Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
1950-05-16 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1950:46, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
1
Nr 46.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m.,
dels ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 24 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 224, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden,
dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till
lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967);
dels ock anhållit om riksdagens yttrande i anledning av vad föredragande
departementschefen i övrigt i propositionen anfört och förordat.
Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse: 1
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 2 avd. Nr 46.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
Lag
om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).
Härigenom förordnas, att 1, 6, 12, 13, 14, 15, 19, 27 samt 29 §§ värnpliktslagen
den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives samt att i lagen skall införas en ny paragraf, benämnd 12 a §,
av den lydelse som framgår av det följande.
(Nuvarande lydelse.)
1 §-
Svensk man är värnpliktig från
och med det kalenderår under vilket
han fyller tjugu år till och med det
under vilket han fyller fyrtiosju år.
Är svensk —---i riket.
6 §•
De värnpliktiga---tilldelas
förband.
Värnpliktig tilldelad armén eller
kustartilleriet, vilken äger förutsättningar
för utbildning till officer eller
underofficer, samt värnpliktig tilldelad
flygvapnet, vilken äger förutsättningar
för utbildning till underofficer,
må uttagas för sådan utbildning.
Om uttagning av värnpliktiga
för särskild tjänstgöring eller utbildning
i andra avseenden förordnar
Konungen. 1
(Föreslagen lydelse.)
1 §•
Svensk man är värnpliktig från
och med det kalenderår under vilket
han fyller nitton år till och med det
under vilket han fyller fyrtiosju år.
Är svensk---i riket.
6 §•
De värnpliktiga--— tilldelas
förband.
Värnpliktig tilldelad armén, kustartilleriet
eller flygvapnet, vilken
äger förutsättningar för utbildning
till officer, underofficer eller underbefäl,
må uttagas för sådan utbildning.
Uttagning för officersutbildning
sker under värnpliktstjänstgöringen.
Uttagning för underofficersutbildning
eller för underbcfälsutbildning
sker i samband med den värnpliktiges
inskrivning eller sedermera under
värn plikt st jänstgöringen.
1 Senaste lydelse, se beträffande 15 § 1945:129 och beträffande 27 § 1 mom. D. 1943:158. Härjämte
må beaktas Innehållet i förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser
rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga [ändrad genom förordning den 10 juni
1949 (nr 306)] ävensom förordningen den 10 juni 1949 (nr 307) med provisoriska bestämmelser
angående beredskapsövning.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Nuvarande lydelse.)
Vid tilldelning och uttagning skall
tillses, att envar värnpliktig såvitt
möjligt får fullgöra den tjänstgöring
och undergå den utbildning, för vilken
han befinnes lämpligast. Där så
kan ske, skall hänsyn tagas till den
värnpliktiges önskemål. Visar värnpliktig,
som befunnits äga förutsättningar
för utbildning till officer eller
underofficer, att undergående av sådan
utbildning skulle för honom eller
av hans arbete beroende nära anhöriga
medföra särskilt svåra olägenheter,
bör han ej uttagas för sådan
utbildning.
12 §.
Det åligger inskrivningsnämnd:
att pröva — — -— i 6 §;
att efter förslag av vederbörande
förbandschef verkställa uttagning av
värnpliktiga för utbildning till officer
eller underofficer; samt
att i —- — — eller tjänstgöring.
Uppkommer på — — — av inskrivningsnämnd.
De ärenden — — —- benämnas inskrivningsärenden.
(Föreslagen lydelse.)
Uttagning av värnpliktig för officersutbildning
samt uttagning under
värnpliktstjänstgöringen av värnpliktig
för underofficersutbildning
eller för underbefälsutbildning må
ske endast efter frivilligt åtagande
av den värnpliktige.
Om uttagning av värnpliktiga för
särskild tjänstgöring eller utbildning
i andra avseenden förordnar Konungen.
Vid tilldelning och uttagning skall
tillses, att envar värnpliktig såvitt
möjligt får fullgöra den tjänstgöring
och undergå den utbildning, för vilken
han befinnes lämpligast. Där så
kan ske, skall hänsyn tagas till den
värnpliktiges önskemål. Visar värnpliktig,
som vid inskrivning befunnits
äga förutsättningar för utbildning
till underofficer, att undergående
av sådan utbildning skulle för
honom eller av hans arbete beroende
nära anhöriga medföra särskilt svåra
olägenheter, bör han ej uttagas för
sådan utbildning.
12 §.
Det åligger inskrivningsnämnd:
att pröva---i 6 §;
att verkställa den uttagning av
värnpliktiga för underofficersutbildning
eller underbefälsutbildning som
enligt 0 § skall ske i samband med
inskrivning; samt
att i — ---eller tjänstgöring.
Uppkommer på — — — av inskrivningsnämnd.
De ärenden -— --benämnas in
skrivningsärenden.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Nuvarande lydelse.)
13 §.
Inskrivningsnämnd sammanträder
---länsstyrelsen därstädes.
Inskrivningsnämnd skall därjämte
på kallelse av inskrivningschefen
sammanträda för uttagning av värnpliktiga
till officers- eller underofficersutbildning
samt för handläggning
av ärenden, som inskrivningschefen
jämlikt 19 § hänskjuter till
nämndens prövning.
14 §.
1. Värnpliktig är skyldig att personligen
inställa sig vid inskrivningsförrättning
det år han fyller
tjugu år. Den som förvärvar svensk
medborgarrätt först sedan han inträtt
i värnpliktsåldern är skyldig
inställa sig vid inskrivningsförrättning
det år som infaller näst efter
det han förvärvat nämnda rätt.
Från skyldighet att iakttaga personlig
inställelse vid inskrivningsförrättning
undantagas:
a) värnpliktig, som är inskriven å
sjömanshus;
b) värnpliktig, som--- — för
ordnar
Konungen.
2. De värnpliktiga---eller
kungörelse.
15 §.
Under förutsättningar, som bestämmas
av Konungen, må yngling
(Föreslagen lydelse.)
12 a §.
På förbandschef ankommer att under
vederbörandes värnpliktstjänstgöring
verkställa uttagning av värnpliktiga
för officers-, underofficerseller
underbefälsutbildning.
13 §.
Inskrivningsnämnd sammanträder
--— länsstyrelsen därstädes.
Inskrivningsnämnd skall därjämte
på kallelse av inskrivningschefen
sammanträda för uttagning av värnpliktiga
till underofficers- eller underbefälsutbildning
samt för handläggning
av ärenden, som inskrivningschefen
jämlikt 19 § hänskjuter
till nämndens prövning.
14 §.
1. Värnpliktig är skyldig att personligen
inställa sig vid inskrivningsförrättning
det år han fyller
nitton år. Den som förvärvar svenskt
medborgarskap först sedan han inträtt
i värnpliktsåldern är skyldig
inställa sig vid inskrivningsförrättning
det år som infaller näst efter
det han förvärvat medborgarskapet.
Från skyldighet att iakttaga personlig
inställelse vid inskrivningsförrättning
undantagas:
a) värnpliktig, som är inskriven å
sjömanshus, i de fall Konungen bestämmer;
b)
värnpliktig, som--- — för
ordnar
Konungen.
2. De värnpliktiga--- — eller
kungörelse.
15 §.
Under förutsättningar, som bestämmas
av Konungen, må yngling
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Nuvarande lydelse.)
på egen begäran inskrivas redan innan
det år då han fyller tjugu år,
dock ej före det år då han fyller
aderton år med mindre han varit anställd
över stat vid krigsmakten och
godkänts i undervisning och utbildning,
som meddelats under anställningstiden.
Den som--— omedelbart in
skrivas.
19 §•
Under tid, då inskrivningsförrättning
ej hålles, må inskrivningschefen,
i den omfattning och i enlighet
med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, utöva inskrivningsnämnd
tillkommande åligganden;
dock att uttagning av värnpliktiga
till officers- eller underofficersutbildning
alltid skall verkställas av
inskrivningsnämnd.
Finner inskrivningschefen — —
— nämndens prövning.
27 §.
1. De värnpliktigas utbildningstid.
A. I den mån ej nedan under
punkterna B, C och D annorlunda
föreskrives, skola följande bestämmelser
gälla i fråga om utbildningstiden
för värnpliktiga.
Värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, för
sin utbildning tjänstgöra under sammanlagt
fyrahundrafemtio dagar,
däri inberäknat tid för i vederbörlig
ordning anbefallda övningsuppehåll.
Där ej Konungen beträffande
värnpliktiga avsedda för handräck
-
5
(Föreslagen lydelse.)
på egen begäran inskrivas redan innan
det år då han fyller nitton år,
dock ej före det år då han fyller
sjutton år med mindre han varit anställd
över stat vid krigsmakten och
godkänts i undervisning och utbildning,
som meddelats under anställningstiden.
Den som---omedelbart in
skrivas.
19 §.
Under tid, då inskrivningsförrättning
ej hålles, må inskrivningschefen,
i den omfattning och i enlighet
med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, utöva inskrivningsnämnd
tillkommande åligganden;
dock att sådan uttagning av
värnpliktiga till underofficers- eller
underbefälsutbildning, som ej sker
under vederbörandes värnpliktstjänstgöring,
alltid skall verkställas
av inskrivningsnämnd.
Finner inskrivningschefen — —
—- nämndens prövning.
27 §.
1. De värnpliktigas utbildningstid.
A. I den mån ej nedan under
punkterna B, C, D och E annorlunda
föreskrives, skola följande bestämmelser
gälla i fråga om utbildningstiden
för värnpliktiga.
Värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, för
sin utbildning tjänstgöra under sammanlagt
trehundrasextio dagar, däri
inberäknat tid för i vederbörlig ordning
anbefallda övningsuppehåll.
Där ej Konungen beträffande
värnpliktiga avsedda för handräck
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
(Nuvarande lydelse.)
ningstjänst annat bestämmer, skall
tjänstgöringen fullgöras i följande
ordning:
a) av armén eller kustartilleriet
tilldelad värnpliktig:
med en första tjänstgöring om trehundrasextio
dagar före utgången av
andra året efter inskrivningsåret,
vilken tjänstgöring fullgöres i en
följd eller i två omgångar,
med två repetitionsövningar om
vardera trettio dagar, den första före
utgången av tredje året och den andra
före utgången av åttonde året efter
inskrivningsåret, samt
med en efterutbildningsövning om
trettio dagar före utgången av adertonde
året efter inskrivningsåret;
b) av flottan tilldelad värnpliktig:
antingen i en följd med början
under inskrivningsåret eller nästföljande
år
eller ock
med en första tjänstgöring om fyrahundratjugu
dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år, samt
med en efterutbildningsövning om
trettio dagar före utgången av adertonde
året efter inskrivningsåret;
ävensom
c) av flygvapnet tilldelad värnpliktig
:
med en första tjänstgöring om trehundrasextio
dagar, som tager sin
början under inskrivningsåret eller
nästföljande år,
med en repetitionsövning om sextio
dagar eller två repetitionsövning
-
(Föreslagen lydelse.)
ningstjänst annat bestämmer, skall
tjänstgöringen fullgöras i följande
ordning:
a) av armén eller kustartilleriet
tilldelad värnpliktig:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttio
dagar med början före
utgången av andra året efter inskrivningsåret,
vilken tjänstgöring fullgöres
i en följd eller i två omgångar,
samt
med tre repetitionsövningar, envar
om trettio dagar;
b) av flottan tilldelad värnpliktig
i en följd med början före utgången
av andra året efter inskrivningsåret;
ävensom
c) av flygvapnet tilldelad värnpliktig:
antingen
i en följd med början
före utgången av andra året efter
inskrivningsåret
eller
med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttio
dagar med början före
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Nuvarande lydelse.)
ar om vardera trettio dagar före utgången
av åttonde året efter inskrivningsåret
samt
med en efterutbildningsövning om
trettio dagar före utgången av adertonde
året efter inskrivningsåret.
B. Värnpliktig, som uttagits för
utbildning till officer eller underofficer
vid armén eller kustartilleriet
eller till underofficer vid flygvapnet,
är enligt de närmare bestämmelser
Konungen meddelar skyldig att, utöver
den under A angivna tjänstgöringstiden,
efter första tjänstgöringens
avslutande fullgöra fortsatt
tjänstgöring, för utbildning till officer
under högst trehundrasextio dagar
och för utbildning till underofficer
under högst etthundraåttio dagar.
