Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den /4 juni 1928

1950-05-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1950:19, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen den /4 juni 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

1

Nr 19.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag om ändring i lagen den /4 juni 1928

(nr 289) angående handel med utsädesvaror, dels

ock en i ämnet väckt motion.

Genom en den 24 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 206, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändring i lagen den 14 juni 1928 (nr 289) angående handel

med utsädesvaror.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 7•—10 §§ lagen den 14 juni 1928 angående

handel med utsädesvaror1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Föreslagen lydelse)

(Gällande lydelse)

1 §•

Denna lag äger tillämpning å köp

av frö, som är avsett till utsäde, med

undantag av utsäde av stråsäd och

trindsäd. Skogsfrö ävensom frö av

växter, som odlas blott till prydnad,

avses ej i lagen.

2 §•

1 m o m. Säljaren är —--kö
paren

uppgiva:

a) säljarens namn och adress;

b) fröets slag samt i fråga om rotfruktsfrö

och köksväxtfrö ävensom,

där så kan ske, beträffande annat frö

fröets sort;

1 §•

Denna lag äger tillämpning å köp

av frö, som är avsett till utsäde, däri

inbegripet utsäde av stråsäd och

trindsäd. Skogsfrö ävensom frö av

växter, som odlas blott till prydnad,

avses ej i lagen.

2 §•

1 mom. Säljaren är —--kö
paren

uppgiva:

a) säljarens namn och adress;

b) fröets slag samt i fråga om frö

av stråsäd, trindsäd och rotfrukter

ävensom, där så kan ske, beträffande

annat frö fröets sort;

* Senaste lydelse av 7 § se SFS 1936: 54.

I Ilihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 3 avd. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

(Gällande lydelse)

c) för annat frö än köksväxtfrö:

fröets renhetsgrad, uttryckt i viktprocent

rent frö;

d) för annat frö än köksväxtfrö:

fröets ogräshalt, uttryckt i antal

ogräsfrön på varje kilogram frö med

särskilt angivande av sammanlagda

antalet frön av sådana ogräs, som enligt

de för statens centrala frökontrollanstalt

gällande bestämmelser

äro att anse såsom svårare;

e) fröets grobarhet, uttryckt i antalsprocent

grott frö av det rena fröet.

2 mom. Vad angår frövara, som

enligt de för nämnda anstalt gällande

bestämmelser är att anse såsom

biandfrö, skall, där frö av visst slag

ingår i blandningen till mer än fem

procent av varans vikt, säljaren jämväl

vara skyldig att för det slag uppgiva

procenttalet och, om det är störe

än tio, även grobarheten.

3 mom. Har fröet--— jut
ländskt

frö».

7 §•

Frö av rödklöver, alsikeklöver, vitklöver

eller timotej må ej saluhållas

till utsäde, där varan innehåller mer

än tre gånger så många ogräsfrön

som enligt gällande bestämmelser angående

statsplombering av frövara

må kunna förekomma i stats plomberad

vara.

Ej heller må till utsäde saluhållas

biandfrö, där det innehåller flera

ogräsfrön än fyra gånger det antal

som enligt nyss angivna bestämmelser

angående statsplombering är medgivet

för timotej frö.

(Föreslagen lydelse)

c) för frö av rödklöver: fröets typ

(sen, medelsen eller tidig);

d) för annat frö än köksväxtfrö:

fröets renhetsgrad, uttryckt i viktprocent

rent frö;

e) för annat frö än köksväxtfrö:

fröets ogräshalt, uttryckt i antal

ogräsfrön på varje kilogram frö med

särskilt angivande av sammanlagda

antalet frön av sådana ogräs, som enligt

de för statens centrala frökontrollanstalt

gällande bestämmelser

äro att anse såsom svårare;

f) fröets grobarhet, uttryckt i antalsprocent

grobart frö av det rena

fröet i enlighet med gällande bestämmelser

angående statsplombering av

frövara.

2 mom. Vad angår frövara, som

uppgives bestå av olika fröslag, skall,

där frö av visst slag ingår i blandningen

till mer än fem procent av varans

vikt, säljaren jämväl vara skyldig

att för det slaget uppgiva procenttalet

och grobarheten.

3 mom. Har fröet---»ut
ländskt

frö».

