Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för de i riksdagen representerade partierna att stämpelfritt erhålla ett exemplar av varje för allmänna val upprättad röstlängd.

1950-03-21 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:29, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt för de i riksdagen representerade partierna att stämpelfritt erhålla ett exemplar av varje för allmänna val upprättad röstlängd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

1

Nr 29.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt för de i riksdagen representerade partierna

att stämpelfritt erhålla ett exemplar av varje för allmänna

val upprättad röstlängd.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 323 av herr Andrén m. fl. och II: 283 av herr Hjalmarson

m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära att sådana

åtgärder vidtagas, att varje i riksdagen representerat parti erhåller ett

exemplar av varje för allmänna val upprättad röstlängd, fri från stämpel».

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 283.

Enligt 3 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

skall avskrift eller eftertryck av röstlängd beläggas med stämpel

såsom »Avskrift, annan» till belopp av en krona för varje ark. Jämlikt

§ 3 förordningen den 7 december 1883 (nr 64) angående expeditionslösen

beräknas lösen för avskrift eller eftertryck, som nu nämnts, till 2 kronor för

varje ark.

Avskrift, eftertryck eller utdrag av mantalslängd stämpelbelägges lika

med röstlängd eller sålunda med en krona för varje ark; dock att kommunerna

befriats från skyldighet att erlägga stämpelavgift för avskrift, eftertryck

eller utdrag av den egna kommunens mantalslängd. Enligt förordningen

om expeditionslösen beräknas lösen för avskrift, eftertryck eller utdrag,

varom nu är fråga, till 2 kronor för varje ark. Kommun, för vilken

längden är upprättad, äger dock utfå sådan avskrift (eftertryck eller utdrag)

efter en lägre tariff. Vidare har genom kungörelsen den 16 april 1948

(nr 184) i lösenförordningen införts en bestämmelse om att första exemplaret

av avskrift, eftertryck eller utdrag av mantalslängd, som rekvireras

av politiskt parti med representation i riksdagen, skall tillhandahållas utan

lösen, varemot för varje ytterligare exemplar som rekvireras av sådant parti

skall utgå lösen med 2 kronor för varje ark.

Enligt 56 § folkbokföringsförordningen skall länsstyrelsen i egenskap av

länsbyrå för folkbokföringen föra tryckande register över bland annat befolkningen

inom länet.

Där med hänsyn till förhållandena i viss stad synnerliga skäl därtill äro,

må Konungen med stadens medgivande förordna att det tryckande regist
1

Dihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 29.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

ret, såvitt angår staden, skall föras hos den lokala skattemyndigheten. Sådant

förordnande har meddelats beträffande städerna Göteborg och Malmö.

I anslutning därtill ha mellan Kungl. Maj :t och kronan med riksdagens bemyndigande

(prop. 340/1946 och 213/1947) samt berörda båda städer träffats

avtal om de ekonomiska villkoren för registrens överförande till städerna.

Avtalen innebära i huvudsak att vederbörande stad skall till statsverket

utgiva visst belopp, utgörande andel av anläggnings- och uppläggningskostnaderna,

samt att staden å sin sida skall äga att av statsverket

undfå gottgörelse för vissa årliga driftskostnader.

Enligt 2 § kungörelsen den 19 december 1947 (nr 944) angående folkbokföringen

i Stockholm skall vad i folkbokföringsförordningen stadgas om

iänsbyrå avse mantalsverket. Mellan kronan och Stockholms stad har emellertid

ännu icke träffats någon uppgörelse om stadens kostnader för mantalsverket

i dess egenskap av Iänsbyrå.

Jämlikt kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röstlängd

för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd

åligger det lokal skattemyndighet att upprätta dylika längder. Jämlikt 2 §

nämnda kungörelse skall länsbyrån upprätta och senast den 12 juni tillställa

den lokala skattemyndigheten stomme till röstlängd. Stommen skall

för varje område innehålla avtryck av det tryckande registret för alla där

mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en

ålder av tjuguett år. Enligt särskild föreskrift skall uppgift om postadress

icke medtagas i avtrycken. Det åligger den lokala skattemyndigheten att i

stommen göra erforderliga anteckningar om rösträttshinder samt i övrigt

fullständiga röstlängderna.

I de föreliggande motionerna har anförts bland annat följande. De politiska

partierna i vårt land hade vid val såväl till riksdagens andra kammare

som till kommunala representationer såsom ett av sina viktigaste hjälpmedel

för valarbetets genomförande använt avskrifter av de av myndigheterna

upprättade röstlängderna. Dylika avskrifter vore i sedvanlig ordning

belagda med stämpel. På grund av röstlängdernas betydande omfattning

uppginge stämpelbeloppen till mycket stora belopp. I ett demokratiskt samhälle,

där utövandet av rösträtten vore en av de viktigaste hörnstenarna,

syntes det vara en samhällets angelägenhet av första ordningen att underlätta

partiernas genomförande av valarbetet. Den nu i vårt land rådande

ordningen medförde att partierna finge utgifter på många 10 000-tals kronor

för anskaffande av avskrifter av röstlängderna. De tekniska hjälpmedel,

som nu funnes, medgåve att avskrift av vallängder kunde ske till så relativt

begränsade kostnader, att man i detta sammanhang torde kunna ha rätt

bortse från dem. Direkta jämförelser mellan förhållandena i vårt land och

i andra länder kunde svårligen göras, då de tekniska förutsättningarna för

valen vore olikartade. Från förhållandena i våra grannländer kunde anmärkas,

att i Finland förekomme endast en valsedel. Denna valsedel tillhanda
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

3

hölles av statsmakterna utan kostnad för de politiska partierna eller väljarna.

