Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

1950-05-11 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1950:17, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 17.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den

30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete,

dels ock i ämnet väckia motioner.

Genom en den 10 februari 1950 dagtecknad proposition, nr 66, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

hållna protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 444)

om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för

byggnadsarbete1, vilken enligt lag den 6 maj 1949 (nr 185) gäller till och

med den 30 juni 1950, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1951.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft sju

i anledning av densamma väckta motioner, nämligen inom första kammaren

nr 371 av herr Mannerskantz m. fl. och nr 372 av herr Lindblom m. fl.

samt inom andra kammaren nr 450 av fröken Elmén och herr Wedén,

nr 451 av herr Wiklnnd i Stockholm m. fl., nr 452 av herr Nolin m. fl.,

nr 453 av herr Ohlin m. fl. och nr 454 av herr Lager m. fl.

I motionerna 1:371 och 11:452, vilka äro likalydande, har hemställts,

»att riksdagen, vid antagandet av förslaget om förlängd giltighet av lagen

om tillståndstvång för byggnadsarbete, måtte uttala dels att bostadsbyggandet

samt — upp till en kostnad av högst 30 000 kronor — andra anläggningsarbeten

böra undantagas från tillståndstvång, dels att 1949 års

investeringskommitté måtte anmodas så påskynda sitt arbete att förslag

till lagens slutliga avveckling kan föreläggas 1951 års riksdag».

I motionerna 1:372 och 11:453, vilka äro likalydande, har anförts att

byggnadstillstånd enligt motionärernas mening ej vore erforderligt för

schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbeten samt gjutning m. in. av

grund för eu- och tvåfamilj shus, under förutsättning att endast familje
1

Senaste lydelse se 1048:186 och 749.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1050. 9 samt. 3 avd. Nr 17.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

medlemmar deltaga i arbetet, att en ökning av tillståndsbudgeten för år

1950 för byggnads- och anläggningsarbeten borde ske med 100 miljoner

kronor att till större delen användas till bostadsbyggen samt till en väsentlig

del för sjuk- och hälsovården och skolväsendets behov ävensom till

en mindre ökning av kvoten för byggnader för religiösa ändamål, samt att

det vore av vikt att Kungl. Maj :t och vederbörande myndigheter i samband

med fördelningen av byggnadstillstånd för bostadsändamål hade sin uppmärksamhet

riktad på den stora betydelsen av att fri konkurrens mellan

olika företagsformer på detta område kunde upprätthållas. I motionerna

har hemställts, att riksdagen vid behandling av propositionen nr 66 måtte

göra ett uttalande i den riktning som i motionerna anförts.

I motionen II: 450 har hemställts, att riksdagen vid behandling av propositionen

nr 66 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om viss uppmjukning av gällande bestämmelser om byggnadstillståndsgivning

för det fall att enligt arbetarskyddslagen lämnats anvisning å för

arbetarskydd nödvändiga åtgärder.

I motionen II: 451 har hemställts, »att riksdagen vid behandling av Kungl.

Maj :ts proposition nr 66 angående fortsatt giltighet av lagen om tillståndstvång

för byggnadsarbete ville förorda ökning av den byggnadskvot, som

fastställts för byggnadsarbeten för religiösa ändamål, i första hand för frikyrkolokaler».

I motionen II: 454 har hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete,

att av kommuner och s. k. allmännyttiga företag bedriven bostadsbyggnadsverksamhet

undantages och att regleringen av denna verksamhet

anförtros kommunerna själva».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj :ts förslag och

för yrkandena i motionerna, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej

lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Propositionen.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444; ändr. nr 186/1948 och 749/1948) om

tillståndstvång för byggnadsarbete gäller — sedan dess giltighetstid blivit

förlängd, senast genom lag den 6 maj 1949 (nr 185) — till och med den

30 juni 1950.

Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete stadgar i 1 §, att Konungen

äger vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden, i den mån det finnes erforderligt

för att upprätthålla ett fast penningvärde och befrämja en ändamålsenlig

användning av förnödenheter och arbetskraft, förordna, att 2—7 §§

i lagen skola äga tillämpning. I 2 § stadgas, att byggnadsarbete icke må

bedrivas utan särskilt tillstånd (byggnadstillstånd), vilket meddelas av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

Konungen. I den mån Konungen förordnar därom må tillstånd meddelas

jämväl av myndighet, åt vilken Konungen uppdrager att utöva tillsyn över

tillämpningen av lagen, eller myndighet, som är underordnad tillsynsmyndigheten.

Vidare innehåller lagen, i 3 § definition å begreppet byggnadsarbete,

i 4 § föreskrift om att i byggnadstillstånd må stadgas begränsning

eller villkor för arbetets bedrivande eller för användningen av förnödenheter

eller arbetskraft, i 5 § bestämmelse om undantag i vissa fall från

kravet på tillstånd för byggnadsarbete, i 6 § stadgande om rätt till tillträde

till arbetsplats in. m. för dem, som ha att taga befattning med tillsyn över

efterlevnaden av lagen, samt i 7 § åläggande för den, som bedriver byggnadsarbete,

samt för hos honom anställd arbetstagare att lämna de upplysningar

och förete de handlingar, som äro erforderliga för tillsynens utövande.

