Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 12 maj 1917

1950-05-09 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1950:16, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den 12 maj 1917

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 269)

om fastighetsbildning i stad, m. m.

Genom en den 17 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 195, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

förslag till

i) Lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning

i stad.

Härigenom förordnas, dels att 2 kap. 15 §, 3 kap. 1 §, överskriften till

4 kap., 4 kap. 4 §, 5 kap. 18, 19, 20 och 21 §§, 6 kap. 15 § samt 7 kap. 1,

17 och 18 §§ lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad* 1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att fjärde stycket i övergångsbestämmelserna

till lagen skall upphöra att gälla, dels ock att i lagen

skola införas tre nya paragrafer, nämligen i 4 kap. två paragrafer, betecknade

3 a § och 3 b §, samt i 5 kap. en paragraf, betecknad 19 a §, av nedan

upptagen lydelse.

(Gällande lydelse.)

2 KAP.

15 §.

Vad i detta kapitel föreskrives för

stad skall äga motsvarande tillämpning

inom annat samhälle, varest finnes

tomtindelning såsom i stad, så

ock eljest inom område å landet, varest

på grund av stadsplan finnes sådan

tomtindelning.

(Föreslagen lydelse.)

2 KAP.

15 §.

Vad i detta kapitel föreskrives för

stad skall äga motsvarande tillämpning

inom annat samhälle, varest finnes

tomtindelning såsom i stad, så

ock eljest inom område å landet, varest

på grund av stadsplan finnes sådan

tomtindelning. Ändå att tomtindelning

icke finnes, skall stadgandet

i 13 § andra stycket äga motsvaran
-

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 kap. 15 § och 7 kap. 1 § SFS 1947:703, beträffande 3 kap.

1 § och överskriften till 4 kap. SFS 1921: 199, beträffande 4 kap. 4 § och 5 kap. 20 § SFS

1948:97, beträffande 5 kap. 21 § SFS 1932:265, beträffande 6 kap. 15 § SFS 1931:143 samt

beträffande 7 kap. 17 och 18 §§ SFS 1936:316.

1 Hihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 3 avd. Nr 16.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

(Gällande lydelse.)

1 fråga------- ------

3 KAP.

1 §•

Har i stad enligt fastställd tomtindelning

tomt bildats av mark, som

hör till särskilda fastigheter eller

särskilda områden, som ej ingå i fastighetsindelning,

må sammanläggning

av de områden, som utgöra tomten,

medgivas i den ordning som i

detta kapitel sägs.

4 KAP.

Om sammanläggning av stadsägor.

(Föreslagen lydelse.)

de tillämpning inom samhälle eller

annan ort å landet, där fastighetsregister

skall föras enligt de för stad

meddelade bestämmelser.

- delar gälla.

3 KAP.

1 §•

Har i stad enligt fastställd tomtindelning

tomt bildats av mark, som

hör till särskilda fastigheter eller

särskilda områden, som ej ingå i fastighetsindelning,

må sammanläggning

av de områden, som utgöra tomten,

medgivas i den ordning som i

detta kapitel sägs. Sammanläggning

må dock icke medgivas av områden,

som redovisas i olika slag av fastighetsregister.

4 KAP.

Om sammanläggning av stadsägor, så

ock av vissa områden som redovisas i

jordregister.

3 a §.

1 stad eller del därav, där jordregister

föres, skola angående sammanläggning

av fastigheter, som redovisas

i sådant register, bestämmelserna i

1—3 §§ äga motsvarande tillämpning

med nedan i andra stycket angivna

undantag.

Vid ansökan om sammanläggning

skall i stället för sådant registerutdrag,

som avses i 2 § första stycket,

fogas utredning rörande fastigheternas

registerbeteckning, omfattning

och läge, verkställd av mätningsman

eller till sådan befattning behörig person.

Utlåtande av furste lantmätaren

skall inhämtas i ärendet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr J6.

3

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

4 §.

Vad i detta kapitel är stadgat för

stad skall ock gälla för samhälle å

landet, för vilket föres fastighetsregister

enligt de för stad meddelade

bestämmelser.

Om behörighet för Konungen att

beträffande område av stad eller samhälle

som nu sagts förordna om tilllämplighet

av de för landet meddelade

bestämmelserna är stadgat i lagen

med särskilda bestämmelser om fastighetsbildning

inom vissa områden

av stad.

5 KAP.

18 §.

Då fastställelse meddelats å avstyckning,

skall myndighet, som

meddelat beslutet, ofördröjligen därom

underrätta den, som för fastighetsregistret,

där sådant finnes för

staden upplagt.

19 §.

Konceptakt rörande avstyckning

skall förvaras under byggnadsnämndens

vård.

3 b §.

Ej må sammanläggning medgivas

av fastigheter, som redovisas i olika

slag av fastighetsregister.

4 §•

Vad i detta kapitel är stadgat för

stad skall ock gälla för samhälle å

landet, därest för samhället eller del

därav föres fastighetsregister enligt

de för stad meddelade bestämmelser,

så ock för annan ort å landet, för vilken

sådant register föres.

Om behörighet för Konungen att

beträffande område av stad eller av

sådant samhälle eller annan ort å landet,

som i första stycket sägs, förordna

om tillämplighet av de för landet

meddelade bestämmelserna är stadgat

i lagen med särskilda bestämmelser

om fastighetsbildning inom

vissa områden av stad.

5 KAP.

18 §.

Då fastställelse meddelats å avstyckning,

skall myndighet, som meddelat

beslutet, ofördröjligen underrätta

vederbörande registerförare

därom.

19 §.

Konceptakt rörande avstyckning

skall, där ej annat följer av vad i

19 a § stadgas, förvaras under byggnadsnämndens

vård.

19 a §.

I stad eller del därav, där jordregister

föres, må mark som tillagts

fastighet genom sämjedelning avstyckas

under de villkor som angivas i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

(Gällande lydelse.)

20 §.

Bestämmelserna i detta kapitel

skola även gälla för samhälle å landet,

för vilket skall föras fastighetsregister

enligt de för stad meddelade

bestämmelser.