För värnpliktig, som ålagts fortsatt
tjänstgöring som nyss sagts, må
den tid, inom vilken under A föreskrivna
repetitionsövningar skola
fullgöras, undergå den förskjutning,
som av Konungen bestämmes.
C. Värnpliktig tilldelad marinen,
vilken vid navigationsskola avlagt
sjökaptens- eller styrmansexamen
eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen
av andra klass, är
skyldig att, utöver den under A angivna
tjänstgöringstiden, undergå
fortsatt utbildning under en tid av
elthundratjugu dagar, fördelad på
två repetitionsövningar om vardera
sextio dagar, vilka skola fullgöras
före utgången av adertonde året efter
inskrivningsåret.
(Föreslagen lydelse.)
utgången av andra året efter inskrivningsåret,
samt
med tre repetitionsövningar, envar
om trettio dagar.
B. Värnpliktig, som uttagits för
utbildning till officer eller underofficer
vid armén, kustartilleriet eller
flygvapnet, är enligt de närmare bestämmelser
Konungen meddelar
skyldig att, utöver den under A angivna
tjänstgöringstiden, efter första
tjänstgöringens avslutande fullgöra
fortsatt tjänstgöring, för utbildning
till officer under högst trehundrasextio
dagar och för utbildning till
underofficer under högst etthundraåttio
dagar.
C. Värnpliktig tilldelad marinen,
vilken vid navigationsskola avlagt
sjökaptens- eller styrmansexamen
eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen
av andra klass, är
skyldig att, utöver den under A angivna
tjänstgöringstiden, i den ordning
Konungen bestämmer fullgöra
fortsatt tjänstgöring under en tid av
ctthundratjugu dagar.
Värnpliktig, vilken vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller
styrmansexamen och med godkännande
vitsord genomgått underofficersutbildning
vid flottan, må efter
frivilligt åtagande genomgå officers
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Nuvarande lydelse.)
D. För värnpliktig, —--be
stämmelser
gälla.
Beträffande värnpliktig som nu
sagts må Konungen, där så finnes
lämpligt, förordna, att enligt de närmare
bestämmelser Konungen meddelar
den under A angivna tjänstgöringen
om fyrahundrafemtio dagar
skall, med rätt i förekommande
fall till avbrott under viss tid för
studiernas eller yrkesutbildningens
fullföljande, fullgöras med dels soldat-
och befälsutbildning eller enbart
soldatutbildning, dels ock fackutbildning
och fack tjänstgöring.
Värnpliktig, beträffande vilken på
grund av studier sålunda förordnats,
må, där så anses påkallat för bibringande
och vidmakthållande av
för avsedd mobiliseringsbefattning
erforderliga insikter, åläggas att därutöver
fullgöra fortsatt tjänstgöring
under högst etthundraåttio dagar.
Den fortsatta tjänstgöringen skall
kunna i omgångar fördelas på hela
värnpliktstiden.
Har ej — — — prövar skäligt.
(Föreslagen lydelse.)
utbildning. Sådan värnpliktig är
skyldig att, utöver den i föregående
stycke angivna fortsatta tjänstgöringstiden,
undergå utbildning till
officer under nittio dagar.
D. För värnpliktig, —--be
stämmelser
gälla.
Beträffande värnpliktig som nu
sagts må Konungen, där så finnes
lämpligt, förordna, att enligt de närmare
bestämmelser Konungen meddelar
den under A angivna tjänstgöringen
om trehundrasextio dagar
skall, med rätt i förekommande fall
till avbrott under viss tid för studiernas
eller yrkesutbildningens fullföljande,
fullgöras med dels soldat-
och befälsutbildning eller enbart
soldatutbildning, dels ock fackutbildning
och fack tjänstgöring.
Värnpliktig, beträffande vilken på
grund av studier sålunda förordnats,
må, där så anses påkallat för bibringande
och vidmakthållande av
för avsedd mobiliseringsbefattning
erforderliga insikter, åläggas att därutöver
fullgöra fortsatt tjänstgöring
under högst etthundraåttio dagar.
Den fortsatta tjänstgöringen skall
kunna i omgångar fördelas på hela
värnpliktstiden.
Har ej--- -— prövar skäligt.
E. Värnpliktig tilldelad flottan,
vilken utbildas till radiotelegrafist
och därvid erhåller civilt radiocertifikat
av första eller andra klass, är
skyldig att, utöver den under A angivna
tjänstgöringstiden och i omedelbar
anslutning till denna, fullgöra
fortsatt tjänstgöring under högst
nittio dagar.
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Nuvarande lydelse.)
E. Repetitionsövning må----
31 augusti.
2. Beredskapsövning.
Därest Konungen med hänsyn till
krigsberedskapen så prövar nödigt,
må annan värnpliktig ån som under
1 mom. D omförmåles kunna åläggas
att, utöver i 1 mom. avsedd tjänstgöring,
i den ordning Konungen bestämmer
fullgöra en eller flera beredskapsövningar
om sammanlagt
högst etthundraåttio dagar. Skyldigheten
att fullgöra beredskapsövning
upphör dock, sedan ett och ett halvt
år förflutit efter avslutandet av första
tjänstgöring (tjänstgöring i en följd)
eller i förekommande fall fortsatt
tjänstgöring enligt 1 mom. B.
Infaller beredskapsövning under
tid, då repetitionsövning eljest skolat
fullgöras, skall repetitionsövningen
anses vara till motsvarande del
fullgjord genom beredskapsövningen.
3. Särskilda bestämmelser.
A. Därest, på — — — han inkallats.
B. Där sådant — — —- smittas
spridande.
C. Varder fartyg, — — —- äga
rum.
D. Har värnpliktig under i 1 mom.
föreskriven tjänstgöring blivit fälld
till straff för rymning eller för olovligt
undanhållande av minst ett dygns
varaktighet, eller har hans tjänstgöring
avbrutits för verkställighet av
straffarbete, omedelbart ådömt fängelsestraff,
ungdomsfängelse, tvångsuppfostran,
tvångsarbete, förvaring
(Föreslagen lydelse.)
F. Repetitionsövning må---
31 augusti.
2. Beredskapsövning.
Därest Konungen med hänsyn till
krigsberedskapen så prövar nödigt,
må värnpliktig kunna åläggas att,
utöver i 1 mom. avsedd tjänstgöring,
i den ordning Konungen bestämmer
fullgöra en eller flera beredskapsövningar
om sammanlagt högst etthundraåttio
dagar.
Infaller beredskapsövning under
tid, då repetitionsövning eljest skolat
fullgöras, skall repetitionsövningen
anses vara till motsvarande del
fullgjord genom beredskapsövningen.
3. Särskilda bestämmelser.
A. Därest, på — — — han inkallats.
B. Där sådant — — — smittas
spridande.
C. Varder fartyg, — — — äga
rum.
D. Har värnpliktig under i 1 mom.
föreskriven tjänstgöring blivit fälld
till straff för rymning eller för undanhållande
av minst ett dygns varaktighet,
eller har hans tjänstgöring
avbrutits för verkställighet av straffarbete,
omedelbart ådömt fängelsestraff,
ungdomsfängelse, tvångsarbete,
förvaring eller internering, skall
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Nuvarande lydelse.)
eller internering, skall den tid, under
vilken han varit rymd eller olovligen
undanhållit sig eller hans tjänstgöring
sålunda varit avbruten, ej tillgodoräknas
honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda
fall annorledes förordnar. I
vad mån den värnpliktige må tillgodoräkna
sig fullgjord del av
tjänstgöringen samt i vilken ordning
han skall fullgöra återstående
tjänstgöringsskyldighet, bestämmer
Konungen.
E. Konungen förordnar — — —
varit orsak.
F. Beträffande värnpliktiga — -—
— särskilt stadgat.
29 §.
1. Anstånd till---eller olä
genheter.
Fortfar anledning till anstånd med
tjänstgöringen, må förlängt anstånd,
varje gång för ett år, beviljas den
värnpliktige; dock att tjänstgöringen
skall taga sin början senast det år
under vilket han fyller tjugufyra år.
2. Värnpliktig, för vilken, sedan
han påbörjat första tjänstgöring
(Föreslagen lydelse.)
den tid, under vilken han varit rymd
eller undanhållit sig eller hans tjänstgöring
sålunda varit avbruten, ej tillgodoräknas
honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda
fall annorledes förordnar. Vad nu
sagts skall även gälla tid, under vilken
värnpliktig varit frånvarande
från tjänstgöringen för avtjänande
av arrest, i den mån tiden överstiger
tjugu dagar då fråga är om första
tjänstgöring eller annan tjänstgöring
i följd om mer än tvåhundra dagar
eller, beträffande kortare tjänstgöring,
en tiondel av det antal dagar
tjänstgöringen omfattar.
1 vilken ordning den värnpliktige
skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet
samt i vad mån därvid
må tillgodoräknas honom föregående
tjänstgöringstid, bestämmer
Konungen.
E. Konungen förordnar---
varit orsak.
F. Beträffande värnpliktiga--
— särskilt stadgat.
29 §.
1. Anstånd till — — — eller olägenheter.
Fortfar anledning till anstånd med
tjänstgöringen, må förlängt anstånd,
varje gång för ett år, beviljas den
värnpliktige. T jänstgöringen skall
dock taga sin början senast det år
under vilket den värnpliktige fyller
tjugufyra år, där ej Konungen finner
synnerliga skäl föranleda längre anstånd.
2. Värnpliktig, för vilken, sedan
han påbörjat första tjänstgöring
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
(Nuvarande lydelse.)
(tjänstgöring i en följd), i anledning
av dödsfall eller annan av honom
oberoende händelse uppkommer sådant
skäl för anstånd, som avses i
1 mom. c) eller d), må i den ordning
Konungen bestämmer medgivas anstånd
med återstoden av tjänstgöringen.
Sådant anstånd, som beviljas
för ett år i sänder, må ej medgivas
för längre tid än sammanlagt fyra år.
Huruvida och —--erforder
liga
bestämmelser.
(Föreslagen lydelse.)
(tjänstgöring i en följd), i anledning
av dödsfall eller annan av honom
oberoende händelse uppkommer sådant
skäl för anstånd, som avses i
1 mom. c) eller d), må i den ordning
Konungen bestämmer medgivas anstånd
med återstoden av tjänstgöringen.
Sådant anstånd, som beviljas
för ett år i sänder, må ej medgivas
för längre tid än sammanlagt fyra
år, dår ej Konungen finner synnerliga
skål föranleda längre anstånd.
Huruvida och —--erforder
liga
bestämmelser.
Där ej annat framgår av det följande träder denna lag i kraft den 1 juli
1950, då förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser
rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga ävensom förordningen
den 10 juni 1949 (nr 307) med provisoriska bestämmelser angående
beredskapsövning skola upphöra att gälla.
I fråga om utbildningstidens längd skola beträffande de värnpliktiga som
påbörjat första tjänstgöring (motsvarande) före den 1 april 1948 äldre bestämmelser
gälla. Nämnda värnpliktiga äro skyldiga fullgöra repetitionsövningar
i den ordning denna lag stadgar. Dylik skyldighet föreligger även
i fall då tidsfrist som enligt äldre bestämmelser är föreskriven för fullgörande
av repetitions- och efterutbildningsövning blivit överskriden.
Beträffande uttagning för underofficersutbildning av värnpliktiga vilka
inryckt eller komma att inrycka till första tjänstgöring (motsvarande)
under år 1950 så ock beträffande uttagning för officersutbildning av värnpliktiga
vilka undergått eller komma att undergå underofficersutbildning
under samma år skola de äldre bestämmelserna i värnpliktslagen äga tilllämpning.
I fråga om värnpliktstjänstgöring som tagit sin början före lagens ikraftträdande
skall den äldre lydelsen av 27 § 3 mom. D äga tillämpning.
I anledning av propositionen ha inom riksdagen väckts tre motioner,
nämligen
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
inom första kammaren
nr 512 av herrar Söderquist och Björck, samt
inom andra kammaren
nr 607 av herr Wedén m. fl. och
nr 608 av herrar Ståhl och Wedén.
Före propositionens avlämnande ha vid innevarande års riksdag väckts
likalydande motionerna nr 194 i första kammaren av herr Andrén m. fl.
och nr 244 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.
Motionerna ha hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet
i samband med förevarande proposition.
I likalydande motionerna 1:512 och 11:607 behandlas frågan om uttagning
av värnpliktiga till underofficersutbildning. Motionen II: 608 avser
frågan, huruvida nu tillämpade utbildningstider för värnpliktiga böra överföras
från den gällande provisoriska förordningen till värnpliktslagen. Likalydande
motionerna 1:194 och 11:244 avse utbildningstiden för gruppchefer.