Slutligen finnas i lagens 8—15 §§ straff-, åtals- och fullföljdsbestämmelser

ävensom i 16 § stadgande, enligt vilket Konungen eller efter

Konungens förordnande tillsynsmyndigheten äger meddela närmare tilllämpningsf

öreskrifter.

Genom kungörelse den 29 juli 1943 (nr 640; ändr. nr 882/1943, 148/1945,

752/1945, 222/1946, 79/1947, 883/1947, 750/1948, 520/1949 och 654/1949)

med tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång

för byggnadsarbete, vilken kungörelse trädde i kraft den 1

augusti 1943, har Kungl. Maj :t förordnat, att 2—7 §§ nyssnämnda lag skola

äga tillämpning samt meddelat tillämpningsföreskrifter till lagen.

I propositionen har föreslagits att lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete

skall erhålla förlängd giltighet t. o. m. den 30 juni 1951.

Beträffande skälen för lagförslaget har föredraganden, statsrådet Andersson,

i propositionen anfört följande:

»Vid behandlingen i årets statsverksproposition (»Inkomsterna») av frågan

om den samhällsekonomiska balansen har framhållits, att nationalbudgetdelegationens

kalkyler otvetydigt peka mot att större framsteg under år

1949 vunnits i strävandena att nå en fri samhällsekonomisk balans än man

i prognosen för ett år sedan vågade räkna med. Den balans, som sålunda

uppnåtts och som enligt de verkställda beräkningarna kan väntas bli ytterligare

befäst under innevarande år, bygger emellertid alltjämt på regleringar

och andra ingripanden i samhällsekonomien, bl. a. på investeringsområdet.

Även om det förbättrade läget gjort det möjligt att i planerna inrymma

vissa lättnader i fråga om berörda regleringar, äro osäkerhetsfaktorerna

beträffande den framtida utvecklingen så betydande, särskilt med

avseende på den internationella konjunkturutvecklingen, att stor återhållsamhet

fortfarande måste iakttagas för att icke de vunna resultaten av

stabiliseringssträvandena skola äventyras. Detta gäller icke minst den investeringsverksamhet

som bedrives inom ramen för byggnadsregleringen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

där — att döma av inneliggande ansökningar om byggnadstillstånd — investeringsbenägenheten,

såsom närmare framgår av det följande, fortfarande

väsentligen överstiger det utrymme som står till förfogande. En allmän

avveckling av byggnadsregleringen skulle också i dagens läge kunna

befaras innebära en kraftig ansvällning av byggnadsverksamheten och föranleda

en utökning av byggnadsarbetarekåren i en omfattning som icke

vore förenlig med behovet av arbetskraft inom näringslivets övriga områden.

I detta sammanhang uppställer sig frågan om en detaljreglering av förevarande

slag är nödvändig och lämplig för åstadkommande av den erforderliga

investeringsbegränsningen. Härutinnan vill jag erinra om att statsrådet

Sköld enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1949 tillkallat

sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag om formerna för

den framtida investeringskcntrollen.»

Efter att hava berört direktiven för de sakkunniga, vilka antagit namnet

»1949 års investeringskommitté», har föredraganden i propositionen framhållit,

att enligt vad under hand inhämtats kommittén icke vore beredd att

under 1950 framlägga några förslag samt att, i avvaktan på resultatet av

kommitténs arbete, det syntes vara nödvändigt att begagna sig av det hittills

tillämpade systemet.

Föredraganden har vidare anfört följande:

»Såsom riktpunkt för handhavandet av tillståndsgivningen har för år 1950

liksom för föregående år inom byggnadsberedningen upprättats en investeringsbudget

som anger ramen för tillstånd under detta år för byggnadsoch

anläggningsverksamhet inom olika huvudområden. I bihang 3 av inkomstbilagan

till årets statsverksproposition lämnas en detaljerad redogörelse

för denna investeringsbudget.

Av redogörelsen framgår, att 1950 års investeringsbudget i likhet med

vad som gällde för 1948 och för 1949 omfattar dels en tillståndsbudget, dels

även en realbudget för den tillståndsregierade byggnads- och anläggningsverksamheten.

Tillståndsbudgeten anger omfattningen av de byggnadsföretag,

för vilka byggnadstillstånd planenligt kunna beviljas under 1950, medan

realbudgeten avser den faktiska byggnadsverksamhet, som beräknas

äga rum vid tillståndsgivning i enlighet med det uppställda programmet.

