Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om upphävande av försäljningsskatten för vissa för skolbruk avsedda varor.

1950-03-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:22, Betänkande i anledning av väckt motion om upphävande av försäljningsskatten för vissa för skolbruk avsedda varor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

1

Kr 22.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om upphävande av försäljningsskatten för vissa för

skolbruk avsedda varor.

(1 :a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

II: 197, av herr Kyling har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att försäljningsskatt

icke skall utgå för dels radiogrammofoner, grammofoner och

grammofonverk, dels färdiga grammofonskivor med inspelade skolradioprogram

och liknande framställningar, där sång eller musikinslag förekomma,

eller skivor med inspelade djurläten, ljudeffekter och skolsånger, allt

under förutsättning att sådana apparater eller skivor uteslutande för skolbruk

rekvireras av kommunal eller statlig myndighet, samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga ändringar i författningstexten».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Enligt den till förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt

fogade varuförteckningen skall försäljningsskatt erläggas bl. a. för grammofonverk,

ingående i radiogrammofoner, vidare grammofoner och grammofonverk

samt färdiga grammofonskivor. Genom särskild anmärkning under

varuförteckningen äro från beskattning undantagna bl. a. färdiga grammofonskivor

med allenast intalad text, avsedda för undervisningsändamål.

Skatten utgår å grammofoner och grammofonverk med 20 procent av beskattningsvärdet

och å färdiga grammofonskivor med en krona per skiva.

I den nu föreliggande motionen har framhållits, att 1946 års skolkommission

ansett det synnerligen önskvärt, att tekniska hjälpmedel komme till

ökad användning i skolorna. Det vore enligt motionärens mening anmärkningsvärt,

att samtidigt som en statlig utredning rekommenderade statsbidrag

till inköp av tekniska hjälpmedel i undervisningen, bl. a. grammofoner,

försäljningsskatt uttoges på både grammofoner och grammofonskivor.

Försäljningsskatten verkade hämmande på anskaffandet av grammofoner

till skolorna och därmed också på användandet av tillgängliga grammofonskivor.

För närvarande vore det också en mycket liten del av landets skolor,

som hade anskaffat grammofoner, trots att grammofoner vore ett utmärkt

hjälpmedel i folkskolans undervisning i bl. a. engelska. Det syntes

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 22.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

därför kunna ifrågasättas, om icke skattebefrielse skulle kunna medgivas i

de fall, då grammofoner, grammofonverk och radiogrammofoner rekvirerades

och likviderades av kommunal eller statlig myndighet och apparaterna

vore avsedda att användas uteslutande i undervisningen. En skattebefrielse

i sådana fall innebure en så obetydlig minskning av statens skatteinkomster,

att den knappast vore att räkna med. Det torde icke vara förenat med större

tekniska svårigheter att medgiva skattebefrielse för grammofoner, som brukades

i undervisningen. Bruttopriset kunde alltid angivas och försäljningsskatten

därefter avdragas som en särskild rabatt till skolor. Vederbörande

myndighet kunde lämna ett särskilt intyg på att apparaten uteslutande

skulle användas i undervisningen och att försäljningsskatten avdragits vid

likvideringen. Dessa intyg skulle sedan fogas till den deklaration, som för

varje kalendermånad skulle inlämnas till kontrollstyrelsen och där gälla

som verifikation. Skolkominissionen hade förutsatt tillgång på grammofonskivor

för undervisningen i sång och musik, rytmik och gymnastik, men

dylika inspelningar försvårades eller omöjliggjordes, så länge försäljningsskatt

måste erläggas. Enligt förordningen om försäljningsskatt vore endast

språkskivor och skivor med allenast talat ord skattefria. Men så påtagliga

hjälpmedel som Radiotjänsts fågelskivor vore skattebelagda till stort men

för undervisningen. Att betala 4 kronor för en s. k. fågelskiva, som annars

skulle kosta 3 kronor, måste anses oriktigt. Enligt uppgift från Radiotjänst

såldes under år 1949 1 900 fågelskivor, vilket innebure en inlevererad försäljningsskatt