7 §•

Frövara må ej saluhållas till utsäde,

om den i fråga om renhetsgrad,

ogräshalt eller grobarhet ej uppfyller

av lantbruksstyrelsen fastställda fordringar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

(Gällande lydelse)

8 §•

Fullgör ej säljaren den uppgiftsplikt,

som ovan är för varje fall föreskriven,

straffes med böter från och

med tio till och med ettusen kronor;

dock må ej för underlåtenhet att meddela

uppgift angående renhetsgrad,

ogräshalt eller grobarhet dömas till

ansvar, där på grund av särskilda

omständigheter hinder mött för säljaren

att meddela uppgiften senast

då varan avlämnades.

9 §•

Finnes uppgift, som säljaren jämlikt

denna lag lämnat, vara oriktig,

straffes säljaren med böter från och

med tjugofem till och med tvåtusen

kronor; dock må ej dömas till ansvar

där säljaren ej insett eller hort

inse oriktigheten.

Uppgift om---fastställt ana
lysspelrum.

10 §.

Till böter från och med tjugofem

till och med tvåtusen kronor vare den

förfallen, som överträder det i 7 §

stadgade förbud.

(Föreslagen lydelse)

8 §•

Fullgör ej säljaren den uppgiftsplikt,

som ovan är för varje fall föreskriven,

straffes med dagsböter; dock

må ej för underlåtenhet att meddela

uppgift angående renhetsgrad,

ogräshalt eller grobarhet dömas till

ansvar, där på grund av särskilda omständigheter

hinder mött för säljaren

att meddela uppgiften senast då varan

avlämnades.

9 §•

Finnes uppgift, som säljaren jämlikt

denna lag lämnat, vara oriktig,

straffes säljaren med dagsböter; dock

må ej dömas till ansvar, där säljaren

ej insett eller bort inse oriktigheten.

Uppgift om---- fastställt ana
lysspelrum.

10 §.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

överträder det i 7 § stadgade

förbudet, straffes med dagsböter.

Såsom oaktsamhet skall ej anses att

analysering av varan ej skett, om på

grund av särskilda omständigheter

rådrum därtill ej funnits.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1950.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en

i anledning av densamma väckt motion, nr 589 inom andra kammaren av

herrar Rosén och Widén. Yrkandet i motionen återgives i det följande.

Beträffande de skäl, som i propositionen anförts till stöd för lagförslaget,

ävensom i fråga om de skäl motionärerna andragit till stöd för sitt yrkande

får utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen

och motionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

Till utskottet har i ärendet inkommit en skrivelse från Sveriges fröengrossistförening.

Till grund för det genom propositionen framlagda förslaget ligger ett förslag

av statens centrala frökontrollanstalt. Förslaget, till vilket lantbruksstyrelsen

anslutit sig, har enligt uppgift av anstalten utarbetats efter samråd

med Sveriges fröintressentförening, Sveriges fröengrossistförening, Sveriges

fröhandlareförening, Svenska trädgårdsfröfirmornas förening och Sveriges

centrala fröråd.

Över anstaltens förslag ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, kommerskollegium

samt styrelserna för Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund,

Sveriges fröodlareförbund och Sveriges utsädesförening. Kommerskollegium

har jämväl överlämnat yttranden från flertalet av handelskamrarna

i riket.

Propositionens huvudsakliga innehåll m. m.

Lagförslaget har till ändamål att fullständiga och skärpa kontrollen över

utsädeshandeln. Sålunda innebär förslaget att frölagens tillämpningsområde

skall utvidgas så, att lagens bestämmelser komma att gälla även beträffande

utsäde av stråsäd och trindsäd. Vidare föreslås införande av generellt

förbud att saluhålla frövara, som icke uppfyller av lantbruksstyrelsen

fastställda fordringar i fråga om renhetsgrad, ogräshalt och grobarhet.

I övrigt må nämnas, att förslaget ålägger säljaren en mera omfattande uppgiftsskyldighet

än för närvarande, särskilt med avseende å fröblandningars

sammansättning och kvalitet.

Beträffande nyssnämnda uppgiftsskyldighet ävensom beträffande straffbestämmelserna

i förslaget får utskottet hänvisa till ovan intagna lagtext

samt till propositionen.

Lagrådet har icke gjort annan erinran i ämnet än att lagrådet förordat

en jämkning av vissa straffbestämmelser. Vad lagrådet hemställt har beaktats

i propositionen.

Gällande bestämmelser.

