eller yrkesutbildningens

fullföljande, fullgöras med dels soldat-

och befälsutbildning eller enbart

soldatutbildning, dels ock fackutbildning

och fack tjänstgöring.

Värnpliktig, beträffande vilken på

grund av studier sålunda förordnats,

må, där så anses påkallat för bibringande

och vidmakthållande av

för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter, åläggas att därutöver

fullgöra fortsatt tjänstgöring

under högst etthundraåttio dagar.

Den fortsatta tjänstgöringen skall

kunna i omgångar fördelas på hela

värnpliktstiden.

Har ej — — — prövar skäligt.

(Föreslagen lydelse.)

utbildning. Sådan värnpliktig är

skyldig att, utöver den i föregående

stycke angivna fortsatta tjänstgöringstiden,

undergå utbildning till

officer under nittio dagar.

D. För värnpliktig, —--be
stämmelser

gälla.

Beträffande värnpliktig som nu

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de närmare

bestämmelser Konungen meddelar

den under A angivna tjänstgöringen

om trehundrasextio dagar

skall, med rätt i förekommande fall

till avbrott under viss tid för studiernas

eller yrkesutbildningens fullföljande,

fullgöras med dels soldat-

och befälsutbildning eller enbart

soldatutbildning, dels ock fackutbildning

och fack tjänstgöring.

Värnpliktig, beträffande vilken på

grund av studier sålunda förordnats,

må, där så anses påkallat för bibringande

och vidmakthållande av

för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter, åläggas att därutöver

fullgöra fortsatt tjänstgöring

under högst etthundraåttio dagar.

Den fortsatta tjänstgöringen skall

kunna i omgångar fördelas på hela

värnpliktstiden.

Har ej--- -— prövar skäligt.

E. Värnpliktig tilldelad flottan,

vilken utbildas till radiotelegrafist

och därvid erhåller civilt radiocertifikat

av första eller andra klass, är

skyldig att, utöver den under A angivna

tjänstgöringstiden och i omedelbar

anslutning till denna, fullgöra

fortsatt tjänstgöring under högst

nittio dagar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Nuvarande lydelse.)

E. Repetitionsövning må----

31 augusti.

2. Beredskapsövning.

Därest Konungen med hänsyn till

krigsberedskapen så prövar nödigt,

må annan värnpliktig ån som under

1 mom. D omförmåles kunna åläggas

att, utöver i 1 mom. avsedd tjänstgöring,

i den ordning Konungen bestämmer

fullgöra en eller flera beredskapsövningar

om sammanlagt

högst etthundraåttio dagar. Skyldigheten

att fullgöra beredskapsövning

upphör dock, sedan ett och ett halvt

år förflutit efter avslutandet av första

tjänstgöring (tjänstgöring i en följd)

eller i förekommande fall fortsatt

tjänstgöring enligt 1 mom. B.

Infaller beredskapsövning under

tid, då repetitionsövning eljest skolat

fullgöras, skall repetitionsövningen

anses vara till motsvarande del

fullgjord genom beredskapsövningen.

3. Särskilda bestämmelser.

A. Därest, på — — — han inkallats.

B. Där sådant — — —- smittas

spridande.

C. Varder fartyg, — — —- äga

rum.

D. Har värnpliktig under i 1 mom.

föreskriven tjänstgöring blivit fälld

till straff för rymning eller för olovligt

undanhållande av minst ett dygns

varaktighet, eller har hans tjänstgöring

avbrutits för verkställighet av

straffarbete, omedelbart ådömt fängelsestraff,

ungdomsfängelse, tvångsuppfostran,

tvångsarbete, förvaring

(Föreslagen lydelse.)

F. Repetitionsövning må---

31 augusti.

2. Beredskapsövning.

Därest Konungen med hänsyn till

krigsberedskapen så prövar nödigt,

må värnpliktig kunna åläggas att,

utöver i 1 mom. avsedd tjänstgöring,

i den ordning Konungen bestämmer

fullgöra en eller flera beredskapsövningar

om sammanlagt högst etthundraåttio

dagar.

Infaller beredskapsövning under

tid, då repetitionsövning eljest skolat

fullgöras, skall repetitionsövningen

anses vara till motsvarande del

fullgjord genom beredskapsövningen.

3. Särskilda bestämmelser.

A. Därest, på — — — han inkallats.

B. Där sådant — — — smittas

spridande.

C. Varder fartyg, — — — äga

rum.

D. Har värnpliktig under i 1 mom.

föreskriven tjänstgöring blivit fälld

till straff för rymning eller för undanhållande

av minst ett dygns varaktighet,

eller har hans tjänstgöring

avbrutits för verkställighet av straffarbete,

omedelbart ådömt fängelsestraff,

ungdomsfängelse, tvångsarbete,

förvaring eller internering, skall

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Nuvarande lydelse.)

eller internering, skall den tid, under

vilken han varit rymd eller olovligen

undanhållit sig eller hans tjänstgöring

sålunda varit avbruten, ej tillgodoräknas

honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda

fall annorledes förordnar. I

vad mån den värnpliktige må tillgodoräkna

sig fullgjord del av

tjänstgöringen samt i vilken ordning

han skall fullgöra återstående

tjänstgöringsskyldighet, bestämmer

Konungen.

E. Konungen förordnar — — —

varit orsak.

F. Beträffande värnpliktiga — -—

— särskilt stadgat.

29 §.

1. Anstånd till---eller olä
genheter.

Fortfar anledning till anstånd med

tjänstgöringen, må förlängt anstånd,

varje gång för ett år, beviljas den

värnpliktige; dock att tjänstgöringen

skall taga sin början senast det år

under vilket han fyller tjugufyra år.

2. Värnpliktig, för vilken, sedan

han påbörjat första tjänstgöring

(Föreslagen lydelse.)

den tid, under vilken han varit rymd

eller undanhållit sig eller hans tjänstgöring

sålunda varit avbruten, ej tillgodoräknas

honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda

fall annorledes förordnar. Vad nu

sagts skall även gälla tid, under vilken

värnpliktig varit frånvarande

från tjänstgöringen för avtjänande

av arrest, i den mån tiden överstiger

tjugu dagar då fråga är om första

tjänstgöring eller annan tjänstgöring

i följd om mer än tvåhundra dagar

eller, beträffande kortare tjänstgöring,

en tiondel av det antal dagar

tjänstgöringen omfattar.

1 vilken ordning den värnpliktige

skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet

samt i vad mån därvid

må tillgodoräknas honom föregående

tjänstgöringstid, bestämmer

Konungen.

E. Konungen förordnar---

varit orsak.

F. Beträffande värnpliktiga--

— särskilt stadgat.

29 §.

1. Anstånd till — — — eller olägenheter.

Fortfar anledning till anstånd med

tjänstgöringen, må förlängt anstånd,

varje gång för ett år, beviljas den

värnpliktige. T jänstgöringen skall

dock taga sin början senast det år

under vilket den värnpliktige fyller

tjugufyra år, där ej Konungen finner

synnerliga skäl föranleda längre anstånd.

2. Värnpliktig, för vilken, sedan

han påbörjat första tjänstgöring

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

(Nuvarande lydelse.)

(tjänstgöring i en följd), i anledning

av dödsfall eller annan av honom

oberoende händelse uppkommer sådant

skäl för anstånd, som avses i

1 mom. c) eller d), må i den ordning

Konungen bestämmer medgivas anstånd

med återstoden av tjänstgöringen.

Sådant anstånd, som beviljas

för ett år i sänder, må ej medgivas

för längre tid än sammanlagt fyra år.

Huruvida och —--erforder
liga

bestämmelser.

(Föreslagen lydelse.)

(tjänstgöring i en följd), i anledning

av dödsfall eller annan av honom

oberoende händelse uppkommer sådant

skäl för anstånd, som avses i

1 mom. c) eller d), må i den ordning

Konungen bestämmer medgivas anstånd

med återstoden av tjänstgöringen.

Sådant anstånd, som beviljas

för ett år i sänder, må ej medgivas

för längre tid än sammanlagt fyra

år, dår ej Konungen finner synnerliga

skål föranleda längre anstånd.

Huruvida och —--erforder
liga

bestämmelser.

Där ej annat framgår av det följande träder denna lag i kraft den 1 juli

1950, då förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga ävensom förordningen

den 10 juni 1949 (nr 307) med provisoriska bestämmelser angående

beredskapsövning skola upphöra att gälla.

I fråga om utbildningstidens längd skola beträffande de värnpliktiga som

påbörjat första tjänstgöring (motsvarande) före den 1 april 1948 äldre bestämmelser

gälla. Nämnda värnpliktiga äro skyldiga fullgöra repetitionsövningar

i den ordning denna lag stadgar. Dylik skyldighet föreligger även

i fall då tidsfrist som enligt äldre bestämmelser är föreskriven för fullgörande

av repetitions- och efterutbildningsövning blivit överskriden.

Beträffande uttagning för underofficersutbildning av värnpliktiga vilka

inryckt eller komma att inrycka till första tjänstgöring (motsvarande)

under år 1950 så ock beträffande uttagning för officersutbildning av värnpliktiga

vilka undergått eller komma att undergå underofficersutbildning

under samma år skola de äldre bestämmelserna i värnpliktslagen äga tilllämpning.

I fråga om värnpliktstjänstgöring som tagit sin början före lagens ikraftträdande

skall den äldre lydelsen av 27 § 3 mom. D äga tillämpning.

I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts tre motioner,

nämligen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

inom första kammaren

nr 512 av herrar Söderquist och Björck, samt

inom andra kammaren

nr 607 av herr Wedén m. fl. och

nr 608 av herrar Ståhl och Wedén.

Före propositionens avlämnande ha vid innevarande års riksdag väckts

likalydande motionerna nr 194 i första kammaren av herr Andrén m. fl.

och nr 244 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

Motionerna ha hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet

i samband med förevarande proposition.

I likalydande motionerna 1:512 och 11:607 behandlas frågan om uttagning

av värnpliktiga till underofficersutbildning. Motionen II: 608 avser

frågan, huruvida nu tillämpade utbildningstider för värnpliktiga böra överföras

från den gällande provisoriska förordningen till värnpliktslagen. Likalydande

motionerna 1:194 och 11:244 avse utbildningstiden för gruppchefer.

För de i motionerna gjorda hemställandena m. in. redogöres i det

följande i samband med behandlingen av de delar av propositionen, som

motionerna avse.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga om de skäl, vilka motionärerna åberopat

till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej

lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I samband med en definitiv övergång till inskrivning av värnpliktiga

under hösten och påbörjande av tjänstgöringen för flertalet värnpliktiga

det år de fylla 20 år föreslås, att svensk man skall vara värnpliktig från

och med det kalenderår under vilket han fyller 19 år.