Realbudgeten för år 1950 innebär en planerad ökning av den tillståndsberoende

byggnadsverksamheten med cirka sju procent från år 1949 till

1950 eller från cirka 2 000 miljoner kronor till 2 140 miljoner kronor. Det

sistnämnda beloppet inbegriper även den sannolika omfattningen av sådan

byggnadsverksamhet, som varit tillståndsbelagd under år 1949 men som

kommer ati vara friställd från tillståndstvång under år 1950. För den totala

byggnads- och anläggningsverksamheten beräknas en absolut sett något

kraftigare uppgång än i fråga om den tillståndsberoende byggnadsverk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

samheten. Den sannolika ökningen av den totala byggnads- och anläggningsverksamheten

har nämligen angivits till drygt 200 miljoner kronor.

Den beräknade ökningen av byggnadsverksamheten år 1950 skall enligt

planen beröra flertalet kvotområden, varvid de största tillskotten falla på

bostäder samt skolor m. m. Bland kvotområden, för vilka realbudgeten inte

upptar någon ökning, märkes främst egentlig industri. Industriens faktiska

byggnadsverksamhet beräknas i själva verket komma att minska, samtidigt

som tillståndsgivningen planenligt skall öka. 1949 års industribyggnadsverksamhet

stod under inflytande av den förhållandevis rikligare tillståndsgivningen

under tidigare år, medan däremot den planerade något utökade

tillståndsgivningen för industri under år 1950 endast till en del hinner påverka

den faktiska byggnadsverksamheten under detta år.

I tillståndsbudgeten för år 1950 har den för året planerade tillståndsgivningen

upptagits till ett belopp av 2 060 miljoner kronor mot en beräknad

tillståndsgivning (exklusive fullföljningstillstånd) av cirka 1 860 miljoner

kronor under år 1949. Härvid är att märka, att siffrorna för tillståndsbudgeten

år 1950 ej uppta några belopp för vissa tidigare tillståndsbelagda

byggnadsområden, som under år 1950 komma att vara befriade från tillståndstvång.

För att bli fullt jämförbar med den beräknade tillståndsgivningen

år 1949 skulle siffran för den planerade tillståndsgivningen år 1950

behöva höjas till cirka 2 130 miljoner kronor.

Tillståndsbudgeten år 1950 för byggnads- och anläggningsarbeten har

det utseende som framgår av tabell å s. 6.

Förutom bostäder och skolor ha de absolut sett mest betydande kvotförstärkningarna

i förhållande till år 1949 tilldelats kvotområdena vägar,

vatten- och avloppsledningar m. m. samt egentlig industri. I anslutning till

vidtagna beslut om lättnader i byggnadsregleringen har särskilt kvotutrymme

för 1950 anvisats till uppförande av sportstugor. Tidigare ha praktiskt

taget inga som helst tillstånd lämnats för sådan bebyggelse.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan anmärkning.

Vissa frågor sammanhängande med yrkanden i motionerna.

I 1 § kungörelsen den 29 juli 19h3 med tillämpningsföreskrifter till lagen

den 30 juni 19h3 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete regleras

i vilken utsträckning byggnadsarbete må utföras utan sådant tillstånd, som

omförmäles i 2 § sagda lag. Tillämpningsföreskrifterna ha i denna del

ändrats vid ett flertal olika tillfällen. Efter den senaste ändringen, vilken

skedde genom en kungörelse den 16 december 1949 (nr 654), som trätt i

kraft den 1 januari 1950, må under punkterna 1—15 här nedan angivna

arbeten bedrivas utan byggnadstillstånd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

A. Nybyggnad av bostäder............................

B. Jordbruk, skogsbruk, fiske..........................

C. Egentlig industri ..................................

D. Kraft- och belysningsverk..........................

E. Handel, inkl. kvm-kvot för affärslokaler etc., inrymda i

bostadshus........................................

F. Samfärdsel........................................

G. Förvaltning, fängelser, brandstationer, sociala ändamål, sjuk
och

hälsovård ........................................

H. Skolor, kyrkor, övriga samligslokaler....................

I. Väg- och gatuarbeten, broar, vatten- o. avloppsledn., vattenverk

m. m.............................................

J. Militära byggnader ...................................

K. Diversekvot (rep.-, underhålls-, till- o. ombyggnadsarbete

å bostäder samt smärre arbeten av annat slag).........

L. Sportstugor .........................................

M. Reservkvot...........................................

Summa

1 I fråga om nybyggnad av bostäder avser kvotbelastningen antal lägenheter och inte

kostnadsbelopp, I ovanstående tabell har såväl för 1949 som för 1950 räknats med

samma genomsnittskostnad per lägenhet som enligt tillståndsstatiken för 1948. I den mån

genomsnittskostnaderna bli högre inträder en automatisk stegring av tillståndsbeloppen

för nybyggnad av bostäder.