på 1 900 kronor. En skattebefrielse i detta fall betydde alltså

en oväsentlig inkomstminskning för statsverket. Nyligen hade en firma spelat

in ett par skolradioprogram på grammofonskivor, men man hade måst

välja program, där »allenast intalad text» förekomme och detta för att undgå

försäljningsskatt, som fördyrade skivorna. Många skolradioprogram eller

liknande framställningar som hjälpmedel i undervisningen förutsatte sångoch

musikinslag, och det vore därför önskvärt, att skattebestämmelsen inte

i fortsättningen finge lägga hinder i vägen för dylika inspelningar.

Over motionen har utskottet under hand inhämtat yttrande från kontrollstyrelsen.

I en inom kontrollstyrelsens tredje byrå utarbetad promemoria

har anförts bl. a. följande. Därest vissa köparkategorier ansåges böra

fritagas från skyldighet att erlägga försäljningsskatt, syntes den i motionen

föreslagna kontrollanordningen vara i huvudsak lämplig; möjligen borde

dock kontrollstyrelsens efterhandskontroll ersättas av en sakkunnig förhandskontroll,

exempelvis genom att rekvisitionen för att gälla för skattefritt

inköp skulle vara granskad av skolöverstyrelsen. Det torde emellertid

kunna ifrågasättas, om en kategoriklyvning i fråga om skatteplikt för olika

slag av köpare kunde anses lämplig. Därest en köparkategori crhölle skattefrihet,

förelåge alltid den risken att andra kategorier med andragande av

likartade skäl kunde påkalla skattefria inköp, och vid ett utsträckande av

skattefriheten måste sådana kontrollsvårigheter uppkomma att skattesystemet

i sin helhet äventyrades. Bland kategorier, som i förevarande fall kun
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22. 3

de korama i fråga, skulle kunna nämnas privata läroanstalter, sjukhus,

ålderdomshem samt religiösa och sociala sammanslutningar. Vad särskilt de

nu ifrågakommande köparkategorierna anginge kunde framhållas, att dessa

bestrede sina kostnader av allmänna medel, varför en reell merkostnad i allmänhet

icke torde föranledas av beskattningen. Därest ytterligare medel ansåges

böra anvisas för ifrågavarande verksamhet, torde det principiellt vara

lämpligare, att erforderliga medel ställdes till förfogande genom höjning av

synliga anslag än att detta skedde genom skatteeftergift. I enlighet med denna

uppfattning hade framställningar från statliga myndigheter om skattebefrielse

vid inköp av skattepliktiga varor för kronans räkning, exempelvis rörande

inköp av choklad, läskedrycker och smink för försvarsväsendets räkning

lämnats utan bifall. I ett av fallen hade frågan varit föremål för Kungl.

Maj :ts prövning.

Även om det befunnes, att befrielse från erläggande av försäljningsskatt

icke borde medgivas nu ifrågavarande köpare, torde det kunna övervägas

att generellt från beskattning undantaga vissa av de i motionen angivna

varugrupperna, nämligen färdiga grammofonskivor med antingen inspelade

skolradioprogram och liknande innehåll, därest sång eller musikinslag förekomine,

eller inspelade djurläten, ljudeffekter och skolsånger. Därest skivor

med skolradioprogram m. in., där sång- eller musikinslag förekomme,

ansåges böra allmänt fritagas från skatt, torde såsom förutsättning böra

stipuleras, att skivorna uppenbarligen vore inspelade för undervisningsändamål

och att eventuellt förekommande sång eller musik icke karakteriserade

skivans innehåll. Skivor med inspelade djurläten eller ljudeffekter skulle

kunna undantagas från beskattning under förutsättning, att djurlätena

respektive ljudeffekterna förekomme enbart eller i förening med intalad

förklarande text. Däremot torde skivor med inspelade skolsånger lämpligen

icke böra göras skattefria.