De nu för olika kategorier värnpliktiga genom särskild förordning tills

vidare fastställda obligatoriska tjänstgöringstiderna föreslås skola inskrivas

i värnpliktslagen. En på frivilligt åtagande grundad förlängning av tjänstgöringstiden

med 3 månader föreslås för vissa flottan tilldelade värnpliktiga.

Utbildningstiden för gruppchefer föreslås t. v. skola bibehållas vid

9 månaders första tjänstgöring.

Arméns repetitionsövningar föreslås skola anordnas i krigsförband. I

samband härmed föreslås, att vissa i värnpliktslagen angivna tidsfrister

för övningarnas fullgörande skola slopas. Repetitionsövningar föreslås skola

kunna fullgöras av flygvapnet tilldelade befälsvärnpliktiga, som utbildas

i luftbevakningstjänst. Tidsspärren för fullgörande av beredskapsövning

föreslås skola slopas.

Uttagning för utbildning till värnpliktigt befäl (gruppchefer vid armén

och kustartilleriet, underofficerare vid armén, kustartilleriet och flygvap
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

net) föreslås skola äga rum vid inskrivningsförrättningarna. I samband

härmed föreslås, att uttagning till officersutbildning skall ske på frivillighetens

grund.

Vid flottan föreslås en ny utbildningslinje för utbildning till värnpliktig

underofficer.

I fråga om vissa värnpliktiga, uttagna i specialtjänst, förordas viss ändrad

utbildningsgång.

Vissa ändringar beträffande inskrivningsförfarandet föreslås i fråga om

vid sjömanshus inskrivna.

Vissa ändringar föreslås beträffande premier för genomgången befälsutbildning

vid marinen.

Härjämte anmälas vissa frågor om inpassningen under året av värnpliktstjänstgöringen,

om skördeuppehåll, om tillgodoseendet av behovet av

ekonomivärnpliktiga och om avräkningen av arreststraff.

I propositionen förordas vidtagande av de ändringar i värnpliktslagen

som betingas av i det föregående angivna förslag.

Inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbildningens

påbörjande nästa kalenderår.

Efter förslag av värnpliktskommittén förelädes 1949 års riksdag (proposition

nr 194) förslag om inskrivning av de värnpliktiga det år de fylla

19 år och om värnpliktsutbildningens påbörjande för huvuddelen av de

värnpliktiga nästfoljande år. Ett successivt genomförande av det nya systemet

från och med år 1950 förordades, därvid det borde få ankomma på

Kungl. Maj :t att närmare bestämma om den takt, i vilken övergången till

tidigare tjänstgöring borde äga rum. Riksdagen (skrivelse nr 371) biföll

förslaget. I enlighet härmed meddelades bestämmelser om särskilda inskrivningsförrättningar

under hösten 1949 med dem, som enligt värnpliktslagen

skolat inskrivas såsom värnpliktiga under våren 1950 (SFS 1949: 308

och 309).

Departementschefen.

Principbeslutet om en ändring från och med år 1950 till inryckning för

huvuddelen av de värnpliktiga det år de fylla 20 år innebär, att under en

övergångsperiod värnpliktiga ur två åldersklasser samtidigt fullgöra tjänstgöring.

I samband med övergången till det nya systemet erfordrades under

år 1949 inskrivningsförrättningar i två omgångar, nämligen en på våren

med dem som under 1949 fyllde 20 år och en på hösten med dem som

under året fyllde 19 år och som enligt tidigare ordning skolat inskrivas

först våren 1950. Principbeslutet förutsatte, att inskrivningsförrättningarna

i framtiden skulle förläggas till hösten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

I förordningen om särskilda inskrivningsförrättningar under hösten 1949

utsädes, att vad i värnpliktslagen stadgades om värnpliktig skulle äga motsvarande

tillämpning beträffande den, som, utan att hava uppnått värnpliktsåldern,

skulle inskrivas vid förrättningarna i fråga. Denna konstruktion

erfordrades, enär värnpliktslagen utformats med utgångspunkt från

att tidpunkten för inträdet i värnpliktsåldern — det kalenderår, varunder

vederbörande fyllde 20 år — och inskrivningsåret sammanfalla.

Jag förordar nu, att i värnpliktslagen vidtagas de ändringar som betingas

av 1949 års principbeslut. I enlighet härmed bör i 1 § utsägas, att svensk

man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket han fyller

19 år (nu 20 år), och i 14 § 1 mom., att värnpliktig är skyldig att personligen

inställa sig vid inskrivningsförrättning det år han fyller 19 år (nu

20 år). I samband härmed bör även 15 § 1 stycket ändras så att yngling

må inskrivas det år han fyller 17 år (nu 18 år). I lagen finnes icke utsagt

när under året inskrivningsförrättning skall ske. Någon ändring härutinnan

ifrågasätter jag icke.

Skördeuppehåll.

I propositionen nr 207 till 1948 års riksdag förordades, att i avbidan på

ytterligare överväganden skulle under år 1948 inläggas ett uppehåll i utbildningen

om 14 dagar under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt.

Uppehållet, som skulle gälla för arméns värnpliktiga, utom de till

grupp K hänförda, skulle icke inräknas i utbildningstiden, men de värnpliktiga

skulle under uppehållet äga åtnjuta ekonomiska förmåner enligt

samma bestämmelser som under tjänstgöring. Motionsvis (I: 360 och

II: 533) hemställdes, att i enlighet med 1945 års försvar skommittés förslag

skulle från och med år 1949 ett övningsuppehåll på två månader göras.

Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (skrivelse nr 376).

Frågan om skördeuppehåll underställdes även 1949 års riksdag (proposition

nr 194). Kungl. Maj :t förordade därvid på förslag av värnpliktskommittén,

att skördeuppehållet skulle bestämmas till 14 dagar. Riksdagen

(skrivelse nr 371) anslöt sig, med avslag å motioner om skördeuppehåll av

3 veckors varaktighet, till Kungl. Maj :ts förslag.

Departementschefen.

Jag avser i det följande att tillstyrka värnpliktskommitténs förslag i

fråga om inpassningen av första tjänstgöringen för huvuddelen av arméns

värnpliktiga. Jag räknar därvid med, att skördeuppehåll skall liksom hittills

inläggas under sommarhalvåret. Till frågan om skördeuppehållets

längd återkommer jag senare. Jag ifrågasätter icke någon ändring i de

principer i övrigt, som lågo till grund för 1949 års riksdags beslut i ämnet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

15

Utbildningstidens längd (utom för gruppchefer).

Departementschefen.

1945 års för svar skommitté förordade beträffande huvuddelen av de värnpliktiga

en utbildningstid av tillhopa 11 månader.

Vid försvarsfrågans behandling vid 1948 års riksdag träffades icke något

slutligt avgörande beträffande utbildningstidens längd. Vid anmälan

av frågan (propositionen 207) framhöll jag, att av olika skäl något definitivt

förslag i ämnet icke kunde föreläggas riksdagen. Jag ansåg mig emellertid

böra förorda en provisorisk begränsning av utbildningstidens längd

till 12 månader för huvuddelen av de värnpliktiga. Samtidigt framhöll jag,

att vissa närliggande frågor av betydelse — exempelvis frågorna om utbildningen

av befäl och specialister och om anordnandet av repetitionsövningar

— icke för det dåvarande kunde slutligt bedömas. Med hänsyn därtill ansåg

jag mig icke böra föreslå, att värnpliktslagen ändrades utan ansåg

erforderliga bestämmelser böra utfärdas i en särskild förordning. Riksdagen

biföll förslaget (skrivelse 376).

1949 års riksdagsbeslut innebar icke någon principiell ändring av 1948

års beslut.

Flertalet av de spörsmål, som vid anmälan av propositionen 1948: 207

ansågos tarva ytterligare utredning, ha upptagits till behandling i värnpliktskommitténs

slutbetänkande. De förslag kommittén därvid framlagt

äro emellertid uppgjorda med utgångspunkt i en oförändrad utbildningstid

för huvuddelen av de värnpliktiga av 12 månader. Beträffande värnpliktiga,

uttagna för utbildning till underofficer eller officer eller beträffande

värnpliktiga i specialtjänst föreslås med denna utgångspunkt icke någon

ändring i nu tillämpade obligatoriska utbildningstider. Beträffande gruppcheferna

har kommittén föreslagit en förlängning av utbildningstiden med

2 månader.

För egen del ifrågasätter jag i avvaktan på ytterligare erfarenheter beträffande

utbildningsresultatet inom ramen för nuvarande utbildningstid

icke någon ändring av denna för huvuddelen av de värnpliktiga. I det följande

kommer jag att förorda, att även gruppchefsutbildningen tills vidare

bibehålies vid 9 månader. Icke heller i övrigt kommer jag att förorda någon

ändring beträffande den obligatoriska utbildningstidens sammanlagda längd

för olika värnpliktiga.

Nu gällande bestämmelser beträffande utbildningstidens längd ha såsom

varande av provisorisk natur meddelats i särskild förordning vid sidan av

värnpliktslagen. Denna förordning gäller emellertid tills vidare.

Då jag nu i flera andra avseenden föreslår ändringar i värnpliktslagen

får jag, för att bringa önskvärd överskådlighet åt bestämmelserna, samtidigt

förorda att de nu tillämpade utbildningstiderna överföras från den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

provisoriska förordningen och inskrivas i själva lagen. Jag vill emellertid

understryka, att jag härmed icke avser att definitiv ställning nu skall tagas

till frågorna om utbildningstidens längd. Jag räknar nämligen med att

dessa frågor komma att ånyo underställas riksdagen, sedan 1949 års försvarsutredning

avgivit sitt betänkande.

Motionen II: 608.

I motionen har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 avslå Kungl. Maj:ts förslag till

ändrad lydelse av 27 § värnpliktslagen.»

Till stöd för detta yrkande ha motionärerna åberopat departementschefens

ovan omförmälda uttalande, att avsikten icke vore att nu taga definitiv

ställning till frågorna om utbildningstidens längd. Motionärerna ha därefter

anfört följande:

Statsrådet ger här den bästa önskvärda motivering för att nu gällande

provisoriska bestämmelser icke böra inskrivas i lagen. Systemet med en

särskild förordning har ju varit i bruk under en följd av år utan påtagligt

menliga inverkningar. Eftersom dessa gamla bestämmelser äro föremål för

1949 års försvarsutrednings prövning, synes det vara mera ändamålsenligt

att avvakta resultatet av denna prövning och till dess bibehålla det hittillsvarande

provisoriet, detta allra helst som nämnda utredning kan väntas bli

färdig under den närmaste framtiden.

