Betänkande i anledning av väckta motioner om meddelande av övergångsbestämmelser för frivillig övergång till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga grunder.
1950-04-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1950:39, Betänkande i anledning av väckta motioner om meddelande av övergångsbestämmelser för frivillig övergång till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga grunder.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 39.
13
Nr 39.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om meddelande av övergångsbestämmelser för frivillig
övergång till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet
efter bokföringsmässiga grunder.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 239 av herr Ivar Persson in. fl. och II: 203 av herr Nilsson
i Svalöv m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till .Kungl.
Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t snarast ville framlägga förslag till övergångsbestämmelser
för dem som frivilligt vilja övergå till redovisning av inkomsten
av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga grunder från nuvarande
redovisningssystem enligt kontantprincipen».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 203.
Bestämmelser om vad som är att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet
äro meddelade i 21 § kommunalskattelagen. I 22 § samma lag angivas
de avdrag, som må göras från bruttointäkten.
De allmänna grunderna för beräkning av inkomst av de olika förvärvskällorna
återfinnas i 41 § kommunalskattelagen, vari meddelas olika regler
för å ena sidan förvärvskällan rörelse och å andra sidan övriga förvärvskällor.
Sålunda stadgas att inkomst av rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga
grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser
i kommunalskattelagen, samt att i fråga om övriga slag av inkomster
intäkt skall anses hava åtnjutits det beskattningsår, under vilket
densamma uppburits eller blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning,
och utgift eller omkostnad skall anses belöpa på det beskattningsår,
varunder utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum.
Sistnämnda metod för inkomstberäkningen, den s. k. kontantprincipen,
skall sålunda tillämpas med avseende å förvärvskällan jordbruksfastighet.
I praxis har emellertid i vissa fall godtagits en inkomstberäkning efter bokföringsmässiga
grunder. En förutsättning härför torde ha varit, att ordnad
bokföring med räkenskapsavslutning funnits samt alt densamma kunnat
förväntas komma till fortsatt användning, så att trygghet förelegat för en
likformig taxering i framtiden.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 39.
1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga ha i ett år 1946 avgivet betänkande
(SOU 1946: 29) framlagt förslag till ändrade bestämmelser i fråga om
taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt till lag om jordbruksbokföring.
Detta förslag innebär, att all inkomst av jordbruk, dess binäringar
och skogsbruk, som enligt kommunalskattelagen beskattas såsom inkomst
av jordbruksfastighet, skall beräknas efter bokföringsmässiga grunder. Denna
metod för inkomstberäkningen föreslås sålunda skola gälla samtliga
jordbrukare och ej endast dem, som bliva bokföringsskyldiga enligt de sakkunnigas
förslag till lag om jordbruksbokföring. Förslaget i sistnämnda hänseende
innebär, att bokföringsskyldigheten, som anknutits till den brukade
fastighetens taxeringsvärde (jordbruksvärde och skogsvärde men ej tomtoch
industrivärde), skall inträda när detta Aärde uppgår till lägst 60 000
kronor.
De sakkunniga ha jämväl framlagt förslag till bestämmelser rörande övergången
från redovisning enligt kontantprincipen till bokföringsmässig inkomstberäkning.
Förslaget i denna del innefattar regler angående beräkningen
av in- och utgående lager, fordringar, skulder och värdet å inventarier
in. m.
I de förevarande motionerna har anförts bl. a. följande.
Frågan om krav på ändrade redovisningsmetoder vid taxeringen av inkomst
från jordbruksfastighet sammanhängde i hög grad med den mekanisering
och tekniska rationalisering, som nu försigginge inom jordbruket.
Stora kapital investerades varje år i detsamma och ökade dess avkastning.