I Norge uppgjordes röstlängderna kommunvis, och där ankom det

på de kommunala myndigheterna att besluta om tillhandahållande av avskrifter

av desamma. Efter vad som vore upplyst hade de största kommunerna

beslutat att av röstlängden, som där trycktes kostnadsfritt, ställa ett

antal exemplar till de politiska partiernas förfogande. Inom vissa kommuner

åter tillhandahölles avskrifter till mycket rimliga kostnader, varemot

vässa smärre kommuner icke ansåge sig kunna göra avskrifter av röstlängderna,

vilka emellanåt funnes endast i ett handskrivet exemplar. I dylika

fall ställdes röstlängderna vanligen till förfogande för avskrivning. Den allmänna

princip, som vore gemensam för de här som exempel nämnda åtgärderna

vore sålunda, att det allmänna i en eller annan form bidroge till

att förbilliga de politiska partiernas valarbete. Uppenbarligen skedde detta

under motivering att partiernas genomförande av allmänna val i ett demokratiskt

samhälle vore en det allmännas angelägenhet i sådan grad, att

det allmänna i den mån som ansåges möjligt och lämpligt understödde detta

arbete.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit yttrande över motionerna från statistiska centralbyrån. Yttrandets

innehåll återfinnes i en vid detta betänkande fogad Bilaga, till vilken

utskottet får hänvisa.

Vid utskottsbehandlingen av motionerna ha byråchefen i statistiska centralbyrån

A. Olsson, representanter för bondeförbundets, folkpartiets, högerns

och socialdemokraternas partiorganisationer ävensom mantalsdirektören

A. Haglind och kanslichefen N. Gottliebsson, de båda sistnämnda såsom

representanter för mantalsverket i Stockholm, beretts tillfälle att inför

utskottet redogöra för sina synpunkter på den föreliggande frågan.

Utskottet. För avskrift eller eftertryck av röstlängd skall enligt gällande

bestämmelser erläggas stämpel med en krona och lösen med två kronor

för varje ark. I de föreliggande motionerna har hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t begära att sådana åtgärder vidtagas, att de i riksdagen

representerade partierna stämpelfritt erhålla ett exemplar av varje

för allmänna val upprättad röstlängd.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att genom kungörelsen den

16 april 1948 (nr 184) vidtagits sådan ändring i förordningen angående expeditionslösen,

att första exemplaret av avskrift, eftertryck eller utdrag av

mantalslängd, som rekvireras av politiskt parti med representation i riksdagen,

skall tillhandahållas utan lösen. För dylik expedition hade tidigare

utgått lösen med två kronor och stämpel med en krona för varje ark. Ändringen

hade föranletts av cn framställning från de politiska riksdagspartierna

om att avgiften för röstlängdsavskrifter för partiernas räkning skulle

helt eller delvis borttagas. I sitt över de föreliggande motionerna avgivna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

yttrande har statistiska centralbyrån framhållit, att anledningen till att avgiftsbefrielsen

hänförts till mantalslängderna och icke till röstlängderna varit,

dels att utdrag av mantalslängderna upptoge personernas postadresser,

vilket ej vore fallet med röstlängderna, och dels att det ansetts nödvändigt

att undvika det dyrbara och tidskrävande manuella arbete med inprickning

av bland annat rösträttshinder, som skulle erfordras, därest avskrifter

av röstlängderna skulle lämnas.

Avgiften för ett exemplar av avskrift (eftertryck eller utdrag) av mantalslängden

— avsedd att motsvara röstlängdsavskrift till politiskt parti —

utgår sålunda för närvarande med endast stämpel motsvarande en krona för

varje ark. För ytterligare exemplar utgår en sammanlagd avgift av tre kronor

för varje ark, varav stämpel en krona och lösen två kronor.

Såsom ovan nämnts har i de föreliggande motionerna yrkats, att de politiska

partierna skola erhålla ett exemplar av röstlängden utan stämpel. Med

hänsyn till att partierna genom 1948 års ändring i lösenförordningen redan

erhållit rätt att utan lösen utfå avskrift (utdrag eller eftertryck) i ett exemplar

av mantalslängden, anser utskottet att en eventuell ändring i stämpelförordningen

bör avse mantalslängden och icke röstlängden. Borttages stämpelavgiften

å avskrift i ett exemplar av mantalslängden, som rekvireras av

politiskt parti, skulle detta innebära att partierna erhölle de för valarbetet

erforderliga längdavskrifterna helt kostnadsfritt, vilket torde ha åsyftats av

motionärerna.

