Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1950-05-11 · 83 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 83 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:49, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

1

Nr 49.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 17 februari 1950 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 93, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt;

3) förordning angående upphävande av förordningen den 28 maj 1943

(nr 265) om begränsning av skatt för svensk livförsäkringsanstalt;

4) lag angående upphävande av lagen den 30 juni 1937 (nr 664) om beräkning

i vissa fall av skattepliktig intäkt på grund av pupillpension från

staten;

5) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr

577) om statlig förmögenhetsskatt;

6) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379);

7) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945

(nr 896); samt

8) förordning angående ändrad lydelse av 12 § förordningen den 6 juni

1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Propositionen innehåller i huvudsak följande.

Olika kategorier av livförsäkringar. Enligt gällande bestämmelser indelas

livförsäkringar i skattehänseende i tre olika kategorier, nämligen 1) kapitalförsäkringar,

2) pensionsförsäkringar, för vilka avgifter på grund av

tjänst erlagts av arbetsgivaren eller den anställde, ävensom andra pensionsförsäkringar

än nyss sagts, såvida de tagits annorledes än mot engångspremie,

samt 3) pensionsförsäkringar mot engångspremie, för vilka avgifter

icke erlagts på grund av tjänst, ävensom livränteförsäkringar, vilka icke äro

pensionsförsäkringar. Beträffande kapitalförsäkringarna medgives — bortsett

från ett socialt betingat avdrag å 200 kr. — icke avdrag för premien,

under det att utfallande belopp icke beskattas. För de under 2) omnämnda

pensionsförsäkringarna får premien avdragas medan utfallande belopp beskattas.

I fråga om de under 3) omförmälda pensionsförsäkringarna med
1

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 4.9.

gives — frånsett förenämnda 200-kronorsavdrag — icke avdrag för premien;

utfallande belopp beskattas till viss del. Hos försäkringsanstalt uttages

s. k. ränteskatt för kapitalförsäkringarna men icke för de övriga slagen

av försäkringar.

I propositionen föreslås, att livförsäkringarna skola indelas endast i två

kategorier, nämligen pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar. För pensionsförsäkringarna

medgives avdrag för premier, under det att utfallande

belopp i sin helhet beskattas. Beträffande kapitalförsäkringarna får premien

— bortsett från 200-kronorsavdraget -— icke avdragas, men utfallande belopp

beskattas icke. Försäkringsanstalt beskattas endast för inkomst av

kapitalförsäkringar.

Till pensionsförsäkring hänföras för närvarande: a) livränteförsäkring,

som innefattar livsvarig ålderspension eller invalidpension vid varaktig arbetsoförmåga,

b) livränteförsäkring, som är att anse som änke- eller pupillförsäkring

(familjepension), därvid pensionen till änka skall vara livsvarig,

c) försäkring, vilken utgör en kombination av livränteförsäkring, som under

a) eller b) sägs, och kapitalförsäkring med utbetalning av visst kapitalbelopp

eller av visst årsbelopp under ett garanterat antal år.

Enligt propositionen hänföres till pensionsförsäkring även försäkring, enligt

vilken utgår invalidpension vid övergående arbetsoförmåga, efterlevandepension,

oavsett vem pensionstagaren är, eller temporär pension, därest den

utgår under minst fem år eller, i fråga om ålderspension å högst 3 000 kronor

för år, under minst två år. Beträffande den förut under c) omförmälda

försäkringen föreslås vissa ändringar i inskränkande riktning; sålunda skall

vid försäkring med utbetalning under ett garanterat antal år premiebetalningen,

för att förhindra missbruk, vara fördelad å ett antal år, som med

högst fem understiger det i fråga om utbetalningen garanterade antalet år.

För närvarande föreskrives icke någon undre gräns för pensionsåldern

vid pensionsförsäkring. I propositionen föreslås att ålderspension icke skall

få börja utgå vid lägre pensionsålder än 55 år, såvida icke med hänsyn till

den försäkrades yrke eller andra omständigheter (t. ex. nedsatt arbetsförmåga)

en lägre pensionsålder kan anses skälig.

Försäkring, vilken enligt de föreslagna bestämmelserna skall hänföras

till pensionsförsäkring och för vilken premiebetalningstiden är högst fem

år, kan dock enligt den skattskyldiges bestämmande hänföras till kapitalförsäkring,

om förbehåll härom göres i försäkringsavtalet, då detta slutes.

Beskattning av försäkringsanstalter. Den nuvarande beskattningen av överskott

å livförsäkringsrörelse föreslås skola upphöra. Beskattningen av det

s. k. ränteskatteunderlaget, vilket enligt gällande regler utgör en tredjedel

av en på visst sätt beräknad ränteinkomst, er sättes med en beskattning av

hela den verkliga avkastning av kapital, som hänför sig till kapitalförsäkringar.

Till sådan avkastning hänföras även vinst vid försäljning av andra

tillgångar än inventarier eller för stadigvarande bruk avsedda fastigheter eller

vid uppskrivning av värdet därå samt beräknad nettointäkt av annan

fastighet. Nämnda nettointäkt beskattas härvid såsom intäkt av rörelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

3

Från intäkten får avdrag göras för gäldräntor, förlust vid försäljning av

andra tillgångar än inventarier eller för stadigvarande bruk avsedda fastigheter

samt belopp, varmed värdet å sådana tillgångar nedskrivits. Vidare

får ett schablonmässigt avdrag göras, vilket beräknas till dels 5 procent

av nettointäkten av kapital- och fastighetsförvaltning, dels 5 kronor för

varje direkt tecknad kapitalförsäkring. Sistnämnda avdrag avser dels att

täcka andra omkostnader än de förut särskilt nämnda, dels att åstadkomma

en reduktion av skatteunderlaget, särskilt för anstalter med låg medelförsäkringssumma.

För anstalter, vilka driva utländsk återförsäkringsrörelse

av viss omfattning, skall även nettointäkt av sådan rörelse beskattas.

För att förhindra, att skatt uttages i sådan omfattning att försäkringsanstalts

förmåga att fullgöra sina försäkringsförbindelser äventyras, föreslås

att då anstalts ekonomiska ställning på visst sätt försämrats anstalten skall

få åtnjuta ett särskilt avdrag från den skattepliktiga intäkten.

Statlig inkomstskatt föreslås skola uttagas med 10 procent av den beskattningsbara

inkomsten.

Livförsäkringsrörelse, vilken här i riket drivits av utländsk anstalt, föreslås

skola beskattas enligt samma grunder, som tillämpas för svensk anstalt.

Enligt gällande bestämmelser skall för utländsk försäkringsanstalt, som

här i riket driver trafikförsäkringsrörelse, såsom skattepliktig nettointäkt

upptagas 5 procent av anstaltens premieinkomst av den här bedrivna rörelsen.

Såvitt angår av utländsk anstalt här bedriven sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse,

utgör motsvarande procentsats 10. I propositionen föreslås

att ifrågavarande procentsatser skola nedsättas till 3, respektive 6.

Understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela livförsäkring

med kapitalunderstöd överstigande 500 kronor för medlem, föreslås skola

i beskattningshänseende behandlas såsom livförsäkringsanstalter. Understödsföreningar,

som enligt stadgarna äga meddela livförsäkring med lägre

kapitalunderstöd, skola enligt förslaget vara befriade från skattskyldighet

för inkomst.

Beskattning av försäkringstagare. För närvarande få premier för pensionsförsäkring

avdragas, endast om premiebetalningstidcn överstiger fem

år. Enligt propositionen skall avdragsrätt föreligga även vid kortare betalningstid.

Det särskilda avdrag å 600 kronor från utgående pupillpension, som för

närvarande medgives, skall enligt propositionen icke längre få åtnjutas.

Sådan ersättning för olycksfall i arbete, som utgår i fall då arbetsgivare

iklätt sig s. k. självrisk, skall — i likhet med vad som gäller i fråga om ersättning

på grund av försäkring jämlikt lagen om försäkring för olycksfall

i arbete — enligt propositionen vara skattefri. Ersättning, som utgår vid

sjukdom eller olycksfall under militärtjänstgöring, föreslås likaledes skola

vara skattefri. Vidare förordas, alt icke blott, såsom för närvarande, ersättning

på grund av sjuk-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkring utan även

ersättning, som vid sjukdom eller olycksfall utgår på grund av annan för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 4,9.

säkring, t. ex. ansvarighetsförsäkring, skall vara skattefri. Utgår ersättningen

i form av livränta skall den dock, liksom för närvarande, beskattas till

reducerat belopp.

Om sjuk- eller olycksfallsförsäkring tagits i samband med tjänst — fråga

är dock icke om försäkring enbgt lagen om försäkring för olycksfall i arbete

—- skall enligt propositionen premien få avdragas, under det att utfallande

belopp beskattas. Har kapitalförsäkring tagits i samband med tjänst,

skall däremot arbetstagaren icke få avdraga premien, men utfallande belopp

skola icke beskattas. Har arbetsgivaren erlagt premie för arbetstagaren, skall

visserligen arbetsgivaren äga avdraga premiebeloppet i förvärvskällan jordbruksfastighet,

annan fastighet eller rörelse, men arbetstagaren skall upptaga

samma belopp som inkomst. För s. k. ledareförsäkring skall premien

över huvud taget icke få avdragas; utfallande belopp skola i följd härav

icke beskattas.

Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse. I propositionen föreslås, att

avdrag för avsättning till pensionsstiftelse skall få göras endast om pensioneringen

anordnats på sådant sätt, att den uppfyller de villkor, som föreslagits

skola gälla för att en livförsäkring skall anses såsom pensionsförsäkring.

För närvarande äger skattskyldig åtnjuta avdrag för belopp, som avsatts

till pensionsstiftelse, även om utfästelse att utbetala pensioner av viss storlek

icke gjorts. För att undanröja den fara för missbruk, som kan ligga häri,

föreslås att avdrag för belopp, som avsatts till pensionsstiftelse, skall få

åtnjutas endast i den mån stiftelsens förmögenhet genom avsättningen icke

kommer att överstiga det belopp, som enligt försäkringsteknisk utredning

erfordras för att säkerställa de pensioner, vilka enligt gjorda utfästelser

eller inom vederbörande företag tillämpad praxis högst skola utgå till personer,

som äro eller varit anställda i företaget, eller till deras efterlevande.

Härvid skall såsom pensionsutfästelse godtagas även sådan utfästelse, som

är förenad med villkor att pensionen utgives endast i den mån stiftelsens

medel därtill förslå.

Ikraftträdande m. m. De nya bestämmelserna föreslås skola träda i kraft

den 1 januari 1951 och tillämpas beträffande preliminärskatten för detta

år. Vid taxering skola nämnda bestämmelser i fråga om försäkringstagarnas

beskattning tillämpas först år 1952. Beträffande försäkringsanstalternas

beskattning skola däremot de nya bestämmelserna tillämpas redan vid

1951 års taxering.

I fråga om understödsföreningar, som enligt sina stadgar äga meddela

livförsäkringar med kapitalunderstöd överstigande 500 kronor, föreslås de

nya bestämmelserna skola tillämpas endast beträffande försäkringar, som

meddelats efter ingången av år 1951.

Beträffande försäkringstagarnas beskattning skola enligt propositionen

de äldre bestämmelserna i huvudsak gälla i fråga om försäkringar, som

meddelats före den 1 januari 1951.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i9. 5

De vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande lydelse.

1) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 28 § punkt 5 kommunal skattelagen

den 28 september 19281 skola upphöra att gälla, att 19 §, 24 §, 28 §

2 mom., 30 § 2 och 3 mom., 31 §, 32 § 1 och 2 mom., 33 §, 45 §, 46 § 2 mom.,

53 § 1 mom., 54 § samt 59 § 1 och 2 mom. samma lag ävensom anvisningarna

till 19 §, 21 § punkterna 4 och 7, 24 § punkterna 1 och 4, 29 § punkt 2, 30 §

punkterna 1—4, 31 § punkt 1, 32 § punkt 10, 33 § punkt 1, 46 § punkt 1

samt 53 § punkterna 2 och 6 nämnda lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt

i det följande angives samt att till vardera av anvisningarna till 28 och 29 §§

samma lag skall fogas en ny anvisningspunkt, betecknad punkt 7 respektive

punkt 14, av den lydelse nedan angives.

Nuvarande lydelse:

19 §.

Till skattepliktig--— 100 kro
nor;
vad

som i annan form ån livränta

tillfallit den försäkrade eller hans

dödsbo på grund av sjuk-, olycksfalls•

eller arbetslöshetsförsäkring eller vad

som annorledes än genom försäkring

i annan form än livränta tillfallit någon

såsom ersättning för skada till

följd av olycksfall i arbete;

kapital, som på grund av kapitalförsäkring

utfallit vid inträffat försåkringsfall

eller återköp av försäkringen,

där det utfallna kapitalet icke

år att anse såsom intäkt av rörelse;

Föreslagen lydelse:

19 §.

Till skattepliktig---100 kro
nor;
ersättning,

som enligt vad i lag eller

särskild författning är stadgat

utgått till någon vid sjukdom eller

olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring,

så ock annan ersättning,

vilken vid sjukdom, olycksfall

eller arbetslöshet tillfallit någon på

grund av försäkring, som icke tagits

i samband med tjänst, dock att till

skattepliktig inkomst räknas ersättning

i form av pension eller annan

livränta;

belopp, som till följd av försäkringsfall

eller återköp av försäkringen

utgått på grand av kapitalförsäkring;
-

1 Senaste lydelse av 19 § se 1947:575, av 24 § och anvisningarna till 30 § punkt 2 se

1930:190, av 28 § 2 mom. samt anvisningarna till 28 § punkt 5 se 1938: 368, av 30 § 2 mom.

samt anvisningarna till 30 § punkterna 3 och 4 se 1943:263, av SO § 3 mom. se 1946:52, av 32

§ 2 mom. se 1947:468, av 45 § och anvisningarna till 3! § punkt 1 och till 32 § punkt 10 se

1932: 291, av 46 § 2 mom. och 53 § 1 mom. se 1948:46, av anvisningarna till 19 § se 1945:408

samt av anvisningarna till 29 § punkt 2 och till 53 § punkt 6 se 1937:662.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

ersättning på grund av försäkring

av fast eller lös egendom i annat fall

än då köpeskilling, som skulle hava

influtit, därest egendomen i stället

försålts, varit att hänföra till intäkt

av jordbruksfastighet, av annan fastighet

eller av rörelse;

vinstandel eller premieåterbäring,

som försäkringstagare fått uppbära

från försåkringsanstalt på grund av

avtal rörande annan försäkring ån livränteförsäkring,

därunder inbegripen

överlevelse- och invalidrånteförsäkring;
periodiskt

understöd---all
mänt

barnbidrag.

(Se vidare anvisningarna.)

24 §.

Till intäkt---fastigheten;

frälseränta.

Har fastighet helt eller delvis använts

i ägarens egen rörelse, skall

intäkt genom nyttjande av fastigheten

till den del, som sålunda använts,

räknas till intäkt av rörelsen.

Förmån av--— särskilt redo
visas.

Där fastighet — — — såsom kapitaltillskott.

(Se vidare anvisningarna.)

28 §.

2 mom. Ersättning på grund av

försäkring av egendom skall anses

såsom intäkt av rörelse, om och i den

Föreslagen lydelse:

ersättning på grund av skadeförsäkring,

dock ej i den mån köpeskilling,

som skulle hava influtit därest

försäkrad egendom i stället försålts,

varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet,

av annan fastighet eller

av rörelse eller i den mån ersättningen

eljest motsvarar sådan skattepliktig

intäkt eller motsvarar sådan

avdragsgill omkostnad, vilken är att

hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;
vinstandel

eller återbäring, som

utgått på grund av annan försäkring

ån pensionsförsäkring eller sådan

sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som

tagits i samband med tjänst;

periodiskt understöd---all
mänt

barnbidrag.

(Se vidare anvisningarna.)

24 §.

Till intäkt---fastigheten;

frälseränta.

Har fastighet helt eller delvis använts

i ägarens egen rörelse, skall

intäkt genom nyttjande av fastigheten

till den del, som sålunda använts,

räknas till intäkt av rörelsen.

Att intäkt av fastighet, som ägts av

försåkringsanstalt, även i annat fall

än nyss sagts hänföres till intäkt av

rörelse framgår av 30 § 2 mom.

Förmån av---särskilt redo
visas.

Där fastighet — — — såsom kapitaltillskott.

(Se vidare anvisningarna.)

28 §.

2 mom. Ersättning på grund av

skadeförsäkring skall anses såsom intäkt

av rörelse, i den mån köpeskil
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

7

Nuvarande lydelse:

mån köpeskilling för egendomen, därest

denna försålts, skolat hänföras till

sådan intäkt.

Avser ersättningen---sålun
da

använts.

(Se vidare anvisningarna.)

30 §.

2 mom. För inländsk f ö rsäkringsanstalt

skall såsom

nettointäkt anses överskottet å försäkringsrörelsen

samt beträffande

livförsäkringsrörelse, förutom

överskottet å rörelsen, ett belopp

(ränteskatteunderlaget)

motsvarande en tredjedel av

dels den beräknade räntan å premiereserv

för direkt tecknade kapitalförsäkringar,

tillhörande anstaltens här

i riket drivna rörelse, dels den ränta,

som belöper å eller eljest tillförts premieåterbäringsreserv

och vinstreserv

för dylika försäkringar, dock att rånteskatteunderlaget

icke må överstiga

den på sätt i anvisningarna sägs begränsade,

på livförsäkringsrörelsen

belöpande andel av behållningen å

anstaltens hela verksamhet.

Vid beräkning av inländsk försäkringsanstalts

överskott å försäkringsrörelse

må från bruttointäkten göras

avdrag för avsättning till försäkringsfond

för egen räkning och premieåterbåringsreserv

samt i den utsträckning,

som närmare angives i anvisningarna,

till andra fonder, i den mån

de beräknas motsvara anstaltens förbindelser

enligt ingångna försäkringsavtal,

dock icke för annan avsättning

till vinstutdelning än å livränteför
-

Föreslagen lydelse:

ling, som skulle hava influtit därest

försäkrad egendom i stället försålts,

varit att hänföra till intäkt av rörelse

eller i den mån ersättningen eljest

motsvarar sådan skattepliktig intäkt

eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad,

vilken är att hänföra till

nämnda förvärvskälla.

Avser ersättningen----sålun
da

använts.

(Se vidare anvisningarna.)

30 §.

2 in o m. Såsom nettointäkt av

sjuk-, olycksfalls- eller s kadeföfisäkringsrörelse,

som

drivits av inländsk försökringsanstalt,

skall anses överskottet

å försäkringsrörelsen. Vid

överskottets beräkning må från bruttointäkten

avdrag göras för avsättning

till försäkringsfond för egen

räkning samt i den utsträckning, som

närmare angives i anvisningarna, till

andra fonder.

Såsom nettointäkt av livförsäkringsrörelse,

som drivits

av inländsk försäkringsanstalt,

skall, på sätt i anvisningarna

närmare angives, anses dels den

del av nettointäkten av kapital- och

fastighetsförvaltning, som belöper på

inländska kapitalförsäkringar och

kapitalförsäkringar, som meddelats i

direkt försäkringsrörelse utom riket,

dels ock nettointäkt av utländsk återförsäkringsrörelse.

Därest i fråga om livförsäkringsrörelse

värdet av tillgångarna vid

beskattningsårets utgång understiger

summan av dels försäkringsfonden,

ökad med en tjugondedel av fonden,

dels ock beloppet av de skulder, som

icke grunda sig på meddelade försäkringar,

må ett belopp motsvaran
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

säkringar eller av ränta till vinstreserv

för kapitalförsäkringar, som avses

i föregående stycke.

3 mom. För försäkringsrörelse,

som drivits av utländsk fö rsäkringsanstalt,

skall såsom

här i riket skattepliktig nettointäkt

upptagas 5 procent av anstaltens premieinkomst

av här bedriven sjö- och

trafikförsåkringsrörelse, 6 procent av

anstaltens premieinkomst av hår bedriven

''brandförsäkringsrörelse samt

10 procent av anstaltens premieinkomst

av annan hår bedriven försäkringsrörelse.

31 §.

Till tjänst — — — tillfällig

arbetsanställning.

Med tjänst likställes rätt till:

pension, annan livränta och undantagsförmåner;
-

periodiskt understöd---av
drag

därför;

inkomst av lediga ecklesiastika

sysslor, som enligt gällande föreskrifter

kan tillkomma allmän kassa och

icke utgjort intäkt av jordbruksfastighet

eller av annan fastighet.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse:

de fem gånger skillnaden avdragas

från nettointäkten.

3 mom. 1 fråga om utländsk

försäkringsanstalt skola bestämmelserna

i 2 mom. andra och

tredje styckena äga motsvarande

tillämpning beträffande livförsäkringsrörelse,

som anstalten drivit häi

i riket. Beträffande annan försäkringsrörelse,

som här drivits av utländsk

försäkringsanstalt, skall såsom

här i riket skattepliktig nettointäkt

upptagas ett belopp motsvarande

viss procent av anstaltens

premieinkomst av den här bedrivna

rörelsen, nämligen beträffande trafikf

örsåkringsrörelse 3 procent, beträffande

sjöförsåkringsrörelse 5 procent,

beträffande sjuk-, olycksfallsoch

brandförsäkringsrörelse 6 procent

samt beträffande övrig försäkringsrörelse

10 procent.

31 §.

Till tjänst — — — tillfällig

arbetsanställning.

Med tjänst likställes rätt till:

pension, livränta, som utgår på

grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring

eller annorledes ån på

grund av försäkring, ersättning, som

i annan form än livränta utgår på

grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,

tagen i samband med tjänst,

samt undantagsförmåner;

periodiskt understöd---av
drag

därför.

(Se vidare anvisningarna.)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr t9.

9

Nuvarande lydelse:

32 §.

1 ni o m. Till intäkt---för

tjänsten;

vad som tillflutit skattskyldig såsom

pension, annan livränta, undantagsförmåner,

periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk intäkt,

som i 31 § avses, i den mån ej

annat följer av vad nedan i 2 mom.

stadgas;

vad som ingått till allmän kassa

från ledig ecklesiastik syssla.

Har tjänstinnehavare---an
nan

fastighet.

2 m o m. Har livränta utgått på

grund av försäkring, skall såsom

skattepliktig intäkt räknas:

a) om livräntan utgått på grund

av pupillförsäkring, för vilken avgifter

erlagts på grund av tjänst eller

vilken tagits annorlcdes än mot engångspremie,

försåvitt livräntetagaren

under beskattningsåret fyllt högst

21 år:

livräntans hela belopp med avdrag

av 600 kronor;

b) om livräntan i fall, som ej inbegripas

under a), utgått på grund

av pensionsförsäkring, för vilken av
-

Föreslagen lydelse:

32 §.

1 mom. Till intäkt---för

tjänsten;

pension och i den mån icke annat

följer av vad nedan i 2 mom.

stadgas livränta, som utgått på

grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring

eller annorledes än på

grund av försäkring, ävensom ersättning,

som i annan form än livränta

utgått på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring,

tagen i samband med

tjänst — dock icke ersättning, som

avser sjukvårds- eller läkarekostnader

— samt undantagsförmåner, periodiskt

understöd eller därmed jämförlig

periodisk intäkt, som i 31 § avses.

Som intäkt av tjänst räknas jämväl

annat belopp än ovan sagts —

såsom vinstandel, återbäring eller

vid återköp av försäkring uppburet

belopp — vilket utgått på grund av

pensionsförsäkring eller sådan sjukeller

olycksfallsförsäkring, som tagits

i samband med tjänst.

Har tjänstinnehavare---an
nan

fastighet.

2 mom. Har livränta enligt vad

i lag eller särskild författning är stadgat

utgått vid sjukdom eller olycksfall

i arbete eller under militärtjänstgöring

eller har livränta eljest vid

sjukdom eller olycksfall utgått på

grund av försäkring, som icke tagits

i samband med tjänst, skall såsom

skattepliktig intäkt räknas nedan

angivna del av livräntans belopp,

nämligen om livråntetagaren under

beskattningsåret fyllt:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

gift på grund av tjänst erlagts av arbetsgivaren

eller av den anställde:

livräntans hela belopp;

c) om livräntan eljest utgått på

grund av pensionsförsäkring annorledes

än mot engångs premie:

livräntans hela belopp; samt

d) om livräntan utgått på grund

av annan försäkring än här ovan

sagts och livräntetagaren under beskattningsåret
-

fyllt högst 35 år

80 procent

högst 35

år

80 procent

av livräntans belopp

fyllt 36 till och med 47

år

70

36 till

och med 47 år

70

av livräntans belopp

fyllt 48 till och med 56

60

48 >

56 »

60

av livräntans belopp

fyllt 57 till och med 63

50

57 »

63 »

50

»

av livräntans belopp

fyllt till och med 69

40

»

64 »

»

»

69 »

40

»

av livräntans belopp

fyllt 70 till och med 76

30

70 »

»

76 »

30

»

av livräntans belopp

fyllt 77 till och med 86

20

»

77 »

»

»

86 »

20

»

av livräntans belopp

fyllt minst 87 år

av livräntans belopp.

10

»

minst

87

år

10

*

Om livränta utgått från ränte- och

kapitalförsåkringsanstalt, skall, även

om räntan år av beskaffenhet, som

under a)—c) sägs, såsom skattepliktig

intäkt anses ett enligt d) beräknat

belopp.

Såsom skattepliktig intäkt räknas

jämväl vinstandel och premieåterbäring,

som försäkringstagare fått

från försäkringsanstalt uppbära på

grund av avtal om livränteförsäkring,

därunder inbegripen överlevelse- och

invalidränteförsåkring.

Har livränta annorledes än genom

försäkring tillfallit någon såsom er
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

11

Nuvarande lydelse:

sättning för skada till följd av olycksfall

i arbete, skall såsom skattepliktig

intäkt räknas ett enligt d) beräknat

belopp.

Med försäkring mot engångspremie

förstås försäkring, där enligt försäkringsavtalet

hela premien skall

erläggas på en gång eller erläggas i

olika poster inom en tid av högst fem

år från dagen för försäkringsavtalets

ingående.