8 Tillståndskvot för byggnader för fiske, växthus, flottledsanläggningar m. m.

3 Exkl. fullföljningstillstånd. Förskottstillstånd, som avräknats på 1950 års kvoter ha

ej heller medtagits i denna kolumn.

4 Kvm-kvot för affärs- och kontorslokaler etc. inrymda i bostadshus.

Miljoner kronor

Beräknad till-

Tillstånds-

ståndsgivning

budget

1949

1950

1 0251 2

1 0851

50

9S 6 7 8

188

210

96s

80

\ 28

35

/ 214

311

77

90

50

66

81

133

129

160

20

28

100

108

—

15

—

10

1 86ö3

2 060

1. Schaktnings-, sprängnings- och planeringsarbete för egnahemsbyggnad,

avsedd för eget stadigvarande bruk.

2. Arbete, avseende härbärge, varom förmäles i 1 § lagen den 19 juni

1919 om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna

eller 1 § skogshärbärgeslagen den 21 maj 1937.

3. Arbete, avseende installation av elektriska ledningar eller andra elektriska

anordningar, där arbetet icke står i samband med annat byggnadsarbete,

ävensom arbete avseende elektrisk distributionsanläggning.

4. Måleriarbete, som icke står i samband med annat byggnadsarbete.

5. Arbete, avseende mindre komplettering (s. k. lapparbete) inom byggnad

av befintlig värme-, vatten-, avlopps- eller ventilationsanläggning, där

arbetet icke står i samband med annat byggnadsarbete.

6. Uppförande av stängsel av enklare beskaffenhet.

7. Anordnande av brunn, i den mån arbetet härmed icke erfordrar utförande

av annat byggnadsarbete.

8. Arbete, avseende enskild väg, under förutsättning att statsbidrag till

arbetets utförande beviljats eller att vägen har till huvudsakligt ändamål

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

att främja utforsling av skogsprodukter (skogsväg), ävensom sådan omläggning

och förbättring av annan för nyssnämnda ändamål erforderlig

enskild väg, att denna först därigenom kommer i det skick att utforsling

av skogsprodukter kan äga rum å vägen.

9. Arbete, avseende dikningsföretag för jordbruks- eller skogsbruksfastighets

eget behov, ävensom, under förutsättning att statsbidrag till företaget

beviljats, arbete, avseende annat torrläggningsföretag för jordbrukets

eller skogsbrukets behov.

10. Arbete, avseende ekonomibyggnader för jordbruks- eller skogsbruksfastighets

eget behov.

11. Reparations- och underhållsarbete å flottled.

12. Muddringsarbete, som utföres med mudderverk och som icke står i

samband med eller eljest erfordrar utförande av annat byggnadsarbete.

13. Statliga och statskommunala beredskapsarbeten.

14. Reparations- och förbättringsarbete å bostadshus med högst två bostadslägenheter

(en- och tvåfamiljshus), utom då arbetet avser

hus eller sådan del därav, som huvudsakligen användes såsom sommarbostad

eller för sport, jakt eller fiske eller dylikt,

sådan del av hus, som icke användes såsom bostad eller källar- eller

vindsutrymme till bostad,

ökning av husets volym,

ändring av bostadslägenheternas antal,

anordnande av rum i förut icke inredd del av källar- eller vindsplan i

annat fall än då statligt lån eller bidrag för ändamålet beviljats,

installation av anläggning för centraluppvärmning i hus, som saknar

dylik anläggning,

revetering av hus.

15. Annat reparations- och underhållsarbete än sådant, som omfattas av

bestämmelserna i punkterna 1—14 här ovan, så framt för arbetets utförande

sammanlagt komma att sysselsättas högst 3 personer.

Beträffande punkt 14 ovan har i förevarande proposition anförts, att inskränkningen

i fråga om installation av centraluppvärmning ansetts erforderlig

på grund av rådande brist på radiatorer samt att, då vissa förutsättningar

syntes föreligga alt eftersläpningen i leveranser av sådana skulle

vara inhämtad omkring den 1 april 1950, frågan om nödvändigheten att

bibehålla denna begränsning kunde upptagas senare under året.

I fråga om tillståndsgivningen har i propositionen anförts, att vissa lättnader

genomförts. Sådana arbeten, som enligt punkt 14 ovan få företagas

å en- och tvåfamiljshus utan tillstånd, må efter prövning medgivas utan

hinder av kvoter i fråga om flerfamiljshus, under förutsättning att arbetet

igångsättes under tiden mellan den 1 oktober och den 1 mars påföljande år

och avslutas senast den 1 maj sistnämnda år. Även andra byggnadsarbeten,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

vilka icke avse bostäder, sommar- eller sportstugor, få fr. o. m. den

1 januari 1950 medgivas utan kvotbelastning, därest kostnaden icke överstiger

3 000 kronor.

Utskottet.