Partiernas rätt att utan lösen utfå avskrift av mantalslängden har begränsats

till att gälla ett exemplar. För ytterligare exemplar ha partierna att i

vanlig ordning erlägga lösen med två kronor för varje ark. Även i de föreliggande

motionerna har yrkandet begränsats att avse rätt för partierna att

stämpelfritt utfå ett exemplar av längden. Under utskottsbehandlingen har

emellertid uttalats önskemål om att åtminstone i städerna ytterligare ett

eller två exemplar skulle tillhandahållas avgiftsfritt. Behovet av flera avskrifter

har uppgivits vara särskilt stort i Stockholm, Göteborg och Malmö,

där valarbetets omfattning nödvändiggjorde att tillgång funnes till tre exemplar

av längden. Från partiorganisationernas sida har framhållits, att även

om avgiftsbefrielsen skulle utsträckas att avse mer än ett exemplar, stor försiktighet

komme att iakttagas av partierna vid rekvisition av längdavskrifterna.

Man vore nämligen medveten om det merarbete som rekvisitionerna

vållade myndigheterna.

Statistiska centralbyrån har i sitt yttrande framhållit bl. a. att folkbokföringsorganens

maskin- och personalstyrka dimensionerats icke efter sådana

relativt sällan återkommande högbelastningar, som framställandet av nu

ifrågavarande avtryck av mantalslängderna medförde, utan mera i anslutning

till de ordinarie arbetsuppgifterna. Centralbyrån, som väl beaktade de

av motionärerna framförda synpunkterna, ansåge med hänsyn till arbetsförhållandena

vid länsstyrelserna det icke vara möjligt att — utom i mycket

begränsad omfattning — tillhandahålla partierna begärda utdrag av man
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

5

talslängden i mer än ett exemplar. För att myndigheterna ej skulle över

hövan betungas förelåge enligt centralbyråns mening även med avseende

å detta exemplar ett starkt intresse av att partiorganisationerna noga övervägde

sitt behov därav. Centralbyrån ansåge därför, att den spärr, som avgifter

utövade, borde bibehållas. Därvid borde emellertid stämpelavgiften för

första exemplaret bestämmas i närmare anslutning till framställningskostnaderna.

I detta hänseende har centralbyrån föreslagit en avgift av 25 öre

per sida. För ytterligare exemplar borde nu stadgade lösen- och stämpelavgifter

bibehållas.

Representanterna för Stockholms stad ha framhållit, att de av statistiska

centralbyrån anförda synpunkterna ägde tillämpning jämväl å förhållandena

i Stockholm. Med nuvarande maskinella utrustning vore det sålunda

icke möjligt för mantalsverket i Stockholm att leverera mer än högst fyra

avskrifter.

I likhet med motionärerna anser utskottet det vara en samhällets angelägenhet

att i möjligaste mån underlätta partiernas genomförande av valarbetet.

Ur principiella synpunkter kan det sålunda enligt utskottets mening

icke finnas något att invända mot att staten tillhandahåller partierna erforderliga

längdutdrag avgiftsfritt. I anledning av det under utskottsbehandlingen

uttalade önskemålet att partiorganisationerna i städerna skulle få rätt

att kostnadsfritt rekvirera två eller i vissa fall tre exemplar får utskottet

framhålla, att det enligt utskottets mening varit önskvärt att kunna tillmötesgå

partierna i detta hänseende. Den tekniska utrustning, som för närvarande

står till buds, torde emellertid icke medgiva större leverans än ett

exemplar till varje parti. Under sådana förhållanden kan utskottet icke tillstyrka

att avgiftsbefrielsen för berörda längdutdrag bestämmes att avse

mer än det första exemplaret. Utskottet vill dock understryka angelägenheten

av att vid den nu pågående översynen av folkbokföringsväsendet frågan

om möjligheterna att tillgodose partiernas behov av att erhålla ett ökat antal

exemplar av ifrågavarande avskrifter ägnas uppmärksamhet.

Motionärerna ha endast yrkat, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära

att sådana åtgärder vidtagas, att syftet med motionerna skulle kunna

tillgodoses. Med hänsyn till att en avgiftsbefrielse förutsätter ändring av

stämpelförordningen torde det emellertid — därest partierna redan vid innevarande

års kommunala val skola kunna tillhandahållas avgiftsfria

exemplar — bli nödvändigt, att riksdagen under den nu pågående sessionen

fattar beslut om sådan ändring. Utskottet får fördenskull föreslå riksdagen

att antaga ett av utskottet utarbetat förslag till ändring av den i 3 § stämpelförordningen

intagna tariffen, innebärande att politiskt parti med representation

i riksdagen skall stämpelfritt erhålla ett exemplar av avskrift, eftertryck

eller utdrag av mantalslängden.

Angående författningsförslagets utformning må anmärkas, att för rätten

att åtnjuta avgiftsbefrielse uppställts det villkoret, att rekvisition skett en
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

ligt av statistiska centralbyrån godkänd plan. Rörande den närmare innebörden

härav får utskottet hänvisa till centralbyråns över motionerna avgivna

yttrande. Därest riksdagen fattar beslut i enlighet med utskottets

hemställan, förutsätter utskottet, att vid bestämmandet innevarande år av

den tid inom vilken rekvisition senast skall vara gjord, hänsyn kommer att

tagas till att riksdagens beslut icke kan föreligga förrän omkring den 1 april.