På frivilliga avgifter grundad försäkring

hos pensionsstyrelsen anses

ej innefatta försäkring mot engångspremie.

33 §.

Från intäkt —--såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske

för, bland annat:

avgifter, som den skattskyldige på

grund av sin tjänst erlagt för egen eller

efterlevande familjs pensionering;

hyra eller---tjänstens full
görande.

Har den---gäld avdragas.

Den, som---arvode utgått.

(Se vidare anvisningarna.)

45 §.

Genom fastighetsskatten skall inkomsten

från fastighet anses vara beskattad

till ett belopp motsvarande, i

fråga om jordbruksfastighet, 5 procent

av jordbruksvärdet och tomt
-

Föreslagen lydelse:

33 §.

Från intäkt---såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske

för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt

för sådan pensionsförsäkring eller

sjuk- eller olycksfallsförsäkring,

som tagits i samband med tjänst, så

ock avgifter som den skattskyldige i

samband med tjänsten erlagt för egen

eller efterlevandes pensionering annorledes

än genom försäkring;

hyra eller--— — tjänstens full
görande.

Har den---gäld avdragas.

Den, som--— arvode utgått.

(Se vidare anvisningarna.)

45 §.

Genom fastighetsskatten skall inkomsten

från fastighet anses vara beskattad

till ett belopp motsvarande 5

procent av taxeringsvärdet. Vid beräkning

av inkomst av jordbruksfas
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

och industrivärdet samt 4 procent av

skogsvärdet och, i fråga om annan

fastighet, 5 procent av taxeringsvärdet.

Vid beräkning av inkomst av

jordbruksfastighet, av annan fastighet

och av rörelse skall fördenskull,

i den mån fastighet, som är underkastad

fastighetsskatt, använts i förvärvskällan,

avdrag ske för vad sålunda

genom fastighetsskatt beskattats.

Rätt till — — — lägenheten belöper.

Har fastighet---ägt fastig
heten.

Avdraget skall — — — gällande

taxeringsvärdet.

(Se vidare anvisningarna.)

46 §.

2 m om. I hemortskommunen —

--eller uppfostran;

2) för dels sådan i slutlig eller

tillkommande skatt ingående pensionsavgift

enligt lagen om folkpensionering,

som under beskattningsåret

påförts den skattskyldige för honom

själv eller, i förekommande fall,

för hans make, dels ock avgift

för annan pensionsförsäkring, som ej

avses i 33 §, därest avgiften under beskattningsåret

erlagts för den skattskyldige

själv eller, i förekommande

fall, för hans make eller hans

omyndiga barn, dock ej om avgiften

erlagts till ränte- och kapitalförsåkringsanstalt

eller på grund av försäkring

mot engångspremie; samt

3) för premier och andra avgifter,

som skattskyldig för sig och i före
1

Förslag om ändrad lydelse av detta stycke

riksdag.

Föreslagen lydelse:

tighet, av annan fastighet och av rörelse

skall fördenskull, i den mån fastighet,

som är underkastad fastighetsskatt,

ingått i förvärvskällan, avdrag

ske för vad sålunda genom fastighetsskatt

beskattats.

Rätt till — — — lägenheten belöper1.

Har fastighet---ägt fastig
heten.

Avdraget skall —--gällande

taxeringsvärdet.

(Se vidare anvisningarna.)

46 §.

2 mom. I hemortskommunen —

— — eller uppfostran;

2) för dels sådan i slutlig eller

tillkommande skatt ingående pensionsavgift

enligt lagen om folkpensionering,

som under beskattningsåret

påförts den skattskyldige för honom

själv eller, i förekommande fall,

för hans make, dels ock avgift

för pensionsförsäkring, som ej avses

i 33 §, därest avgiften under beskattningsåret

erlagts för försäkring, vilken

äges av den skattskyldige själv

eller, i förekommande fall, hans make

eller hans omyndiga barn; samt

3) för premier och andra avgifter,

som skattskyldig erlagt för försök
har

framlagts i proposition nr 71 till årets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

13

Nuvarande lydelse:

kommande fall åven för sin make och

sina omyndiga barn betalt för sjukoch

arbetslöshetsförsäkring, därunder

inbegripen avgift till sjukkassa

för begravningshjälp, för kapital- och

olycksfallsförsäkring ävensom för

livränteförsäkring, som ej avses i

33 § eller punkt 2) här ovan.

Därest skattskyldig---nämn
da

tid.

Avdrag, som i första stycket 3)

här ovan avses, må ej för skattskyldig

eller, om skattskyldig under beskattningsåret

varit gift och båda

makarna under året haft försäkringar,

för dem båda tillsammans åtnjutas

till högre belopp än 200 kronor.

Har skattskyldig för försäkring,

som i första stycket 3) avses, fått

uppbära vinstutdelning eller premieåterbäring,

må avdrag ske med allenast

det belopp, varmed premien överskjuter

vad sålunda uppburits.

53 §.

1 mom. Skyldighet att---

av rörelse;

d) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål och

kontoret icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

pensionsanstalter som icke äro bolag,

understödsföreningar, jämlikt lagen

om aktiebolags pensions- och andra

Föreslagen lydelse:

ringar av följande slag, vilka ägas av

honom själv eller, i förekommande

fall, hans make eller hans omyndiga

barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring

samt sådan

s juk- eller olycksfallsförsäkring,

därunder inbegripen avgift till sjukkassa

för begravningshjälp, som ej

avses i 33 §.

Därest skattskyldig--— nämn
da

tid.

Avdrag, som i första stycket 3)

här ovan avses, må ej för skattskyidig

eller, om skattskyldig under beskattningsåret

varit gift och båda

makarna under året haft försäkringar,

för dem båda tillsammans åtnjutas

till högre belopp än 200 kronor.

53 §.

1 m o m. Skyldighet att — — —

av rörelse;

d) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel användas

till allmänt nyttiga ändamål

och kontoret icke lämnar utdelning

åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

pensionsstiftelser, understödsföreningar,

som icke bedriva

till livförsäkring hånförlig verk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr i9.

Nuvarande lydelse:

personalstiftelser bildade stiftelser för

arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller

hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller

vilkas verksamhetsområden falla

utanför Stockholm och omfatta allenast

visst län eller del av län, ävensom

sådana ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag,

som avses i lagen

om försäkring för olycksfall i arbete:
för

inkomst av fastighet samt, vad

angår allmän kassa, som åtnjutit inkomst

från lediga ecklesiastika sysslor,

tillika för sådan inkomst;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar

—---av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana

bolag, som enligt särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska

föreningar, samfund, stiftelser,

verk, inrättningar och andra inländska

juridiska personer, därunder

inbegripna ägare av för gemensamt

behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra

likartade samfälligheter, som förvaltas

självständigt för delägarnas

gemensamma räkning, samtliga i den

mån de ej inbegripas under punkterna

d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller

å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag — — — eller

rörelse.

54 §.

Från skattskyldighet —--kom
munal

inkomstskatt.

Föreslagen lydelse:

samhet, jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom,

å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas

verksamhetsområden falla utanför

Stockholm och omfatta allenast

visst län eller del av län, ävensom sådana

ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag,

som avses i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar

---av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana

bolag, som enligt särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska

föreningar, samfund, stiftelser,

understödsföreningar, som bedriva

till livförsäkring hänförlig

verksamhet, verk, inrättningar och

andra inländska juridiska personer,

därunder inbegripna ägare av för gemensamt

behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar

och andra likartade samfälligheter,

som förvaltas självständigt för delägarnas

gemensamma räkning, samtliga

i den mån de ej inbegripas under

punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller

å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag---eller

rörelse.

54 §.

Från skattskyldighet — — — kommunal

inkomstskatt;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr A9.

15

Nuvarande lydelse:

Att personer---samma pa
ragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

59 §.

1 mom. Skatt för annan inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet

än i 2 mom.

sägs samt skatt för inkomst av kapital

utgöres, om inkomsten förvärvats

av fysisk person under tid, då

han varit här i riket bosatt, eller av

inländsk juridisk person, i hemortskommunen.

2 mom. Inkomst från lediga

ecklesiastika s y s slor, som influtit

till allmän kassa, beskattas i

den kommun, där inkomsten av sysslan

eljest bort beskattas.

Inkomst genom---är belä
gen.

Anvisningar

till 19 §.

Fattigunderstöd, begravningshjälp

—---sista stycket).

Föreslagen lydelse:

f) understödsföreningar, som bedriva

såväl till livförsäkring hånförlig

verksamhet som annan verksamhet:
för

annan inkomst än inkomst av

fastighet, dock att skattskyldighet föreligger

jämväl för förstnämnda inkomst

till den del inkomsten belöper

på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, som enligt

sina stadgar äga meddela livförsäkring

med kapitalunderstöd å högst

500 kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på

verksamhet, hänförlig till livförsäkring.

Att personer---samma pa
ragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

59 §.

1 m o in. Skatt för inkomst av

tjänst eller av annan tillfällig

förvärvsverksamhet än i 2

mom. sägs samt skatt för inkomst av

kapital utgöres, om inkomsten förvärvats

av fysisk person under tid, då

han varit här i riket bosatt, eller av

inländsk juridisk person, i hemortskommunen.

2 mom. Inkomst genom---

är belägen.

Anvisningar

till 19 §.

Fattigunderstöd, begravningshjälp

--— sista stycket).

Bestämmelsen att till skattepliktig

inkomst icke räknas ersättning, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

till 21 §.

4. Har den skattskyldige i någon av

honom bedriven rörelse använt produkter

från egen eller av honom brukad

fastighet, skall värdet av produkterna

räknas som intäkt av jordbruk,

jordbrukets binäringar eller skogsbruk,

men får samma värde avräknas

som omkostnad i rörelsen (jfr punkt

2 av anvisningarna till 29 §).

7. Till intäkt av jordbruksfastighet

räknas ersättning på grund av försäkring

mot utebliven dylik intäkt

liksom ock ersättning på grund av

försäkring av fast eller lös egendom,

om och i den mån köpeskilling, som

skulle hava influtit, därest egendomen

i stället försålts, bort hänföras

till intäkt av jordbruksfastighet.

till 24 §.

1. Har annan fastighet helt eller

delvis varit använd i ägarens egen

rörelse, kommer hyresvärdet för vad

som använts i rörelsen, vilket värde

ej får avdragas såsom omkostnad

(jfr punkt 1 av anvisningarna till

29 §), att ingå i den allmänna inkomstberäkningen

för rörelsen och

Föreslagen lydelse:

enligt vad i lag eller särskild författning

är stadgat utgår till någon vid

sjukdom eller olycksfall i arbete, avser

jämväl ersättning, som utgår i de

fall då arbetsgivare står s. k. självrisk

enligt lagen om försäkring för

olycksfall i arbete, dock ej i den mån

ersättningen överstiger vad som skulle

hava utgått vid försäkring enligt

nämnda lag.

till 21 §.

4. Har den skattskyldige i någon

av honom bedriven rörelse använt

produkter från egen eller av honom

brukad fastighet, skall värdet av produkterna

räknas som intäkt av jordbruk,

jordbrukets binäringar eller

skogsbruk, men får samma värde avräknas

som omkostnad i rörelsen (jfr

punkt 1 av anvisningarna till 29 §).

7. Ersättning på grund av skadeförsäkring

skall anses såsom intäkt

av jordbruksfastighet, i den mån köpeskilling,

som skulle hava influtit

därest försäkrad egendom i stället

försålts, varit att hänföra till intäkt

av jordbruksfastighet eller i den mån

ersättningen eljest motsvarar sådan

skattepliktig intäkt eller motsvarar

sådan avdragsgill omkostnad, vilken

är att hänföra till nämnda förvärvskälla.

till 24 §.

1. Har annan fastighet helt eller

delvis varit använd i ägarens egen

rörelse, kommer hyresvärdet för vad

som använts i rörelsen, vilket värde

ej får avdragas såsom omkostnad

(jfr punkt 1 av anvisningarna till

29 §), att ingå i den allmänna inkomstberäkningen

för rörelsen och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

17

Nuvarande lydelse:

att sålunda beskattas i sammanhang

med den totala inkomsten därav.

Har idkare---i rörelsen.

4. Till intäkt av annan fastighet är

att hänföra ersättning på grund av

försäkring mot utebliven inkomst av

annan fastighet liksom ock ersättning

på grund av försäkring av fast eller

lös egendom, om och i den mån köpeskilling,

som skulle hava influtit,

därest egendomen i stället försålts,

bort hänföras till intäkt av annan

fastighet.

till 28 §.

5. Såsom intäkt av rörelse skall

även upptagas ersättning på grund

av försäkring mot utebliven dylik intäkt.

I vissa fall kan jämväl kapital,

som uppburits på grund av personförsäkring,

utgöra intäkt av rörelse,

så t. ex. om ett aktiebolag tagit en

försäkring på sin verkställande direktörs

eller en hos bolaget anställd

uppfinnares liv för att därigenom

skydda sig mot den minskning i inkomst,

som den försäkrades frånfålle

förväntas medföra för bolaget.

Föreslagen lydelse:

att sålunda beskattas i sammanhang

med den totala inkomsten därav.

(Jfr dock beträffande livförsäkringsrörelse

punkt 3 av anvisningarna till

30 §.)

Har idkare---i rörelsen.

4. Ersättning på grund av skadeförsäkring

skall anses såsom intäkt

av annan fastighet, i den mån köpeskilling,

som skulle hava influtit därest

försäkrad egendom i stället försålts,

varit att hänföra till intäkt av

annan fastighet eller i den mån ersättningen

eljest motsvarar sådan

skattepliktig intäkt eller motsvarar

sådan avdragsgill omkostnad, vilken

är att hänföra till nämnda förvärvskälla.

till 28 §.

7. I fråga om beräkning av intäkt

av livförsäkringsrörelse gäller vad

därom stadgas i 30 § med därtill hörande

anvisningar.

till 29 §. till 29 §.

2. Har aktiebolag jämlikt lagen om 2. Skattskyldig är berättigad till avaktiebolags

pensions- och andra per- drag för medel, vilka överförts till

sonalstiftelser överfört medel till pen- pensionsstiftelse (jfr punkt 6 av an2

liihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 49.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

sionsstiftelse, är bolaget berättigat

till avdiag för överföringen. För överföring

av medel till annan personalstiftelse

jämlikt sagda lag är aktiebolag

berättigat till avdrag, om stiftelsens

ändamål är sådant, att aktiebolaget

vid direkt omkostnad för

dylikt ändamål är berättigat till avdrag.

till 30 §.

1. Beräkning av inländsk f ö rsåkringsanstalts

överskott

skall ske särskilt för å ena sidan livförsäkringsrörelse,

å andra sidan

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse.

Försäkring, som meddelats

i samband med huvudförsäkring,

räknas härvid som tillhörande

huvudförsäkringens art (t. ex. livränta,

som meddelats som ersättning

Föreslagen lydelse:

visningarna till 53 §) för pensionering

av personal, som är eller varit anställd

i rörelsen, eller efterlevande till

sådan personal. Avdrag må dock icke

medgivas med mindre dels pensioneringen

anordnats på sätt i anvisningarna

till 31 § föreskrives som villkor

för att livförsäkring skall hänföras

till pensionsförsäkring, dels ock de

överförda medlen erfordras för att

säkerställa de pensioner jämte dyrtidstillågg

eller andra därmed jämförliga

tillägg, vilka enligt gjorda utfästelser

eller inom vederbörande

företag tillämpad sedvänja högst skola

utgå.

Skattskyldig, som överfört medel

till annan personalstiftelse än pensionsstiftelse,

är berättigad till avdrag

för de överförda medlen, om

stiftelsens ändamål är sådant, att

den skattskyldige vid direkt omkostnad

för dylikt ändamål är berättigad

till avdrag, samt stiftelsen i övrigt

uppfyller villkor motsvarande dem

som i punkt 6 av anvisningarna till

53 § stadgats beträffande pensionsstiftelse.

74. 1 fråga om beräkning av avdrag

från intäkt av livförsäkringsrörelse

gäller vad därom stadgas i 30 §

med därtill hörande anvisningar.

till 30 §.

1. Vid uppdelning av försäkringsrörelse

å sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse,

å ena, samt

livförsäkringsrörelse, å andra sidan,

skall försäkring, som meddelats i

samband med huvudförsäkring, räknas

som tillhörande huvudförsäkringens

art (t. ex. livränta, som meddelats

som ersättning vid olycksfallsförsäkring,

räknas till olycksfallsför
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4,9.

19

Nuvarande lydelse:

vid olycksfallsförsäkring, räknas till

olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring,

som av livförsäkringsbolag meddelats

i kombination med livförsäkring, räknas

till livförsäkring). Intäkter samt

driftkostnader eller andra avdrag,

vilka icke kunna bokföringsmässigt

fördelas på de båda arterna av rörelse,

skola fördelas på skäligt sätt.

Med försäkringsfond för egen räkning

förstås försäkringsfond (premiereserv,

ersättningsreserv) enligt

försäkringslagen, minskad med värdet

av återförsäkrares ansvarighet.

I ersättningsreserven inbegripes i fråga

om försäkringsanstalt, som driver

sjöförsäkring, den förstärkning av

försäkringsfonden, som sådan anstalt

gör enligt bolagsordningen, och i fråga

om anstalt, som driver livförsäkring,

återköpsreserven.

Med premieinkomst--- — åter
försäkrares

andelar.

2. Vid beräkning av överskottet å

sjuk-, olycksfalls - eller skadeförsäkringsrörelse

må

från bruttointäkten avdrag göras förutom

för driftkostnader, som avses i

29 §, för avsättning till försäkringsfond

för egen räkning, premieåterbåringsreserv

och i lag föreskriven säkerhetsfond,

avsättning till sådan reservfond,

som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

bildas enligt gällande

föreskrifter om allmänna grunder

angående försäkring med statsbidrag

mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar, avsättning

till sådan regleringsfond,

som av trafikförsäkringsanstalt bildas

enligt gällande villkor och före
-

F öreslag en lydelse:

säkring, sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag

meddelats i kombination

med livförsäkring, räknas till

livförsäkring).

Med försäkringsfond för egen räkning

förstås försäkringsfond enligt

lagen om försäkringsrörelse (premiereserv,

ersättningsreserv och, där

rörelsen avser livförsäkring eller annan

personförsäkring för livstid eller

för längre tid än tio år, reserv för

tilldelad återbäring), minskad med

värdet av återförsäkrares ansvarighet.

I ersättningsreserven inbegripes

i fråga om försäkringsanstalt, som

driver sjöförsäkring, den förstärkning

av försäkringsfonden, som sådan

anstalt gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst---— åter
försäkrares

andelar.

2. Vid beräkning av överskottet å

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse

må

från bruttointäkten avdrag göras förutom

för driftkostnader, som avses i

29 §, för avsättning till försäkringsfond

för egen räkning och i lag föreskriven

säkerhetsfond, för utbetald

återbäring, för avsättning till sådan

reservfond, som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

bildas enligt

gällande föreskrifter om allmänna

grunder angående försäkring med

statsbidrag mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar, för

avsättning till sådan regleringsfond,

som av trafikförsäkringsanstalt bildas

enligt gällande villkor och före
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

skrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse,

ävensom, med nedan

angiven inskränkning, för ökning av

utjämningsfonderna, i den mån denna

ökning icke överstiger vinsten å

själva försäkringsrörelsen. Denna

vinst skall beräknas till ett belopp,

som utgör skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande

inkomstposter, nämligen:

a) ingående försäkringsfond för

egen räkning,

b) premieinkomst för egen räkning,

c) 4 procent ränta å post a);

å andra sidan summan av följande

utgiftsposter, nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

e) förvaltningskostnader för egen

räkning,

f) utgående försäkringsfond för

egen räkning.

Avdrag för--— av brandskada.

Med utjämningsfond — ---för
säkringsaktiebolags

reservfond.

Den på — — ■— livräntor, undantaget).

Nedsättning av försäkringsfond för

egen räkning, av premieåterbäringsreserv,

av säkerhetsfond samt av i

första stycket omnämnda reservfond

för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

och regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt

ävensom minskning

av utjämningsfonderna skall anses

som intäkt. Utbetald premieåterbäring

får avdragas som utgift. Sker

ändring av bolagsordningen, varigenom

anstalten får rätt att på annat

sätt än ovan sagts disponera vid denna

lags ikraftträdande befintlig utjämningsfond,

för vilken bestämmelser

om inskränkt dispositionsrätt

Föreslagen lydelse:

skrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse,

ävensom, med nedan angiven

inskränkning, för ökning av utjämningsfonderna,

i den mån denna

ökning icke överstiger vinsten å själva

försäkringsrörelsen. Denna vinst

skall beräknas till ett belopp, som utgör

skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande

inkomstposter, nämligen:

a) ingående försäkringsfond för

egen räkning,

b) premieinkomst för egen räkning,

c) 4 procent ränta å post a);

å andra sidan summan av följande

utgiftsposter, nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

e) förvaltningskostnader för egen

räkning,

f) utgående försäkringsfond för

egen räkning.

Avdrag för---av brandskada.

Med utjämningsfond---för
säkringsaktiebolags

reservfond.

Den på---livräntor, undan
taget).

Nedsättning av försäkringsfond för

egen räkning, av säkerhetsfond samt

av i första stycket omnämnd reservfond

för ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

och regleringsfond

för trafikförsäkringsanstalt ävensom

minskning av utjämningsfonderna

skall anses som intäkt. Sker ändring

av bolagsordningen, varigenom anstalten

får rätt att på annat sätt än

ovan sagts disponera vid denna lags

ikraftträdande befintlig utjämningsfond,

för vilken bestämmelser om inskränkt

dispositionsrätt funnits, eller

utjämningsfond, som bildats efter

lagens ikraftträdande, skall fonden

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr M).

21

Nuvarande lydelse:

funnits, eller utjämningsfond, som

bildats efter lagens ikraftträdande,

skall fonden anses härigenom undergå

minskning med hela det belopp,

vartill den uppgick före ändringen.

Avdrag må icke ske för avsättning

till omedelbar eller framtida vinstutdelning

till försäkringstagare.

3. Vid beräkning av överskottet

å livförsäkringsrörelse må

från bruttointäkten avdrag göras

förutom för driftkostnader, som avses

i 29 §, för avsättning till försäkringsfond

för egen räkning, premieåterbäringsreserv,

i lag föreskriven

säkerhetsfond, utjåmningsreserver

och livränteförsäkringsrörelsens

garantifonder ävensom för avsättning

av ränta till vinstreserv.

Med utjämningsreserv förstås här

fond (såsom katastrofreserv, riskutjämningsfond

m. fl.), vilken enligt av

Konungen, stadfästa grunder eller bolagsordningen

må användas endast

till att helt eller delvis täcka förlust

på dödlighet, sjuklighet och invaliditet

samt efter sådan disposition kvarstående

förlust på rörelsen i dess helhet,

i den mån densamma icke kan

täckas av andra till framtida förfogande

avsatta medel. Som utjämningsreserv

skall ej anses i lag föreskriven

säkerhetsfond eller försäkringsaktiebolags

reservfond.

Med garantifond för livränteförsäkringsrörelsen

förstås här fond,

som avsatts av överskottet på denna

rörelse och som enligt av Konungen

fastställda grunder eller bolagsordningen

må användas endast till vinstutdelning

å livränteförsäkringar eller

till att helt eller delvis täcka förlust

inom denna rörelse på dödlighet,

Föreslagen lydelse:

anses härigenom undergå minskning

med hela det belopp, vartill den uppgick

före ändringen.

Utöver vad ovan stadgats må avdrag

icke ske för avsättning till omedelbar

eller framtida vinstutdelning

till försäkringstagare.

3. Vid beräkning av nettointäkt

av livförsäkringsrörelse

skall följande iakttagas.

Med inländsk försåkringsanstalt

förstås i denna lag, förutom försäkringsbolag,

jämväl sådan understödsförening,

som enligt sina stadgar

äger meddela livförsäkring med kapitalunderstöd

överstigande 500 kronor

för medlem.

Såsom inländska försäkringar anses

dels försäkringar, som försäkringsanstalt

meddelat i direkt försäkringsrörelse

här i riket, dels ock

återförsäkringar, som inländsk försäkringsanstalt

meddelat åt annan

inländsk försåkringsanstalt.

Till utländsk återförsäkringsrörelse

hånföres rörelse, avseende återförsäkringar,

som inländsk försäkringsanstalt

meddelat åt eller tagit hos utländsk

försåkringsanstalt.

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse, avseende inländska

försäkringar och försäkringar,

som meddelats

i direkt försäkringsrörelse

utom riket, skall såsom bruttointäkt

upptagas intäkt av kapitalocli

fastighetsförvaltning.

I bruttointäkten inräknas jämväl

vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning

av värdet å andra tillgångar

än inventarier eller för stadigvarande

bruk i rörelsen avsedda fas
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

sjuklighet och invaliditet samt efter

sådan disposition kvarstående förlust

på rörelsen i dess helhet, som icke

kan täckas av andra till framtida förfogande

avsatta medel.

Med vinstreserv förstås här fond,

som omfattar försäkringstagarna individuellt

tilldelade men till dem ej

utbetalade vinstmedel.

Avdrag för ökning av utjåmningsreserverna

må icke ske i den mån desamma

genom ökningen komma att

överskjuta två procent av sammanlagda

risksumman för kapitalförsäkring

för dödsfall med avdrag av den

del därav, för vilken återförsäkrare

svara.

Med risksumma för kapitalförsäkring

för dödsfall förstås här det belopp,

som är att anse som utsatt för

dödsrisk.

Nedsättning av försäkringsfond för

egen räkning, premieåterbäring sreserv,

säkerhetsfond, utjåmningsreserver

och garantifonder skall anses som

intäkt. Utbetald premieåterbäring och

vinst å livränteförsäkring, vilken utbetalts

ur garantifond för dylik försäkring,

få avdragas såsom utgift.