För de i motionerna gjorda hemställandena m. in. redogöres i det
följande i samband med behandlingen av de delar av propositionen, som
motionerna avse.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda
förslagen, ävensom i fråga om de skäl, vilka motionärerna åberopat
till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej
lämnas i det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I samband med en definitiv övergång till inskrivning av värnpliktiga
under hösten och påbörjande av tjänstgöringen för flertalet värnpliktiga
det år de fylla 20 år föreslås, att svensk man skall vara värnpliktig från
och med det kalenderår under vilket han fyller 19 år.
De nu för olika kategorier värnpliktiga genom särskild förordning tills
vidare fastställda obligatoriska tjänstgöringstiderna föreslås skola inskrivas
i värnpliktslagen. En på frivilligt åtagande grundad förlängning av tjänstgöringstiden
med 3 månader föreslås för vissa flottan tilldelade värnpliktiga.
Utbildningstiden för gruppchefer föreslås t. v. skola bibehållas vid
9 månaders första tjänstgöring.
Arméns repetitionsövningar föreslås skola anordnas i krigsförband. I
samband härmed föreslås, att vissa i värnpliktslagen angivna tidsfrister
för övningarnas fullgörande skola slopas. Repetitionsövningar föreslås skola
kunna fullgöras av flygvapnet tilldelade befälsvärnpliktiga, som utbildas
i luftbevakningstjänst. Tidsspärren för fullgörande av beredskapsövning
föreslås skola slopas.
Uttagning för utbildning till värnpliktigt befäl (gruppchefer vid armén
och kustartilleriet, underofficerare vid armén, kustartilleriet och flygvap
-
13
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
net) föreslås skola äga rum vid inskrivningsförrättningarna. I samband
härmed föreslås, att uttagning till officersutbildning skall ske på frivillighetens
grund.
Vid flottan föreslås en ny utbildningslinje för utbildning till värnpliktig
underofficer.
I fråga om vissa värnpliktiga, uttagna i specialtjänst, förordas viss ändrad
utbildningsgång.
Vissa ändringar beträffande inskrivningsförfarandet föreslås i fråga om
vid sjömanshus inskrivna.
Vissa ändringar föreslås beträffande premier för genomgången befälsutbildning
vid marinen.
Härjämte anmälas vissa frågor om inpassningen under året av värnpliktstjänstgöringen,
om skördeuppehåll, om tillgodoseendet av behovet av
ekonomivärnpliktiga och om avräkningen av arreststraff.
I propositionen förordas vidtagande av de ändringar i värnpliktslagen
som betingas av i det föregående angivna förslag.
Inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbildningens
påbörjande nästa kalenderår.
Efter förslag av värnpliktskommittén förelädes 1949 års riksdag (proposition
nr 194) förslag om inskrivning av de värnpliktiga det år de fylla
19 år och om värnpliktsutbildningens påbörjande för huvuddelen av de
värnpliktiga nästfoljande år. Ett successivt genomförande av det nya systemet
från och med år 1950 förordades, därvid det borde få ankomma på
Kungl. Maj :t att närmare bestämma om den takt, i vilken övergången till
tidigare tjänstgöring borde äga rum. Riksdagen (skrivelse nr 371) biföll
förslaget. I enlighet härmed meddelades bestämmelser om särskilda inskrivningsförrättningar
under hösten 1949 med dem, som enligt värnpliktslagen
skolat inskrivas såsom värnpliktiga under våren 1950 (SFS 1949: 308
och 309).
Departementschefen.
Principbeslutet om en ändring från och med år 1950 till inryckning för
huvuddelen av de värnpliktiga det år de fylla 20 år innebär, att under en
övergångsperiod värnpliktiga ur två åldersklasser samtidigt fullgöra tjänstgöring.
I samband med övergången till det nya systemet erfordrades under
år 1949 inskrivningsförrättningar i två omgångar, nämligen en på våren
med dem som under 1949 fyllde 20 år och en på hösten med dem som
under året fyllde 19 år och som enligt tidigare ordning skolat inskrivas
först våren 1950. Principbeslutet förutsatte, att inskrivningsförrättningarna
i framtiden skulle förläggas till hösten.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
I förordningen om särskilda inskrivningsförrättningar under hösten 1949
utsädes, att vad i värnpliktslagen stadgades om värnpliktig skulle äga motsvarande
tillämpning beträffande den, som, utan att hava uppnått värnpliktsåldern,
skulle inskrivas vid förrättningarna i fråga. Denna konstruktion
erfordrades, enär värnpliktslagen utformats med utgångspunkt från
att tidpunkten för inträdet i värnpliktsåldern — det kalenderår, varunder
vederbörande fyllde 20 år — och inskrivningsåret sammanfalla.
Jag förordar nu, att i värnpliktslagen vidtagas de ändringar som betingas
av 1949 års principbeslut. I enlighet härmed bör i 1 § utsägas, att svensk
man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket han fyller
19 år (nu 20 år), och i 14 § 1 mom., att värnpliktig är skyldig att personligen
inställa sig vid inskrivningsförrättning det år han fyller 19 år (nu
20 år). I samband härmed bör även 15 § 1 stycket ändras så att yngling
må inskrivas det år han fyller 17 år (nu 18 år). I lagen finnes icke utsagt
när under året inskrivningsförrättning skall ske. Någon ändring härutinnan
ifrågasätter jag icke.
Skördeuppehåll.
I propositionen nr 207 till 1948 års riksdag förordades, att i avbidan på
ytterligare överväganden skulle under år 1948 inläggas ett uppehåll i utbildningen
om 14 dagar under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt.
Uppehållet, som skulle gälla för arméns värnpliktiga, utom de till
grupp K hänförda, skulle icke inräknas i utbildningstiden, men de värnpliktiga
skulle under uppehållet äga åtnjuta ekonomiska förmåner enligt
samma bestämmelser som under tjänstgöring. Motionsvis (I: 360 och
II: 533) hemställdes, att i enlighet med 1945 års försvar skommittés förslag
skulle från och med år 1949 ett övningsuppehåll på två månader göras.
Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (skrivelse nr 376).
Frågan om skördeuppehåll underställdes även 1949 års riksdag (proposition
nr 194). Kungl. Maj :t förordade därvid på förslag av värnpliktskommittén,
att skördeuppehållet skulle bestämmas till 14 dagar. Riksdagen
(skrivelse nr 371) anslöt sig, med avslag å motioner om skördeuppehåll av
3 veckors varaktighet, till Kungl. Maj :ts förslag.
Departementschefen.
Jag avser i det följande att tillstyrka värnpliktskommitténs förslag i
fråga om inpassningen av första tjänstgöringen för huvuddelen av arméns
värnpliktiga. Jag räknar därvid med, att skördeuppehåll skall liksom hittills
inläggas under sommarhalvåret. Till frågan om skördeuppehållets
längd återkommer jag senare. Jag ifrågasätter icke någon ändring i de
principer i övrigt, som lågo till grund för 1949 års riksdags beslut i ämnet.
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
15
Utbildningstidens längd (utom för gruppchefer).
Departementschefen.
1945 års för svar skommitté förordade beträffande huvuddelen av de värnpliktiga
en utbildningstid av tillhopa 11 månader.
Vid försvarsfrågans behandling vid 1948 års riksdag träffades icke något
slutligt avgörande beträffande utbildningstidens längd. Vid anmälan
av frågan (propositionen 207) framhöll jag, att av olika skäl något definitivt
förslag i ämnet icke kunde föreläggas riksdagen. Jag ansåg mig emellertid
böra förorda en provisorisk begränsning av utbildningstidens längd
till 12 månader för huvuddelen av de värnpliktiga. Samtidigt framhöll jag,
att vissa närliggande frågor av betydelse — exempelvis frågorna om utbildningen
av befäl och specialister och om anordnandet av repetitionsövningar
— icke för det dåvarande kunde slutligt bedömas. Med hänsyn därtill ansåg
jag mig icke böra föreslå, att värnpliktslagen ändrades utan ansåg
erforderliga bestämmelser böra utfärdas i en särskild förordning. Riksdagen
biföll förslaget (skrivelse 376).
1949 års riksdagsbeslut innebar icke någon principiell ändring av 1948
års beslut.
Flertalet av de spörsmål, som vid anmälan av propositionen 1948: 207
ansågos tarva ytterligare utredning, ha upptagits till behandling i värnpliktskommitténs
slutbetänkande. De förslag kommittén därvid framlagt
äro emellertid uppgjorda med utgångspunkt i en oförändrad utbildningstid
för huvuddelen av de värnpliktiga av 12 månader. Beträffande värnpliktiga,
uttagna för utbildning till underofficer eller officer eller beträffande
värnpliktiga i specialtjänst föreslås med denna utgångspunkt icke någon
ändring i nu tillämpade obligatoriska utbildningstider. Beträffande gruppcheferna
har kommittén föreslagit en förlängning av utbildningstiden med
2 månader.
För egen del ifrågasätter jag i avvaktan på ytterligare erfarenheter beträffande
utbildningsresultatet inom ramen för nuvarande utbildningstid
icke någon ändring av denna för huvuddelen av de värnpliktiga. I det följande
kommer jag att förorda, att även gruppchefsutbildningen tills vidare
bibehålies vid 9 månader. Icke heller i övrigt kommer jag att förorda någon
ändring beträffande den obligatoriska utbildningstidens sammanlagda längd
för olika värnpliktiga.
Nu gällande bestämmelser beträffande utbildningstidens längd ha såsom
varande av provisorisk natur meddelats i särskild förordning vid sidan av
värnpliktslagen. Denna förordning gäller emellertid tills vidare.
Då jag nu i flera andra avseenden föreslår ändringar i värnpliktslagen
får jag, för att bringa önskvärd överskådlighet åt bestämmelserna, samtidigt
förorda att de nu tillämpade utbildningstiderna överföras från den
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
provisoriska förordningen och inskrivas i själva lagen. Jag vill emellertid
understryka, att jag härmed icke avser att definitiv ställning nu skall tagas
till frågorna om utbildningstidens längd. Jag räknar nämligen med att
dessa frågor komma att ånyo underställas riksdagen, sedan 1949 års försvarsutredning
avgivit sitt betänkande.
Motionen II: 608.
I motionen har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 avslå Kungl. Maj:ts förslag till
ändrad lydelse av 27 § värnpliktslagen.»
Till stöd för detta yrkande ha motionärerna åberopat departementschefens
ovan omförmälda uttalande, att avsikten icke vore att nu taga definitiv
ställning till frågorna om utbildningstidens längd. Motionärerna ha därefter
anfört följande:
Statsrådet ger här den bästa önskvärda motivering för att nu gällande
provisoriska bestämmelser icke böra inskrivas i lagen. Systemet med en
särskild förordning har ju varit i bruk under en följd av år utan påtagligt
menliga inverkningar. Eftersom dessa gamla bestämmelser äro föremål för
1949 års försvarsutrednings prövning, synes det vara mera ändamålsenligt
att avvakta resultatet av denna prövning och till dess bibehålla det hittillsvarande
provisoriet, detta allra helst som nämnda utredning kan väntas bli
färdig under den närmaste framtiden.
Utbildningstiden för gruppchefer.
Gällande bestämmelser.
1941 års värnpliktslag ålägger icke dem som uttagas för utbildning till
gruppchefer en i förhållande till värnpliktiga i allmänhet förlängd tjänstgöringsskyldighet.
Första tjänstgöringen för blivande gruppchefer omfattar
således 12 månader.
1945 års försvarskommitté ifrågasatte icke någon förlängd tjänstgöring
för gruppcheferna. Kommittén räknade med en första tjänstgöring för
gruppchefer liksom för huvuddelen av de värnpliktiga av 9 månader inom
ramen av en sammanlagd utbildningstid av 11 månader.
I propositionen 207 till 1948 års riksdag anmäldes ett av arméchefen
framlagt förslag om förlängd tjänstgöring för gruppcheferna. Då frågan om
utbildning av befäl och specialister ansågs kräva ytterligare utredning
kunde förslaget icke tillstyrkas. Riksdagen beslöt (skrivelse 376) — med
avslag jämväl å en inom andra kammaren väckt motion om förlängning
av utbildningstiden för gruppchefer — att utbildningen för dessa tills
vidare skulle omfatta samma tid som för huvuddelen av de värnpliktiga.