Om behörighet för Konungen att

beträffande område av stad eller samhälle

som nu sagts förordna om tilllämplighet

av de för landet meddelade

bestämmelserna är stadgat i lagen

med särskilda bestämmelser om

fastighetsbildning inom vissa områden

av stad.

21 §.

Vad om magistrat i detta kapitel

sägs gälle i Stockholm för överståthållarämbetet,

i stad, som lyder under

landsrätt, för Konungens befallningshavande

eller den Konungen

därtill förordnar, samt i samhälle på

landet, där bestämmelserna i kapitlet

äga tillämpning, för Konungens

befallningshavande.

(Föreslagen lydelse.)

19 kap. 1 § andra stycket sista punkten

lagen om delning av jord å landet.

Utlåtande av förste lantmätaren

skall inhämtas i ärende rörande avstyckning

i stad eller del därav, där

jordregister föres. Konceptakt rörande

sådan avstyckning skall redovisas

till lantmåterikontoret i länet. Avser

avstyckningen område inom stadsplan

eller byggnadsplan, skall avskrift

av förråttningsakten mot stadgad

avgift överlämnas till byggnadsnämnden

att förvaras under dess

vård.

20 §.

Bestämmelserna i detta kapitel

skola även gälla för samhälle å landet,

därest för samhället eller del därav

skall föras fastighetsregister enligt

de för stad meddelade bestämmelser,

så ock för annan ort å landet, för vilken

sådant register skall föras.

Om behörighet för Konungen att

beträffande område av stad eller av

sådant samhälle eller annan ort å landet,

som i första stycket sägs, förordna

om tillämplighet av de för landet

meddelade bestämmelserna är

stadgat i lagen med särskilda bestämmelser

om fastighetsbildning inom

vissa områden av stad.

21 §.

Vad om magistrat i detta kapitel

sägs gälle i Stockholm för överståthållarämbetet,

i stad, som lyder under

landsrätt, för Konungens befallningshavande

eller den Konungen

därtill förordnar, samt i samhälle eller

annan ort å landet, där bestämmelserna

i kapitlet äga tillämpning,

för Konungens befallningshavande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

5

(Gällande lydelse.)

6 KAP.

15 §.

Vad i 1—3 samt 5—14 §§ stadgas

för stad skall ock gälla för samhälle

å landet, för vilket skall föras fastighetsregister

enligt de för stad meddelade

bestämmelser.

7 KAP.

1 §•

För varje stad skall finnas ett fastighetsregister,

bestående av tomtbok

för tomterna och stadsägobok

för övriga fastigheter inom staden.

Till fastighetsregistret-----

Tomtboken skall--—----

Föreskrift, som,-------

17 §.

Vad i detta kapitel stadgas angående

stad, som lyder under landsrätt,

skall, där Konungen därom förordnar,

äga motsvarande tillämpning

i avseende å samhälle å landet, där

den för städerna gällande ordning för

bebyggande skall iakttagas.

I fall,-----------

För samhälle å landet vare förste

lantmätaren registerförare, så framt

ej samhället förklarat sig vilja bekosta

registerföringen.

(Föreslagen lydelse.)

6 KAP.

15 §.

Vad i 1—3 samt 5—14 §§ stadgas

för stad skall ock gälla för samhälle

å landet, därest för samhället eller del

därav skall föras fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelser,

så ock för annan ort å landet,

för vilken sådant register skall föras.

7 KAP.

1 §•

För varje stad skall, i den mån Konungen

ej annorlunda förordnat, finnas

fastighetsregister, bestående av

tomtbok för tomterna och stadsägobok

för övriga fastigheter inom staden.

Konungen må ock, där det med

hänsyn till omständigheterna finnes

lämpligt, förordna att fastighetsregister

såsom för stad skall föras för

samhälle eller del därav eller för annan

ort å landet.

----— — fastigheter enskilt.

■---nämnda bihang.

----- särskilt fall.

17 §.

Vad i detta kapitel stadgas angående

stad, som lyder under landsrätt,

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande samhälle eller annan ort

å landet, där fastighetsregister såsom

för stad skall föras.

av registerkarta.

För sådant samhälle eller annan ort

å landet, som i första stycket sägs,

vare förste lantmätaren registerförare,

så framt ej samhället eller vederbörande

kommun förklarat sig vilja

bekosta registerföringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

(Gällande lydelse.)

Sedan fastighetsregister enligt de

för stad meddelade bestämmelser

upplagts för samhälle, skall, där så

ej förut skett, fastighet eller område,

som ingår i samhället, uteslutas ur

jordregistret. För åtgärdens vidtagande

har registerföraren för samhället

att göra anmälan hos den som för

jordregistret.

18 §.

Anser samhälle eller enskild sakägare

sin rätt vara förnärmad genom

beslut som jämlikt detta kapitel meddelats

av magistraten, Konungens befallningshavande

eller lantmäteristyrelsen,

äge däröver anföra besvär i

den ordning som för överklagande av

förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut är bestämd.

Finner någon-------- •—

(Föreslagen lydelse.)

Sedan fastighetsregister enligt de

för stad meddelade bestämmelser

upplagts för samhälle eller ort å landet

skall, där så ej förut skett, fastighet

eller område, som redovisas i

fastighetsregistret, uteslutas ur jordregistret.

För åtgärdens vidtagande

har vederbörande registerförare att

göra anmälan hos den som för jordregistret.

18 §.

Anser kommun, samhälle eller enskild

sakägare sin rätt vara förnärmad

genom beslut, som jämlikt detta

kapitel meddelats av magistraten, Konungens

befallningshavande eller

lantmäteristyrelsen, äge däröver anföra

besvär i den ordning som för

överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är

bestämd.

---å registret.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

Skall jordregister föras för stad eller

samhälle eller för del av stad eller

samhälle, skola bestämmelserna

i 13 och 14 §§ lagen den 18 juni 1926

om vad iakttagas skall i avseende å

införande av lagen om delning av

jord å landet gälla för jordregisterområdet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

7

2) Lag

angående ändring i lagen den 27 februari 1948 (nr 96) med särskilda

bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad.