Sker ändring av grunder eller bolagsordning,

varigenom anstalten får rätt

att disponera utjämningsreserv eller

garantifond på annat sätt än ovan

sagts, skall fonden anses härigenom

undergå minskning med hela det belopp,

vartill den uppgick före ändringen.

Avdrag må icke ske för annan avsättning

till omedelbar eller framtida

vinstutdelning åt försäkringstagarna

ån dels avsättning till garantifond för

livränteförsäkringsrörelse dels ock

avsättning, enligt av Konungen stad
-

Föreslagen lydelse:

tigheter ävensom hyresvärde av fastighet,

som använts i livförsäkringsrörelsen.

Har försäkringsanstalt hos

utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat

inländsk livförsäkring eller i

direkt försäkringsrörelse utom riket

meddelad livförsäkring utan att hos

sig behålla premiereserven, skall såsom

ränteintäkt anses ränta å värdet

av återförsäkrarens ansvarighet enligt

den räntefot, som legat till grund

för premieberäkningen.

Från bruttointäkten må avräknas

dels ränta å gåld, dels, såvitt angår

fastighetsförvaltning, annan enligt

25 § avdragsgill omkostnad för fastighet

än nyss sagts, dels förlust vid

försäljning av andra tillgångar än inventarier

eller för stadigvarande bruk

i rörelsen avsedda fastigheter, dels

belopp varmed värdet å nyss angivna

tillgångar enligt bestämmelserna i

denna lag nedskrivits, dels 5 procent

av vad som återstår av bruttointäkten

efter avdrag som ovan sagts, dels

ock 5 kronor för varje direkt tecknad

kapitalförsäkring; såsom en enda

försäkring anses härvid alla kapitalförsäkringar,

som samtidigt tecknats

på samma persons eller samma personers

liv. Avdrag må dock icke ske

för försäkringstagare tillkommande

ränta å återbäringsmedel.

Därest de sammanlagda risksummorna

för återför säkringar, som inländsk

försäkringsanstalt meddelat

åt utländsk försäkringsanstalt, uppgå

till minst en procent av de sammanlagda

risksummorna för den

förstnämnda anstaltens samtliga livförsäkringar,

skall såsom nettointäkt

av utländsk återförsäkringsrörelse

upptagas överskott

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

23

Nuvarande lydelse:

fästa grunder, av ränta till vinstreserv

för direkt tecknade kapitalförsäkringar

tillhörande anstaltens här

i riket drivna rörelse.

Vid tillämpningen av 30 § räknas

kapitalförsäkring, som är kombinerad

med livränteförsäkring, under viss

förutsättning som livränteförsäkring

(se anvisningarna till 31 §).

4. Vid beräkning av ränteskatteunderlaget

skall, där ej särskilda förhållanden

påkalla annat, räntan å

premiereserven beräknas å medeltalet

av dess belopp vid årets början

och slut efter den räntefot, som legat

till grund för dess beräkning; i fråga

om rånte- och kapitalförsäkringsanstalt

sättes räntan å premiereserven

lika med det belopp, vilket såsom

ränta gottskrivits besparingsfonden,

med avdrag av den ränta, som under

året utbetalts till besparingsf ondens

delägare.

Ränteskatteunderlaget må dock aldrig

överstiga på följande sätt begränsade,

på livförsäkringsrörelsen

belöpande andel av behållningen å anstaltens

hela verksamhet, nämligen

dels summan av överskottet å livförsäkringsrörelsen,

beräknat på sätt i

punkt 3 sagts, och de inkomstbelopp,

vilka i beskattningsavseende äro att

hänföra till annan förvärvskälla än

Föreslagen lydelse:

å sådan rörelse. Utvisar den utländska

återförsäkringsrörelsen i fall som

nyss sagts underskott, må detta avräknas

från den skattepliktiga nettointäkten

av kapital- och fastighetsförvaltningen.

Vid tillämpning av

förenämnda regel skall med en livförsäkrings

risksumma vid en viss

tidpunkt förstås den största ökning

av nettokapitalvärdet av försäkringsanstalts

förpliktelser på grund av

försäkringen, som kan uppkomma

genom försåkringsfall vid ifrågavarande

tidpunkt. Med nämnda nettokapitalvärde

förstås kapitalvärdet av

försäkringsanstalts förpliktelser på

grund av försäkringsavtalet, minskat

med kapitalvärdet av försäkringstagarens

förpliktelser på grund av

samma avtal.

4. Erfordras på grund av bestämmelserna

i 30 § eller anvisningarna

till samma paragraf uppdelning av

intäkt eller avdrag mellan olika delar

av försäkringsanstalts verksamhet,

skall fördelningen av intäkten eller

avdraget ske på skäligt sätt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

försäkringsrörelse, dels ock de vid

sagda överskotts beräkning avdragna

avsättningarna till andra fonder än

försäkringsfonden, i den mån deras

sammanlagda belopp icke överstiger

två gånger nämnda summa. Vid tilllämpning

av detta stadgande skall

iakttagas dels att från de inkomstbelopp,

vilka i beskattningsavseende

åro att hänföra till annan förvärvskälla

än försäkringsrörelse, avdrag

må ske för underskott å annan sådan

förvärvskälla, dels ock att i fråga

om försäkringsanstalt, som jämväl

driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

inkomstbelopp

och underskott, vilka härröra från annan

förvärvskälla än försäkringsrörelse,

medräknas endast i den mån

de i försäkringstekniskt hänseende

äro att hänföra till livförsäkringsverksamheten.

till 31 §.

1. Med pension förstås dels pension,

som utgår på grund av föregående

tjänsteförhållande, dels ock belopp,

som utgår på grund av pensionsförsäkring.

Till pensionsförsäkring hänföres:

1) sådan livränteförsäkring, enligt

vilken livsvarig livränta skall börja

utgå vid viss ålder (ålderspension) eller

vid varaktig arbetsoförmåga (invalidpension);
2)

livränteförsäkring, vilken är att

anse som ånke- eller pupillförsäkring

(familjepension), dock, försåvitt fråga

är om pension till änka, allenast

om livräntan är livsvarig; samt

Föreslagen lydelse:

till 31 §.

1. Med pension förstås dels belopp,

som annorledes än i följd av försäkring

utgår på grund av föregående

tjänsteförhållande, dels belopp, som

utgår enligt lagen om folkpensionering,

dels ock belopp som utgår på

grund av pensionsförsäkring vare sig

denna tagits i samband med tjänst

eller annorledes.

Med pensionsförsäkring

förstås livförsäkring, enligt vilken icke

skola utgå andra försäkringsbelopp

än

1) ålderspension, utgående högst

under den försäkrades livstid,

2) invalidpension, utgående högst

så länge den försäkrade år arbetsoförmögen

eller har nedsatt arbetsförmåga,

3) efterlevandepension eller

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

25

Nuvarande lydelse:

3) försäkring, vilken utgör en kombination

av livränteförsäkring som i

1) eller 2) sägs och kapitalförsäkring,

i följande fall:

a) därest med livränteförsäkring

kombinerats kapitalförsäkring å belopp

sammanlagt ej överstigande livräntas

dubbla årsbelopp, skolande

härvid i fråga om änke- och pupillförsäkring

såsom årsbelopp anses den

årliga pension, som tillförsäkrats enbart

änka;

b) därest vid försäkring av ålderspension

avtalats, att pensionen skall

utgå ett visst garanterat antal år, oberoende

av om den försäkrade efter

uppnådd pensionsålder avlider innan

det garanterade antalet år uppnåtts;

c) därest vid försäkring, varom i

b) sägs, pensionsåldern är högst 70

år och, för den händelse dödsfall inträffar

före pensionsåldern, ett högst

med ålderspensionen lika årsbelopp

skall utgå under ett garanterat antal

år; eller

d) därest livsvarig livränta till förmån

för efterlevande änka eller barn

skall, oavsett förmånstagarens dödsfall,

utgå under ett garanterat antal

år efter försörjarens död.

Under 3 b), c) eller d) här ovan

omförmäld försäkring skall dock

icke, försåviit den ej tillika uppfyller

villkoren enligt 3 a), anses såsom

pensionsförsäkring, med mindre det

garanterade antalet år är högst tjugu

och det i avtalet stadgats, att rätt till

äterköp eller belåning av försäkringen

ej skall föreligga och ej heller

rätt till sådan förändring av utbetalningssättet,

att försäkringen upphör

att vara av sådan art, som ovan i

denna anvisning sägs.

Utgör i annat fall än här ovan

sagts försäkring en kombination av

Föreslagen lydelse:

4j med ålders-, invalid- eller efterlevandepension

förenat kapitalbelopp,

som utgår i samband med att pensionen

börjar utbetalas eller upphör eller

försäkringen upphör.

Ålderspension, som här avses, må

icke börja utgå vid lägre ålder än 55

år, såvida icke med hänsyn till den

försäkrades yrke eller andra omständigheter

(t. ex. varaktig arbetsoförmåga)

lägre pensionsålder kan anses

skälig.

Med efterlevandepension förstås

pension, som efter den försäkrades

död utgår högst så länge viss eller

vissa i försäkringsavtalet angivna personer

leva.

Såsom efterlevandepension skall

ock anses pension, som utgår efter

den försäkrades död oberoende av

viss pensionstagares liv, (försör jningsränta)

under förutsättning

a) att försörjningsräntan är förenad

med livsvarig ålderspension eller

med sådan livsvarig efterlevandepension

till maka eller barn, vilken skall

börja utgå omedelbart efter den försäkrades

död, samt att försörjningsräntans

årsbelopp icke överstiger den

livsvariga pensionens årsbelopp,

b) att försörjningsräntan skall utgå

under högst tjugu år, dock med

den inskränkningen att, då räntan är

förenad med livsvarig ålderspension,

räntan likväl icke må utgå längre än

till den tidpunkt, då den försäkrade

skulle hava fyllt 90 år, och ej heller,

vid pensionsålder över 70 år, under

längre tid än som motsvarar skillnaden

mellan 90 är och pensionsåldern,

c) att premier för försörjningsräntan

och den med denna förenade livsvariga

pensionen skola erläggas under

tid, som icke med mera än fem

år understiger den tid under vilken

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

livränte- och kapitalförsäkring, skall

försäkringen anses uppdelad på en

kapitalförsäkring och en livränteförsäkring.

Olycksfallsförsäkring räknas icke

såsom pensionsförsäkring.

Med livsvariga livräntor avses sådana

livräntor, som upphöra att utgå

först vid dödsfall eller, beträffande

änka, vid dödsfall eller omgifte.

Föreslagen lydelse:

försörjnings räntan enligt avtalet

längst skall utgå, samt att icke vid

utgången av något kalenderår under

förstnämnda tid det sammanlagda

beloppet av erlagda premier överstiger

det belopp, som vid samma tidpunkt

skulle hava erlagts, om premiebetalningen

jämnt fördelats å tid,

som med fem år understiger den

tid under vilken försörjningsråntan

längst skall utgå, samt

d) att i avtalet stadgats, att rätt

till återköp eller belåning av försäkringen

icke skall föreligga och ej heller

rätt till sådan förändring av försäkringen,

att den upphör att vara

pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen av bestämmelserna

under a) i nästföregående stycke

skall efterlevandepension till den

försäkrades änka anses såsom livsvarig,

även om pension skall upphöra

vid omgifte.

Kapitalbelopp, som utgå på grund

av pensionsförsäkring, må tillsammans

icke överstiga det högsta årliga

beloppet av ålders- eller invalidpensionen,

ökat, om efterlevandepension

skall utgå till make, med det

högsta årliga beloppet av efterlevandepensionen.

Skall enligt avtal om pensionsförsäkring

ålderspension eller invalidpension

upphöra eller nedsättas viss

tid efter det pensionsåldern eller arbetsoförmågan

inträtt eller skall annan

efterlevandepension än försörjningsränta

upphöra eller nedsättas

viss tid efter den försäkrades död må

denna tid icke understiga fem år eller,

i fråga om ålderspension vars

årsbelopp icke överstiger 3 000 kronor,

två år.

Med kapitalförsäkring

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

27

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring.

Innehåller avtal om livförsäkring,

förutom utfästelse som avtal om pensionsförsäkring

enligt vad ovan sagts

må innehålla, jämväl annan utfästelse,

må försäkringen anses uppdelad

på en pensionsförsäkring och en

kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring, vilken innehåller

i nästföregående stycke omförmälda

utfästelser, icke uppdelas på sätt

där sägs, enår pensionens storlek icke

bestämts eller annan omständighet

av betydelse för uppdelningen icke är

känd, må uppdelningen ske enligt

grunder, som fastställas av Kungl.

Maj:t.

Utan hinder av vad ovan stadgats

må pensionsförsäkring, för vilken

premiebetalningen skall vara fullgjord

inom fem år från försäkringsavtalets

ingående, anses som kapitalförsäkring,

därest förbehåll härom

intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsåkring skall anses

tillhöra samma slag av försäkring

som huvudförsäkringen.

För att försäkring skall anses hava

tagits i samband med tjänst erfordras,

att enligt anställningsavtalet

skyldighet föreligger för arbetstagare

att hava sådan försäkring eller

att, om sådan skyldighet icke föreligger,

premier för försäkringen skola

gäldas av arbetsgivaren eller av

denne jämte arbetstagaren. För att

sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall

anses hava tagits i samband med

tjänst erfordras utöver vad förut

sagts, att anmälan angående nyssnämnda

förhållanden skett hos försäkringsanstalten.

Försäkring enligt

lagen om försäkring för olycksfall i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

till 32 §.

10. Såsom livränta anses, förutom

egentlig livränta, övriga på grund av

pensionsförsäkring utfallande försäkringsbelopp,

jämväl sådana belopp,

som på grund av försäkringsavtalet

utbetalas vid återköp eller premieåterbetalning

vid dödsfall. Ändras

försäkringsavtal så, att pensionsförsäkring

helt eller delvis övergår till

kapitalförsäkring, skola mot kapitalförsäkringen

svarande premiereserv

och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten

för ändringen anses såsom

på grund av försäkringen utbetalt

belopp.

till 33 §.

1. Skattskyldig äger att från intäkten

av sin tjänst avdraga avgifter,

som han på grund av tjänsten erlagt

för egen pensionering, vare sig avgifterna

erlagts till arbetsgivaren, till

särskild för ändamålet bildad kassa

eller till försäkringsanstalt. Likaledes

får avdrag äga rum för avgifter, som

på grund av tjänsten erlagts för överlevelseränteförsäkring

såsom änkeoch

pupillförsäkring o. dyl. Angående

skattskyldigs rätt till avdrag för

avgifter, som han annorledes än på

grund av tjänst eller anställning erlagt

för egen pensionsförsäkring samt

för ånke- och pupillförsäkring, se

46 § 2 mom.

till 46 §.

1. Har skattskyldig för försäkring,

som avses i 46 § 2 mom. första stycket

3), uppburit vinstutdelning eller

premieåterbäring, skall vad sålunda

uppburits avräknas från premiernas

belopp, så att blott vad därefter åter
-

Föreslagen lydelse:

arbete anses icke såsom försäkring,

tagen i samband med tjänst.

till 32 §.

10. Ändras försäkringsavtal så,

att pensionsförsäkring helt eller delvis

övergår till kapitalförsäkring,

skola mot kapitalförsäkringen svarande

premiereserv och övriga tillgodohavanden

vid tidpunkten för ändringen

anses såsom på grund av pensionsförsäkringen

utbetalt belopp.

till 33 §.

1. Skattskyldig äger att från intäkten

av sin tjänst avdraga avgifter,

som han i samband med tjänsten erlagt

för egen eller efterlevandes pensionering,

vare sig avgifterna erlagts

till arbetsgivaren, till särskild för ändamålet

bildad kassa eller till försäkringsanstalt.

Avdrag för sådana avgifter

må dock ske endast om pensioneringen

anordnats på sätt i anvisningarna

till 31 § föreskrives som

villkor för att livförsäkring skall

hänföras till pensionsförsäkring. Angående

skattskyldigs rätt till avdrag

för avgifter, som han annorledes än

i samband med tjänst erlagt för egen

eller efterlevandes pensionering, se

46 § 2 mom.

till 46 §.

1. Avdrag må icke åtnjutas för

premier och andra avgifter i de fall,

där avgifterna äro att betrakta såsom

utgifter för levnadskostnader, vilka

enligt 20 § icke äro avdragsgilla, men

där det utgivna beloppet utgör skat
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

29

Nuvarande lydelse:

står av verkligen utbetalda premier

får avdragas, dock högst 200 kronor.

Har vinstutdelning och premieåterbäring

överstigit de under året erlagda

premiernas belopp, utgör enligt 19 §

överskottet icke skattepliktig intäkt.

till 53 §.

2. Verksamhet på grund av anställning

i svenskt företag anses utövad

här i riket, även om tjänstinnehavaren

i och för sin tjänst måste

göra tillfälliga besök utomlands eller

under längre tid uppehålla sig därstädes

under kringresande (t. ex.

handelsresande). Förmåner, som

härröra av ett förutvarande tjänsteförhållande

(pension, vissa undantagsförmåner

o. s. v.) och åtnjutas

av person, som icke är bosatt eller

stadigvarande vistas här i riket, beskattas

i Sverige, om den tidigare

verksamheten huvudsakligen utövats

härstädes. För sådan person föreligger

däremot ej skattskyldighet för

livränta eller andra enligt 31 § med

inkomst av tjänst likställda förmåner,

som ffcke åtnjutas på grund av

något tjänsteförhållande.

6. Till pensionsanstalter, som icke

äro bolag, räknas inrättning, självständig

fond eller annan stiftelse, vilkens

kapital och avkastning må användas

endast till pensioner på grund

av tjänst eller annan arbctsanställning,

därest genom föreskrifter i reglementet

eller eljest trygghet skapats

för att anstalten så länge den

består skall hava sådant ändamål

samt att vid dess upplösning återstående

medel antingen jämväl skola

användas för dylik pensionering eller

ock skola anslås till välgörande eller

eljest allmännyttigt ändamål. Pen
-

Förcslagen lydelse:

tepliktig inkomst för den vilken beloppet

kommit till godo, t. ex. då avgifterna

erlagts för försäkring å hembiträde.

till 53 §.

2. Verksamhet på grund av anställning

i svenskt företag anses utövad

här i riket, även om tjänstinnehavaren

i och för sin tjänst måste göra

tillfälliga besök utomlands eller under

längre tid uppehålla sig därstädes

under kringresande (t. ex. handelsresande).

Förmåner, som härröra

av ett förutvarande tjänsteförhållande

(pension, vissa undantagsförmåner

o. s. v.) och åtnjutas av person,

som icke är bosatt eller stadigvarande

vistas här i riket, beskattas i Sverige,

om den tidigare verksamheten

huvudsakligen utövats härstädes.

För sådan person föreligger däremot

ej skattskyldighet för pension, livränta

eller andra enligt 31 § med inkomst

av tjänst likställda förmåner,

som icke åtnjutas på grund av något

tjänsteförhållande.

6. Med pensionsstiftelse avses, förutom

pensionsstiftelse bildad enligt

lagen om aktiebolags pensions- och

andra personalstiftelser, jämväl inrättning,

självständig fond eller annan

stiftelse, vilkens kapital och avkastning

må användas endast till pensioner

på grund av tjänst, därest genom

föreskrifter i reglementet eller

eljest trygghet skapats för att stiftelsen

så länge den består skall hava

sådant ändamål samt att vid dess

upplösning återstående medel antingen

skola användas för dylik pensionering

eller ock skola anslås till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

sionsstiftelser bildade enligt lagen välgörande eller eljest allmännyttigt

om aktiebolags pensions- och andra ändamål.

personalstiftelser åro att hänföra till

pensionsanstalter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1951. I''samband med lagens

ikraftträdande skall följande iakttagas:

1. Äldre bestämmelser skola, såvitt angår försäkringstagares beskattning,

tillämpas vid 1951 års taxering, så ock vid eftertaxering för år 1951 eller

tidigare år. I övrigt skola äldre bestämmelser gälla beträffande eftertaxering

för år 1950 eller tidigare år.

2. Beträffande försäkring, som meddelats före den 1 januari 1951, skola

äldre bestämmelser angående försäkringstagares beskattning jämväl i övrigt

gälla efter nämnda dag, dock med följande undantag:

a) Avdrag må icke åtnjutas för avgifter, vilka efter ingången av år 1951

erläggas för försäkring, som avses i andra stycket av punkt 5 av anvisningarna

till 28 § i deras äldre lydelse. Belopp, som utfaller på grund av

försäkring av nyssnämnda slag, vilken meddelats före angivna tidpunkt,

är skattepliktigt endast till så stor del, som enligt försäkringsteknisk beräkning

motsvarar de avgifter, vilka erlagts före sagda tidpunkt.

b) Utgår livränta på grund av pupillförsäkring må avdrag, som avses i

32 § 2 mom. a) i dess äldre lydelse, icke åtnjutas, därest livräntan utgår

i anledning av dödsfall, vilket inträffat efter ingången av år 1951.

c) I fråga om avdrag för avgifter, som avses i 46 § 2 mom. 3), skola de

nya bestämmelserna gälla även beträffande försäkringar, som meddelats

före den 1 januari 1951.

3. Vid beräkning av skattepliktig inkomst för försäkringsanstalt skall

livförsäkring, som meddelats före den 1 januari 1951, hänföras till kapitalförsäkring,

om den enligt äldre bestämmelser skolat hänföras till sådan försäkring.

4. I fråga om understödsförening, som enligt sina stadgar äger meddela

livförsäkring med kapitalunderstöd överstigande 500 kronor för medlem,

skall såsom nettointäkt upptagas dels den del av föreningens enligt 24 § i

dess äldre lydelse och 25 § beräknade nettointäkt av fastighet, som efter förhållandet

mellan premiereserven för kapitalförsäkringar, vilka meddelats

före ingången av år 1951, och hela premiereserven belöper på nämnda försäkringar,

dels ock den del av föreningens enligt 30 § beräknade nettointäkt

av livförsäkringsrörelse, som efter förhållandet mellan premiereserven för

kapitalförsäkringar, vilka meddelats efter ingången av år 1951, och premiereserven

för samtliga kapitalförsäkringar belöper på de efter 1951 års ingång

meddelade kapitalförsäkringarna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

31

2) Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 |uli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom, 7 § och 10 § 2 mom. förordningen

den 26 juli 19471 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

4 §.

1 mom. Från sammanlagda —

— — kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som varit här i riket

bosatt under hela eller någon del av

beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta

avdrag för periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk utbetalning

samt för avgifter för pensionsförsäkring

och för annan personförsäkring,

allt i den omfattning som i

46 § 2 mom. kommunalskattelagen

sägs.

7 §•

Från skattskyldighet — — — hushållningssällskap

:

för all inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och

högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att

vara medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel

användas till allmänt nyttiga ändamål

och kontoret icke lämnar utdel
-

Föreslagen lydelse:

4 §.

1 mom. Från sammanlagda —

--kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som varit här i riket

bosatt under hela eller någon del av

beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta

avdrag för periodiskt understöd eller

därmed jämförlig periodisk utbetalning

samt för pensionsavgifter enligt

lagen om folkpensionering ävensom

för avgifter för pensionsförsäkring

och för annan personförsäkring, allt

i den omfattning som i 46 § 2 mom.

kommunalskattelagen sägs.

7 §•

Från skattskyldighet---hus
hållningssällskap

:

för all inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och

högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att

vara medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel

användas till allmänt nyttiga ändamål

och kontoret icke lämnar utdel
-

Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1948: 764 samt av 10 § 2 mom. se 1949: 67.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

ning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, pensionsanstalter som

icke åro bolag, understödsföreningar,

jämlikt lagen om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom,

å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller

vilkas verksamhetsområden falla

utanför Stockholm och omfatta allenast

visst län eller del av län, ävensom

sådana ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag,

som avses i lagen

om försäkring för olycksfall i arbete:

för all inkomst;

f) kyrkor, sjukvårdsinrättningar

---‘statlig inkomstskatt.

Att personer---samma pa
ragraf.

10 §.

2 mom. Den statliga---be
skattningsbara

inkomsten;

c) för försäkringsanstalter, i den

mån de driva livförsäkringsrörelse:

tjugufem procent av den beskattningsbara

inkomsten; samt

Föreslagen lydelse:

ning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, pensionsstiftelser, andra

understödsföreningar än sådana, som

enligt sina stadgar äga meddela livförsäkring

med kapitalunderstöd

överstigande 500 kronor för medlem,

jämlikt lagen om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom,

å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas

verksamhetsområden falla utanför

Stockholm och omfatta allenast

visst län eller del av län, ävensom sådana

ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag,

som avses i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete:

för all inkomst;

f) kyrkor, sjukvårdsinrättningar

—- — — statlig inkomstskatt;

j) understödsföreningar, som enligt

sina stadgar äga meddela livförsäkring

med kapitalanderstöd överstigande

500 kronor för medlem och

som bedriva jämväl annan verksamhet

än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, sam belöper på annan

än till livförsäkring hänförlig

verksamhet.

Att personer---samma pa
ragraf.

10 §.

2 mom. Den statliga---be
skattningsbara

inkomsten;

c) för försäkringsanstalter, i den

mån de driva livförsäkringsrörelse:

tio procent av den beskattningsbara

inkomsten; samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

33

Nuvarande lydelse:

d) för andra---beskattnings
bara

inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna

under a) och c) här ovan skall

iakttagas att, därest försäkringsanstalt

driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse, skatten

skall beräknas enligt c), såvitt

angår svensk anstalt, allenast beträffande

den del av anstaltens beskattningsbara

inkomst som efter förhållandet

mellan den i försäkringstekniskt

hänseende till livförsäkringsverksamheten

hånförliga nettointäkten

och anstaltens sammanlagda nettointäkt

belöper å livförsäkringsrörelsen

och, såvitt angår utländsk anstalt,

allenast i fråga om den del av nämnda

inkomst som efter förhållandet mellan

den skattepliktiga nettointäkten

av livförsäkringsrörelsen och anstaltens

sammanlagda skattepliktiga nettointäkt

av försäkringsrörelse belöper

å livförsäkringsrörelsen.

