Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om befrielse för ägare av allmänna samlingslokaler från skyldigheten att erlägga fastighetsskatt m. m.

1950-04-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:36, Betänkande i anledning av väckta motioner om befrielse för ägare av allmänna samlingslokaler från skyldigheten att erlägga fastighetsskatt m. m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

9

Nr 36.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om befrielse för ägare av allmänna samlingslokaler

från skyldigheten att erlägga fastighetsskatt m. m.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 160 av herrar Bengtson och Bror Nilsson samt II: 199 av

herr Larsson i Luttra m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådana

ändringar i gällande skattelagstiftning att ägare av allmänna samlingslokaler

befrias från skyldigheten att erlägga fastighetsskatt och skatt på

inkomst av fastighet i enlighet med vad i motionerna angivits samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta erforderliga författningstexter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 199.

Enligt 5 § 1 inom. kommunalskattelagen undantagas från skatteplikt till

fastighetsskatt — förutom vissa staten eHer kommuner och andra menigheter

tillhöriga fastigheter — bl. a.: under punkten g) nykterhetsföreningars

bySSnader, därest byggnaderna äro avsedda för nämnda föreningars verksamhet

såsom sådana, samt under punkten h) sammanslutningar eller enskilda

tillhöriga kyrkobyggnader och bönehus, muséer och s. k. soldathem.

Därest under bl. a. nämnda punkter angiven fastighet jämväl användes för

industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag upplåtes åt

annan till begagnande, föreligger skatteplikt för däremot svarande del av

fastighetens värde.

Jämlikt 54 § kommunalskattelagen och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt

frikallas ägare av sådan fastighet, varom förinäles i 5 § 1 mom.

kommunalskattelagen, från skattskyldighet för inkomst av fastigheten genom

dess begagnande för de i samma moment avsedda ändamål.

I de ifrågavarande motionerna har framhållits bl. a., att tillgång till goda

samlingslokaler numera ansåges vara ett samhällsintresse av sådan vikt, att

verksamheten främjades genom bidrag och lån från staten och i betydande

utsträckning även från kommunerna. Den tyngsta bördan för samlingslokalernas

anordnande, underhåll och drift komme dock i allmänhet på de sammanslutningar,

som i de flesta fall vore huvudmän för samlingslokalerna.

Skatteposten, och i synnerhet fastighetsskatten för de mindre lokalerna,

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 33-36.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

utgjorde en tyngande post i budgeten. Vissa lokaler, som hade karaktär av

allmänna samlingslokaler, vore emellertid undantagna från beskattning.

Detta vore fallet med vissa nykterhetslokaler, som enligt 5 § 1 mom. g) kommunalskattelagen

vore undantagna från skatteplikt till fastighetsskatt. Nykterhetsföreningar

vore även befriade från skattskyldighet för viss inkomst

av sådana fastigheter, som avsåges i nämnda lagrum. Enligt nuvarande lagstiftning

vore även vissa kommunala byggnader samt kyrkliga och frikyrkliga

m. fl. byggnader befriade från skatteplikt till fastighetsskatt, varjämte

en motsvarande skattebefrielse vore medgiven beträffande inkomst av fastigheten.

I konsekvens därmed och med beaktande av de allmänna samlingslokalernas

nuvarande ställning och deras betydelse för folkrörelserna och

föreningsverksamheten samt därmed även för samhällslivet borde de allmänna

samlingslokalerna i beskattningshänseende bliva jämställda med de

ovan angivna lokalerna. Skattefriheten borde omfatta vad som avsåges med

allmänna samlingslokaler enligt 1 § kungörelsen den 11 december 1942 (nr

913) om bidrag och lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler

samt gälla lokaler, vilka opartiskt, på skäliga villkor och i skälig

omfattning stode till förfogande för föreningslivet i orten. Skattefrihet borde

vara förhanden, oavsett om samlingslokalen ägdes av kommun, ideell eller

ekonomisk förening, aktiebolag eller stiftelse.

Utskottet. I de förevarande motionerna har yrkats, att riksdagen måtte besluta

sådana ändringar i gällande skattelagstiftning att ägare av allmänna

samlingslokaler befrias från skyldighet att erlägga fastighetsskatt och skatt

för inkomst av fastighet genom fastighetens begagnande för avsett ändamål.

Utskottet får i anledning härav framhålla, att stor varsamhet bör iakttagas

vid bestämmandet av gränserna för skattefrihet på kommunalbeskattningens

område. Varje frikallelse från kommunalskatt innebär nämligen, att

de återstående skattskyldiga inom kommunen få på sig överflyttad de frikallades

andel i skattebördan.

Vad särskilt angår fastighetsskatten har under de senare åren inom lagstiftningen

framträtt en tydlig tendens att söka, i den mån så är möjligt, begränsa

den nu medgivna skattefriheten beträffande denna skatt. Utskottet

får i detta hänseende erinra om att 1944 års skattesakkunniga i sitt år 1945

avgivna betänkande med förslag angående vissa spörsmål på den allmänna

kommunalbeskattningens område (SOU 1945:35) föreslagit en begränsning

av den för kommun, församling, skoldistrikt eller fattigvårdssamhälle enligt

5 § 1 mom. kommunalskattelagen nu stadgade skattebefrielsen i så måtto,

att allmän plats, begravningsplats eller byggnad, som tillhör sådan menighet

och som är belägen utanför området för vederbörande kommun, skall

vara underkastad skatteplikt till fastighetsskatt. Vad angår statens frihet

från fastighetsskatt har 1946 års riksdag på förslag av samma års bevillningsutskott

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställt om en förutsättningslös utredning

av frågan, huruvida en begränsning av statens skattefrihet beträf
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

11

fande sådan skatt bör äga rum eller ej. Bevillningsutskottet anförde därvid

i sitt i ämnet avgivna, av riksdagen godkända betänkande nr 27 bl. a., att

då frågan om begränsning av den kommuner och andra menigheter tillkommande

friheten från fastighetsskatt varit föremål för utredning, utskottet

funne, att jämväl statens skattefrihet i detta hänseende borde tagas under

omprövning samt att denna omprövning borde omfatta även de privaträttsliga

juridiska personernas frihet från fastighetsskatt.

I detta sammanhang må vidare framhållas, att Kungl. Maj :t genom beslut

den 17 mars 1950 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla

sakkunniga med uppdrag att inom departementet biträda med en teknisk

revision av kommunalskattelagen m. m. Enligt direktiven för de sakkunniga

skall därvid bl. a. frågan om den kommunala fastighetsbeskattningen upptagas

till prövning.

Då frågan om fastighetsskattens fortbestånd över huvud taget således

kommer att tagas under övervägande i samband med berörda utredning, anser

sig utskottet icke böra i vidare mån än här skett taga ställning till det i

förevarande motioner framställda yrkandet. På grund härav avstyrker utskottet

motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 160 av herrar Bengtson

och Bror Nilsson samt II: 199 av herr Larsson i Luttra m. fl.

om befrielse för ägare av allmänna samlingslokaler från

skyldigheten att erlägga fastighetsskatt m. m. icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 35.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.