Lagen den 14 juni 1928 (nr 289) angående handel med utsädesvaror, den

s. k. frölagen, har till syfte att förebygga försäljningar av mindervärdigt utsäde.

Den avser emellertid icke allt slags frö utan i stort sett endast frö

av vallväxter, rotfruktsväxter och köksväxter. Genom särskilda stadganden

i 1 § ha nämligen från lagens tillämpning undantagits dels skogsfrö samt

frö av växter, som odlas blott till prydnad, dels utsäde av stråsäd och trindsäd.

Till stråsäd hänföres enligt vedertagen terminologi havre, korn, råg

och vete. Med trindsäd avses hästböna, fodervicker, foderärt och kokärt.

Lagen bygger i första hand på den grundsatsen att köpare av frövara

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

5

skall erhålla tillgång till sådana upplysningar angående varans beskaffenhet,

att han kan bedöma dess värde som utsäde. I enlighet härmed stadgas

i 2 § att säljaren är pliktig att, vare sig köparen påfordrar det eller ej,

skriftligen lämna köparen vissa uppgifter. Dessa uppgifter skola meddelas

senast då varan avlämnas till köparen.

Beträffande uppgiftsskyldighetens närmare omfattning må hänvisas till

propositionen (s. 6 f.).

I vissa fall kan uppgiftsplikten helt bortfalla eller, om fröet är utländskt,

begränsas till att avse upplysning därom. Enligt 3 § i lagen är sålunda säljaren

befriad från att meddela uppgift jämlikt 2 § 1 och 2 mom. dels då han

själv odlat fröet och försäljningen sker utan offentligt utbjudande eller till

någon, som icke själv skall använda fröet till utsäde, dels då köp av frö

sker mellan köpmän i och för deras rörelse, och dels då fråga är om försäljning

av statsplomberad vara som levereras till köparen under obruten

plomb innan tiden för plomberingsbevisets giltighet utgått.

Om säljaren ej fullgör den uppgiftsplikt som föreskrivits i 2 §, skall han

enligt 8 §, jämförd med den s. k. särskilda böteslagen den 24 september

1931, straffas med dagsböter. Underlåtenhet att meddela uppgift angående

renhetsgrad, ogräshalt eller grobarhet skall dock ej medföra straff, därest

på grund av särskilda omständigheter hinder mött för säljaren att meddela

uppgiften senast då varan avlämnades. Befinnes lämnad uppgift vara

oriktig skall, enligt 9 §, säljaren likaledes dömas till dagsböter, dock ej om

han varken insett eller bort inse oriktigheten.

Såsom redan nämnts, behöver uppgift som avses i 2 § ej meddelas förrän

varan avlämnas. Den omständigheten, att ett köpeavtal slutes utan att säljaren

samtidigt lämnar upplysning om frövarans beskaffenhet, kan således

i och för sig ej föranleda straff. Emellertid stadgas i 5 § att om säljaren ej

redan vid köpet muntligen eller skriftligen lämnat köparen så bestämda uppgifter

om fröets renhetsgrad, ogräshalt eller grobarhet som enligt 2 § skola

meddelas vid leveransen, säljaren skall anses ha garanterat att fröet, i de

avseenden där dess beskaffenhet sålunda icke angivits, skall vid avlämnandet

motsvara då gällande normaltal för frö av ifrågavarande slag

eller, om normaltal saknas, skäliga anspråk på gott sådant frö. Uppfyller

fröet ej dessa fordringar kan köparen alltså rikta civilt anspråk mot säljaren

på grund av fel i varan. Normaltal skola i den utsträckning som finnes

erforderlig fastställas av lantbruksstyrelsen för varje års skörd.

I 6 § meddelas en föreskrift, varigenom säljarens civilrättsliga ansvarighet

mot köparen ytterligare skärpes. Där stadgas nämligen, att om vid köpet

gjorts förbehåll beträffande säljarens ersättningsskyldighet i anledning

av fel i varan, detta förbehåll ej får åberopas av säljaren, med mindre det

upptagits i skriftligt avtal rörande köpet och skett i annan form än blott

genom hänvisning till priskurant eller liknande meddelande. Nämnda stadgande

— som har till syfte att hindra att köparen blir bunden av förbehåll,

vilka han icke uppmärksammat -— äger emellertid ej tillämpning i fråga

om sådana handelsköp och andra köp som omförmälas i 3 §.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

Vid sidan av de bestämmelser angående uppgiftsplikt m. in., för vilka

nu redogjorts, innehåller lagen tillika ett förbud mot att över huvud taget

saluföra vissa slags frövaror, om de i mera avsevärd grad äro bemängda

med ogräs. Enligt 7 § får sålunda frö av rödklöver, alsikeklöver, vitklöver

eller timotej icke saluhållas till utsäde, om varan innehåller mer än tre

gånger så många ogräsfrön som enligt gällande bestämmelser angående

statsplombering av frövara må kunna förekomma i statsplomberad vara.