Såsom framgår av statistiska centralbyråns yttrande ombesörja länsstyrelserna

i egenskap av länsbyråer för folkbokföringen tryckningen av nu

ifrågavarande utdrag av mantalslängderna utom vad angår de tre största

städerna. I Stockholm verkställer mantalsverket tryckningen. I Göteborg

och Malmö tryckas utdragen av den lokala skattemyndigheten. De tryckande

registren i Göteborg och Malmö ha genom särskilda avtal mellan Kungl.

Maj :t och kronan samt städerna överförts å städerna. I Stockholm har

folkbokföringsanläggningen sedan gammalt tillhört staden. Därest riksdagen

fattar beslut om sådan ändring av stämpelförordningen, att partierna

erhålla rätt att rekvirera ett exemplar av mantalslängden kostnadsfritt,

kommer detta att gälla jämväl längder, som rekvireras i Stockholm, Göteborg

och Malmö. Vid sådant förhållande torde frågan om ersättning av

statsmedel för städernas framställningskostnader få beaktas vid kommande

uppgörelser mellan staten och städerna rörande kostnaderna för de tryckande

registren.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

1:323 av herr Andrén m. fl. och 11:283 av herr

Hjalmarson m. fl. antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 §

stadgas om inteckningskontrollstämpel, denna tariff:

1 Senaste lydelse se 1949:421.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

7

Mantalslängd, avskrift, eftertryck eller utdrag av,

som rekvireras av kommun, för vilken längden är

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

som enligt av statistiska centralbyrån godkänd plan

rekvireras av politiskt parti med representation i

riksdagen,

frit

t

för varje ytterligare exemplar som rekvireras, varje

1

-

—

—

i

—

—

—

—

som eljest bcgäres; lika med Avskrift, annan

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 21 mars 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Ekman, Velander, Heuman,

Franzon, Niklasson, Ramberg*, Aaby-Ericsson* och Petrén samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,

Jonsson i Skedsbygd, Kristensson i Osby, Sundström, Hagberg i Malmö,

Nilsson i Kristinehamn*, Sjölin och Bladh.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

Bilaga.

Innehållet i det av statistiska centralbyrån över motionerna

avgivna yttrandet.

Genom kungörelsen den 16 april 1948 (nr 184) har i förordningen angående

expeditionslösen införts bestämmelsen, att avskrift, eftertryck eller

utdrag av mantalslängd, som rekvireras av politiskt parti med representation

i riksdagen skall tillhandahållas utan lösen å första exemplaret men

däremot mot en lösen av två kronor för varje ark av varje ytterligare exemplar

som rekvireras.

Att avgiftsbefrielsen hänfördes till utdrag ur mantalslängderna hade i huvudsak

två skäl. Dels upptaga dessa personernas postadresser, vilket ej är

fallet med röstlängderna. Dels ansågs det önskvärt att undvika det dyrbara

och tidskrävande manuella arbete med inprickning av rösträttshinder in. in.,

som skulle erfordras, därest avskrifter av röstlängderna skulle lämnas. De

levererade utdragen upptogo emellertid röstlängdernas personbestånd; de

kollationerades dock icke.

Dessa utdrag framställdes år 1948 å 45 gr postpapper, format 240 X

420 mm, utan förtryck i form av vägledande rubriker eller inrutade fält för

plåtavtrycken. Varje rckvirent erhöll i stället genom statistiska centralbyrån

kostnadsfritt ett meddelande innehållande exempel på plåtavtryck jämte

redogörelse för innebörden av uppgifterna i plåtavtrycken. De olika plåtavtrycken

särskiljdes av en kort linje, som framställdes vid adresstryckningen

(se bifogade prov1). Papperet var hålslaget i ena marginalen.

Pappersvikten, 45 gr pr nr, valdes i syfte att erhålla ett så tunt papper

att åtminstone 3 exemplar skulle kunna erhållas i en tryckningsomgång.

Formatet 240 X 420 mm, som skiljer sig något från standardformatet A 3

(297 X 420), valdes med hänsyn till de möjligheter som vid tidpunkten

i fråga stodo till buds för erhållande av snabb pappersleverans och till intresset

att ernå största möjliga papper sbesparing. Tiden medgav icke utförande

av något blankettryck. På grund av de svårigheter anbringande av

sådant tryck å stora blanketter med tunt papper erbjöd för leverantören

(Statens Reproduktionsanstalt) torde sådant tryck ha uteslutits även om

tidsnöd icke förelegat.

Adresstryckning utfördes å allenast en sida av blanketten dels emedan

arbetet härigenom kunde bedrivas snabbare, dels emedan papperets kvalitet

icke medgav anbringande av plåtavtryck på båda sidor. Varje blad upptog

i genomsnitt 18 avtryck (= det antal som rymmes å en sida å blanketten

till mantalslängd).

I allmänhet torde år 1948 hava rekvirerats endast ett exemplar för varje

parti. Såvitt härstädes är känt rekvirerades ej i något fall tre exemplar. I

intet fall beställdes hos länsstyrelserna för en och samma kommun utdrag

ur mantalslängden av flera än fyra av partierna.

