Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning den 30 augusti 1932

1950-11-08 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1950:26, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning den 30 augusti 1932

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

1

Nr 26.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning

den 30 augusti 1932 (nr iOO).

Genom en den 31 mars 1950 dagtecknad proposition, nr 209, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag

till lag om vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning den 30 augusti

1932 (nr 400).

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft sju

i anledning av densamma väckta motioner, nämligen inom första kammaren

nr 494 av herr Spetz m. fl. samt inom andra kammaren nr 562 av herr

Rubbestad, nr 590 av herr Stjärne m. fl., nr 619 av herr Hansson i Skegrie,

nr 620 av herr Svensson i Stenkyrka m. fl., nr 621 av herrar Staxäng och

Nolin samt nr 622 av herr Rubbestad m. fl.

De i motionerna framställda yrkandena redovisas i det följande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen

framlagda lagförslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat

till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför

icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Till utskottet ha i ärendet inkommit skrivelser från Skara stifts pastoratsförbund

och från kontraktsprosten Nils Kebbön i Sala enligt uppdrag

av kyrkorådsdag i Sala kontrakt.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I enlighet med vad statsmakterna förutsatte vid antagandet av 1943 års

sociala arrendelagstiftning föreslås i propositionen sådana ändringar i

ecklesiastik boställsordning att denna författnings arrendcbestämmelser

komma att i huvudsak ansluta sig till nämnda lagstiftning. Arrendatorns

underhållsskyldighet skall dock enligt förslaget icke — såsom i den sociala

arrendelagstiftningen — avse endast mindre reparationer å byggnaderna

utan det normala underhållet av det ecklesiastika löneboställets laga hus.

1 Bihang Ull riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 3 avd. Nr 26.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

I propositionen föreslås vidare den ändringen av ecklesiastik boställsnämnds

sammansättning, att den ledamot, som för närvarande förordnas

av stiftsnämnden, i stället skall utses av länsstyrelsen och vara arrendator

av jordbruksfastighet. Särskilt arvode förordas skola utgå även till annan

ledamot än ordförande i boställsnämnd vid deltagande i ekonomisk besiktning

och annan på boställsnämnd ankommande förrättning.

Enligt förslaget skall boställsnämnden bestämma arrendeavgiften och

övriga arrendevillkor vid upplåtelse av löneboställe.

Boställsnämnd och stiftsnämnd skola tilläggas befogenhet att — jämte

pastoratet enligt gällande bestämmelser — taga initiativ till ändrad disposition

av löneboställe. Dispositionsändring, som innebär att självständigt

jordbruk ej längre kan bedrivas å löneboställe, skall av stiftsnämnden

underställas Kungl. Maj :ts prövning, övriga dispositionsändringar skola

avgöras av stiftsnämnden.

Inledning.

Till grund för de år 1943 utfärdade, i nyttjanderättslagen infogade sociala

arrendebestämmelserna låg ett lagförslag, framlagt för riksdagen i propositionen

nr 346 samma år. I samband med remiss till lagrådet av lagförslaget

uttalade föredragande departementschefen (prop. sid. 45), att

en revision av arrendelagstiftningen syntes böra medföra, att de särskilda

författningar, som reglerade förhållandena vid kronoarrenden och ecklesiastika

arrenden, underkastades en översyn i syfte att bringa dem i närmare

överensstämmelse med de ändrade stadgandena i arrendclagen. Med

anledning av vissa framställningar yttrade lagrådet (prop. sid. 195), att arrenden

av jord, tillhörig universitet med flera, borde underkastas speciella

bestämmelser. Härom borde enligt lagrådets mening särskild utredning

komma till stånd, en utredning, som borde omfatta även andra arrenden

å jord i allmän ägo eller eljest av i viss mening publik natur. Departementschefen

biträdde vad sålunda förordats (prop. sid. 208) och förklarade

sig alltså förutsätta, att arrenden av hithörande slag skulle bli föremål

för särskild reglering, vilken i huvudsak borde ansluta till de föreslagna

särskilda bestämmelserna i nyttjanderättslagen.

Vid behandling av propositionen yttrade riksdagens tredje särskilda utskott

(utlåtande nr 2 sid. 59), att utskottet, som ville understryka departementschefens

sistnämnda uttalande, för sin del ansågc, att i utredningen

även borde inbegripas vissa arrenden å kommunal jord. Riksdagen (skriv,

nr 533) godkände utskottets utlåtande i denna del. Med vissa av utskottet

föreslagna ändringar antog riksdagen det i propositionen framlagda lagförslaget.

Beträffande arrenden av annan publik jord än den ecklesiastika ha de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

3

här från riksdagens sida uttalade önskemålen numera i det hela tillgodosetts.

Sålunda ha i anslutning till den nya sociala arrendelagstiftningen

utfärdats speciella bestämmelser för utarrenderingen

av de till domänfonden hörande jordbruksegendomarna genom förordningen

den 10 mars 1944 (nr 69) om ändring i förordningen den 22 juni

1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom,

av de rikets universitet tillhöriga jordbruksegendomarna genom stadgan

den 15 november 1945 (nr 751) angående utarrendering av universitetsjord

samt

av jordbruksfastighet, tillhörig landskommun, köping, stad, församling,

municipalsamhälle, landsting eller annan, borgerlig eller kyrklig, kommunal

förvaltningsenhet — såframt utarrenderingen icke regleras av ecklesiastika

arrendebestämmelser — genom lagen den 12 april 1946 (nr 147)

med särskilda bestämmelser om arrende av viss kommunal jord.

Även beträffande utarrenderingen av de för kyrkliga ändamål disponerade

jordegendomarna (ecklesiastika arrenden) ha vissa författningsregleringar

i förevarande syfte kommit till stånd. Dessa regleringar ha emellertid

av flera anledningar hittills icke kunnat göras i allo restfria.

Den 26 september 1942 avlämnade särskilda inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunniga förslag till stadga angående stiftsnämnds

förvaltning av ecklesiastik jordegendom. Vid en senare företagen överarbetning

av berörda förslag beaktades den slutliga utformningen av den

sociala arrendelagstiftningen. Härefter utfärdades den 24 juni 1945 (nr

588) stadga angående stiftsnämnds förvaltning av ecklesiastik jord (ecklesiastik

arrendestadga). Denna författning bar fått omedelbar tillämpning

beträffande allmänna kyrkohemman, klockarhemman, biskopshemman

och stifts prästlönefondshemman.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 november 1946 tillkallades

samma dag sliftssekreteraren T. V. K. Gynnerstedt att såsom sakkunnig

inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva

förslag i fråga om de ändringar av gällande bestämmelser rörande utarrendering

av ecklesiastika löneboställen, som erfordrades för att bringa

dessa bestämmelser i närmare överensstämmelse med den så kallade sociala

arrendelagstiftningen.

Till Gynnerstedt överlämnades för att tagas i övervägande vid sakkunniguppdragets

fullgörande dels kyrkomötets skrivelse den 3 december 1946,

nr 16, i anledning av väckt motion om ändrade bestämmelser angående

utseendet av ledamöter och suppleanter i boställsnämnd, dels kammarrådet

T. Wohlins i egenskap av sakkunnig den 15 augusti 1938 avgivna betänkande

angående enhetliga bestämmelser för stiftsnämnds förvaltning

av ecklesiastika fastigheter jämte däröver avgivna yttranden, dels f. d.

domänintendenten Bernhard Nilssons i Landeryd i egenskap av sakkun
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

nig den 7 februari 1944 avgivna betänkande angående de ecklesiastika

löneboställenas räntabilitet jämte däröver avgivna yttranden, dels ock ett

antal framställningar från stiftsnämnder, arrendatorssammanslutningar

med flera angående tillvaratagande av kyrkofondens intresse av nybyggnadskostnaderna

vid de ecklesiastika löneboställena, sättet för arrendevillkorens

bestämmande vid löneboställena, utarrenderingsförfarandct vid

löneboställena, överlåtelse av ecklesiastikt arrende, uppskattning av normalavkastning,

boställsnämndernas sammansättning, förändring av lön°- boställes disposition, mandattid för boställsnämndsordförande, ändrade

arrendebestämmelser för domkyrkojord in. m.

Med skrivelse den 11 juni 1947 avlämnade Gynnerstedt (i det följande

även kallad utredningsmannen) betänkande med utredning och förslag

angående vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning m. m. Det avgivna

betänkandet avsåg i första hand de ändringar, som med anledning av 1943

års sociala arrendelagstiftning syntes den sakkunnige böra vidtagas i bestämmelserna

rörande utarrenderingen av de ecklesiastika löneboställena.

Med föranledande bland annat av de till honom överlämnade ärendena föreslog

Gynnerstedt i sitt betänkande ävenledes vissa ändringar i fråga om

själva förvaltningen av löneboställena.

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av kammarkollegiet,

samtliga stiftsnämnder, statskontoret, domänstyrelsen, egnahemsstyrelsen,

statens sakrevision, länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och

Bohus samt Västernorrlands län, hushållningssällskapen i samma län,

svenska landskommunernas förbund, svenska pastoratens riksförbund och

riksförbundet landsbygdens folk; till vederbörande stiftsnämnders utlåtanden

ha vidare fogats yttranden av stifts jägmästaren i Linköpings stift,

ordförandena i boställsnämnderna inom II, V och IX boställsdistrikten i

Lunds stift och I och II boställsdistrikten i Visby stift samt ärkestiftets

pastoratsförbund, Östergötlands läns ecklesiastika arrendatorsförening,

Kronobergs läns arrendatorsförening och föreningen arrendatorer av ecklesiastika

hemman i Skåne u. p. a. Vid avgivandet av sitt utlåtande har

kammarkollegiet haft tillgång till samtliga de nämnda myndigheternas och

sammanslutningarnas yttranden med undantag av statskontorets, sakrevisionens

och landskommunernas förbunds. Det av statens sakrevision i

ärendet avgivna yttrandet innefattades i en av revisionen överlämnad, i november

1947 upprättad promemoria angående granskning av stiftsnämndernas

fastighetsförvaltning, i vilken av sakrevisionen särskilt tillkallade

granskningsmän —- ledamoten av riksdagens andra kammare G. Hellbacken,

jägmästaren G. Tamm, skogschefen G. Wesslén jämte sekreteraren

hos sakrevisionen S. Granström —- sammanfattat iakttagelser och erfarenheter

vid en av dem, huvudsakligen genom en omfattande reseverksamhet,

verkställd granskning av det praktiska utförandet av stiftsnämndernas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

5

verksamhet i vad avsåge ecklesiastik boställsjord och därmed sammanhängande

spörsmål. Då i granskningspromemorian ingående behandlats

icke enbart de av Gynnerstedt framlagda förslagen utan även vissa andra

för den ecklesiastika boställsförvaltningen och den kyrkliga ekonomien betydelsefulla

frågor, beslöts att genom remiss inhämta vissa myndigheters

och sammanslutningars yttranden över de av sakrevisionen förordade

förslagen. I följd härav ha över granskningspromemorian yttranden avgivits

av kammarkollegiet, samtliga stiftsnämnder, statskontoret, domänstyrelsen,

svenska landskommunernas förbund och svenska pastoratens riksförbund;

vidare ha till respektive stiftsnämnders utlåtanden fogats yttranden

av stiftsjägmästarna i Linköpings, Skara och Strängnäs stift, ordföranden

i boställsnämnderna i I och II boställsdistrikten i Visby stift samt de

tre förut nämnda arrendatorsföreningarna. Kammarkollegiet har vid utarbetandet

av sitt utlåtande över promemorian haft tillgång till övriga remissinstansers

yttranden med undantag av statskontorets, domänstyrelsens

och de nämnda förbundens.