Härigenom förordnas, att första stycket i lagen den 27 februari 1948 med

särskilda bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

Där så påkallas av hänsyn till

jordbruksnäringen eller skogsbruket

äger Konungen beträffande område

av stad, vilket ej ingår i stadsplan

eller efter den 1 januari 1948 fastställd

byggnadsplan, förordna att, i

stället för de i lagen om fastighetsbildning

i stad meddelade bestämmelserna

om avstyckning av område

som ej ingår i tomtindelning och om

sammanläggning av stadsägor, vad

för landet är stadgat om avstyckning

och sammanläggning skall äga

tillämpning med nedan angivna undantag.

Sådant förordnande må av

Konungen återkallas, när förhållandena

föranleda därtill, och skall vara

förfallet, där stadsplan eller byggnadsplan

fastställes. Vad här sagts

skall ock gälla beträffande dylikt

område inom samhälle å landet, varest

enligt lagen om fastighetsbildning

i stad samma lags bestämmelser

om avstyckning och sammanläggning

skola tillämpas.

(Föreslagen lydelse.)

Där så påkallas av hänsyn till

jordbruksnäringen eller skogsbruket

äger Konungen beträffande område

av stad, vilket ej ingår i stadsplan

eller efter den 1 januari 1948 fastställd

byggnadsplan, förordna att, i

stället för de i lagen om fastighetsbildning

i stad meddelade bestämmelserna

om avstyckning av område,

som ej ingår i tomtindelning och om

sammanläggning av stadsägor, vad

för landet är stadgat om avstyckning

och sammanläggning skall äga

tillämpning med nedan angivna undantag.

Sådant förordnande må av

Konungen återkallas, när förhållandena

föranleda därtill, och skall vara

förfallet, där stadsplan eller byggnadsplan

fastställes. Vad här sagts

skall ock gälla beträffande dylikt

område inom samhälle eller annan

ort å landet, varest enligt lagen om

fastighetsbildning i stad samma lags

bestämmelser om avstyckning och

sammanläggning skola tillämpas.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

3) Lag

angående ändring i lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning

av fastigheter å landet.

Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 18 juni 1926 om sammanläggning

av fastigheter å landet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

4 §•

Område, som —----denna

Ej heller må sammanläggning enligt

denna lag äga rum inom samhälle

å landet, för vilket föres fastighetsregister

enligt de för stad

meddelade bestämmelser.

(Föreslagen lydelse.)

4 §•

lag.

Ej heller må sammanläggning enligt

denna lag äga rum inom samhälle

eller annan ort å landet, där de i

4 kap. lagen om fastighetsbildning

i stad meddelade bestämmelserna om

sammanläggning äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

4) Lag

angående ändring i lagen den 18 jnni 1925 (nr 334) om rätt i vissa fall

för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område.

Härigenom förordnas, att 6 och 18 §§ lagen den 18 juni 1925 om rätt i

vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet

område1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

6 §.

Har ansökan ingivits, såsom i 5 §

sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt

icke kan äga rum, förordne

Konungens befallningshavande

lantmätare att med biträde av gode

män verkställa förrättning, som i

6 §.

Har ansökan ingivits, såsom i 5 §

sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt

icke kan äga rum, förordne

Konungens befallningshavande

lantmätare att med biträde av gode

män verkställa förrättning, som i

1 Senaste lydelse, se beträffande 6 § SFS 1939:74 och beträffande 18 § SFS 1947:704.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

9

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

nämnda paragraf avses. Hör mark, nämnda paragraf avses. Hör mark,

om vars inlösen är fråga, till stad om vars inlösen är fråga, till stad

eller eljest till samhälle, för vilket eller är den belägen inom samhälle

skall föras fastighetsregister enligt eller annan ort å landet, där de i 5

de för stad meddelade bestämmelser, kap. lagen om fastighetsbildning i

skall vad denna lag innehåller i av- stad meddelade bestämmelserna om

seende å lantmätare och förordnande avstyckning äga tillämpning, skall

för sådan gälla om den, som jämlikt vad nu förevarande lag innehåller i

lagen om fastighetsbildning i stad är avseende å lantmätare och förordpå

grund av tjänst eller förordnande nande för sådan gälla om den, som

behörig att förrätta avstyckningar i jämlikt lagen om fastighetsbildning i

staden eller samhället. stad är på grund av tjänst eller för
ordnande

behörig att förrätta avstyckningar

i staden, samhället eller

orten.

I fråga--—--inom kommunen.

Besväras marken---—--allmänna tidningarna.

18 §. 18 g.

I fråga------annorlunda stadgat.

Fullföljes talan-----är stadgat.

Den i--- — — — beslut avgjord.

Skall med------12 § förmäles.

Är fråga om område i stad eller Är fråga om område i stad eller i

annat samhälle, för vilket skall fö- samhälle eller annan ort å landet,

ras fastighetsregister enligt de för där de i 5 kap. lagen om fastighetsstad

meddelade bestämmelser, skall bildning i stöd meddelade bestämfastställelse

meddelas, därest områ- melserna angående avstyckning äga

dets avskiljande överensstämmer tillämpning, skall fastställelse medmed

vad i 5 kap. 6 §, 8 § 1 mom. delas, därest områdets avskiljande

och 12 § i lagen om fastighetsbild- överensstämmer med vad i 5 kap.

ning i stad är stadgat. Meddelas fast- 6 §, 8 § 1 mom. och 12 § i samma lag

ställelse, skall, såvitt framställning är stadgat. Meddelas fastställelse,

därom gjorts, det avstyckade områ- skall, såvitt framställning därom

det åsättas särskilt namn. gjorts, det avstyckade området åsät
tas

särskilt namn.

Är fråga om annat — —---varder avskild.

Om beslut, — -----Konungens befallningshavande.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

5) Lag

angående ändring i lagen den 25 april 1930 (nr 99) om delning av

fastighet vid ändring i rikets indelning med mera.