Genom tillmötesgående från partiernas riksorganisationer erhöll centralbyrån

till ledning för arbetets planläggning uppgifter om de kommuner, för

vilka lokalorganisationerna önskade utdrag av mantalslängderna. Dessa

1 Här ej avtryckt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

9

uppgifter sammanställdes av centralbyrån länsvis och överlämnades till

länsstyrelserna jämte sammanställningarna och en av centralbyrån utarbetad

promemoria med vissa anvisningar rörande arbetet. På grundval av de

gjorda sammanställningarna kunde centralbyrån planera arbetet och bedöma

pappersåtgången samt centralt föranstalta om den erforderliga papperskvantitetens

anskaffande.

Med kopiepapper av typ, som användes vid tryckning av bl. a. inkomstoch

debiteringslängder, kunde man i varje tryckning erhålla ett original

och två kopior av fullgod beskaffenhet. Partiernas riksorganisationer godkände

dock prov å en samtidigt framställd tredje kopia, ehuru denna var

mindre tillfredsställande. Härigenom underlättades tryckningsarbetet betydligt.

Centralbyrån gjorde emellertid ansträngningar att anskaffa och tillhandahålla

länsstyrelser, som hade att i mera avsevärd omfattning framställa

fyra exemplar i en tryckning, ett kopiepapper, som lämnade bättre skrift å

det fjärde exemplaret. I anvisningarna fästes länsstyrelsernas uppmärksamhet

på vikten av att blad med god och sämre skärpa i trycket rättvist fördelades

mellan partierna.

Vid bedömande av motionerna utgår centralbyrån från att i huvudsak

samma grunder och förfaringssätt som år 1948 kunna få tillämpas innevarande

år vid de politiska partiernas förseende med längder till hjälp vid

valarbetet. Särskilt vill centralbyrån framhålla vikten av att dessa längder

få tillhandahållas i form av okollationerade och obestyrka utdrag ur mantalslängderna,

upptagande endast röstlängdernas personbestånd och utan angivande

av rösträttshinder samt tryckta å papper utan formulärtryck i kvalitet

och format, som centralbyrån äger bestämma i syfte att möjliggöra

framställning av flera exemplar i en och samma tryckningsomgång; länsstyrelserna

böra ej vara pliktiga att utföra tryckning å papper, som eventuellt

tillhandahålles av politiskt parti.

Såsom synnerligen betydelsefullt må vidare framhållas, att arbetsmängden

blir känd i god tid, så att papper hinner anskaffas och erforderlig planering

av arbetet kan ske. Det synes vara av intresse för partierna att längderna

ställas till förfogande så snart som möjligt. Detta sammanfaller med

folkbokföringsmyndigheternas intresse av att tryckningsarbetet kan påbörjas

så tidigt som ordinarie arbetsuppgifter det medgiva. För att tryckningsprogrammet

skall kunna genomföras utan alltför stora risker för misslyckanden

och utan alltför stora rubbningar i den ordinarie arbetsgången, är

det enligt centralbyråns bedömande nödvändigt, att erforderligt papper finnes

tillgängligt å länsstyrelserna senast i början av april. Enligt vad centralbyrån

under hand inhämtat förutsätter detta att papperet beställts senast

den 15 mars. I sin tur medför detta, att partierna måste hava angivit

sina önskemål hos centralbyrån å sådan tid före sagda datum, att erforderliga

beräkningar hinna verkställas.

De avgifter, som hittills utgått och från vilka befrielse nu begäres, torde

hava haft till syfte — utom att bereda statsverket gottgörelse för framställningskostnader

— att verka återhållande i fråga om anspråken på statsmyndigheterna

att tillhandahålla expeditioner.

Vad i motionerna anföres därom, att de tekniska hjälpmedel, som nu

finnas, medgiva utskrift av vallängder till så relativt begränsade kostnader,

att man i detta sammanhang torde kunna ha rätt att bortse från dem, belyses

av nedan återgivna beräkningar. Härtill bör emellertid anmärkas, att

folkbokföringsorganens maskin- och personalstyrka dimensionerats icke

efter sådana relativt sällan återkommande högbelastningar, som nu ifrågavarande

arbetsuppgifter medföra, utan mera i anslutning till de ordinarie

arbetsuppgifterna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

Till följd av bl. a. växlingar från tid till annan i de ordinarie tryckningsarbetenas

omfattning föreligga emellertid — i olika grad vid skilda tider

av året och hos olika länsstyrelser — vissa reservmarginaler för extra

arbeten sådana som de ifrågavarande. Dessa reservmarginaler, vilka i år

torde behöva tagas i anspråk jämväl för adresstryckning på s. k. röstkort

efter beställningar från kommuner i större utsträckning än år 1948, torde

emellertid för tillgodoseende av partiernas ifrågavarande anspråk behöva

i stor utsträckning förstärkas genom att skiftarbete anordnas vid tryckmaskinerna.

