Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om meddelande av övergångsbestämmelser för frivillig övergång till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga grunder.

1950-04-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:39, Betänkande i anledning av väckta motioner om meddelande av övergångsbestämmelser för frivillig övergång till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga grunder.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

13

Nr 39.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om meddelande av övergångsbestämmelser för frivillig

övergång till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet

efter bokföringsmässiga grunder.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 239 av herr Ivar Persson in. fl. och II: 203 av herr Nilsson

i Svalöv m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till .Kungl.

Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t snarast ville framlägga förslag till övergångsbestämmelser

för dem som frivilligt vilja övergå till redovisning av inkomsten

av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga grunder från nuvarande

redovisningssystem enligt kontantprincipen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 203.

Bestämmelser om vad som är att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet

äro meddelade i 21 § kommunalskattelagen. I 22 § samma lag angivas

de avdrag, som må göras från bruttointäkten.

De allmänna grunderna för beräkning av inkomst av de olika förvärvskällorna

återfinnas i 41 § kommunalskattelagen, vari meddelas olika regler

för å ena sidan förvärvskällan rörelse och å andra sidan övriga förvärvskällor.

Sålunda stadgas att inkomst av rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga

grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser

i kommunalskattelagen, samt att i fråga om övriga slag av inkomster

intäkt skall anses hava åtnjutits det beskattningsår, under vilket

densamma uppburits eller blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning,

och utgift eller omkostnad skall anses belöpa på det beskattningsår,

varunder utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum.

Sistnämnda metod för inkomstberäkningen, den s. k. kontantprincipen,

skall sålunda tillämpas med avseende å förvärvskällan jordbruksfastighet.

I praxis har emellertid i vissa fall godtagits en inkomstberäkning efter bokföringsmässiga

grunder. En förutsättning härför torde ha varit, att ordnad

bokföring med räkenskapsavslutning funnits samt alt densamma kunnat

förväntas komma till fortsatt användning, så att trygghet förelegat för en

likformig taxering i framtiden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga ha i ett år 1946 avgivet betänkande

(SOU 1946: 29) framlagt förslag till ändrade bestämmelser i fråga om

taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt till lag om jordbruksbokföring.

Detta förslag innebär, att all inkomst av jordbruk, dess binäringar

och skogsbruk, som enligt kommunalskattelagen beskattas såsom inkomst

av jordbruksfastighet, skall beräknas efter bokföringsmässiga grunder. Denna

metod för inkomstberäkningen föreslås sålunda skola gälla samtliga

jordbrukare och ej endast dem, som bliva bokföringsskyldiga enligt de sakkunnigas

förslag till lag om jordbruksbokföring. Förslaget i sistnämnda hänseende

innebär, att bokföringsskyldigheten, som anknutits till den brukade

fastighetens taxeringsvärde (jordbruksvärde och skogsvärde men ej tomtoch

industrivärde), skall inträda när detta Aärde uppgår till lägst 60 000

kronor.

De sakkunniga ha jämväl framlagt förslag till bestämmelser rörande övergången

från redovisning enligt kontantprincipen till bokföringsmässig inkomstberäkning.

Förslaget i denna del innefattar regler angående beräkningen

av in- och utgående lager, fordringar, skulder och värdet å inventarier

in. m.

I de förevarande motionerna har anförts bl. a. följande.

Frågan om krav på ändrade redovisningsmetoder vid taxeringen av inkomst

från jordbruksfastighet sammanhängde i hög grad med den mekanisering

och tekniska rationalisering, som nu försigginge inom jordbruket.

Stora kapital investerades varje år i detsamma och ökade dess avkastning.

Någon avdragsrätt för dessa investeringar funnes i regel icke, varför jordbrukarna

ofta bleve taxerade för större inkomst än vad de i verkligheten

haft. Den nuvarande redovisningsmetoden (kontantprincipen) ledde dessutom

till stora variationer i en och samme jordbrukares taxerade inkomster

de olika åren emellan. Dessa variationer vore svåra att på förhand överblicka

varför skillnaden mellan erlagd preliminär skatt och slutlig skatt

mången gång bleve stor. Det nya uppbördsförfarandet för skatten hade därför

ytterligare aktualiserat frågan om en övergång till en bokföringsmässig

redovisning av nettointäkten från förvärvskällan jordbruksfastighet. Jordbrukarna

skulle nämligen bl. a. därigenom beredas möjlighet till viss inkomstutjämning

olika beskattningsår emellan, varigenom erlagd preliminärskatt

bättre skulle komma att överensstämma med slutlig skatt. I praxis

medgåves visserligen för närvarande en inkomstredovisning enligt bokföringsmässiga

grunder. Många jordbrukare, som nu anskaffade jordbruksföretag,

använde sig också av denna redovisningsmetod vid självdeklarationens

upprättande, vilket läte sig lätt göra bl. a. därför att alla ingångsvärden

å maskiner, redskap, djur in. in. vore kända vid dessa nystartade jordbruksföretag.

För jordbrukare, som däremot en följd av år hade innehaft jordbruk,

vore det svårt att vid deklarationens upprättande övergå till en redovisning

av nettointäkten efter bokföringsmässiga grunder, enär det saknades

bestämmelser för övergång till denna redovisningsmetod. Ingångsvärdena

på maskiner, redskap, djur in. in. finge t. ex. i dessa fall ofta fastställas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

15

genom överenskommelse mellan vederbörande jordbrukare och beskattningsnämnder.

Då det syntes motionärerna som om många jordbrukare nu frivilligt

vid taxeringen önskade övergå till eu redovisning av nettointäkten

efter bokföringsmässiga grunder, borde förslag till övergångsbestämmelser

från kontantprincipen till den bokföringsmässiga redovisningen utarbetas.