Härigenom förordnas, att 1, 15, 19 och 20 §§ lagen den 25 april 1930

om delning av fastighet vid ändring i rikets indelning med mera1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

1 §• 1 §•

Har Konungen förordnat om-----överensstämmelse därmed.

Har Konungen förordnat, att--- —--nämnda gräns.

Skall inom visst område av stad

eller landskommun eller av samhälle

å landet föras fastighetsregister enligt

de för stad meddelade bestämmelser

och inom annat område av staden,

landskommunen eller samhället föras

jordregister och ligger en och

samma fastighet på ömse sidor om

gränsen mellan sådana områden,

skall fastigheten delas efter nämnda

gräns.

Fatler på-----är samfälld.

Med fastighet--------i fastighetsregister. (

15 §.

Har fastställelse meddelats å förrättningen,

skall konceptakten av

ägodelningsdomaren insändas till

överlantmätaren eller, där avstyckning

skett från fastighet i stad eller

samhälle å landet, för vilket föres

fastighetsregister enligt de för stad

meddelade bestämmelser, till vederbörande

registerförare.

19 §.

Konceptakt rörande förrättning enligt

denna lag skall förvaras å lantmäterikontoret.

Berör förrättningen

15 §.

Har fastställelse meddelats å förrättningen,

skall konceptakten av

ägodelningsdomaren insändas till

överlantmätaren eller, där någon av

styckningsdelarna skall redovisas i

fastighetsregister enligt de för stad

meddelade bestämmelser, till vederbörande

registerförare.

19 §.

Konceptakt rörande förrättning enligt

denna lag skall förvaras å lantmäterikontoret.

Berör förrättningen

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1939:158.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

11

(Gällande lydelse.)

stad eller samhälle å landet, där den

för städerna gällande ordning för bebyggande

skall iakttagas, skall genom

överlantmätarens försorg avskrift

av förrättningshandlingarna

och kopia av upprättad karta översändas

till byggnadsnämnden.

Berör förrättningen---— —

20 §.

Vad i denna lag sägs beträffande

avstyckning från viss fastighet skall

i tillämpliga delar gälla i fråga om avstyckning

från sådan mark inom stad

eller samhälle å landet, som ej ingår

i fastighetsindelning.

(Föreslagen lydelse.)

stad eller samhälle å landet, där den

för städerna gällande ordning för bebyggande

skall iakttagas, skall genom

överlantmätarens försorg avskrift

av förrättningshandlingarna

och kopia av upprättad karta översändas

till byggnadsnämnden. Detsamma

skall gälla, därest förrättningen

berör annan ort, för vilken

fastighetsregister såsom för stad föres

av annan än överlantmätaren.

upprättad karta.

20 §.

Vad i denna lag sägs beträffande

avstyckning från viss fastighet skall

i tillämpliga delar gälla i fråga om

avstyckning från sådan i fastighetsregister

enligt de för stad meddelade

bestämmelser redovisad mark. som

ej ingår i fastighetsindelning.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda

lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att Kungl. Maj :t skall äga att efter omständigheterna

besluta, att jordregister skall föras i stad eller del därav och fastighetsregister

såsom för stad på landet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

Inledning.

Gällande regler om fastighetsregistrering återfinnas såvitt

angår landsbygden i förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister.

Jordregistrets omedelbara uppgift var att bereda ett underlag för

nya, specialiserade fastighetsböcker. Jordregistret avsåg icke att skapa en

ny fastighetsindelning utan utgick från att en sådan indelning redan fanns

och ställde såsom mål att i ett register sammanställa vissa uppgifter om

denna indelning. Det grundar sig sålunda — frånsett Kopparbergs län, där

särskilda bestämmelser gälla — på jordeboken och därtill hörande förteckning

över avsöndrade lägenheter samt i övrigt på den legala jorddelningsverksamhet

som redovisas i handlingar rörande lantmäteriförrättningar av

olika slag. I jordregistret, som upplägges sockenvis, upptagas hemman och

övriga jordeboksenheter å särskilda upplägg, där bl. a. namn och nummer

antecknas å den jordeboksenhet för vilken upplägget är avsett (t. ex. Eka

nr 1). Var och en av de i ett sådant upplägg ingående fastigheterna åsättes

ett registernummer, bestående av jordeboksenhetens å upplägget antecknade

nummer med en sifferexponent (1\ V, l3 o. s. v.).

Arbetet med jordregistrets uppläggande, som påbörjades år 1909 och avslutades

år 1930 (i Kopparbergs län dock först år 1933), anförtroddes åt

länslantmäterikontorens föreståndare — vid jordregisterförordningens tillkomst

kallade förste lantmätare men från år 1921 överlantmätare. Överlantmätaren

ombesörjer även jordregistrets förande, d. v. s. tillser att ändringar

i fastighetsindelningen bli vederbörligen redovisade i registret. Lantmäteristyrelsen

är den centrala jordregistermyndigheten.

Till jordregistret hör icke någon sammanhängande karta över de i registret

upptagna fastigheterna. De i länslantmäterikontoren förvarade jorddelningsakterna

med därtill hörande kartor äro dock att anse som bilagor

eller verifikationer till jordregistret.

Fastighetsregistreringen i stad regleras dels i 7 kap. lagen

den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad och dels i den till detta

kapitel anslutna, samma dag utfärdade förordningen med närmare föreskrifter

om fastighetsregister i stad. Fastighetsregistret har samma huvuduppgift

som jordregistret, nämligen att redovisa den fasta egendomens indelning

i fastigheter, men bestämmelserna rörande fastighetsregistret äro

likväl i åtskilliga avseenden annorlunda utformade än reglerna om jordregistret.

