Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändrad Igdelse av 2 § 1 morg. brandstadgan den 15 juli 1944

1950-02-08 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1950:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändrad Igdelse av 2 § 1 morg. brandstadgan den 15 juli 1944

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

med förslag till förordning om ändrad Igdelse av 2 §

1 morg. brandstadgan den 15 juli 1944 (nr 522).

Genom en den 21 december 1949 dagtecknad proposition, nr 15, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden, velat inhämta riksdagens yttrande över följande

vid propositionen fogade författningsförslag.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. brandstadgan den 15 juli 1944 (nr 522).

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. brandstadgan den 15 juli 1944 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande Igdelse:) (Föreslagen Igdelse:)

2 §• 2 §.

1 mom. Brandordning antages —--länsstyrelsens prövning.

Beslut, som--— därtill angivas.

Då brandordning---till riksbrandinspektören.

Det åligger--- — för köpare.

Vad sålunda stadgats skall äga Vad sålunda stadgats skall äga

tillämpning jämväl i fråga om änd- tillämpning jämväl i fråga om ändring

i eller tillägg till brandordning, ring i eller tillägg till brandordning.

Riksbrandinspektörens hörande är

dock ej erforderligt beträffande ändring

eller tillägg, som icke innefattar

väsentlig avvikelse från vad förut

gällt.

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 9 saml. .1 avd. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr i.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet i

den män redogörelse därför ej lämnas här nedan hänvisa till propositionen.

Allmänna bestämmelser rörande brandförsvaret i riket finnas i brandlagen

den 15 juli 1944 och brandstadgan av samma dag. Enligt 2 § brandlagen

skall tillsynen över rikets brandförsvar utövas av en riksbrandinspektör.

Samma lagrum stadgar jämväl, att länsstyrelse skall tillse, att brandförsvaret

inom länet är tillfredsställande ordnat. I brandstadgan finnas särskilda

bestämmelser för städerna och för landsbygden. Vad som är föreskrivet

för stad skall gälla även för köping och för annan tätare bebyggd

ort, beträffande vilken de föreskrifter skola tillämpas som jämlikt brandlagen

gälla stad. För varje kommun skall finnas brandordning, upptagande

de bestämmelser, som utöver vad i allmän lag eller brandstadgan föreskrivits

äro erforderliga för ordnandet av kommunens brandförsvar.

Rörande antagande och fastställelse av brandordning för stad gäller enligt

2 § 1 mom. brandstadgan följande. Brandordning skall antagas av stadsfullmäktige,

varefter beslutet om antagande skall underställas länsstyrelsens

prövning. Beslut, som sålunda underställts, skall efter det riksbrandinspektören

blivit i ärendet börd antingen oförändrat fastställas eller ogillas, i

vilket senare fall skäl för ogillandet skall angivas. Då brandordning fastställts,

skall meddelande om fastställelsen intagas i länskungörelserna, varjämte

ett exemplar av brandordningen skall insändas till riksbrandinspektören.

Vad sålunda stadgats skall äga tillämpning jämväl i fråga om ändring

i eller tillägg till brandordning.

Bestämmelser rörande antagande av brandordning för landskommun givas

i 24 § 1 mom. De skilja sig från de för stad meddelade bestämmelserna

därutinnan, att riksbrandinspektörens hörande icke föreskrivits.

1948 års riksdag.

I en motion (II: 12) vid 1948 års riksdag anförde motionären (herr Dickson)

bl. a., att den obligatoriska remissen till riksbrandinspektören i ärenden

angående fastställelse av brandordningar förorsakade långa besvärande

dröjsmål samt att länsstyrelserna själva säkerligen hade inom räckhåll

tillräcklig sakkunskap, erfarenhet och praktisk blick för att ensamma

kunna fatta kloka beslut. Den obligatoriska omgången över riksbrandinspektören

borde bortfalla. Med stöd härav föreslogs, att riksdagen måtte begära

hos Kungl. Maj :t att åt länsstyrelserna ensamma måtte anförtros att fatta

ståndpunkt till underställda brandordningar för städerna.

