Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift m.m., jämte i ämnet väckta motioner.

1950-04-27 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:42, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift m.m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

1

Nr 42.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående prisutjämningsavgift m.m., jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 17 mars 1950 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 124, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att lämna Kungl. Maj :t fortsatt bemyndigande

för tiden till och med den 30 juni 1951 att, med iakttagande av

vad i propositionen anförts, meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift

samt att godkänna vad föredragande statsrådet föreslagit

beträffande dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter.

Vad angår motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet, såvitt densamma ej framgår av de här nedan intagna yttrandena

av föredragande statsrådet, till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen:

Fortsatt bemyndigande att uttaga prisutjämningsavgift: s. 2—4.

Anvisande av medel ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter

till vissa ändamål: s. 5—16.

Till utskottets behandling ha överlämnats de i anledning av propositionen

väckta likalydande motionerna 1:407 av herr Grgm m. fl. och 11:500 av

herr Jansson i Kalix m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter tilldela Norrbottens

distrikt av ABF 25 890 kronor att intill den 30 juni 1951 användas av

distriktet för bedrivande av studiecirkel-, föreläsnings- och biblioteksverksamhet

i anslutning till filmförevisningar bland skogsarbetarna inom Norrbottens

län».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 11:500.

Såsom motivering för det i propositionen framlagda förslaget om fortsatt

bemyndigande att uttaga prisutjämningsavgift

bär föredragande statsrådet anfört följande:

»Prisutjämningsavgiftens syfte är att förhindra, att höga utlandspriser

på viss vara skola utöva stegrande inflytande på de inhemska priserna på

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 42.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

varan. Vid bedömande av frågan om behovet av fortsatt bemyndigande att

uttaga prisutjämningsavgift måste alltså konstateras, i vilken mån situationer

av denna beskaffenhet kunna väntas föreligga under nästa budgetår.

I fråga om trävaror av furu och gran visar sig en stark efterfrågan från

de utländska marknaderna med åtföljande höga exportpriser. De inhemska

priserna på dessa varor ha intill helt nyligen varit reglerade genom normaleller

överenskommelsepriser. Sistnämnda priser lågo väsentligt under exportpriserna.

Till följd härav uppstod en benägenhet att i möjligaste mån

utnyttja den fördelaktiga exportkonjunkturen, vilket i sin tur medförde en

påtaglig brist på trävaror å hemmamarknaden. För att såvitt möjligt trygga

det inhemska behovet blev priskontrollnämnden nödsakad att i en icke obetydlig

omfattning medgiva dispenser från de gällande prisbestämmelserna.

En viss höjning av de inhemska priserna utöver normalprisnivån kom härigenom

till stånd. Med hänsyn härtill och till svårigheterna att åstadkomma

en effektiv kontroll av efterlevnaden av prisbestämmelserna å detta område

ansågs det lämpligt att taga steget fullt ut och slopa prisregleringen.

Huruvida någon ytterligare höjning av den inhemska prisnivån kommer att

bli följden härav får utvecklingen utvisa. Så länge emellertid exportpriserna

på trävaror ligga på sin nuvarande höjd, är det angeläget att prisutjämningsavgiften

bibehålies för att motverka en stegring av de inhemska

priserna. Såsom framgår av det anförda har överenskommelse redan träffats

med trävaruexportföreningen om inbetalning av avgifter till stiftelsen

Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond för de varor, som utföras

ur riket intill den 1 februari 1951. Förutsättning för denna överenskommelse

kan sägas vara, att fortsatt bemyndigande att uttaga prisutjäinningsavgifter

erhålles.

I fråga om andra varor föreligger för närvarande icke motsvarande behov

att skydda den inhemska prisnivån från inflytelser utifrån. Uteslutet är

emellertid icke, att situationer kunna uppkomma, som motivera uttagandet

av prisutjämningsavgift jämväl på andra varor än trävaror.

Av det anförda framgår, att behov föreligger av fortsatt bemyndigande

för Kungl. Maj:t att uttaga prisutjämningsavgift. Bemyndigandet torde

därför böra förlängas, förslagsvis med ett år till och med den 30 juni 1951,

och torde liksom hittills böra göras generellt.»