Olikheterna äro främst betingade av det förhållandet, att man i

städerna icke kunnat anknyta till någon redan befintlig matrikel, då någon

urkund, svarande mot jordeboken, icke fanns för städerna. På grund härav

och då fastighetsbildningen i städerna i många fall skett utan några legala

former, var man tvungen att välja en annan metod för registreringen

än den som gällde på landsbygden. Man valde då att låta fastighetsregistret

bygga på en för ändamålet särskilt upprättad översiktskarta, kallad registerkarta.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

13

Upprättandet av registerkarta har karaktären av en särskild förrättning,

vilken syftar till att åstadkomma en såvitt möjligt fullständig utredning

av rådande fastighetsförhållanden. På grundval av denna utredning, som

alltså skall innefatta en inventering av all stadens jord, uppgöres ett förslag

till den fastighetsindelning, som skall redovisas i registret, och denna

fastighetsindelning skall därefter, såvitt angår de blivande stadsägorna,

fastställas. Ändringar i fastighetsindelningen skola undan för undan utmärkas

å registerkartan.

Fastighetsregistret består, förutom av registerkartan, av tomtbok för de

rättsligen bildade tomterna, stadsägobok för stadsägorna samt två förteckningar

kallade bihang B och C för områden, som anses icke ingå i fastighetsindelning

(samfällda områden, vägar, gator, övriga allmänna platser

etc.). Dessutom föres en tomtbildningslängd (bihang A) över tomter, som

endast äro administrativt bildade och som alltså ännu icke utgöra fastigheter.

Principerna för vad som skall utgöra registerfastighet äro icke helt

lika enligt reglerna för stad och enligt jordregisterförordningen. Sålunda

skall i fastighetsregistret — men icke i jordregistret — såsom särskild fastighet

i regel redovisas även område, som vid registrets uppläggande är utbrutet

genom privat delning.

Fastigheter i stad skola betecknas efter ett helt annat system än på landsbygden

(se 5—8 §§ fastighetsregisterförordningen).

I fråga om den närmare gränsdragningen mellan de områden

där jordregister skall föras samt de områden

där fastighetsregistreringen skall ske enligt reglerna

i 7 kap. fastighetsbildningslagen och fastighetsregisterförordningen

gäller i huvudsak följande. Fastighetsregister

enligt sistnämnda regler skall i princip finnas för varje stad och för stadens

hela område. I sådana fall då socken eller annat större område överflyttats

till stad samt jordregister före överflyttningen finnes upprättat för

sådant område, må emellertid Konungen, enligt fjärde stycket i slutbestämmelserna

till fastighetsbildningslagen, förordna att jordregister fortfarande

skall föras för området under viss tid, dock ej över tio år från det överflyttningen

ägde rum eller, om den skett före fastighetsbildningslagens ikraftträdande,

från dagen därför.1 Å andra sidan föres jordregister icke obetingat

överallt utanför stads område. Enligt 7 kap. 17 § fastighetsbildningslagen

(jfr § 1 jordregisterförordningen) kunna de för stad gällande registreringsbestämmelserna

sålunda komma till tillämpning även utanför stads

område, nämligen i fråga om samhälle på landet där den för städerna gällande

ordningen för bebyggande skall iakttagas, d. v. s. köping och municipalsamhälle.

För sådant samhälle ankommer det på Konungens särskilda

förordnande, huruvida fastighetsregistreringen skall ske enligt jordregister - förordningens regler (s. k. jordregistersamhälle) eller om de beträffande

fastighetsregister för stad meddelade bestämmelserna skola tillämpas (s. k.

1 Denna bestämmelse har i praxis tillämpats även beträffande s. k. fastighetsregistersamhällen

å landet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

fastighetsregistersamhälle). — 1 detta sammanhang må anmärkas stadgandet

i 1 § andra stycket lagen den 25 april 1930 om delning av fastighet vid

ändring i rikets indelning m. m. Där föreskrives att, om på grund av Konungens

förordnande fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelserna

skall föras för samhälle på landet samt därvid en och samma fastighet

ligger dels inom och dels utom gränsen för samhället, fastigheten

skall delas efter nämnda gräns.

Även inom område där jordregister föres kan förekomma tomtindelning

såsom i stad. För dessa områden, antingen de förekomma inom landssamhälle

där fastighetsregistreringen jämlikt Konungens förordnande skall ske

enligt jordregisterförordningens föreskrifter eller eljest å landet, har införts

en speciell registreringsmetod, jordregister med tomtbok,

Denna metod innebär, att rättsligen bildade tomter skola från jordregistret

överföras till en för samhället särskilt upplagd tomtbok och där registreras

på väsentligen samma sätt som i tomtbok till fastighetsregister

för stad samt att över de allenast administrativt bildade tomterna skall

föras en tomtförteckning, svarande mot tomtbildningslängden till stadsregister.

Tomtboken är här att anse som en del av jordregistret. Något uttryckligt

stadgande om upprättande av registerkarta över tomterna finnes

icke. I praktiken brukar likväl regelmässigt en registerkarta upprättas såsom

komplement till jordregistret i förevarande del. Dock sker därvid icke

någon sådan grundläggande fastighetsutredning som föreskrives beträffande

fastighetsregister i stad, utan registerkartan stöder sig beträffande fastighetsredovisningen

på tomtindelningarna.

Sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelserna upplagts

för samhälle, skall — där så ej förut skett — fastighet eller område

som ingår i samhället uteslutas ur jordregistret.

I detta sammanhang må även något beröras frågan, på vem förandet av

fastighetsregistret ankommer. Härvid anmärkes till en början, att själva

upprättandet av registerkartan med därtill hörande handlingar — som ju

enligt vad förut framhållits har karaktären av en särskild förrättning —

verkställes av en därtill utav länsstyrelsen särskilt förordnad förrättningsman

(7 kap. 5 § första stycket fastighetsbildningslagen). Förandet av fastighetsregistret,

vartill även registrets första uppläggande hänföres, ombesörjes

återigen av en särskild registerförare, som likaledes förordnas av

länsstyrelsen (7 kap. 4 § fastighetsbildningslagen). I fråga om samhälle på

landet, som förklarat sig icke vilja bekosta registerföringen, fullgör överlantmätaren

registerförarens åligganden (17 g tredje stycket samma kapitel).