Föreslagen lydelse:

d) för andra---beskattnings
bara

inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna

under a) och c) här ovan skall

iakttagas att, därest försäkringsanstalt

driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse,

skatten skall beräknas enligt bestämmelsen

under c) allenast beträffande

den del av anstaltens beskattningsbara

inkomst, som efter förhållandet

mellan den skattepliktiga nettointäkten

av livförsäkringsrörelsen

och anstaltens sammanlagda skattepliktiga

nettointäkt belöper å livförsäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951.

Vad som stadgas i övergångsbestämmelserna till lagen den 1950

(nr ) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370) skall äga motsvarande tillämpning beträffande taxeringen till statlig

inkomstskatt.

8 Bihung till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 49.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

3) Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 28 maj 1943

(nr 265) om begränsning av skatt för svensk livförsäkringsanstalt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 maj 1943 om begränsning

av skatt för svensk livförsäkringsanstalt skall upphöra att gälla med utgången

av år 1950. Förordningen skall dock alltjämt äga tillämpning beträffande

skatt, som påförts eller påföres på grund av 1950 eller tidigare års

taxering.

4) Förslag

till

lag angående upphävande av lagen den 30 juni 1937 (nr 664) om

beräkning i vissa fall av skattepliktig intäkt på grund av pupillpension

från staten.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1937 om beräkning i vissa

fall av skattepliktig intäkt på grund av pupillpension från staten skall upphöra

att gälla med utgången av år 1950. Lagen skall dock alltjämt äga tilllämpning

beträffande pupillpension, som utgår i anledning av dödsfall, vilket

inträffat före utgången av år 1950.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

35

5) Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen~den 26 juli 1947

(nr 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. och 6 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

3 §• 3 §.

2 mom. Såsom tillgångar vid

förmögenhetsberäkningen upptagas

icke:

a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring;
b)

rätt till undantagsförmåner

samt till pension och annan förmån,

som åtnjutes på grund av förutvarande

tjänsteförhållande, äp.ensom

till sådan livränta, varom förmäles i

32 § 2 mom. a)—c) kommunalskattelagen;
-

c) rätt till---avsedd kassa.

(Se vidare anvisningarna.)

6 g.

1 mom. Skyldighet att---

i riket.

Medlem av---för förmögen
het.

För skattskyldiga----medde
lade

föreskrifter.

2 in o m. Såsom tillgångar vid

förmögenhetsberäkningen upptagas

icke:

a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring;
b)

rätt till undantagsförmåner,

till pension eller annan livränta, som

utgår på grund av försäkring, till

pension och annan förmån, som annorledes

än i följd av försäkring åtnjutes

på grund av förutvarande

tjänsteförhållande samt till livränta

som, enligt vad i lag eller särskild

författning är stadgat, annorledes än

på grund av försäkring utgår vid

sjukdom eller olycksfall i arbete eller

under militärtjänstgöring;

c) rätt till---avsedd kassa.

(Se vidare anvisningarna.)

6 §.

1 in o in. Skyldighet att---

i riket.

Medlem av---för förmögen
het.

För skattskyldiga---medde
lade

föreskrifter.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Hypoteksföreningar, bostadskredit- Hypoteksföreningar, bostadskreditföreningar---för

förmögenhet, föreningar---för förmögenhet.

Utländska försäkringsanstalter äro

frikallade från skattskyldighet för

förmögenhet, som hänför sig till hår

i riket bedriven livförsäkringsrörelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951. Dock skola bestämmelserna

i 3 § 2 mom. i sin äldre lydelse tillämpas vid 1951 års taxering

ävensom vid eftertaxering för år 1951 eller tidigare år samt bestämmelserna

i 6 § 1 mom. i sin äldre lydelse gälla vid eftertaxering för år 1950 eller

tidigare år.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr \9.

37

6) Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28

september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 29 § 1 mom., 31 §, 33 § och 35 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928* 1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

29 §. 29 §.

1 mom. Allmän självdeklaration

— — — före taxeringsåret.

Har skattskyldig---och skul
der.

Svenskt aktiebolag---utdel
ningens

belopp.

Inländsk försäkringsanstalt, som

är skattskyldig för inkomst av försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration

jämväl meddela uppgift

i de avseenden, som omförmälas i

anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen.

Utländsk försäkringsanstalt, som

här i riket drivit försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration i stäl
-

1 mom. Allmän självdeklaration

— — — före taxeringsåret.

Har skattskyldig---och skul
der.

Svenskt aktiebolag---utdel
ningens

belopp.

Inländsk försäkringsanstalt, som

är skattskyldig för inkomst av försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration

jämväl meddela uppgift i

de avseenden, som omförmälas i anvisningarna

till 30 § kommunalskattelagen.

Motsvarande gäller beträffande

utländsk försäkringsanstalt,

som här i riket drivit livförsäkringsrörelse,

dock endast såvitt angår den

till nämnda rörelse hänförliga verksamheten.

Med inländsk försäkringsanstalt

förstås i denna förordning, förutom

försäkringsbolag, jämväl sådan understödsförening,

som enligt sina

stadgar äger meddela livförsäkring

med kapitalunderstöd överstigande

500 kronor för medlem.

Utländsk försäkringsanstalt, som

här i riket drivit försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration läm
-

1 Senaste lydelse av 29 § 1 mom. och 33 § se 1948:763, av 31 § se 1938:374 samt av 35 §

1 mom. se 1935: 255.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

let för uppgifter enligt första stycket

punkterna 3) och 5) lämna uppgift

å premieinkomsten här i riket,

fördelad å dels livförsäkring, dels sjöförsäkring,

dels trafikförsäkring, dels

brandförsäkring och dels annan försäkring

samt uppgift å den eller de

kommuner, där sysslomannen (generalagenten)

haft kontor, samt, då

flera kontor funnits, uppgift å de vid

varje kontor influtna premieinkomsterna,

fördelade på nämnda olika slag

av försäkring.

Belopp, som---öretal bort
falla.

31 §.

Vid självdeklaration---för
eningens

bokföring.

Vid självdeklaration---dessa

uppgifter.

För verk----att utgiva.

För inländsk försäkringsanstalt

skall utan anmaning därjämte avlämnas

bestyrkt avskrift av protokoll

eller annan handling, som utvisar,

huru vinst- och förlusträkningen

samt balansräkningen för beskattningsåret

slutgiltigt fastställts samt

huru vinsten för samma år disponerats.

33 §.

Till ledning — — — föra handelsböcker;
b)

av försäkringsanstalt:

Föreslagen lydelse:

na uppgift å premieinkomsten här

i riket, fördelad å dels livförsäkring,

dels sjöförsäkring, dels trafikförsäkring,

dels sjuk- olycksfalls- och

brandförsäkring och dels annan försäkring,

samt uppgift å den eller de

kommuner, där sysslomannen (generalagenten)

haft kontor, ävensom,

då flera kontor funnits, uppgift å de

vid varje kontor influtna premieinkomsterna,

fördelade på nämnda olika

slag av försäkring. Beträffande annan

än till livförsäkring hånfdrlig

verksamhet föreligger icke skyldighet

för utländsk försäkringsanstalt

att lämna uppgifter enligt första stycket

punkterna 3) och 5).

Belopp, som —--öretal bort
falla.

31 §.

Vid självdeklaration---för
eningens

bokföring.

Vid självdeklaration---dessa

uppgifter.

För verk----- att utgiva.

För inländsk försäkringsanstalt

skall utan anmaning därjämte avlämnas

bestyrkt avskrift av protokoll

eller annan handling, som utvisar,

huru vinst- och förlusträkningen

samt balansräkningen för beskattningsåret

slutgiltigt fastställts samt

huru vinsten för samma år disponerats.

Vad sålunda stadgats skall dock

icke gälla beträffande försäkringsanstalt,

som drivit enbart livförsäkringsrörelse.

33 §.

Till ledning---föra handels
böcker;
b)

av försäkringsbolag ävensom

understödsförening, oavsett om för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

39

Nuvarande lydelse:

uppgift för envar, som under nästföregående

år åtnjutit livränta eller

eljest erhållit belopp på grund av

pensionsförsäkring hos anstalten, angående

sådant belopp,

dock att därest beloppet ej uppgått

till tvåhundra kronor uppgiftsskyldighet

icke äger rum med mindre

för den, som åtnjutit intäkten, tillika

skall uppgivas annan intäkt;

c) av den--— utbetalts, angå
ende

det utbetalda beloppet.

I uppgift---avdrag skett.

Beträffande annan — — — för

lyftning.

Vid fullgörande — — — nämnda

debetsedel.

Arbetsgivare, som —--i hu
vudbok.

35 §.

1 mom. I särskilda — — —

hemvist; samt

e) av styrelse för försäkringsanstalt:
-

uppgift för — — — för försäkringen.

Föreslagen lydelse:

eningen enligt denna förordning är

att anse såsom försäkringsanstalt eller

ej:

uppgift för envar, som under nästföregående

år uppburit belopp på

grund av försäkring av den art, att

skatteplikt för beloppet föreligger,

angående sådant belopp,

dock att uppgiftsskyldighet icke

föreligger, därest under året uppburna

belopp sammanlaqt icke uppqå till

200 kronor;

c) av den---utbetalts, an
gående

det utbetalda beloppet.

I uppgift---avdrag skett.

Beträffande annan — — — för

lyftning.

Vid fullgörande — — — nämnda

debetsedel.

Arbetsgivare, som — — — i huvudbok.

35 §.

1 m o m. I särskilda — — —

hemvist; samt

e) av styrelse för försäkringsbolag

eller understödsförening, oavsett om

föreningen enligt denna förordning

år att anse såsom försäkringsanstalt

eller ej:

uppgift för — — — för försäkringen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951, dock att bestämmelserna

i 33 § och 35 § 1 mom. skola träda i kraft den 1 januari 1952.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

7) Förslag

till

förordning om ändring i uppbördsförordningen

den 31 december 1945 (nr 896).

Härigenom förordnas att 3 §, 10 §, It §, 20 §, 46 § 2 mom., 100 § 2 mom.,

103 § 1 mom. och anvisningarna till 46 § uppbördsförordningen den 31 december

19451 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

3 §. 3 §.

Preliminär skatt----fråga är.

Preliminär skatt — — — statlig

förmögenhetsskatt.

Preliminär skatt — ---prelimi
när

C-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall

utgöras för sådan inkomst av tjänst,

som helt eller delvis utgår i penningar

och som hänför sig till den skattskyldiges

huvudsakliga arbetsanställning

eller eljest utgör hans huvudsakliga

inkomst av tjänst, och skall

Utgå med belopp som angives i skattetabell,

varom i 4 § sägs, eller med

den procent av inkomsten som i 7 §

sägs. Med tjänst likställes i denna

förordning rätt till pension, livränta

och undantagsförmåner samt sådant

periodiskt understöd eller sådan därmed

jämförlig periodisk intäkt, varför

givaren enligt 22, 25 eller 29 §

kommunalskattelagen är berättigad

till avdrag. Att preliminär A-skatt i

vissa fall kan komma att utgå jämväl

för annan inkomst än nyss sagts eller

för förmögenhet framgår av 48 §

1 mom.

Preliminär skatt — — — fråga är.

Preliminär skatt — — — statlig

förmögenhetsskatt.

Preliminär skatt — — — preliminär

C-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall

utgöras för sådan inkomst av tjänst,

som helt eller delvis utgår i penningar

och som hänför sig till den skattskyldiges

huvudsakliga arbetsanställning

eller eljest utgör hans huvudsakliga

inkomst av tjänst, och skall

utgå med belopp som angives i skattetabell,

varom i 4 § sägs, eller med

den procent av inkomsten som i 7 §

sägs. Med tjänst likställes i denna

förordning rätt till pension, livränta,

som utgår på grund av sjuk- olycksfalls-

eller skadeförsäkring eller annorledes

ån på grund av försäkring,

ersättning, som i annan form än livränta

utgår på grund av sjuk- eller

olycksfallsförsäkring, tagen i samband

med tjänst, samt undantagsförmåner

ävensom sådant periodiskt

understöd eller sådan därmed jämförlig

periodisk intäkt, varför givaren enligt

22, 25 eller 29 § kommunalskat
-

1 Senaste lydelse av 3 §, 10 §, 46 § 2 mom. och anvisningarna till 46 § se 1947:585 samt

av 103 § 1 mom. se 1946: 472.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

41

Nuvarande lydelse:

2. Preliminär B-skatt —

--verkställd taxering.

3. Preliminär C-skatt —

--verkställd taxering.

Är skattskyldig---därtill för
anleda.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §.

Preliminär A-skatt — — — kostnadernas

bestridande.

Preliminär A^skatt skall icke utgå

för folkpension enligt lagen om folkpensionering,

särskilda barnbidrag

enligt lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn,

familjebidrag enligt familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946, sådant

kontantunderstöd, som utgives

av arbetslöshetsnämnd med bidrag

av statsmedel, eller sådan pension eller

livränta från försäkringsanstalt,

som uppgår till högst 1 200 kronor

för år.

Preliminär A-skatt — — — till

konkursbo.

11 §•

Preliminär A-skatt skall beräknas

å det belopp, som återstår sedan från

inkomsten avräknats sådana avgifter,

som den skattskyldige på grund av

sin tjänst har att erlägga för egen

eller efterlevande familjs pensionering.

Föreslagen lydelse:

telagen är berättigad till avdrag. Att

preliminär A-skatt i vissa fall kan

komma att utgå jämväl för annan inkomst

än nyss sagts eller för förmögenhet

framgår av 48 § 1 mom.

2. Preliminär B-skatt —

--verkställd taxering.

3. Preliminär C-skatt —

--verkställd taxering.

Är skattskyldig---därtill för
anleda.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §.

Preliminär A-skatt---kost
nadernas

bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

för folkpension enligt lagen om folkpensionering,

särskilda barnbidrag

enligt lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn,

familjebidrag enligt familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946, sådant

kontantunderstöd, som utgives

av arbetslöshetsnämnd med bidrag av

statsmedel, eller sådan pension, livränta

eller annan skattepliktig ersättning

från försäkringsanstalt, som

uppgår till högst 1 200 kronor för år.

Preliminär A-skatt -—- — — till

konkursbo.

11 §.

Preliminär A-skatt skall beräknas

å det belopp, som återstår sedan från

inkomsten avräknats dels avgifter,

som den skattskyldige erlägger för

sådan pensionsförsäkring eller sjukeller

olycksfallsförsäkring, som tagits

i samband med tjänst, dels ock

avgifter, som den skattskyldige i samband

med tjänsten erlägger för egen

eller efterlevandes pensionering annorlcdes

än genom försäkring.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

Till andra---- preliminär A
skatt.

20 §.

Efter anmaning av lokal skattemyndighet

är arbetsgivare eller försäkringsanstalt

skyldig att, den förre

beträffande namngiven hos honom

anställd person och den senare beträffande

namngiven person, som av

anstalten uppbär pension eller livränta,

lämna uppgift å löneförmån, pension

eller livränta, som enligt vad antagas

kan kommer att utbetalas under

inkomståret.

46 §.

2 m o in. Har arbetstagaren ---

— 7 § angives.

Har arbetstagare — — — första

utbetalningstillfället.

Har lokal —--nämnda skatt.

Har lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall löneavdrag icke verkställas

å folkpension enligt lagen om

folkpensionering, särskilda barnbidrag

enligt lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders

in. fl. barn, familjebidrag enligt familj

ebidragsförordningen den 29

mars 1946, sådant kontantunderstöd,

som utgives av arbetslöshetsnämnd

med bidrag av statsmedel, sådan pension

eller livränta från försäkringsanstalt,

som uppgår till högst 1 200

kronor för år, sådant periodiskt understöd

eller sådan därmed jämförlig

periodisk intäkt, varför givaren enligt

46 § kommunalskattelagen är berättigad

till avdrag, eller å lön, vilken

utbetalas till person, som är i

konkurs, eller till konkursbo.

Föreslagen lydelse:

Till andra---preliminär A
skatt.

20 §.

Efter anmaning av lokal skattemyndighet

är arbetsgivare, försäkringsbolag

eller understödsförening

skyldig att, arbetsgivaren beträffande

namngiven hos honom anställd person

och bolaget eller föreningen beträffande

namngiven person, till vilken

utgives pension, livränta eller

annan skattepliktig ersättning, lämna

uppgift å löneförmån, pension,

livränta eller annan ersättning, som

enligt vad antagas kan kommer att

utbetalas under inkomståret.

46 §.

2 m o in. Har arbetstagaren--

—• 7 § angives.

Har arbetstagare — — -— första

utbetalningstillfället.

Har lokal —- •—- — nämnda skatt.

Har lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall löneavdrag icke verkställas

å folkpension enligt lagen om

folkpensionering, särskilda barnbidrag

enligt lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders

in. fl. barn, familjebidrag enligt familj

ebidragsförordningen den 29

mars 1946, sådant kontantunderstöd,

som utgives av arbetslöshetsnämnd

med bidrag av statsmedel, sådan pension,

livränta eller annan skattepliktig

ersättning från försäkringsanstalt,

som uppgår till högst 1 200 kronor

för år, sådant periodiskt understöd

eller sådan därmed jämförlig periodisk

intäkt, varför givaren enligt 46 §

kommunalskattelagen är berättigad

till avdrag, eller å lön, vilken utbetalas

till person, som är i konkurs,

eller till konkursbo.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

43

Nuvarande lydelse:

100 §.

2 m o in. Fullgör icke arbetsgivare

eller försäkringsanstalt behörigen vad

vederbörande enligt 20 § åligger, eller

fullgör icke arbetsgivare behörigen

vad honom enligt 50 §, 51 § första

stycket eller 98 § första stycket åligger,

straffes med böter, högst trehundra

kronor.

103 §.

1 mom. Hörsammar icke skattskyldig

anmaning att avlämna preliminär

självdeklaration eller att fullständiga

sådan deklaration, eller

underlåter arbetsgivare eller försäkringsanstalt

att hörsamma anmaning

enligt 20 §, eller

underlåter arbetsgivare, som är

skyldig verkställa löneavdrag, att fullgöra

sådan skyldighet eller verkställer

han löneavdrag med för lågt belopp,

eller

fullgör arbetsgivare icke vad honom

åligger enligt 50 §,51 § första

stycket eller 98 § första eller andra

stycket,

äger länsstyrelsen förelägga den

försumlige lämpligt vite.

Då fråga---sig förfallen.

Anvisningar

till 46 §.

Med arbetsgivare — -— — självständig

företagare.

Lika med arbetsgivare betraktas

enligt förordningen den som till annan

utbetalar pension, livränta, un
-

Föreslagen lydelse:

100 §.

2 m o m. Fullgör icke arbetsgivare,

försäkringsbolag eller understödsförening

behörigen vad vederbörande

enligt 20 § åligger, eller

fullgör icke arbetsgivare behörigen

vad honom enligt 50 §, 51 § första

stycket eller 98 § första stycket åligger,

straffes med böter, högst trehundra

kronor.

103 §.

1 mom. Hörsammar icke skattskyldig

anmaning att avlämna preliminär

självdeklaration eller att fullständiga

sådan deklaration, eller

underlåter arbetsgivare, försäkringsbolag

eller understödsförening

att hörsamma anmaning enligt 20 §,

eller

underlåter arbetsgivare, som är

skyldig verkställa löneavdrag, att

fullgöra sådan skyldighet eller verkställer

han löneavdrag med för lågt

belopp, eller

fullgör arbetsgivare icke vad honom

åligger enligt 50 §, 51 § första

stycket eller 98 § första eller andra

stycket,

äger länsstyrelsen förelägga den

försumlige lämpligt vite.

Då fråga--— sig förfallen.

Anvisningar

till 46 §.

Med arbetsgivare — — — självständig

företagare.

Lika med arbetsgivare betraktas

enligt förordningen den som till annan

utbetalar pension, livränta eller

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Nuvarande lydelse:

dantagsförmåner, periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk

intäkt.

Det ankommer----denna för
ordning.

Om en -—--uppbär tantiem.

Provision bör---huvudman
nens

tjänst.

För bedömande---med ar
betsgivaren.

Har arbetstagaren —---skall

verkställas.

Arbetsgivares skyldighet — — —

av inkomst.

Arbetsgivare är---än hem
ortskommunen.

Då skattskyldig —--huvud
saklige

arbetsgivaren.

Framställning om---höras

däröver.

Vid prövning — — •—- effektiv utskyldsbetalning.

Den i---skall medgivas.

Utom i — — —- för handen.

Föreslagen lydelse:

annat belopp, som enligt 3 § 1. likställes

med inkomst av tjänst.

Det ankommer — — — denna

förordning.

Om en---— uppbär tantiem.

Provision bör---huvudman
nens

tjänst.

För bedömande---med ar
betsgivaren.

Har arbetstagaren — — — skall

verkställas.

Arbetsgivares skyldighet----

av inkomst.

Arbetsgivare är---än hem
ortskommunen.

Då skattskyldig — — — huvudsaklige

arbetsgivaren.

Framställning om — — — höras

däröver.

Vid prövning — — — effektiv utskyldsbetalning.

Den i — — — skall medgivas.

Utom i---för handen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i9.

45

8) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 12 § förordningen den

6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Härigenom förordnas, att 12 § förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt

och gåvoskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

12 §.

Har någon---skolat ökas.

Vidare skall--— 15,000 kro
nor.

Vad som--— äga rum.

Skattskyldighet enligt första stycket

äger ej rum för rätt till sådan

livränta, som avses i 32 § 2 mom. a)

—c) kommunalskattelagen, ej heller

för rätt till annan livränta, i den

män vad som på grund av förordnande

av samma person såsom sådan

livränta tillfallit den berättigade icke

överstiger 1,500 kronors årsränta.

Föreslagen lydelse:

12 §.

Har någon---skolat ökas.

Vidare skall--— 15,000 kro
nor.

Vad som---äga rum.

Skattskyldighet enligt första stycket

äger ej rum för rätt till pension

som utgår på grund av pensionsförsäkring.

Skattskyldighet äger ej heller

rum för rätt till livränta som

utgår på grund av annan försäkring

än pensionsförsäkring, i den mån

vad som på grund av förordnande av

samma person såsom sådan livränta

tillfallit den berättigade icke överstiger

1,500 kronors årsränta.

Angående vad som förstås med kapitalförsäkring

och pensionsförsäkring

stadgas i anvisningarna till 31 §

kommunalskattelagen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1951.

Livförsäkring, som meddelats före den 1 januari 1951, hänföres till pensionsförsäkring,

därest den är av det slag, som avses i 32 § 2 mom. a)—c)

kommunalskattelagen i dess lydelse före nämnda dag, och till kapitalförsäkring,

om livförsäkringen är av annat slag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Till utskottets behandling ha överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 408 av herr Gottfrid Karlsson och II : 497

av herr Lindström m. fl., vari hemställts, »att riksdagen beslutar följande

ändring av 32 § 1 mom. kommunalskattelagen:

''Till intäkt av tjänst hänföras:

avlöning... för tjänsten, dock ej arbetsgivares bidrag till premier för kollektiv

kapitalförsäkring för dödsfall;

_>

att riksdagen måtte besluta dels att den beskattningsbara nettointäkten

bestämmes till hälften av den nettointäkt, som definieras i 30 § 2 mom. andra

stycket Kungl. Maj :ts förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen,

dels att i 10 § 2 mom. c) Kungl. Maj :ts förslag till förordning om ändring

i förordningen om statligt inkomstskatt Tio procent’ ersättes med Tjugo

procent’, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta de härav föranledda ändringarna

i Kungl. Maj:ts förslag till ovannämnda lag och förordning»; ävensom

2) motionen I: 409 av herr Ewerlöf, vari hemställts, »att riksdagen ville

besluta sådan ändring i Kungl. Maj :ts genom proposition nr 93 för riksdagen

framlagda förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen m. m. att

sjukförsäkringsbolag, som enligt av Kungl. Maj :t fastställda grunder bedriver

sjukförsäkring för längre tid än tio år, undantages från beskattning

för den del av rörelseöverskottet som belöper på försäkringar, vilka tagits

i samband med tjänst eller i kombination med pensionsförsäkring i livförsäkringsanstalt».

Till behandling i samband med den förevarande propositionen har utskottet

upptagit följande vid riksdagens början väckta motioner, nämligen:

a) de likalydande motionerna 1:59 av herr Ivar Persson in. fl. samt II:

62 av herrar Hansson i önnarp och Hansson i Skegrie, vari hemställts, »att

riksdagen måtte besluta sådan ändring av 46 § i kommunalskattelagen och

4 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, att där angivet

maximibelopp vid avdrag för vissa försäkringspremier höjes för äkta

makar från nuvarande 200 kronor till 400 kronor»;

b) de likalydande motionerna I: 118 av herr Grym in. fl. och II: 138 av

herr Jansson i Kalix m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att det uppdrages åt kommunalskattesakkunniga

att utreda och framlägga förslag till sådan ändring i kommunalskattelagen,

att likformighet i skattehänseende fastställes för arbetstagare,

som under sjukdom i arbete till följd av olycksfall uppbär s. k.

sjukpenning, oavsett om arbetstagaren har anställning hos arbetsgivare,

som har sina arbetare försäkrade hos riksförsäkringsanstalten eller därmed

likställt försäkringsbolag, eller om han är anställd hos arbetsgivare,

som står självrisk; samt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr U9.

47

c) de likalydande motionerna 1:238 av herr Petrén och 11:287 av herr

Kristensson i Osby, vari hemställt, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring

av 46 § i kommunalskattelagen och 4 § i förordningen om statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, att angivet maximibelopp vid avdrag för

vissa försäkringspremier höjes för ensamstående från nuvarande 200 kronor

till 300 kronor och för äkta makar från nuvarande 200 kronor till 400

kronor, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderlig

lagtext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 409, II: 62, II: 138, II: 287 och II: 497.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1944 tillkallade dåvarande

chefen för finansdepartementet samma dag bankdirektören E. Browaldh,

professorn E. Lindahl, direktören N. W. Lundblad, professorn A.