Beträffande frågan om användningen av influtna prisutj

ämningsavgifter har föredragande statsrådet anfört följande:

»Såsom framgår av det anförda har Jordbrukare-ungdomens förbund

redan föregående år erhållit anslag ur prisutjämningsavgiftsmedlen till

ungdomsklubbsverksamhet inom skogsbruket. Verksamheten har endast

hunnit påbörjas. Då den emellertid säkerligen kan bliva till stort gagn för

skogsbruket, anser jag skäligt, att den erhåller fortsatt stöd. Understödet

torde dock icke böra sättas högre än föregående år eller 50 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

3

Föreningen skogsarbeten har anhållit om gottgörelse för kostnaderna

för vissa genom föreningens försorg verkställda undersökningar rörande

verkningarna av vissa av skogsstyrelsen meddelade ändrade föreskrifter rörande

metoderna för virkesmätning. Dessa undersökningar ha visserligen,

såsom skogsstyrelsen framhållit i sitt yttrande, haft betydelse i första hand

för parterna på arbetsmarknaden samt för parterna vid affärsuppgörelser

rörande timmer och massaved. Undersökningarna ha emellertid ovedersägligen

haft ett betydande allmänt intresse, och jag anser det därför skäligt

att föreningen i förevarande ordning erhåller bidrag till kostnaderna för

undersökningarna, förslagsvis med hälften. Jag anser lämpligt, att för ändamålet

ett belopp av högst 65 000 kronor ställes till förfogande ur diversemedelsfonden

för prisutjämningsavgifter.

Den avverkningsprognos för södra Sverige och den härför erforderliga

snabbinventering inom vissa län, som Södra Sveriges skogsindustriutredning

hemställt att statens skogsforskningsinstitut måtte få i uppdrag att

utföra, synas vara nödvändiga betingelser för utredningens fortsatta arbete.

Institutet disponerar emellertid icke över medel för bestridande av kostnaderna

för sådana undersökningar vid sidan av de vanliga riksskogstaxeringarna.

Särskilda medel måste därför anvisas för ändamålet. Med hänsyn

till den betydelse skogsindustriutredningens arbete kommer att få för skogshushållningen

inom södra Sverige finner jag det väl motiverat, att kostnaderna

för undersökningen, beräknade till 67 300 kronor, få bestridas ur

diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter.

Till övriga nu föreliggande anslagsäskanden är jag icke beredd att för

närvarande taga ställning. Såväl frågan om inrättande av en sågverksskola i

södra Sverige som frågan om anslag till skogsmuseer synas tarva ytterligare

utredning. I samband härmed torde ställning även böra tagas till frågan om

inrättande av den föreslagna sågverksskolan i Strömnäs i Västernorrlands

län. Framställningen från styrelsen för svenska träforskningsinstitutet att

helt eller till huvudsaklig del få taga i anspråk återstående disponibla medel

inom diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter anser jag mig icke

kunna förorda, men jag vill heller icke på frågans nuvarande stadium helt

utesluta möjligheten, att ytterligare medel ur fonden skola kunna utgå

till forskningsverksamhet vid institutet. Denna fråga torde emellertid böra

bedömas i samband med frågan om anslag ur fonden till nyss angivna

ändamål.

Av nu anförda skäl anser jag frågan om dispositionen av återstående

behållning inom diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter böra anstå.»

I de föreliggande motionerna har framhållits i huvudsak följande. Den

verksamhet, som norrbottensdistriktet av ABF bedreve bland skogsarbetarna

inom Norrbottens skogsbygd, vore omfattande och hade undan för

undan ökat i omfattning och betydelse. Utvecklingen visade ett ständigt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

ökat intresse för denna studie- och biblioteksverksamhet bland skogsbygdens

folk.

Studiecirkelverksamheten hade haft till uppgift att genom organiserande

av studiecirklar i skogshärbärgena skapa en värdefull och stimulerande fritidssysselsättning

åt skogsarbetarna. Norrbottensdistriktet av ABF vore

pionjär på området, ty redan arbetsåret 1946/47 hade man tagit upp denna

verksamhet inom ett begränsat område i Jokkmokks socken. Inom detta

område på ungefär 10 kvadratmil hade man fått till stånd 10 studiecirklar

med 69 deltagare. Samma ämne, »Skogsarbetarkursen», studerades inom

samtliga cirklar. Vintern 1947/48 utökades verksamheten att omfatta tvenne

skogssocknar, nämligen Jokkmokk och överkalix. Resultatet 17 cirklar och

108 deltagare måste betecknas som mycket gott. Dessutom organiserades

enskilda korrespondensstudier med fem deltagare. Detta år upptoges fler

ämnen i studieplanen. Vintern 1948/49 hade verksamheten ytterligare utökats

att omfatta hela Norrbottens skogsbygd. Cirklarnas antal hade

sprungit upp till 66 st. med 378 deltagare. Ämnesvalet för denna säsong

vore fritt över hela fältet. Under säsongen 1949/50 hade hittills organiserats

53 studiecirklar dels bland skogsarbetarna vid avverkningsställena, dels

också bland de skogsarbetare som av olika anledningar icke kommit ut på

skogsarbete. Intresset för studiecirkelverksamheten hade varit påtagligt

på alla håll. Sålunda hade ABF-distriktet kunnat upprätthålla en mycket

god kontakt med länets fackliga skogsarbetarrörelse liksom också med

skogsbrukets arbetsledare och tjänstemän. Länets skogsarbetsgivare hade

likaledes visat ett glädjande intresse för studieverksamheten bland skogsarbetarna,

ett intresse som borde stimulera riksdagen att följa deras

exempel.