Under de senaste åren bär statsmakternas ekonomiska politik till en av

sina huvuduppgifter haft att återställa och bevara den samhällsekonomiska

balansen och därigenom söka upprätthålla ett fast penningvärde. För detta

ändamål ha regleringar och andra ingripanden i samhällsekonomien ansetts

nödvändiga. Såsom ett medel att vinna erforderlig begränsning på investeringsområdet

samt befrämja en ändamålsenlig användning av förnödenheter

och arbetskraft har därvid lagstiftningen om tillståndstvång för byggnadsarbete

tillgripits. Ehuru under år 1949 en icke obetydlig förbättring

inträtt i det ekonomiska läget, framför allt genom produktionsökning,

torde det vara motiverat att alltjämt vidmakthålla en viss investeringsbegränsning.

Det nuvarande systemet för reglering av byggnadsverksamheten innebär

att byggnadsarbete principiellt icke må bedrivas utan byggnadstillstånd

samt att tillståndsgivningen lagts i Kungl. Maj :ts hand. Den närmare regleringen

sker av Kungl. Maj :t i administrativ ordning. Mot att detta prövningsförfarande

är individuellt kunna berättigade anmärkningar göras.

BI. a. har den invecklade ansökningsproceduren väckt åtskillig irritation

hos allmänheten, och den administrativa apparat, som kräves för upprätthållandet

av den nuvarande regleringen, är mycket omfattande. Detaljregleringen

bör därför ersättas av föreskrifter och åtgärder av mera generell

natur i avvaktan på hela regleringssystemets avskaffande.

Såsom i propositionen påpekas har under år 1949 tillkallats sakkunniga

för att undersöka möjligheterna att upprätthålla en effektiv och ur konjunkturutjämningssynpunkt

ändamålsenlig investeringspolitik utan detaljreglering

av byggnadsverksamheten. Utskottet hälsar med tillfredsställelse

det initiativ som sålunda tagits. Enligt vad som framgår av berättelsen om

vad i rikets styrelse sig tilldragit beräkna de sakkunniga — vilka antagit

benämningen 1949 års investeringskommitté — att deras arbete skall kunna

avslutas under år 1950, alltså vid en tidigare tidpunkt än som angivits i

propositionen. Utskottet har under hand fått bekräftelse på att kommittén

fortfarande anser, att dess uppgift skall kunna slutföras i år. Utskottet vill

understryka vikten av att utredningen fullbordas snarast och att förslag till

avveckling av det nuvarande regleringssystemet förelägges 1951 års riksdag.

I de i anledning av förevarande proposition väckta motionerna påyrkas

lättnader i skilda hänseenden i den nuvarande tillståndspolitiken.

Några av yrkandena gå ut på att särskilda områden av byggnadsverksamheten

skola fritagas från den nuvarande regleringen och att erforderlig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

9

kontroll i stället skall anordnas på annat sätt. Så är fallet med yrkandet

i motionerna 1:371 och 11:452 om frigivande från tillståndstvång av bostadsbyggande,

därvid dock kontroll i annan ordning förutsättes skola utövas

över denna verksamhet genom de organ som handhava den statliga

långivningen för bostadsbyggande. Även motionen II: 454 åsyftar en omläggning

av det nuvarande kontrollsystemet. Däri yrkas, att bostadsbyggnadsverksamheten,

som bedrives av kommuner och s. k. allmännyttiga företag,

skall undantagas från tillståndstvång och att regleringen i stället skall

anförtros åt kommunerna.

Andra yrkanden i motionerna gå ut på att vissa lättnader skola genomföras

för bestämda områden av byggnadsverksamheten. I motionerna I: 371

och II: 452 påyrkas i detta hänseende att från tillståndstvång skola — upp

till en kostnad av högst 30 000 kronor — frigivas andra anläggningsarbeten

än sådana som avse bostadsbyggande. I motionerna I: 372 och II: 453

yrkas att byggnadstillstånd ej skall krävas för schaktnings-, sprängningsoch

planeringsarbeten samt gjutning m. in. av grund för en- och tvåfamiljshus,

under förutsättning att endast familjemedlemmar deltaga i arbetet,

samt vidare att tillståndsbudgeten för år 1950 för byggnads- och anläggningsarbeten

skall ökas med 100 miljoner kronor att till större delen användas

till bostadsbyggen samt till en väsentlig del för sjuk- och hälsovården

och för skolväsendet ävensom till en mindre ökning av kvoten för

byggnader för religiösa ändamål. I motionen II: 450 påyrkas sådan lättnad

i regleringen, att det i större utsträckning än nu blir möjligt att utföra

byggnadsarbete för tillgodoseende av syftet med lagstiftningen om arbetarskydd.

I motionen II: 451 påyrkas ökning av byggnadskvoten för byggnader

för religiöst ändamål, i första hand såvitt gäller frikyrkolokaler. I detta

sammanhang bör även anmärkas, att i de likalydande motionerna 1: 205 av

herrar B. A. Nilsson och Otto Niklasson och II: 262 av herr Petersson i Dahl

m. fl. vilka motioner remitterats till statsutskottet, yrkats bl. a. att byggnadstillståndsgivningen

för enfamiljs- och tvåfamilj shus skall slopas och

att byggnadsregleringen skall avskaffas i landskommunerna.