Montgomery, skattedirektören K. G. A. Sandström, ledamoten av riksdagens

första kammare kassören A. W. Strand och ledamoten av riksdagens andra

kammare hemmansägaren O. E. Werner att såsom sakkunniga inom finansdepartementet

biträda med utredning rörande inadvertenser i nuvarande

skattesystem. Åt skattedirektören Sandström uppdrogs att i egenskap av ordförande

leda de sakkunnigas arbete. De sakkunniga ha antagit benämningen

1944 års allmänna skattekommitté.

Sedan kommittén med skrivelse den 8 december 1944 avlämnat betänkande

med förslag till förfarande vid avveckling av krigskonjunkturbeskattningen,

har kommittén varit sysselsatt med utredning rörande frågor angående

beskattningen av livförsäkringsanstalter och livförsäkringstagare.

I kommitténs sammansättning ha under tiden vissa förändringar ägt rum.

Den 19 februari 1945 befriades professorn Montgomery från sitt uppdrag.

Direktören N. W. Lundblad avled den 25 september 1947. Den 26 september

1945 förordnades filosofie doktorn F. Lundberg och byråchefen H. A.

Prawitz att såsom experter biträda kommittén i beskattningsfrågor rörande

försäkringsväsendet. Lundberg entledigades på därom gjord framställning

från sitt förordnande den 15 oktober 1946. Den 14 maj 1947 uppdrogs åt

direktören, f. d. revisionssekreteraren G. W. Hemberg att vara ledamot i

kommittén med uppgift att deltaga i behandlingen av frågor angående beskattningen

av försäkringsanstalter och försäkringstagare.

Kommittén har med skrivelse den 31 december 1947 avlämnat betänkande

med förslag till ändrade bestämmelser angående beskattning av livförsäkringsanstalter

och livförsäkringstagare m. m. (SOU 1948:22) med därvid

fogade författningsförslag; författningsförslagen äro såsom Bilaga ,4 fogade

vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,

statskontoret, försäkringsinspektionen, pensionsstyrelsen, riksförsäkrings
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr i9.

anstalten, arbetsmarknadsstyrelsen, Svea och Göta hovrätter, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs,

Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs,

Jämtlands och Norrbottens län, mellankonnnunala prövningsnämnden,

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, Svenska försäkringsbolags

riksförbund, Svenska personal-pensionskassan, Livförsäkringsanstalten Folket

och Försäkringsanstalten Samarbete, Ränte- och kapitalförsäkringsanstalternas

förtroenderåd, Sveriges industriförbund, Landsorganisationen i

Sverige, Svenska sjukkasseförbundet, Understödsföreningarnas riksförbund,

De fria sjukkassornas förbund, De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation

samt Försäkringstjänstemannaförbundet. Därjämte ha yttranden

inkommit från Sveriges kommunalanställdas pensionskassa, Sveriges redareförening

och ett antal understödsföreningar (begravningskassor).

Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tilllåter

sig utskottet hänvisa till propositionen. Redogörelse härutinnan återfinnes

å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:

Sammanfattning av kommitténs förslag, s. 48—53.

Gällande rätt, s. 54—69.

Kritik av gällande beskattningsregler, s. 69—88.

Allmän motivering till departementsförslaget, s. 88—220.

Specialmotivering, s. 220—248.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återgivas följande.

I de likalydande motionerna 1: 59 och II: 62 har erinrats om att enligt

46 § kommunalskattelagen avdrag finge göras för vissa försäkringspremier

med ett belopp av högst 200 kronor. Med nu rådande förhållanden i jämförelse

med dem som rådde, när denna avdragsrätt tillkom, måste detta

belopp anses som alldeles för lågt. Penningvärdets försämring under denna

mellantid jämte den bland allmänheten alltmer utbredda förståelsen för

försäkringsskyddets betydelse vid sjukdom, olycksfall och nedsatt arbetsförmåga

motiverade en betydande höjning. I all synnerhet för äkta makar

framstode en höjning av avdraget som önskvärd och rättvis. Ofta hade makarna

var för sig, före äktenskapets ingående, försäkringspremier uppgående

till eller i närheten av 200 kronor, vilket medförde, att de som äkta

makar inte kunde i samma utsträckning som tidigare utnyttja avdragsrätten.

Härutöver borde också tagas i beaktande, att försäkringspremier för

barnen skulle rymmas inom samma belopp.

Till stöd för det i de likalydande motionerna I: 118 och II: 138 framförda

yrkandet har anförts bl. a. följande. Enligt gällande olycksfallsförsäkringslag

vore i princip varje arbetare försäkrad för skada till följd av olycksfall

i arbetet. Försäkringen ägde rum i riksförsäkringsanstalten eller i ömsesidigt

olycksfallsförsäkringsbolag. Därjämte funnes möjligheter för arbetsgivare

att ikläda sig s. k. självrisk. En viss tveksamhet hade uppstått såväl

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

49

bland arbetsgivare som bland de lokala taxeringsorganen om huruvida löneavdrag

för skatt skulle verkställas å avlöning, som utginge till arbetstagare

under ledighet för sjukdom till följd av olycksfall i arbete, jämväl till

den del avlöningen omfattade sjukpenning. Sedan närmare anvisning därom

begärts, hade centrala uppbördsnämnden förklarat dels att för det fall,

att arbetsgivare, som icke stode självrisk, utbetalade avlöning till arbetstagare

under sjukdom i arbete till följd av olycksfall, borde preliminär A-skatt

endast beräknas å den del av avlöning som i förekommande fall överstege enligt

olycksfallsförsäkringslagen utgående sjukpenning, dels ock att arbetsgivare,

som stode självrisk, vid utbetalande av avlöning till arbetstagare under

tid, då arbetstagaren vore förhindrad att arbeta på grund av olycksfall i arbete,

hade att tills vidare och intill dess att annan rättspraxis vid taxering tillämpades

verkställa löneavdrag å hela det lönebelopp, som utbetalades till arbetstagare.

Nuvarande rättspraxis utginge ifrån att skatteplikt förelåge i sådana

fall. I ett av regeringsrätten den 12 december 1947 meddelat utslag syntes

ovan refererade rättspraxis alltjämt ha tillämpats. Billighet och rättvisa

fordrade att arbetstagarens rätt i skattehänseende icke skulle göras beroende

av huruvida arbetsgivaren erhållit medgivande att stå så kallad självrisk

eller icke. Det syntes därjämte vara svårförståeligt för den enskilde

skattskyldige att löneavdrag skulle ske i det ena fallet men icke i det andra,

särskilt i de fall, då arbetsgivaren endast utbetalade lön med belopp som

av riksförsäkringsanstalten fastställts i enlighet med de grunder som anstalten

själv använde vid utbetalande av s. 1c. sjukpenning. I

I de likalydande motionerna 1: 238 och II: 287 har erinrats om att i

motioner vid 1948 års riksdag yrkades, att maximibeloppet för avdrag för

vissa försäkringspremier enligt 46 § kommunalskattelagen skulle ökas till

300 kronor. De skäl som därvid anfördes vore, att avdraget syftade till att

stimulera och underlätta omtänksamhet och regelbundet sparande. Den

nu gällande bestämmelsen fastställdes 1910, och den sedan dess fortgående

penningvärdeförsämringen motiverade i och för sig en justering av

maximibeloppet. Vidare anfördes, att premier på lägst 200 kronor i många

fall vore otillräckliga för erforderlig personförsäkring. Det vore därför önskvärt

att höja avdragsbcloppet och därigenom möjliggöra ett bättre försäkringsskydd

och bidraga till ett ökat sparande. 1948 års bevillningsutskott

hade funnit, att skäl talade för motionärernas yrkanden. I avvaktan på den

då pågående utredningen i ärendet hemställde utskottet om avslag på

motionerna. Detta hade också blivit riksdagens beslut.

1944 års allmänna skattelcommitté hade framlagt förslag om avdragsbeloppets

höjning till 300 kronor. För äkta makar behövdes i regel större försäkringsskydd,

särskilt när barn funnes i familjen, än för eu ensamstående

person. I många fall förekomme att personer, före ingående av äktenskap,

var för sig hade försäkringspremier till sådana belopp, alt de som äkta

makar sedan ej i samma utsträckning kunde utnyttja tidigare avdragsmöjligheter.

Dessa skäl talade för att äkta makar borde erhålla avdragsrätt till

I Biliang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. .Yr 49.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

högre belopp än ensamstående, och motionärerna föresloge, att avdrag för

äkta makar finge göras upp till ett belopp av 400 kronor. Svenska försäkringsbolags

riksförbund nämnde i skrivelse till 1944 års allmänna skattckommitté

detta maximiavdrag för äkta makar.

I de likalydande motionerna 1:408 och 11:497 har erinrats om att i

propositionen uttalades beträffande kapitalförsäkring, som toges i samband

med tjänst, att arbetsgivarens andel av premierna torde vara att hänföra till

avdragsgilla omkostnader samt att den anställde borde vara skattskyldig

för de av arbetsgivaren erlagda premierna. Utfallande försäkringsbelopp beskattades

icke såsom inkomst. Den i propositionen föreslagna lagtexten berörde

icke denna fråga, varför departementschefens uttalande på denna

punkt syntes vara att betrakta som en kommentar till gällande lag. Mot

den i propositionen beskrivna skatteregeln funnes i princip intet att erinra,

när det gällde vanlig individuell kapitalförsäkring. Annorlunda låge saken

till Aid den kollektiva kapitalförsäkring utan sparinoment, som på senare

tiden under benämningen grupplivförsäkring börjat vinna utbredning i vårt

land. Även Aid denna försäkringsform vore visserligen den indiAiduella premien

för varje delförsäkring principiellt bestämd, men dessa försäkringstekniska

individualpremier, som varierade inom mycket vida gränser, vore

i allmänhet helt okända för både de anställda och arbetsgivaren. I flertalet

gruppförsäkringsavtal spelade de försäkringstekniska indiAidualpremierna

över hu\:ud icke någon annan roll än att de bestämde premiesumman för

hela kollektivet. Om fördelningen mellan de olika försäkrade träffades särskild

överenskommelse i den mån de försäkrade själva betalade premierna.

Vanligen fördelades premiesumman (eller den del därav, som arbetsgivaren

icke bestrede) mellan individerna i förhållande till deras försäkringssumma

(medelpremiemetoden), men det förekomme också andra fördelningsregler,

varigenom man toge viss hänsyn till riskpremiens variation med åldern. I

de fall då arbetsgivaren betalade hela premien, måste man vid avlämnande

av taxeringsuppgifter enligt propositionens tolkning av gällande lag göra

fördelning av premiesumman på de försäkrade. Hittills torde medelpremiemetoden

ha tillämpats i dylika fall, men ju vanligare andra fördelningsregler

bleve i gruppförsäkringar, där de försäkrade själva betalade premierna,

desto mindre självklar bleve medelpremiemetoden. I andra fall betalade

de anställda själva avgifter motsvarande den lägsta förekommande individualpremien,

medan arbetsgivaren bidroge med återstoden av premiesumman.

Hur skulle denna återstod fördelas mellan de försäkrade såsom

beskattningsbar inkomst? Här kunde det icke gärna komma i fråga att föra

någonting på de yngsta, som vore medvetna om att de icke finge något bidrag

av arbetsgivaren för sitt försäkringsskydd med hänsyn till de försäkringstekniska

indrvidualpremierna. En fördelning, vilken skulle leda till

att de äldre påfördes relativt betydande osynliga inkomstbelopp, skulle emellertid

kräva ett betydande arbete av arbetsgivaren och skulle f. ö. knappast

kunna utföras utan anlitande av försäkringsgivarens sakkunskap. Den om
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

51

ständigheten, att det totaliter vore fråga om mycket obetydliga skatteunderlag

torde göra det angeläget att undvika ett ofruktbart krångel, även om

detta icke vore möjligt utan ett avsteg från principiellt riktiga beskattningsregler.

Från dessa utgångspunkter syntes det böra övervägas, om icke frågan

kunde lösas genom att det allmänna avstode från beskattning av arbetsgivares

bidrag till kollektiv kapitalförsäkring för dödsfall (grupplivförsäkring)

utan att för den skull kräva någon beskattning av utfallande försäkringsbelopp.

Skatten för livförsäkringsanstalter beräknad enligt propositionen skulle

ha utgjort för år 1947 112 % av den skatt som utgått enligt gällande rätt,

därest skatten ej begränsats på grund av förordningen den 28 maj 1943 om

begränsning av skatt för svensk livförsäkringsanstalt och ej heller på grund

av i kommunalskattelagen upptagen regel om begräsning med hänsyn till

behållningen av livförsäkringsrörelsen. Departementschefen betecknade de

anförda reglerna som en lindring om man bortsåge från ovannämnda spärrregler.

Det faktiska skatteuttaget skulle emellertid, om gällande rätt ej ändrades,

även under en lång framtid icke behöva nämnvärt överstiga en undre

gräns av 1 /. eller 11,i % av den skattepliktiga ränteintäkten. Den skatt, som

skulle uttagas enligt propositionen, utgjorde 17,6 % av den skattepliktiga

ränteintäkten enligt gällande lag. Den senare skatten vore sålunda 58 %

större än den skatt, som skulle kunna utgå enligt gällande lag, om 1943 års

förordning kunde tillämpas genomgående. Även om denna förutsättning ej

gällde för alla anstalter, torde härav framgå, att propositionen innebure en

betydligt kraftigare ökning av skattebördan än som framginge av departementschefens

uttalande. För att få en principiellt riktig avvägning av skattesatsen

borde man utgå från en jämförelse mellan den effektiva nettoräntan

— efter erläggande av skatt — vid livförsäkringssparande och vid banksparande

i de lägsta inkomstskikten. Den effektiva nettoräntan vid banksparande

i de berörda inkomstskikten jämfördes i följande tabell med nettoräntan

vid sparande genom folkförsäkring. Beräkningen av sistnämnda

nettoräntefot vore grundad på propositionens skatteregler och vissa i Folket-Samarbetes

remissyttrande angivna förutsättningar.

Utlåningsränta

3 % 3’5 %

Banksparande

2-25 2 70

2-04 2''43

Försäkringssparande

(enligt propositionen)

2-00—2-05 % 2-45—2-50 *

Av tabellen framginge, alt den effektiva räntan enligt propositionen ungefär

motsvarade det högre av de båda inkomstskikten. En lägre skattenivå

vore emellertid med hänsyn till det anförda att anse som sakligt motiverad.

Slutligen syntes vid bestämmandet av skattenivån hänsyn böra tagas till

Beskattningsbart belopp

Under 10 kr...........

10—1 000 kr..........

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

det förhållandet, att det för det allmänna utgjorde en betydande förmån,

att skatten på livförsäkringssparandet erlades av ett 15-tal livförsäkringsanstalter

i stället för av miljoner enskilda försäkringstagare. Det borde vidare

beaktas, att skatteökningen enligt propositionen huvudsakligen skulle

komma rörelsekommunerna till godo, d. v. s. i främsta rummet Stockholm

och i mindre utsträckning Göteborg och Malmö. Det hade i remissyttrandena

framhållits, att en sådan ökning syntes omotiverad med hänsyn till

att skatten på livförsäkringsanstalter principiellt trädde i stället för skatt

på försäkringstagarna och sålunda borde tillföras hemortskommunerna.

Enligt propositionen skulle totalskatten för 1947 i genomsnitt ha varit

17,6 % av den skattepliktiga intäkten (= 19 % av den föreslagna nettoränteintäkten),

varav ''%» eller 9,26 % av ränteintäkten belöpte på kommunen

och 8,34 % på staten. Detta innebure, att kommunalskatten enligt propositionen

skulle ökas med 87 % medan statsskatten endast skulle stiga

med 35 % av den som uttoges i de fall, då 1943 års förordning vore verksam.

Departementschefen berörde i propositionen ett i vissa yttranden framfört

förslag, att livförsäkringsanstalternas kommunala beskattning skulle

ske för gemensamt kommunalt ändamål, och syntes i princip acceptera

denna tanke. Även med hänsyn härtill syntes det vara motiverat att undvika

en ökning av rörelsekommunens skatteintäkt av livförsäkringsanstalterna.

Ett sätt att tillgodose detta önskemål utan att inkräkta på den i propositionen

föreslagna statsskatten och utan att föregripa en översyn av

frågan om den kommande skatteutjämningen anvisades i Folket-Samarbetes

yttrande, nämligen en halvering av skatteunderlaget och en dubblering

av statsskattesatsen.

Som skäl för det i motionen I: 409 framförda yrkandet har bl. a. anförts,

att 1944 års allmänna skattelcommitté föreslagit, att livförsäkringsanstalt

icke skulle beskattas för intäkt, som belöpte på pensionsförsäkringsrörelse.

I detta avseende följde propositionen kommitténs förslag. Kommittén hade

vidare framhållit, att sjuk- och olycksfallsförsäkring för livstid eller för

längre tid än tio år stode pensionsförsäkring så nära, att liknande regler

borde gälla för dessa båda slag av försäkringar. Enligt Kungl. Maj :ts förslag

skulle emellertid i fråga om sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse,

som bedreves av annat bolag än livförsäkringsbolag, fortfarande gälla samma

regler som beträffande rörelse avseende skadeförsäkring, d. v. s. att

rörelseöverskottet skulle beskattas, även i det fall att försäkringarna gällde

för livstid eller för längre tid än tio år. I fråga om rörelse avseende s. k.

lång sjukförsäkring skulle Kungl. Maj :ts förslag i nu berörda avseende leda

till eu betydande olikhet vid beskattningen beroende på vederbörande företags

verksamhet i övrigt. Lång sjukförsäkring bedreves för närvarande dels

av SPP i form av sjuk- och invaliditetsförsäkring samt premiebefrielseförsäkring,

allt i kombination med försäkring avseende ålders- och familjepension,

dels av vissa andra livförsäkringsbolag i form av premiebefrielseförsäkring,

dels ock av tre specialbolag, vilkas rörelse uteslutande omfattade

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

53

lång sjukförsäkring. I betydande utsträckning förekoinme det, att livförsäkring

kombinerades med försäkring i något av specialbolagen avseende

sjukersättning eller premiebefrielse eller båda dessa förmåner vid sjukdom

eller invaliditet. I den mån sjukförsäkring meddelats av livförsäkringsbolag

i kombination med pensionsförsäkring, vilket inom SPP vore det normala,

skulle enligt Kungl. Maj :ts förslag någon beskattning hos bolaget ej

komma i fråga. Hade däremot en på samma sätt kombinerad pensionsförsäkring

uppdelats så, att ett livförsäkringsbolag svarade för den egentliga

livförsäkringen och ett specialbolag för sjukförsäkringsdelen, vilken anordning

tillkommit uteslutande av praktiska och organisatoriska skäl, skulle

specialbolaget vara skyldigt att erlägga skatt för uppkommande överskott

för denna del av rörelsen på samma sätt som för överskott å rörelsen i övrigt.

Kungl. Maj :ts förslag innebure härutinnan en uppenbar inadvertens. I detta

sammanhang förtjänade uppmärksammas, att 1945 års försäkringsutredning

i sitt föregående år avgivna principbetänkande rörande det privata försäkringsväsendet

ansett det önskvärt med en mera allmän utbredning av

den långa sjukförsäkringen och därför förordat att nu verksamma livförsäkringsbolag

i viss utsträckning skulle medgivas koncession att jämväl

bedriva lång sjukförsäkringsrörelse. Principiellt borde beträffande den långa

sjukförsäkringen i slcatteavseende samma regler gälla som i fråga om livförsäkring.

Skillnaden mellan dessa olika försäkringsformer vore huvudsakligen

av terminologisk art. För att undanröja här påtalade inadvertens

vore det nödvändigt att »specialbolagen» undantoges från skattskyldighet

för den del av rörelseöverskottet, som belöpte på försäkringar, vilka utgjorde

komplement till pensionsförsäkringar meddelade av livförsäkringsbolag.

Skattskyldighet borde givetvis ej heller ifrågakomma beträffande försäkring

i samband med tjänst. Författningsmässigt syntes frågan enklast kunna

lösas på så sätt att 30 § 2 mom. första stycket gåves i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag följande ändrade lydelse:

»Såsom nettointäkt av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

som drivits av inländsk försäkringsanstalt, skall anses överskottet å försäkringsrörelsen.

Vid överskottets beräkning må från bruttointäkten avdrag

göras för avsättning till försäkringsfond för egen räkning samt i den utsträckning,

som närmare angives i anvisningarna, till andra fonder. Omfattar

rörelsen sjukförsäkring enligt av Kungl. Maj :t fastställda grunder,

vilken tagits i samband med tjänst eller i kombination med pensionsförsäkring

i livförsäkringsanstalt, må jämväl avräknas på sådan försäkring belöpande

del av överskottet.»

Till utskottet ha i anledning av den förevarandc propositionen inkommit

eu skrift från Svenska personalpensionskassan (SPP) samt en promemoria

från Understödsföreningarnas riksförbund. Av innehållet i dessa skrifter

må följande återgivas.

Svenska personalpensionskassan (SPP) har anfört bl. a., att det mest

rationella vore alt för koncessionerad tjänstepensionsförsäkringsanstalt all

försäkring, som omfattades av koncessionen, skulle behandlas som pen
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

sionsförsäkring oavsett om den på alla punkter vore konstruerad på det sätt,

som angåves i anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.

Skulle emellertid en avgränsning genom detalj bestämmelser ändock komma

att tillämpas för all slags pensionsförsäkring, finge SPP framhålla, att

en uppmjukning borde ske i följande hänseende. Ålderspension, vars årsbelopp

icke överstege 3 000 kronor, hänfördes till pensionsförsäkring även

om den upphörde 2 år efter det den börjat utgå. Avsikten därmed vore, att

för en person, som pensionerades före folkpensioneringens pensionsålder 67

år, beskattningsreglerna ej skulle försvåra, att man utöver en livsvarig pension

tecknade en pension å begränsat belopp, utgående till dess folkpensionen

började. Den tidigare pensionen skulle då kunna börja senast vid en

ålder av 65 år. Då emellertid även en pensionsålder av 66 år kunde förekomma,

finge SPP föreslå, att nämnda krav på en varaktighet av minst

2 år för 3 000 kronors pension måtte slopas. Någon risk för missbruk torde

ej uppstå, enär det sammanlagda på grund av sådan begränsad pension utbetalade

beloppet skulle sjunka med pensionens varaktighet.

I punkt 1 av anvisningarna till 33 § kommunalskatlelagen hade bibehållits

i fråga om avdragsrätten för tjänstepensionsavgifter hittills gällande

formulering »vare sig avgifterna erlagts till arbetsgivaren, till särskild för

ändamålet bildad kassa eller till försäkringsanstalt». Att där arbetsgivaren

särskilt nämnts som mottagare av avgifter torde främst ha berott på att det

tidigare varit vanligt att anställd i allmän tjänst erlade avgifter för pensionering

till arbetsgivaren. Denna anordning började nu att upphöra. Formuleringen

torde icke ha varit helt lycklig såtillvida som den kunde ha ingivit

enskilda arbetsgivare den föreställningen, att erläggande av avgifter

direkt till arbetsgivaren vore en normal företeelse i samband med ordnandet

av pensioneringsfrågan för i enskild tjänst anställda personer. Uppenbarligen

kunde emellertid en sådan anordning, där de anställda avstode från

viss del av sin lön utan att erhålla någon säkerhet för att medlen komme att

användas på avsett sätt, icke vara tillfredsställande.

Vad ordet »kassa» beträffade, torde detta åsyfta understödsförening. Det

tidigare i vissa författningar förekommande begreppet pensionskassa hade

bortfallit i och med tillkomsten av 1938 års understödsföreningslag, och

kassa, som ej vore understödsförening, kunde enligt de föreslagna nya skattebestämmelserna

icke fungera som mottagare av avdragsgilla avgifter. Understödsförening

vore emellertid obestridligen försäkringsanstalt och behövde

därför ej särskilt nämnas. Åberopande det sagda föresloges, att första

meningen av anvisningspunkt 1 till 33 § måtte utgå.

Vid 54 § g) stadgades, att understödsförening, som enligt sina stadgar

ägde meddela livförsäkring med kapitalunderstöd å högst 500 kronor för

medlem, vore frikallad från skyldighet att erlägga inkomstskatt för all inkomst,

som belöpte på verksamhet hänförlig till livförsäkringsrörelse. Härigenom

vore emellertid ej klart utsagt, huruvida i dylik förening ränteskatt

skulle erläggas för sådan livränteförsäkring, som ej vore pensionsförsäkring.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4,9.

55

För ett klarläggande av denna fråga föresloges följande lydelse av 54 § g):

»understödsföreningar, som enligt sina stadgar ej äga meddela annan kapitalförsäkring

än kapitalunderstöd å högst 500 kronor för medlem:---—»

I anslutning till denna ändring borde även 30 §, anvisningspunkt 3, andra

stycket ändras. Då det syntes naturligast, att även vid beskattningen alla

understödsföreningar räknades som försäkringsanstalter, föresloges följande

lydelse av nämnda stycket: »Med inländsk försäkringsanstalt förstås i denna

lag dels försäkringsbolag, dels understödsförening.»

Understödsföreningamas riksförbund har framhållit, att 47 understödsföreningar

enligt propositionen icke längre på grund av sociala skäl befriades

från beskattning. Motiveringen för denna nya ståndpunkt vore, att dessa

föreningar hade en medelförsäkringssumma, som i många fall endast obetydligt

understege medelförsäkringssumman inom folkförsäkringsverksamheten

och i en del fall t. o. in. väsentligt överstege densamma. Medelförsäkringssumman

inom folkförsäkringsverksamheten utgjorde ca 1 300 kr. Inom

de ifrågavarande 47 föreningarna funnes två huvudgrupper.