Gällande bestämmelser om ecklesiastika löneboställcn m. m.

Enligt ecklesiastik boställsordning den 30 augusti 1932 skall löneboställe

förvaltas av pastoratet, som skall fullgöra de skyldigheter, vilka enligt

lag eller särskild författning åligga fastighets ägare. Pastoratets bostadsförvaltning

står under uppsikt av boställsnämnd och stiftsnämnd.

Boställsnämnden skall enligt boställsordningen bestå av tre i orten boende,

i lantbruks- och därmed sammanhängande affärsförhållanden kunniga

män. Två ledamöter jämte suppleanter skola utses för tre år åt

gången, den ene, tillika ordförande, av länsstyrelsen samt den andre av

stiftsnämnden. Såsom tredje ledamot i boställsnämnden skall inträda en

pastoratsrepresentant, dock ej tillhörande det av förekommande ärende berörda

pastoratet. Varje pastorat inom boställsnämndens tjänstgöringsområde

skall för tre år åt gången utse en sådan representant jämte ersättare.

Såsom särskilt kompetenskrav för pastoratsrepresentant har stadgats, att

vederbörande skall vara valbar tid nämndeman.

I stiftsnämnden skall sitta fem ledamöter, av vilka tre jämte ersättare

för dem skola utses av Kungl. Maj :t för tre år åt gången. Dessa skola äga

erforderlig insikt i lantbruk och skogsbruk samt därmed sammanhängande

affärsförhållanden. De återstående två ledamöterna skola väljas av domkapitlet,

likaledes för tre år i sänder. Av de sistnämnda ledamöterna skall en

vara juridiskt bildad och tjänstgöra som sekreterare hos nämnden. Stiftsnämnden

väljer inom sig vice ordförande. Hos stiftsnämnd skola vara anställda

en eller flera stiftsjägmästare.

De närmare bestämmelserna om förvaltning av boställe meddelas huvud
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

sakligen i boställsordningen 21—31 §§, vilka reglera förhållandet ej blott

mellan kontrollmyndigheterna och pastoratet utan även mellan pastoratet

och arrendatorn. Det principiella särskiljandet mellan förvaltning och kontroll

är icke strikt genomfört, utan kontrollmyndigheternas åtgärder ha i

vissa fall direkt avseende å arrendatorn.

I 21—23 §§ meddelas bestämmelser rörande boställets bebyggelse och

hävd. Boställsordningen utgår från förhållandena vid dess ikraftträdande.

»Laga hus» utgjorde sålunda de byggnader, som enligt föreskrift skulle

finnas på bostället vid tiden för pastoratets övertagande av förvaltningen.

Då omständigheterna därtill giva anledning, må ändring härav ske. Bebyggelsen

skall dock alltid anpassas efter boställets storlek och avkastningsförmåga.

För självständigt jordbruk avsedd bebyggelse får icke utan

tillstånd av stiftsnämnden inskränkas så, att sådant jordbruk icke längre

kan bedrivas på bostället. I 22 § meddelas föreskrifter om laga hus på boställe,

som pastoratet förvärvar genom köp eller byte. Vidare ansvarar pastoratet

i första hand gentemot det allmänna för ny- och ombyggnad samt

underhåll av lönebostäliets byggnader ävensom för hävden av boställets

åker och äng m. in.

Pastoratet är icke skyldigt att utarrendera bostället utan kan driva jordbruket

i egen regi. Utarrendering är emellertid det i praktiken regelmässigt

förekommande. Vid utarrendering skall pastoratet enligt 25 § upprätta

och underställa boställsnämndens prövning och godkännande förslag till

arrendekontrakt. I förslaget skall upptagas den arrendeavgift, som optionsberättigad

arrendator skall ha att erlägga, eller, då sådan arrendator ej finnes,

den avgift, vartill bostället lägst må utarrenderas. Boställsnämnden

har rätt att enligt vissa regler ändra förslaget, bland annat om det befinnes

icke tillgodose optionsberättigad arrendators intresse.

I fråga om upplåtelse av bostället på arrende skall enligt 26 §, i den mån

ej annat följer av bestämmelserna i boställsordningen, gälla allmän lag.

De särskilda arrendebestämmelserna i boställsordningen äro fåtaliga och

för utarrenderingen gälla alltså i huvudsak de allmänna arrendebestämmelserna

i nyttjanderättslagen. De särskilda bestämmelserna i boställsordningen

äro av följande innehåll.

Utarrenderingen skall enligt 27 § i regel ske på tio år.

Arrendatorn är jämlikt 28 § skyldig att utföra mindre reparation på boställets

laga hus. Begreppet mindre reparation är bestämt på samma sätt

som i de sociala arrendebestämmelserna. Enligt boställsordningen kan arrendatorn

även tillförbindas att svara för annan än mindre reparation

samt för om- eller nybyggnad av laga hus ävensom för brandförsäkringen.

Vidare skall arrendatorn hålla åker och äng i fullgott stånd. Pastoratet svarar

likväl för att de arrendatorn sålunda åvilande skyldigheterna ej eftersättas.

Arrendatorns skyldigheter skola angivas i arrendekontraktet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

7

Till- och avträdessyn samt annan syn på löneboställe skall enligt 29 §

verkställas av boställsnämndens tre ledamöter. Härvid är att märka, att

ifrågavarande syn icke förrättas av boställsnämnden såsom sådan, utan

nämndens tre ledamöter äro att anse såsom synemän vid syner enligt 2

kap. 11—13 §§ lagen om nyttjanderätt till fast egendom. Denna lags bestämmelser

—• och i andra hand föreskrifterna i 32—43 §§ boställsordningen

— skola därför i tillämpliga delar följas vid synen. Kostnaden betalas av

pastoratet, som emellertid äger viss rätt till ersättning av arrendatorn.

I 30 § meddelas bestämmelser om arrendatorns optionsrätt. Om arrendatorns

föregående och återstående arrendetid uppgår till sju år och han väl

brukat bostället, skall han eller hans änka eller barn äga företrädesrätt till

förnyat arrende på de villkor, som fastställas i vederbörlig ordning. Pastoratet

skall hembjuda arrendet till arrendatorn, som skall bestämma sig

inom en månad, dock tidigast nio månader före arrendetidens utgång. Om

under de sista sju arrendeåren arrendatorns dödsbo övertagit arrendet eller

arrendatorn överlåtit arrenderätten på barn eller barns make, äger vederbörande

för åtnjutande av optionsrätt tillgodoräkna sig företrädarens

besittningstid. Optionsrätten gäller icke skogsmark och dylikt. Arrendatorn

kan inte fråntagas optionsrätten genom förbehåll i avtal. Vill pastoratet

icke ånyo utarrendera bostället eller del därav, eller vill pastoratet lägga

bostället i sambruk med annan egendom, skall frågan underställas

stiftsnämndens prövning. Går arrendatorn förlustig optionsrätten, äger han

icke erhålla ersättning därför.

Bland övriga bestämmelser i boställsordningen, vilka äro av intresse i

detta sammanhang, må nämnas, att boställsnämnden bestämmer om löneboställes

bebyggande och övar tillsyn över hävden vid ekonomisk besiktning

på bostället, i regel vart femte år. Därvid äger boställsnämnden ålägga

pastoratet eller arrendatorn, om denne tillförbundits byggnadsskyldigheten,

att verkställa ny- eller ombyggnad av boställets laga hus. Innan beslut

fattas om ny- eller ombyggnad, skall tillfälle beredas pastoratet att inkomma

med förslag till ritningar och arbetsbeskrivning. Vidare äger boställsnämndens

ordförande, om detta anses behövligt, tillkalla byggnadsteknisk

expertis att biträda nämnden i byggnadsfrågor. Kostnaderna härför skola

bestridas av pastoratet. Om föreskrivna byggnadsarbeten icke utföras inom

utsatt tid, har stiftsnämnden möjlighet att hos överexekutor påkalla att

arbetena verkställas genom dennes försorg.

Förslaget (ill lag om vissa ändringar i ecklesiastik bostsillsordning.

Såsom inledningsvis anmärkts innehåller det genom propositionen framlagda

lagförslaget i huvudsak

1) stadganden, genom vilka boställsordningens arrcndebestäminelser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

komma att i det stora hela ansluta sig till 1943 års sociala arrendelagstiftning,

2) bestämmelser om boställsnämnds sammansättning,

3) reglering av befogenheten att bestämma arrendeavgiften och övriga

arrendevillkor vid upplåtelse av löneboställe, samt

4) reglering av befogenheten att taga initiativ till och besluta om ändrad

disposition av löneboställe.

Sociala arrendebestämmelser.

Föredragande statsrådet Quensel har i propositionen i denna del anfört

följande.

»Såsom inledningsvis framhållits, förutsatte statsmakterna vid antagandet

av 1943 års sociala arrendelagstiftning, att jämväl den ecklesiastika boställsordningens

arrendebestämmelser skulle bli föremål för en revision i

syfte att bringa dem i närmare överensstämmelse med nämnda lagstiftning.

Vid utformningen av det förslag till ändringar av boställsordningen,

vilket jag i detta sammanhang förordar, ha också i huvudsak grunderna

för de år 1944 ikraftträdda bestämmelserna i nyttjanderättslagen ansetts

böra vara normerande. Härvid har sålunda iakttagits den rätt naturliga regeln,

att utarrendering av ecklesiastik -— liksom även annan publik —

jord bör ske efter i görligaste mån samma bestämmelser som genom allmän

lagstiftning fastställts till reglerande av rättsförhållandet mellan enskilda

jordägare och arrendatorer. Denna princip har även varit vägledande

vid de åren 1944 och 1945 företagna omarbetningarna av arrendebestämmelserna

för kronoegendomar och ecklesiastika arrendegårdar. I de

båda författningar, vari meddelats arrendeföreskrifter för dessa två kategorier

av publik jord, har den regel, som jag nyss framhöll som naturlig,

följts icke blott på det sättet, att nyttjanderättslagens tvingande stadganden

genom motsvarande föreskrifter i allmänhet gjorts tillämpliga vid utarrendering

av dylik jord utan även så, att allmänna lagens dispositiva arrendebestämmelser

i stor utsträckning gjorts ovillkorligt gällande för de

i nämnda författningar reglerade publika arrendena. Denna lagstiftningsgrundsats

fastslogs av statsmakterna redan vid antagandet av 1934 års förordning

angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom. Samma

grundsats iakttogs sedermera år 1945 i den i administrativ ordning utfärdade

ecklesiastika arrendestadgan.

Då den år 1932 tillkomna ecklesiastika boställsordningen nu skall omarbetas

i syfte att däri införa vissa av arrendesociala synpunkter betingade

stadganden av tvingande natur, synas tungt vägande skäl tala för att revisionen

utsträckes dithän, att även nyttjanderättslagens dispositiva bestäm
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

9

melser göras bindande vid arrendeupplåtelser av ecklesiastika löneboställen,

i den män icke avvikelser därifrån av särskild anledning befinnas i

vissa fall påkallade. Härigenom komme de i skilda författningar meddelade

arrendebestämmelserna för kronojorden och huvuddelen av den ecklesiastika

jorden — löneboställen och arrendegårdar — att i detta betydelsefulla

hänseende överensstämma.