Utbildningstiden för gruppchefer.

Gällande bestämmelser.

1941 års värnpliktslag ålägger icke dem som uttagas för utbildning till

gruppchefer en i förhållande till värnpliktiga i allmänhet förlängd tjänstgöringsskyldighet.

Första tjänstgöringen för blivande gruppchefer omfattar

således 12 månader.

1945 års försvarskommitté ifrågasatte icke någon förlängd tjänstgöring

för gruppcheferna. Kommittén räknade med en första tjänstgöring för

gruppchefer liksom för huvuddelen av de värnpliktiga av 9 månader inom

ramen av en sammanlagd utbildningstid av 11 månader.

I propositionen 207 till 1948 års riksdag anmäldes ett av arméchefen

framlagt förslag om förlängd tjänstgöring för gruppcheferna. Då frågan om

utbildning av befäl och specialister ansågs kräva ytterligare utredning

kunde förslaget icke tillstyrkas. Riksdagen beslöt (skrivelse 376) — med

avslag jämväl å en inom andra kammaren väckt motion om förlängning

av utbildningstiden för gruppchefer — att utbildningen för dessa tills

vidare skulle omfatta samma tid som för huvuddelen av de värnpliktiga.

Till 1949 års riksdag anmäldes (proposition nr 194) ett av värnpliktskommittén

(majoriteten) framställt förslag att — i avbidan på frågans

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46. 17

slutliga lösning utbildningstiden för gruppchefer vid armén, som hade

att fullgöra första tjänstgöring under utbildningsåret 1949/50, skulle provisoriskt

förlängas med 2 månader. Förslaget avstyrktes på i propositionen

narmare angivna skäl. Riksdagen (skrivelse 371) beslöt, med avslag å

motion om förlängd utbildningstid, i enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag.

V ärnpliktskommittén.

Värnpliktskommittén har i sitt slutbetänkande erinrat om att kommittén

redan tidigare agnat frågan en ingående prövning och att kommitténs

majoritet i början av år 1949 framlagt förslag till provisorisk reglering av

första tjänstgöringen för gruppcheferna. Kommitténs majoritet har, efter

förnyade överväganden beträffande frågan om gruppchefsutbildningens

ängd, på anförda skal funnit det vara nödvändigt att för gruppchefsutbildningen

vid armén och kustartilleriet anslås en utbildningstid, som med

minst 2 månader överstiger den för värnpliktiga i allmänhet fastställda.

Majoriteten har föreslagit, att gruppcheferna skola uttagas vid inskrivningsforrattmng

och inrycka till tjänstgöring 2 månader före åldersklassens

huvuddel. Två ledamöter av kommittén ha förordat oförändrad utbildningstid

for gruppcheferna i avbidan på resultatet av fortsatt försöksverksamhet

på området.

Den av kommitténs majoritet föreslagna förlängningen av utbildningstiden

för gruppcheferna har — bortsett från förslag om införande av särskilda

premier för den som genomgår förlängd utbildning — beräknats

medföra en kostnadsökning av 4,7 miljoner kronor per år.

Ytterligare utredning rörande utbildningstiden för gruppchefer.

De två ledamöter i värnpliktskommittén, vilka anmält avvikande mening,

ha ansett önskvärt, att en fortsatt försöksverksamhet bedrives rörande

möjligheterna att mom ramen för 9 månaders första tjänstgöring erhålla

en godtagbar gruppchefsutbildning, och att resultatet av en dylik försöksverksamhet

bor avvaktas, innan det definitivt slås fast, att nu gällande

utbildningstid är otillräcklig.

På grund av den splittring som präglade värnpliktskommitténs förslag

och med hansyn till den behandling, frågan om gruppchefsutbildningens

langd ronte vid 1949 års riksdag, ansåg departementschefen det nödvändigt

att företaga en ytterligare undersökning av frågan om gruppchefsutbildningcn.

Departementschefen uppdrog därför i oktober 1949 åt en av de

ledamöter i värnpliktskommittén, som anmält från majoriteten avvikande

mening i fråga om gruppchefsutbildningens längd, herr Lindholm, att inom

departementet verkställa dessa undersökningar. Uppdraget avsåg att ytterligare

utreda frågan om gruppchefsutbildningens längd, närmast med tanke

På möjligheten att åstadkomma större effektivitet vid utbildningen genom

alt bedriva denna avskild från övriga värnpliktiga för längre eller kortare

2 — Rihang till riksdagens protokoll 1950. 9 sand. 2 avd. Nr 46.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

tid. Därvid borde närmare upplysningar lämpligen inhämtas rörande de

senaste erfarenheterna beträffande pågående gruppchefsutbildning. Något

visst antal månader för gruppehefsutbildningens längd uppställdes icke

som ram för uppdraget.

I en den 10 februari 1950 dagteeknad skrivelse har Lindholm lämnat en

redogörelse för resultatet av dittills verkställda undersökningar ävensom en

översikt över behovet av ytterligare undersökningar och fortsatt försöksverksamhet

på ifrågavarande område. 1 skrivelsen har anförts bland annat

följande:

Majoriteten av värnpliktskommittén har förordat två månaders förlängning

av gruppchefsutbildningen med inryckning före de värnpliktiga i allmänhet

ävensom att uttagningen skall ske redan vid inskrivningen och icke

såsom nu är fallet under tjänstgöringen. Det har från vissa håll gjorts

"ällande, att riksdagen redan nu borde fatta beslut i anledning av detta

förslag. Därvidlag må erinras, att centrala värnpliktsbyrån strax före inskrivningarna

hösten 1949 utfärdat en skrivelse, vari det beträffande tjänstgöringen

framhölls att uttagning till förlängd tjänstgöringstid skulle grundas

på under tjänstgöringen ådagalagd lämplighet. Värnpliktsbyrån underströk

i anslutning härtill, att därest värnpliktiga, som inskrivits 1949 —

AV vilka ett fåtal inrycka 1950 och flertalet 1951 — och vid inskrivningen

antecknats som underbefälslämpliga komrae att inkallas till första tjänstgöring

två månader före de övriga och därigenom erhölle förlängd tjänstgöringstid,

detta skulle innebära ett såsom byrån betecknat »klart löftesbrott».

Beträffande den åldersklass, som inskrives hösten 19o0 ma framhållas,

att huvuddelen av densamma inrycker till tjänstgöring först 1952.

Till frågan om en eventuell övergång till den av värnpliktskommitténs

majoritet förordade förlängda utbildningstiden behöver ställning alltså icke

fattas vid innevarande års riksdag utan härmed kan utan olägenhet ansta

till 1951. Detta förutsätter dock, att inskrivningen av de värnpliktiga redan

1950 sker så, att en uttagning av gruppchefer kan göras i samband darmed.

Departementschefen.

Jag har tidigare i olika sammanhang givit uttryck åt den uppfattningen,

att en godtagbar gruppchefsutbildning bör kunna utan ettersättande av utbildningsmålen

bibringas de värnpliktiga vid armén och kustartilleriet

inom ramen för en första tjänstgöring av samma längd som tor huvuddelen

av de värnpliktiga, eller för närvarande 9 månader.

Värnpliktskommittén har nu i sitt slutbetänkande ånyo upptagit sitt

tidigare framförda förslag om förlängning med 2 månader av tiden för

gruppchefsutbildningen, därvid de blivande gruppcheferna avsåges skola

inrycka 2 månader före huvuddelen av de värnpliktiga. Detta förutsätter att

gruppchefer uttagas redan vid inskrivningsförrättningarna.

Jag är emellertid alltjämt icke beredd att nu förorda en dylik förlängning

av tjänstgöringstiden. Jag finner sålunda angeläget att den i det föregående

omnämnda utredningen inom försvarsdepartementet avslutas innan slutlig

ställning tages till detta spörsmål. Med hänsyn såväl till de betydande merkostnaderna

som till olägenheterna för arbetsmarknaden och den enskilde

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

synes mig nämligen ett beslut om förlängning av gruppchefsutbildningen

icke böra fattas med mindre en förlängning anses ofrånkomlig. Då, såsom

förut framhållits, en förlängning av gruppchefsutbildningen kan ifrågakomma

tidigast för de värnpliktiga som inskrivas hösten 1950 — flertalet

av dessa inrycka först 1952 — medför ett uppskov med avgörandet av denna

fråga till 1951 års riksdag icke någon tidsutdräkt i sak, om nämligen

beslut nu fattas om övergång till uttagning av gruppchefer redan

''id inskrivningsförrättningarna. I det följande avser jag att förorda dvlik

uttagning.

Jag förordar således, att första tjänstgöringen för gruppcheferna tills

vidare i avbidan på ytterligare utredning i ämnet bibehålies vid nuvarande

9 månader och att den sammanlagda utbildningstiden för dem således

fastställes till 12 månader.

Motionerna Is 194 och II: 244.

I motionerna har hemställts, »att riksdagen måtte bifalla de förslag beträffande

uttagning och utbildning av värnpliktigt underbefäl (gruppchefer),

som framförts av 1948 års värnpliktskommitté.»

Till stöd för denna hemställan ha motionärerna anfört bland annat

följande:

Sammanfattningsvis kan sägas, att kraven i fält på gruppcliefen snarare

ökat än minskat, om stridskrafterna skola kunna utnyttjas fullt effektivt.

Ju kortare utbildning huvuddelen av de värnpliktiga erhåller, desto större

krav måste ställas på befälet. Vår kvantitativa underlägsenhet gentemot en

stormakts personella resurser, vår kvalitativa underlägsenhet främst på

grund av den korta utbildning, som huvuddelen av krigsmaktens personal

erhåller, samt våra stridskrafters ringa styrka i förhållande till den yta,

som skall försvaras, nödvändiggöra att största möjliga effekt uttages för

att stridskrafterna skola kunna lösa dem åvilande uppgifter.

För att gruppcheferna över huvud taget skola kunna fullgöra dem vanligast

åliggande uppgifter kräves — trots att viss förenkling i stridstekniken

åvägabragts och även om gruppchefseleverna befrias från dem eljest åliggande

handräckning — en ökning av utbildningstiden. Av värnpliktskommitténs

utredning framgår, att en förlängning med 2 månader måste betecknas

som ett minimum.

Vi finna det angeläget, att riksdagen nu fattar beslut om en förbättringav

gruppchefsutbildningen i enlighet med vad värnpliktskommittén föreslagit.