Ej heller får biandfrö saluhållas till utsäde, om det innehåller flera ogräsfrön

än fyra gånger det antal som enligt bestämmelserna angående statsplombering

är medgivet för timotej frö. Villkoren för statsplombering finnas

för närvarande angivna i en av lantbruksstyrelsen den 30 januari 1948

utfärdad kungörelse med ändringar den 28 december 1948 och den 29 oktober

1949.

överträdelse av det i 7 § meddelade förbudet straffas enligt 10 § med dagsböter.

Det är emellertid att märka, att förbudet ej gäller i fråga om sådana

försäljningar som avses i 3 §.

Frågan om utvidgning av frölagens tillämpningsområde.

Det enligt 1 § nu gällande undantaget beträffande spannmålsutsäde skall

enligt propositionen slopas.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har i förevarande

hänseende i propositionen anfört bl. a. följande.

»Vikten av att mindervärdiga varor så långt som möjligt hållas borta från

marknaden är tydligen lika stor med avseende å utsäde av stråsäd och trindsäd

som då fråga är om vallväxt-, rotfrukts- eller köksväxtfrö. Ej minst är

det av betydelse att köparen kan lita på att han erhåller utsäde av en med

hänsyn till klimat och övriga odlingsförhållanden lämplig sort. Under förarbetena

till frölagen bestreds icke från något håll att också handeln med

spannmålsutsäde lämnade rum för vissa anmärkningar. Praktiska exempel

på ganska allvarliga missförhållanden ha sedermera lämnats i motioner

vid 1941 års riksdag. Sedan dess torde behovet av kontroll snarast ha

blivit större. Under senare år har nämligen skördetröskning blivit allt vanligare,

och vid detta tröskningssätt lär faran för skador å kornet vara

större än vid annan tröskning. Starka skäl tala sålunda enligt min uppfattning

för att frölagens tillämpningsområde nu utvidgas till att omfatta jämväl

utsäde av stråsäd och trindsäd.

Några avgörande betänkligheter häremot synas ej heller möta. Jag vill

erinra att flertalet av frölagens bestämmelser icke gälla beträffande försäljning

direkt från odlare, som sker utan offentligt utbjudande. Även om

spannmålsutsäde inbegripes under lagen, behöva således inga olägenheter

uppkomma för den icke yrkesmässiga handeln odlare emellan. Ej heller torde

det med fog kunna göras gällande att oöverkomliga svårigheter i så fall

måste uppstå att i brådskande såningstider över huvud erhålla erforderligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje layutskottets utlåtande nr 19.

7

utsäde. Hinder föreligger tydligen icke mot att i nödfall tillåta försäljning,

oaktat analys av varan ej medhunnits. Såsom förut nämnts stadgas redan nu

i 8 § i lagen, att underlåtenhet att lämna uppgift angående renhetsgrad,

ogräshalt eller grobarhet skall vara straffri, där på grund av särskilda omständigheter

möjlighet ej funnits att meddela uppgiften senast då varan avlämnades.

Av förarbetena framgår, att detta stadgande ursprungligen avsågs

skola vinna tillämpning främst vid försäljning av spannmålsutsäde i

samband med höstsådden och i undantagsfall även vid vårsådden. För övrigt

må framhållas, att det till följd av skördetröskningens införande numera

lär inträffa mindre ofta än förr, att tiderna för tröskning och höstsådd

sammanfalla. Skäligt rådrum för analys av ulsädet torde sålunda i allmänhet

stå till buds.