Vad närmare angår de sociala arrendebestämmelsernas införande i boställsordningen,

finner jag tillräcklig anledning icke föreligga att här —

såsom i nyttjanderättslagen — begränsa dessa bestämmelsers tillämpning

till arrendefastigheter, omfattande högst 50 hektar odlad jord. De reviderade

föreskrifterna i boställsordningen böra sålunda enligt min mening

gälla beträffande samtliga löneboställen oavsett deras storlek.

Vid den av 1943 års sociala arrendelagstiftning föranledda omarbetningen

av arrendebestämmelserna för kronoegendomarna samt vid utformningen

av arrendestadgan för de ecklesiastika arrendegårdarna ansågos på

grund av föreliggande speciella förhållanden vissa av de sociala arrendebestämmelserna

icke böra göras tillämpliga på dessa jordbruksfastigheter.

Sålunda begränsades ej underhållsplikten för arrendatorerna till skyldighet

att utföra endast mindre reparationer. I stället ålades arrendatorerna

att städse i fullgott stånd underhålla vid egendomen befintliga byggnader

och dess övriga tillhörigheter. Härvid utgick man emellertid från, att denna

underhållsskyldighet icke borde omfatta andra arbeten än sådana, som

vore hänförliga till det normala underhållet. Mera omfattande reparationer,

vilka kunde betraktas som ombyggnad och påkallades av byggnadernas

förslitning trots ett tillfredsställande underhåll, förutsattes skola åvila den

publike jordägaren. En närmare redogörelse för de skäl, som ansågos böra

föranleda den här avsedda avvikelsen från nyttjanderättslagens sociala bestämmelser,

har lämnats i den proposition (nr 61), varmed förslag framlades

till 1944 års ändringar i förordningen angående kronoegendomarnas

förvaltning. Enligt min mening få dessa skäl anses äga motsvarande giltighet

med avseende å de ecklesiastika löneboställe» a. Jag finner mig därför

böra förorda, att de ecklesiastika bostiillsarr-. ndatorerna ålägges en

underhållsskyldighet av samma omfattning som uublika arrendatorer i

övrigt.»

Motionen II: 590.

I denna motion yrkas i nu förevarande hänseende, att i fråga om arrcndatorns

underhållsskyldighet nuvarande valfrihet bibehålies, sa att arrendatorn

skall vara skyldig att utföra mindre reparation å boställets laga hus

men kunna tillförbindas att svara för även annan reparation. I il 1 motivering

för detta yrkande anföres i motionen.

»I lagförslagets 35 § mom. 2 är införd en bestämmelse att arrendatorn

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

av ett löneboställe är skyldig att svara för sådant underhållsarbete å laga

hus, som är att hänföra till reparation i egentlig mening (normalt underhåll).

Denna bestämmelse är av tvingande natur och utesluter möjligheten

för pastoratet att utarrendera ett löneboställe med skyldighet för arrendatorn

att svara för endast mindre reparationer i enlighet med sociala arrenlegastiftningens

bestämmelser. Denna skärpning av underhållsskyldigheten

för arrendatorerna anse vi i praktiken svår att under alla förhållanden

genomföra och i längden uppehålla. Föredragande statsrådet motiverar

skärpningen med att likhet i görligaste mån bör råda med arrendebestämmelserna

för kronoegendomar och annan publik jord. Bemärkas bör

emellertid, att löneboställena utgöra den ojämförligt största gruppen av

hithörande publika jordegendomar. Enligt uppgift i propositionen är åkerjorden

uppdelad i 2 979 brukningsdelar, varav endast 397 stycken ha över

50 hektar åker, 1 509 stycken 15—50 hektar, 771 stycken 5—15 hektar och

302 stycken under 5 hektar åker. Att ålägga arrendatorerna på dessa till

allra största delen mindre brukningsdelar, av vilka 36 % ligga under 15

har, att svara för hela det normala underhållet kan ej vara riktigt. Såsom

statens sakrevision i sitt yttrande framhåller kan det gå bra i mera utpräglade

jordbruksbygder med relativt stora och bärkraftiga brukningsdelar.

Men i skogsbygderna med sämre jordbruksbetingelser ställer det sig

helt annorlunda. Med de föreslagna bestämmelserna kan det till och med

bli svårt att bland annat i konkurrens med bolagen, vilkas jordbruk falla

under sociala arrendelagen, erhålla fullgoda arrendatorer till boställena.

Härtill kommer, att det ej sällan i praktiken visat sig svårt att förmå arrendatorn

av ett mindre boställe att utföra alla underhållsarbeten, som

enligt de strängare bestämmelserna åvila honom. Det blir då pastoratet,

som i sista hand får stå för kostnaderna.

En annan svårighet med hela underhållet vilande på arrendatorn erbjuda

av- och tillträdessynerna. Dessa förrättas val i regel vid varje arrendeförnyelse.

Då måste, om syneinstrumentet på ett tillförlitligt sätt skall

uttrycka rättsförhållandet mellan pastorat och arrendator, fortgående förslitning

å sådana delar av byggnaderna, som efter längre tidsintervaller

måste utbytas, såsom golv, spåntak, fönster, dörrar in. in., värderas. Detta

kan ofta möta rätt stora svårigheter och innebär alltid avsevärt mera arbete

än om endast mindre reparationer för arrendatorns räkning behöva i

instrumentet upptagas. Som ytterligare skäl kan anföras, att pastoratet är

ansvarigt för byggnadsbeståndets underhåll. Oftast äro dessa för boställsförvaltningen

utsedda förtroendemän synnerligen intresserade av att boställenas

byggnader hållas i ett högklassigt skick. Det större besvär, som

åsamkas dem genom att ombestyra behövliga större reparationer, torde ej

verka särskilt betungande helst som efter överenskommelse arrendatorn

kan verkställa en del arbeten.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

11

Motionen It: 620.

I motionen yrkas i denna del, »att arrendator av ecklesiastikt löneboställe

i fråga om underhåll av byggnaderna ålägges att utföra endast mindre

reparationer (löpande underhåll)». Till utveckling av yrkandet anföres.

»I de mera utpräglade jordbruksbygderna med bärkraftiga jordbruk

skulle det säkerligen vara både möjligt och rimligt att ålägga även arrendatorerna

av ecklesiastika boställen full underhållsskyldighet av byggnaderna,

men i skogsbygderna, framför allt i de mellersta delarna av landet

och i Norrland, skulle en sådan tvingande bestämmelse om underhållsskyldigheten

få mycket ogynnsamma verkningar. En dylik underhållsskyldighet

skulle bli ekonomiskt mycket betungande för arrendatorn, och följden

skulle antagligen bli den, att det skulle bli mycket svårt och kanske rent

av omöjligt att erhålla arrendatorer av de ecklesiastika boställena. Dessa

ogynnsamma verkningar skulle inställa sig, icke bara i skogsbygderna utan

över huvud taget i sådana fall, där de ecklesiastika boställena icke utgöra

fullständiga jordbruk. Svårigheten att anskaffa arrendatorer torde emellertid

komma att bli störst i skogsbygderna på grund av konkurrensen med

bolagsegendomarna, vilkas arrendatorer, i den mån arrendet regleras av

den sociala arrendelagstiftningen, icke åläggas full underhållsskyldighet. Vi

vilja också understryka vad statens sakrevision framhållit i sitt remissyttrande,

nämligen att det i praktiken visat sig svårt att trots den mest

energiska kontroll förmå arrendatorn av ett mindre boställe att utföra alla

de underhållsarbeten, som det skulle åligga honom att göra, om de föreslagna

nya bestämmelserna om underhållsskyldigheten antoges av statsmakterna.

Den föreslagna obligatoriska skyldigheten för arrendator av ecklesiastikt

löneboställe att svara för hela underhållet har motiverats med svårigheterna

att i de enskilda fallen dra en bestämd gräns mellan större och mindre

reparationer. Även om vi erkänna att svårigheter i viss man kunna uppstå,

bör det dock icke vara omöjligt att åstadkomma en gränsdragning. Vi vilja

erinra om att begreppet mindre reparationer noggrant exemplifierats i flertalet

nu gällande kontrakt för bolagsarrendatorer i bergslagsområdet. Enligt

dessa kontrakt skola följande arbeten hänföras till mindre reparationer:

underhåll av rödfärgning och tjärstrykning, underhåll av all inre målning,

omsättning av tapeter, ersättande av trasiga tegelpannor och lagning av

spåntak, lagning av golv och trappor, reparation av fönster och dörrar, omsättning

av kakelugnar, ersättande av löstagbara, skadade delar av spisar,

inläggning av nya pallar i stall och ladugård, reparation av häckar därstädes,

förnyande av vindskivor, nock och stuprännor å byggnaderna, lagning

och erforderlig rensning av vatten- och värmeledning samt brunnar jämte

alla åtgärder i övrigt, som kunna räknas till löpande underhåll.

Med ledning av dessa exemplifieringar borde det inte bereda några större

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

svårigheter att i kontrakten för arrendatorer av ecklesiastika löneboställen

fastställa begreppet mindre reparationer.

Enligt vår mening bör i den ecklesiastika boställsordningen stadgas, att

arrendator av ecklesiastikt boställe i fråga om byggnaderna skall åläggas

underhållsskyldighet av samma omfattning som nu åvilar arrendator enligt

den sociala arrendelagstiftningen, d. v. s. att han skall svara för mindre

reparationer (löpande underhåll).»

Sammansättningen av boställsnämnd.

Föredragande statsrådet:

»I detta sammanhang synes även föreligga anledning att ompröva boställsnämndens

sammansättning. Enligt vissa kyrklig-ekonomiska författningar

ankommer på boställsnämnd ett flertal betydelsefulla uppgifter, såsom

ekonomisk besiktning av löneboställe och prästgård, godkännande av

förslag till arrendekontrakt för löneboställe, arrendeuppskattning å ecklesiastik

arrendegård, uppskattning av löneboställes normalavkastning och

värdering av till försäljning ifrågasatt kyrklig jord. Boställsnämndens tre

ledamöter skola enligt boställsordningen vidare å löneboställe förrätta i

nyttjanderättslagen avsedda till- och avträdessyner ävensom särskilt påkallade

syner.

De i vissa stift bildade ecklesiastika arrendatorsföreningarna ha vid olika

tillfällen gjort framställningar om beredande av utrymme i boställsnämnd

för det speciella arrendatorsintresset. I sitt förslag har utredningsmannen

även sökt tillgodose de från arrendatorerna härutinnan framställda

anspråken genom att förorda en föreskrift av innebörd, att hushållningssällskapens

förvaltningsutskott framdeles skulle utse den ledamot i

boställsnämnden, som för närvarande förordnas av stiftsnämnden. Samtidigt

har utredningsmannen också föreslagit, att stiftsnämnden i stället

för länsstyrelsen skulle utse ordföranden i boställsnämnden. Den sålunda

föreslagna ändrade sammansättningen av boställsnämnden har mött erinran

från en del remissinstanser, av vilka några förordat helt andra lösningar

på denna punkt.

Vad först angår ordföranden i boställsnämnden, så ha enligt min mening

de vid boställsordningens tillkomst anförda skälen för att låta denne

förordnas av länsstyrelsen icke förlorat sin giltighet. Vid en revision av

boställsordningen efter grunderna för den sociala arrendelagstiftningen

synes även det förhållandet, att boställsnämnden i boställsförvaltningen

får en med nämnda lagstiftnings arrendenämnd delvis jämförlig funktion,

ytterligare tala för att länsstyrelsen alltjämt skall utse boställsnämndsordföranden.