Principbeslut härom medför icke ökade kostnader för det kommande

budgetaret i vidare man än att det beträffande inskrivningsförrättningarna

medför en merkostnad av omkring 140 000 kronor. Ett sådant beslut''giver

emellertid de militära myndigheterna möjlighet att i tid vidtaga erforderliga

förberedelser för det nya systemets genomförande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

Utbildningstidens fördelning på första tjänstgöring och efterföljande

utbildning.

Departementschefen.

Jag delar värnpliktskommitténs av myndigheterna biträdda uppfattning,

att den totala utbildningstiden om 12 månader för de värnpliktiga i allmänhet

bör i fråga om arméns och kustartilleriets värnpliktiga fördelas på en

första tjänstgöring om 9 månader och efterföljande utbildning under 3

månader. I det följande kommer jag att förorda, att repetitionsövningar

skola kunna fullgöras av flygvapnets befälsvärnpliktiga luftbevakningspersonal.

Beträffande flottan och flygvapnet i övrigt ifrågasätter jag icke nu någon

ändring. Jag är således icke beredd att i detta sammanhang taga ställning

till chefens för flygvapnet förslag om en förlängning av värnpliktsutbildningen

för flygvapnets värnpliktiga. Denna fråga liksom även frågan om

omskolning i samband med överförande av värnpliktiga från flottan och

flygvapnet till armén torde få upptagas i samband med de fortsatta överväganden

beträffande värnpliktsutbildningen, som enligt vad jag i det föregående

förutsatt bör komma till stånd.

Första tjänstgöringens inpassning under året.

Departementschefen.

Frågan om första tjänstgöringens inpassning under året för huvuddelen

av arméns värnpliktiga har tidigare varit föremål för statsmakternas överväganden,

senast vid 1948 års riksdag i samband med beslutet om den provisoriska

avkortningen av värnpliktstjänstgöringen. Efter ingående undersökningar

av olika alternativ har värnpliktskommittén stannat för att fororda

nuvarande ordning med inryckning omkring den 1 juni. Jag delar kommitténs

uppfattning, att detta alternativ bäst tillgodoser de militära kraven.

Då, såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit, alternativet med sommarinryckning

jämväl synes bäst tillgodose det totala näringslivets önskemål,

anser jag mig böra förorda detsamma. Jag förutsätter därvid i likhet med

värnpliktskommittén, att ett skördeuppehåll med en varaktighet liksom for

närvarande av 2 veckor inlägges under sommarhalvåret.

Kommitténs förslag i fråga om första tjänstgöringens inpassande vid vissa

specialtruppslag m. m. inom armén och vid kustartilleriet kan jag jämväl

biträda.

Repetitions- och efterutbildningsövningar.

Departementschefen.

Det förslag om övergång vid armén till anordnande av repetitionsövningar

i krigsförband, som värnpliktskommittén framlagt, anser jag ur

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande nr iö.

militär synpunkt innebära avsevärda fördelar i förhållande till nuvarande

system med inkallelser till repetitionsövningar åldersklassvis. Mot utformningen

av systemet har i remissyttrandena icke framförts någon principiell

erinran. Jag tillstyrker, att det av kommittén förordade systemet

för repetitionsövningarnas anordnande tillämpas från och med hösten 1950.

Vederbörliga för budgetåret 1950/51 äskade anslag äro, såsom framgår av

vad jag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsäskandena

under fjärde huvudtiteln, beräknade med utgångspunkt från att en

övergång till det nya systemet skall ske under hösten 1950.

Beträffande tidpunkten för anordnandet av repetitionsövningar i krigslörband

vid armén delar jag värnpliktskommitténs uppfattning att dessa

övningar normalt böra i vad avser fältförbanden och de rörliga lokalförsvarsförbanden

förläggas till månaderna september—oktober, eventuellt

med uppdelning i omgångar, men att, i syfte att tillgodose kravet på vinterutbildning,

övningarna vissa år böra förläggas till månaderna februari—

mars. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att för varje år närmare bestämma

tids- och omgångsindelningen för övningarna; jag förutsätter att

vederbörlig hänsyn därvid tages till förhållandena å arbetsmarknaden, särskilt

inom jordbruket och skogsbruket.

Vad värnpliktskommittén förordat i fråga om repetitionsövningarna för

de fasta lokalförsvarsförbanden ha med de av kommittén angivna förutsättningarna

i princip icke föranlett till erinran från min sida.

Chefen för armén har föreslagit, att det värnpliktiga befälet skall inkallas

till repetitionsövning 3—4 dagar före huvuddelen av de värnpliktiga och

att den totala tjänstgöringstiden för dessa befälsvärnpliktiga skall utsträckas

med 10 dagar. Jag är för närvarande icke beredd tillstyrka detta förslag.

Enligt nuvarande bestämmelser i värnpliktslagen gälla vissa tidsspärrar,

inom vilka repetitions- och efterutbildningsövningar skola fullgöras. Det

torde i enlighet med kommitténs förslag vara nödvändigt att avlägsna dessa

tidsspärrar i samband med övergången till systemet med repetitionsövningar

i krigsförband. Terminologien repetitionsövningar — efterutbildningsövningar

torde i samband härmed såsom icke längre adekvat böra övergivas;

samtliga övningar böra betecknas såsom repetitionsövningar.

I olika sammanhang (jfr proposition 1949: 194) har för riksdagen anmälts,

att repetitions- och efterutbildningsövningar under senare år bedrivits

i allenast begränsad omfattning och att de värnpliktiga i samband

därmed meddelats generellt anstånd med repetitions- eller efterutbildningsövning

för så lång tid, alt de i värnpliktslagen fastställda tidsfristerna överskridits.

Vid anståndens meddelande förutsattes, att hinder icke skulle möta

att i sinom tid inkalla vederbörande till föreskrivna övningar. Riksdagens

vederbörande utskott (sammansatta stats- och andra lagutskott vid 1949

års riksdag) har ansett, att, därest ifrågavarande kategorier värnpliktiga

skulle fullgöra övningar, oaktat i värnpliktslagen fastställda tidsfrister utgått,

tjänstgöringsskyldigheten borde regleras i värnpliktslagen eller i sär
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

skild förordning. Jag föreslår att nu gällande tidsspärrar uteslutas ur varnpliktslagen

och att de värnpliktiga som erhållit generellt anstånd liksom

ock värnpliktiga ur åldersklass 1946, vilka haft att före utgången av år 1949

fullgöra första repetitionsövning, men icke inkallats till dylik övning, skola

i sinom tid inkallas till repetitionsövning i krigsförband.

Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att värnpliktsutbildningen

vid flottan och flygvapnet är så speciell, att repetitionsövningar i krigsförband

saknar aktualitet. Jag ifrågasätter icke heller att övningar i krigsförband

skola anordnas vid kustartilleriet. Jag förordar emellertid, att, i

enlighet med värnpliktskommitténs förslag, de tidsspärrar, som för närvarande

gälla för fullgörandet av repetitionsövningar vid övriga försvarsgrenar,

av praktiska skäl borttagas samtidigt med motsvarande tidsspärrar

för arméns värnpliktiga.

Beredskapsövning.

Departementschefen.

Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att de förband som inkallas

till beredskapsövning (beredskapsförband) i princip böra vara i möjligaste

mån så organiserade, utrustade och utbildade, att de kunna betraktas

såsom fullt fältdugliga. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att

beredslcapsförbanden skola vara krigsförband, vilken anordning bör galla

för samtliga försvarsgrenar. Härav följer emellertid, att möjlighet måste

föreligga att till beredskapsövning inkalla värnpliktiga ur samtliga åldersklasser

och kategorier. Jag förordar därför, att värnpliktslagen ändras i

enlighet härmed. Jag förutsätter emellertid i likhet med värnpliktskommittén,

att i första hand värnpliktiga ur fältförbanden skola ifrågakomma för

inkallelser.

I samband med att tidsspärren häves kan en återgång ske till värnpliktslagens

ursprungliga bestämmelse att den sammanlagda tid, under vilken

värnpliktig skall vara skyldig fullgöra beredskapsövning, skall utgöra 6

månader.

Uttagning av värnpliktiga till befalsutbildning.

Departementschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att värnpliktskommittén funnit

allvarliga olägenheter vara förenade med den nuvarande tvangsvisa uttagningen

till befälsutbildning först sedan relativt lång tid förflutit efter inryckning

till värnpliktstjänstgöring. Speciellt den i samband med dylik

uttagning förekommande »maskningen» i syfte att undgå förlängd tjänstgöring

anses ha menligt inverkat på utbildningsresultaten och försvårat

en rättvis uttagning. Än större betydelse måste enligt kommitténs mening

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

maskningsproblemet tillmätas därest, såsom kommittén föreslagit, de värnpliktiga

gruppchef seleverna erhålla en i förhållande till flertalet värnpliktiga

förlängd utbildningstid.

Kommittén har därför undersökt andra tänkbara alternativ för uttagning

till befälsutbildning. Kommittén har därvid förordat, att ut tagning

'' erkställes redan i samband med inskrivningen av de värnpliktiga. Jag

delar i princip kommitténs uppfattning, att endast genom en uttagning i

samband med inskrivningsförrättningarna olägenheterna av maskningen

kunna helt undvikas. Det kan förväntas, att utbildningsresultatet blir bättre

och att större förutsättningar för ett friktionsfritt samarbete mellan befäl

och trupp komma att förefinnas. Alternativet medför även den fördelen

att den värnpliktige så tidigt som möjligt får veta längden av den tjänstgöring

han har att genomgå. En fördel är ock att inryckningen för gruppcheferna,

därest förlängd utbildningstid för dessa skulle komma att beslutas,

kan i tiden förläggas före inryckningen av värnpliktiga i allmänhet,

varigenom »kvarsittarmentalitet» kan undvikas för denna kategori.

Mot systemet med uttagning vid inskrivningen ha riktats erinringar i

huvudsakligen två hänseenden. Således ha framhållits svårigheterna att

hinna med uttagning till befäl utan att inskrivningsförrättningarna skola

behöva draga ut alltför lång tid ävensom bristen på för ändamålet lämpad

personal. \ idare har framhållits, att de urvalsmetoder — inskrivningsprov

av utökad omfattning och exploration — som utredningen föreslagit för

uttagningen, i och för sig icke kunna anses giva tillförlitliga resultat, särskilt

som det kunde förväntas att de värnpliktiga även vid proven komine

att »maska».

Med dessa utgångspunkter har överbefälhavaren föreslagit, att vid inskrivningsförrättningarna

endast skall verkställas en preliminär, på inskrivningsprov

och uppgifter om examina etc. grundad uttagning, under

det att den definitiva uttagningen skulle verkställas först efter 1—2 månaders

tjänstgöring och grundas jämväl på befälets omdöme rörande vederbörandes

lämplighet och på resultatet av under tjänstgöringen företagen

exploration.