*:$:

Den närmare tillsynen över fastighetsregistreringen utövas i magistratsstäderna

av magistraten (i Stockholm dock av överståthållarämbetet) och i

övriga städer samt i fastighetsregistersamhällena å landet av länsstyrelsen.

Fastighetsregisterarbetets centrala ledning utövades från början av en särskild

kommission, kallad fastighetsregisterkommissionen, men denna uppgift

övertogs år 1936 av lantmäteristyrelsen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

15

Angående kostnaderna för fastighetsregistreringsarbetet äro bestämmelser

meddelade i 7 kap. 17 och 19 §§ fastighetsbildningslagen och i kungörelsen

den 12 maj 1917 (nr 289) i ämnet. Bestämmelserna innebära i huvudsak

följande. Kostnaden för fastighetsregistrets första uppläggande skall i

stad och i köping, som utgör egen kommun, bestridas av staden eller köpingen.

Tidigare förelåg viss rätt till bidrag av statsmedel, men enligt 2 § i

nämnda kungörelse utgår icke sådant bidrag till kostnaden för upptagande

i fastighetsregister av område, som efter utgången av år 1915 införlivats med

samhälle och vilket upptagits i jordregister. Numera äro dylika områden alltid

upptagna i jordregister. Kostnaden för fastighetsregistrets förande skall

bestridas av vederbörande stad eller köping, men om köping förklarat sig ej

vilja bekosta registerföringen sker denna på statens bekostnad genom överlantmätaren.

Vad härefter själva reglerna om fastighetsbildningen beträffar

återfinnas dessa såvitt angår städer och stadsliknande samhällen i

fastighetsbildningslagen och för den egentliga landsbygden i lagen den 18

juni 1926 om delning av jord å landet och lagen samma dag om sammanläggning

av fastigheter å landet. Även här föreligga betydande olikheter

mellan stads- och landsbygdsreglerna, bland annat såtillvida att de för avstyckning

och sammanläggning enligt landsbygdsreglerna gällande stränga

jordpolitiska villkoren i princip icke äga tillämpning inom stad. Fastighetsbildningsreglerna

för stad bygga i övrigt i icke ringa utsträckning på de

för landet meddelade bestämmelserna. Särreglerna i fastighetsbildningslagen

betingas av behovet att få dessa regler anpassade efter dels den stadsmässiga

bebyggelsen, dels den förvaltningsorganisation för handhavandet

av fastighetsbildningen som är säregen för städerna och dels slutligen det

särskilda registreringssättet i städerna.

Fastighetsbildningslagen gäller, såsom redan dess rubrik angiver, beträflande

all fastighetsbildning i stad. Beträffande jorddelning å landet är enligt

gällande rätt — frånsett tomtindelning och tomtmätning — fastighetsregistreringssättet

i princip avgörande för frågan, vilken jorddelningslagstiftning

— fastighetsbildningslagen eller jorddelningslagen — som skall tilllämpas.

Om sålunda fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelserna

skall föras för samhälle på landet, sker jorddelningen inom detta

samhälle i princip enligt fastighetsbildningslagen; i annat fall gälla bestämmelserna

i jorddelningslagen. Fastighetsbildningslagens bestämmelser om

tomtbildning, tomtmätning och sammanläggning av områden vilka utgöra

tomt äga även tillämpning inom s. k. jordregistersamhällen, d. v. s. samhällen

för vilka icke föres fastighetsregister såsom för stad utan jordregister

med tomtbok, ävensom inom annat område å landet, för vilket fastställts

tomtindelning såsom i stad.

Utvecklingen under senare tid — särskilt sammanslagningen av utpräglade

jordbruksbygder med städer eller andra tätorter -— har medfört, att de

i lagstiftningen utbildade motsättningarna mellan land och stad i fastighetsbildnings-

och registreringshänseende icke kunnat i allo upprätthållas. Ett

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

försök att utjämna vissa av dessa motsättningar har lett till lagen den 27

februari 1948 med särskilda bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa

områden av stad. Enligt denna lag äger Konungen, där så påkallas av hänsyn

till jordbruksnäringen eller skogsbruket, förordna att vad för landet är

stadgat om avstyckning och sammanläggning skall, med vissa i lagen angivna

undantag, äga tillämpning inom de landsbygdsbetonade delarna av stad

eller annat samhälle, där eljest fastighetsbildningslagens bestämmelser skolat

gälla. Ett sådant förordnande medför alltså, att även de jordpolitiska

regler som gälla vid avstyckning och sammanläggning på landet bli tillämpliga

inom det område förordnandet avser.

I propositionen har föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg,

inledningsvis anfört:

»I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 september 1949 har lantmäteristyrelsen

— med överlämnande av en promemoria i ämnet — föreslagit vissa

lagändringar i syfte att möjliggöra dels att jordregister såsom för landet

skall kunna föras för stad eller samhälle eller del därav, där eljest bestämmelserna

om fastighetsregister i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning

i stad skulle gälla, och dels att fastighetsregister såsom för stad skall

kunna föras för område på landet utan sammanhang med köpings- eller

municipalbildning.

Över lantmäteristyrelsens promemoria ha efter remiss yttranden avgivits

av byggnadsstyrelsen, fastighetsbildningssakkunniga, länsstyrelserna i Östergötlands,

Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro, Västemorrlands och

Norrbottens län, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,

svenska kommunal-tekniska föreningen och Sveriges lantmätareförening.

Länsstyrelserna ha envar bifogat utlåtanden av överlantmätaren och länsarkitekten

i länet. Yttranden ha därjämte inkommit från stadsfullmäktige

i Norrköping, Skänninge, Söderköping och Mjölby samt från köpingsfullmäktige

i Finspång, stadsfullmäktige i Lysekil och Kungälv samt från Tanums

kommunalfullmäktige, vidare från magistraten och byggnadsnämnden

i Kristinehamn, vilket sistnämnda yttrande avgivits på uppdrag av

stadsfullmäktige i staden, från stadsfullmäktige i Karlskoga och Askersund

samt kommunalfullmäktige i Degerfors köping och slutligen från stadsfullmäktige

i Kramfors, Sollefteå och Kiruna.»