Lämpligt syntes därvid vara att i tillämpliga delar utgå från 1943 års jordbrukstaxeringssakkunnigas

betänkande med beaktande av vad i remissyttrandena

framhållits.

Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen ha 1943 års

jordbrukstaxeringssakkunniga i ett år 1946 avgivet betänkande framlagt

förslag till bestämmelser, innebärande bl. a. att all inkomst av jordbruksfastighet

skall beräknas efter bokföringsmässiga grunder. Proposition på

grundval av detta betänkande har hittills icke förelagts riksdagen. Enligt

vad utskottet inhämtat har propositionens framläggande måst uppskjutas

till följd av de svårigheter, som äro förbundna med införandet av en allmän

lagstiftning av detta slag, ävensom på grund av att andra mera angelägna

spörsmål måst bringas till lösning. Frågan om införandet av en allmän

lagstiftning om bokföringsmässig inkomstberäkning för jordbrukare

är emellertid fortfarande föremål för Kung], Maj :ts prövning.

I de ifrågavarande motionerna har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till bestämmelser beträffande beräkning

av inkomst av jordbruk vid frivillig övergång från nuvarande redovisningssystem

enligt kontantprincipen till en redovisning av inkomsten

efter bokföringsmässiga grunder.

Enligt i kommunalskattelagen givna föreskrifter skall inkomst av jordbruksfastighet

beräknas enligt den s. k. kontantprincipen. Såsom i motionerna

framhållits har dock i praxis — utan stöd av uttryckliga författningsningsbestämmelser

men i enlighet med uttalanden inom riksdagen i samband

med kommunalskattelagens tillkomst — i vissa fall medgivits taxering

efter bokföringsmässiga grunder beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

Såsom förutsättning för dylikt medgivande har plägat uppställas,

att ordnad bokföring med vinst- och förlustkonto i huvudbok funnits och

kunnat förväntas komma till fortsatt användning, så att trygghet för likformig

taxering i framtiden förelegat. Under denna förutsättning torde de

båda metoderna för en längre tidsperiod lämna i stort sett samma resultat,

ehuru med någon förskjutning av beskattningen mellan olika beskattningsår.

Även om rätten för jordbrukare med ordnad bokföring till taxering enligt

bokföringsmässiga grunder således i och för sig måste anses oomstridd,

har emellertid vid tillämpningen, i saknad av uttryckliga bestämmelser,

förelegat ovisshet i olika hänseenden rörande på vilket sätt en sådan taxering

skall ske. Särskilda svårigheter torde ha förefunnits, då det gällt taxering för

det första året efter övergången till en redovisning efter bokföringsmässiga

grunder. Sedan frågan om grunderna för en bokföringsmässig beräkning

av inkomst under övergångsåret varit föremål för regeringsrättens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

prövning i några av densamma under de senare åren avgjorda mål, har

dock ökad klarhet vunnits därutinnan.

Taxering av inkomst av jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga

grunder innebär i vissa avseenden avsteg från de i 21—23 §§ kommunalskattelagen

givna bestämmelserna angående beräkning av sådan inkomst.

Att övergång till bokföringsmässig inkomstberäkning beträffande jordbruk

i praxis medgivits vid taxeringen måste självfallet anses vara en lämplig

anordning, och, såsom framgår av vad ovan nämnts, har vid de nuvarande

bestämmelsernas tillkomst även lör utsatts, att rätt till dylik inkomstberäkning

skall föreligga. Med hänsyn till att en bokföringsmässig

inkomstberäkning föranleder avvikelser från de nu stadgade reglerna för

beräkning av inkomst av jordbruksfastighet måste det emellertid enligt utskottets

mening anses mindre tillfredsställande, att uttryckliga författningsbestämmelser

ej finnas om rätt för jordbrukare att taxeras efter bokföringsmässiga

grunder. Att, såsom nu är fallet, övergången till en bokföringsmässig

inkomstredovisning skall regleras uteslutande av praxis finner utskottet

ej heller vara lämpligt. De förefintliga rättsfallen rörande grunderna

för beräkningen av inkomsten under övergångsåret giva vid handen, att

stundom även i högsta instans framkommit olika meningar om hur inkomsten

skall beräknas. Utskottet anser således i likhet med motionärerna en

reglering i författningsväg av övergången till en bokföringsmässig inkomstredovisning

vara önskvärd, i den mån en sådan reglering är möjlig att

åstadkomma.

Då, såsom ovan nämnts, frågan om införandet av en allmän lagstiftning

angående taxering av inkomst av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga

grunder fortfarande är föremål för Kungl. Maj :ts prövning, finner utskottet

dock anledning ej föreligga för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t

påkalla åtgärder för reglering av en frivillig övergång till sådan inkomstredovisning.

Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t under de

fortsatta övervägandena av en lagstiftning på grundval av jordbrukstaxeringssakkunnigas

förslag jämväl beaktar det nu ifrågavarande spörsmålet

och snarast förelägger riksdagen förslag i ärendet. På grund härav avstyrker

utskottet motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:239 av herr Ivar Persson

m. fl. och II: 203 av herr Nilsson i Svalöv m. fl. om

meddelande av övergångsbestämmelser för frivillig övergång

till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga

grunder icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 18 april 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39,

17

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Ekman, Gustaf Elofsson, Velander, Franzon, Niklasson, Wehtje och Damström

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,

Jonsson i Skedsbygd, Kristensson i Osby, Sundström, Nilsson i Kristinehanmn,

Persson i Svensköp, Bladh och Nilsson i Svalöv.

2 liihalm till riksdagens protokoll Iflätt. 7 sand. Xr 37—VI.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.