Biblioteksverksamheten hade haft en lika glädjande utveckling. Från att

första året ha omfattat 10 utplacerade boklådor hade deras antal under sist

förflutna året varit 120 boklådor ute i skogshärbärgena. Under sista året

hade vidare försök gjorts med att placera ut boklådor bland skiljeställenas

folk. 25 boklådor hade sålunda kommit ut till flottläggningsarbetarna och

deras förläggningar, medan de större biblioteken om 50 böcker i varje boklåda

varit placerade vid skiljeställenas förläggningsplatser.

Vidare hade förekommit föreläsningsverksamhet och studieledarutbildning.

Inom dessa verksamhetsgrenar hade utvecklingen följt samma linjer

och lämnat samma resultat som inom studiecirkel- och biblioteksverksamheten.

Filmverksamheten hade också ökat i betydelse. Sålunda kunde för

1949 redovisas 64 filmföreställningar. I år komme denna verksamhet att

få ökad betydelse sedan möjligheterna att visa film i samband med föreläsningar

och studiecirkelverksamhet blivit så många fler sedan distriktet

genom det i propositionen (s. 7) omförmälda beslutet av den 11 november

1949 erhållit ett bensinaggregat för filmförevisning på platser där elektrisk

ström saknades.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42. 5

Utskottet. De fem senaste årens riksdagar ha bemyndigat Kungl. Maj :t

att, när behov därav ur prispolitiska synpunkter prövas föreligga, meddela

föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift för varor som utföras

ur riket. Det av 1949 års riksdag lämnade bemyndigandet gäller till och

med den 30 juni i år. Prisutjämningsavgift har hittills uttagits endast beträffande

vissa trävaror samt beträffande pappersmassa av trä. Bestämmelserna

om prisutjämningsavgift å pappersmassa äro numera upphävda.

Beträffande prisutjämningsavgift å trävaror gäller kungörelsen den 9 maj

1947 (nr 184). Enligt särskild föreskrift i nämnda kungörelse skall prisutjämningsavgift

icke utgå för varuparti, för vilket jämlikt av Kungl. Maj :t

godkänd överenskommelse i stället för sådan avgift medel skola avsättas

i annan ordning. Dylika överenskommelser ha under ett flertal år träffats

mellan statens bränslekommission för Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt

svenska trävaruexportföreningen, å andra sidan. Den senast träffade överenskommelsen

innebär, att föreningen förbinder sig att för sågade och

hyvlade trävaror, vilka utföras ur riket före den 1 februari 1951, av sina

medlemmar uppbära och till stiftelsen Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond

inleverera en på visst sätt bestämd avgift.

I den föreliggande propositionen hemställes dels om fortsatt bemyndigande

för Kungl. Maj:t att uttaga prisutjämningsavgift för tiden till och

med den 30 juni 1951 dels ock om godkännande av vad i propositionen

föreslagits beträffande dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter.

Vad först angår frågan om fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj :t att

uttaga prisutjämningsavgift har inom utskottet ifrågasatts, huruvida icke

bemyndigandet kunde begränsas till att avse tiden till och med utgången

av januari månad 1951. Härigenom skulle bemyndigandet komma att gälla

intill den tidpunkt, då giltighetstiden för den ovannämnda överenskommelsen

mellan bränslekommissionen och trävaruexportföreningen om inbetalning

av avgifter till Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond utlöper.

Utskottet har emellertid funnit övervägande skäl tala för att bemyndigandet

även i år lämnas för helt budgetår. Den omständigheten att avtalet mellan

bränslekommissionen och trävaruexportföreningen upphör att gälla med

utgången av januari månad 1951 kan i detta sammanhang icke tillmätas

någon avgörande betydelse. Tidigare överenskommelser mellan bränslekommissionen

och trävaruexportföreningen ha likaledes gällt tiden intill

den 1 februari påföljande år. I den mån ny överenskommelse då icke träffats,

har det äldre avtalet förlängts en eller annan månad. Utskottet tillstyrker

sålunda propositionen i nu förevarande del.