Det av överbefälhavaren förordade systemet skulle erbjuda den fördelen,

att genom det ordinarie utbildningsbefälets medverkan vid uttagningen

säkrare hållpunkter skulle kunna vinnas rörande vederbörandes förutsättningar

att utöva befäl. Å andra sidan kommer man vid detta alternativ

icke ifrån maskningen under tjänstgöringen. Värnpliktskommittén, som

diskuterat ett alternativ med uttagning kort efter inryckningen, bär såsom

en nackdel framhållit, att befälet på den till förfogande stående korta tiden

icke skulle få samma möjligheter att åstadkomma ett riktigt uttagningsresultat

som vid en uttagning senare under tjänstgöringen, och att svårigheterna

alt bedöma de värnpliktiga vore mycket stora i början av tjänstgöringen.

Härtill kan ytterligare framhållas, att systemet icke är lillämp
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 46‘.

ligt, därest gruppcheferna skola inkallas före övriga värnpliktiga, att fördelningen

av de värnpliktiga befälseleverna mellan olika förband kan ske

jämnare om uttagningen verkställes vid inskrivningarna, att synpunkten

att den värnpliktige så tidigt som möjligt bör få kännedom om sina tjänstgöringsförhållanden

icke tillgodoses enligt överbefälhavarens alternativ och

att behovet av exploratörer sannolikt blir större enligt detta alternativ.

Invändningarna mot att använda inskrivningsproven och explorationsförfarandet

i urvalssyfte gälla uppenbarligen även det av överbefälhavaren

förordade systemet. Jag finner icke detsamma vara förenat med sådana

fördelar, att det bör givas företräde framför kommitténs förslag.

Arméchefens förslag skiljer sig från kommitténs i princip endast därigenom

att arméchefen förordar exploration med samtliga till grupp K

hänförliga i syfte att avskilja de för befälsutbildning icke lämpliga. I remissyttrandena

har något ytterligare alternativ icke skisserats.

Enligt min mening synes det vara svårt att fälla något bestämt omdöme

om tillförlitligheten av de urvalsmetoder, som kommittén förordat, innan

praktiska erfarenheter av desamma vunnits. Jag vill här endast erinra om

att erfarenheterna från nuvarande inskrivningsprov givit vid handen att

de på grundval av desamma gjorda omdömena om de värnpliktigas lämplighet

för befälsutbildning slagit rätt till omkring 90 procent.

Ehuru väl medveten om att vissa svårigheter komma att uppstå, i varje

fall till en början, vid realiserandet av värnpliktskommitténs förslag, finner

jag mig böra förorda att detsamma nu prövas.

Emellertid anser jag mig i likhet med en del av de hörda myndigheterna

böra förorda vissa jämkningar i kommitténs förslag. Såsom arméchefen

framhållit har erfarenheten givit vid handen att en del av de värnpliktiga

ur gruppen studenter och likställda -— uppskattningsvis 10 procent — icke

lämpa sig för underofficersutbildning. En uttagning av dessa skulle medföra

nackdelar såväl för utbildningen som för den enskilde. Jag kan således

icke dela kommitténs uppfattning att gruppen studenter och likställda

skall i sin helhet åläggas obligatorisk underofficersutbildning. Jag förordar

i stället att jämväl dessa värnpliktiga vid inskrivningen undergå inskrivningsprov

och exploration.

Möjlighet bör givetvis beredas de värnpliktiga att vid inskrivningsförrättning

frivilligt anmäla sig till befälsutbildning. Explorationsförfarandet bör

i regel icke behöva tillämpas beträffande dessa.

Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att explorationen bör utföras

av personal, som icke tillhör inskrivningsnämnd, och att för ändamålet

om möjligt bör anlitas fackpsykologer. Då emellertid för närvarande

tillgången på dylika psykologer är begränsad torde det bli nödvändigt att

åtminstone övergångsvis som exploratörer anlita för uppgiften lämpade

officerare. Jag vill understryka kommitténs uttalande, att endast sådana

officerare böra utväljas, som äga personliga kvalifikationer för uppgiften.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

Det torde vara nödvändigt att vid särskilda kurser bibringa dessa officerare

nödig utbildning och jag vill framhålla betydelsen av att denna utbildning

göres så grundlig som möjligt med avseende på de psykologiska

problemen.

Vad värnpliktskommittén föreslagit rörande den närmare utformningen

i övrigt av inskrivningsförrättningarna har för närvarande icke givit mig

anledning till erinran. Jag förutsätter emellertid att, därest under förberedelserna

till årets inskrivningsförrättningar eller på grundval av vid desamma

vunna erfarenheter det skulle visa sig ändamålsenligt att i ett eller

annat avseende modifiera förslagen, dylika ändringar vidtagas.

Jag delar icke värnpliktskommitténs uppfattning att inskrivningsnämnds

beslut om uttagning till befälsutbildning böra fattas endast på grundval av

den värnpliktiges sannolika lämplighet ur militär synpunkt. Enligt min

mening bör inskrivningsnämnd liksom hittills beakta sociala skäl, som

tala för att uttagning ej bör ske. Med hänsyn till önskvärdheten att erhålla

enhetlighet vid bedömandet av besvär förordar jag, att inskrivningsrådet

alltjämt blir besvärsinstans.

Värnpliktskommitténs förslag om uttagning vid inskrivningsförrättningarna

avser endast uttagning av underbefäl och underofficerare. Beträffande

uttagning till officersutbildning kan denna, såsom kommittén framhållit,

icke gärna ske redan vid inskrivningsförrättningarna. Vid en tvångsvis

uttagning av värnpliktiga till officersutbildning åter skulle maskningen

komma att fortleva. Jag tillstyrker på av kommittén anförda skäl, att uttagning

till officersutbildning tills vidare skall ske endast av värnpliktig,

som därtill frivilligt anmält sig. I det följande avser jag att förorda kommitténs

förslag att anordna jämväl en delad sommarlinje för arméns till

officersutbildning uttagna värnpliktiga i syfte att underlätta för studerande

att genomgå denna utbildning. I detta sammanhang vill jag även framhålla

önskvärdheten av att söka åstadkomma en samordning av tiden för

värnpliktstjänstgöringen och högskoleterminerna och av att en översyn kommer

till stånd av bestämmelserna om rätt för värnpliktiga att tillgodoräkna

värnpliktstjänstgöring vid tjänsteårs- och meritberäkning samt för inträde

vid högskolor och universitet m. m. Av det följande framgår, att jag för

närvarande icke kan tillstyrka en höjning av den nu för 6 månaders officersutbildning

utgående premien.

Skulle det framdeles visa sig att det för officerare förordade uttagningssystemet

icke kommer att tillföra krigsorganisationen erforderligt antal

värnpliktiga officerare, torde spörsmålet om officersuttagningen ånyo få

upptagas till prövning.

Systemet med tvångsvis uttagning vid inskrivningsförrättning bör givetvis

icke hindra alt under tjänstgöringens gång uttagning till underbefälsoch

underofficersutbildning, grundad på frivilligt åtagande, skall kunna

ske av därför lämpade värnpliktiga. Dylik uttagning bör kunna verkställas

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

av förbandschef inom ramen för det totala behovet av befäl inom de olika

kategorierna.

Det föreslagna systemet för uttagning av underbefäl och underofficerare

bör tillämpas från och med inskrivningsförrättningarna hösten 1950. En

del av de vid dessa förrättningar inskrivna inrycka till tjänstgöring under

år 1951. Detta år inrycka även flertalet värnpliktiga, som inskrevos hösten

1949. Dessa ha icke varit föremål för uttagning vid inskrivningsförrättningar.

Det torde icke vara lämpligt att samtidigt tillämpa två olika uttagningssystem.

Det torde således bli nödvändigt att beträffande de värnpliktiga

som inskrivits före år 1950 och som inrycka till första tjänstgöring (motsvarande)

först år 1951 eller senare avstå från tvångsvis uttagning till

befälsutbildning. I fråga om de övergångsbestämmelser som erfordras i

samband med övergången till det nya uttagningssystemet återkommer jag

i det följande.

Såsom värnpliktskommittén framhållit kommer övergången till det nya

uttagningssystemet att medföra vissa merkostnader, nämligen under budgetåret

1949/50 omkring 40 000 kronor för vissa utbildningskostnader för

exploratörer och provledare samt under följande budgetår omkring 140 000

kronor per budgetår för inskrivningsförrättningarna. Det är min avsikt

föreslå, att, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, å innevarande

budgetår belöpande kostnader skola få bestridas från det för budgetåret

å riksstaten uppförda förslagsanslaget till inskrivningskostnader.

I avbidan å erfarenheter rörande den verkliga belastningen å förenämnda

anslag efter övergången till det nya systemet torde det icke vara erforderligt

att för nästa budgetår omräkna detsamma.

Motionerna I: 512 och II: 607.

I motionerna har redogjorts bland annat för den kritik, som framkommit

mot den föreslagna utformningen av explorationsförfarandet. I anslutning

därtill har anförts:

Men problemet måste i detta läge gälla, hur man med hänsyn till de

rådande omständigheterna skall utforma uttagningssystemet, så att ett

så fullgott och rättvist urval som möjligt erhålles. För lösandet av detta

problem är det av departementschefen förordade uttagningssystemet icke

tillfredsställande. Vi skulle i detta sammanhang vilja inskjuta, att man vid

utformandet av uttagningssystemet inte borde fästa så avgörande vikt vid

explorationen som departementschefen synes göra. Med hänsyn till de personella

och organisatoriska svårigheterna och även kostnaderna kan den

sannolikt icke ge mera än vissa kompletterande data om vederbörandes personliga

förutsättningar och förhållanden av betydelse i detta sammanhang.

Det måste därför vara av ett givet värde att vid bedömningen av den värnpliktiges

förutsättningar som befäl förutom om resultaten av testning och

exploration även ha någon vetskap om hans s. k. militära beteendemönster.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande nr i<>.