I detta sammanhang vill jag också framhålla, att handeln med utsäde

av spannmål under kristiden varit underkastad reglerande bestämmelser

som i stort sett varit jämförliga med stadgandena i frölagen. Enligt nämnda

regleringsbestämmelser, som avsågo försäljning från handlande till förbrukare,

indelades utsädesspannmålen i olika prisgrupper efter kvalitet. Även

för den lägsta prisgruppen uppställdes vissa minimifordringar i fråga om renhetsgrad

och grobarhet m. in. Försäljning var tillåten endast på villkor att

varan var plomberad och åtföljd av analysbevis, anbragt under plomben.

Vissa auktoriserade utsädeshandlare ägde använda egen plomb men eljest

skulle plomberingen verkställas av frökontrollanstalt. Tillämpningen av

dessa bestämmelser synes i allmänhet icke ha medfört några svårigheter.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker jag i denna del centrala frökontrollanstaltens

förslag.»

I motionen 11: 589 hemställes, att frölagen icke utsträckes till att omfatta

jämväl utsäden av stråsäd och trindsäd.

Frågan om införande av generellt förbud mot saluhållande av

mindervärdig frövara.

Departementschefen har beträffande den föreslagna ändringen i 7 § anfört

bl. a. följande.

»Lagen angående handel med utsädesvaror utgår i huvudsak från den

förutsättningen att avsättning i allmänhet ej skall kunna vinnas för en frövara,

såframt det icke av uppgifterna om dess beskaffenhet framgår att den

är av tillfredsställande kvalitet. Utredningen i ärendet giver emellertid vid

handen att mindervärdigt utsäde alltjämt i icke obetydlig omfattning förekommer

i marknaden och finner köpare bland jordbrukarna. Särskilt vad

beträffar biandfrö visar erfarenheten att föreskrifterna om uppgiftsskyldighet

icke fått den verkan som åsyftats. Analyser vid centrala frökontrollanstalten

ha givit till resultat att medan klöverfrö, som saluförts för sig,

genomsnittligt haft en grobarhet på närmare 75 %, grobarhetstalet för klöverfrö,

som sålts i blandning med timotej, i medeltal uppgått till knappa

60 % och ej sällan legat avsevärt lägre.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

Från jordbruksproduktionens synpunkt är det angeläget att underhaltigt

eller bristfälligt frö överhuvud ej kommer till användning som utsäde. Med

hänsyn till nyss berörda erfarenheter torde det finnas föga utsikt att uppnå

detta mål, så länge mer eller mindre värdelösa utsädesvaror opåtalt kunna

saluföras i allmänna handeln. Jag tillstyrker därför förslaget om införande

av generellt förbud mot att saluhålla frövara som icke uppfyller skäliga anspråk

med avseende å renhet, grobarhet och ogräshalt. En sådan ordning

har under kristiden tillämpats för stora delar av utsädeshandeln utan att

detta föranlett någon olägenhet. Vid fri prisbildning kommer saken visserligen

såtillvida i ett annat läge, att en viss fara för prisstegring icke kan

anses utesluten. Vinsten av att det sämre fröet hålles borta från utsädesmarknaden

är dock enligt min mening så betydande att risken för något

högre priser icke bör hindra reformens genomförande.»

Utskottet.

I propositionen föreslås främst, att frölagens tillämpningsområde skall

utvidgas genom slopande av det i 1 § stadgade undantaget för stråsäd och

trindsäd, d. v. s. havre, korn, råg och vete resp. hästböna, fodervicker, foderärt

och kokärt. Nämnda undantag gjordes vid frölagens tillkomst år

1928 på hemställan av sammansatt andra lag- och jordbruksutskott. Utskottet

ansåg med hänsyn till frölagstiftningens säregna karaktär och de

mot denna lagstiftning framförda betänkligheterna det icke vara tillrådligt

att giva lagen en vidsträcktare tillämpning än som av förhållandena

oundgängligen betingades. Missförhållandena beträffande utsäde av stråsäd

och trindsäd vore enligt nämnda utskotts mening icke så starkt framträdande,

att för det dåvarande ett ingripande på lagstiftningens väg kunde

anses nödvändigt.

I anledning av motioner vid 1941 års riksdag erinrade jordbruksutskottet

i sitt utlåtande nr 50 om att det av lantbruksstyrelsen och statens centrala

frökontrollanstalt vitsordats att inom handeln med spannmålsutsäde

vissa missförhållanden förefunnes i avseende å det saluförda utsädets kvalitet.