Till 1949 års riksdag anmäldes (proposition nr 194) ett av värnpliktskommittén
(majoriteten) framställt förslag att — i avbidan på frågans
Andra lagutskottets utlåtande nr 46. 17
slutliga lösning utbildningstiden för gruppchefer vid armén, som hade
att fullgöra första tjänstgöring under utbildningsåret 1949/50, skulle provisoriskt
förlängas med 2 månader. Förslaget avstyrktes på i propositionen
narmare angivna skäl. Riksdagen (skrivelse 371) beslöt, med avslag å
motion om förlängd utbildningstid, i enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag.
V ärnpliktskommittén.
Värnpliktskommittén har i sitt slutbetänkande erinrat om att kommittén
redan tidigare agnat frågan en ingående prövning och att kommitténs
majoritet i början av år 1949 framlagt förslag till provisorisk reglering av
första tjänstgöringen för gruppcheferna. Kommitténs majoritet har, efter
förnyade överväganden beträffande frågan om gruppchefsutbildningens
ängd, på anförda skal funnit det vara nödvändigt att för gruppchefsutbildningen
vid armén och kustartilleriet anslås en utbildningstid, som med
minst 2 månader överstiger den för värnpliktiga i allmänhet fastställda.
Majoriteten har föreslagit, att gruppcheferna skola uttagas vid inskrivningsforrattmng
och inrycka till tjänstgöring 2 månader före åldersklassens
huvuddel. Två ledamöter av kommittén ha förordat oförändrad utbildningstid
for gruppcheferna i avbidan på resultatet av fortsatt försöksverksamhet
på området.
Den av kommitténs majoritet föreslagna förlängningen av utbildningstiden
för gruppcheferna har — bortsett från förslag om införande av särskilda
premier för den som genomgår förlängd utbildning — beräknats
medföra en kostnadsökning av 4,7 miljoner kronor per år.
Ytterligare utredning rörande utbildningstiden för gruppchefer.
De två ledamöter i värnpliktskommittén, vilka anmält avvikande mening,
ha ansett önskvärt, att en fortsatt försöksverksamhet bedrives rörande
möjligheterna att mom ramen för 9 månaders första tjänstgöring erhålla
en godtagbar gruppchefsutbildning, och att resultatet av en dylik försöksverksamhet
bor avvaktas, innan det definitivt slås fast, att nu gällande
utbildningstid är otillräcklig.
På grund av den splittring som präglade värnpliktskommitténs förslag
och med hansyn till den behandling, frågan om gruppchefsutbildningens
langd ronte vid 1949 års riksdag, ansåg departementschefen det nödvändigt
att företaga en ytterligare undersökning av frågan om gruppchefsutbildningcn.
Departementschefen uppdrog därför i oktober 1949 åt en av de
ledamöter i värnpliktskommittén, som anmält från majoriteten avvikande
mening i fråga om gruppchefsutbildningens längd, herr Lindholm, att inom
departementet verkställa dessa undersökningar. Uppdraget avsåg att ytterligare
utreda frågan om gruppchefsutbildningens längd, närmast med tanke
På möjligheten att åstadkomma större effektivitet vid utbildningen genom
alt bedriva denna avskild från övriga värnpliktiga för längre eller kortare
2 — Rihang till riksdagens protokoll 1950. 9 sand. 2 avd. Nr 46.
18 Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
tid. Därvid borde närmare upplysningar lämpligen inhämtas rörande de
senaste erfarenheterna beträffande pågående gruppchefsutbildning. Något
visst antal månader för gruppehefsutbildningens längd uppställdes icke
som ram för uppdraget.
I en den 10 februari 1950 dagteeknad skrivelse har Lindholm lämnat en
redogörelse för resultatet av dittills verkställda undersökningar ävensom en
översikt över behovet av ytterligare undersökningar och fortsatt försöksverksamhet
på ifrågavarande område. 1 skrivelsen har anförts bland annat
följande:
Majoriteten av värnpliktskommittén har förordat två månaders förlängning
av gruppchefsutbildningen med inryckning före de värnpliktiga i allmänhet
ävensom att uttagningen skall ske redan vid inskrivningen och icke
såsom nu är fallet under tjänstgöringen. Det har från vissa håll gjorts
"ällande, att riksdagen redan nu borde fatta beslut i anledning av detta
förslag. Därvidlag må erinras, att centrala värnpliktsbyrån strax före inskrivningarna
hösten 1949 utfärdat en skrivelse, vari det beträffande tjänstgöringen
framhölls att uttagning till förlängd tjänstgöringstid skulle grundas
på under tjänstgöringen ådagalagd lämplighet. Värnpliktsbyrån underströk
i anslutning härtill, att därest värnpliktiga, som inskrivits 1949 —
AV vilka ett fåtal inrycka 1950 och flertalet 1951 — och vid inskrivningen
antecknats som underbefälslämpliga komrae att inkallas till första tjänstgöring
två månader före de övriga och därigenom erhölle förlängd tjänstgöringstid,
detta skulle innebära ett såsom byrån betecknat »klart löftesbrott».
Beträffande den åldersklass, som inskrives hösten 19o0 ma framhållas,
att huvuddelen av densamma inrycker till tjänstgöring först 1952.
Till frågan om en eventuell övergång till den av värnpliktskommitténs
majoritet förordade förlängda utbildningstiden behöver ställning alltså icke
fattas vid innevarande års riksdag utan härmed kan utan olägenhet ansta
till 1951. Detta förutsätter dock, att inskrivningen av de värnpliktiga redan
1950 sker så, att en uttagning av gruppchefer kan göras i samband darmed.
Departementschefen.
Jag har tidigare i olika sammanhang givit uttryck åt den uppfattningen,
att en godtagbar gruppchefsutbildning bör kunna utan ettersättande av utbildningsmålen
bibringas de värnpliktiga vid armén och kustartilleriet
inom ramen för en första tjänstgöring av samma längd som tor huvuddelen
av de värnpliktiga, eller för närvarande 9 månader.
Värnpliktskommittén har nu i sitt slutbetänkande ånyo upptagit sitt
tidigare framförda förslag om förlängning med 2 månader av tiden för
gruppchefsutbildningen, därvid de blivande gruppcheferna avsåges skola
inrycka 2 månader före huvuddelen av de värnpliktiga. Detta förutsätter att
gruppchefer uttagas redan vid inskrivningsförrättningarna.
Jag är emellertid alltjämt icke beredd att nu förorda en dylik förlängning
av tjänstgöringstiden. Jag finner sålunda angeläget att den i det föregående
omnämnda utredningen inom försvarsdepartementet avslutas innan slutlig
ställning tages till detta spörsmål. Med hänsyn såväl till de betydande merkostnaderna
som till olägenheterna för arbetsmarknaden och den enskilde
19
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
synes mig nämligen ett beslut om förlängning av gruppchefsutbildningen
icke böra fattas med mindre en förlängning anses ofrånkomlig. Då, såsom
förut framhållits, en förlängning av gruppchefsutbildningen kan ifrågakomma
tidigast för de värnpliktiga som inskrivas hösten 1950 — flertalet
av dessa inrycka först 1952 — medför ett uppskov med avgörandet av denna
fråga till 1951 års riksdag icke någon tidsutdräkt i sak, om nämligen
beslut nu fattas om övergång till uttagning av gruppchefer redan
''id inskrivningsförrättningarna. I det följande avser jag att förorda dvlik
uttagning.
Jag förordar således, att första tjänstgöringen för gruppcheferna tills
vidare i avbidan på ytterligare utredning i ämnet bibehålies vid nuvarande
9 månader och att den sammanlagda utbildningstiden för dem således
fastställes till 12 månader.
Motionerna Is 194 och II: 244.
I motionerna har hemställts, »att riksdagen måtte bifalla de förslag beträffande
uttagning och utbildning av värnpliktigt underbefäl (gruppchefer),
som framförts av 1948 års värnpliktskommitté.»
Till stöd för denna hemställan ha motionärerna anfört bland annat
följande:
Sammanfattningsvis kan sägas, att kraven i fält på gruppcliefen snarare
ökat än minskat, om stridskrafterna skola kunna utnyttjas fullt effektivt.
Ju kortare utbildning huvuddelen av de värnpliktiga erhåller, desto större
krav måste ställas på befälet. Vår kvantitativa underlägsenhet gentemot en
stormakts personella resurser, vår kvalitativa underlägsenhet främst på
grund av den korta utbildning, som huvuddelen av krigsmaktens personal
erhåller, samt våra stridskrafters ringa styrka i förhållande till den yta,
som skall försvaras, nödvändiggöra att största möjliga effekt uttages för
att stridskrafterna skola kunna lösa dem åvilande uppgifter.
För att gruppcheferna över huvud taget skola kunna fullgöra dem vanligast
åliggande uppgifter kräves — trots att viss förenkling i stridstekniken
åvägabragts och även om gruppchefseleverna befrias från dem eljest åliggande
handräckning — en ökning av utbildningstiden. Av värnpliktskommitténs
utredning framgår, att en förlängning med 2 månader måste betecknas
som ett minimum.
Vi finna det angeläget, att riksdagen nu fattar beslut om en förbättringav
gruppchefsutbildningen i enlighet med vad värnpliktskommittén föreslagit.
Principbeslut härom medför icke ökade kostnader för det kommande
budgetaret i vidare man än att det beträffande inskrivningsförrättningarna
medför en merkostnad av omkring 140 000 kronor. Ett sådant beslut''giver
emellertid de militära myndigheterna möjlighet att i tid vidtaga erforderliga
förberedelser för det nya systemets genomförande.
20
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
Utbildningstidens fördelning på första tjänstgöring och efterföljande
utbildning.
Departementschefen.
Jag delar värnpliktskommitténs av myndigheterna biträdda uppfattning,
att den totala utbildningstiden om 12 månader för de värnpliktiga i allmänhet
bör i fråga om arméns och kustartilleriets värnpliktiga fördelas på en
första tjänstgöring om 9 månader och efterföljande utbildning under 3
månader. I det följande kommer jag att förorda, att repetitionsövningar
skola kunna fullgöras av flygvapnets befälsvärnpliktiga luftbevakningspersonal.
Beträffande flottan och flygvapnet i övrigt ifrågasätter jag icke nu någon
ändring. Jag är således icke beredd att i detta sammanhang taga ställning
till chefens för flygvapnet förslag om en förlängning av värnpliktsutbildningen
för flygvapnets värnpliktiga. Denna fråga liksom även frågan om
omskolning i samband med överförande av värnpliktiga från flottan och
flygvapnet till armén torde få upptagas i samband med de fortsatta överväganden
beträffande värnpliktsutbildningen, som enligt vad jag i det föregående
förutsatt bör komma till stånd.
Första tjänstgöringens inpassning under året.
Departementschefen.
Frågan om första tjänstgöringens inpassning under året för huvuddelen
av arméns värnpliktiga har tidigare varit föremål för statsmakternas överväganden,
senast vid 1948 års riksdag i samband med beslutet om den provisoriska
avkortningen av värnpliktstjänstgöringen. Efter ingående undersökningar
av olika alternativ har värnpliktskommittén stannat för att fororda
nuvarande ordning med inryckning omkring den 1 juni. Jag delar kommitténs
uppfattning, att detta alternativ bäst tillgodoser de militära kraven.
Då, såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit, alternativet med sommarinryckning
jämväl synes bäst tillgodose det totala näringslivets önskemål,
anser jag mig böra förorda detsamma. Jag förutsätter därvid i likhet med
värnpliktskommittén, att ett skördeuppehåll med en varaktighet liksom for
närvarande av 2 veckor inlägges under sommarhalvåret.
Kommitténs förslag i fråga om första tjänstgöringens inpassande vid vissa
specialtruppslag m. m. inom armén och vid kustartilleriet kan jag jämväl
biträda.
Repetitions- och efterutbildningsövningar.
Departementschefen.
Det förslag om övergång vid armén till anordnande av repetitionsövningar
i krigsförband, som värnpliktskommittén framlagt, anser jag ur
21
Andra lagutskottets utlåtande nr iö.
militär synpunkt innebära avsevärda fördelar i förhållande till nuvarande
system med inkallelser till repetitionsövningar åldersklassvis. Mot utformningen
av systemet har i remissyttrandena icke framförts någon principiell
erinran. Jag tillstyrker, att det av kommittén förordade systemet
för repetitionsövningarnas anordnande tillämpas från och med hösten 1950.
Vederbörliga för budgetåret 1950/51 äskade anslag äro, såsom framgår av
vad jag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsäskandena
under fjärde huvudtiteln, beräknade med utgångspunkt från att en
övergång till det nya systemet skall ske under hösten 1950.