Någon avdragsrätt för dessa investeringar funnes i regel icke, varför jordbrukarna
ofta bleve taxerade för större inkomst än vad de i verkligheten
haft. Den nuvarande redovisningsmetoden (kontantprincipen) ledde dessutom
till stora variationer i en och samme jordbrukares taxerade inkomster
de olika åren emellan. Dessa variationer vore svåra att på förhand överblicka
varför skillnaden mellan erlagd preliminär skatt och slutlig skatt
mången gång bleve stor. Det nya uppbördsförfarandet för skatten hade därför
ytterligare aktualiserat frågan om en övergång till en bokföringsmässig
redovisning av nettointäkten från förvärvskällan jordbruksfastighet. Jordbrukarna
skulle nämligen bl. a. därigenom beredas möjlighet till viss inkomstutjämning
olika beskattningsår emellan, varigenom erlagd preliminärskatt
bättre skulle komma att överensstämma med slutlig skatt. I praxis
medgåves visserligen för närvarande en inkomstredovisning enligt bokföringsmässiga
grunder. Många jordbrukare, som nu anskaffade jordbruksföretag,
använde sig också av denna redovisningsmetod vid självdeklarationens
upprättande, vilket läte sig lätt göra bl. a. därför att alla ingångsvärden
å maskiner, redskap, djur in. in. vore kända vid dessa nystartade jordbruksföretag.
För jordbrukare, som däremot en följd av år hade innehaft jordbruk,
vore det svårt att vid deklarationens upprättande övergå till en redovisning
av nettointäkten efter bokföringsmässiga grunder, enär det saknades
bestämmelser för övergång till denna redovisningsmetod. Ingångsvärdena
på maskiner, redskap, djur in. in. finge t. ex. i dessa fall ofta fastställas
Bevillningsutskottets betänkande nr 39.
15
genom överenskommelse mellan vederbörande jordbrukare och beskattningsnämnder.
Då det syntes motionärerna som om många jordbrukare nu frivilligt
vid taxeringen önskade övergå till eu redovisning av nettointäkten
efter bokföringsmässiga grunder, borde förslag till övergångsbestämmelser
från kontantprincipen till den bokföringsmässiga redovisningen utarbetas.
Lämpligt syntes därvid vara att i tillämpliga delar utgå från 1943 års jordbrukstaxeringssakkunnigas
betänkande med beaktande av vad i remissyttrandena
framhållits.
Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen ha 1943 års
jordbrukstaxeringssakkunniga i ett år 1946 avgivet betänkande framlagt
förslag till bestämmelser, innebärande bl. a. att all inkomst av jordbruksfastighet
skall beräknas efter bokföringsmässiga grunder. Proposition på
grundval av detta betänkande har hittills icke förelagts riksdagen. Enligt
vad utskottet inhämtat har propositionens framläggande måst uppskjutas
till följd av de svårigheter, som äro förbundna med införandet av en allmän
lagstiftning av detta slag, ävensom på grund av att andra mera angelägna
spörsmål måst bringas till lösning. Frågan om införandet av en allmän
lagstiftning om bokföringsmässig inkomstberäkning för jordbrukare
är emellertid fortfarande föremål för Kung], Maj :ts prövning.
I de ifrågavarande motionerna har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till bestämmelser beträffande beräkning
av inkomst av jordbruk vid frivillig övergång från nuvarande redovisningssystem
enligt kontantprincipen till en redovisning av inkomsten
efter bokföringsmässiga grunder.
Enligt i kommunalskattelagen givna föreskrifter skall inkomst av jordbruksfastighet
beräknas enligt den s. k. kontantprincipen. Såsom i motionerna
framhållits har dock i praxis — utan stöd av uttryckliga författningsningsbestämmelser
men i enlighet med uttalanden inom riksdagen i samband
med kommunalskattelagens tillkomst — i vissa fall medgivits taxering
efter bokföringsmässiga grunder beträffande inkomst av jordbruksfastighet.