Efter att ha berört den s. k. »maslcningsfaktorn» och påpekat, att den

senaste tidens erfarenheter tyda på att »maskningen» vore på retur, ha

motionärerna anfört:

Enligt vår mening har departementschefen tagit alltför stor hänsyn till

maskningsrisken, varigenom det av honom föreslagna uttagningssystemet

fått en utformning, vars ändamålsenlighet av skäl, som ovan refererats, kan

ifrågasättas. Vi anse det således icke lämpligt, att uttagningen vid inskrivningstillfället

göres definitiv. Denna första exploration, som med hänsyn till

bristen på utbildade psykologer tills vidare må utformas i huvudsak enligt

de i propositionen angivna linjerna, bör därför kompletteras med erfarenheterna

från den första tjänstgöringstiden. Med hänsyn till maskningsrisken

bör denna observationstid icke utsträckas längre än vad ur psykologiska

synpunkter kan anses som ett minimum. Härför torde en tid av två till fyra

veckor vara tillräcklig.

Vi förutsätta vidare, att protokollet från första explorationstillfället hålles

hemligt för dem som utföra den följande observationen. Vi vilja heller icke

utesluta möjligheten av att en mera omsorgsfull exploration vid observationstidens

slut bör utföras. Resultatet av den första explorationen kan då

jämföras med den senare prövningen. Endast i huvudsak samstämmiga

resultat böra härvid avgöra, huruvida vederbörande skall uttagas till underofficersutbildning

eller icke. Genom denna jämförelse bör även en erfarenhetsmässigt

grundad bedömning av tillförlitiighetsgraden av den första explorationen

möjliggöras.

Vi utgå från att det nya uttagningssystem, som nu avses träda i kraft,

tills vidare endast blir föremål för försöksverksamhet och att den definitiva

utformningen kommer att fastställas med ledning av de så vunna erfarenheterna.

Motionerna utmynna i en hemställan, att riksdagen med ändring av vad

som föreslagits i propositionen måtte för sin del besluta, att uttagningen

av värnpliktiga till underofficersutbildning måtte utformas i enlighet med

de i motionerna angivna riktlinjerna.

Utbildning av värnpliktigt befäl.

Departementschefen.

Till värnpliktskommitténs förslag i fråga om förlängning av utbildningstiden

för värnpliktiga gruppchefer vid armén och kustartilleriet har jag i

det föregående tagit ställning.

Jag tillstyrker kommitténs förslag att utbildningstiden för arméns värnpliktiga,

som uttagas till underofficersutbildning eller till officersutbildning

— bortsett från repetitionsövningarna — bibehålies vid (9 + 6 =) 15 månader

respektive (9 + 12 =0 21 månader.

Kommitténs förslag beträffande underofficersutbildningens inpassning

under året synes mig vara ägnat alt i möjligaste mån tillgodose den studerande

ungdomens krav.

Jag har i del föregående förordat, att uttagning av värnpliktiga till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

officersutbildning skall ske helt på frivillighetens väg. I syfte att göra det

lättare för studerande att genomgå frivillig officersutbildning vid armén

utan att denna utbildning skall behöva inkräkta på studierna har kommittén

föreslagit en ny utbildningslinje, s. k. delad sommarlinje. Jag tillstyrker

detta förslag. Den sammanlagda utbildningstiden för denna linje

torde i avbidan å erfarenheter böra beräknas till 6 månader.

De skäl värnpliktskommittén anfört för att vid flottan anordna nya utbildningslinjer

för underofficerare finner jag bärande. Jag förordar alltså,

att underofficersutbildning enligt kommitténs förslag anordnas med värnpliktiga,

som fullgjort värnpliktstjänstgöring vid flottan före examen vid

navigationsskola. Jag tillstyrker jämväl, att officersutbildning, efter frivilligt

åtagande, anordnas för sjökaptener och styrmän, som vid flottan

genomgått underofficersutbildning. Officerskursen torde i enlighet med värnpliktskommitténs

förslag böra omfatta en tid av 3 månader och den sammanlagda

tiden för värnpliktiga sjökaptener och styrmän, som genomgå

officersutbildning, fastställas till (16 + 3=) 19 månader.

I det följande avser jag förorda särskild premie om 1 000 kronor till

värnpliktig, som genomgår här avsedd kurs.

Värnpliktskommitténs förslag i fråga om utbildningen vid kustartilleriet

av underofficerare och officerare har icke föranlett erinran från min sida.

Vad slutligen angår flygvapnets utbildning av underofficerare och officerare

i luftbevakningstjänst finner jag ändamålsenligt att utbildningstiden,

ehuru av kommittén föreslagen till kortare tid än för arméns och kustartilleriets

motsvarande värnpliktiga, i avbidan å erfarenheter rörande det nya

utbildningssystemet fastställes till — bortsett från repetitionsövningar —

högst samma månadsantal, som för sistnämnda kategorier värnpliktiga,

d. v. s. (9 + 6 —) 15 respektive (9 + 12 =) 21 månader. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att inom angivna tidsramar besluta om utbildningens

utformning.

Vid utformandet av förslaget till ändring av 27 § 1 mom. A c) värnpliktslagen

har jag beaktat att enligt det nya utbildningssystemet repetitionsövningar

skola förekomma för befälsvärnpliktig luftbevakningspersonal.

En övergång till de föreslagna utbildningssystemen torde icke komma

att medföra merkostnader av sådan storleksordning att omräkning av vederbörande

anslag är erforderlig.

Uttagning och utbildning av värnpliktiga i special tjänst.

Departementschefen.

Värnpliktskommitténs förslag i fråga om uttagning och utbildning av

värnpliktiga i specialtjänst äro icke av den innebörd att därav föranledas

ändring i gällande värnpliktslag med däri provisoriskt beslutade ändringar.

Jag har därför icke ansett erforderligt att i det föregående lämna en ut
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

tömmande redogörelse för kommitténs ifrågavarande förslag. Det torde

ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter befogenhet, underlydande myndigheter,

att taga slutlig ställning till förslagen, därvid de i remissyttrandena

framförda synpunkterna beträffande utbildningsgången för de värnpliktiga

böra komma under omprövning. Jag vill emellertid i detta sammanhang

framhålla, att jag i allt väsentligt delar värnpliktskommitténs uppfattning

i dessa avseenden.

Några av de i ärendet hörda myndigheterna och organisationerna ha

föreslagit, att den totala tjänstgöringstiden för vissa kategorier specialister

måtte avkortas. Jag är icke beredd nu taga slutlig ställning till frågan

om en begränsning av den förlängda tjänstgöring som för närvarande må

avkrävas specialisterna men vill å andra sidan vitsorda angelägenheten av

att de värnpliktiga icke åläggas längre tjänstgöring än som betingas av

militära skäl. Jag avser att ägna denna fråga fortsatt uppmärksamhet.

Premier till vissa värnpliktiga.

Departementschefen.

Med hänsyn till att det statsfinansiella läget alltjämt kräver återhållsamhet

med statsutgifter finner jag det icke möjligt att nu taga upp premiefrågan

till omprövning i hela dess vidd. Vissa av värnpliktskommittén föreslagna

och av mig i det föregående tillstyrkta förändringar beträffande

tjänstgöringsförhållandena för vissa värnpliktiga påkalla emellertid uppmärksamhet

även i förevarande sammanhang.

Jag räknar icke med förlängd tjänstgöring för gruppchefer och saknar

därför anledning att föreslå premier för denna kategori värnpliktiga.

För specialisterna förutsättes ingen förlängning av tjänstgöringstiden i

förhållande till vad som nu gäller. Jag kan alltjämt icke tillstyrka, att

premiesystemet utvidgas till att omfatta dessa värnpliktskategorier.

övergången helt till uttagning till officersutbildning på frivillighetens

grund har närmast karaktären av ett försök. Erfarenheterna få visa, om

det blir möjligt att med detta system erhålla en rekrytering i tillräcklig

omfattning till värnpliktiga officerare. Det är sannolikt, att en högre premie

för denna utbildning skulle stimulera rekryteringen. Om en dylik åtgärd

skulle vara tillfyllest, kan dock icke med säkerhet avgöras nu. Det är

heller icke säkert, att den är nödvändig. Det är många faktorer som härvid

spela in —- försvarsintresset, förhållandena på arbetsmarknaden in. m. Det

är mig i varje fall icke möjligt att i nuvarande läge föreslå någon förhöjning

av premien för officersutbildningen.

Frågan om tjänstgöringstidens längd för värnpliktiga som uttagas till

utbildning till värnpliktiga underofficerare och officerare vid flygvapnet

bär jag förutsatt skola få avgöras av Kungl. Maj :t. Definitiv ställning till

frågan om huru stora premierna skola vara för dylik utbildning kan där
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

för heller icke tagas. Även i detta fall bör avgörandet få ankomma på

Kungl. Maj :t. Premierna för dylik utbildning böra få regleras inom ramen

för de nu för ändamålet bestämda beloppen, 1 000 respektive 2 000 kronor.

I det föregående har jag tillstyrkt förslaget att för värnpliktiga sjökaptener

och styrmän anordnas officersutbildning under 3 månader. Även för

denna tjänstgöring förutsättes frivillig anmälan av den värnpliktige. Det

torde vara nödvändigt att premier få utgå för denna tjänstgöring. Jag kan

dock tills vidare icke tillstyrka högre premie än 1 000 kronor för denna

tjänstgöring, d. v. s. hälften av vad som utgår för utbildning till värnpliktig

officer i övrigt för dubbelt så lång tjänstgöringstid. Det torde såsom kommittén

anfört vara nödvändigt att härvid också höja premien för värnpliktig

sjökapten eller likställd som genomgår resei''vofficerslinje A vid

flottan, då eljest risk förefinnes att denna utbildningslinje övergives såsom

mindre ekonomiskt lockande. Jag föreslår en pemie av 1 000 kronor även

för denna utbildning. I samma omfattning som gäller beträffande nu utgående

premier bör som villkor för denna nya premie gälla, att utbildningen

gcnomgåtts med godkännande vitsord.

Tillräckliga skäl synas mig icke föreligga att differentiera premien för

de olika kategorier värnpliktiga som fullgöra fortsatt tjänstgöring jämlikt

27 § 1 mom. C värnpliktslagen. Någon höjning av dessa premier kan jag

heller icke tillstyrka. Då tjänstgöringen i fråga numera förutsättes även

kunna fullgöras i en följd, bör premiebeloppet bestämmas till 300 kronor

med möjlighet dock att liksom nu fördela beloppet på tjänstgöringsomgångar,

då sådana ifrågakomma.

Jag kan för närvarande icke tillstyrka, att den premie om 300 kronor

som nu må utgå för officersutbildning under nämnda tjänstgöring jämlikt

27 § 1 mom. C värnpliktslagen i stället anknytes till den underofficersutbildning

som kan ifrågakomma under ifrågavarande tjänstgöring.

Nämnda premie bör således icke längre utgå.

Jag kan icke tillstyrka, att premien för värnpliktig sjövärnsman för

officersutbildning höjes.