Den ena gruppen bestode dels av kårsammanslutningar (viss lotspersonal,

polispersonal etc.) och dels av nio ordenskassor (Odd Fellows, Frihetsbröder

etc.). I dessa understödsföreningar torde anslutningen i en del fall

vara obligatorisk, och i många fall syntes det utfästa kapitalunderstödet vara

till sin storlek fixerat. Om man sammanräknade utfästelserna i de 24 föreningar,

vilka hade sitt ursprung i kårsammanslutningar, funne man, att

deras medelförsäkringssumma uppginge till 886 kr. De hade tillhopa 40 674

medlemmar. Vid likartad beräkning av de nio ordnarnas medelförsäkringssurama

funne man, att densamma uppginge till 1 059 kr. Det sammanlagda

medelsantalet vore här 6 582. I fråga om de föreningar inom gruppen kåroch

ordenskassor, vilkas medelförsäkringssumma överstege 1 300 kr., kunde

nämnas att antalet medlemmar i dessa föreningar uppginge till sammanlagt

8 459 personer.

Den andra huvudgruppen beslode av 14 föreningar. Dessa arbetade bland

allmänheten men hade på grund av gällande lagföreskrifter icke rätt driva

affärsmässig verksamhet. De finge därför icke hålla effektiv fältorganisation

och kunde med anledning härav ej hävda sig i konkurrensen med folkförsäkringsbolagen,

trots att de tillämpade lägre premier än dessa. Bland

dessa föreningar funnes allenast en, som hade en medelförsäkringssumma,

vilken överstege 895 kr. Denna förenings medelförsäkringssumma utgjorde

1 613 kr., och föreningen hade allenast 1 284 medlemmar. I tio fall av fjorton

understege medel försäkringssumman i denna grupp 500 kr.

Av de 47 föreningarna hade sålunda endast 10 eu medelförsäkringssumma,

som uppginge till eller överstege motsvarande summa inom folkförsäkringsverksamheten.

Dessa 10 föreningar hade tillsammans 9 740 medlemmar, vilket

utgjorde 2,4 procent av de 47 föreningarnas sammanlagda medlemsantal,

vilket uppginge till 405 951. Därför att dessa 2,4 procent av medlemmarna i

de 47 föreningarna hade en jämförelsevis hög medelförsäkringssumma,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

skulle alltså de sociala skäl, som redan år 1928 motiverade skattebefrielse

för understödsföreningarna, nu icke längre anses kunna åberopas för de

övriga 396 211 medlemmarna.

Inom lågt räknat 10 år komme ingen förening att kunna framvisa någon

skattepliktig inkomst. De skattebelopp, som därefter komme att utgå, bleve

av allt att döma synnerligen blygsamma. De flesta av de ifrågavarande 47

föreningarna torde aldrig komma att över huvud taget bli beskattade.

De medlemmar, vilka tillfördes förening efter den M/i= 1950, måste bilda en

helt ny medlemsgrupp, vilket medförde dels att de måste bokföras för sig

dels att särskild premiereservberäkning måste verkställas för dem, grundad

på särskild statistik. I annat fall kunde självdeklaration icke avgivas.

Kunde det icke med fog anses ligga närmare till hands att alls ej göra någon

lagändring i fråga om föreningarnas beskattning? Ingen syntes under

överskådlig tid hava något att vinna på en sådan ändring, men om densamma

komme till stånd, medförde den ofrånkomligen arbete och kostnader. Såvitt

man kunde förstå talade varken sociala, praktiska eller statsfinansiella

skäl för en lagändring — allenast principiella skäl syntes kunna åberopas.

Utskottets yttrande.

Allmänna synpunkter.

Ett livförsäkringsavtal medför i regel vid sidan av det skydd för försäkringstagaren

mot de ekonomiska konsekvenserna av tidig död (dödsfallsförsäkring)

eller långt liv (livsfallsförsäkring), vilket utgör försäkringens primära

uppgift, därjämte ett visst sparande. Vid vissa försäkringsformer kan

detta sparande utgöra den dominerande delen av försäkringens innehåll.

Gällande skatteregler innebära, att det sparande, som sker genom livförsäkring,

intar en privilegierad ställning jämfört med flertalet andra för allmänheten

tillgängliga sparformer. Mot detta förhållande kan enligt utskottets

mening någon erinran i princip icke göras med hänsyn till livförsäkringens

stora sociala värde. Vissa olägenheter äro emellertid förknippade med den

privilegierade ställningen. Denna kan nämligen medföra, att personer, vilka

ha intet eller blott ringa intresse för det riskskydd, som en livförsäkring avser

att utgöra, teckna sådan försäkring i uteslutande syfte att utnyttja försäkringens

förmånliga behandling i skattehänseende till att bereda sig skattelättnader.

Utskottet vill i samband härmed erinra om bevillningsutskottets

betänkande nr 45 vid 1943 års riksdag i anledning av väckt motion.

I nämnda betänkande framhöll utskottet, att den tendens till missbruk av

pensionsförsäkringsformen i skattelindringssyfte, som under den senare

tiden hade kunnat iakttagas och som påtalats redan i en vid 1941 års riksdag

väckt motion och en vid samma riksdag framställd interpellation, alltjämt

torde vara för handen såsom framginge av de i anledning av den då föreliggande

motionen avgivna yttrandena. De åtgärder, som vidtagits av försäkringsbolagen

till förebyggande av missbruk i berört avseende, finge visser
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

57

ligen antagas hava medfört, att mera påtagliga fall av sådant missbruk förhindrats.

Tveksamt vore emellertid, huruvida det vore möjligt att på de privata

överenskommelsernas väg effektivt komma till rätta med dessa missförhållanden.

En ändring av beskattningsreglerna på ifrågavarande område

syntes därför böra övervägas. Att ett sådant övervägande finge anses påkallat

framginge redan därav att försäkringsbolagen funnit sig böra uppställa

det kravet på en avdragsgill pensionsförsäkring, att premien skulle erläggas

under minst tio år med lika belopp för varje år, medan däremot enligt

gällande beskattningsregler ej erfordrades annat i nu angivna hänseende än

att tiden för premiens inbetalande skall överstiga fem år.

Vad 1943 års bevillningsutskott sålunda anfört finner utskottet böra beaktas

i detta sammanhang. Utskottet vill emellertid å andra sidan framhålla,

att den statsfinansiella betydelsen av förekommande missbruk icke bör överdrivas.

De skattelättnader, som kunna uppnås genom att teckna livförsäkring,

bliva avsevärda endast för personer med stora inkomster eller stor förmögenhet.

Blott en mindre del av statens inkomster härrör emellertid från

sådana personer, och av nämnda del kan i sin tur endast en obetydlig del undandragas

genom tecknande av livförsäkring. Vad nu sagts om statsbeskattningen

gäller i ännu högre grad om den kommunala beskattningen, i varje

fall om man bortser från de minsta kommunerna. Då kommunalskatten uttages

proportionellt, kommer nämligen vid denna beskattning en mindre del

av skatteintäkterna att härröra från personer med stor inkomst än fallet

är vid den statliga beskattningen. Inom mycket små kommuner kan emellertid

en jämförelsevis större del av skatteintäkterna härröra från personer

med stora inkomster, och i så fall kunna skatteintäkterna märkbart nedgå

genom att sådana personer teckna exempelvis pensionsförsäkring. Genom

den nya kommunindelningen torde dock även sistnämnda olägenhet

minskas.

Reaktionen mot de missbruk, som förmärkts, grundar sig sålunda icke så

mycket på dessas betydelse för statens och kommunernas skatteintäkter

som dessmer på det för rättskänslan stötande i att skattelättnader, vilka äro

avsedda för dem, vilka genom livförsäkring vilja trygga sin egen ålderdom

eller — vid tidigt dödsfall — sin familjs existens, utnyttjas för andra ändamål.

Den största faran av skatteregler, som möjliggöra ett sådant utnyttjande,

torde emellertid föreligga för livförsäkringsanstalternas egen del.

Gällande skatteregler för livförsäkringar torde fresta livförsäkringsackvisitörerna

att i sitt anskaffningsarbete lägga för stor vikt vid skattesynpunkterna.

Dels kommer härigenom ackvisitionen att i allt för hög grad inriktas

på det klientel, inom vilket skattebesparingen blir störst, d. v. s. personer,

som ha stor inkomst eller stor förmögenhet och till följd härav ett

relativt litet behov av livförsäkringsskydd, dels föranledas ackvisitörerna att

vid sin argumentering allt för mycket betona skattesynpunkterna till förfång

för livförsäkringens huvuduppgift, riskskyddet.

Utskottet finner det naturligt om de myndigheter, som ha alt övervaka försäkringsväsendet,

ävensom sådana personer bland försäkringsväsendets egna

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

målsmän, vilka känna ansvar för livförsäkringsrörelsens framtid och sociala

inriktning, av sist anförda skäl hysa betänkligheter inför gällande regler

för beskattning av livförsäkringstagare.

Departementschefen har i motiveringen till propositionen (s. 167) framhållit,

att skattelagstiftningen genom att giva en gynnad ställning åt en

viss försäkringsform komme att medverka till att denna vunne en större utbredning.

Härav följde bl. a., att statsmakterna finge anses i viss mån ansvariga

för den utveckling av försäkringsformerna, som ägt rum under inverkan

av skattelagstiftningen. Av denna anledning ansåge departementschefen, att

statsmakterna icke borde placera försäkringsformer, till vilkas utbredning

de genom skattelagstiftningen medverkat, i en sämre ställning än de tidigare

haft, såvida icke vägande skäl förelåge därför.

Utskottet vill för sin del understryka de synpunkter, som anförts av departementschefen,

samt för egen del tillfoga en synpunkt av mera praktisk

art. En ändring i skärpande riktning av livförsäkringstagares beskattning

bör icke omfatta försäkringar, som tecknats före ändringens ikraftträdande.

1 enlighet härmed skola enligt förevarande proposition olika regler gälla för

försäkringar, som meddelas före utgången av år 1950, och för sådana, som

meddelats efter nämnda tidpunkt. Vid en förnyad ändring av skattereglerna

kunde man riskera att få tre skilda bestånd av livförsäkringar med olika

behandling i skattehänseende, vilket skulle medföra betydande olägenheter

för allmänhet och taxeringsmyndigheter.

Varje skärpning av lagstiftningen i syfte att begränsa möjligheterna till

missbruk kommer att mer eller mindre gå ut även över sådana försäkringstagare,

för vilka skattesynpunkterna icke utgjort huvudmotivet för tecknande

av livförsäkring. Vid skattelagstiftningens utformande gäller det därför

att mot varandra avväga å ena sidan behovet att förhindra missbruk och

å andra sidan angelägenheten av att icke lägga hinder i vägen för dem, som

teckna försäkringar i lojalt syfte, och att ej heller betunga allmänhet, taxeringsmyndigheter

och försäkringsanstalter med invecklade och praktiskt

svårhanterliga regler.

De regler för inkomst- och förmögenhetsbeskattning av livförsäkringstagare,

som föreslås i förevarande proposition, innebära icke någon fullständig

spärr mot missbruk. En sådan torde emellertid icke vara möjlig att uppnå

utan att lojala försäkringstagares intressen åsidosättas eller invecklade och

arbetskrävande regler införas. De föreslagna reglerna torde enligt utskottets

mening åstadkomma en tillfredsställande avvägning mellan de olika synpunkter,

som enligt vad ovan framhållits böra tillmätas betydelse vid utformningen

av livförsäkringstagares beskattning. Utskottet finner sig därför

kunna i princip tillstyrka förslaget i nu nämnt hänseende. Vissa smärre

ändringar, till vilka utskottet nedan återkommer, synas emellertid påkallade.

I fråga om arvs-, gåvo- och kvarlåtenskapsbeslcattningen av livförsäkringstagare

föreslås i propositionen endast sådana ändringar, som nödvändiggöras

av ändringarna i kommunalskattelagen. Såsom departementschefen

framhållit är emellertid lagstiftningen inom nämnda områden icke tillfreds
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

59

ställande. Utskottet vill för sin del framhålla, att en omarbetning av ifrågavarande

beskattningsregler är av behovet starkt påkallad och av brådskande

natur.

Gällande regler för beskattning av livförsäkringsanstalter ha visat sig medföra

den olägenheten att de i alltför hög grad kommit att utöva inflytande

på lösningen av rent försäkringstekniska problem. Detta har framhållits reden

av 1942 års försäkringsutredning (SOU 1946: 34, del II s. 71—79, 275—

294). För närvarande beskattas i fråga om kapitalförsäkring dels överskottet

å försäkringsrörelsen dels ett på visst sätt beräknat ränteskatteunderlag.

Överskottets storlek är beroende av dels de för anstaltens verksamhet av

myndighet stadfästa grunderna, dels anstaltens egna åtgöranden. Ränteskatteunderlagets

storlek är beroende av grunderna och till följd av vissa

spärregler även av anstaltens egna åtgöranden. Enligt propositionen skall beskattningen

av överskottet och ränteskatteunderlaget ersättas med en beskattning

av anstaltens hela ränteinkomst och kapitalavkastning av annan

art, i den mån nämnda inkomster hänföra sig till inländska kapitalförsäkringar

eller i direkt försäkringsrörelse utom riket meddelade försäkringar.

Härigenom blir storleken av livförsäkringsanstalterna''? beskattningsbara

belopp oberoende av deras grunder och endast i ringa mån beroende av

deras egna åtgöranden. Till följd härav komma, vid genomförande av förslaget,

skattesynpunkterna icke att utöva samma störande inflytande på anstalternas

handlande och på lösandet av försäkringstekniska problem som för

närvarande. De föreslagna reglerna kunna sägas innebära ett mera konsekvent

genomförande av den princip, som låg till grund för 1928 års lagstiftning,

nämligen att beskattningen av livförsäkringsanstalterna borde avse att

träffa den inkomst som vore att anse som skattepliktig intäkt hos försäkringstagarna.

Eu livförsäkringsanstalts överskott uppkommer antingen därigenom

att anstalten erhållit en högre förräntning på placerat kapital än som

förutsatts vid premiernas beräkning eller därigenom att premierna tillmätts

högre än sedermera visat sig vara nödvändigt med hänsyn till inträffade

dödsfall och erforderliga kostnader. I enlighet med den i lagen om försäkringsrörelse

i fråga om livförsäkring införda skälighetsprincipen skola förr

eller senare uppkomna överskott helt eller i det närmaste helt återbäras till

försäkringstagarna. I den mån sådan återbäring utgör återbetalning av för

mycket erlagda premier, vilken möjliggjorts genom att dödlighet och omkostnader

inom kapitalförsäkringsverksamheten i verkligheten varit lägre

än beräknat, har återbäringen uppenbarligen icke karaktär av skattepliktig

intäkt för försäkringstagarna och bör därför icke heller tagas till beskattning

hos försäkringsanstalten. Däremot utgör den ränta, som eu försäkringsanstalt

erhåller på sitt placerade kapital, en inkomst av skattepliktig natur

för försäkringstagarna. Detta gäller icke blott den del av räntan, vilken motsvarar

den vid premieberäkningen antagna räntefoten och vilken kommer

försäkringstagaren till godo genom att den ingår i det vid försäkringsfall utbetalda

kapitalbeloppet, utan även den del av räntan, vilken överskjuter

nämnda räntefot och vilken kommer försäkringstagaren till godo genom att

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr hd.

den ingår i återbäringen. Hela den på inländska kapitalförsäkringar belöpande

ränteinkomsten bör därför tagas till beskattning hos anstalten. I fråga

om pensionsförsäkringar kan ränteinkomsten anses bliva beskattad hos försäkringstagaren

i och med att utgående pension beskattas, varför beskattning

hos anstalten av sådana försäkringar ej bör ifrågakomma.

Utskottet har i sak intet att erinra mot de i propositionen föreslagna reglerna

för beskattning av livförsäkringsanstalter. Vissa formella ändringar

föreslår utskottet nedan.

Beträffande beskattningen av sjuk- och olycksfallsförsäkringstagare föreslås

i propositionen ingen annan ändring än att premie för sjuk- och olycksfallsförsäkring,

som tagits i samband med tjänst, skall få avdragas vid beräkning

av inkomst av tjänst och att belopp, som utgår på grund av sådan

försäkring, skall utgöra skattepliktig intäkt, i den mån beloppet icke avser

att täcka sjukvårds- eller läkarkostnader. Departementschefen uttalar i motiveringen

(s. 195) att frågan om beskattning av ersättning på grund av

sjuk- och olycksfallsförsäkring torde böra upptagas till ytterligare övervägande

i annat sammanhang.

Utskottet vill för sin del uttala, att gällande regler för beskattning av

sjuk- och olycksfallsförsäkringstagare icke äro tillfredsställande. Särskilt

må framhållas att mången gång ingen saklig skillnad finnes mellan sjukförsäkring

och invalidpensionsförsäkring men att det oaktat olika skatteregler

gälla för dessa båda slag av försäkringar. Med hänsyn härtill anser

utskottet att frågan om beskattning av sjuk- och olycksfallsförsäkringstagare

bör upptagas till omprövning så snart ske kan.

I fråga om beskattningen av sjuk- och olgcksfallsförsäkringsröretse föreslås

i propositionen endast eu mindre ändring, föranledd av att i lagen om

försäkringsrörelse begreppet premieåterbäring ersatts med det vidare begreppet

återbäring. Avsikten torde vara, att frågan om beskattning av anstalter,

som driva sjuk- och olycksfallsförsäkringsrörelse, skall upptagas i

samband med att motsvarande fråga beträffande försäkringstagarna upptages

till ytterligare överväganden. Utskottet anser, att i visst avseende ändring

av ifrågavarande beskattningsregler bör ske redan nu, och återkommer

nedan till denna fråga.

Av utskottet till behandling upptagna frågor om sakliga ändringar

i propositionen.

Enligt gällande rätt må avdrag åtnjutas för premier och andra avgifter

som .skattskyldig betalt för sjuk-, arbetslöshets-, kapital- och olycksfallsförsäkring

ävensom för sådan livränteförsäkring som icke är pensionsförsäkring

och ej heller tagits i samband med tjänst. Sådant avdrag må dock ej

för skattskyldig eller, om skattskyldig under året varit gift och båda makarna

ha försäkringar, för dem båda tillsammans åtnjutas till högre belopp än

200 kronor (det s. k. sociala avdraget).

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

61

1944 års allmänna skattekommitté har föreslagit, att gränsen för ovan

avsedda avdrag skulle höjas från nuvarande 200 kronor till 300 kronor. I

några yttranden över kommitténs förslag yrkades längre gående höjningar

av nämnda gräns. I propositionen föreslås emellertid ingen höjning av gränsen.

Departementschefen framhåller, att vid en blivande allmän revision av

skattelagstiftningen bör övervägas i vad mån ytterligare förenklingar kunna

genomföras i fråga om beskattningen av livförsäkringsanstalter och livförsäkringstagare.

Vid en dylik revision borde prövas bl. a. frågan om avskaffande

av det nuvarande 200-kronorsavdraget. Vid sådant förhållande ansåge

sig departementschefen icke nu böra föreslå en höjning av nämnda avdrag.

I de likalydande motionerna I: 59 och II: 62 samt de likalydande motionerna

I: 238 och 11:287 yrkas vissa höjningar av ifrågavarande avdrag. I de

förstnämnda båda motionerna yrkas sålunda, att det högsta avdragsgilla beloppet

för äkta makar skall höjas från nuvarande 200 kronor till 400 kronor.

Yrkandet i de senare båda motionerna åter går ut på en höjning för ensamstående

från nuvarande 200 kronor till 300 kronor och för äkta makar från

nuvarande 200 kronor till 400 kronor.

Utskottet finner i likhet med motionärerna skäl tala för en höjning av

maximibeloppet för ifrågavarande avdrag beträffande äkta makar. Detta innebär

dock icke, att utskottet tagit ställning mot den av departementschefen

anförda motiveringen för bibehållande av nuvarande gräns. Därest det vid en

senare omläggning av avdragsrätten i allmänhet befinnes lämpligt att helt

borttaga rätten till sådant avdrag varom nu är fråga, hör den nu föreslagna

höjningen icke utgöra hinder härför.

Beträffande storleken av den höjning som nu bör företagas får utskottet

anföra att det ur praktiska synpunkter är lämpligt, att gränsen för äkta

makar gemensamt sättes lika med dubbla beloppet för ensamstående. Härigenom

komma äkta makar, som före äktenskapets ingående ha försäkringar

med premier uppgående till högsta avdragsgilla belopp, icke att genom sitt

giftermål komina i sämre ställning än före detsamma. Avdragsrätten bör icke

begränsas till visst belopp för var och en av makarna, utan båda tillsammans

böra äga ånjuta avdrag intill dubbla det belopp, som gäller för ensamstående.

Mången gång taller nämligen den väsentliga försörjningsbördan

på den ena maken. Det är då naturligt, att försäkring tecknas huvudsakligen

på dennes liv och att makarnas gemensamma avdragsrätt får utnyttjas för

sådan försäkring. Utskottet finner sig med hänsyn till det anförda böra tillstyrka

bifall till det i de likalydande motionerna I: 59 och II: 62 framställda

yrkandet ävensom till yrkandet i de likalydande motionerna 1:238 och

II: 287, såvitt avser äkta makar.

Såsom av det ovan sagda framgår föreligger enligt gällande författning

icke rätt till avdrag för premier för kapitalförsäkring annat än i den mån

premierna rymmas inom det sociala avdragets ram. I praxis har dock avdrag

medgivits, då kapitalförsäkring tagits på grund av tjänst, enär premien då

ansetts utgöra pensioneringskostnad, alltså en kostnad för fullgörande av

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande nr M).

tjänsten. Om arbetsgivaren erlägger en del av premien för kapitalförsäkring,

som tagits på grund av tjänst, har han rätt till avdrag härför, enär

utgiften är att anse såsom driftkostnad. För arbetstagaren utgör det belopp,

varmed arbetsgivaren bidrager till premien, egentligen en inkomst, men då

arbetstagaren ansetts ha rätt till avdrag för samma belopp, torde han i regel

varken ha upptagit bidraget såsom inkomst eller yrkat avdrag för detsamma.

Enligt propositionen skall huvudprincipen beträffande kapitalförsäkringar,

nämligen att avdragsrätt föreligger blott inom ramen för det sociala avdraget,

gälla även då kapitalförsäkringen tagits i samband med tjänst. Om

arbetsgivaren bidrager till premien, får han dock avdraga premien såsom

driftkostnad. Arbetstagaren skall upptaga motsvarande belopp såsom inkomst

och äger därefter rätt till avdrag endast i den mån beloppet rymmes

inom det sociala avdragets ram.

Bland försäkringar, som tagas i samband med tjänst, märkas särskilt

gruppförsäkringar. En särskild art av gruppförsäkring utgör den kollektiva

försäkringen, vid vilken en hel grupp personer försäkras genom ett enda

avtal. Under senare år har en särskild form av kollektiv kapitalförsäkring

utan sparpremier vunnit utbredning. Försäkringsbolagen ha erhållit stadlastelse

å särskilda beräkningsgrunder för denna form, vilka leda till lägre

premier än de vid individuell försäkring tillämpade.

I de iikalydande motionerna I: 408 och II: 497 anföres, att i princip intet

finnes att erinra mot den i propositionen föreslagna anordningen beträffande

kapitalförsäkring, som tagits i samband med tjänst. För det fall, att

sådan försäkring tagits i form av gruppförsäkring, yrkas dock i motionerna

det undantaget från huvudregeln, att arbetstagaren icke skall vara skyldig

att upptaga arbetsgivarens bidrag till premien såsom inkomst.

Den i propositionen föreslagna anordningen torde, såsom motionärerna

tramhållit, komma att medföra vissa olägenheter för skattskyldiga och beskattningsmyndigheter.

Från denna synpunkt framstår motionärernas förslag

såsom beaktansvärt. Ett genomförande av detta förslag skulle dock stöta

på vissa svårigheter i andra avseenden. Den försäkringsform, vilken motionärerna

här åsyfta, torde vara den gruppförsäkring, för vilken försäkringsbolagen

erhållit stadfästelse å särskilda grunder. Det är emellertid enligt

utskottets mening uteslutet, att i kommunalskattelagen skulle föreskrivas

särskilda regler för försäkringar, meddelade i enlighet med grunder, som vid

viss tidpunkt stadfästs för försäkringsbolagen. Icke heller vore det lämpligt

att låta ifrågavarande skatteregler omfatta de försäkringar, vilka i bolagens

av myndighet stadtästa grunder betecknades såsom gruppförsäkringar. Detta

skulle innebära, att administrativ myndighets stadfästelse av grunder

skulle få inflytande på försäkringars behandling i skattehänseende.

En förutsättning för genomförandet av motionärernas förslag bör vara,

att man genom en allmän karakteristik av gruppförsäkringarna kan avskilja

de försäkringar, vilka skola berättiga till den föreslagna förmånen. Nära till

hands skulle då ligga att karakterisera ifrågavarande försäkringar därigenom,

att premien skall vara lägre än för individuella försäkringar med mot
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

63

svarande utfästelser. Det är emellertid att märka, att en enhetlig premienivå

för individuella försäkringar icke existerar. Inom livförsäkringsbolagen finnas

två premienivåer för kapitalförsäkringar, en för s. k. stor försäkring och

en för s. k. liten försäkring. Tages hänsyn även till understödsföreningarna,

existera ett stort antal olika premienivåer för individuell försäkring. I många

fall ha understödsföreningar bildats för särskilda grupper, exempelvis anställda

i vissa större företag. De försäkringar, som en sådan understödsförening

meddelar, synas böra hänföras till gruppförsäkringar. Här saknas

emellertid kriteriet, att premierna äro lägre än premierna för motsvarande

försäkring av individuell karaktär, enär understödsföreningar av nämnda

art i regel icke meddela individuella försäkringar. En jämförelse med premierna

i andra understödsföreningar synes meningslös med hänsyn till understödsföreningarnas

varierande premienivåer. En ytterligare svårighet ligger

däri, att en gruppförsäkring, för att förtjäna denna beteckning, bör omfatta

en viss minsta del av den grupp, för vilken försäkringen är avsedd.

Detta skulle emellertid medföra ytterligare komplikationer, enär man då

måste fixera vad som skall förstås med en grupp.