Såsom förutsättning för dylikt medgivande har plägat uppställas,
att ordnad bokföring med vinst- och förlustkonto i huvudbok funnits och
kunnat förväntas komma till fortsatt användning, så att trygghet för likformig
taxering i framtiden förelegat. Under denna förutsättning torde de
båda metoderna för en längre tidsperiod lämna i stort sett samma resultat,
ehuru med någon förskjutning av beskattningen mellan olika beskattningsår.
Även om rätten för jordbrukare med ordnad bokföring till taxering enligt
bokföringsmässiga grunder således i och för sig måste anses oomstridd,
har emellertid vid tillämpningen, i saknad av uttryckliga bestämmelser,
förelegat ovisshet i olika hänseenden rörande på vilket sätt en sådan taxering
skall ske. Särskilda svårigheter torde ha förefunnits, då det gällt taxering för
det första året efter övergången till en redovisning efter bokföringsmässiga
grunder. Sedan frågan om grunderna för en bokföringsmässig beräkning
av inkomst under övergångsåret varit föremål för regeringsrättens
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 39.
prövning i några av densamma under de senare åren avgjorda mål, har
dock ökad klarhet vunnits därutinnan.
Taxering av inkomst av jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga
grunder innebär i vissa avseenden avsteg från de i 21—23 §§ kommunalskattelagen
givna bestämmelserna angående beräkning av sådan inkomst.
Att övergång till bokföringsmässig inkomstberäkning beträffande jordbruk
i praxis medgivits vid taxeringen måste självfallet anses vara en lämplig
anordning, och, såsom framgår av vad ovan nämnts, har vid de nuvarande
bestämmelsernas tillkomst även lör utsatts, att rätt till dylik inkomstberäkning
skall föreligga. Med hänsyn till att en bokföringsmässig
inkomstberäkning föranleder avvikelser från de nu stadgade reglerna för
beräkning av inkomst av jordbruksfastighet måste det emellertid enligt utskottets
mening anses mindre tillfredsställande, att uttryckliga författningsbestämmelser
ej finnas om rätt för jordbrukare att taxeras efter bokföringsmässiga
grunder. Att, såsom nu är fallet, övergången till en bokföringsmässig
inkomstredovisning skall regleras uteslutande av praxis finner utskottet
ej heller vara lämpligt. De förefintliga rättsfallen rörande grunderna
för beräkningen av inkomsten under övergångsåret giva vid handen, att
stundom även i högsta instans framkommit olika meningar om hur inkomsten
skall beräknas. Utskottet anser således i likhet med motionärerna en
reglering i författningsväg av övergången till en bokföringsmässig inkomstredovisning
vara önskvärd, i den mån en sådan reglering är möjlig att
åstadkomma.
Då, såsom ovan nämnts, frågan om införandet av en allmän lagstiftning
angående taxering av inkomst av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga
grunder fortfarande är föremål för Kungl. Maj :ts prövning, finner utskottet
dock anledning ej föreligga för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t
påkalla åtgärder för reglering av en frivillig övergång till sådan inkomstredovisning.
Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t under de
fortsatta övervägandena av en lagstiftning på grundval av jordbrukstaxeringssakkunnigas
förslag jämväl beaktar det nu ifrågavarande spörsmålet
och snarast förelägger riksdagen förslag i ärendet. På grund härav avstyrker
utskottet motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1:239 av herr Ivar Persson
m. fl. och II: 203 av herr Nilsson i Svalöv m. fl. om
meddelande av övergångsbestämmelser för frivillig övergång
till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet efter bokföringsmässiga
grunder icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 18 april 1950.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Bevillningsutskottets betänkande nr 39,
17
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,
Ekman, Gustaf Elofsson, Velander, Franzon, Niklasson, Wehtje och Damström
samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,
Jonsson i Skedsbygd, Kristensson i Osby, Sundström, Nilsson i Kristinehanmn,
Persson i Svensköp, Bladh och Nilsson i Svalöv.
2 liihalm till riksdagens protokoll Iflätt. 7 sand. Xr 37—VI.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.