Vid sidan av nu angivna yrkande hemställes i motionerna I: 372 och

II: 453, att riksdagen ville göra ett uttalande om vikten av att Kungl. Maj:t

och vederbörande myndigheter vid fördelningen av byggnadstillstånd för

bostadsändamål ha sin uppmärksamhet riktad på den stora betydelsen av

att fri konkurrens mellan olika företagsformer på detta område upprätthålles.

I denna fråga har i motionerna framhållits, att utvecklingen för

inånga orter gått i riktning mot en monopolisering av den tilldelade bostadskvoten

för de kommunala bostadsföretagens räkning.

Utskottet vill i anledning av motionerna kraftigt betona önskvärdheten

av att under tiden för den nu föreslagna förlängningen av giltighetstiden

för lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete Kungl. Maj :t genomför

omfattande lättnader i sakligt hänseende i byggnadsregleringen. Utskottet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

vill därvid framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj:t till omedelbar prövning

upptager frågan huruvida icke en- och tvåfamilj shus för stadigvarande

bruk skulle kunna få uppföras utan sådant tillstånd, som omförmäles i

2 § lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete. De olika slag av byggnadsarbeten,

vilka få utföras utan tillstånd, äro förtecknade i Kungl. kungörelsen

den 29 juli 1943. Denna förteckning synes omedelbart kunna vidgas.

Förenklingar i handläggningen av tillståndsärenden böra enligt utskottets

mening snarast genomföras. Utskottet vill ytterligare understryka önskvärdheten

av att tillståndsbudgeten för byggnads- och anläggningsarbeten

ökas till befrämjande av de önskemål särskilt beträffande bostadsbyggandet,

som äro uttryckta i motionerna. Åtgärder i nu nämnda riktningar äro

även lämpade för att förbereda den avveckling av byggnadsregleringen, som

bör äga rum nästa år, för så vitt icke det ekonomiska läget dessförinnan

försämrats. Till slut vill utskottet, i anslutning till motionerna 1:372 och

II: 453, starkt understryka den stora betydelsen av fri konkurrens de olika

företagen emellan vid tillståndsgivningen. I följd härav anser utskottet

även att motionen II: 454 bör avstyrkas.

Under betonande av dessa synpunkter anser sig utskottet icke böra motsätta

sig att lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete förlänges på ett

år. Då utskottets uppfattning utvecklats i det föregående, och då vid bifall

till utlåtandet utskottet förutsätter att dess uttalande vinner Kungl. Maj :ts

beaktande, anser utskottet icke att någon särskild skrivelse är behövlig

i anledning av vad som yrkats i de motioner till vilkas syfte utskottet anslutit

sig.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition

nr 66;

B. att motionerna nr I: 371 och 372, II: 450, 451, 452 och

453, utöver vad utskottet här ovan anfört, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

C. att motionen II: 454 måtte avslås.

Stockholm den 11 maj 1950.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Carl Edmund Eriksson,

Nils A. Larsson, Werner, Eskilsson, Kriigel, Boo och Ivar Nilzon;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön,

Holm, Åhman, Andersson i Mölndal, Utbult, Jansson i Aspeboda och Larsson

i Karlstad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

11

Reservation

av herrar Andersson i Löbbo, Carl Edmund Eriksson, Nils A. Larsson,

Krugel, Boo, Ericsson i Sörsjön, Holm och Andersson i Mölndal, vilka ansett,

att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

Under de senaste åren har statsmakternas ekonomiska politik till en av

sina huvuduppgifter haft att återställa och bevara den samhällsekonomiska

balansen och därigenom upprätthålla ett fast penningvärde. För detta ändamål

ha regleringar och andra ingripanden i samhällsekonomien varit nödvändiga.

Ett viktigt medel att vinna erforderlig begränsning på investeringsområdet

samt befrämja en ändamålsenlig användning av förnödenheter och

arbetskraft är lagstiftningen om tillståndstvång för byggnadsarbete. Ehuru

under år 1949 en icke obetydlig förbättring inträtt i det ekonomiska läget,

framför allt genom produktionsökning, är det uppenbarligen nödvändigt

att alltjämt vidmakthålla investeringsbegränsning, bland annat genom en

försiktig byggnadspolitik, för att icke de hittills vunna resultaten av stabiliseringssträvandena

skola gå förlorade.

