Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående åtgärder mot skattefusk.

1950-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:47, Betänkande i anledning av väckt motion angående åtgärder mot skattefusk.

Dokumentets text

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Nr 47.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående

åtgärder mot skattefusk.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 33,

av herr Gustafsson i Stockholm, har hemställts, »att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj :t anhålla, att en kommitté snarast tillsättes för att snabbt utreda

frågan om kraftiga åtgärder mot skattefusket, samt att Kungl. Maj :t därefter

förelägger riksdagen de förslag, vartill utredningen föranleder».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

I den förevarande motionen har anförts bl. a. följande: Av de uppgifter angående

sammanräknad nettoinkomst vid skattetaxeringen för olika grupper

av företagare och anställda, vilka återgåves i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

för nästa budgetår (prop. 1950: 1, bil. 1, bih. 1), syntes framgå,

att inkomstutjämningen mellan företagare och anställda nu nått mycket

långt. Medelinkomsten för samtliga företagare angåves för år 1948 till 5 994

kronor, medan motsvarande summa för samtliga anställda vore 5 447 kronor.

Medelinkomsten år 1948 för handelns företagare angåves vara 9 356 och för

i samma näringsgren anställda 5 741 kronor. För företagare inom fria yrken

vore siffran 13 333 och för motsvarande anställda 6 904 kronor. En vid taxeringen

sammanräknad nettoinkomst av 10 000 kronor eller högre uppnåddes

år 1948 likväl av endast 11,7 procent inom hela företagargruppen (530 000

personer) och av 8,4 procent av samtliga anställda (2 483 000 personer). Löntagare,

arbetare såväl som tjänstemän, hade redan nu mycket små möjligheter

att undandraga sina inkomster beskattning. Företagarinkomsterna

uppgåves vara endast i ringa mån högre än arbetstagarnas inkomster. Jämförelsevis

höga taxerade inkomster vore bland företagarna i det närmaste

lika sällsynta som bland de anställda. Envar kunde dock lätt iakttaga inom

vilka grupper förekomsten av privatbilar, villor och sportstugor, motor- eller

segelbåtar, hembiträden, dyrbart uteliv etc. vore relativt vanligast. Ett studium

av taxeringskalendern ställde ofta iakttagaren inför mysterier. En

skärpt kamp mot skattefusket vore en angelägen uppgift. Även om källskattereformen

och de senaste årens propaganda för bättre skattemoral minskat

skattefusket vore det odiskutabelt, att ett omfattande skattefusk alltjämt

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M.

43

ägde rum och komme att kunna fortgå även efter väntade kompletteringar

av källskattesystemet. Hur stora inkomstsummor, som undandroges beskattning,

kunde icke med någon säkerhet uppskattas. På grundval av bl. a.

vissa beräkningar rörande detaljhandelsomsättningen in. in., som man kommit

fram till med hjälp av omsättningsskattesiffror, framfördes för en del

år sedan tanken, att de obeskattade inkomsterna skulle röra sig om tre till

fyra miljarder kronor. Även om de obeskattade inkomsterna skulle uppgå till

betydligt lägre summor, stode väldiga belopp att vinna för statskassan och

därmed för alla ärliga skattebetalare. Arbetare och tjänstemän, som hade en

kännbar skattebörda och knappast kunde se några möjligheter till lättnader,

torde i allmänhet anse, att de straff som nu utmättes för ett fåtal upptäckta

skatteskolkare vore alltför lindriga för att verka avskräckande. I

varje fall stode de, såvitt motionären kunde se, icke i rimligt förhållande till

det brott mot medmänniskor som det innebure att övervältra en del av den

skatt, som man enligt lag skulle betala, på andra, ofta svagare axlar. En

straffskärpning för skattefusk syntes alltså starkt motiverad.

Det egentliga taxeringsarbetet utfördes av uppskattningsvis tre å fyra

tusen personer, som ägnade en stor del av sin fritid åt denna verksamhet.

Utan tvivel vore det av stort värde, att taxeringen skedde just på detta sätt,

Man kunde å andra sidan icke blunda för att denna ordning inrymde stora

svaghetsmoment. En taxeringjsnämndsordförande hade en svår ställning

mellan samhället och den enskilde, hans ersättning vore ringa, och hans tid

för sysslan vore begränsad. Alltför stora ansträngningar kunde nu icke begäras

i arbetet att spåra upp inkomstkällor för samhället. Om man tänkte på

det arbete, som myndigheterna stundom lade ned på indrivning av obetydliga

belopp, som den enskilde en gång påförts, låge den tanken nära, att

samhällets ansträngningar vore fel eller åtminstone ensidigt inriktade. Likväl

kunde man icke förorda, att det säsongarbete, som taxeringarna innebure,

skulle överföras på en ny stor kår av tjänstemän. Lekmannainsatser

vore på detta område av stort värde. Frågan om lämpliga och effektiva åtgärder

mot skattefusket torde böra anförtros en snabbt arbetande utredning.

Utskottet. I den ifrågavarande motionen har yrkats, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning av frågan om kraftiga åtgärder

mot skattefusk.

Utskottet vill i anledning härav framhålla, att den i motionen berörda frågan

utan tvivel är av väsentlig betydelse. Att inkomster stundom undandragas

från beskattning framgår bl. a. av de fall, då efter åtal för oriktigt fullgörande

av deklarationsskyldigheten straff enligt skattestrafflagen ådörnes

den skattskyldige. Givetvis är det emellertid icke möjligt alt erhålla någon

kännedom om i vilken utsträckning ett sådant undandragande förekommer.

För förebyggande av att inkomster undandragas från beskattning torde

den bästa vägen vara att åtgärder vidtagas för vinnande av större effektivitet

vid taxeringsarbetet. Sistnämnda fråga har utskottet behandlat i sitt sam
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

B\evillningsiitskottets betänkande nr 47.

tidigt härmed avgivna betänkande nr 46, vari utskottet föreslagit skrivelse

till Kungl. Maj :t med hemställan om utredning rörande bl. a. taxeringsförfarandet.

Utskottet förutsätter att därvid även den i motionen berörda frågan

ägnas uppmärksamhet. Med hänsyn härtill torde jämväl syftet med den nu

förevarande motionen få anses tillgodosett.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 33 av herr Gustafsson i Stockholm angående

åtgärder mot skattefusk icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 46.

507B64. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.