Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om fördelning i beskattningshänseende på olika år av viss retroaktiv ersättning till tjänstemän å indragningseller disponibilitetsstat.

1950-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:21, Betänkande i anledning av väckt motion om fördelning i beskattningshänseende på olika år av viss retroaktiv ersättning till tjänstemän å indragningseller disponibilitetsstat.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

Nr 21.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

fördelning i beskattningshänseende på olika år av viss

retroaktiv ersättning till tjänstemän å indragningseller

disponibilitetsstat.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

377, av herrar Gustafson i Göteborg och Häckner har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att den engångsersättning, som utgått jämlikt beslut

av 1949 års riksdag till vissa tjänstemän å indragnings- eller disponibilitetsstat,

måtte i beskattningshänseende fördelas på det antal år, som den retroaktiva

ersättningen avsåge.

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Enligt 32 § kommunalskattelagen hänföres till intäkt av tjänst bland annat

vad som utgått för tjänsten i form av avlöning, arvode eller annan förmån

i penningar. Jämlikt 41 § samma lag gäller, att intäkt av tjänst skall

anses hava åtnjutits det beskattningsår, under vilket intäkten blivit för den

skattskyldige tillgänglig för lyftning. I punkt 2 av anvisningarna till sistnämnda

paragraf har frågan om rätt beskattningsår närmare utvecklats.

Såsom allmän regel gäller sålunda, att inkomst skall anses hava åtnjutits

under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse

såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd; detta är framför allt

förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller, såsom i

fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat

sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten

intjänats under året eller tidigare.

I praxis har skattskyldig, som på en gång uppburit honom för flera år

tillkommande lön, beskattats för hela beloppet såsom för inkomst av tjänst

det år, han uppburit beloppet (se t. ex. RÅ 1939 not. Fi 625).

1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglering har på visst sätt

också omfattat personal, som tidigare avförts från aktiv stat, i det att för

ifrågavarande personal genomförts en omreglering av pensionerna, vilken

i princip medfört att pensionsnivån höjts till paritet med den, som gäller

enligt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen. De bestämmelser,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

9

som sålunda gälla angående omreglerad pension, äro tillämpliga ej endast

på personal, som före den 1 juli 1947 avgått med pension, utan även på

personal, som före den 1 juli 1947 överförts till och nämnda dag alltjämt

kvarstod å indragnings- eller disponibilitetsstat.

Till följd av att pensionsreglering men ej lönereglering genomförts för

personal å indragnings- och disponibilitetsstat hade en sådan omkastning

uppkommit, att avlöningen för sådan personal i en del fall kommit att understiga

den pension vederbörande skulle erhålla vid uppnådd pensionsålder.

För att undanröja dessa otillfredsställande konsekvenser hemställde Kungl.

Maj :t i proposition nr 132, punkt 9:o, till 1949 års riksdag om bemyndigande

att förordna angående omreglering i vissa fall av avlöning till tjänsteman å

indragnings- eller disponibilitetsstat. Den föreslagna omregleringen innebar

i huvudsak, att avlöningen till dylik personal skulle med verkan från och

med den 1 juli 1947 höjas till belopp motsvarande den på visst sätt beräknade

tjänstepension, som vederbörande tjänsteman vid uppnådd pensionsålder

vore berättigad att erhålla.

Statsutskottet hemställde i sitt utlåtande nr 181 om bifall till förslaget och

anförde därvid bl. a., att enligt av utskottet inhämtade uppgifter något över

60 tjänstemän, vilka i huvudsak utgjordes av landsfiskaler, tjänstemän vid

domänverket, distriktslantmätare och häradsskrivare, skulle komma i åtnjutande

av förhöjd ersättning samt att högsta merbeloppet per år skulle

komma att uppgå till inemot 3 800 kronor för sådan tjänsteman.

Riksdagen biföll vad statsutskottet sålunda hemställt.