Det nuvarande systemet för reglering av byggnadsverksamheten innebär

att enligt lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete sådant arbete principiellt

icke må bedrivas utan byggnadstillstånd samt att tillståndsgivningen

lagts i Kungl. Maj :ts hand. Den närmare regleringen sker av Kungl. Maj :t

i administrativ ordning. Mot att prövningsförfarandet är individuellt kunna

tvivelsutan vissa berättigade anmärkningar göras. Bl. a. har den invecklade

ansökningsproceduren väckt åtskillig irritation hos allmänheten, och den

administrativa apparat, som kräves för upprätthållande av den nuvarande

regleringen, är onekligen mycket omfattande. Det måste därför betraktas

som lyckligt om detaljregleringen kunde ersättas av föreskrifter och åtgärder

av mera generell natur.

Såsom i propositionen påpekas har under år 1949 tillsatts den s. k. investeringskommittén,

vilken fått i uppdrag bl. a. att undersöka förutsättningarna

för en sådan omläggning av den statliga kontrollen över byggnadsoch

anläggningsverksamheten. Utskottet hälsar med tillfredsställelse det

initiativ, som sålunda tagits. Enligt vad som meddelats utskottet beräknar

kommittén —- i motsats till vad i propositionen angivits —- kunna slutföra

sitt arbete under 1950. Utskottet vill understryka vikten av att utredningen

slutföres snarast och att om möjligt förslag till omläggning av kontrollsystemet,

innebärande en avveckling av den individuella detaljregleringen, förelägges

1951 års riksdag.

Innan den pågående utredningen verkställts kan det enligt utskottets

mening icke bedömas huruvida och i vad mån det är möjligt att ändra de

grundläggande principerna för den nuvarande statskontrollen över byggnadsverksamheten,

vilken såsom förut nämnts i och för sig alltjämt är

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

erforderlig. Utskottet vill därför tillstyrka att lagen om tillståndstvång för

byggnadsarbete gives fortsatt giltighet under ytterligare ett år.

I de i anledning av förevarande proposition väckta motionerna påyrkas

lättnader i skilda hänseenden i den nuvarande tillståndspolitiken.

Några av yrkandena gå ut på att särskilda områden av byggnadsverksamheten

skola fritagas från den nuvarande regleringen och att erforderlig

kontroll i stället skall anordnas på annat sätt. Så är fallet med yrkandet i

motionerna I: 371 och II: 452 om frigivande från tillståndstvång av bostadsbyggande,

därvid dock kontroll i annan ordning förutsättes skola utövas

över denna verksamhet genom de organ som handhava den statliga långivningen

för bostadsbyggande. Även motionen 11:454 åsyftar en omläggning

av det nuvarande kontrollsystemet. Där yrkas, att av kommuner och

s. k. allmännyttiga företag bedriven bostadsbyggnadsverksamhet skall undantagas

från tillståndstvång och att regleringen i stället skall anförtros

kommunerna. Till de nu nämnda yrkandena har utskottet redan tagit ställning

genom sina uttalanden här ovan. Enligt utskottets mening bör beträffande

regleringens anordnande resultatet av investeringskommitténs arbete

avvaktas. Utskottet får därför avstyrka bifall till dessa yrkanden.

I de väckta motionerna framställas även yrkanden om att med bibehållande

av det nuvarande regleringssystemet vissa lättnader skola genomföras

för bestämda områden av byggnadsverksamheten. I motionerna I: 371 och

II: 452 påyrkas i detta hänseende att från tillståndstvång skola — upp till

en kostnad av högst 30 000 kronor — frigivas andra anläggningsarbeten

än sådana som avse bostadsbyggande. I motionerna I: 372 och II: 453 yrkas

att byggnadstillstånd ej skall krävas för schaktnings-, sprängnings- och

planeringsarbeten samt gjutning m. in. av grund för en- och tvåfamilj shus,

under förutsättning att endast familjemedlemmar deltaga i arbetet, samt

vidare att tillståndsbudgeten för år 1950 för byggnads- och anläggningsarbeten

skall ökas med 100 miljoner kronor att till större delen användas

till bostadsbyggen samt till en väsentlig del för sjuk- och hälsovården och

för skolväsendet ävensom till en mindre ökning av kvoten för byggnader

för religiösa ändamål. I motionen II: 450 påyrkas sådan lättnad i regleringen,

att det i större utsträckning än nu blir möjligt att utföra byggnadsarbete

för tillgodoseende av syftet med lagstiftningen om arbetarskydd.

Slutligen påyrkas i motionen II: 451 ökning av byggnadskvoten för byggnader

för religiöst ändamål, i första hand såvitt gäller frikyrkolokaler.

Beträffande de i nästföregående stycke nämnda yrkandena får utskottet

anföra följande. Regleringen av byggnadsverksamheten är såsom ovan

nämnts till väsentlig del betingad av att en investeringskontroll erfordras

av samhällsekonomiska skäl. Byggnadsregleringen liksom andra investeringsbegränsande

ingripanden ingå såsom led i ett större sammanhang,

nämligen den ekonomiska stabiliseringspolitiken. Frågan i vad mån lättnader

i regleringarna kunna medgivas på någon eller några punkter beror

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

av en mångfald faktorer, exempelvis produktionsvolymen och sparandets

omfattning. Förutsättningarna växla från tid till annan alltefter konjunkturutvecklingen.