Utskottet. I den föreliggande motionen har hemställts, att riksdagen måtte

besluta sådan ändring i gällande förordning om försäljningsskatt, att radiogrammofoner,

grammofoner och grammofonverk ävensom vissa för undervisningsändamål

avsedda grammofonskivor bliva undantagna från beskattning,

då de rekvireras av kommunal eller statlig myndighet uteslutande

för skolbruk.

Vad först angår andra grammofonvaror än grammofonskivor gäller för

närvarande att dessa varor vid försäljning beläggas med skatt motsvarande

20 procent av varans beskattningsvärde. Vid ett bifall till det i motionen

framställda yrkandet om alt vissa kategorier köpare — kommunala och

statliga myndigheter — skulle fri tagas från skyldighet att erlägga försäljningsskatt,

föreligger, såsom även påpekats i det ovan återgivna underhandsyttrandet

från kontrollstyrelsen, den risken att andra köparkategorier med

anförande av likartade skäl, som de i motionen åberopade, kunna påkalla

skattebefrielse. I den mån undantagsbestämmelser tillskapas bli också särskilda

kontrollanordningar erforderliga, vilket i sin tur är ägnat att kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 22.

plicera beskattningsförfarandet. Vad särskilt angår rätten till skattefria

inköp för statliga och kommunala myndigheter må även framhållas, att

dessa myndigheter bestrida sina kostnader med allmänna medel, varför

en reell merkostnad i regel icke torde föranledas av beskattningen. På grund

av de sålunda anförda omständigheterna anser sig utskottet icke kunna

tillstyrka bifall till motionen i nu förevarande del.

Vidkommande härefter det i motionen gjorda yrkandet om rätt för kommunala

och statliga myndigheter att skattefritt inköpa vissa för skolundervisning

avsedda grammofonskivor, må erinras om att redan enligt gällande

bestämmelser grammofonskivor med allenast intalad text, avsedda för undervisningsändamål,

äro undantagna från beskattning. Av samma skäl som

ovan anförts beträffande grammofoner och grammofonverk anser utskottet,

att en utvidgning av skattefriheten för vissa kategorier köpare icke

bör ifrågakomma. Utskottet kan sålunda icke heller i denna del tillstyrka

motionen.

I det ovan omnämnda underhandsyttrandet har bland annat framhållits,

att även om det befunnes, att befrielse från erläggande av försäljningsskatt

icke borde medgivas statliga och kommunala myndigheter, det likväl torde

kunna övervägas att generellt från beskattning undantaga vissa grammofonskivor,

nämligen sådana med antingen inspelade skolradioprogram och

liknande innehåll, därest sång eller musikinslag förekomme, eller inspelade

djurläten, ljudeffekter och skolsånger. För skattefrihet skulle dock gälla

vissa i yttrandet närmare angivna villkor. Ur principiella synpunkter vore

det givetvis mera tilltalande att generellt medgiva skattefrihet för särskilt

angivna varugrupper än att anknyta skattefriheten till vissa kategorier köpare.

Bortsett från att en sådan utvidgning av skattefriheten skulle gå vida

längre än som åsyftats av motionären, som begränsat sitt yrkande till att

avse av kommunal eller statlig myndighet uteslutande för skolbruk rekvirerade

grammofonskivor, är utskottet emellertid icke berett att i nuvarande

läge taga ställning till det i berörda yttrande framkomna förslaget. Utskottet

vill endast framhålla, att det förefaller utskottet, som om vissa svårigheter

skulle uppkomma att i praktiken åstadkomma en riktig gränsdragning mellan

skattefria och skattepliktiga grammofonskivor, därest skattefriheten utvidgas

i den omfattning, som ifrågasättes i det avgivna yttrandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 197 av herr Kyling om upphävande av

försäljningsskatten för vissa för skolbruk avsedda varor icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22-

5

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Ekman, Gustaf Elofsson, Velander, Heuman, Franzon, Niklasson och

Wehtje; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Jonsson i

Skedsbygd, Orgård, Kristensson i Osby, Sundström, Hagberg i Malmö, Nilsson

i Kristinehamn, Persson i Svensköp och Sjölin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.