Frågan om beskattning av inkomst, vilken hänför sig till ett flertal beskattningsår

men som blivit tillgänglig för lyftning eller influtit under ett

beskattningsår, s. k. ackumulerad inkomst, har behandlats av 19H års allmänna

skattekommitté i ett den 24 februari 1949 avgivet betänkande (SOU

1949:9). Enligt kommitténs förslag skall under vissa angivna förutsättningar

inkomst av denna art vid beräkning av den statliga inkomstskatten

fördelas på det antal år den hänför sig till, dock högst tio år. För att en

skattskyldig skall få komma i åtnjutande av sådan särskild skatteberäkning

fordras bland annat, att hans statliga inkomstskatt därigenom kommer att

nedbringas med minst 100 kronor samt att hans ackumulerade inkomst uppgår

till minst 3 000 kronor. Såsom exempel på ackumulerad inkomst, som

avses med det framlagda förslaget, har kommittén bland annat anfört sådana

fall, då ersättning för flera föregående års arbete utbetalades under ett

beskattningsår och då pension utbetalades i form av engångsersättning.

I en vid 1949 års riksdag väckt motion (II: 266 av herr Fagerholm) framställdes

ett yrkande av i huvudsak samma innebörd som i den nu förevarande

motionen. Den vid föregående års riksdag väckta motionen avsåg de

engångsbelopp, som reservofficer eller reservunderofficer kan erhålla i stället

för årlig pension.

I sitt i anledning av sistnämnda motion avgivna betänkande nr 17 avil

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 19—21.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

styrkte bevillningsutskottet motionen under hänvisning till att frågan om

ändrad lagstiftning i den av motionären åsyftade riktningen vore föremål

för Kungl. Maj :ts prövning i anledning av 1944 års allmänna skattekommittés

förslag i ämnet.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

I den förevarande motionen har framhållits, att för den händelse de i

propositionen nr 132 till 1949 års riksdag åsyftade tjänstemännen å indragnings-

eller disponibilitetsstat skulle för ett och samma beskattningsår

erlägga skatt dels för ordinarie årsinkomst, dels för hela den flera år omfattande

retroaktiva ersättningen, dessa tjänstemän skulle bliva beskattade

oskäligt högt.

Utskottet. I den ifrågavarande motionen yrkas, att riksdagen måtte besluta

att den engångsersättning, som enligt beslut av 1949 års riksdag skall utgå

till vissa tjänstemän å indragnings- eller disponibilitetsstat, må kunna i

beskattningshänseende fördelas på det antal år, som den retroaktiva ersättningen

avser.

Enligt gällande bestämmelser tages avlöning, som utgår retroaktivt för ett

flertal föregående år, till beskattning det år då utbetalningen sker. Med hänsyn

till progressionen vid den statliga beskattningen drabbas den skattskyldige

härigenom i regel av högre skatt än om avlöningen uppburits under

de år, till vilka den hänför sig.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1944 års allmänna

skattekommitté i ett år 1949 avgivet betänkande framlagt förslag till ändrade

grunder för beskattning av bland annat s. k. ackumulerad inkomst.

Med ackumulerad inkomst har kommittén avsett sådan inkomst, som åtnjutits

under visst beskattningsår men som hänför sig till minst två år, vilka

infallit före eller efter beskattningsåret. Syftet med detta förslag är att vid

beskattningen av ackumulerade inkomster åstadkomma en begränsning av

progressionens verkningar.

Då således frågan om ändrad lagstiftning rörande beskattningen av ackumulerade

inkomster för närvarande är föremål för Kungl. Maj :ts prövning,

samt en författningsändring av den begränsade omfattning, som i motionen

föreslagits, icke bör ifrågakomma, kan utskottet icke tillstyrka bifall till

motionen. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla att, då

behov av skattelindring för ackumulerade inkomster framträtt på ett flertal

olika områden, en lösning av denna fråga skulle vara av stort värde. Enligt

utskottets mening är det fördenskull önskvärt, att förslag i ämnet förelägges

riksdagen, så snart möjlighet härtill föreligger.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

11

att motionen 11:377 av herrar Gustafson i Göteborg oöh

Häckner om fördelning i beskattningshänseende på olika år

av viss retroaktiv ersättning till tjänstemän å indragningseller

disponibilitetsstat icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 20.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.