De nya premier jag här föreslagit komma icke att påverka i statsverkspropositionen

äskade anslag till avlöningar m. m. till de värnpliktiga i sådan

grad att en omräkning av desamma är erforderlig.

Ekonomivärnpliktiga.

Värnpliktskommittén.

Kommittén har ansett, att det nuvarande systemet för ianspråktagande

av ekonomivärnpliktiga icke är rationellt, enär möjlighet saknas att på förhand

skapa sig en säker överblick över tillgången på värnpliktig handräck - ningspersonal. För att nå detta syfte föreslår kommittén en omläggning av

tjänstgöringstiden för vissa värnpliktiga, tillhörande grupp 4.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Andni lagutskottets utlåtande nr i6.

Enligt värnpliktskommitténs förslag skulle de värnpliktiga, som efter inryckningen

till tjänstgöring nedklassas till besiktningsgrupp 4, omedelbart

hemförlovas för att inkallas på nytt påföljande år och fullgöra sin tjänstgöring

eller vad av denna som kan återstå. Det skulle med detta system bli

möjligt att överblicka tillgången på ekonomivärnpliktiga redan på förhand,

då till de värnpliktiga av grupp 4, som efter inskrivningsförrättningarna

tilldelas ett förband, kan läggas det antal, som är disponibelt från ett tidigare

år. Systemet medför olägenheter för de värnpliktiga, som måste fullgöra

sin tjänstgöring i omgångar, men dessa olägenheter anser kommittén

icke vara större än att de böra tagas med hänsyn till de betydande fördelar

som systemet innebär.

Yttranden.

Här må endast återgivas det yttrande, som avgivits av Statens organisationsnämnd.

I likhet med kommittén anser organisationsnämnden, att det för en del

av de värnpliktiga, vilka under pågående utbildning nedklassas, otvivelaktigt

kan innebära vissa olägenheter att bliva hemförlovade. Nämnden har med

anledning därav ifrågasatt, om icke ett annat system skulle vara att föredraga.

Enligt ett dylikt system skulle redan vid inskrivningsförrättningarna

så stort antal värnpliktiga hänföras till besiktningsgrupp 4 att det väl

tillgodosåge minimibehovet av ekonomivärnpliktiga. Det återstående behovet,

som utgör skillnaden mellan maximi- och minimibehovet — av

nämnden angivet till 900 man — kunde tillgodoses med de värnpliktiga

som efter påbörjad tjänstgöring nedklassades till besiktningsgrupp 4.

Att redan vid inskrivningsförrättningarna till besiktningsgrupp 4 uttaga

ett större antal värnpliktiga än som nu regelmässigt vore fallet syntes enligt

nämndens mening kunna ske genom att till denna grupp hänfördes alla de

värnpliktiga, som nu med tveksamhet hänföras till grupp 3. Fördelen med

detta system skulle vara, att man undveke hemförlovning av de under

tjänstgöring nedklassade. Systemet hade emellertid, anför nämnden, även

olägenheter, i det att förbanden komme att under en kortare tid disponera

endast över minimibehovet av ekonomivärnpliktiga. Denna olägenhet mildrades

ju tidigare nedklassning komme till stånd. Under den tidsperiod, då

endast minimibehovet av ekonomivärnpliktiga disponerades, finge man

dessutom räkna med, att utbildningsvärnpliktiga måste tagas i anspråk

såsom dagkorpraler, enär detta behov icke tillgodosåges genom minimibehovet.

Departementschefen.

Del nu tillämpade systemet för ianspråktagande av de ekonomivärnpliktiga

är icke tillfredsställande. Förutom svårigheten att överblicka tillgången

på handräckningspersonal och att kunna planera arbetet inom ekonomi
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

tjänsten kunna framhållas de olägenheter som äro förenade med att civil

personal anställes för många gånger mycket korta anställningstider. Kritik

har också av denna anledning riktats mot systemet från arbetstagarhåll.

Frågan uppmärksammades i statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag (bil. 6, p. 34), där jag förutsatt särskilda åtgärder för att begränsa

behovet av att anställa civil personal såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga.

De olägenheter för de enskilda värnpliktiga och de kostnader som ett

genomförande av värnpliktskommitténs förslag skulle innebära synas mig

vara alltför stora för att jag skall kunna förorda, att detsamma genomföres.

Det av organisationsnämnden skisserade systemet synes mig böra övervägas.

Med detta system kan vinnas den överblick över tillgången på

ekonomivärnpliktiga som kommittén eftersträvat med sitt förslag. Det

bör också med ett dylikt system vara möjligt att se till att behovet av

ekonomivärnpliktiga blir fyllt genom värnpliktiga, som redan vid inskrivningsförrättningarna

avses för handräckningstjänst. Med det väsentligt

lägre minimibehov av dylika värnpliktiga som enligt nämndens beräkningar

nu föreligger torde en ökad uttagning av ekonomivärnpliktiga icke

behöva medföra någon begränsning av betydelse av den del av värnpliktsstyrkan

som uttages till vapenutbildning.

Vilka åtgärder som kunna vara nödvändiga för att genomföra det av

nämnden förordade systemet torde få närmare övervägas. Någon ändring

i värnpliktslagen är icke erforderlig.

Specialmotivering.

Av den i propositionen åberopade specialmotiveringen må följande här

återgivas.

6 §•

Departementschefen.

I slutet av det gällande lagrummet finnes en föreskrift om hänsynstagande

till särskilt svåra olägenheter som uttagning kan medföra. Denna

föreskrift är knappast tillämplig å en uttagning som endast må ske efter

eget åtagande av den värnpliktige och har därför begränsats till att avse

endast sådan uttagning som enligt förslaget skall kunna ske tvångsvis

(uttagning för underofficers- och underbefälsutbildning i samband med

inskrivning).

En annan sak är att värnpliktig, sedan han efter eget åtagande under

tjänstgöringen uttagits för befälsutbildning, kan drabbas av sådana olägenheter

som nyss nämnts. I sådant fall torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t — i vars befogenhet lärer ingå att avstå från utkrävandet av den

fortsatta tjänstgöringen — att alltefter omständigheterna i det särskilda

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Andra lagutskottets utlåtande nr 46.

fallet på ansökan av den värnpliktige medgiva befrielse från eller avkorlhing

av ifrågavarande tjänstgöring.

14 §.

Enligt lagrummets nuvarande lydelse är värnpliktig, som är inskriven

ä sjömanshus, undantagen från skyldighet att iakttaga personlig inställelse

vid inskrivningsförrättning.

Chefen för marinen har föreslagit, att ändrade bestämmelser meddelas

av följande innehåll. Värnpliktig inskriven å sjömanshus skulle vara skyldig

att personligen inställa sig vid inskrivningsförrättning därest han icke

vid tidpunkten för förrättningen vore inmönstrad till sjöfart eller — efter

påmönstring å fartyg i utrikes sjöfart — kvarblivit utomlands. Sjömanshusinskriven

värnpliktig, som enligt vad nyss nämnts icke vore skyldig

att personligen inställa sig vid inskrivningsförrättning skulle ändock inskrivas

(och tilldelas flottan) därest han den 1 juli inskrivningsåret kunde

tillgodoräkna sig en tjänstetid å handelsfartyg om minst 6 månader. Därest

icke sistnämnda krav vore uppfyllt skulle sådan frånvarande värnpliktig

kallas till inskrivningsförrättning nästföljande år. Därest den värnpliktige

icke heller då kunde personligen inställa sig vid inskrivningsförrättningen

av skäl som ovan nämnts (inmönstring eller utlandsvistelse) skulle han likväl

inskrivas och tilldelas flottan.

Departementschefen.

.lag förordar att sjömanshusinskriven värnpliktig icke utan vidare bör

vara befriad från personlig inställelseskyldighet. Jag är emellertid ej nu

beredd att i detalj angiva under vilka omständigheter sådan befrielse skall

äga rum. Jag förordar att i lagen införes bestämmelse av innehåll att sjömanshusinskriven

värnpliktig skall undantagas från personlig inställelseskyldighet

i de fall Konungen bestämmer.

27 §.

Departementschefen.

Bestämmelserna under C. ha även tillämpats på sådana flottan tilldelade

värnpliktiga vilka avlägga examen vid navigationsskola först efter tjänstgöringen

om 12 månader. Dessa värnpliktiga — härvid bortsett från dem

vilka utbildas på sjövärnskårens befälsutbildningslinje — skola enligt förslaget

vara skyldiga att inom viss kortare tid efter avlagd examen genomgå

underofficersutbildning. För denna utbildning avses den i nuvarande lagtext

avsedda tiden av 4 månader skola tagas i anspråk, ehuru utbildningen i

detta fall bör anordnas som tjänstgöring i en följd.

Jag förordar att under bestämmelserna under C. inrymmas även sådana

värnpliktiga vilka efter tjänstgöringen om 12 månader dels undergått frivillig

underofficersutbildning på sjövärnskårens befälsutbildningslinje dels

3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 2 avd. Nr 46.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande nr 46''.

ock avlagt sjökaptens- eller styrraansexamen. Även ifrågavarande värnpliktiga

avses således skola fullgöra den fortsatta tjänstgöringen om 4

månader.

Begreppet »fortsatt tjänstgöring» i den föreslagna texten avses skola

omfatta såväl tjänstgöring fördelad på repetitionsövningar som ock tjänstgöring

i en följd. Det torde få ankomma på Konungen att närmare reglera

den ordning i vilken den fortsatta tjänstgöringen skall fullgöras för respektive

kategorier så ock att bestämma den tidrymd inom vilken tjänstgöringen

skall fullgöras.

29 §.

Departementschefen.

Detta lagrum, som avser anstånd med första tjänstgöring (motsvarande),

innehåller i sin nuvarande lydelse bestämmelser om absoluta tidsfrister,

vilka icke må överskridas. Emellertid visar erfarenheten, att situationerna

ej sällan äro sådana att ett längre anstånd än lagen medger skulle ha varit

befogat. Jag förordar därför att i lagrummet införes bemyndigande för

Konungen att medgiva längre anstånd, därest synnerliga skäl föranleda

därtill.

Utskottet.

Till grund för de genom förevarande proposition framlagda förslagen

ligger i huvudsak av 1948 års värnpliktskommitté verkställd utredning i

vissa värnpliktsfrågor. Vissa av kommittén behandlade spörsmål underställdes

redan 1949 års riksdag. Sålunda fattades då principbeslut om inskrivning

av de värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbildningens

påbörjande nästföljande kalenderår. I propositionen föreslås bland

annat av detta principbeslut betingade ändringar i värnpliktslagen.