Beträffande tidpunkten för anordnandet av repetitionsövningar i krigslörband
vid armén delar jag värnpliktskommitténs uppfattning att dessa
övningar normalt böra i vad avser fältförbanden och de rörliga lokalförsvarsförbanden
förläggas till månaderna september—oktober, eventuellt
med uppdelning i omgångar, men att, i syfte att tillgodose kravet på vinterutbildning,
övningarna vissa år böra förläggas till månaderna februari—
mars. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att för varje år närmare bestämma
tids- och omgångsindelningen för övningarna; jag förutsätter att
vederbörlig hänsyn därvid tages till förhållandena å arbetsmarknaden, särskilt
inom jordbruket och skogsbruket.
Vad värnpliktskommittén förordat i fråga om repetitionsövningarna för
de fasta lokalförsvarsförbanden ha med de av kommittén angivna förutsättningarna
i princip icke föranlett till erinran från min sida.
Chefen för armén har föreslagit, att det värnpliktiga befälet skall inkallas
till repetitionsövning 3—4 dagar före huvuddelen av de värnpliktiga och
att den totala tjänstgöringstiden för dessa befälsvärnpliktiga skall utsträckas
med 10 dagar. Jag är för närvarande icke beredd tillstyrka detta förslag.
Enligt nuvarande bestämmelser i värnpliktslagen gälla vissa tidsspärrar,
inom vilka repetitions- och efterutbildningsövningar skola fullgöras. Det
torde i enlighet med kommitténs förslag vara nödvändigt att avlägsna dessa
tidsspärrar i samband med övergången till systemet med repetitionsövningar
i krigsförband. Terminologien repetitionsövningar — efterutbildningsövningar
torde i samband härmed såsom icke längre adekvat böra övergivas;
samtliga övningar böra betecknas såsom repetitionsövningar.
I olika sammanhang (jfr proposition 1949: 194) har för riksdagen anmälts,
att repetitions- och efterutbildningsövningar under senare år bedrivits
i allenast begränsad omfattning och att de värnpliktiga i samband
därmed meddelats generellt anstånd med repetitions- eller efterutbildningsövning
för så lång tid, alt de i värnpliktslagen fastställda tidsfristerna överskridits.
Vid anståndens meddelande förutsattes, att hinder icke skulle möta
att i sinom tid inkalla vederbörande till föreskrivna övningar. Riksdagens
vederbörande utskott (sammansatta stats- och andra lagutskott vid 1949
års riksdag) har ansett, att, därest ifrågavarande kategorier värnpliktiga
skulle fullgöra övningar, oaktat i värnpliktslagen fastställda tidsfrister utgått,
tjänstgöringsskyldigheten borde regleras i värnpliktslagen eller i sär
-
22
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
skild förordning. Jag föreslår att nu gällande tidsspärrar uteslutas ur varnpliktslagen
och att de värnpliktiga som erhållit generellt anstånd liksom
ock värnpliktiga ur åldersklass 1946, vilka haft att före utgången av år 1949
fullgöra första repetitionsövning, men icke inkallats till dylik övning, skola
i sinom tid inkallas till repetitionsövning i krigsförband.
Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att värnpliktsutbildningen
vid flottan och flygvapnet är så speciell, att repetitionsövningar i krigsförband
saknar aktualitet. Jag ifrågasätter icke heller att övningar i krigsförband
skola anordnas vid kustartilleriet. Jag förordar emellertid, att, i
enlighet med värnpliktskommitténs förslag, de tidsspärrar, som för närvarande
gälla för fullgörandet av repetitionsövningar vid övriga försvarsgrenar,
av praktiska skäl borttagas samtidigt med motsvarande tidsspärrar
för arméns värnpliktiga.
Beredskapsövning.
Departementschefen.
Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att de förband som inkallas
till beredskapsövning (beredskapsförband) i princip böra vara i möjligaste
mån så organiserade, utrustade och utbildade, att de kunna betraktas
såsom fullt fältdugliga. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att
beredslcapsförbanden skola vara krigsförband, vilken anordning bör galla
för samtliga försvarsgrenar. Härav följer emellertid, att möjlighet måste
föreligga att till beredskapsövning inkalla värnpliktiga ur samtliga åldersklasser
och kategorier. Jag förordar därför, att värnpliktslagen ändras i
enlighet härmed. Jag förutsätter emellertid i likhet med värnpliktskommittén,
att i första hand värnpliktiga ur fältförbanden skola ifrågakomma för
inkallelser.
I samband med att tidsspärren häves kan en återgång ske till värnpliktslagens
ursprungliga bestämmelse att den sammanlagda tid, under vilken
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra beredskapsövning, skall utgöra 6
månader.
Uttagning av värnpliktiga till befalsutbildning.
Departementschefen.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att värnpliktskommittén funnit
allvarliga olägenheter vara förenade med den nuvarande tvangsvisa uttagningen
till befälsutbildning först sedan relativt lång tid förflutit efter inryckning
till värnpliktstjänstgöring. Speciellt den i samband med dylik
uttagning förekommande »maskningen» i syfte att undgå förlängd tjänstgöring
anses ha menligt inverkat på utbildningsresultaten och försvårat
en rättvis uttagning. Än större betydelse måste enligt kommitténs mening
23
Andra lagutskottets utlåtande nr 40.
maskningsproblemet tillmätas därest, såsom kommittén föreslagit, de värnpliktiga
gruppchef seleverna erhålla en i förhållande till flertalet värnpliktiga
förlängd utbildningstid.
Kommittén har därför undersökt andra tänkbara alternativ för uttagning
till befälsutbildning. Kommittén har därvid förordat, att ut tagning
'' erkställes redan i samband med inskrivningen av de värnpliktiga. Jag
delar i princip kommitténs uppfattning, att endast genom en uttagning i
samband med inskrivningsförrättningarna olägenheterna av maskningen
kunna helt undvikas. Det kan förväntas, att utbildningsresultatet blir bättre
och att större förutsättningar för ett friktionsfritt samarbete mellan befäl
och trupp komma att förefinnas. Alternativet medför även den fördelen
att den värnpliktige så tidigt som möjligt får veta längden av den tjänstgöring
han har att genomgå. En fördel är ock att inryckningen för gruppcheferna,
därest förlängd utbildningstid för dessa skulle komma att beslutas,
kan i tiden förläggas före inryckningen av värnpliktiga i allmänhet,
varigenom »kvarsittarmentalitet» kan undvikas för denna kategori.
Mot systemet med uttagning vid inskrivningen ha riktats erinringar i
huvudsakligen två hänseenden. Således ha framhållits svårigheterna att
hinna med uttagning till befäl utan att inskrivningsförrättningarna skola
behöva draga ut alltför lång tid ävensom bristen på för ändamålet lämpad
personal. \ idare har framhållits, att de urvalsmetoder — inskrivningsprov
av utökad omfattning och exploration — som utredningen föreslagit för
uttagningen, i och för sig icke kunna anses giva tillförlitliga resultat, särskilt
som det kunde förväntas att de värnpliktiga även vid proven komine
att »maska».
Med dessa utgångspunkter har överbefälhavaren föreslagit, att vid inskrivningsförrättningarna
endast skall verkställas en preliminär, på inskrivningsprov
och uppgifter om examina etc. grundad uttagning, under
det att den definitiva uttagningen skulle verkställas först efter 1—2 månaders
tjänstgöring och grundas jämväl på befälets omdöme rörande vederbörandes
lämplighet och på resultatet av under tjänstgöringen företagen
exploration.
Det av överbefälhavaren förordade systemet skulle erbjuda den fördelen,
att genom det ordinarie utbildningsbefälets medverkan vid uttagningen
säkrare hållpunkter skulle kunna vinnas rörande vederbörandes förutsättningar
att utöva befäl. Å andra sidan kommer man vid detta alternativ
icke ifrån maskningen under tjänstgöringen. Värnpliktskommittén, som
diskuterat ett alternativ med uttagning kort efter inryckningen, bär såsom
en nackdel framhållit, att befälet på den till förfogande stående korta tiden
icke skulle få samma möjligheter att åstadkomma ett riktigt uttagningsresultat
som vid en uttagning senare under tjänstgöringen, och att svårigheterna
alt bedöma de värnpliktiga vore mycket stora i början av tjänstgöringen.
Härtill kan ytterligare framhållas, att systemet icke är lillämp
-
24
Andra lagutskottets utlåtande nr 46‘.
ligt, därest gruppcheferna skola inkallas före övriga värnpliktiga, att fördelningen
av de värnpliktiga befälseleverna mellan olika förband kan ske
jämnare om uttagningen verkställes vid inskrivningarna, att synpunkten
att den värnpliktige så tidigt som möjligt bör få kännedom om sina tjänstgöringsförhållanden
icke tillgodoses enligt överbefälhavarens alternativ och
att behovet av exploratörer sannolikt blir större enligt detta alternativ.
Invändningarna mot att använda inskrivningsproven och explorationsförfarandet
i urvalssyfte gälla uppenbarligen även det av överbefälhavaren
förordade systemet. Jag finner icke detsamma vara förenat med sådana
fördelar, att det bör givas företräde framför kommitténs förslag.
Arméchefens förslag skiljer sig från kommitténs i princip endast därigenom
att arméchefen förordar exploration med samtliga till grupp K
hänförliga i syfte att avskilja de för befälsutbildning icke lämpliga. I remissyttrandena
har något ytterligare alternativ icke skisserats.
Enligt min mening synes det vara svårt att fälla något bestämt omdöme
om tillförlitligheten av de urvalsmetoder, som kommittén förordat, innan
praktiska erfarenheter av desamma vunnits. Jag vill här endast erinra om
att erfarenheterna från nuvarande inskrivningsprov givit vid handen att
de på grundval av desamma gjorda omdömena om de värnpliktigas lämplighet
för befälsutbildning slagit rätt till omkring 90 procent.
Ehuru väl medveten om att vissa svårigheter komma att uppstå, i varje
fall till en början, vid realiserandet av värnpliktskommitténs förslag, finner
jag mig böra förorda att detsamma nu prövas.
Emellertid anser jag mig i likhet med en del av de hörda myndigheterna
böra förorda vissa jämkningar i kommitténs förslag. Såsom arméchefen
framhållit har erfarenheten givit vid handen att en del av de värnpliktiga
ur gruppen studenter och likställda -— uppskattningsvis 10 procent — icke
lämpa sig för underofficersutbildning. En uttagning av dessa skulle medföra
nackdelar såväl för utbildningen som för den enskilde. Jag kan således
icke dela kommitténs uppfattning att gruppen studenter och likställda
skall i sin helhet åläggas obligatorisk underofficersutbildning. Jag förordar
i stället att jämväl dessa värnpliktiga vid inskrivningen undergå inskrivningsprov
och exploration.
Möjlighet bör givetvis beredas de värnpliktiga att vid inskrivningsförrättning
frivilligt anmäla sig till befälsutbildning. Explorationsförfarandet bör
i regel icke behöva tillämpas beträffande dessa.
Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att explorationen bör utföras
av personal, som icke tillhör inskrivningsnämnd, och att för ändamålet
om möjligt bör anlitas fackpsykologer. Då emellertid för närvarande
tillgången på dylika psykologer är begränsad torde det bli nödvändigt att
åtminstone övergångsvis som exploratörer anlita för uppgiften lämpade
officerare. Jag vill understryka kommitténs uttalande, att endast sådana
officerare böra utväljas, som äga personliga kvalifikationer för uppgiften.
25
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
Det torde vara nödvändigt att vid särskilda kurser bibringa dessa officerare
nödig utbildning och jag vill framhålla betydelsen av att denna utbildning
göres så grundlig som möjligt med avseende på de psykologiska
problemen.
Vad värnpliktskommittén föreslagit rörande den närmare utformningen
i övrigt av inskrivningsförrättningarna har för närvarande icke givit mig
anledning till erinran. Jag förutsätter emellertid att, därest under förberedelserna
till årets inskrivningsförrättningar eller på grundval av vid desamma
vunna erfarenheter det skulle visa sig ändamålsenligt att i ett eller
annat avseende modifiera förslagen, dylika ändringar vidtagas.
Jag delar icke värnpliktskommitténs uppfattning att inskrivningsnämnds
beslut om uttagning till befälsutbildning böra fattas endast på grundval av
den värnpliktiges sannolika lämplighet ur militär synpunkt. Enligt min
mening bör inskrivningsnämnd liksom hittills beakta sociala skäl, som
tala för att uttagning ej bör ske. Med hänsyn till önskvärdheten att erhålla
enhetlighet vid bedömandet av besvär förordar jag, att inskrivningsrådet
alltjämt blir besvärsinstans.