Jämväl utskottet var av den meningen, att åtskilliga åtgärder kunde

vidtagas i syfte att tillförsäkra köpare av utsäde större garantier än som

då vore möjligt rörande användbarheten av inköpt vara. De vid 1928 års

riksdag uttalade betänkligheterna mot införande av en tvångslagstiftning

på ifrågavarande område hade icke besannats, utan frölagen syntes, utan

att några större olägenheter av densamma förmärkts, ha bidragit till att förbättra

kvaliteten å saluförda partier av de varor, varå lagen ägde tillämpning.

Utskottet ansåg därför att det borde övervägas, huruvida icke lagens

tillämplighetsområde borde utsträckas även till utsäde av stråsäd och

trindsäd. På hemställan av utskottet beslöt 1941 års riksdag anhålla om

utredning i ämnet.

De regleringsbestämmelser, som under kristiden gällt i fråga om handeln

med utsäde, torde i viss utsträckning ha motverkat en ökning av de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr W.

9

år 1941 konstaterade missförhållandena. Sedan krisbestämmelserna numera

upphävts på detta område, synas de skäl för införande av kontroll

över handeln med spannmålsutsäde, som anförts vid 1941 års riksdag, äga

full giltighet. Härtill kommer att i och med skördetröskningens införande

faran för skador å utsädet tilltagit.

I motionen 11:589 hemställes, att frölagen icke skall utsträckas till att

omfatta jämväl utsäde av stråsäd och trindsäd. Motionärerna vända sig

främst mot förslaget att för utsäde av nämnda slag uppgiftsskyldighet skall

föreligga beträffande sortrenhet. Detta komme att verka fördyrande å handelsutsädet.

Genom fördyringen föranleddes småbrukarna sannolikt att använda

sin egen skörd till utsäde eller att förvärva utsäde direkt från odlare,

vilket enligt motionärernas mening skulle medföra lägre avkastning. Den

nämnda uppgiftsskyldigheten kunde därför även komma att verka skördenedsättande.

Liknande synpunkter beträffande sortangivningen ha anförts

av Stockholms handelskammare i dess remissutlåtande samt av Sveriges

fröengrossistförening i skrivelse till utskottet.

Utskottet finner det synnerligen angeläget att bereda möjlighet för ett

undanröjande av ovan berörda missförhållanden beträffande handeln med

utsäde av stråsäd och trindsäd. Enligt utskottets mening kommer den föreslagna

utvidgningen av frölagen att öka utsikterna till bättre skördar. Det

kan visserligen vara tveksamt huruvida uppgiftsskyldigheten i fråga om

nämnda utsäde bör beträffande sortangivning vara obligatorisk på sätt stadgats

i förslagets 2 § 1 mom. b. Fördelarna med stadgandet synas dock väga

tyngre än de olägenheter, som äro förknippade med bestämmelsen. Det

torde också kunna förutsättas, att särskild uppmärksamhet kommer att

ägnas frökontrollverksamheten med hänsyn till de farhågor, som yppats i

törevarande hänseende. Utskottet vill under åberopande av vad nu sagts

tillstyrka den föreslagna utvidgningen av frölagens tillämpningsområde.

Ej heller i övrigt har utskottet funnit anledning till erinran mot de i propositionen

föreslagna ändringarna av frölagen, vilka enligt utskottets uppfattning

torde komma att visa sig vara till stort gagn icke minst för landets

småbrukare.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte med avslag å motionen 11:589 bifalla

förevarande proposition nr 206.

Stockholm den 11 maj 1950.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÄKE HOLMBÄCK.

k»

llihang till riksdagens protokoll 1930. 9 samt. 3 avd. Nr 19.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Carl Edmund Eriksson,

Nils A. Larsson, Hermansson, Eskilsson, Pålsson, Boo och Ivar Nilzon;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Stjärne, Andersson

i Dunker, Holm, Åhman, Andersson i Mölndal, Fagerholm och Andersson i

Ryggestad.

Reservation

av herr Åhman, som, ehuru han i stort delat utskottets uppfattning, ansett

att femte styckets andra sats i utlåtandets motivering bort erhålla följande

lydelse:

Enligt utskottets mening kommer den föreslagna utvidgningen av frölagen

att bidraga till att odlarna, genom kännedom om utsädets sort och typ, i

större utsträckning än hittills komma att använda för respektive orter lämpliga

sorter och bl. a. därigenom öka utsikterna till säkrare och större skörderesultat.

507637. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1951 i s. 11 i texten