Centralbyrån, som väl beaktar de av motionärerna framförda synpunkterna,

anser med hänsyn till arbetsförhållandena vid länsstyrelserna det icke

vara möjligt att — utom i mycket begränsad omfattning — tillhandahålla

partierna begärda utdrag av mantalslängder i mer än ett exemplar. För att

myndigheterna ej skola över hövan betungas föreligger även med avseende å

detta exemplar ett starkt intresse av att vederbörande partiorganisation noga

överväger sitt behov därav. Centralbyrån anser därför, att den spärr, som avgifter

utöva, bör bibehållas. Därvid bör emellertid stämpelavgiften för första

exemplar bestämmas i närmare anslutning till framställningskostnaderna.

För ytterligare exemplar böra nu stadgade lösen- och stämpelavgifter bibehållas.

Till undvikande av missförstånd må framhållas, att med första exemplar

i detta sammanhang icke förstås originalexemplar utan det ena av flera

av samma partiorganisation för en kommun beställda exemplar. Fn gradering

av avgifterna, allteftersom levererat exemplar är original, första kopia,

andra kopia etc., bör med hänsyn till de praktiska svårigheterna vid tillämpningen

enligt centralbyråns mening icke föreskrivas.

Vid beräkningen av statsverkets självkostnadspris utgår centralbyrån

från ovan angivna förutsättningar. Representanter för partiernas riksorganisationer

hava vid underhandsförfrågningar förklarat sig icke hava något

att erinra mot att längdutdragen innevarande år utföras på samma sätt som

år 1948.

1. Papperskostnader.

Kostnaden för 1 000 blad sådant papper i format 240 X 420 mm, som då

användes, utgör för närvarande inklusive hålslagning ca 13 kr. eller för

två blad, rymmande tillhopa 36 avtryck, ca 2,r> öre.

2. Tryckningskostnader in. m.

Kostnaderna för tryckning, expediering, arbetsledning in. in. (papperskostnaderna

ej inräknade) äro för varje kommun beroende av det antal

begärda exemplar, som kunna framställas i en tryckning, men synas kunna

beräknas till i genomsnitt ca 34,3 öre per två blad rymmande sammanlagt

högst 36 avtryck i originalexemplar eller kopia.

3. De totala självkostnaderna m. m.

Användes papper av lägre kvalitet utan förtryck synas sålunda de totala

självkostnaderna för papper och adresstryckning komma att uppgå till sammanlagt

ca 37 öre eller till i det närmaste 1 öre per avtryck i originalexemplar

eller kopia.

Vad härovan anförts har närmast avseende å länsstyrelserna men torde

i huvudsak kunna anses gälla även beträffande de lokala skattemyndigheterna

i Göteborg och Malmö, vilka för dessa städer föra tryckande register

enligt samma system som länsstyrelserna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

11

Mantalsverket i Stockholm för sedan gammalt tryckande register enligt

annat system. Enligt vad centralbyrån därifrån inhämtat under hand, anser

man sig där icke kunna utan kostnadskrävande extra anordningar, om vilkas

genomförbarhet dessutom tvivel uttalats, leverera flera än fyra utdrag

av mantalslängden, d. v. s. ett exemplar till vart och ett av fyra partier. Det

synes emellertid hittills icke hava förekommit, att hos mantalsverket, som

fört tryckande register under avsevärt längre tid än länsstyrelserna, dylika

handlingar rekvirerats av ens så många partier, ej heller att något parti

rekvirerat mer än ett exemplar.

Mantalsverkets framställningskostnader för ifrågavarande utdrag, omfattande

i huvudsak stadens hela befolkning i röstberättigade åldrar, synes växla

efter antalet i en tryckning framställda exemplar mellan 1,25 och 0,8 öre per

namn. Genomsnittskostnaden synes lågt räknat kunna uppskattas till samma

belopp, som även angivits för länsstyrelsernas vidkommande, eller sålunda

till omkring 1 öre per avtryck i originalexemplar eller kopia.

Enligt lösen- och stämpelförordningarna beräknas avgifterna per ark. Angående

vad som i förevarande sammanhang borde förstås med ark uttalades

i Kungl. Maj :ts proposition den 0 maj 1947 (nr 307) å s. 59 följande:

»I detta sammanhang bör omnämnas att det vid upprättande av nya formulär

för ifrågavarande längder av tekniska skäl visat sig erforderligt att

vidtaga en sådan anordning, att varje uppslag i längden sammansättes av

två blad; vardera bladet upptager å ena sidan högerdelen av ett uppslag och

å andra sidan vänsterdelen av nästföljande uppslag. Vid beräkning av lösen

och stämpel har fråga uppstått, huruvida varje sådant blad skall räknas

som ett ark. Ett dylikt betraktelsesätt torde emellertid ej vara riktigt. Varje

ark enligt äldre formulär omfattar två hela uppslag, ett å vardera sidan,

och det torde stå i överensstämmelse härmed att två blad av nyssnämnda

beskaffenhet räknas såsom ett ark. Särskild föreskrift härom torde ej erfordras.

»

Formulär till den del av mantalslängden, varom här är fråga — den så

kallade personella liggaren — fastställes med stöd av 13 § 4 mom. mantalsskrivningskungörelsen

den 25 augusti 1947 (nr 654) och 46 § 4 mom. kungörelsen

den 30 juni 1948 (nr 621) angående folkbokföringen i Göteborg av

statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen. Däremot

fastställer överståthållarämbetet med stöd av 53 § 1 mom. kungörelsen den

19 december 1947 (nr 944) angående folkbokföringen i Stockholm formulär

till mantalslängden för denna stad. Det av överståthållarämbetet fastställda

formuläret avviker från det av centralbyrån fastställda formuläret för riket

i övrigt.