Värnpliktskommitténs förslag om uttagning vid inskrivningsförrättningarna
avser endast uttagning av underbefäl och underofficerare. Beträffande
uttagning till officersutbildning kan denna, såsom kommittén framhållit,
icke gärna ske redan vid inskrivningsförrättningarna. Vid en tvångsvis
uttagning av värnpliktiga till officersutbildning åter skulle maskningen
komma att fortleva. Jag tillstyrker på av kommittén anförda skäl, att uttagning
till officersutbildning tills vidare skall ske endast av värnpliktig,
som därtill frivilligt anmält sig. I det följande avser jag att förorda kommitténs
förslag att anordna jämväl en delad sommarlinje för arméns till
officersutbildning uttagna värnpliktiga i syfte att underlätta för studerande
att genomgå denna utbildning. I detta sammanhang vill jag även framhålla
önskvärdheten av att söka åstadkomma en samordning av tiden för
värnpliktstjänstgöringen och högskoleterminerna och av att en översyn kommer
till stånd av bestämmelserna om rätt för värnpliktiga att tillgodoräkna
värnpliktstjänstgöring vid tjänsteårs- och meritberäkning samt för inträde
vid högskolor och universitet m. m. Av det följande framgår, att jag för
närvarande icke kan tillstyrka en höjning av den nu för 6 månaders officersutbildning
utgående premien.
Skulle det framdeles visa sig att det för officerare förordade uttagningssystemet
icke kommer att tillföra krigsorganisationen erforderligt antal
värnpliktiga officerare, torde spörsmålet om officersuttagningen ånyo få
upptagas till prövning.
Systemet med tvångsvis uttagning vid inskrivningsförrättning bör givetvis
icke hindra alt under tjänstgöringens gång uttagning till underbefälsoch
underofficersutbildning, grundad på frivilligt åtagande, skall kunna
ske av därför lämpade värnpliktiga. Dylik uttagning bör kunna verkställas
26 Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
av förbandschef inom ramen för det totala behovet av befäl inom de olika
kategorierna.
Det föreslagna systemet för uttagning av underbefäl och underofficerare
bör tillämpas från och med inskrivningsförrättningarna hösten 1950. En
del av de vid dessa förrättningar inskrivna inrycka till tjänstgöring under
år 1951. Detta år inrycka även flertalet värnpliktiga, som inskrevos hösten
1949. Dessa ha icke varit föremål för uttagning vid inskrivningsförrättningar.
Det torde icke vara lämpligt att samtidigt tillämpa två olika uttagningssystem.
Det torde således bli nödvändigt att beträffande de värnpliktiga
som inskrivits före år 1950 och som inrycka till första tjänstgöring (motsvarande)
först år 1951 eller senare avstå från tvångsvis uttagning till
befälsutbildning. I fråga om de övergångsbestämmelser som erfordras i
samband med övergången till det nya uttagningssystemet återkommer jag
i det följande.
Såsom värnpliktskommittén framhållit kommer övergången till det nya
uttagningssystemet att medföra vissa merkostnader, nämligen under budgetåret
1949/50 omkring 40 000 kronor för vissa utbildningskostnader för
exploratörer och provledare samt under följande budgetår omkring 140 000
kronor per budgetår för inskrivningsförrättningarna. Det är min avsikt
föreslå, att, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, å innevarande
budgetår belöpande kostnader skola få bestridas från det för budgetåret
å riksstaten uppförda förslagsanslaget till inskrivningskostnader.
I avbidan å erfarenheter rörande den verkliga belastningen å förenämnda
anslag efter övergången till det nya systemet torde det icke vara erforderligt
att för nästa budgetår omräkna detsamma.
Motionerna I: 512 och II: 607.
I motionerna har redogjorts bland annat för den kritik, som framkommit
mot den föreslagna utformningen av explorationsförfarandet. I anslutning
därtill har anförts:
Men problemet måste i detta läge gälla, hur man med hänsyn till de
rådande omständigheterna skall utforma uttagningssystemet, så att ett
så fullgott och rättvist urval som möjligt erhålles. För lösandet av detta
problem är det av departementschefen förordade uttagningssystemet icke
tillfredsställande. Vi skulle i detta sammanhang vilja inskjuta, att man vid
utformandet av uttagningssystemet inte borde fästa så avgörande vikt vid
explorationen som departementschefen synes göra. Med hänsyn till de personella
och organisatoriska svårigheterna och även kostnaderna kan den
sannolikt icke ge mera än vissa kompletterande data om vederbörandes personliga
förutsättningar och förhållanden av betydelse i detta sammanhang.
Det måste därför vara av ett givet värde att vid bedömningen av den värnpliktiges
förutsättningar som befäl förutom om resultaten av testning och
exploration även ha någon vetskap om hans s. k. militära beteendemönster.
27
Andra lagutskottets utlåtande nr i<>.
Efter att ha berört den s. k. »maslcningsfaktorn» och påpekat, att den
senaste tidens erfarenheter tyda på att »maskningen» vore på retur, ha
motionärerna anfört:
Enligt vår mening har departementschefen tagit alltför stor hänsyn till
maskningsrisken, varigenom det av honom föreslagna uttagningssystemet
fått en utformning, vars ändamålsenlighet av skäl, som ovan refererats, kan
ifrågasättas. Vi anse det således icke lämpligt, att uttagningen vid inskrivningstillfället
göres definitiv. Denna första exploration, som med hänsyn till
bristen på utbildade psykologer tills vidare må utformas i huvudsak enligt
de i propositionen angivna linjerna, bör därför kompletteras med erfarenheterna
från den första tjänstgöringstiden. Med hänsyn till maskningsrisken
bör denna observationstid icke utsträckas längre än vad ur psykologiska
synpunkter kan anses som ett minimum. Härför torde en tid av två till fyra
veckor vara tillräcklig.
Vi förutsätta vidare, att protokollet från första explorationstillfället hålles
hemligt för dem som utföra den följande observationen. Vi vilja heller icke
utesluta möjligheten av att en mera omsorgsfull exploration vid observationstidens
slut bör utföras. Resultatet av den första explorationen kan då
jämföras med den senare prövningen. Endast i huvudsak samstämmiga
resultat böra härvid avgöra, huruvida vederbörande skall uttagas till underofficersutbildning
eller icke. Genom denna jämförelse bör även en erfarenhetsmässigt
grundad bedömning av tillförlitiighetsgraden av den första explorationen
möjliggöras.
Vi utgå från att det nya uttagningssystem, som nu avses träda i kraft,
tills vidare endast blir föremål för försöksverksamhet och att den definitiva
utformningen kommer att fastställas med ledning av de så vunna erfarenheterna.
Motionerna utmynna i en hemställan, att riksdagen med ändring av vad
som föreslagits i propositionen måtte för sin del besluta, att uttagningen
av värnpliktiga till underofficersutbildning måtte utformas i enlighet med
de i motionerna angivna riktlinjerna.
Utbildning av värnpliktigt befäl.
Departementschefen.
Till värnpliktskommitténs förslag i fråga om förlängning av utbildningstiden
för värnpliktiga gruppchefer vid armén och kustartilleriet har jag i
det föregående tagit ställning.
Jag tillstyrker kommitténs förslag att utbildningstiden för arméns värnpliktiga,
som uttagas till underofficersutbildning eller till officersutbildning
— bortsett från repetitionsövningarna — bibehålies vid (9 + 6 =) 15 månader
respektive (9 + 12 =0 21 månader.
Kommitténs förslag beträffande underofficersutbildningens inpassning
under året synes mig vara ägnat alt i möjligaste mån tillgodose den studerande
ungdomens krav.
Jag har i del föregående förordat, att uttagning av värnpliktiga till
28
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
officersutbildning skall ske helt på frivillighetens väg. I syfte att göra det
lättare för studerande att genomgå frivillig officersutbildning vid armén
utan att denna utbildning skall behöva inkräkta på studierna har kommittén
föreslagit en ny utbildningslinje, s. k. delad sommarlinje. Jag tillstyrker
detta förslag. Den sammanlagda utbildningstiden för denna linje
torde i avbidan å erfarenheter böra beräknas till 6 månader.
De skäl värnpliktskommittén anfört för att vid flottan anordna nya utbildningslinjer
för underofficerare finner jag bärande. Jag förordar alltså,
att underofficersutbildning enligt kommitténs förslag anordnas med värnpliktiga,
som fullgjort värnpliktstjänstgöring vid flottan före examen vid
navigationsskola. Jag tillstyrker jämväl, att officersutbildning, efter frivilligt
åtagande, anordnas för sjökaptener och styrmän, som vid flottan
genomgått underofficersutbildning. Officerskursen torde i enlighet med värnpliktskommitténs
förslag böra omfatta en tid av 3 månader och den sammanlagda
tiden för värnpliktiga sjökaptener och styrmän, som genomgå
officersutbildning, fastställas till (16 + 3=) 19 månader.
I det följande avser jag förorda särskild premie om 1 000 kronor till
värnpliktig, som genomgår här avsedd kurs.
Värnpliktskommitténs förslag i fråga om utbildningen vid kustartilleriet
av underofficerare och officerare har icke föranlett erinran från min sida.
Vad slutligen angår flygvapnets utbildning av underofficerare och officerare
i luftbevakningstjänst finner jag ändamålsenligt att utbildningstiden,
ehuru av kommittén föreslagen till kortare tid än för arméns och kustartilleriets
motsvarande värnpliktiga, i avbidan å erfarenheter rörande det nya
utbildningssystemet fastställes till — bortsett från repetitionsövningar —
högst samma månadsantal, som för sistnämnda kategorier värnpliktiga,
d. v. s. (9 + 6 —) 15 respektive (9 + 12 =) 21 månader. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att inom angivna tidsramar besluta om utbildningens
utformning.
Vid utformandet av förslaget till ändring av 27 § 1 mom. A c) värnpliktslagen
har jag beaktat att enligt det nya utbildningssystemet repetitionsövningar
skola förekomma för befälsvärnpliktig luftbevakningspersonal.
En övergång till de föreslagna utbildningssystemen torde icke komma
att medföra merkostnader av sådan storleksordning att omräkning av vederbörande
anslag är erforderlig.
Uttagning och utbildning av värnpliktiga i special tjänst.
Departementschefen.
Värnpliktskommitténs förslag i fråga om uttagning och utbildning av
värnpliktiga i specialtjänst äro icke av den innebörd att därav föranledas
ändring i gällande värnpliktslag med däri provisoriskt beslutade ändringar.
Jag har därför icke ansett erforderligt att i det föregående lämna en ut
-
29
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
tömmande redogörelse för kommitténs ifrågavarande förslag. Det torde
ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter befogenhet, underlydande myndigheter,
att taga slutlig ställning till förslagen, därvid de i remissyttrandena
framförda synpunkterna beträffande utbildningsgången för de värnpliktiga
böra komma under omprövning. Jag vill emellertid i detta sammanhang
framhålla, att jag i allt väsentligt delar värnpliktskommitténs uppfattning
i dessa avseenden.
Några av de i ärendet hörda myndigheterna och organisationerna ha
föreslagit, att den totala tjänstgöringstiden för vissa kategorier specialister
måtte avkortas. Jag är icke beredd nu taga slutlig ställning till frågan
om en begränsning av den förlängda tjänstgöring som för närvarande må
avkrävas specialisterna men vill å andra sidan vitsorda angelägenheten av
att de värnpliktiga icke åläggas längre tjänstgöring än som betingas av
militära skäl. Jag avser att ägna denna fråga fortsatt uppmärksamhet.
Premier till vissa värnpliktiga.
Departementschefen.
Med hänsyn till att det statsfinansiella läget alltjämt kräver återhållsamhet
med statsutgifter finner jag det icke möjligt att nu taga upp premiefrågan
till omprövning i hela dess vidd. Vissa av värnpliktskommittén föreslagna
och av mig i det föregående tillstyrkta förändringar beträffande
tjänstgöringsförhållandena för vissa värnpliktiga påkalla emellertid uppmärksamhet
även i förevarande sammanhang.
Jag räknar icke med förlängd tjänstgöring för gruppchefer och saknar
därför anledning att föreslå premier för denna kategori värnpliktiga.