Med hänsyn till att boställsnämnden eller dess tre ledamöter ha att å löneboställe

förrätta ekonomisk besiktning och svn ävensom, då optionsbe
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

13

rättigad arrendator finnes, avgöra arrendevillkoren vid fortsatt arrende,

vid vilka förrättningar de av nämnden fattade besluten i allmänhet få stor

ekonomisk betydelse för arrendatorn, synes mig framkomna yrkanden om

ändring av boställsnämndens sammansättning för att få de speciella arrendalorsintressena

företrädda inom nämnden icke skäligen böra avvisas.

Flera alternativa lösningar för att tillvarataga dessa intressen vid boställsnämndens

förrättningar äro enligt min mening tänkbara. Stort avseende

synes i detta sammanhang böra fästas därvid, att enligt nyttjanderättslagens

synebestämmelser jordägaren och arrendatorn i första hand äga att

själva utse synemän. Vidare gäller enligt den sociala arrendelagstiftningen,

att av arrendenämndens tre ledamöter den ene av de två av länsstyrelsen

utsedda ledamöterna skall vara arrendator av jordbruksfastighet. Enligt

min mening tala övervägande skäl för att vid den här avsedda revisionen

av boställsordningen ändra boställsnämndens sammansättning så, att en

ledamot — i analogi med vad som gäller i fråga om arrendenämnderna —

skall vara arrendator och utses av länsstyrelsen. Att boställsnämnden även

har att verkställa förrättningar, vilka icke beröra något arrendatorsintresse,

synes mig icke kunna anföras såsom argument mot den av mig föreslagna

ändrade sammansättningen. Mot förslaget kan riktas den erinran, att den

krets av lämpliga personer, varur nämnde ledamot skall utses, kommer att

i avsevärd mån beskäras. En dylik invändning är givetvis i viss mån berättigad.

Framhållas må emellertid, att urvalet icke är begränsat till de ecklesiastika

boställsarrendatorerna; även arrendatorer av annan publik jord

och av enskild jordegendom kunna givetvis ifrågakomma till dylika uppdrag.

I övrigt är jag övertygad om att den av mig förordade ändringen i boställsnämndens

sammansättning icke skall medföra svårigheter att finna

för ledamotskap i boställsnämnd lämpliga personer.

Tillräckliga skäl föreligga enligt min mening icke för den i vissa remissyttranden

föreslagna utökningen av antalet ledamöter i boställsnämnden

till fyra.

Den av utredningsmannen föreslagna skärpningen av valbarhetsvillkoren

för annan ledamot av boställsnämnd än ordföranden har av vissa remissinstanser

ansetts komma att i alltför hög grad reducera kretsen av

för dessa uppdrag i övrigt kompetenta personer. Från arrendatorshåll har

däremot understrukits betydelsen av de föreslagna strängare valbarhetskraven,

därest ledamöterna i boställsnämnden fortfarande skola tjänstgöra

som synemän.

För min del kan jag icke finna det nödvändigt att — sasoin föreslagits

_för ledamot i boställsnämnd uppställa de för synemän föreskrivna kom
petensvillkoren.

I fråga om de ledamöter — ordföranden och arrendatorsreprcsentantcn

— som enligt mitt förslag skola förordnas av länsstyrelsen,

torde tillsättningsmyndigheten utgöra eu tillräcklig garanti för att endast

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

lämpliga personer utses. Beträffande åter de av pastoraten för tjänstgöring

i boställsnämnd utsedda ledamöterna, så pläga härtill utses kommunala

förtroendemän eller andra personer fullt skickade för ifrågavarande uppdrag.

kör pastoratsvald ledamot gäller för närvarande som allmänt kompetenskrav,

att han skall vara valbar till nämndeman. Knligt min mening

hör — förutom det nuvarande särskilda kravet att ledamöterna i boställsnämnd

skola vara i orten boende, i lantbruks- och därmed sammanhängande

affärsförhållanden kunniga personer — uppställas vissa allmänna,

för samtliga ledamöter enhetliga behörighetsvillkor. Det för pastoratsvald

ledamot ny föreskrivna allmänna kompetenskravet synes mig, bl. a. med

hänsyn till det för innehav av nämndemansbefattning gällande bostadsbandet,

härvid icke lämpligen böra göras tillämpligt på jämväl de övriga

tva ledamöterna i boställsnämnden. Däremot anser jag de allmänna personliga

kvalifikationsvillkor, som skäligen böra uppställas på ledamot i

boställsnämnd, med fördel kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med de enligt hyresregleringslagen för hyresnämndens ledamöter gällande

valbarhetsvillkoren. I det av mig förordade förslaget till ändringar i

boställsordningen ha också de allmänna kompetenskraven för samtliga boställsnämndsledamöter

i huvudsak anpassats efter hyresregleringslagens

motsvarande bestämmelser.»

Motionsyrkanden.

I motionen 1: 494 yrkas avslag å propositionens förslag i denna del. Det

framhålles, bland annat, att den ifrågasatta ändringen i boställsnämndens

sammansättning måste väcka allvarliga betänkligheter. Därest man emellertid

med hänsyn till den sociala arrendelagstiftningen vill särskilt tillgodose

arrendatorernas intressen, borde detta kunna begränsas till sådana

fall, där deras intressen berördes av en förrättning. Detta kunde i varje

fall icke vara förhållandet när fråga vore om besiktningar å prästgårdar,

normaluppskattningar eller ärenden enligt kyrkliga försäljningslagen. Vid

behandling av sådana ärenden, som angå arrendator, kunde i nämnden

ingå ytterligare eu ledamot, vilken lämpligen kunde utses av länsstyrelsen.

Eventuellt kunde detta ske endast i sådana fall, då arrendalorn gjorde

särskild framställning därom.

I motionen II: 562 yrkas bifall till propositionen med den ändring, att i

boställsnämnden i stället för pastoratsvald ledamot skall såsom permanent

medlem ingå en person, vilken är ägare av jordbruksfastighet och

dessutom ledamot av boställsstyrelse eller kyrkoråd. Beträffande utseendet

av den ifrågavarande ledamoten i boställsnämnden anföres i motionen,

att det låge nära till hands att låta länsstyrelsen verkställa detta, men

att det kunde ifrågasättas huruvida icke uppdraget borde lämnas till

stiftsnämnden. Vare sig det bleve länsstyrelsen eller stiftsnämnden som

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

15

erhölle uppdraget, syntes det vara en självklar sak, att utseendet förcginges

av samråd med vederbörande stifts pastoratsförbund.

I motionen 11:619 hemställes, »att riksdagen vid behandling av Kungi.

Maj :ts proposition nr 209 måtte antaga följande förslag till lag i vad det

avser paragraf 5:

§ 5.

Boställsnämnd skall bestå---och sitt gods. Ordföranden och en av de

andra ledamöterna, vilken skall vara arrendator av publik jordbruksfastighet,

jämte ersättare för vardera av dem förordnas av länsstyrelsen för

en tid av tre år åt gången.

För tjänstgöring — — enligt allmänna resereglementet.»

I motionen 11:620 yrkas, att nuvarande bestämmelser angående boställsnämnds

sammansättning skola bibehållas, dock att vid sådana förrättningar,

som direkt beröra arrendator, exempelvis uppgörande av arrendevillkor

och ekonomisk besiktning av löneboställe, skall i nämnden såsom

fjärde ledamot ingå en representant för arrendatorerna. Sistnämnde ledamot

bör enligt motionen lämpligen utses av länsstyrelsen.

I motionen II: 621 påyrkas den ändring av det genom propositionen

framlagda förslaget i denna del, att arrendatorsrepresentanten skall tjänstgöra

i boställsnämnden i frågor, som avse löneboställen, men att i frågor,

som röra prästgård, i stället skall såsom ledamot inträda en av stiftsnämnden

utsedd ordinarie präst.

Arrendevillkorens bestämmande.

Föredragande statsrådet:

»I sitt förslag förordar utredningsmannen borttagande av den nu gällande

bestämmelsen, att pastoratet skall upprätta och underställa boställsnämndens

prövning och godkännande förslag till arrendekontrakt. Han

föreslår i stället, att boställsnämnden skall före arrendeupplåtelsen, i parternas

närvaro, hålla ekonomisk besiktning och i anslutning härtill bestämma

arrendevillkoren. Vid arrendeavtalets fastställande skall boställsnämnden,

enligt utredningsmannens förslag, vara skyldig att efterkomma

av pastoratet framställda önskemål, såvida de icke befinnas strida mot

gällande bestämmelser eller prövas lända till skada för bostället eller eljest

för det allmänna eller icke skäligen tillgodose optionsberättigad arrendators

intressen. Ett flertal remissinstanser ha ansett dessa förslag i

alltför hög grad inkräkta på pastoratens självförvaltningsbefogenheter med

avseende å löncboställena. Statens sakrevision har — med avvisande av

förslaget — förordat införande av den ordningen inom ramen för de nuvarande

bestämmelserna, att pastoratet skulle, sedan boställsnämndsord
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

föranden verkställt en normerad skriftlig arrendeuppskattning, efter samråd

med denne upprätta förslag till arrendekontrakt och underställa detta

boställsnämnden för godkännande.

Det synes råda en rätt enig uppfattning om att arrendesättningen vid

löneboställena för närvarande ofta påverkas av ovidkommande lokala och

personliga hänsyn och att till följd härav arrendenivån är alltför ojämn.

Åtgärder för att vinna mera enhetligt och riktigt avvägda arrendeavgälder

synas därför påkallade.

Härtill kommer, att vid utarrendering av löneboställe optionsberättigad

arrendator i regel finnes. Värdet av optionsrätten till fortsatt arrende är

självfallet i väsentlig mån beroende av de arrendevillkor, som fastställas

för den nästföljande arrendeperioden. Givet är, att boställsnämnden har

lättare att bestämma ett efter de faktiska förhållandena objektivt avvägt

arrendebelopp, om den icke såsom för närvarande får sig förelagt ett av

pastoratet upprättat förslag till arrendekontrakt. Såsom jag förut antytt

föreligger enligt den sociala arrendelagstiftningen möjlighet för optionsberättigad

arrendator att genom skiljenämndsförfarande hos arrendenämnd

få arrendevillkoren vid förnyat arrende objektivt fastställda.

Eftersom den föreslagna revisionen av boställsordningen väsentligen avser

att bättre tillgodose arrendatorsintresset, synas starka skäl tala för atl

den sociala arrendelagstiftningens subsidiära skiljenämndsförfarande får

på ett principiellt motsvarande sätt bli normaliserande för boställsordningens

legala tillvägagångssätt för arrendevillkorens bestämmande. Med

hänsyn härtill och till vad jag i övrigt anfört i denna fråga anser jag mig

böra förorda en bestämmelse av den innebörden, att boställsnämnden, som

i boställsförvaltningen redan har en funktion liknande arrendenämndens

enligt den sociala arrendelagstifningen, skall — i anslutning till ekonomisk

besiktning, till vilken pastoratet och arrendatorn skola kallas — bestämma

arrendevillkoren vid boställsupplåtelse.

Vid samma förrättning, varunder arrendevillkoren bestämmas, synes

boställsnämnden böra meddela beslut, huruvida optionsrätt i det förevarande

fallet tillkommer arrendator.»

Motionsyrkanden.

I motionen I: 494 yrkas avslag å propositionen, såvitt densamma avser

ändring i nu förevarande hänseende. Det måste enligt motionärernas mening

väcka allvarliga betänkligheter att pastoraten skulle fråntagas rätten

att utarrendera löneboställena. Den grundläggande principen i 1932

års boställsordning — pastoratens förvaltning av löneboställena — skulle

därigenom rubbas på en avgörande punkt.