Lantmäteristyrelsens promemoria.

Beträffande behovet av ändrad lagstiftning angående gränsdragningen

mejlan de områden där fastighetsregister och där jordregister skall föras

har låntmäteristyrelsen inledningsvis yttrat, att det sedan länge stått klart

att vissa olägenheter följa av att nuvarande lagstiftning icke möjliggör förande

av jordregister för stad eller del därav. Styrelsen anför härom:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

17

Under senare år ha stadsbildningar kommit till stånd, som icke överensstämma

med vad man tidigare ansett böra karakterisera svenska städer. Tydligen

av skattetekniska och ekonomiskt-sociala skäl ha städer bildats, vilka

omtatta mycket stora områden av ren landsbygdsnatur. Som exempel kan

nämnas Karlskoga, som omfattar 43 049 hektar, Värnamo och Sollefteå, vilka

innehålla vardera omkring 20 000 hektar, samt Kiruna, som omfattar

1 318 110 hektar.'' Även andra exempel på liknande stadsbildningar förekomma.

Stadsblivandet medför, att fastighetsregister såsom för stad skall

uppläggas för stadens hela område och alltså även för de rent agrara delarna

därav. Detta innebär ofta ett stöld och tidsödande arbete. Visserligen äger

Kungl. Maj :t medgiva att, efter det att område lagts till stad, för området må

under viss tid alltjämt föras jordregister. Sådant medgivande får dock enligt

uttrycklig lagbestämmelse icke utsträckas under längre tid än tio år.

Kör exempelvis Karlskoga utgår den angivna maximitiden redan den 31 december

1949. Det har för stadsmyndigheterna trots lovvärda ansträngningar

icke varit möjligt att bedriva arbetet med fastighetsregistrets uppläggande

så, att registret kan vara färdigt nämnda dag. Efter 1949 års utgång uppkommer

sålunda, därest lagändring icke kommer till stånd, den situationen,

att jordregistret för Karlskoga icke längre kan föras samt ej heller fastighetsregister,

det sistnämnda därför att sådant register då ännu ej föreligger

tärdigt. Det kan förutses, att även för andra städer en liknande situation

kan komma att inträda.

Lantmäteristyrelsen framhåller, att problemet finge en särskild aktualitet

genom den stora nu pågående reformen av kommunindelningen. Redan

meddelade beslut samt föreliggande förslag från kammarkollegiet och länsstyrelserna

innebure, att i ett stort antal fall en eller flera förutvarande

landskommuner med ofta mycket betydande arealer skulle införlivas med

städerna. Även i dessa fall vore det då, enligt gällande lag, alltid nödvändigt

att lägga upp fastighetsregister såsom för stad för hela de inkorporerade

socknarna.

Styrelsen fortsätter:

Det kan under dessa omständigheter icke vara vare sig lämpligt eller nödvändigt,

att sättet för fastighetsregistreringen ovillkorligen skall vara beroende

av om det område, varom fråga är, ingår i landskommun eller ingår

i stad. Skillnaden mellan stad och landsbygd har i olika avseenden alltmer

utjämnats. Det kan sålunda erinras, att enligt 1947 års byggnadslagstiftning

de för stad gällande reglerna, bland annat angående stadsplan,

kunna tillämpas på rena landsbygden. Vidare kunna enligt byggnadslagstiftningen

de för landet gällande bestämmelserna i viss utsträckning, t. ex.

angående byggnadsplan, tillämpas i stad. Även i fråga om brandlagstiftningen,

hälsovårdsföreskrifterna in. m. synes en liknande utjämning ha

skett. För att en rationell ordning skall vinnas även på fastighetsregistreringens

område torde böra uppställas som mål, att avgörande för det sätt,

på vilket fastighetsregistrering skall verkställas, bör vara icke huruvida området

är att hänföra till landskommun eller stadssamhälle utan dess faktiska

karaktär av landsbygd eller tätort samt lämpligheten av alt använda det

ena eller det andra registreringssystemet i varje särskilt fall.

Med dessa utgångspunkter finner styrelsen den mest praktiska och lämpliga

lösningen av det ifrågavarande problemet för närvarande vara, att

1 Till jämförelse med dessa siffror må anmärkas, att Stockholm liar en areal av 13 708 hektar.

2 llihang till riksdagens protokoll 1950. !) samt. 3 and. Nr 10.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

Kungl. Maj:t skall äga att för varje särskilt fall med hänsyn till föreliggande

förhållanden förordna om tillämpligheten av registreringsreglerna. Kungl.

Maj :t skall alltså enligt styrelsens förslag kunna efter omständigheterna besluta

att jordregister skall föras i stad och fastighetsregister såsom för stad

på landet.

Beträffande den närmare regleringen av jordregisterföringen i stad har

lantmäteristyrelsen föreslagit, att för de områden av stad, varom nu är fråga,

jordregistreringen skall ombesörjas av överlantmätaren på statsverkets

bekostnad samt att såväl registret självt som de därtill hörande akterna rörande

fastighetsbildningen böra förvaras på länslantmäterikontoret.

Beträffande fastighetsregisterföringens ordnande på landsbygden anför

lantmäteristyrelsen — efter att ha erinrat om att det i styrelsens förslag

förutsattes att förordnande att föra fastighetsregister s$som för stad skulle

kunna meddelas för område på landet, som ej är samhälle — att för sådant

område i fråga om registerföringen borde tillämpas samma regler som redan

gällde i fråga om samhällen på landet med fastighetsregister såsom

för stad (se 7 kap. 17 § tredje stycket fastighetsbildningslagen), överlantmätaren

borde sålunda vara registerförare, om ej vederbörande kommun

förklarade sig vilja bekosta registerföringen. På liknande sätt borde även

i fråga om aktförvaringen gälla samma föreskrifter, som nu tillämpades i

fråga om dylika samhällen.