Vad speciellt angår byggnadsverksamheten ha, såsom i

propositionen anmärkts, vissa icke oväsentliga lättnader i tillståndstvånget

medgivits under år 1949. Här kan erinras om att bl. a. arbete avseende

ekonomibyggnader för jordbruks- eller skogsbruksfastighets eget behov frigivits

liksom även reparations- och förbättringsarbete å en- och tvåfamiljs

bostadshus. Såvitt nu kan bedömas torde redan under år 1949 de vidtagna

lättnaderna ha medfört en något större byggnadsverksamhet än som beräknades

enligt de ursprungligen upprättade planerna.

Det är alltså av flera skäl en vansklig uppgift, som kräver ingående

kännedom om och överblick över det ekonomiska läget i stort, att avgöra

hur omfattande regleringen av byggnadsverksamheten måste vara. Denna

uppgift liksom även fördelningen på olika slag av byggnadsföretag av det

utrymme, som kan beredas byggnadsverksamheten, bör enligt utskottets

mening i princip ankomma på Kungl. Maj :t eller vederbörande tillsynsmyndighet.

Utskottet anser det i hög grad önskvärt, att inom många områden tillståndstvånget

kunde upphävas eller tillståndsgivningen ske mindre restriktivt.

Detta är fallet med samtliga de slag av byggnadsarbeten, för vilka lättnader

yrkas i motionerna. Huruvida och i vad mån sådana lättnader f. n.

kunna medgivas saknar utskottet möjlighet att bedöma och utskottet kan

därför icke förorda något visst av de framställda yrkandena. Vad särskilt

angår det i motionerna I: 372 och II: 453 väckta yrkandet om höjning av

tillståndsbudgeten för byggnads- och anläggningsarbeten anser utskottet

icke lämpligt att den önskvärda ökningen på sätt som skett i motionerna

fastlåstes till ett fixt belopp, 100 miljoner kronor. Av skäl som ovan anförts

måste det ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra i vad mån ytterligare

uppmjukning av byggnadsregleringen kan och bör ske. I propositionen

har föredragande statsrådet uttalat, att den för år 1950 upprättade tillstånasbudgeten

är att betrakta som ett arbetsinstrument och att av de ekonomiska

förändringarna föranledda ändringar av tillståndsramarna komma

att vidtagas därest tillräckliga skäl härtill befinnas vara för handen. Sådana

jämkningar i riktning mot större frihet inom ifrågavarande område

förekommo såsom nämnts även under år 1949. Statsrådet har även uttryckt

den uppfattningen att de tillfällen till förenklingar i handläggningen av

tillståndsärendena, som ett gynnsammare ekonomiskt läge medför, böra

tillvaratagas. Utskottet vill kraftigt betona önskvärdheten av att utvecklingen

följes med uppmärksamhet och vill uttrycka den förväntningen att

Kungl. Maj:t genomför såväl de inskränkningar i sakligt hänseende av

byggnadsregleringen som de förenklingar i handläggningen av tillståndsärendena,

som förhållandena medgiva.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 17.

På grund av vad nu anförts finner utskottet sig icke kunna tillstyrka

bifall till de nu ifrågavarande motionsyrkandena.

I motionerna 1:372 och 11:453 hemställes, att riksdagen ville göra ett

uttalande om vikten av att Kungl. Maj :t och vederbörande myndigheter vid

fördelningen av byggnadstillstånd för bostadsändamål ha sin uppmärksamhet

riktad på den stora betydelsen av att fri konkurrens mellan olika företagsformer

på detta område upprätthålles. I denna fråga har i motionerna

framhållits, att utvecklingen för många orter gått i riktning mot en monopolisering

av den tilldelade bostadskvoten för de kommunala bostadsföretagens

räkning. I anledning härav får utskottet framhålla, att den väckta

frågan äger samband med problemet om riktlinjerna för den statliga långivningen

för bostadsbyggande. De nuvarande lånevillkoren äro uppenbarligen

ägnade att främja tillkomsten av spekulationsfria förvaltningsföretag

(kommunala, allmännyttiga och kooperativa). Detta överensstämmer med

det vid bestämmelsernas tillkomst klart uttalade syftet med stödet. På ett

visst område av den statliga bostadspolitiken ha alltså bl. a. de kommunala

bostadsföretagen uttryckligen tillerkänts ett företräde. Utskottet anser sig

icke böra förorda ett frångående i nu förevarande hänseende av de f. n.

tillämpade principerna för tillståndsgivningen.

På grund av vad här ovan yttrats får utskottet alltså hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition

nr 66; samt

B. att motionerna 1:371 och 372 samt 11:450, 451, 452,

453 och 454 icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1950

016398

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:267 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 19i3 a1 i texten