Ett uppslag enligt del av centralbyrån fastställda formulär, som gällde

vid tiden för ovan återgivna uttalanden i propositionen 307/1947, upptog

å vänstersidan plats för 18 avtryck av det tryckande registret, varje avtryck

avseende en person. Högersidan var helt reserverad för anteckningar av den

lokala skattemyndigheten. Varje ark upptog alltså utrymme för 36 avtryck

samt därutöver två sidors antcckningsutrymme. Med hänsyn till bl. a. att

erfarenheterna visat, att detta anteckningsutrymmc endast till ringa del

kommit till användning, fastställde centralbyrån nytt formulär den 29 april

1949. Enligt detta formulär finnes å varje sida av ett blad plats för 18 avtryck

jämte det anteckningsutrymmc som numera anses erforderligt. Å varje

sida rymmes således allt som förut ansetts kräva två sidor; med andra ord:

en sida motsvarar numera ett uppslag enligt det förra formuläret. Om ett

ark fortfarande skulle anses motsvara två blad, skulle detta medföra, att

för 72 avtryck icke skulle uttagas högre avgift än förut för 36 avtryck; i praktiken

skulle sålunda det nya formulärets fastställande innehära en sänkning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

av de stadgade avgifterna med hälften. På grund härav har centralbyrån

kommit till den uppfattningen, att ett sådant blad, såsom numera omfattande

två hela uppslag, i enlighet med det ovan återgivna uttalandet bör anses såsom

ett ark. Denna uppfattning har delgivits länsstyrelserna.

I Stockholm upptager mantalslängden 15 avtryck på varje sida.

Såsom ovan anförts kan emellertid å det papper, som bör komma till användning

för ifrågavarande utdrag, tryck utföras endast å en sida, medan

den andra måste lämnas blank. Detta gäller även beträffande Stockholm. Till

förebyggande av tveksamhet i såväl förevarande som andra liknande fall förordar

centralbyrån sådan ändring av avgiftsbestämmelserna, att till grund

för avgiftsberäkningen läggas ej arket utan varje sida, varå tryck förekommer.

Därest riksdagen skulle bifalla detta förslag, torde motsvai-ande beräkningsgrund

böra i samma hänseende införas i förordningen angående expeditionslösen.

Stämpelns belopp för första exemplar synes lämpligen böra bestämmas till

25 öre för varje sida, vilket innebär en minskning av nu gällande stämpelavgift

med halva beloppet. Såsom ovan anförts bör stämpelavgiften för ytterligare

exemplar utgå med oförändrat belopp, det vill säga — om sidan i stället

för arket lägges till grund för beräkningen — med 50 öre för varje sida, varå

tryck förekommer.

Centralbyrån har med det ovan anförda närmast avsett förhållandena år

1950. Nästa gång frågan vinner aktualitet torde bliva om två år.

Om riksdagens beslut får karaktären av en ändring i stämpelförordningen,

skulle detta otvivelaktigt vara av stort värde genom att utgångsläget då vore

vid nästa val på förhand klart för partierna och folkbokföringsmyndigheterna.

Man skulle slippa att återuppleva den synnerligen beträngda situation

som nu föreligger. Centralbyrån anser sig emellertid i detta sammanhang

böra nämna, att folkbokföringsväsendet nu är föremål för allmän översyn genom

särskilda sakkunniga samt att denna översyn säkerligen måste omfatta

även frågan om de så kallade länsbyråernas arbetskapacitet. Därest denna

befinnas kunna tillräckligt ökas, ändras förutsättningarna såtillvida, att spärravgifter

bliva mindre erforderliga för länsbyråernas skydd mot anspråk på

expeditioner, vilkas tillgodoseende skulle överstiga deras förmåga. Centralbyrån

kan dock givetvis ej yttra sig om, huruvida de sakkunnigas utredning

kan hinna avsätta praktiska resultat i sådan riktning före nästa allmänna val.

Följande förslag till ändring i stämpelförordningen utgår — ehuru detta

ej kan komma till uttryck i de lapidariska bestämmelserna i tariffen — från

de förutsättningar, som ovan angivits efter redogörelsen för förfarandet år

1948. Det bör dock framhållas, att då där angivits, att partiernas önskemål

skola vara delgivna centralbyrån före den 15 mars, detta innebär ett uppskov

med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna. Normalt böra

dessa önskemål hava delgivits centralbyrån före den 1 januari det år, då

val skall äga rum.

Förslag till ändring i stämpelförordningen.