Slutligen bör framhållas, att tjänstepensionsförsäkringen, vilken i största

utsträckning har karaktär av gruppförsäkring, ofta innehåller kapilalförsäkringar

i kombination med livränteförsäkring. Här föreligger rätt till avdrag

för premierna, medan utfallande belopp beskattas. Motionärernas förslag kan

uttryckas så, att arbetstagare, till vilkas gruppförsäkring arbetsgivaren bidrager,

skulle äga rätt till avdrag för detta bidrag, oavsett om arbetstagaren

helt utnyttjar det sociala avdraget eller icke, men att utfallande belopp det

oaktat icke skulle beskattas. Förslaget skulle alltså innebära en förmån för

den av motionärerna åsyftade gruppförsäkringen framför den som tillkommer

tjänstepensionsförsäkringen. Man torde ha anledning att räkna med att

de anstalter, som meddela tjänstepensionsförsäkring, skulle tvingas att utbryta

ifrågavarande kapitalförsäkringar ur pensionsförsäkringen och giva

dem karaktären av gruppförsäkring av annat slag, för att deras försäkringstagare

icke skulle komma i sämre ställning än andra gruppförsäkringstagare.

Härav skulle återigen komplikationer för skattskyldiga och beskattningsmyndigheterna

uppkomma.

Med stöd av det anförda får utskottet avstyrka bifall till motionerna

I: 408 och II: 497 i nu ifrågavarande avseende.

Enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete kan arbetsgivare befrias

från skyldighet alt ha i lagen föreskriven försäkring för sina arbetare,

därest han ikläder sig s. k. självrisk. Gällande skatteregler ha tolkats så att

belopp, som vid inträffat olycksfall utgå då arbetsgivaren står självrisk, behandlas

annorlunda än då försäkring föreligger. Enär delta förhållande icke

är tillfredsställande, har i propositionen föreslagits sådan ändring att de

båda nu nämnda fallen komma att behandlas lika. I de likalydande motionerna

I: 118 och II: 138 yrkas ändring i nu nämnt syfte. Yrkandet i motionerna

är sålunda tillgodosett genom propositionen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

I skrivelse från Svenska personal-pensionskassan föreslås, att försäkring,

enligt vilken utfästes ålderspension vars årsbelopp icke överstiger 3 000 kr.,

skall hänföras till pensionsförsäkring, även om pensionen skall utgå blott

under ett år.

Utskottet får i anledning härav framhålla, att pensioner kunna utbetalas

månadsvis eller ock kvartårs-, halvårs- eller helårsvis. Det synes icke lämpligt

att tillämpa olika skatteregler vid olika utbetalningssätt. Hänföres en

försäkring, enligt vilken pension skall utgå blott under ett år, till pensionsförsäkring,

bör detta således gälla, även om utbetalningen sker helårsvis.

Men i sådant fall är det ju i själva verket fråga om en kapitalutbetalning.

Innehåller avtal om livförsäkring, förutom sådana utfästelser som avtal

om pensionsförsäkring må innehålla, jämväl annan utfästelse, må enligt de

i propositionen föreslagna anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen försäkringen

anses uppdelad på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring.

Om den av Svenska personal-pensionskassan föreslagna ändringen genomföres,

skulle på grund av nyssnämnda regel uppdelning kunna ske av

varje blandad liv- och kapitalförsäkring. Av premien för en sådan försäkring

hänför sig den större delen till utfästelsen att utbetala kapitalet vid viss

uppnådd ålder, såvida icke denna ålder är alltför hög. Vid uppdelning som

nyss sagts skulle denna del av premien, i den mån den hänför sig till ett

försäkringsbelopp av högst 3 000 kronor, vara att anse som pensionsförsäkringspremie,

medan återstoden, som hänför sig till skyldigheten att utbetala

försäkringssumman vid dödsfall före den bestämda åldern, skulle vara

kapitalförsäkringspremie.

Då den i skrivelsen föreslagna ändringen på grund av vad ovan sagts

skulle medföra betydande olägenheter, har utskottet icke ansett sig böra

framlägga förslag om sådan ändring.

Beträffande beskattning av livförsäkringsanstalter har i de likalydande

motionerna I: 408 och II: 497 framhållits, att den i propositionen utförda

jämförelsen mellan beskattningen enligt propositionen och enligt gällande

lag i viss mån är missvisande. Skatten enligt propositionen j amf öres nämligen

med skatten enligt gällande lag men med bortseende från den s. k.

spärregeln vid ränteskatteberäkningen samt från begränsningen av skatt enligt

förordningen den 28 maj 1943. Utskottet vill för sin del framhålla, att

den utförda jämförelsen torde få anses principiellt riktig. Spärregeln i ränteskatteberäkningen

var vid sin tillkomst avsedd att förhindra, att en oväntad,

tillfällig nedgång i en livförsäkringsanstalts överskott skulle medföra

att ränteskatten komme att ta en alltför stor del av överskottet i anspråk.

Det under 1930-talet inträffade räntefallet har emellertid medfört, att denna

spärregel kommit att träda i funktion på ett mera permanent sätt. Även

1943 års förordning måste betraktas såsom en tillfälligt införd begränsning

av livförsäkringsanstalternas skatt bl. a. föranledd av det låga överskott,

som försäkringsanstalterna under pågående premiereservförstärkning uppvisat.

Den skattenivå, som åsyftats vid tillkomsten av 1928 års kommunalskattelag,

torde därför komma bättre till uttryck, om man bortser från de

nu nämnda spärrarna.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

65

De till propositionen fogade tabellbilagorna visa, att den föreslagna beskattningen

skulle ha lett till en lindrigare beskattning än gällande lag under

tiden t. o. in. 1935, medan förslaget däremot i stort sett innebär en

skärpning i förhållande till beskattningen efter detta år. Förklaringen härtill

är följande. Under 1920-talet och de första åren av 1930-talet var räntenivån

relativt hög. I början av 1930-talet ägde emellertid en betydande nedgång

i räntenivån rum. Denna nedgång medförde dels en viss minskning

av anstalternas medelränta, dels att anstalterna tvingades att förstärka sina

premiereserver. Förstärkningen tog en väsentlig del av anstalternas överskott

i anspråk, varför endast obetydliga skattepliktiga överskott uppkommo.

Utdelning av premieåterbäring och vinst till försäkringstagare måste

under denna tid inställas. Sedan förstärkningen till viss del genomförts,

framkom åter överskott å rörelsen, och utdelningen av premieåterbäring

och vinst till försäkringstagarna kunde återupptagas. Då emellertid överskotten

fortfarande voro små, skulle nämnda utdelning icke kunnat återupptagas,

därest icke sådana grunder för premieåterbäring fastställts, att

en relativt stor del av överskotten fingo avsättas till premieåterbäring och

således avdragas vid taxeringen. Detta hade till följd, att även sedan förstärkningen

av premiereserven fortskridit så långt, att den fortsatta förstärkningen

kunde ske i långsammare takt, skatten dock fortfarande kom

att ligga på en låg nivå.

Sedan förstärkningen av premiereserven en gång i framtiden helt avslutats,

skulle ovan angivna förhållande knappast ha kommit att bestå. Om

den äldre lagen om försäkringsrörelse hade fortsatt att gälla, måste man

alltså antaga att efter förstärkningens genomförande premieåterbäringen

icke hade kommit att utgöra så stor del av överskottet som för närvarande

är fallet. Skatterna skulle därför kommit att icke oväsentligt stiga. Visserligen

skulle försäkringsanstalterna fortfarande cn tid framåt ha haft möjlighet

att nedbringa sina skatter genom avsättningar till utjämningsreserv

och säkerhetsfond. Men även detta skulle kunnat ske endast under en begränsad

tid, enär avsättningar till nämnda fonder äro avdragsgilla endast

under förutsättning att fonderna icke överstiga en viss gräns. Man har således

att räkna med att, om den äldre lagen om försäkringsrörelse och nu

gällande bestämmelser i kommunalskattelagen skulle hava bestått i framtiden,

beskattningen skulle ha uppnått en nivå överstigande den till vilken

propositionen leder.

I motionerna utlöres en jämförelse mellan förräntningen vid insättning

i bank och vid tecknande av försäkring. Vid beräkningar rörande förräntningen

av en försäkringstagares hos försäkringsanstalt innestående kapital,

måste premiens uppdelning i riskpremie och sparpremie beaktas. Riskpremien,

som är avsedd att täcka den dödsrisk, som försäkringsanstalten i varje

ögonblick slår, förbrukas, allteftersom den inflyter. Genom att sparpremien

avsättes till premiereserven uppkommer för varje försäkringstagare

ett hos anstalten innestående kapital, vilket förräntas. Fn försäkringspremie

innehåller emellertid, förutom sparpremie och riskpremie, ett visst till5

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 49.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

lägg avsett att täcka anstaltens kostnader. Vid sådana ränteberäkningar

varom nu är fråga måste omkostnadstillägget i premien uppdelas mellan

riskpremien och sparpremien. Den på sparpremien belöpande delen av omkostnadstillägget

får i räntekalkylen anses som en utgift. Alltefter det sätt,

på vilket fördelningen sker, kommer man vid ränteberäkningen till olika

resultat. De i motionerna framlagda beräkningarna bygga på samma fördelning

av omkostnadstillägget som tillämpats vid motsvarande beräkningar

vilka utförts i försäkringsanstalterna Folkets och Samarbetes yttrande över

1944 års allmänna skattekommittés betänkande, till vilket yttrande hänvisas

i motionerna. Vid nämnda beräkningar har förutsatts, att i försäkringspremierna

ingående omkostnadstillägg fördelas mellan sparpremie och

riskpremie i proportion till dessa.

I motiveringen till propositionen har departementschefen i samband med

avgränsningen av de omkostnader, vilka hos försäkringsanstalt böra vara avdragsgilla,

uppehållit sig vid frågan om hur stor del av omkostnadstillägget

i livförsäkringspremierna som bör anses belöpa på sparpremien. Departementschefen

har härvid uttalat, att avdrag icke bör medgivas för hela den

del av inkassokostnaden, som efter förhållandet mellan inkomsten av sparpreinier

och hela premieinkomsten belöper på den förra inkomsten, utan

endast för viss skälig del därav. Vidare har departementschefen framhållit

att liknande synpunkter kunna anläggas på frågan om avdrag för ackvisitionskostnader.

Detta innebär, att departementschefen icke godtagit den fördelning

av omkostnadstillägget, vilken ligger till grund för Folkets och Samarbetes

beräkningar. Det är icke möjligt att av propositionen sluta vilka

kostnader som departementschefen ansett skäligen böra hänföras till sparpremien.

Vid livförsäkringsanstalts beskattning skall nämligen avdrag få

ske med ett enligt en schablon beräknat belopp, vilket avser att motsvara

sunnnan av omkostnadsavdrag och visst annat avdrag.

Av det ovan sagda framgår, att någon exakt beräkning av förräntningen

av det för en försäkring innestående kapitalet icke kan ske, om till grund

för beräkningen skall läggas den fördelning av omkostnadstillägget, som

departementschefen ansett skälig. I varje fall kommer dock en sådan fördelning

av omkostnadstillägget att leda till en högre räntefot än den vilken

i motionerna angives för förräntning av de i en försäkringspremie ingående

sparmedlen.

I de likalydande motionerna I: 408 och II: 497 framhålles vidare, att hänsyn

bör tagas till att försäkringstagare i lägre inkomstskikt ej kunna uppnå

den principiellt riktiga skatteutjämning i tiden, som är karakteristisk för

beskattning av pensionsförsäkringspremie, på grund av att pensionsförsäkring

av rimlig storlek betingar avsevärd premie. Härtill är emellertid att anmärka,

att rätten till avdrag för kapitalförsäkringspremier inom gränsen för

det sociala avdraget innebär en större skatteförmån än rätten att avdraga

pensionsförsäkringspremier. Vid pensionsförsäkringen motsvaras nämligen

avdragsrätten beträffande premierna av skatteplikt för utfallande belopp,

medan vid kapitalförsäkring utfallande belopp äro skattefria. Det sociala

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4.9.

67

avdraget kan visserligen utnyttjas även av inkomsttagare i högre inkomstskikt,

men den skattebesparing, som sådana inkomsttagare härigenom kunna

uppnå, är obetydlig i förhållande till deras totala skatt. För inkomsttagare

inom de lägsta inkomstskikten kan man förutsätta, att kapitalförsäkringspremierna

icke uppgå till högre belopp än att de i sin helhet bli avdragsgilla.

Beräkningar som utskottet låtit utföra visa, att för en blandad livoch

kapitalförsäkring för en 30-årig person med utbetalning vid 60 års ålder

och med premiebetalning under hela försäkringstiden rätten att avdraga

premien utan att utfallande belopp beskattas motsvarar en höjning av förräntningen

med 0,8 %.

Tages hänsyn till ovan nämnda förhållanden, torde man vara berättigad

att påstå, att vid genomförandet av den för anstalterna föreslagna beskattningen

förräntningen vid försäkringssparande för inkomsttagare inom de

lägsta inkomstskikten väsentligt överstiger den förräntning, som kan uppnås

i bank.

Utskottet finner med hänsyn till vad sålunda anförts icke skäl föreligga

för bifall till de likalydande motionerna 1: 408 och II: 497 i nu berört avseende.

I skrivelse från understödsföreningarnas riksförbund har yrkats, att ändring

icke skall göras i nuvarande regler om understödsföreningars beskattning.

Härvid ha bland annat sociala skäl åberopats. Enligt utskottets mening

tala sociala skäl för att en livförsäkringsrörelse, som omfattar små

försäkringar, beskattas lindrigare än sådan rörelse, som avser större försäkringar.

Däremot synas sociala skäl icke kunna åberopas för en lindrigare

beskattning av försäkringsrörelse, som drivits av visst slag av försäkringsanstalter.

Genom det avdrag av 5 kr. per försäkring, som livförsäkringsanstalt

enligt propositionen skall äga åtnjuta, har enligt utskottets mening hänsyn

tagits till de sociala skälen, enär genom detta avdrag försäkringsanstalter

med lägre medelförsäkringssumma komma att beskattas lindrigare än

anstalter med högre medelförsäkringssumma. Någon anledning att vid anstalternas

beskattning härutöver taga hänsyn till sociala skäl synes icke

föreligga.

Såsom ovan framhållits äro gällande, i propositionen i stort sett bibehållna

regler för behandling i skattehänseende av sjuk- och olycksfallsförsäkring

icke tillfredsställande. Då det gäller försäkringstagarnas beskattning,

är gränsen mellan å ena sidan sjuk- och olycksfallsförsäkring och å andra

sidan invalidpensionsförsäkring flytande. Beträffande vissa försäkringsformer

är frågan om en försäkring skall hänföras till den ena eller andra kategorien

mera terminologisk än saklig. Emellertid torde en sjukförsäkring,

som av sjukförsäkringsbolag meddelas i kombination med en av livförsäkringsbolag

meddelad pensionsförsäkring, av försäkringstagaren i regel hänföras

till pensionsförsäkring, därest detta är möjligt med hänsyn till gällande

bestämmelser i anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.

Enligt anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen skall vid uppdelning

av försäkringsrörelse å sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse å ena

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

samt livförsäkringsrörelse å andra sidan försäkring, som meddelats i samband

med huvudförsäkring, räknas som tillhörande huvudförsäkringens

art. Denna bestämmelse torde åsyfta blott försäkring, som av försäkringsanstalt

meddelats i samband med en av anstalten själv meddelad huvudförsäkring.

Regeln torde däremot icke äga tillämpning på det fall, att huvudförsäkringen

meddelats av en anstalt och den kompletterande försäkringen

av en annan. Om exempelvis en sjukförsäkringsanstalt meddelat sjukförsäkringar

i samband med livförsäkringar, som meddelats av en livförsäkringsanstalt,

lärer överskott hos den förra anstalten, som belöper på sådana

sjukförsäkringar, icke skola beskattas enligt de regler som gälla för livförsäkringsrörelse.

I motionen I: 409 föreslås en ändring i ovan berört hänseende. Om en försäkringsanstalts

rörelse omfattar sjukförsäkring enligt av Kungl. Maj :t

stadfästa grunder, skall, enligt yrkandet i motionen, från anstaltens skattepliktiga

överskott avräknas den del som belöper på sjukförsäkring, vilken

meddelats i kombination med pensionsförsäkring i livförsäkringsanstalt.

Motsvarande föreslås skola gälla även i fråga om sjukförsäkringar, som

tagits i samband med tjänst.

Såsom ovan framhållits har man att motse förnyade överväganden rörande

behandlingen i skattehänseende av sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Ehuru vid sådant förhållande viss tvekan kan råda, då det gäller att utbryta

en viss fråga inom området, anser utskottet att de i motionen förebragta

skälen tala för en ändring redan nu. Utskottet vill i samband härmed erinra

om den ändring, som i propositionen föreslagits beträffande beskattningen

av sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse, nämligen att nu gällande

rätt till avdrag för avsättning till premieåterbäringsreserv ersättes med rätt

till avdrag för utbetald återbäring. Ändringen, som föranletts av den nya

lagen om försäkringsrörelse och särskilt berör sjukförsäkringen, innebär på

lång sikt en skattelindring men kan för avsevärd tid framåt medföra en

skatteskärpning. Även med hänsyn härtill finner utskottet att den i

motionen föreslagna ändringen bör företagas redan i detta sammanhang.

Den i motionen föreslagna formuleringen av lagtexten anser utskottet

dock icke helt böra godtagas. En förutsättning för att överskottet på sjukförsäkringar,

som avses i motionen, skall fritagas från beskattning bör vara,

att försäkringarna jämlikt bestämmelserna i anvisningarna till 31 § äro att

anse som invalidpensionsförsäkringar. Införes föreskrift härom, torde det

icke vara nödvändigt att inskränka bestämmelsen till att avse sjukförsäkring

enligt av Kungl. Maj :t stadfästa grunder.

Av utskottet till behandling upptagna frågor om ändringar av övervägande

formell natur.

Enligt de i propositionen föreslagna anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen

punkt 1 skall med pensionsförsäkring förstås livförsäkring, enligt

vilken icke skola utgå andra försäkringsbelopp än vissa särskilt upp
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

69

räknade. Med hänsyn till att även invalidpension kan utgå på grund av

pensionsförsäkring bör ordet livförsäkring utbytas mot försäkring.

I samma lagrum definieras efterlevandepension såsom pension, vilken

efter den försäkrades död utgår, så länge viss eller vissa i försäkringsavtalet

angivna personer leva. Tvekan har yppats, huruvida härmed avses att

personerna i fråga måste namngivas i försäkringsavtalet. Vid tjänstepensionsförsäkring

betecknas ofta pensionstagarna till efterlevandepension såsom

den försäkrades maka och omyndiga barn. Formuleringen i propositionen

torde icke avse att hindra att i en pensionsförsäkring pensionstagarna

angivas på detta sätt, och icke heller enligt utskottets mening bör hinder

härför resas. Någon ändring av formuleringen för att klargöra detta förhållande

synes dock ej erforderlig.

Vid definitionen av försörj ningsränta i punkt 1. femte stycket av förevarande

anvisningar förekommer under a) uttrycket »livsvarig efterlevandepension

till maka och barn». Då i kommunalskattelagen i övrigt likställighet

mellan könen råder, bör här ordet »maka» utbytas mot »make». Av samma

skäl bör ordet »änka» i sjätte stycket av denna anvisningspunkt utbytas

mot »efterlevande make».

I åttonde stycket av den anvisningspunkt, varom fråga är, föreskrives att

om ålderspension eller invalidpension enligt avtalet skall upphöra eller nedsättas

viss tid efter det pensionsåldern eller arbetsoförmågan inträtt, eller

om visst slag av efterlevandepension skall upphöra eller nedsättas viss tid

efter den försäkrades död, denna tid ej må understiga fem år, eller i fråga

om ålderspension vars årsbelopp icke överstiger 3 000 kr., två år. Det har

satts i fråga, huruvida härmed avsetts att från pensionsförsäkringsområdet

utesluta försäkring, enligt vilken exempelvis efterlevandepension skall upphöra,

då pensionstagaren uppnår viss ålder. Det synes uppenbart att detta

icke varit avsikten, och enligt utskottets mening bör bestämmelsen i fråga

icke hindra att försäkring av sistnämnda slag hänföres till pensionsförsäkring.

Något förtydligande av laxtexten i förevarande avseende synes icke

erforderligt.

Jämlikt tolfte stycket av nu behandlade anvisningspunkt må, utan hinder

av vad i anvisningarna stadgats, pensionsförsäkring under vissa förutsättningar

anses som kapitalförsäkring. Då uttrycket, att pensionsförsäkring

i vissa fall må anses som kapitalförsäkring, synes mindre lämpligt, föreslår

utskottet viss omformulering.

För undvikande av tveksamhet vid tillämpningen av punkterna 1 och 2

av ikraftträdandebestämmelserna till lagen om ändring i kommunalskattelagen

vill utskottet anmärka att med orden »försäkringstagares beskattning»

avses jämväl beskattningen av annan person, som uppbär belopp på

grund av försäkring eller crlägger försäkringspremie.

Enligt 30 § 2 mom. andra stycket kommunalskattclagen skall såsom nettointäkt

av livförsäkringsrörelse, som drivits av inländsk anstalt, anses bland

annat den del av viss intäkt, som belöper på inländska kapitalförsäkringar

och kapitalförsäkringar, som meddelats i direkt försäkringsrörelse utom ri
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

ket. Den sålunda beskrivna kategorien av försäkringar synes lämpligare böra

betecknas såsom »direkt meddelade eller i återförsäkring åt annan inländsk

försäkringsanstalt meddelade kapitalförsäkringar». Med denna formulering

bortfaller behovet av den definition av inländska försäkringar, som i propositionen

intagits i anvisningarna till paragrafen.

Av skäl, som anförts i skrivelsen från Svenska personal-pensionskassan,

förordar utskottet ändringar i 54 § första stycket g) kommunalskattelagen

och i anvisningarna till 33 § punkt 1 samma lag med i skrivelsen avsett

syfte. I konsekvens härmed föreslår utskottet motsvarande ändringar i 7 §

e) och j) förordningen om statlig inkomstskatt, 29 § 1 mom. taxeringsförordningen

samt punkten 4 av ikraftträdandebestämmelserna till lagen om

ändring i kommunalskattelagen.

I skrivelsen föreslås även sådan ändring av den i propositionen i anvisningarna

till 30 § föreslagna definitionen av inländsk försäkringsanstalt, att

alla understödsföreningar hänföras till inländska försäkringsanstalter. Den i

skrivelsen föreslagna ändringen skulle visserligen enligt utskottets mening

vara att föredraga från rent logisk och systematisk synpunkt. En formulering

som, i likhet med den i propositionen föreslagna, redan från början

utesluter de icke skattskyldiga föreningarna synes däremot tydligare och

bättre ägnad att förebygga missförstånd. Utskottet föreslår därför blott sådan

ändring av punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 30 §, som betingas

av ändringen i 54 §.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj :ts förevarande proposition nr 93 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas ävensom i anledning av följande

motioner, nämligen de likalydande motionerna 1:59 av

herr Ivar Persson m. fl. samt II: 62 av herrar Hansson i

Önnarp och Hansson i Skegrie, de likalydande motionerna

I: 238 av herr Petrén och II: 287 av herr Kristensson i Osby

samt i motionen I: 409 av herr Ewerlöf,

1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med de ändringar av 30 § 2 mom., 46 § 2 mom.

och 54 § samt punkten 3 av anvisningarna till 30 §, punkten

1 av anvisningarna till 31 § och punkten 1 av anvisningarna

till 33 § ävensom punkten 4 av ikraftträdandebestämmelserna,

som framgå av följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

71

Kungl. Maj:ts förslag:

30 §.

2 in o m. Såsom nettointäkt av

sjuk-, olycksfalls- eller s k adeförsäkringsrörelse,

som

drivits av inländsk försäkringsanstalt,

skall anses överskottet

å försäkringsrörelsen. Vid

överskottets beräkning må från bruttointäkten

avdrag göras för avsättning

till försäkringsfond för egen

räkning samt i den utsträckning, som

närmare angives i anvisningarna, till

andra fonder.

Såsom nettointäkt av livförsäkringsrörelse,

som drivits

av inländsk försä k ringsa ns

t a 11, skall, på sätt i anvisningarna

närmare angives, anses dels den

del av nettointäkten av kapital- och

fastighetsförvaltning, som belöper på

inländska kapitalförsäkringar och

kapitalförsäkringar, som meddelats i

direkt försäkringsrörelse utom riket,

dels ock nettointäkt av utländsk återförsäkringsrörelse.

Utskottets förslag:

30 §.

2. mom. Såsom nettointäkt av

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsä

k ringsrörelse, som

drivits av inländsk försökringsanstalt,

skall anses överskottet

å försäkringsrörelsen. Vid överskottets

beräkning må från bruttointäkten

avdrag göras för avsättning

till försäkringsfond för egen räkning

samt i den utsträckning, som närmare

angives i anvisningarna, till andra

fonder. Omfattar rörelsen sjukförsäkring,

vilken tagits i samband med

tjänst eller i förening med pensionsförsäkring

i livförsäkringsanstalt, må

jämväl på sådan försäkring belöpande

del av överskottet avdragas, därest

på grund av sjukförsäkringen utgående

försäkringsbelopp är att anse

såsom invalidpension av det slag

som enligt anvisningarna till 31 §

må utgå på grund av pensionsförsäkring.

Såsom nettointäkt av livförsäkringsrörelse,

som drivits

av inländsk försä k ringsa ns

t a 1 t, skall, på sätt i anvisningarna

närmare angives, anses dels den

del av nettointäkten av kapital- och

fastighetsförvaltning, som belöper på

direkt meddelade eller i återförsäkring

åt annan inländsk försäkringsanstalt

meddelade kapitalförsäkringar,

dels ock nettointäkt av utländsk

återförsäkringsrörelse.

Därest i fråga om livförsäkringsrörelse värdet av tillgångarna vid beskattningsårets

utgång understiger summan av dels försäkringsfonden ökad med

en tjugondedel av fonden, dels ock beloppet av de skulder, som icke grunda

sig på meddelade försäkringar, må ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden

avdragas från nettointäkten.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Kungl. Maj:ts förslag:

46 §.