I fråga om förslagets inverkan på fastighetsbildningslagstiftningen har

lantmäteristyrelsen föreslagit, att reglerna för fastighetsbildningen vad angår

stad bibehållas bundna vid staden såsom enhet, oberoende av om därinom

föres fastighetsregister såsom för stad eller jordregister, och att detsamma

skall gälla för fastighetsregistersamhälle, oberoende av om för någon

del därav skall föras jordregister. Annat område å landet med fastighetsregister

såsom för stad skall enligt förslaget i fastighetsbildningshänseende

likställas med fastighetsregistersamhälle, där så är möjligt.

Departementschefen,

I propositionen har departementschefen anfört:

»Jag vill biträda lantmäteristyrelsens, i remissyttranden allmänt gillade

uppfattning, alt det i princip icke bör vara den kommunala tillhörigheten

som avgör om fastighetsregistrcringett inom ett område skall ske

enligt det ena eller det andra systemet, utan att områdets reella karaktär av

landsbygd eller tätort skall vara avgörande. Ändrade bestämmelser i detta

ämne få sin största praktiska betydelse däri att jordregister skall kunna

föras inom de agrara delarna av stad eller annan tätort utan hinder av att

fastighetsregistreringen inom kommunens övriga delar sker enligt de för

stad gällande reglerna. Reformen får emellertid praktisk betydelse även ur

den synpunkten att fastighetsregister enligt stadsreglerna skall kunna föras

jämväl inom sådana landsbygdsområden som icke utgöras av köpingar eller

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

19

municipalsamhällen. Behovet av en reform även i denna riktning framgår

tydligt av vad i ärendet anförts rörande Grebbestads köping i Göteborgs

och Bohus län. I och med genomförandet av den nya kommunindelningen

upphör Grebbestad att vara köping och blir i stället en del av en större

landskommun. Uppenbarligen skulle det vara synnerligen opraktiskt, om

det inom det gamla köpingsområdet hittills förda fastighetsregistret efter indelningsändringen

måste utbytas mot jordregister.»

Enligt departementschefens mening borde de nu aktuella spörsmålen

lösas på annat sätt än genom en justering av övergångsbestämmelserna till

fastighetsbildningslagen. I stället vore den mest praktiska och lämpliga lösningen

av problemet för närvarande, att Kungl. Maj :t erhölle behörighet att

för varje särskilt fall förordna om tillämpligheten av registreringsreglerna,

d. v. s. efter omständigheterna besluta att jordregister skall föras i stad och

fastighetsregister såsom för stad på landet. Kungl. Maj :ts prövningsrätt torde

härvid böra vara obunden av schematiska regler. Gränsen mellan områden

med olika registreringssystem borde redan från början dragas så, att

tillräckligt utrymme bereddes för stadsplanebebyggelsens framtida utveckling

inom fastighetsregisterområdet.

Departementschefen har vidare förklarat sig anse, att valet mellan de båda

registreringssätten borde få träffas oberoende av omständigheter, som icke

direkt hade med själva registreringen att göra. Därför borde -— i fråga om

förhållandet mellan fastighetsbildningslagstiftningen och den föreslagna nya

ordningen beträffande fastigheters registrering — kommuntypen, d. v. s. å

ena sidan stad, köping eller muncipalsamhälle och å andra sidan landsbygdskommun,

bli bestämmande för vilken fastighetsbildningslagstiftning (fastighetsbildningslagen

eller jorddelningslagen, i båda fallen med erforderliga

jämkningar) som skall tillämpas.

Vidare har departementschefen anfört, att han biträdde lantmäteristyrelsens

förslag även såvitt det avsåge att jordregisterföringen inom stad skulle

ombesörjas av överlantmätaren på statsverkets bekostnad samt att registret

med tillhörande akter borde förvaras på länslantmäterikontoret.

I enlighet härmed ha inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning

i stad,

2) lag angående ändring i lagen den 27 februari 1948 (nr 96) med särskilda

bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad,

3) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning

av fastigheter å landet,

4) lag angående ändring i lagen den 18 juni 1925 (nr 334) om rätt i vissa

fall för ngttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,

samt W

5) lag angående ändring i lagen den 25 april 1930 (nr 99) om delning av

fastighet vid ändring i rikets indelning med mera.

Beträffande detaljer rörande förslagen får utskottet hänvisa till specialmotivering

å s. 54—59 i propositionen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

•'' Pver lagförslagen har lagrådets utlåtande inhämtats, varefter förslagen varit

föremål för ytterligare överarbetning inom justitiedepartementet.

Utskottet.

»

Utskottet har icke funnit skäl till erinran i sak mot de genom propositionen

framlagda lagförslagen.

i Den ändring, som i propositionen föreslås i lagen den 27 februari 1948 med

särskilda bestämmelser om fastighetsbildning inom vissa områden av stad,

avser första stycket i lagen. I den tidigare av utskottet behandlade propositjonen

nr 177 har föreslagits en ändring i andra stycket samma lag. I propositionerna

ha de föreslagna två ändringslagarna erhållit likalydande rubfik.

I utskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 12 i anledning av propositionen

nr 177 har föreslagits att, till undvikande av förväxling, i rubriken

till vardera av de två ändringslagarna skall angivas det stycke i 1948

åys lag, som ändringen avser. t

Utskottet får hemställa,

, • att riksdagen måtte antaga de vid propositionen fogade

lagförslagen med den ändring, att rubriken till den i detta

utlåtande inledningsvis under 2) upptagna lagen skall lyda

, »Lag angående ändrad lydelse av första stycket lagen den

27 februari 1948 (nr 96) med särskilda bestämmelser om

fastighetsbildning inom vissa områden av stad».

Stockholm den 9 maj 1950.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holinbäck, Carl Edmund Eriksson, Nils

A. Larsson, Hermansson*, Werner*, Eskilsson*, Boo och Ivar Nilzon; samt

från andra kammaren: herrar Stjärne, Ericsson i Sörsjön, Andersson

i Dunker, Holm, Åhman, Andersson i Mölndal, Fagerholm och Persson i

Appuna.

Stockholm 1950. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

BOiSlö

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i 9 kap. lagen den 28 maj 1886 s. 9 i texten