I likhet med vad som skedde vid behandlingen av motsvarande fråga vid

1949 års riksdag vill utskottet dock understryka, att utskottet icke härigenom

tagit ställning till frågan i vilken utsträckning prisutjämningsavgifter

skola uttagas under nästa budgetår. Denna fråga avgöres av Kungl.

Maj:t med beaktande av de vid varje tidpunkt rådande förhållandena på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr i2.

exportmarknaden. Därest avtalet mellan bränslekommissionen och trävaruexportföreningen

icke skulle komma att förlängas eller ersättas med ett

nytt avtal för tiden efter den 1 februari 1951, bör detta förhållande liksom

marknadsutvecklingen i övrigt givetvis föranleda omprövning av frågan,

huruvida anledning vidare föreligger att uttaga prisutjämningsavgift för

de med avtalet avsedda trävarorna.

Vad härefter angår frågan om dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter

kan utskottet ansluta sig till vad departementschefen därutinnan

föreslagit. Utskottet får sålunda tillstyrka, att Jordbrukare-ungdomens förbund

erhåller anslag med 50 000 kronor, att Föreningen skogsarbeten

erhåller gottgörelse med högst 65 000 kronor för vissa genom föreningens

försorg verkställda undersökningar, samt att kostnaderna — beräknade till

67 300 kronor — för en av Södra Sveriges skogsindustriutredning begärd

undersökning få bestridas ur nu ifrågavarande medel.

I de likalydande motionerna 1:407 och 11:500 har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter

tilldela Norrbottens distrikt av ABF 25 890 kronor att intill den 30 juni

1951 användas av distriktet för bedrivande av studiecirkel-, föreläsningsoch

biblioteksverksamhet i anslutning till filmförevisningar bland skogsarbetarna

i Norrbottens län. I motionerna har framhållits bl. a., att norrbottensdistriktet

tidigare erhållit anslag ur diversemedelsfonden med 15 000

kronor för inköp av en bil och en ljudfilmsprojektor med bensinaggregat.

Såsom närmare framgår av den föreliggande propositionen äro ett flertal

framställningar om anslag ur prisutjämningsavgiftsmedlen vilande hos

Kungl. Maj :t. Departementschefen har förklarat, att han i avvaktan på

ytterligare utredning icke vore beredd att för närvarande taga ställning till

dessa framställningar. Att riksdagen under sådana förhållanden, då sålunda

möjlighet till jämförelser med övriga konkurrerande anslagsäskanden icke

föreligger, skulle till separat behandling upptaga frågan om bidrag till det

i motionerna omnämnda ändamålet, anser utskottet icke böra ifrågakomma.

Utskottet kan fördenskull icke tillstyrka bifall till de ifrågavarande motionerna.

Slutligen vill utskottet erinra om att i de under tidigare år ingångna

avtalen mellan bränslekommissionen och svenska trävaruexportföreningen

rörande avgifter till Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond förutsatts,

att bestämmelser skulle utfärdas rörande behandlingen i beskattningshänseende

av de till fonden avsatta medlen. En sådan reglering har även

kommit till stånd genom att riksdagen antagit särskilda förordningar om

rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för berörda avgifter m. m.

Utskottet utgår ifrån att, därest det i den nu föreliggande propositionen

omnämnda, av Kungl. Maj :t den 24 februari 1950 godkända avtalet mellan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr fö.

bränslekommissionen och svenska trävaruexportföreningen förutsätter en

liknande avdragsrätt vid taxeringen, förslag härom kommer att föreläggas

riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 124,

1) lämna Kungl. Maj:t fortsatt bemyndigande för tiden

till och med den 30 juni 1951 att, med iakttagande av vad

i propositionen anförts, meddela föreskrifter om uttagande

av prisutjämningsavgift; samt

2) med avslag å de likalydande motionerna I: 407 av herr

Grym m. fl. och II: 500 av herr Jansson i Kalix m. fl.

godkänna vad föredragande statsrådet föreslagit beträffande

dispositionen av influtna prisutjämningsavgifter.

Stockholm den 27 april 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Ekman*, Gustaf Elofsson, Velander, Heiiman, Franzon, Niklasson och

Wehtje*, samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandherg*,

Jonsson i Skedsbygd, Orgård, Kristensson i Osby, Sundström*, Nilsson i

Kristinehamn, Persson i Svensköp och Edström*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Velander, Wehtje och Edström, vilka i fråga om punkt 1) i utskottets

hemställan ansett, att det under sagda punkt avsedda bemyndigandet

för Kungl. Maj :t att, med iakttagande av vad i propositionen anförts,

meddela föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift skulle begränsas

till att omfatta tiden t. o. in. utgången av januari månad 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:148 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 10 juli 1947 a1 i texten