I motionen 11:620 yrkas, att. den nu gällande ordningen beträffande

uppgörande av arrendekontrakt bör bibehållas, d. v. s. att förslag

till kontrakt skall uppgöras av pastoratet, varefter det skall underställas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

17

boställsnämnden för prövning och godkännande. I motionen anföres vidare

i detta sammanhang.

»Vi anse det också önskvärt att, när utarrendering berör boställe med

skog, stiftsjägmästaren beredes tillfälle att yttra sig över förslaget till arrendekontrakt.

Om så icke sker kan det tänkas, att arrendekontraktet icke

kommer att överensstämma med bestämmelserna i fastställd skogshushållningsplan

eller kommer att strida mot kravet på god skogsvård. Föreskrift

om yttranderätt för stiftsjägmästaren i dylika fall torde lämpligen

kunna inarbetas i en tillämpningskungörelse.»

I motionen 11:622 har på anförda skäl yrkats, att riksdagen vid antagande

av Kungl. Maj :ts förslag måtte för sin del besluta att 25 § i boställsordningen

skall erhålla följande lydelse.

»25 §.

1. När löneboställe skall upplåtas på arrende till brukande, skall boställsnämnden

senast sju månader före arrendeperiodens början hålla

ekonomisk besiktning och därvid föreskriva de byggnads- och grundförbättringsarbeten,

som skola komma till utförande under arrendeperioden,

samt pröva, huruvida vid den nya utarrenderingen optionsrätt tillkommer

arrendatorn.

2. Har arrendatorn optionsrätt men vill pastoratet påkalla ändring i arrendevillkoren,

skall pastoratet giva det arrendatorn till känna på sätt om

uppsägning av arrende är stadgat senast fem månader före arrendetidens

utgång med uppgift tillika på de ändringar, som äskas. Lag samma vare

för arrendatorn, om han vill påkalla ändring i arrendevillkoren. Har tillkännagivande,

som nu sagts, skett men kan ej överenskommelse ernås,

skall frågan avgöras av boställsnämnden.

3. Finnes icke arrendator med optionsrätt, ankommer det på pastoratet

att uppgöra arrendekontrakt.

4. överenskommelse och kontrakt, som nu sagts, skola för att bliva gällande

fastställas av boställsnämnden. Fastställelse må vägras, om överenskommelsen

eller kontraktet lider av ofullständighet eller prövas lända

till skada för bostället eller eljest för det allmänna. Vid fastställande av

arrendekontrakt, som i 3 mom. sägs, skall nämnden jämväl bestämma den

avgift, vartill bostället lägst må utarrenderas.»

Andrad disposition av löneboslälle.

Föredragande statsrådet :

»Under senare år ha genomförts vissa för jordbrukets utveckling betydelsefulla

reformer, som bland annat avse att genom yttre rationalisering underlätta

bildandet av bärkraftiga brukningsdelar genom sammanslagning

eller komplettering med jordbruksjord eller skogsmark. Samtidigt ha

2 llihang till riksdagens protokoll 1950. 9 sand. 3 avd. Nr 26.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

statsmakterna antagit en skärpt lagstiftning i syfte att erhålla en effektiv

uppsikt över nedläggande av jordbruk å brukningsdel eller del därav

eller bortförande av för jordbruket erforderliga byggnader. 1 anslutning

till nämnda jordbrukspolitiska reformer har utredningsmannen i sitt förslag

förordat en revision av boställsordningens bestämmelser om förändring

av löneboställes disposition. Han har härvid föreslagit införande av

rätt för boställsnämnd och stiftsnämnd att — i likhet med pastorat enligt

gällande föreskrifter — taga initiativ till ändrad disposition. Enligt förslaget

skola ärenden angående ändrad disposition underställas Kungl. Maj :t

för avgörande. I vissa remissyttranden har förslaget avstyrkts såsom stridande

dels mot pastoratens självförvaltningsrätt beträffande löneboställena

och dels mot decentraliseringssträvandena inom statsförvaltningen.

Enligt min mening saknas anledning att vid tillämpningen av den allmänna

statliga jordbrukspolitiken bereda det betydande fastighetsbestånd,

som de ecklesiastika löneboställena utgöra, en särställning i förhållande

till övriga jordbruksfastigheter. På grund härav anser jag en omarbetning

av boställsordningens bestämmelser om löneboställes disposition nödvändig.

I sin egenskap av uppsiktsmyndighet beträffande boställsförvaltningen

har stiftsnämnden redan nu vissa befogenheter i ärenden angående ändrad

disposition av löneboställe. Stiftsnämnderna kunna emellertid för närvarande

icke mot pastoratets bestridande genomföra en dylik ändring.

Utredningsmannen har enligt min mening förebragt vägande skäl för att

tillägga boställsnämnd och stiftsnämnd rätt att taga initiativ till ändrad

disposition.

I 1945 års ecklesiastika arrendestadga har föreskrivits, att ärenden angående

sådan ändrad disposition av för självständigt jordbruk upplåtna

brukningsdelar, som avser upplåtelse för sambruk eller sammanslagning

med annan fastighet, skola underställas Kungl. Maj :ts prövning. Vidkommande

frågor om ändrad disposition av löneboställe torde kunna ifrågasättas,

huruvida icke de år 1948 inrättade lantbruksnämnderna, vilka ha

att taga befattning med ärenden angående jordbrukets yttre rationalisering,

kunde på lämpligt sätt lokalt inkopplas i handläggningen av här

avsedda dispositionsfrågor. En utväg vore sålunda att låta avgörandet av

dylika ärenden stanna hos stiftsnämnden, därest denna och vederbörande

lantbruksnämnd i ärendet hade samma mening. Ett sådant förfarande

skulle rätt väl överensstämma med decentraliseringssträvandena inom

statsförvaltningen. Men härvid är att märka, att dessa ärenden i händelse

av besvär komme att prövas av regeringsrätten, medan lantbruksnämndens

avgöranden i dylika ärenden besvärsvägen gå till Kungl. Maj :t i statsrådet.

I detta sammanhang måste även framhållas den nuvarande ecklesiastika

boställsförvaltningens komplicerade natur. Denna förvaltning är

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

19

uppdelad på pastorat, boställsnämnd och stiftsnämnd. Att i nämnda förvaltning

därjämte införa ett i vissa frågor med stiftsnämnden sidoordnat

organ — nämligen lantbruksnämnden — med viss bestämmanderätt,

skulle ytterligare inveckla förvaltningsapparaten. Med hänsyn härtill anser

jag det ändamålsenligast, att ärenden angående ändrad disposition av

löneboställe — liksom för närvarande dylika frågor avseende ecklesiastika

arrendegårdar — skola av stiftsnämnderna underställas Kungl. Maj :t

för avgörande.

De dispositionsändringar, som sålunda böra underställas Kungl.

Maj :ts prövning, äro frågor rörande brukningsdels upphörande såsom

självständigt jordbruk genom nedläggande av bebyggelsen, skogsplantering

och dylikt, sammanslagning av för självständigt jordbruk upplåtna

brukningsdelar till en enhet och uppdelning av sådan brukningsdel i flera

arrendelotter för brukande. Till sistnämnda grupp av underställningsärenden

hör dock icke avskiljande av område, varigenom återstoden av

brukningsdelen för framtiden icke äventyras såsom självständigt jordbruk.

»

Motionsyrkanden.

I motionen I: 494 yrkas avslag å propositionen såvitt genom densamma

föreslås att frågor om ändrad disposition av löneboställe i vissa fall skola

underställas Kungl. Maj :ts prövning.

I motionen II: 590 yrkas likaledes att frågor om ändrad disposition icke

i något fall skola underställas Kungl. Maj :ts prövning utan att avgörandet

skall ankomma på stiftsnämnden.

Beträffande övriga genom propositionen framlagda ändringsförslag får

utskottet hänvisa till den i det följande återgivna lagtexten samt till propositionen.

över lagförslaget har, såvitt avser ändringar i 5 och 39 §§ boställsordningen

ävensom slutbestämmelserna i vad de röra nämnda paragrafer,

lagrådets utlåtande inhämtats.

Utskottet.

Det genom propositionen framlagda lagförslaget avser väsentligen att i

ecklesiastik boställsordning den 30 augusti 1932 genomföra sådana ändringar,

att de i denna författning ingående arrcndebestämmelserna komma

att i huvudsak ansluta sig till 1943 års sociala arrendelagstiftning. I

samband med de bestämmelser, som betingats härav, ha i författningsförslaget

upptagits vissa andra regler avseende utarrendering och förvaltning

i övrigt av löneboställe, varjämte ytterligare — smärre — jämkningar i

boställsordningen föreslås. Utöver regleringen av boställsarrendatorernas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

rättsliga ställning äro huvudpunkterna i förslaget: ändrade eller nya föreskrifter

angående boställsnämnds sammansättning samt angående det formella

förfarandet vid bestämmande av arrendevillkoren, då löneboställe

upplåtes, ävensom vid beslut om ändrad disposition av sådant boställe.

Vid revisionen av boställsord ningen ur social synpunkt

ha nyttjanderättslagens regler i stor utsträckning varit vägledande.

Revisionen har genomförts icke blott på det sättet, att denna lags sociala

stadganden i allmänhet genom motsvarande föreskrifter i boställsordningen

gjorts tillämpliga vid utarrendering av löneboställe utan även så

att nyttjanderättslagens allmänna, merendels dispositiva, arrendebestäminelser

gjorts ovillkorligt gällande för de i boställsordningen avsedda arrendena

(26 § av förslaget). I sistnämnda hänseende överensstämmer förslaget

med vad som gäller beträffande utarrendering av kronojord och

ecklesiastika arrendegårdar.

Speciellt sociala bestämmelser ha — i den mån sådana ej redan finnas i

boställsordningen — nu införts däri. Detta har lagtekniskt skett så att dels

i 26 § hänvisning skett till de socialt betonade reglerna i 2 kap. 58—60 §§

nyttjanderättslagen, dels ock i boställsordningen upptagits direkta regler,

genom vilka ombyggnads- och nybyggnadsskyldigheten, brandförsäkringsplikten

samt skyldigheten att hävda jorden och underhålla byggnader

in. m. fördelats mellan pastoratet och arrendatorn (23 och 28 §§), ävensom

regler om optionsrätt (30 §). Social karaktär ha även ändringar som

nu föreslås vidtagna i fråga om förfarandet vid bestämmande av arrendevillkoren

(25 §) och angående ekonomisk besiktning (35 §).

Under remissbehandlingen av förslaget och i de väckta motionerna har

annan invändning icke rests mot de rent sociala bestämmelserna än i fråga

om arrendatorns underhållsskyldighet.

Övriga sociala stadganden i förslaget, mot vilka alltså erinran icke förekommit,

ansluta sig nära till motsvarande bestämmelser i förordningar rörande

förvaltningen av andra arter publik jord, bland vilka må nämnas

kronojord och ecklesiastika arrendegårdar, och utskottet vill för sin del

tillstyrka, att förslaget godkännes härutinnan. Detta innebär bland annat

att även enligt utskottets mening den nuvarande möjligheten att i arrendekontraktet

tillförbinda arrendatorn att svara för ombyggnad eller nybyggnad

av laga hus samt att hålla dessa byggnader brandförsäkrade bör borttagas.

