Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående ändrade grunder för ersättning åt jordbrukare, som beröras av sjöregleringar i Norrlands inland, m. m.

1950-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1950:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående ändrade grunder för ersättning åt jordbrukare, som beröras av sjöregleringar i Norrlands inland, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående

ändrade grunder för ersättning åt jordbrukare, som

beröras av sjöregleringar i Norrlands inland, m. m.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

297, vilken behandlats av tredje lagutskottet, ha herrar Johansson i Norrfors

och Persson i Norrby hemställt, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning angående ändrade grunder för

ersättning åt jordbrukare, som beröras av sjöregleringarna i Norrlands inland,

samt vid försäljning av vattenrätter, så att förslag i ämnet måtte föreläggas

nästa års riksdag».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vattenlagen den 28 juni 1918 innehåller i 9 kap. vissa bestämmelser om

ersättning vid vattenreglering m. m. I 9 kapitlet 1 § föreskrives, att den,

som enligt lagen medgivits rätt att vidtaga åtgärd, varigenom annans egendom

lider skada eller intrång, är skyldig gälda ersättning för förorsakad

förlust, skada eller intrång. Vid avgörande, huruvida skada uppkommer,

skall enligt 9 kapitlet 8 § hänsyn tagas jämväl till skada eller lidande av

annan beskaffenhet än rent ekonomisk. Vidare stadgas i 9 kapitlet 3 §, att

där genom vattenuppdämning eller annan åtgärd hel fastighet eller del

därav varder onyttig för ägaren eller synnerligt men vid begagnandet därav

uppkommer, skall, om ägaren fordrar det, hela fastigheten eller den särskilda

delen lösas. Om genom dylik åtgärd begagnandet av fastighet försvåras

eller fördyras, skall, i den mån fastigheten ej löses, sådan skada

ersättas.

Ersättningen utgår jämlikt 9 kapitlet 1 § andra stycket i princip i penningar

men kan utgå medelst kraftöverföring ävensom vid vattentäkt i form

av tillhandahållande av vatten. Parterna ha dock frihet att avtala om annan

lämplig form av ersättning.

Ersättning i penningar för skada till följd av vattenreglering utgår med

engångsbelopp enligt 9 kapitlet 47 §. Ersättning i penningar skall vidare

jämlikt 9 kapitlet 49 § i princip bestämmas till belopp, motsvarande full

gottgörelse för skada eller intrång, som föranletts av åtgärden. Dock skall

för vissa i 9 kapitlet 48 § angivna fall ersättningen beräknas till fulla värdet

och hälften därutöver. Denna förhöjda beräkningsgrund skall tillämpas

Bilmng till riksdagens protokoll 1950. 9 sand. 3 avd. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7.

bland annat i fråga om mark, vartill äganderätt avstås, ävensom skada å

mark till följd av vattenuppdämning eller annan ändring i vattenståndsförhållandena.

Kraftöverföring ifrågakommer enligt 9 kapitlet 13 § endast såsom ersättning

för annan tillhörig vattenkraft. Frikraft utgår däremot icke som ersättning

för exempelvis dämningsskada. Enligt huvudregeln kan i sistnämnda

fall blott ersättning i penningar ifrågakomma, om ej annat avtalats.

Angelägenheten att på bästa sätt ersätta dem som drabbas av skadorna

vid sjöregleringar har flera gånger föranlett förslag om omarbetning av

vattenlagens ersättningsregler. Utskottet vill särskilt hänvisa till en vid

1947 års riksdag väckt motion om utredning av frågan om full ersättning

till kringliggande bygd för skador i anledning av vattenkraftanläggningar

och vattenregleringar in. m. samt andra lagutskottets utlåtande, nr 37, i

anledning av motionen. Utlåtandet innehåller en redogörelse för gällande

rätt ävensom sammandrag av vad som förevarit vid frågans tidigare behandling

och av yttranden från ett flertal myndigheter och enskilda. I utlåtandet

uttalade andra lagutskottet bl. a. följande.

Ifrågavarande motion torde närmast ha föranletts av de förhållanden,

som uppstått i vissa delar av Ångermanälvens vattenområde i anledning av

där pågående mycket omfattande vattenregleringar.

Med hänsyn till näringslivet och produktionen i stort äro de djupgående

ingreppen i enskildas tillvaro och bygdens liv, som dessa vattenregleringar

föra med sig, ofrånkomliga. Härigenom framkallas emellertid naturligt nog

en mängd svårlösta problem. I motionen beröras närmast två spörsmål,

nämligen frågan om ersättning till bygden såsom sådan i anledning av

ifrågavarande skador och frågan om gottgörelse för dämningsskada i form

av kraft.

Motionärerna ha här tagit upp problem av stor social räckvidd. Inte minst

frågan om bygdens ställning måste skänkas allt beaktande. Utskottet finner

för sin del det vara en angelägenhet av största vikt, att i regleringsbygderna

utkomstmöjligheterna och trivseln för befolkningen icke minskas och att

en avfolkning av bygderna på allt sätt förhindras.

På längre sikt kan dock knappast tänkas någon annan verkligt effektiv

metod att avhjälpa regleringsbygdernas svårigheter än att tillföra dessa nya

produktiva krafter i stället för dem, som förstöras genom vattenregleringarna.