Motionen hänvisades till första lagutskottet, som —- efter hörande av ett

antal myndigheter och organisationer — i utlåtande (24/1948) bl. a. anförde:

Den jämförelsevis obetydliga tidsvinst, som den av motionären föreslagna

decentraliseringen skulle innebära, kunde enligt utskottets mening

icke utgöra tillräckligt skäl för att beträffande fullständiga förslag till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 1. 3

brandordning avstå från de fördelar, som föreskriften om riksbrandinspektörens

granskning syntes innebära. Däremot ville utskottet ifrågasätta, om

riksbrandinspektörens yttrande över mindre betydande ändringar i redan

gällande brandordningar borde vara obligatoriskt. Åtskilliga av de smärre

ändringar, som efter hand torde visa sig nödvändiga att vidtaga, syntes

sakna nämnvärd betydelse ur de synpunkter, riksbrandinspektören hade

att beakta. Åt länsstyrelserna själva borde kunna överlämnas att avgöra,

om en ifrågasatt ändring i brandordning vore av beskaffenhet att kunna

fastställas utan att riksbrandinspektörens yttrande inhämtades. Enligt utskottets

mening vore det önskvärt, att 2 § 1 mom. brandstadgan jämkades

i enlighet med det anförda. På grund härav hemställde utskottet, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville uppdraga

åt decentraliseringsutredningen att framlägga förslag till sådan ändring

av 2 § 1 mom. brandstadgan som utskottet sålunda förordat.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Decentraliseringsutredningen.

Sedan Kungl. Maj :t den 10 september 1948 uppdragit åt decentraliseringsutredningen

att till Kungl. Maj :t inkomma med av riksdagen sålunda begärt

förslag till ändring i brandstadgan, har utredningen i en till inrikesdepartementet

överlämnad promemoria nr 23 förordat, att i 2 § 1 mom.

femte stycket brandstadgan infördes en bestämmelse, enligt vilken det icke

vore erforderligt att höra riksbrandinspektören beträffande ändring eller

tillägg i brandordning, som icke innefattade väsentlig avvikelse från vad

förut gällt.

över decentraliseringsutredningens promemoria nr 23, såvitt denna angår

nu ifrågavarande författningsändring, ha efter remiss yttranden avgivits

av riksbrandinspektören, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i

Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro och

Gävleborgs län, styrelsen för Svenska stadsförbundet samt Svenska brandskyddsföreningen.

Vid överståthållarämbetets remissutlåtande har fogats

yttrande från brandchefen i Stockholm och vid länsstyrelsens i Malmöhus

län från länsbrandinspektören i länet.

Riksbrandinspektören har i sitt yttrande framhållit, att det vore önskvärt

att remiss till inspektören skulle vara obligatorisk i fråga om sådana andringar

eller tillägg till en brandordning, vilka kunde komma att medföra

ekonomiska följdverkningar för kommuner och enskilda.

D epartementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Mossberg, har i propositionen

bland annat anfört följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 1.

»Decentraliseringsutredningens förevarande förslag tillmötesgår i stort

sett de önskemål som uttalats i riksdagens skrivelse nr 118/1948. Genom

ändringen skulle förfarandet hos länsstyrelserna i viss mån förenklas utan

att några olägenheter synas behöva följa därav. Jag ansluter mig därför till

vad utredningen anfört. De av riksbrandinspektören framförda betänkligheterna

synas mig överdrivna. Det torde icke annat än i undantagsfall kunna

anses, att ändringar eller tillägg av den art, som av riksbrandinspektören

åsyftats, äro av mindre väsentlig betydelse. Det bör beaktas, att det i varje

län finnes en länsbrandinspektör, som är länsstyrelsens biträde i frågor

rörande brandförsvar.

Att såsom under remissbehandlingen föreslagits göra riksbrandinspektörens

hörande i alla frågor om brandordningar beroende på länsstyrelsens

skön finner jag icke tillrådligt. Riksbrandinspektörens stora sakkunskap

bör städse tillvaratagas om det icke i frågor av mindre vikt kan anses obehövligt.

Det är också av visst intresse,, att rikets brandförsvar i möjligaste

mån är enhetligt.

Den föreslagna ändringen synes böra träda i kraft omedelbart.»

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot författningsförslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla,

att riksdagen vid granskning av det i propositionen nr 15

intagna författningsförslaget icke funnit skäl till erinran

mot detsamma.

Stockholm den 8 februari 1950.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Carl Edmund Eriksson,

Nils Larsson, Hermansson, Werner, Eskilsson, Grym och Ivar Nilzon;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön,

Holm, Ähman, Andersson i Mölndal, Fagerholm, Utbult och Jansson i Aspeboda.

Iduns tryckeri. Esselte AB. Stockholm 1950

016171

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.