Beträffande skyldigheten att underhålla de laga husen stadgas f. n. i

28 § boställsordningen att arrendatorn skall vara skyldig att avhjälpa sådana

brister å dessa hus, som föranleda blott mindre reparation, men att han

må tillförbindas att svara jämväl för annan än mindre reparation. Begreppet

mindre reparation definieras närmare i paragrafen. Enligt nyttjanderättslagen

är arrendator, för vilken de sociala bestämmelserna gälla,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

21

under inga förhållanden skyldig utföra andra reparationer än mindre sådana.

I propositionen har föreslagits den utvidgning av underhållsskyldigheten

i förhållande till nyttjanderättslagens nämnda system, att arrendatorn

skall tillförbindas i arrendekontraktet att verkställa sådant underhållsarbete

å husen, som avser reparation i egentlig mening (normalt underhåll)

och ej är alt hänföra till ändrings- och förbättringsarbete som är

jämställt med om- eller nybyggnad. Som motivering för denna utvidgning

anföres i propositionen, att en arrendator av kronoegendom eller ecklesiastik

arrendegård är skyldig att ombesörja det normala underhållet och

att motsvarande bör gälla för arrendator av löneboställe. Det hänvisas till

de skäl, som varit bestämmande för att å kronoarrendator lägga det normala

underhållet av byggnaderna å den arrenderade fastigheten, och

det uttalas att dessa skäl böra anses äga motsvarande giltighet med

avseende å de ecklesiastika löneboställena. De nämnda skälen framgå

av vederbörande departementschefs yttrande i propositionen nr

61 till 1944 års riksdag och utgöra i huvudsak följande: Den spridda belägenheten

av kronoegendomarna medförde med hänsyn till den mera centraliserade

förvaltningen, som i allmänhet saknade motsvarighet i fråga om

bolag och liknande rättssubjekt tillhöriga fastigheter, att kronans kostnader

för underhåll av byggnader bleve större än motsvarande utgifter för

andra jordägarekategorier. Denna omständighet torde också föranleda, att

underhållskostnaderna komme att ställa sig avsevärt högre om arbetet

skulle utföras genom domänstyrelsens försorg än om det åvilade den enskilde

arrendatorn. Kronoarrendatorn hade genom den honom tillförsäkrade

optionsrätten och hembudsrätten i allmänhet en säkrare ställning än

arrendatorn av enskild jord, då domänverket knappast torde övertaga jordbruk

för eget brukande. Dock måste beaktas att arrendeavgiftens storlek

vore direkt avhängig jämväl av arrendatorns skyldighet i fråga om underhållet

av byggnaderna. I den mån kronans kostnader för underhållet bleve

lägre och arrendatorns något högre, borde arrendeavgiften givetvis minskas.

I motionen 11:590 yrkas, att nuvarande regler om boställsarrendators

underhållsskyldighet böra bibehållas, och i motionen 11:620 påyrkas, alt

sådan arrendator skall vara skyldig utföra allenast mindre reparationer

utan möjlighet för det allmänna att avtalsvis tillförbinda honom mera

omfattande underhållsplikt.

Vid övervägande av den föreliggande frågan har utskottet till en början

funnit, att de skäl, som år 1944 anfördes för att låta kronoarrendator ansvara

för det normala underhållet av byggnaderna å den arrenderade fastigheten,

ej med samma styrka göra sig gällande med avseende å ecklesiastika

löneboställen. Vad då yttrades om att kronoegendomarnas spridda belägenhet

med hänsyn till den mera centraliserade förvaltningen medförde

att kronans kostnader för underhåll bleve större än motsvarande utgif
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

ter för andra jordägarekategorier, synes icke tillämpligt beträffande löneboställena.

För att sådant boställes vidkommande kommer nämligen underhållet,

i den mån det icke lägges å arrendatorn, att åvila vederbörande

lokala samfällighet, nämligen pastoratet.

Fn annan omständighet, som enligt utskottets mening kan anföras för

att reglera underhållsskyldigheten annorlunda för boställena än för kronoegendomarna,

är att de förstnämnda i stor utsträckning utgöras av små

brukningsdelar. Enligt uppgift i propositionen är åkerjorden å boställena

uppdelad i 2 979 brukningsdelar, varav 397 stycken med över 50 hektar

åker, 1 509 stycken med 15—50 hektar, 771 stycken med 5—15 hektar samt

302 stycken med mindre än 5 hektar åker. Det vill synas som om beträffande

en helt liten brukningsdel skyldighet att svara för det fulla underhållet

skulle komma att innebära en betydande börda för arrendatorn, även om arrendevillkoren

i övrigt lämpades därefter. Statens sakrevision har i sitt

remissyttrande, som bygger på erfarenheter som vunnits under en omfattande

granskningsverksamhet på detta område, uttalat tvekan angående

lämpligheten att ålägga arrendatorerna obligatorisk skyldighet att svara

för det fulla underhållet. Sakrevisionen framhåller, att i mera utpräglade

jordbruksbygder med bärkraftiga jordbruk det uppenbarligen gått bra att

tillförbinda arrendatorn att utföra även annan än mindre reparation men

att i skogsbygderna, framför allt i mellersta delarna av landet och i Norrland,

införandet av en tvingande bestämmelse om att arrendatorn skall

vara underhållsskyldig skulle få mycket olyckliga verkningar. Utskottet

delar denna uppfattning. Det torde kunna befaras att en sådan obligatorisk

skyldighet i många fall komme att medföra att underhållet på grund

av oförmåga hos arrendatorn komme att eftersättas till skada för det allmänna.

Enligt vad utskottet har sig bekant är f. n. i fråga om de privata arrenden,

som ej falla under de sociala arrendebestämmelserna utan beträffande

vilka valfrihet i förevarande hänseende råder, tendensen genomgående

att arrendatorerna fritagas från annat underhåll än utförande av mindre

reparationer. Man har funnit att denna anordning, enligt vilken jordägaren

sörjer för att den allmänna standarden å byggnaderna uppehälles,

är praktisk. Utskottet har den uppfattningen att även i fråga om löneboställena

möjlighet bör lämnas till liknande anordning. Det synes eljest

kunna antagas att i många fall svårigheter skulle uppstå att i konkurrens

med privata jordägare få fullgoda arrendatorer till lönehoställena. Å andra

sidan bör enligt utskottets mening möjlighet förefinnas för parterna i arrendeförhållandet

att överenskomma om att även annan än mindre reparation

skall verkställas av arrendatorn.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet tillstyrka att

beträffande underhållsskyldigheten nuvarande regler bibehållas, enligt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

23

vilka arrendatorn alltid skall svara för mindre reparationer men kunna

tillförbindas att stå för annan än mindre reparation. Detta föranleder ändring

av den föreslagna 28 § samt följdändringar i 35 § och i ingressen till

lagen.

Såsom av redogörelsen för propositionen framgått föreslås i denna ändring

beträffande sammansättningen av boställsnämnd.

Ändringen innebär att i stället för den ledamot, som enligt nuvarande bestämmelser

utses av stiftsnämnden, skall i boställsnämnden ingå en ledamot,

som skall vara arrendator av jordbruksfastighet och som skall förordnas

av länsstyrelsen.

I fem av de väckta motionerna påyrkas ändring av de föreslagna nya

reglerna i denna del. Sålunda yrkas i motionerna I: 494 och II: 620 att nuvarande

sammansättning av nämnden bibehålies, dock att vid nämndens

handläggning av arrendefrågor skall tillkomma en fjärde ledamot, som

skall vara jordbruksarrendator och utses av länsstyrelsen. Olika sammansättning

av nämnden i skilda fall föreslås även i motionen 11:621: i frågor

angående löneboställen skulle sammansättningen vara den i propositionen

förordade, men i frågor, som röra prästgård, skulle i stället för arrendatorsrepresentanten

inträda en av stiftsnämnden utsedd ordinarie präst.

I motionen 11:562 föreslås den ändring i förhållande till propositionens

förslag att i nämnden skall i stället för den pastoratsvalda ledamoten ingå

en jordägarerepresentant, utsedd av stiftsnämnden eller länsstyrelsen.

Slutligen föreslås i motionen II: 619 att den i propositionen föreslagna arrendatorsrepresentanten

skall vara en arrendator av publik jord.

Då nu en revision av boställsordningen genomföres för att av sociala

skäl stärka arrendatorernas ställning finner utskottet det ändamålsenligt

och lämpligt att, på sätt i propositionen föreslagits, i boställsnämnden insättes

en representant för arrendatorsintresset. Att särskilt föreskriva att

denne representant skall vara arrendator av publik jord synes icke nödvändigt.

En sådan föreskrift skulle dessutom medföra att kretsen av de

arrendatorer, som kunde komma i fråga, bleve avsevärt minskad, vilket

kunde leda till svårigheter att finna lämplig person. Valet av denne bland

arrendatorer av jordbruksfastighet torde med fullt förtroende kunna överlämnas

till länsstyrelsen. I den i propositionen intagna specialmotiveringen

till 5 § i lagförslaget yttras, att därest någon representativ arrendalorssammanslutning

finnes i stiftet, länsstyrelsen bör före förordnandet

av arrendatorsrepresentant i nämnden, om omständigheterna därtill för —

anleda, inhämta vederbörande sammanslutnings mening. Likaledes bör

länsstyrelsen före utseende av boställsnämndsordförande inhämta stiflsnämndens

uppfattning i fråga om personvalet; cn bestämmelse därom bor

införas i boställsordningens tillämpningsföreskrifter. Utskottet finner det

angeläget att dessa uttalanden vinna beaktande. Om så sker synes det i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

nödig utsträckning bliva sörjt för att såväl stiftsnämnden som arrendalorerna

bliva i tillfälle att utöva inflytande vid utseendet av ledamöter i

nämnden. Den nuvarande ordningen för tillgodoseendet av jordägarintresset

i nämnden, nämligen genom en pastoratsvald ledamot, har enligt utskottets

uppfattning fungerat väl och bör därför bibehållas. Utskottet finner

det icke erforderligt eller lämpligt att, såsom i några motioner yrkats,

nämnden i vissa fall skall bestå av fyra ledamöter eller att dess sammansättning

eljest skall växla från fall till fall.

På grund av det anförda får utskottet tillstyrka bifall till propositionen

såvitt gäller organisationen av boställsnämnden.

Enligt 25 § boställsordningen i dess nuvarande lydelse skall vid u p plåtelse

av löne b oställe på arrende pastoratet upprätta

och underställa boställsnämndens prövning och godkännande förslag till

arrendekontrakt. Boställsnämnden äger föreskriva jämkning i förslaget

i vissa uppräknade fall, nämligen om kontraktet finnes vara ofullständigt

eller prövas lända till skada för bostället eller eljest för det allmänna eller,

såvitt angår optionsberättigad arrendator, befinnes icke tillgodose dennes

berättigade intresse. I denna ordning för arrendevillkorens bestämmande

föreslås nu i propositionen den ändringen, att när löneboställe skall upplåtas

på arrende boställsnämnden skall hålla ekonomisk besiktning och

därvid bestämma arrendevillkoren. I samband därmed skall nämnden

pröva huruvida vid den nya utarrenderingen optionsrätt tillkommer arrendatorn.

Pastoratet får vid utarrenderingen ej frångå de av boställsnämnden

fastställda arrendevillkoren i annan mån än att, då optionsberättigad

arrendator ej finnes, högre arrendeavgift må betingas.