För specialisterna förutsättes ingen förlängning av tjänstgöringstiden i
förhållande till vad som nu gäller. Jag kan alltjämt icke tillstyrka, att
premiesystemet utvidgas till att omfatta dessa värnpliktskategorier.
övergången helt till uttagning till officersutbildning på frivillighetens
grund har närmast karaktären av ett försök. Erfarenheterna få visa, om
det blir möjligt att med detta system erhålla en rekrytering i tillräcklig
omfattning till värnpliktiga officerare. Det är sannolikt, att en högre premie
för denna utbildning skulle stimulera rekryteringen. Om en dylik åtgärd
skulle vara tillfyllest, kan dock icke med säkerhet avgöras nu. Det är
heller icke säkert, att den är nödvändig. Det är många faktorer som härvid
spela in —- försvarsintresset, förhållandena på arbetsmarknaden in. m. Det
är mig i varje fall icke möjligt att i nuvarande läge föreslå någon förhöjning
av premien för officersutbildningen.
Frågan om tjänstgöringstidens längd för värnpliktiga som uttagas till
utbildning till värnpliktiga underofficerare och officerare vid flygvapnet
bär jag förutsatt skola få avgöras av Kungl. Maj :t. Definitiv ställning till
frågan om huru stora premierna skola vara för dylik utbildning kan där
-
30
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
för heller icke tagas. Även i detta fall bör avgörandet få ankomma på
Kungl. Maj :t. Premierna för dylik utbildning böra få regleras inom ramen
för de nu för ändamålet bestämda beloppen, 1 000 respektive 2 000 kronor.
I det föregående har jag tillstyrkt förslaget att för värnpliktiga sjökaptener
och styrmän anordnas officersutbildning under 3 månader. Även för
denna tjänstgöring förutsättes frivillig anmälan av den värnpliktige. Det
torde vara nödvändigt att premier få utgå för denna tjänstgöring. Jag kan
dock tills vidare icke tillstyrka högre premie än 1 000 kronor för denna
tjänstgöring, d. v. s. hälften av vad som utgår för utbildning till värnpliktig
officer i övrigt för dubbelt så lång tjänstgöringstid. Det torde såsom kommittén
anfört vara nödvändigt att härvid också höja premien för värnpliktig
sjökapten eller likställd som genomgår resei''vofficerslinje A vid
flottan, då eljest risk förefinnes att denna utbildningslinje övergives såsom
mindre ekonomiskt lockande. Jag föreslår en pemie av 1 000 kronor även
för denna utbildning. I samma omfattning som gäller beträffande nu utgående
premier bör som villkor för denna nya premie gälla, att utbildningen
gcnomgåtts med godkännande vitsord.
Tillräckliga skäl synas mig icke föreligga att differentiera premien för
de olika kategorier värnpliktiga som fullgöra fortsatt tjänstgöring jämlikt
27 § 1 mom. C värnpliktslagen. Någon höjning av dessa premier kan jag
heller icke tillstyrka. Då tjänstgöringen i fråga numera förutsättes även
kunna fullgöras i en följd, bör premiebeloppet bestämmas till 300 kronor
med möjlighet dock att liksom nu fördela beloppet på tjänstgöringsomgångar,
då sådana ifrågakomma.
Jag kan för närvarande icke tillstyrka, att den premie om 300 kronor
som nu må utgå för officersutbildning under nämnda tjänstgöring jämlikt
27 § 1 mom. C värnpliktslagen i stället anknytes till den underofficersutbildning
som kan ifrågakomma under ifrågavarande tjänstgöring.
Nämnda premie bör således icke längre utgå.
Jag kan icke tillstyrka, att premien för värnpliktig sjövärnsman för
officersutbildning höjes.
De nya premier jag här föreslagit komma icke att påverka i statsverkspropositionen
äskade anslag till avlöningar m. m. till de värnpliktiga i sådan
grad att en omräkning av desamma är erforderlig.
Ekonomivärnpliktiga.
Värnpliktskommittén.
Kommittén har ansett, att det nuvarande systemet för ianspråktagande
av ekonomivärnpliktiga icke är rationellt, enär möjlighet saknas att på förhand
skapa sig en säker överblick över tillgången på värnpliktig handräck - ningspersonal. För att nå detta syfte föreslår kommittén en omläggning av
tjänstgöringstiden för vissa värnpliktiga, tillhörande grupp 4.
31
Andni lagutskottets utlåtande nr i6.
Enligt värnpliktskommitténs förslag skulle de värnpliktiga, som efter inryckningen
till tjänstgöring nedklassas till besiktningsgrupp 4, omedelbart
hemförlovas för att inkallas på nytt påföljande år och fullgöra sin tjänstgöring
eller vad av denna som kan återstå. Det skulle med detta system bli
möjligt att överblicka tillgången på ekonomivärnpliktiga redan på förhand,
då till de värnpliktiga av grupp 4, som efter inskrivningsförrättningarna
tilldelas ett förband, kan läggas det antal, som är disponibelt från ett tidigare
år. Systemet medför olägenheter för de värnpliktiga, som måste fullgöra
sin tjänstgöring i omgångar, men dessa olägenheter anser kommittén
icke vara större än att de böra tagas med hänsyn till de betydande fördelar
som systemet innebär.
Yttranden.
Här må endast återgivas det yttrande, som avgivits av Statens organisationsnämnd.
I likhet med kommittén anser organisationsnämnden, att det för en del
av de värnpliktiga, vilka under pågående utbildning nedklassas, otvivelaktigt
kan innebära vissa olägenheter att bliva hemförlovade. Nämnden har med
anledning därav ifrågasatt, om icke ett annat system skulle vara att föredraga.
Enligt ett dylikt system skulle redan vid inskrivningsförrättningarna
så stort antal värnpliktiga hänföras till besiktningsgrupp 4 att det väl
tillgodosåge minimibehovet av ekonomivärnpliktiga. Det återstående behovet,
som utgör skillnaden mellan maximi- och minimibehovet — av
nämnden angivet till 900 man — kunde tillgodoses med de värnpliktiga
som efter påbörjad tjänstgöring nedklassades till besiktningsgrupp 4.
Att redan vid inskrivningsförrättningarna till besiktningsgrupp 4 uttaga
ett större antal värnpliktiga än som nu regelmässigt vore fallet syntes enligt
nämndens mening kunna ske genom att till denna grupp hänfördes alla de
värnpliktiga, som nu med tveksamhet hänföras till grupp 3. Fördelen med
detta system skulle vara, att man undveke hemförlovning av de under
tjänstgöring nedklassade. Systemet hade emellertid, anför nämnden, även
olägenheter, i det att förbanden komme att under en kortare tid disponera
endast över minimibehovet av ekonomivärnpliktiga. Denna olägenhet mildrades
ju tidigare nedklassning komme till stånd. Under den tidsperiod, då
endast minimibehovet av ekonomivärnpliktiga disponerades, finge man
dessutom räkna med, att utbildningsvärnpliktiga måste tagas i anspråk
såsom dagkorpraler, enär detta behov icke tillgodosåges genom minimibehovet.
Departementschefen.
Del nu tillämpade systemet för ianspråktagande av de ekonomivärnpliktiga
är icke tillfredsställande. Förutom svårigheten att överblicka tillgången
på handräckningspersonal och att kunna planera arbetet inom ekonomi
-
32
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
tjänsten kunna framhållas de olägenheter som äro förenade med att civil
personal anställes för många gånger mycket korta anställningstider. Kritik
har också av denna anledning riktats mot systemet från arbetstagarhåll.
Frågan uppmärksammades i statsverkspropositionen till innevarande års
riksdag (bil. 6, p. 34), där jag förutsatt särskilda åtgärder för att begränsa
behovet av att anställa civil personal såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga.
De olägenheter för de enskilda värnpliktiga och de kostnader som ett
genomförande av värnpliktskommitténs förslag skulle innebära synas mig
vara alltför stora för att jag skall kunna förorda, att detsamma genomföres.
Det av organisationsnämnden skisserade systemet synes mig böra övervägas.
Med detta system kan vinnas den överblick över tillgången på
ekonomivärnpliktiga som kommittén eftersträvat med sitt förslag. Det
bör också med ett dylikt system vara möjligt att se till att behovet av
ekonomivärnpliktiga blir fyllt genom värnpliktiga, som redan vid inskrivningsförrättningarna
avses för handräckningstjänst. Med det väsentligt
lägre minimibehov av dylika värnpliktiga som enligt nämndens beräkningar
nu föreligger torde en ökad uttagning av ekonomivärnpliktiga icke
behöva medföra någon begränsning av betydelse av den del av värnpliktsstyrkan
som uttages till vapenutbildning.
Vilka åtgärder som kunna vara nödvändiga för att genomföra det av
nämnden förordade systemet torde få närmare övervägas. Någon ändring
i värnpliktslagen är icke erforderlig.
Specialmotivering.
Av den i propositionen åberopade specialmotiveringen må följande här
återgivas.
6 §•
Departementschefen.
I slutet av det gällande lagrummet finnes en föreskrift om hänsynstagande
till särskilt svåra olägenheter som uttagning kan medföra. Denna
föreskrift är knappast tillämplig å en uttagning som endast må ske efter
eget åtagande av den värnpliktige och har därför begränsats till att avse
endast sådan uttagning som enligt förslaget skall kunna ske tvångsvis
(uttagning för underofficers- och underbefälsutbildning i samband med
inskrivning).
En annan sak är att värnpliktig, sedan han efter eget åtagande under
tjänstgöringen uttagits för befälsutbildning, kan drabbas av sådana olägenheter
som nyss nämnts. I sådant fall torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t — i vars befogenhet lärer ingå att avstå från utkrävandet av den
fortsatta tjänstgöringen — att alltefter omständigheterna i det särskilda
33
Andra lagutskottets utlåtande nr 46.
fallet på ansökan av den värnpliktige medgiva befrielse från eller avkorlhing
av ifrågavarande tjänstgöring.
14 §.
Enligt lagrummets nuvarande lydelse är värnpliktig, som är inskriven
ä sjömanshus, undantagen från skyldighet att iakttaga personlig inställelse
vid inskrivningsförrättning.
Chefen för marinen har föreslagit, att ändrade bestämmelser meddelas
av följande innehåll. Värnpliktig inskriven å sjömanshus skulle vara skyldig
att personligen inställa sig vid inskrivningsförrättning därest han icke
vid tidpunkten för förrättningen vore inmönstrad till sjöfart eller — efter
påmönstring å fartyg i utrikes sjöfart — kvarblivit utomlands. Sjömanshusinskriven
värnpliktig, som enligt vad nyss nämnts icke vore skyldig
att personligen inställa sig vid inskrivningsförrättning skulle ändock inskrivas
(och tilldelas flottan) därest han den 1 juli inskrivningsåret kunde
tillgodoräkna sig en tjänstetid å handelsfartyg om minst 6 månader. Därest
icke sistnämnda krav vore uppfyllt skulle sådan frånvarande värnpliktig
kallas till inskrivningsförrättning nästföljande år. Därest den värnpliktige
icke heller då kunde personligen inställa sig vid inskrivningsförrättningen
av skäl som ovan nämnts (inmönstring eller utlandsvistelse) skulle han likväl
inskrivas och tilldelas flottan.
Departementschefen.
.lag förordar att sjömanshusinskriven värnpliktig icke utan vidare bör
vara befriad från personlig inställelseskyldighet. Jag är emellertid ej nu
beredd att i detalj angiva under vilka omständigheter sådan befrielse skall
äga rum. Jag förordar att i lagen införes bestämmelse av innehåll att sjömanshusinskriven
värnpliktig skall undantagas från personlig inställelseskyldighet
i de fall Konungen bestämmer.
27 §.
Departementschefen.
Bestämmelserna under C. ha även tillämpats på sådana flottan tilldelade
värnpliktiga vilka avlägga examen vid navigationsskola först efter tjänstgöringen
om 12 månader. Dessa värnpliktiga — härvid bortsett från dem
vilka utbildas på sjövärnskårens befälsutbildningslinje — skola enligt förslaget
vara skyldiga att inom viss kortare tid efter avlagd examen genomgå
underofficersutbildning. För denna utbildning avses den i nuvarande lagtext
avsedda tiden av 4 månader skola tagas i anspråk, ehuru utbildningen i
detta fall bör anordnas som tjänstgöring i en följd.
Jag förordar att under bestämmelserna under C. inrymmas även sådana
värnpliktiga vilka efter tjänstgöringen om 12 månader dels undergått frivillig
underofficersutbildning på sjövärnskårens befälsutbildningslinje dels
3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 2 avd. Nr 46.