Jämväl värnpliktskommitténs utredning rörande skördeuppehåll under

värnpliktsuthildningen underställdes fjolårets riksdag. Riksdagen anslöt sig

då till departementschefens ståndpunkt, att någon ändring i den dåvarande

ordningen icke borde vidtagas. Detta innebar, att under sommaren inlades

ett uppehåll i utbildningen om 14 dagar på för jordbruket lämplig tidpunkt.

Uppehållet, som skulle gälla för arméns värnpliktiga utom de till

grupp K hänförda, skulle icke inräknas i utbildningstiden, men de värnpliktiga

skulle under uppehållet äga åtnjuta ekonomiska förmåner enligt

samma bestämmelser som under tjänstgöring. Skördeuppehåll är således

icke att likställa med sådant övningsuppehåll, som omförmäles i 27 §

1 mom. A. värnpliktslagen och som vederbörande äger tillgodoräkna sig

såsom fullgjord tjänstgöring. Departementschefen har i förevarande proposition

förutsatt, att ett skördeuppehåll med en varaktighet av två veckor

alltjämt skall anordnas i enlighet med de principer, som lågo till grund

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr iti.

35

för 11)40 års riksdags beslul i ärendet. Utskottet, som tillstyrker att så sker,

vill i anslutning härtill erinra om det uttalande, som gjordes av sammansatta

stats- och andra lagutskottet i dess av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 1 till f jolårets riksdag. Sistnämnda utskott — som icke ansåg

sig kunna lororda ett motionsvis framfört förslag om utsträckning av

skördeuppehållet till tre veckor — framhöll då, att viss möjlighet funnes

att bevilja ytterligare någon ledighet i anslutning till skördeuppehållet,

nämligen i form av tjänstledighet i vanlig ordning inom övningstidens ram

samt att denna möjlighet borde komma till användning i fall, där särskilda

skäl föreläge för längre skördeledighet än under 14 dagar.

1 propositionen föreslås, att de nu gällande bestämmelserna angående utbildningstiden

för vissa värnpliktiga skola överföras från den provisoriska

förordningen därom och inskrivas i värnpliktslagen. Departementschefen

har understrukit, att därmed icke avsåges att definitiv ställning nu skulle

tagas till frågorna om utbildningstidens längd. 1 motionen 11:608 har yrkats

avslag å propositionen i denna del. I sitt ovannämnda utlåtande framhöll

sammansatta stats- och andra lagutskottet, att det framstode såsom i

hög grad önskvärt, att det pågående utredningsarbetet beträffande värnpliktsfrågorna

bedreves i sådan takt, att ytterligare provisoriska förordningar

än de redan gällande eller då föreslagna icke bleve erforderliga. Såväl

ur principiella som praktiska synpunkter framstår det enligt utskottets

mening såsom mindre lämpligt, att en gällande lag i olika avsnitt försättes

ur kraft genom provisoriska förordningar. Utskottet hälsar därför närmast

med tillfredsställelse, att i värnpliktslagen nu införas de gällande bestämmelserna

rörande värnpliktsfrågorna, varigenom de provisoriska förordningarna

kunna upphävas och önskvärd överskådlighet ernås. Samtidigt

vill dock även utskottet understryka, att detta givetvis icke innebär något

definitivt ställningstagande till frågorna om utbildningstidens längd. Utskottet

avstyrker förty motionen 11:608.

Vad angår utbildningstiden för gruppchefer, bar i motionerna 1: 104 och

II: 244 — vilka väckts redan före propositionens avlämnande — hemställts,

att riksdagen måtte bifalla värnpliktskommitténs förslag om uttagning och

utbildning av gruppchefer. Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår,

pågår för närvarande ytterligare undersökning av frågan om gruppchefsutbildningen.

Härtill kommer all en eventuell förlängning av gruppchelsutbildningen

torde kunna ifrågakonuna tidigast för de värnpliktiga,

soin inskrivas hösten 1050 och av vilka flertalet inrycka först 1052. Därest

det i propositionen föreslagna systemet för uttagning av värnpliktiga till

bcfälsutbildning vinner riksdagens bifall, torde därför med ställningstagande

till frågan om gruppchefsutbildningen utan större olägenheter kunna anstå

till nästa års riksdag. Med hänsyn till det läge vari frågan sålunda befinner

sig, anser sig ulskoltet icke nu böra ingå på eu prövning av spörsmålet

om längden av utbildningstiden för gruppchefer. Utskottet får därför, med

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande nr 46''.

avstyrkande av motionerna I: 194 och 11:244 i denna del, förorda, att övningstiden

för ifrågavarande värnpliktiga tills vidare bibehålies oförändrad.

Förslaget att repetitionsövningarna skola fullgöras krigsförbandsvis i

stället för åldersklassvis finner utskottet vara förenat med stora fördelar och

innebära en avsevärd förbättring av övningssystemet. Det föreslagna systemet

med en tidsintervall mellan övningarna på sex år synes vara väl avvägt.

Den närmare utformningen av tids- och omgångsindelningen torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma.

Möjligheten att inkalla värnpliktiga till beredskapsövning anser utskottet

alltfort böra bibehållas. Enligt hittills gällande bestämmelser skall,

därest beredskapsövning infaller under tid, då repetitionsövning eljest skolat

fullgöras, repetitionsövningen anses vara till motsvarande del fullgjord

genom beredskapsövningen. I propositionen föreslås icke någon ändring

av ifrågavarande bestämmelse, under det att de nu gällande tidsspärrarna

såväl för fullgörande av beredskapsövning som repetitions- och efterutbildningsövning

föreslås skola borttagas med hänsyn till övergången till systemet

med repetitionsövning i krigsförband. Viss tvekan torde därvid kunna

komma att uppstå beträffande frågan under vilken tid en beredskapsövning

skall ha fullgjorts för att få tillgodoräknas såsom fullgjord repetitionsövning.

Då det enligt det nu föreslagna systemet för repetitionsövningar ankommer

på Kungl. Maj:t att bestämma tids- och omgångsindelningen för

övningarna anser utskottet, att det lämpligen bör ankomma på Kungl. Maj:t

att jämväl bestämma i vad mån beredskapsövning skall få tillgodoräknas

såsom fullgjord repetitionsövning. Uppenbarligen bör sådant tillgodoräknande

endast kunna komma i fråga, då respektive övningar ligga varandra

så nära i tiden, att ändamålet med repetitionsövningen ieke kan anses bliva

eftersatt. På grund av det anförda förordar utskottet eu ändring i 27 § 2

mom. andra stycket värnpliktslagen.

Frågan om när och hur ultagning av värnpliktiga till underbefäls- och

underofficersutbildning skall ske har varit föremål för delade meningar.

Vad angår tidpunkten för uttagningen finner utskottet övervägande skäl

tala för att uttagningen bör verkställas redan i samband med inskrivningsförrättningarna.

Detta torde vara det enda sätt på vilket olägenheterna av

»maskning» helt kunna undvikas. I motionerna 1:012 och 11:607 har påtalats,

att risken för »maskning» finge anses relativt liten under den första

tiden av tjänstgöringen samt att senaste tidens erfarenhet pekade på att

»maskningen» vore på retur. Enligt värnpliktskommittén har emellertid eu

utbredd »maskning» kunnat konstateras, då det gällt uttagning till fortsatt

utbildning efter första tjänstgöringen. Det torde icke ligga någon överdrift,

uttalar kommittén, i det påståendet att utbildningsresultatet vid befälsskolorna

och i synnerhet vid befälsskola K i många fall menligt påverkats av

den förekommande »maskningen»; Sedan uttagningen väl blivit gjord, hade

emellertid, enligt vad förbands- och skolchefer omvittnat, »maskningen»

s. 37 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr lli.

37

försvunnit. Jämväl i andra sammanhang har förekommande » mask ning»

påtalats. Utskottet har kommit till den uppfattningen, att risken för »maskuing»

utgör ett tungt vägande skäl för att verkställa uttagningen före inryckningen

till första tjänstgöring. Ett sådant förfarande är vidare förenat

med vissa andra, i propositionen närmare redovisade fördelar, främst deu,

att den värnpliktige i myckel god tid får veta längden av den militärtjänstgöring

han har att genomgå och således kan inrätta sig därefter. I motionerna

1:512 och 11:607 har skisserats ett uttagningssystem, enligt vilket

den definitiva uttagningen skulle ske lörst efter två till fyra veckors tjänstgöring.

Även om man bortser från »maskningsrisken», är ett sådant system

— som värnpliktskommittén närmare undersökt men på anförda skäl icke

ansett sig kunna förorda — förenat med nackdelar. Då utskottet således

anser sig kunna förorda, att det i propositionen föreslagna sättet för uttagtiing

av värnpliktiga till befälsutbildning nu skall prövas, vill utskottet

samtidigt framhålla vikten av att uttagningssystemets verkningar följas

med uppmärksamhet. Det framstår såsom angeläget att snarast möjligt

söka bilda sig ett på erfarenheter grundat omdöme om tillförlitligheten av

den föreslagna urvalsmetoden.

I propositionen föreslås att uttagning av värnpliktiga till officersutbildning

framdeles skall ske efter frivilligt åtagande. Detta uttagningssätt är

närmast att anse som ett försök. Utskottet vill i samband härmed understryka

önskvärdheten av att, i den mån så befinnes möjligt, ytterligare åtgärder

vidtagas för att stimulera till dylik frivilligt åtagen utbildning.

Övriga i propositionen behandlade frågor ha icke föranlett utskottet att

göra något särskilt uttalande därom. Utskottet ansluter sig således till de

i propositionen nu framlagda förslagen ävensom till vad departementschefen

i övrigt förordat.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

viss ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen den

30 december 1941 (nr 967) — måtte för sin del antaga

nämnda förslag med den ändringen, att 27 § 2 mom. andra

stycket erhåller följande lydelse:

Om tillgodoräknande av beredskapsövning såsom fullgjord

repetitionsövning äger Konungen förordna.

It. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som

sin mening giva till känna vad utskottet ovan anfört:

t''., all motionerna 1: 194 och 11:244 samt 1:512 och

ti: 607, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

^ Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

utskottet ovan anfört och hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

D. att motionen 11:608 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1950.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Hallagård ,

Wistrand, Sunne*, Nils Elowsson och Bengtson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbaeken, Carlsson

i Bakeröd, Andersson i Alfredshem, Odhe-, fru Sjöstrand*, herr Andersson

i Linköping och fröken Wetterström.

,f Ej närvarande vid uttalandets justering.

Idnns tryckeri. Esselte AB. Stockholm 1950

016539

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:340 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m. a1 i texten