Avd. 1 Avd. 3

Mantalslängd---— upprättad ........................

som enligt av statistiska centralbyrån godkänd plan rekvireras

av politiskt parti med representation i riksdagen

för varje sida, upptagande avtryck av det tryckande

registret,

i första exemplaret.................................... 0,25 0,25

i varje ytterligare exemplar som rekvireras .............. 0,so 0,5»

som eljest begäres; lika med avskrift

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

13

Då centralbyrån i den föreslagna tariffen infört belopp även under första

avdelningen har detta skett med tvekan angående vad härutinnan skall

anses såsom riktigt. Länsstyrelserna trycka ifrågavarande utdrag i egenskap

av länsbyråer för folkbokföringen även såvitt angår magistratsstäderna inom

vederbörande län. I Göteborg och Malmö tryckas utdragen däremot av den

lokala skattemyndigheten. I Stockholm verkställer mantalsverket tryckning.

Enligt uttalande i propositionen 307/1947 s. 62 torde mantalsverket böra

anses såsom en avdelning av den lokala skattemyndigheten. Å s. 64 i samma

proposition har berörts frågan, huruvida lokal skattemyndighet i stad med

egen uppbördsförvaltning, »d. v. s. kronokamreraren», är hänförlig till

statsmyndighet, som avses i stämpelförordningen. Härom uttalas, att till

den del kronokainrerare fullgör sådana uppgifter, som författningsenligt

ankomma på lokal skattemyndighet, kronokamreraren är att betrakta såsom

sådan till statsförvaltningen hörande myndighet i stad, varom förmäles i

första avdelningen i 1 § stämpelförordningen.

Det torde få anses ankomma på lokal skattemyndighet såsom mantalsskrivningsförrättare

enligt 33 § folkbokföringsförordningen den 28 juni

1946 (nr 469) att utfärda avskrift eller utdrag av mantalslängd åtminstone

i sådana fall, då länsbyrå icke kan trycka handlingen (se härom uttalanden

å s. 59 i nyssnämnda proposition). Här föreligger emellertid, med hänsyn

till den avsedda planläggningen av arbetet, snarast en länsbyrå för folkbokföringen

tillkommande arbetsuppgift.

Med stöd av 56 § folkbokföringsförordningen har Kungl. Maj :t förordnat,

att det tryckande registret för envar av städerna Göteborg och Malmö skall

föras av den lokala skattemyndigheten. I anslutning därtill hava mellan

Kungl. Maj :t och kronan samt städerna träffats avtal om de ekonomiska

villkoren, varav avskrifter här biläggas1; avtalen hava sedermera prolongerats

i avbidan på resultatet av den pågående översynen av folkbokföringsväsendet.

Med anledning av propositionerna den 27 september 1946 (nr 340)

och den 11 april 1947 (nr 213) har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att

sluta avtalen.

Enligt 2 § kungörelsen den 19 december 1947 (nr 944) angående folkbokföringen

i Stockholm skall vad i folkbokföringsförordningen stadgas om

länsbyrå för folkbokföringen avse mantalsverket. Mellan kronan och staden

har emellertid ännu icke träffats någon uppgörelse om de ekonomiska villkoren;

vid en blivande uppgörelse torde dock kunna förväntas, att staden,

som för närvarande bestrider kostnaderna för det tryckande registret, kommer

att ställa vissa ersättningskrav på statsverket.

Med hänsyn till det anförda och till stadgandet i 56 § sista stycket folkbokföringsförordningen

synes kunna ifrågasättas, huruvida icke dylik lokal

skattemyndighet är att betrakta såsom myndighet i stad, varom förmäles i

första avdelningen i 1 § stämpelförordningen, även till den del myndigheten

fullgör sådana uppgifter, som ankomma på länsstyrelse i egenskap av länsbyrå

för folkbokföringen. Det synes nämligen icke vara konsekvent, att för

utfående av viss expedition, som upprättas av länsbyrå för folkbokföringen,

olika villkor skulle gälla allt eftersom länsbyrå är länsstyrelse eller lokal

skattemyndighet i någon av dessa tre städer. Vissa undantag från denna

princip torde dock böra göras. Det framgår nämligen av propositionerna

340/1946 och 213/1947, att ett betydelsefullt motiv för städerna, då dessa velat

åtaga sig att föra det tryckande registret, varit att registret skulle få

användas även för vissa rent kommunala ändamål. Handlingar tryckta i sådant

intresse synes icke böra stämpelbcläggas.

1 Ej avtryckta här.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

Såvitt centralbyrån är riktigt underrättad uttogos emellertid år 1948 för

de ifrågavarande utdragen i de tre städerna icke stämpelavgifter utan ersättning

med särskilt avtalade belopp, i huvudsak avsedda att täcka framställningskostnaderna.

Detta synes antyda en annan grunduppfattning hos

städerna än den centralbyrån givit uttryck åt. Det torde också för dem ha

framstått som enda sättet att få gottgörelse för framställningskostnaderna,

eftersom lösen ej kunde debiteras och gottgörelse i annan form ej gärna

kunde uttagas jämte stämpelavgift.

Den väckta frågan synes sålunda i sig inbegripa spörsmålet, huruvida städerna

— därest partierna anses böra erhålla ifrågavarande handlingar kostnadsfritt

eller mot allenast viss stämpelavgift -— kunna anses berättigade

till gottgörelse av statsverket för sina kostnader.

507371. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:96 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om rätt för de i riksdagen representerade partierna att stämpelfritt erhålla ett exemplar av varje för al a1 i texten