34
Andra lagutskottets utlåtande nr 46''.
ock avlagt sjökaptens- eller styrraansexamen. Även ifrågavarande värnpliktiga
avses således skola fullgöra den fortsatta tjänstgöringen om 4
månader.
Begreppet »fortsatt tjänstgöring» i den föreslagna texten avses skola
omfatta såväl tjänstgöring fördelad på repetitionsövningar som ock tjänstgöring
i en följd. Det torde få ankomma på Konungen att närmare reglera
den ordning i vilken den fortsatta tjänstgöringen skall fullgöras för respektive
kategorier så ock att bestämma den tidrymd inom vilken tjänstgöringen
skall fullgöras.
29 §.
Departementschefen.
Detta lagrum, som avser anstånd med första tjänstgöring (motsvarande),
innehåller i sin nuvarande lydelse bestämmelser om absoluta tidsfrister,
vilka icke må överskridas. Emellertid visar erfarenheten, att situationerna
ej sällan äro sådana att ett längre anstånd än lagen medger skulle ha varit
befogat. Jag förordar därför att i lagrummet införes bemyndigande för
Konungen att medgiva längre anstånd, därest synnerliga skäl föranleda
därtill.
Utskottet.
Till grund för de genom förevarande proposition framlagda förslagen
ligger i huvudsak av 1948 års värnpliktskommitté verkställd utredning i
vissa värnpliktsfrågor. Vissa av kommittén behandlade spörsmål underställdes
redan 1949 års riksdag. Sålunda fattades då principbeslut om inskrivning
av de värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnpliktsutbildningens
påbörjande nästföljande kalenderår. I propositionen föreslås bland
annat av detta principbeslut betingade ändringar i värnpliktslagen.
Jämväl värnpliktskommitténs utredning rörande skördeuppehåll under
värnpliktsuthildningen underställdes fjolårets riksdag. Riksdagen anslöt sig
då till departementschefens ståndpunkt, att någon ändring i den dåvarande
ordningen icke borde vidtagas. Detta innebar, att under sommaren inlades
ett uppehåll i utbildningen om 14 dagar på för jordbruket lämplig tidpunkt.
Uppehållet, som skulle gälla för arméns värnpliktiga utom de till
grupp K hänförda, skulle icke inräknas i utbildningstiden, men de värnpliktiga
skulle under uppehållet äga åtnjuta ekonomiska förmåner enligt
samma bestämmelser som under tjänstgöring. Skördeuppehåll är således
icke att likställa med sådant övningsuppehåll, som omförmäles i 27 §
1 mom. A. värnpliktslagen och som vederbörande äger tillgodoräkna sig
såsom fullgjord tjänstgöring. Departementschefen har i förevarande proposition
förutsatt, att ett skördeuppehåll med en varaktighet av två veckor
alltjämt skall anordnas i enlighet med de principer, som lågo till grund
Andra lagutskottets utlåtande nr iti.
35
för 11)40 års riksdags beslul i ärendet. Utskottet, som tillstyrker att så sker,
vill i anslutning härtill erinra om det uttalande, som gjordes av sammansatta
stats- och andra lagutskottet i dess av riksdagen härutinnan godkända
utlåtande nr 1 till f jolårets riksdag. Sistnämnda utskott — som icke ansåg
sig kunna lororda ett motionsvis framfört förslag om utsträckning av
skördeuppehållet till tre veckor — framhöll då, att viss möjlighet funnes
att bevilja ytterligare någon ledighet i anslutning till skördeuppehållet,
nämligen i form av tjänstledighet i vanlig ordning inom övningstidens ram
samt att denna möjlighet borde komma till användning i fall, där särskilda
skäl föreläge för längre skördeledighet än under 14 dagar.
1 propositionen föreslås, att de nu gällande bestämmelserna angående utbildningstiden
för vissa värnpliktiga skola överföras från den provisoriska
förordningen därom och inskrivas i värnpliktslagen. Departementschefen
har understrukit, att därmed icke avsåges att definitiv ställning nu skulle
tagas till frågorna om utbildningstidens längd. 1 motionen 11:608 har yrkats
avslag å propositionen i denna del. I sitt ovannämnda utlåtande framhöll
sammansatta stats- och andra lagutskottet, att det framstode såsom i
hög grad önskvärt, att det pågående utredningsarbetet beträffande värnpliktsfrågorna
bedreves i sådan takt, att ytterligare provisoriska förordningar
än de redan gällande eller då föreslagna icke bleve erforderliga. Såväl
ur principiella som praktiska synpunkter framstår det enligt utskottets
mening såsom mindre lämpligt, att en gällande lag i olika avsnitt försättes
ur kraft genom provisoriska förordningar. Utskottet hälsar därför närmast
med tillfredsställelse, att i värnpliktslagen nu införas de gällande bestämmelserna
rörande värnpliktsfrågorna, varigenom de provisoriska förordningarna
kunna upphävas och önskvärd överskådlighet ernås. Samtidigt
vill dock även utskottet understryka, att detta givetvis icke innebär något
definitivt ställningstagande till frågorna om utbildningstidens längd. Utskottet
avstyrker förty motionen 11:608.
Vad angår utbildningstiden för gruppchefer, bar i motionerna 1: 104 och
II: 244 — vilka väckts redan före propositionens avlämnande — hemställts,
att riksdagen måtte bifalla värnpliktskommitténs förslag om uttagning och
utbildning av gruppchefer. Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår,
pågår för närvarande ytterligare undersökning av frågan om gruppchefsutbildningen.
Härtill kommer all en eventuell förlängning av gruppchelsutbildningen
torde kunna ifrågakonuna tidigast för de värnpliktiga,
soin inskrivas hösten 1050 och av vilka flertalet inrycka först 1052. Därest
det i propositionen föreslagna systemet för uttagning av värnpliktiga till
bcfälsutbildning vinner riksdagens bifall, torde därför med ställningstagande
till frågan om gruppchefsutbildningen utan större olägenheter kunna anstå
till nästa års riksdag. Med hänsyn till det läge vari frågan sålunda befinner
sig, anser sig ulskoltet icke nu böra ingå på eu prövning av spörsmålet
om längden av utbildningstiden för gruppchefer. Utskottet får därför, med
36
Andra lagutskottets utlåtande nr 46''.
avstyrkande av motionerna I: 194 och 11:244 i denna del, förorda, att övningstiden
för ifrågavarande värnpliktiga tills vidare bibehålies oförändrad.
Förslaget att repetitionsövningarna skola fullgöras krigsförbandsvis i
stället för åldersklassvis finner utskottet vara förenat med stora fördelar och
innebära en avsevärd förbättring av övningssystemet. Det föreslagna systemet
med en tidsintervall mellan övningarna på sex år synes vara väl avvägt.
Den närmare utformningen av tids- och omgångsindelningen torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma.
Möjligheten att inkalla värnpliktiga till beredskapsövning anser utskottet
alltfort böra bibehållas. Enligt hittills gällande bestämmelser skall,
därest beredskapsövning infaller under tid, då repetitionsövning eljest skolat
fullgöras, repetitionsövningen anses vara till motsvarande del fullgjord
genom beredskapsövningen. I propositionen föreslås icke någon ändring
av ifrågavarande bestämmelse, under det att de nu gällande tidsspärrarna
såväl för fullgörande av beredskapsövning som repetitions- och efterutbildningsövning
föreslås skola borttagas med hänsyn till övergången till systemet
med repetitionsövning i krigsförband. Viss tvekan torde därvid kunna
komma att uppstå beträffande frågan under vilken tid en beredskapsövning
skall ha fullgjorts för att få tillgodoräknas såsom fullgjord repetitionsövning.
Då det enligt det nu föreslagna systemet för repetitionsövningar ankommer
på Kungl. Maj:t att bestämma tids- och omgångsindelningen för
övningarna anser utskottet, att det lämpligen bör ankomma på Kungl. Maj:t
att jämväl bestämma i vad mån beredskapsövning skall få tillgodoräknas
såsom fullgjord repetitionsövning. Uppenbarligen bör sådant tillgodoräknande
endast kunna komma i fråga, då respektive övningar ligga varandra
så nära i tiden, att ändamålet med repetitionsövningen ieke kan anses bliva
eftersatt. På grund av det anförda förordar utskottet eu ändring i 27 § 2
mom. andra stycket värnpliktslagen.
Frågan om när och hur ultagning av värnpliktiga till underbefäls- och
underofficersutbildning skall ske har varit föremål för delade meningar.
Vad angår tidpunkten för uttagningen finner utskottet övervägande skäl
tala för att uttagningen bör verkställas redan i samband med inskrivningsförrättningarna.
Detta torde vara det enda sätt på vilket olägenheterna av
»maskning» helt kunna undvikas. I motionerna 1:012 och 11:607 har påtalats,
att risken för »maskning» finge anses relativt liten under den första
tiden av tjänstgöringen samt att senaste tidens erfarenhet pekade på att
»maskningen» vore på retur. Enligt värnpliktskommittén har emellertid eu
utbredd »maskning» kunnat konstateras, då det gällt uttagning till fortsatt
utbildning efter första tjänstgöringen. Det torde icke ligga någon överdrift,
uttalar kommittén, i det påståendet att utbildningsresultatet vid befälsskolorna
och i synnerhet vid befälsskola K i många fall menligt påverkats av
den förekommande »maskningen»; Sedan uttagningen väl blivit gjord, hade
emellertid, enligt vad förbands- och skolchefer omvittnat, »maskningen»
Andra lagutskottets utlåtande nr lli.
37
försvunnit. Jämväl i andra sammanhang har förekommande » mask ning»
påtalats. Utskottet har kommit till den uppfattningen, att risken för »maskuing»
utgör ett tungt vägande skäl för att verkställa uttagningen före inryckningen
till första tjänstgöring. Ett sådant förfarande är vidare förenat
med vissa andra, i propositionen närmare redovisade fördelar, främst deu,
att den värnpliktige i myckel god tid får veta längden av den militärtjänstgöring
han har att genomgå och således kan inrätta sig därefter. I motionerna
1:512 och 11:607 har skisserats ett uttagningssystem, enligt vilket
den definitiva uttagningen skulle ske lörst efter två till fyra veckors tjänstgöring.
Även om man bortser från »maskningsrisken», är ett sådant system
— som värnpliktskommittén närmare undersökt men på anförda skäl icke
ansett sig kunna förorda — förenat med nackdelar. Då utskottet således
anser sig kunna förorda, att det i propositionen föreslagna sättet för uttagtiing
av värnpliktiga till befälsutbildning nu skall prövas, vill utskottet
samtidigt framhålla vikten av att uttagningssystemets verkningar följas
med uppmärksamhet. Det framstår såsom angeläget att snarast möjligt
söka bilda sig ett på erfarenheter grundat omdöme om tillförlitligheten av
den föreslagna urvalsmetoden.
I propositionen föreslås att uttagning av värnpliktiga till officersutbildning
framdeles skall ske efter frivilligt åtagande. Detta uttagningssätt är
närmast att anse som ett försök. Utskottet vill i samband härmed understryka
önskvärdheten av att, i den mån så befinnes möjligt, ytterligare åtgärder
vidtagas för att stimulera till dylik frivilligt åtagen utbildning.
Övriga i propositionen behandlade frågor ha icke föranlett utskottet att
göra något särskilt uttalande därom. Utskottet ansluter sig således till de
i propositionen nu framlagda förslagen ävensom till vad departementschefen
i övrigt förordat.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit
viss ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen den
30 december 1941 (nr 967) — måtte för sin del antaga
nämnda förslag med den ändringen, att 27 § 2 mom. andra
stycket erhåller följande lydelse:
Om tillgodoräknande av beredskapsövning såsom fullgjord
repetitionsövning äger Konungen förordna.
It. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som
sin mening giva till känna vad utskottet ovan anfört:
t''., all motionerna 1: 194 och 11:244 samt 1:512 och
ti: 607, i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad
38
^ Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
utskottet ovan anfört och hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;
D. att motionen 11:608 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 16 maj 1950.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Sten, Hallagård ,
Wistrand, Sunne*, Nils Elowsson och Bengtson;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbaeken, Carlsson
i Bakeröd, Andersson i Alfredshem, Odhe-, fru Sjöstrand*, herr Andersson
i Linköping och fröken Wetterström.
,f Ej närvarande vid uttalandets justering.
Idnns tryckeri. Esselte AB. Stockholm 1950
016539
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:340 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m. a1 i texten