I motionerna 1:494 och 11:620 yrkas att gällande ordning för uppgörande

av arrendekontrakt skall bibehållas. Även i motionen 11:622 påyrkas,

att arrendekontraktet skall uppgöras av pastoratet för det fall alt

arrendatorn icke har optionsrätt. Har arrendatorn optionsrätt men vill

pastoratet eller arrendatorn påkalla ändring i arrendekontraktet, skall enligt

sistnämnda motion den andra parten underrättas inom viss tid före

arrendetidens utgång. Om i detta fall överenskommelse icke kan ernås,

skall frågan avgöras av boställsnämnden.

Såsom motivering för att med frångående av nuvarande ordning låta

boställsnämnden uppgöra arrendekontrakt har i propositionen åberopats

att arrendesättningen vid löneboställena enligt en rätt enig uppfattning

ofta påverkades av ovidkommande lokala och personliga hänsyn, varför arrendenivån

vore alltför ojämn, samt att därför åtgärder vore påkallade för

att vinna mera enhetligt och riktigt avvägda arrendeavgälder. Vidare har

anförts, att enligt den allmänna sociala arrendelagstiftningen möjlighet

förefunnes för optionsberättigad arrendator att påkalla skilj enämndsförfarande

hos arrendenämnd för att få arrendevillkoren vid förnyat arrende

s. 25 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

25

objektivt fastställda. Delta skiljenämndsförfarande borde på ett principiellt

motsvarande sätt bliva normaliserande för boställsordningens legala

tillvägagångssätt för arrendevillkorens bestämmande.

Enligt utskottets mening äro de sålunda anförda skälen beaktansvärda.

Den i motionerna uttryckta åsikten, att den föreslagna ordningen skulle i

hög grad inkräkta på pastoratens självförvaltningsbefogenheter med avseende

på löneboställena, kan utskottet icke dela. Med hänsyn till den befogenhet

att granska och föreskriva ändring i uppgjorda kontraktsförslag,

som boställsnämnden f. n. har, synes förslaget i realiteten icke innebära

någon inskränkning av betydelse i pastoratens nuvarande rättigheter.

Härtill kommer att i praktiken boställsnämnden eller dess ordförande plägat

under hand av pastoratet rådfrågas innan kontraktsförslag göres upp

och därigenom faktiskt kommit att öva inflytande på arrendevillkorens

bestämmande redan på ett tidigt stadium. Utskottet finner sig på grund

av vad nu sagts böra förorda propositionens förslag i denna del. Givet är

emellertid att pastoratet bör få tillfälle att genom sina företrädare yttra sig

innan boställsnämnden fastställer arrendevillkoren. Enligt den föreslagna

lydelsen av 25 § skall boställsnämnden hålla ekonomisk besiktning

och därvid bestämma arrendevillkoren. Och i 38 § stadgas, att då förrättning

skall hållas å boställe, det åligger boställsnämndens ordförande

att om tiden för förrättningen viss tid i förväg underrätta ordföranden i

kyrkostämman eller, i pastorat där kyrkofullmäktige finnas, ordföranden

hos dem. För att fullt säkerställa att pastoratet blir satt i tillfälle att yttra

sig i ärende om utarrendering av löneboställe föreslår utskottet, att de

nämnda bestämmelserna kompletteras genom att dels i 38 § intages en bestämmelse

om att därest förrättning avser bestämmande av arrendevillkor,

detta skall angivas i underrättelsen, dels ock i 25 § intages en hänvisning

till vad i 38 § stadgas angående underrättande av kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges

ordförande. — Med anledning av vad i motionen II: 620

yttras därom, att även stiftsjägmästaren bör få tillfälle yttra sig i frågan

om arrendevillkoren, må anmärkas, att enligt ett i propositionen föreslaget

tillägg till 38 § — vilket utskottet tillstyrker — stiftsjägmästaren skall underrättas

om förrättning för bestämmande av arrendevillkor, om det finnes

skog på bostället.

Beträffande ändring i dispositionen av löneboställe

föreslås i propositionen, alt fråga därom skall kunna väckas, utom såsom

f. n. av pastoratet, även av boställsnämnd och stiftsnämnd. Beslutanderätten

i sådan fråga skall enligt förslaget ligga bos stiftsnämnden, där ej

i vissa närmare angivna fall nämnden finner den föreslagna ändringen

kunna medföra alt självständigt och bärkraftigt jordbruk ej längre kan

å brukningsdel uppehållas, i vilken händelse frågan skall av stiftsnämnden

underställas Kungl. Maj :ts avgörande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

De skäl, som i propositionen anförts för att tillägga boställsnämnd och

stiftsnämnd initiativrätt i dessa frågor samt att göra stiftsnämnden till

beslutande myndighet, finner utskottet övertygande. I motionerna har erinran

icke gjorts mot förslaget i denna del. Utskottet tillstyrker därför

förslaget härutinnan.

I tva motioner, nämligen I: 494 och II: 590, har invändning rests mot den

föreslaana bestämmelsen att vissa frågor om ändrad disposition skola underställas

Kungl. Maj :t. Som skäl för ett frångående av propositionens förslag

på denna punkt anföres i motionerna, att en föreskrift om underställning

skulle strida mot decentraliseringssträvandena och att stiftsnämnden

hade erforderlig kompetens att träffa avgörandet. Beträffande skälen för

att anordna ett underställningsförfarande får utskottet hänvisa till föredragande

statsrådets här förut återgivna uttalande i frågan. Utskottet ansluter

sig till de där anförda synpunkterna. Särskilt vill utskottet understryka

att i ecklesiastika arrendestadgan liknande underställning föreskrivits

samt att det är önskvärt att i ifrågavarande hänseende samma bestämmelser

gälla för ecklesiastika arrendegårdar och för löneboställen. De åberopade

skälen för förslaget äro enligt utskottets mening av den styrka att

de i motionerna uttalade betänkligheterna böra få vika. Utskottet tillstyrker

alltså förslaget i denna del.

Vidkommande övriga, ovan ej särskilt nämnda, delar av lagförslaget har

utskottet ej funnit anledning till erinran.

På grund av vad ovan upptagits får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

vissa ändringar böra vidtagas i det genom propositionen

framlagda lagförslaget — måtte för sin del antaga följande

förslag till

Lag

om vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning den 30 augusti

1932 (nr 400).

(Kungl. Maj.ts förslag)

Härigenom förordnas, dels att 5,

19, 21, 23, 25, 26 och 28 §§, 30 § 1—3

mom., 31, 35, 36 och 38 §§, 39 § 1

och 3 mom. samt 57 och 58 §§ ecklesiastik

boställsordning1 den 30 augusti

1932 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, dels ock

att 67 § andra stycket 7) boställsordningen

skall upphöra att gälla.

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, dels att 5,

19, 21, 23, 25, 26 och 28 §§, 30 § 1—3

mom., 31 §, 35 § 2 mom., 36 och 38

§§, 39 § 1 och 3 mom. samt 57 och

58 §§ ecklesiastik boställsordning1

den 30 augusti 1932 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels ock att 67 § andra stycket

7) boställsordningen skall upphöra

att gälla.

1 Senaste lydelse av 58 § se 1942:233.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

27

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

5 §.

Boställsnämnd skall bestå av tre ledamöter, av vilka en skall vara nämndens

ordförande. Ledamöterna skola vara med ortsförhållandena förtrogna

samt äga erforderlig insikt i lantbruks- och därmed sammanhängande

affärsförhållanden. Ledamot må ej den vara, som icke är svensk medborgare,

ej heller den som icke uppnått tjugufem års ålder eller icke råder

över sig och sitt gods.

Ordföranden och en av de andra ledamöterna, vilken skall vara arrendator

av jordbruksfastighet, jämte ersättare för vardera av dem förordnas

av länsstyrelsen för en tid av tre år åt gången. För tjänstgöring såsom

tredje ledamot utser varje pastorat inom nämndens tjänstgöringsområde,

likaledes för tre år åt gången, en person jämte ersättare; av de sålunda

valda skall i varje särskilt fall inkallas den, som med hänsyn till boställets

belägenhet eller eljest finnes lämpligen böra tjänstgöra, dock ej den, som

utsetts av det av ärendet berörda pastoratet.

Avgår ledamot eller ersättare före utgången av den tid, för vilken han

blivit utsedd, skall ny ledamot eller ersättare utses allenast för den återstående

tiden.

Boställsnämnds tjänstgöringsområde bestämmes av Konungen. Där sådant

område omfattar delar av skilda län, bestämmer Konungen, vilken

länsstyrelse som skall meddela ovan omförmälda förordnanden.

Ordföranden åtnjuter årligt arvode och de två andra ledamöterna dagarvode

ur kyrkofonden med belopp, som Konungen bestämmer. Därjämte

äga ledamöterna vid resa, som påkallas av uppdraget, av pastoratet åtnjuta

resekostnads- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet.

19 §.

Har tjänstinnehavare —- —- -— nye tjänstinnehavaren.

Vill ej — — —- utan lösen.

Kan överenskommelse ej träffas om vad pastoratet eller ny tjänstinnehavare

enligt denna paragraf bör utgiva i lösen, skall frågan avgöras i den

ordning, som stadgas i 2 kap. 18 8 fjärde stycket lagen om nyttjanderätt

till fast egendom.

21 §.

Laga hus — —• — av förvaltningen.

Då omständigheterna därtill giva anledning, må ändring meddelas i föreskrift

rörande vilka laga hus, som skola finnas, deras storlek, inredning och

beskaffenhet i övrigt; dock skall bebyggelsen städse anpassas efter löncboställets

storlek och avkastningsförmåga.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

23 §.

Det åligger pastoratet att vid behov ombygga eller nybygga löneboställes

laga hus, så ock att ansvara för deras underhåll ävensom för att boställes

åker och äng jämte därtill hörande anstalter städse hållas i fullgott stånd.

De laga — — — fulla värdet.

25 §.

1. När löneboställe skall upplåtas

på arrende till brukande, skall boställsnämnden

hålla ekonomisk besiktning

och därvid bestämma arrendevillkoren.

Att ordföranden i kyrkostämman

eller, i pastorat där kyrkofullmäktige

finnas, ordföranden

hos dem skall underrättas om förrättningen

stadgas i 38 §.

Arrendevillkoren, vilka icke må lända till skada för bostället eller eljest

för det allmänna, skola bestämmas med utgångspunkt från att under arrendetiden

icke erfordras större byggnads- eller annat grundförbättringsarbete,

utöver vad vid besiktningen i samband med utarrenderingen föreskrivits,

och så att pastoratets och enligt 30 § optionsberättigad arrendators intressen

skäligen tillgodoses.

Boställsnämnden skall pröva, huruvida vid den nya utarrenderingen

optionsrätt tillkommer arrendatorn.

2. Pastoratet äger vid utarrenderingen ej frångå av boställsnämnden fastställda

arrendevillkor i annan mån än att, då optionsberättigad arrendator

ej finnes, högre arrendeavgift må betingas.

3. Kan boställe ej utarrenderas enligt de av boställsnämnden fastställda

arrendevillkoren, skall anmälan därom av pastoratet göras hos stiftsnämnden,

som har att meddela föreskrifter för utarrenderingen eller ock att vidtaga

annan av förhållandena påkallad åtgärd.

25 §.

1. När löneboställe skall upplåtas

på arrende till brukande, skall boställsnämnden

hålla ekonomisk besiktning

och därvid bestämma arrendevillkoren.

26 §.

1. I fråga om upplåtelse av löneboställe på arrende till brukande skola,

1 den mån ej annat i boställsordningen föreskrives, gälla stadgandena i

2 kap. 58—60 §§ lagen om nyttjanderätt till fast egendom och i övrigt vad

i allmän lag stadgas till reglerande av jordägares och nyttjanderättshavares

rättigheter och skyldigheter, även om sådant stadgande eljest skulle

kunnat genom avtal sättas ur tillämpning.

2. Med avseende å upplåtelse av löneboställe på arrende för annat ända
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

29

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

mål än jordbruk gälle allmän lag, i den mån i boställsordningen ej annat

särskilt stadgas.

28 §.

Arrendator skall i arrendekontraktet

tillförbindas att å löneboställets

laga hus verkställa sådant

underhållsarbete, som avser reparation

i egentlig mening (normalt

underhåll) och ej är att hänföra

till ändrings- och förbättringsarbete,

som är med om- eller nybyggnad

jämställt. Arrendatorn skall ock i

kontraktet åläggas att i fullgott

stånd underhålla löneboställets övriga

anläggningar och tillhörigheter,

så att icke något därav under arrendetiden

försämras, ävensom att väl

hävda och i god växtkraft hålla boställets

åker och äng jämte därtill

hörande anstalter.

28 §.

Arrendator vare skyldig att avhjälpa

sådana brister å löneboställets

laga hus, som föranleda blott

mindre reparation, så ock att i fullgott

stånd underhålla löneboställets

övriga anläggningar och tillhörigheter,

så att icke något därav under

arrendetiden försämras, ävensom att

väl hävda och i god växtkraft hålla

boställets åker och äng jämte därtill

hörande anstalter. Arrendatorn

må även tillförbindas att svara för

annan än mindre reparation.

Med mindre reparation förstås avhjälpande

av smärre brister å golv,

vägg- och takbeklädnad, fönster,

dörrar, trappor, eldstäder, murar

och fast inredning ävensom andra

åtgärder, vilka äro att anse såsom

tillfällig lagning.

Arrendatorns skyldigheter i de i

denna paragraf omförmälda hänseenden

skola angivas i arrendekontraktet.

30 §.

1. Därest arrendator innehaft arrendet så lång tid, att denna tillsammans

med återstående delen av arrendetiden uppgår till fem år, samt icke

påtagligen eftersatt sina förpliktelser såsom arrendator, skall arrendatorn

eller, om han avlidit, hans make och barn äga företrädesrätt att ånyo

arrendera lönebostället på de villkor, som i vederbörlig ordning fastställas

(optionsrätt).

Har arrendatorn —- — -—- arrendetidens utgång.

2. Har under de sista fem arrendeåren arrendators dödsbodclägare övertagit

arrendet eller arrendator å make eller barn eller barns make överlåtit

arrenderätten, äger vid ny utarrendering den, som på sådant sätt blivit

innehavare av arrenderätten, för åtnjutande av optionsrätt räkna sig tillgodo

den tid, varunder företrädaren varit i besittning av arrendet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

3. Går i följd av ändrad disposition av löneboställe arrendator förlustig

honom eljest tillkommande optionsrätt, äger han icke därför erhålla någon

ersättning.

Om bostället--------vill bruka.

31 §.

1. Väckes i samband med löneboställes utarrendering eller eljest förslag

om ändring i löneboställes disposition, skall förslaget av boställsnämnden

underställas stiftsnämnden, som — såvitt frågans avgörande icke jämlikt

2 mom. skall ankomma på Konungen — äger i ärendet besluta. Fråga,

som här avses, må ock av stiftsnämnden omedelbart upptagas.

2. Prövar stiftsnämnden föreslagen ändring av löneboställes disposition

kunna medföra, att självständigt och bärkraftigt jordbruk ej längre kan

å brukningsdel uppehållas

i följd av brukningsdelens undantagande från utarrendering,

nedläggande av nödig bebyggelse å brukningsdelen,

avskiljande av område från brukningsdelen,

brukningsdelens sammanslagning med annan fastighet, varå självständigt

jordbruk bedrives,

eller i följd av annan därmed jämförlig åtgärd

skall frågan av stiftsnämnden underställas Konungens avgörande.

3. Bestämmelserna i 1 och 2 mom. skola icke äga tillämpning, då ändringen

avser sådan upplåtelse, som i 24 § sägs.

35 §. 35 §.

1. Vid ekonomisk-------iakt
taga

följande:

a)---—

c) Finnas å laga hus bristfälligheter,

skall nämnden pröva, huruvida

dessa kunna avhjälpas genom sådant

underhållsarbete, som är att

hänföra till reparation i egentlig

mening (normalt underhåll). Där

så är fallet, skall sådan reparation

föreskrivas.

d) Anser nämnden bristfälligheter

å laga hus föranleda ändringseller

förbättringsarbete, som är med

om- eller nybyggnad jämställt, skall

s. 31 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

31

(Kungl. Maj.ts förslag)

nämnden ålägga pastoratet verkställa

arbetet.

e) —--

2. Är löneboställe utarrenderat,

skola de föreskrifter, som meddelas

enligt 1 mom. c) och g), avse arrendatorn.

Pastoratet äge dock i fall,

som avses i detta moment, rätt till

talan jämte arrendatorn.

(Utskottets förslag)

2. Är löneboställe utarrenderat,

skola de föreskrifter, som meddelas

enligt 1 mom. c) och g), avse arrendatorn.

Vad nu är sagt gälle, i den

mån arrendatorn tillförbundits att

fullgöra pastoratet åvilande skyldigheter

i avseende å annan än mindre

reparation av boställets laga hus,

jämväl beträffande de föreskrifter,

som därutinnan meddelas. Pastoratet

äge dock i fall, som avses i

detta moment, rätt till talan jämte

arrendatorn.

36 §.

Har boställsnämnd--— underrätta stiftsnämnden.

Hava föreskrivna —- —- — hos pastoratet.

I arrendekontraktet skall åt pastoratet och arrendatorn förbehållas rätt

att, om föreskrivet arbete utförts eller bekostats av den ene av dem men

rätteligen bort ankomma på den andre, söka sin kostnad åter av denne.

38 §.

Innan boställsnämnden----

och arrendator.

Skall förrättning hållas å boställe,

åligger det boställsnämndens ordförande

att om tiden för förrättningen

minst fjorton dagar förut underrätta

ordföranden i kyrkostämman

eller, i pastorat där kyrkofullmäktige

finnas, ordföranden hos dem. Om

mottagandet av underrättelse skall

bevis genast av vederbörande tillställas

boställsnämndens ordförande.

Annan part skall kallas till förrättningen

inom samma tid. Har

boställsnämndens ordförande iakttagit

vad sålunda åligger honom,

må parts eller ombuds uteblivande

38 §.

Innan boställsnämnden —- — ''—

och arrendator.

Skall förrättning hållas å boställe,

åligger det boställsnämndens ordförande

att om tiden för förrättningen

minst fjorton dagar förut underrätta

ordföranden i kyrkostämman

eller, i pastorat där kyrkofullmäktige

finnas, ordföranden hos dem. Avser

förrättningen bestämmande av

arrendevillkor, skall detta angivas i

underrättelsen. Om mottagandet av

underrättelse skall bevis genast av

vederbörande tillställas boställsnämndens

ordförande. Annan pari

skall kallas till förrättningen inom

samma tid. Har boställsnämndens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

(Kungl. Maj:ts förslag)

ej utgöra hinder för förrättningens

företagande.

Om förrättning, som i 25 § avses,

skall stiftsjägmästaren, där skog finnes

å lönebostället, underrättas.

Innan beslut---och arbets
beskrivning.

(Utskottets förslag)

ordförande iakttagit vad sålunda

åligger honom, må parts eller ombuds

uteblivande ej utgöra hinder

för förrättningens företagande.

Om förrättning, som i 25 § avses,

skall stiftsjägmästaren, där skog finnes

å lönebostället, underrättas.

Innan beslut---och arbets
beskrivning.

39 §.

1. Mot ledamot av boställsnämnd gälle de jäv, som enligt rättegångsbalken

gälla mot domare.

3. Därest i det fall, att ordföranden eller den andre av länsstyrelsen utsedde

ledamoten på grund av laga förfall eller jäv är hindrad att deltaga

i boställsnämnden, sådant hinder möter jämväl för ersättaren, åligger

det ordföranden att om förhållandet göra anmälan hos länsstyrelsen, som

har att för ifrågavarande tillfälle föror.dna ordförande eller ledamot av

nämnden.

57 §.

Över boställsnämnds beslut må pastoratet ävensom, där beslutet rör

tjänstinnehavare eller arrendator, denne föra klagan genom besvär hos

stiftsnämnden. Besvären skola hava inkommit till stiftsnämnden senast å

trettionde dagen från den dag, klaganden erhöll del av beslutet.

Beslut av---optionsberättigad arrendator.

58 §.

Klagan över stiftsnämnds beslut må föras hos Konungen genom besvär,

vilka skola hava inkommit till vederbörande statsdepartement senast å

trettionde dagen från den dag, klaganden erhöll del av beslutet.

Då stiftsnämnd---- beslutet beröres.

över stiftsnämnds —--—ej föras.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Lagen skall dock icke — utom i fråga om 30 § 1 och 2 mom. — rubba

de bestämmelser, som vid ikraftträdandet äga tillämpning beträffande dessförinnan

tillkomna arrendeförhållanden.

Övriga i anledning av lagens ikraftträdande erforderliga övergångsföreskrifter

meddelas av Konungen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

33

B) att motionerna 1:494 samt 11:562, 590, 619, 620, 621

och 622, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

utskottets hemställan under A) här ovan, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 november 1950.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbåck, Carl Edmund Eriksson, Nils A. Larsson,

Werner, Eskilsson, Uhlén*, Boo och Ivar Nikon;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Stjärne, Holm, Åhman, Johansson

i Torp, Larsson i Karlstad, Persson i Appuna och Hansson i Skegrie.

Reservationer

1) av herr Hansson i Skegrie;

2) av herrar Holmbåck, Stjärne och Åhman, vilka beträffande 31 § av

lagförslaget anfört:

Bestämmelserna i 31 § av det genom propositionen framlagda lagförslaget

innebära, att då ifrågasatt förändring i löneboställes disposition prövas

kunna medföra att ett självständigt och bärkraftigt jordbruk ej längre kan

å brukningsdel uppehållas, frågan skall av stiftsnämnden underställas

Kungl. Maj:t. Som i motionerna 1:494 och 11:590 framhålles synes detta

vara en onödig omgång. I stiftsnämnderna äro tre av de fem ledamöterna

utsedda av Kungl. Maj :t. Dessa ledamöter skola hava erforderlig insikt i

lantbruk och skogsbruk. Självfallet äga de också betydande lokalkännedom.

Att under sådana förhållanden hänskjuta hithörande frågors bedömande

till Kungl. Maj :t synes vara opraktiskt. Stiftsnämnderna äga på

grund av sin sammansättning större möjligheter till ett realistiskt bedömande

än vad en central instans kan äga.

Vi anse därför att utskottets förslag bort beträffande 31 § ha följande

lydelse:

31 §.

1. Väckcs i samband med löneboställes utarrendering eller eljest förslag

om ändring i löneboställes disposition, skall förslaget av boställsnämnden

* Ej närvarande vid utlätandets justering.

3 Dihang till riksdagens protokoll 1950. 9 samt. 3 avd. Nr 26.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

underställas stiftsnämnden, som äger i ärendet besluta. Fråga, som här avses,

må ock av stiftsnämnden omedelbart upptagas.

2. Bestämmelserna i 1 mom. skola icke äga tillämpning, då ändringen

avser sådan upplåtelse, som i 24 § sägs.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1950

501777

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition med förslag till lag om vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning den 30 augusti 1932 a1 i texten