Meningen med de ovan behandlade regleringsavgifterna är just, att

dessa skola användas i sådant syfte. Bygdekraftinstitutet har sin grund i en

liknande åskådning. Samma tankegång ligger också bakom motionärernas förslag,

att ersättning för dämningsskador skall kunna lämnas i form av kraft

i stället för i penningar. Även flera av talesmännen för de berörda bygderna,

vilka gjort sin röst hörd i landskommunernas förbunds yttrande, ha framhållit

det otillfredsställande i att ersättningstagarna endast kunna få ut

kontanta kapitalbelopp som gottgörelse för lidna skador. Att ersättning

skulle kunna utgå i form av kraft i större utsträckning än hittills, har från

detta håll framställts som ett önskemål. Ett annat uppslag har lämnats av

vattenrättsdomaren i Norrbygdens vattendomstol, som pekat på möjligheten

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7.

att låta ersättning för skador å mark och fiske utgå in natura exempelvis i

form av mark, skog eller vatten.

Diskussionen föres härigenom över till frågan om olika ersättningsformer

för enskild skadelidande. I detta hänseende är utskottet av den meningen,

att så snart skadorna vid uppdämningar bliva av större omfattning, möjligheter

böra förefinnas för den skadelidande att utfå ersättning på annat sätt

än i penningar. De olika former för ersättning för skadad mark, som därvid

i första hand synas kunna ifrågakomma, äro kraft och mark. Det erbjuder

visserligen mindre svårigheter att evalvera dämningsskador i penningar än

i olika naturaprestationer, men då det för dessa bygders bestånd är en oeftergivlig

förutsättning, att de produktiva krafter, som förstöras, ersättas

med andra, måste enligt utskottets mening alla vägar prövas att finna ur nu

angivna synpunkter ändamålsenliga ersättningsformer. Knappast mindre

svårigheter torde möta då det gäller att nå fram till lämpliga former för gottgörelse

av skador å fiske och skogsbruk. Emellertid måste försök göras att

övervinna också dessa svårigheter. En utredning beträffande dessa frågor

synes utskottet ofrånkomlig, därest man vill gå till botten med dem och

finna radikala botemedel.

På hemställan av andra lagutskottet anhöll 1947 års riksdag i skrivelse

(nr 313) till Ivungl. Maj :t om skyndsam utredning

1) av frågan om gottgörelse till bygd för skada, som föranledes av vattenkraftanläggningar

och vattenregleringar, samt

2) beträffande möjligheterna att i fråga om sådan skada, som drabbat

enskild, lämna denne ersättning i annan form än i penningar.

Skrivelsen överlämnades den 16 september 1947 av Kungl. Maj :t till den

år 1945 tillsatta utredningen rörande vissa ändringar i vattenlagen för att

tagas i övervägande vid fullgörandet av det utredningen lämnade uppdraget.

Till nämnda utredning ha även överlämnats ett flertal framställningar

från myndigheter och enskilda. Nämnas må i samband med nu förevarande

motion en begäran år 1946 av dåvarande lokala jordnämnden i Västernorrlands

län, att jordnämnden, dåvarande egnahemsnämden eller annat lantbruksorgan

måtte erhålla i uppdrag att omhänderhava de fastighetsbildningsfrågor,

som uppkommo i samband med vattenregleringar, samt att

bestämmelser angående handläggningen av frågor rörande fastighetsbildningen

i regleringsområden måtte inflyta i vattenlagen.

Utskottet. Angelägenheten att hämma skadeverkningarna vid vattenreglering

har, som nämnts, för icke länge sedan uppmärksammats av riksdagen.

Efter hemställan av 1947 års riksdag har spörsmålet överlämnats till

den år 1945 tillsatta utredningen rörande vissa ändringar i vattenlagen. Enligt

vad utskottet inhämtat har utredningen ännu icke framlagt något förslag

i frågan. Den avser emellertid enligt årets riksdagsberättelse att slutföra

sitt arbete under år 1950.

Även enligt utskottets mening är problemet om begränsning av skadeverkningarna

vid vattenreglering av stor social räckvidd. Såsom ovan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 7.

nämnts ha emellertid i denna del motionärernas önskemål om utredning i

viss mån redan tillgodosetts.

I motionen framlagda förslag att lantbruksnämnd och länsbostadsnämnd

böra inkopplas på planläggningsarbetet vid sjöregleringar gå emellertid delvis

utöver vad som dryftats vid 1947 års riksdag. Detsamma torde kunna

sägas om den av motionärerna mera flyktigt berörda frågan, vilken art ersättning

bör utgå vid köp av strömfall. De synpunkter, som i dessa hänseenden

anföras i motionen, böra enligt utskottets uppfattning lämpligen tagas

i övervägande vid fullföljandet av förenämnda utredning rörande vissa ändringar

i vattenlagen. Motionen synes därför böra överlämnas till utredningen.

Med stöd av det anförda får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att förevarande motion överlämnas till utredningen rörande

vissa ändringar i vattenlagen för att tagas i övervägande vid

fullgörande av dess uppdrag.

Stockholm den 24 februari 1950.

På tredje lagutskottets vägnar:

ABEL ANDERSSON.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Carl Edmund Eriksson, Nils A. Larsson,

Hermansson*, Werner, Eskilsson, Ivar Persson*, Grym* och Näslund*;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön,

Andersson i Mölndal, Utbult, Johansson i Torp och Jansson i Aspeboda.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I(tuffs tryckeri, Esselte ÄB. Siockhölm 1950

016221

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:72 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ändrade grunder för ersättning åt jordbrukare, som beröras av sjöregleringar i Norrlands inland, m. a1 i texten