Utskottets förslag:

2 inom. I hemortskommunen---eller uppfostran;

2) för dels sådan i slutlig eller tillkommande skatt ingående pensionsavgift

enligt lagen om folkpensionering, som under beskattningsåret påförts

den skattskyldige för honom själv eller, i förekommande fall, för hans

make, dels ock avgift för pensionsförsäkring, som ej avses i 33 §, därest

avgiften under beskattningsåret erlagts för försäkring .vilken äges av den

skattskyldige själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga

barn; samt

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar

av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande

fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring

samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder

inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i

33 §.

Därest skattskyldig---nämnda tid.

Avdrag, som i första stycket 3)

här ovan avses, må ej för skattskyldig,

eller, om skattskyldig under beskattningsåret

varit gift och båda

makarna under året haft försäkringar,

för dem båda tillsammans åtnjutas

till högre belopp än 200 kronor.

Avdrag, som i första stycket 3)

här ovan avses, må ej för skattskyldig

åtnjutas till högre belopp ån 200

kronor; dock att om skattskyldig under

beskattningsåret varit gift och

levt tillsammans med andra maken

ifrågavarande avdrag för dem båda

gemensamt må åtnjutas med högst

400 kronor.

54 §.

Från skattskyldighet--— kommunal inkomstskatt;

f) understödsföreningar, som bedriva såväl till livförsäkring hänförlig

verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet föreligger

jämväl för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på

livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, som enligt

sina stadgar äga meddela livförsäkring

med kapitalunderstöd å högst

500 kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på

verksamhet, hänförlig till livförsäkring.

g) understödsföreningar, vilka enligt

sina stadgar ej äga meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som

omfattar kapitalunderstöd å högst 500

kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på

verksamhet, hänförlig till livförsäkring.

Att personer — —

- samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

73

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

Anvisningar

till 30 §.

3. Vid beräkning av nettointäkt av livförsäkringsrörelse skall

följande iakttagas.

Med inländsk försäkringsanstalt

förstås i denna lag, förutom försäkringsbolag,

jämväl sådan understödsförening,

vilken enligt sina stadgar

äger meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för

medlem.

Med inländsk försäkringsanstalt

förstås i denna lag, förutom försäkringsbolag,

jämväl sådan understödsförening,

som enligt sina stadgar

äger meddela livförsäkring med kapitalunderstöd

överstigande 500 kronor

för medlem.

Såsom inländska försäkringar anses

dels försäkringar, som försäkringsanstalt

meddelat i direkt försäkringsrörelse

här i riket, dels ock

återförsäkringar, som inländsk försäkringsanstalt

meddelat åt annan

inländsk försäkringsanstalt.

Till utländsk återförsäkringsrörelse hänföres rörelse, avseende återförsäkringar,

som inländsk försäkringsanstalt meddelat åt eller tagit hos utländsk

försäkringsanstalt.

Vid beräkning av nettointäkt a vrörelse,

avseende direkt

meddelade eller i återförsäkring

åt annan inländsk

försäkringsanstalt meddelade

kapitalförsäkringa

r, skall såsom bruttointäkt upptagas

intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning.

I bruttointäkten inräknas jämväl

vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning

av värdet å andra tillgångar

än inventarier eller för stadigvarande

bruk i rörelsen avsedda fastigheter

ävensom hyresvärde av fastighet,

som använts i livförsäkringsrörelsen.

Har försäkringsanstalt hos

utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat

direkt meddelad eller i återförsäkring

åt annan inländsk försäkringsanstalt

meddelad kapitalförsäk
-

Vid beräkning av nettointäkt a v

rörelse, avseende inländska

försäkringar och försäkringar,

som meddelats

i direkt försäkringsrörelse

utom riket, skall såsom bruttointäkt

upptagas intäkt av kapitaloch

fastighetsförvaltning.

1 bruttointäkten inräknas jämväl

vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning

av värdet å andra tillgångar

än inventarier eller för stadigvarande

bruk i rörelsen avsedda fastigheter

ävensom hyresvärde av fastighet,

som använts i livförsäkringsrörelsen.

Har försäkringsanstalt hos

utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat

inländsk livförsäkring eller i

direkt försäkringsrörelse utom riket

meddelad livförsäkring utan att hos

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets betänkande nr i9.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

sig behålla premiereserven, skall så- ring utan att hos sig behålla premiesom

ränteintäkt anses ränta å värdet reserven, skall såsom ränteintäkt anav

återförsäkrarens ansvarighet en- ses ränta å värdet av återförsäkraligt

den räntefot, som legat till grund rens ansvarighet enligt den räntefot,

för premieberäkningen. som legat till grund för premieberäk
ningen.

Från bruttointäkten må avräknas dels ränta å gäld, dels, såvitt angår

fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för fastighet

än nyss sagts, dels förlust vid försäljning av andra tillgångar än inventarier

eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter, dels belopp

varmed värdet å nyss angivna tillgångar enligt bestämmelserna i denna

lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av bruttointäkten

efter avdrag som ovan sagts, dels ock 5 kronor för varje direkt tecknad

kapitalförsäkring; såsom en enda försäkring anses härvid alla kapitalförsäkringar,

som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers

liv. Avdrag må dock icke ske för försäkringstagare tillkommande

ränta å återbäringsmedel.

Därest de sammanlagda risksummorna för återförsäkringar, som inländsk

försäkringsanstalt meddelat åt utländsk försäkringsanstalt, uppgå

till minst en procent av de sammanlagda risksummorna för den förstnämnda

anstaltens samtliga livförsäkringar, skall såsom nettointäkt av u tländsk

återför sä k rings rörelse upptagas överskott å sådan rörelse.

Utvisar den utländska återförsäkringsrörelsen i fall som nyss sagts

underskott, må detta avräknas från den skattepliktiga nettointäkten av kapital-

och fastighetsförvaltningen. Vid tillämpning av förenämnda regel

skall med en livförsäkrings risksumma vid en viss tidpunkt förstås den

största ökning av nettokapitalvärdet av försäkringsanstalts förpliktelser på

grund av försäkringen, som kan uppkomma genom försäkringsfall vid ifrågavarande

tidpunkt. Med nämnda nettokapitalvärde förstås kapitalvärdet

av försäkringsanstalts förpliktelser på grund av försäkringsavtalet, minskat

med kapitalvärdet av försäkringstagarens förpliktelser på grund av

samma avtal.

till 31 §.

1. Med pension förstås dels belopp, soin annorledes än i följd av försäkring

utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som

utgår enligt lagen om folkpensionering, dels ock belopp som utgår på grund

av pensionsförsäkring vare sig denna tagits i samband med tjänst eller annorledes.

Med pensionsförsäkring Med pensionsförsäkring

förstås livförsäkring, enligt vilken förstås försäkring, enligt vilken

icke skola utgå andra försäkringsbe- icke skola utgå andra försäkringsbelopp

än lopp än

1) ålderspension, utgående högst 1) ålderspension, utgående högst

under den försäkrades livstid, under den försäkrades livstid,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr A9.

75

Kungl. Maj.ts förslag:

2) invalidpension, utgående högst

så länge den försäkrade är arbetsoförmögen

eller har nedsatt arbetsförmåga,

3) efterlevandepension eller

4) med ålders-, invalid- eller efterlevandepension

förenat kapitalbelopp,

som utgår i samband med att pensionen

börjar utbetalas eller upphör eller

försäkringen upphör.

Utskottets förslag:

2) invalidpension, utgående högst

så länge den försäkrade är arbetsoförmögen

eller har nedsatt arbetsförmåga,

3) efterlevandepension eller

4) med ålders-, invalid- eller efterlevandepension

förenat kapitalbelopp,

som utgår i samband med att pensionen

börjar utbetalas eller upphör eller

försäkringen upphör.

Ålderspension, som här avses, må icke börja utgå vid lägre ålder än 55

år, såvida icke med hänsyn till den försäkrades yrke eller andra omständigheter

(t. ex. varaktig arbetsoförmåga) lägre pensionsålder kan anses

skälig.

Med efterlevandepension förstås pension, som efter den försäkrades död

utgår högst så länge viss eller vissa i försäkringsavtalet angivna personer

leva.

Såsom efterlevandepension skall ock anses pension, som utgår efter den

försäkrades död oberoende av viss pensionstagares liv, (försörjningsränta)

under förutsättning

a) att försörjningsräntan är förenad

med livsvarig ålderspension eller

med sådan livsvarig efterlevandepension

till maka eller barn, vilken

skall börja utgå omedelbart efter den

försäkrades död, samt att försörjningsräntans

årsbelopp icke överstiger

den livsvariga pensionens årsbelopp,

a) att försörj ningsräntan är förenad

med livsvarig ålderspension eller

med sådan livsvarig efterlevandepension

till make eller barn, vilken

skall börja utgå omedelbart efter den

försäkrades död, samt att försörjningsräntans

årsbelopp icke överstiger

den livsvariga pensionens årsbelopp,

b) att försörj ningsräntan skall utgå under högst tjugu år, dock med

den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension,

räntan likväl icke må utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade

skulle hava fyllt 90 år, och ej heller, vid pensionsålder över 70 år, under

längre lid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,

c) att premier för försörj ningsräntan och den med denna förenade livsvariga

pensionen skola erläggas under tid, som icke med mera än fem

år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst

skall utgå, samt att icke vid utgången av något kalenderår under förstnämnda

tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp,

som vid samma tidpunkt skulle hava erlagts, om premiebetalningen jämnt

fördelats å tid, som med fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan

längst skall utgå, samt

d) att i avtalet stadgats, att rätt till återköp eller belåning av försäk
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

ringen icke skall föreligga och ej heller rätt till sådan förändring av försäkringen,

att den upphör att vara pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmelserna

under a) i nästföregående styc- serna under a) i nästföregående stycke

skall efterlevandepension till den ke skall efterlevandepension till den

försäkrades änka anses såsom livsvarig,

även om pension skall upphöra

vid omgifte.

försäkrades efterlevande make anses

såsom livsvarig, även om pension

skall upphöra vid omgifte.

Kapitalbelopp, som utgå på grund av pensionsförsäkring, må tillsammans

icke överstiga det högsta årliga beloppet av ålders- eller invalidpensionen,

ökat, om efterlevandepension skall utgå till make, med det

högsta årliga beloppet av efterlevandepensionen.

Skall enligt avtal om pensionsförsäkring ålderspension eller invalidpension

upphöra eller nedsättas viss tid efter det pensionsåldern eller arbetsoförmågan

inträtt eller skall annan efterlevandepension än försörjningsränta

upphöra eller nedsättas viss tid efter den försäkrades död må denna

tid icke understiga fem år eller, i fråga om ålderspension vars årsbelopp

icke överstiger 3 000 kronor, två år.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring.

Innehåller avtal om livförsäkring, förutom utfästelse som avtal om pensionsförsäkring

enligt vad ovan sagts må innehålla, jämväl annan utfästelse,

må försäkringen anses uppdelad på en pensionsförsäkring och en

kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring, vilken innehåller i nästföregående stycke omförmälda

utfästelser, icke uppdelas på sätt där sägs, enär pensionens storlek icke bestämts

eller annan omständighet av betydelse för uppdelningen icke är

känd, må uppdelningen ske enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj :t.

Utan hinder av vad ovan stadgats Försäkring, vilken enligt ovan givmå

pensionsförsäkring, för vilken na bestämmelser är att hänföra till

premiebetalningen skall vara full- pensionsförsäkring och för vilken

gjord inom fem år från försäkrings- premiebetalningen skall vara full
-

avtalets ingående, anses som kapitalförsäkring,

därest förbehåll härom

gjord inom fem år från försäki-ingsavtalets

ingående, må utan hinder av

intagits i avtalet vid dess ingående, dessa bestämmelser anses såsom kapitalförsäkring,

därest förbehåll härom

intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring

som huvudförsäkringen.

För att försäkring skall anses hava tagits i samband med tjänst erfordras,

att enligt anställningsavtalet skyldighet föreligger för arbetstagare att

hava sådan försäkring eller att, om sådan skyldighet icke föreligger, premier

för försäkringen skola gäldas av arbetsgivaren eller av denne jämte

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

77

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

arbetstagaren. För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses hava tagits

i samband med tjänst erfordras utöver vad förut sagts, att anmälan

angående nyssnämnda förhållanden skett hos försäkringsanstalten. Försäkring

enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete anses icke såsom

försäkring, tagen i samband med tjänst.

till 33 §.

1. Skattskyldig äger att från intäkten

av sin tjänst avdraga avgifter,

som han i samband med tjänsten erlagt

för egen eller efterlevandes pensionering,

vare sig avgifterna erlagts

till arbetsgivaren, till särskild för ändamålet

bildad kassa eller till försäkringsanstalt.

Avdrag för sådana avgifter

må dock ske endast om pensioneringen

anordnats på sätt i anvisningarna

till 31 § föreskrives som

villkor för att livförsäkring skall

hänföras till pensionsförsäkring. Angående

skattskyldigs rätt till avdrag

för avgifter, som han annorledes än

i samband med tjänst erlagt för egen

eller efterlevandes pensionering, se

46 § 2 mom.

till 33 §.

1. För avgifter, som skattskyldig i

samband med sin tjänst erlagt för

egen eller efterlevandes pensionering

annorledes än genom försäkring, må

avdrag ske endast om pensioneringen

anordnats på sätt i anvisningarna

till 31 § föreskrives som villkor för

att livförsäkring skall hänföras till

pensionsförsäkring. Angående skattskyldigs

rätt till avdrag för avgifter,

som han annorledes än i samband

med tjänst erlagt för egen eller efterlevandes

pensionering, se 46 § 2 mom.

Bestämmelser om ikraftträdandet.

4. I fråga om understödsförening,

som enligt sina stadgar äger meddela

livförsäkring med kapitalunderstöd

överstigande 500 kronor för medlem,

skall såsom nettointäkt upptagas

dels den del av föreningens enligt

24 § i dess äldre lydelse och 25 § beräknade

nettointäkt av fastighet, som

efter förhållandet mellan premiereserven

för kapitalförsäkringar, vilka

meddelats före ingången av år 1951,

och hela premiereserven belöper på

nämnda försäkringar, dels ock

den del av föreningens enligt 30 §

beräknade nettointäkt av livförsäkringsrörelse,

som efter förhållandet

4. I fråga om understödsförening,

vilken enligt sina stadgar äger meddela

annan kapitalförsäkring än sådan

som omfattar kapitalunderstöd å

högst 500 kronor för medlem, skall

såsom nettointäkt upptagas dels

den del av föreningens enligt 24 § i

dess äldre lydelse och 25 § beräknade

nettointäkt av fastighet, som efter

förhållandet mellan premiereserven

för kapitalförsäkringar, vilka meddelats

före ingången av år 1951, och

hela premiereserven belöper på nämnda

försäkringar, dels ock den del

av föreningens enligt 30 § beräknade

nettointäkt av livförsäkringsrörelse,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Kungl. Maj.ts förslag:

mellan premiereserven för kapitalförsäkringar,

vilka meddelats efter ingången

av år 1951, och premiereserven

för samtliga kapitalförsäkringar

belöper på de efter 1951 års ingång

meddelade kapitalförsäkringarna.

Utskottets förslag:

som efter förhållandet mellan premiereserven

för kapitalförsäkringar,

vilka meddelats efter ingången av år

1951, och premiereserven för samtliga

kapitalförsäkringar belöper på

de efter 1951 års ingång meddelade

kapitalförsäkringarna.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändring i förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt med de ändringar av 7 §,

som framgå av följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

7 §•

Från skattskyldighet---hus
hållningssällskap

:

för all inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och

högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att

vara medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel

användas till allmänt nyttiga ändamål

och kontoret icke lämnar utdelning

åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, pensionsstiftelser, andra

understödsföreningar än sådana, som

enligt sina stadgar äga meddela livförsäkring

med kapitalunderstöd

överstigande 500 kronor för medlem,

jämlikt lagen om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom,

å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vil
-

7 §•

Från skattskyldighet---hus
hållningssällskap

:

för all inkomst;

e) akademier samt Nobelstiftelsen,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och

högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar äro skyldiga att

vara medlemmar, sjömanshus, svenska

skeppshypotekskassan, järnkontoret,

så länge kontorets vinstmedel

användas till allmänt nyttiga ändamål

och kontoret icke lämnar utdelning

åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, pensionsstiftelser, understödsföreningar,

med undantag för

dem, vilka enligt sina stadgar äga

meddela annan kapitalförsäkring än

sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem, jämlikt

lagen om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser bildade

stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall,

sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, å vilka

lagen om försäkringsrörelse icke äger

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

79

Kungl. Maj:ts förslag:

kas verksamhetsområden falla utanför

Stockholm och omfatta allenast

visst län eller del av län, ävensom sådana

ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag,

som avses i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete:

för all inkomst;

f) kyrkor, sjukvårdsinrättningar

---statlig inkomstskatt;

j) understödsföreningar, som enligt

sina stadgar äga meddela livförsäkring

med kapitalunderstöd överstigande

500 kronor för medlem och

som bedriva jämväl annan verksamhet

än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper på

annan än till livförsäkring hänförlig

verksamhet.

Att personer---samma pa
ragraf.

Utskottets förslag:

tillämpning eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm och

omfatta allenast visst län eller del

av län, ävensom sådana ömsesidiga

olycksfallsförsäkringsbolag, som avses

i lagen om försäkring för olycksfall

i arbete:

för all inkomst;

f)-kyrkor, sjukvårdsinrättningar

--— statlig inkomstskatt;

j) understödsföreningar, vilka enligt

sina stadgar äga meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 500

kronor för medlem och som bedriva

jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet

:

för all inkomst, som belöper på

annan än till livförsäkring hänförlig

verksamhet.

Att personer---samma pa
ragraf.

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående upphävande av förordningen den 28 maj

1943 (nr 265) om begränsning av skatt för svensk livförsäkringsanstalt;
4)

för sin del antaga det vid propositionen fogade förslagget

till lag angående upphävande av lagen den 30 juni 1937

(nr 664) om beräkning i vissa fall av skattepliktig intäkt

på grund av pupillpension från staten;

5) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändring i förordningen den 26 juli 1947

(nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

6) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning om ändring i taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379) med den ändring av 29 § 1

mom., som framgår av följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

29 §. 29 §.

1 m o in. Allmän s j ä 1 v d e- 1 in o in. Allmän självdeklaration

— — — före taxe- klaration — —- — före taxeringsåret.

ringsåret.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets betänkande nr h9.

Kungl. Maj:ts förslag:

Har skattskyldig — —- — och

skulder.

Svenskt aktiebolag —---utdel
ningens

belopp.

Inländsk försäkringanstalt, som

är skattskyldig för inkomst av försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration

jämväl meddela uppgift

i de avseenden, som oförmälas i anvisningarna

till 30 § kommunalskattelagen.

Motsvarande gäller beträffande

utländsk försäkringsanstalt,

som här i riket drivit livförsäkringsrörelse,

dock endast såvitt angår den

till nämnda rörelse hänförliga verksamheten.

Med inländsk försäkringsanstalt

förstås i denna förordning, förutom

försäkringsbolag, jämväl sådan understödsförening,

som enligt sina

stadgar äger meddela livförsäkring

med kapitalunderstöd överstigande

500 kronor för medlem.

Utländsk försäkringsanstalt, som

här i riket drivit försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration lämna

uppgift å premieinkomsten här

i riket, fördelad å dels livförsäkring,

dels sjöförsäkring, dels trafikförsäkring,

dels sjuk- olycksfalls- och

brandförsäkring och dels annan försäkring,

samt uppgift å den eller de

kommuner, där sysslomannen (generalagenten)

haft kontor, ävensom,

då flera kontor funnits, uppgift å de

vid varje kontor influtna premieinkomsterna,

fördelade på nämnda olika

slag av försäkring. Beträffande

annan än till livförsäkring hänförlig

verksamhet föreligger icke skyldighet

för utländsk försäkringsanstalt

att lämna uppgifter enligt första stycket

punkterna 3) och 5).

Utskottets förslag:

Har skattskyldig — —- — och

skulder.

Svenskt aktiebolag---utdel
ningens

belopp.

Inländsk försäkringanstalt, som

är skattskyldig för inkomst av försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration

jämväl meddela uppgift

i de avseenden, som oförmälas i anvisningarna

till 30 § kommunalskattelagen.

Motsvarande gäller beträffande

utländsk försäkringsanstalt,

som här i riket drivit livförsäkringsrörelse,

dock endast såvitt angår den

till nämnda rörelse hänförliga verksamheten.

Med inländsk försäkringsanstalt

förstås i denna förordning, förutom

försäkringsbolag, jämväl sådan understödsförening,

vilken enligt sina

stadgar äger meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 500 kronor

för medlem.

Utländsk försäkringsanstalt, som

här i riket drivit försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration lämna

uppgift å premieinkomsten här

i riket, fördelad å dels livförsäkring,

dels sjöförsäkring, dels trafikförsäkring,

dels sjuk-, olycksfalls- och

brandförsäkring och dels annan försäkring,

samt uppgift å den eller de

kommuner, där sysslomannen (generalagenten)

haft kontor, ävensom,

då flera kontor funnits, uppgift å de

vid varje kontor influtna premieinkomsterna,

fördelade på nämnda olika

slag av försäkring. Beträffande

annan än till livförsäkring hänförlig

verksamhet föreligger icke skyldighet

för utländsk försäkringsanstalt

att lämna uppgifter enligt första stycket

punkterna 3) och 5).

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

81

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

Belopp, som---- öretal bort- Belopp, som---öretal bortfalla.

falla.

7) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning om ändring i uppbördsförordningen den

31 december 1945 (nr 896); samt

8) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändrad lydelse av 12 § förordningen den

6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt; ävensom

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 118 av herr Grym m. fl.

och II: 138 av herr Jansson i Kalix in. fl., samt

2) de likalydande motionerna I: 408 av herr Gottfrid Karlsson

och II: 497 av herr Lindström m. fl.

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Gustaf Elofsson*, Velander,

Heuman, Franzon, Niklasson, Wehtje, Rosander*, Petrén och Damström;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,

Kristensson i Osby, Hagberg i Malmö, Vigelsbo*, Bladh, Allard, Kärrlander

och Åqvist.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

<> II ihan g till riksdagens protokoll 1.950. 7 samt. Nr 4''.).

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

Reservation

av herrar Franzon, Allard och Kärrlander, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Ett livförsäkringsavtal medför----(= utskottet s. 56 rad 20 uppifrån

---• s. 61 rad 18 uppifrån)--— till 400 kronor.

Utskottet finner i likhet med departementschefen anledning saknas att i

förevarande sammanhang upptaga frågan om en höjning av maximibeloppet

för ifrågavarande avdrag. Därvid fäster utskottet särskilt avseende vid den

omständigheten, att i direktiven för de genom Kungl. Maj:ts beslut den 17

mars innevarande år tillkallade sakkunniga för en teknisk revision av inkomstskattelagstiftningen

m. m. uttalats, att frågan om 200-kronorsavdragets

avskaffande skall utredas. En höjning av detta avdrag skulle sålunda kunna

komma att allenast innebära ett relativt kortvarigt provisorium, vilket

skulle betunga taxeringsmyndigheterna. Utöver denna synpunkt av mera

praktisk natur vill utskottet erinra om den av utskottet ovan uttalade uppfattningen,

vilken jämväl departementschefen givit uttryck åt, nämligen

att statsmakternas ställningstagande till den skatterättsliga behandlingen av

olika försäkringsformer är av väsentlig betydelse för utvecklingen av de

skilda slagen av försäkringar samt att skattelagstiftningen särskilt inom

nu ifrågavarande område borde kännetecknas av stabilitet. Att införa bestämmelser

av provisorisk karaktär synes utskottet icke försvarligt med

hänsyn till statsmakternas sålunda uttalade ansvar för försäkringsformernas

utveckling. Utskottet finner således jämväl vägande principiella skäl

tala emot en författningsändring i dagens läge. I detta sammanhang vill utskottet

ej heller underlåta att erinra om att i proposition nr 244 till innevarande

års riksdag med förslag till ändring i uppbördsförordningen konstaterats,

att det i grunderna för skattetabellerna för preliminär skatt ingående

s. k. 200-kronorsavdraget enligt verkställda undersökningar för den

stora mängden av arbetstagare vore för stort vid jämförelse med de avdrag,

som kunde komma i fråga vid taxeringen. Detta förhållande visar, att något

egentligt behov att höja detta avdrag ej kan anses föreligga. Utskottet avstyrker

fördenskull de likalydande motionerna 1: 59 och II: 62 samt de likalydande

motionerna I: 238 och II: 287.

Såsom av det -—--(= utskottet s. 61 rad 5 nedifrån — s. 70 rad

17 nedifrån)---- får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj :ts förevarande proposition nr 93 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifalles ävensom i anledning av motionen

1: 409 av herr Ewerlöf,

1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med de ändringar av 30 § 2 mom.

och 54 § samt punkten 3 av anvisningarna till 30 §, punkten

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr A9.

83

1 av anvisningarna till 31 § och punkten 1 av anvisningarna

till 33 § ävensom punkten 4 av ikraftträdandebestämmelserna,

som framgå av följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag:---(= utskottet s. 71 rad 1 uppifrån — s. 71

rad 1 nedifrån)--— avdragas från nettointäkten.

54 §. Från skattskyldighet ----(== utskottet s. 72 rad 16 nedifrån

— s. 81 rad 9 uppifrån)---och gåvoskatt; ävensom

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 59 av herr Ivar Persson

m. fl. samt II: 62 av herrar Hansson i önnarp och Hansson

i Skegrie,

2) de likalydande motionerna I: 118 av herr Grym in. fl.

och II: 138 av herr Jansson i Kalix m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 238 av herr Petrén och

II: 287 av herr Kristensson i Osby, samt

4) de likalydande motionerna I: 408 av herr Gottfrid Karlsson

och II: 497 av herr Lindström m. fl.

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens jordbruksnämnd m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten