Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om upptagande av en särskild skatt på exportens devalverings vinster.

1950-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:54, Betänkande i anledning av väckt motion om upptagande av en särskild skatt på exportens devalverings vinster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b.

1

JVr 54.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om upptagande av en särskild skatt på exportens devalverings

vinster.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

202, av herr Persson i Landafors in. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsamt förslag om

upptagande av en särskild, starkt progressiv skatt på exportens devalveringsvinster

och förelägger riksdagen detta».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Av innehållet i den förevarande motionen må här återgivas följande.

^ id Arosmässan i Västerås föregående höst hade finansministern framhållit,

att devalveringen väntades fördyra importen med cirka 700 milj.

kronor medan exporten kunde påräkna prisstegringar, som höjde vinsten

med 400 å 500 milj. kronor. I Bilaga 1 till statsverkspropositionen — Konjunkturläget

— hade ett senare försök gjorts att uppskatta konsekvenserna

av devalveringen. Så mycket vore alltså klart, att importen underginge en

väsentlig fördyring och att exportörerna åtminstone en tid framåt skulle

erhålla stora extravinster genom de automatiska prisstegringar, som bleve

töljden av valutornas omräkning i samband med devalveringen. Genom subventionsbeslut

skulle de direkta prisstegringarna på importen av konsumtionsvaror

bäras av skattebetalarna. Enligt förklaringar som avgivits vore

det meningen, att konsumenterna senare skulle direkt betala fördyringen

av importen. Det vore naturligt, vilket också finansministern erkände i ett

interpellationssvar i andra kammaren den 9 december 1949, att exportens

extravinster finge hjälpa till att bära kostnaderna för den fördyrade importen,

så mycket mer som det enda verkliga skälet som angivits för devalveringen

varit hänsynen till exportindustriens möjligheter att hävda sig i den

allt hårdare konkurrensen. Trots detta hade regeringen avstått från åtgärder

i syfte att låta de särskilda exportvinsterna bidraga till att betala den

tordyrade importen. Anledningen till denna uraktlåtenhet vore, förklarade

finansministern i samma interpellationssvar, hänsyn till önskvärdheten att

främja exporten, särskilt till hårdvalutaländerna. Det anförda skälet vore

icke hållbart. De priser, som exportörerna hade redan före devalveringen,

hade vård så höga, att de utgjorde stimulans nog till att exportera varor till

1 liihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 54.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

berörda marknader. Nu bleve det i stället en hög prisstegring, som påminde

om extravinsterna under krigskonjunkturen. Precis samma motivering som

för krigskonjunkturskatten kunde nu anföras för att ta ut dessa exportens

extravinster i form av beskattning.

Utskottet. I den förevarande motionen har yrkats, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till upptagande av en särskild,

starkt progressiv skatt på exportföretagens vinster till följd av devalveringen

av den svenska kronan.

Såsom framgår av motionen har den däri berörda frågan behandlats i ett

av chefen för finansdepartementet den 9 december 1949 i andra kammaren

lämnat svar å en interpellation med samma syfte. Departementschefen yttrade

därvid bl. a., att det kunde synas naturligt att kostnaderna för finansieringen

av de beslutade subventionerna i anledning av devalveringen i första

hand borde bäras av exportföretagen genom ianspråktagande i en eller annan

form av deras ökade vinster. Regeringen hade emellertid vid övervägandet

av denna fråga ansett sig böra taga hänsyn särskilt till angelägenheten

av att främja vår export på hårdvalutamarknader och hade därför icke

velat förorda åtgärder, som syftade till en särskild beskattning av dessa exportvinster,

enär dessa strävanden därigenom skulle motverkas. Departementschefen

framhöll i detta sammanhang även de mycket stora tekniska

svårigheter, som måste uppkomma vid genomförandet av en särbeskattning

av detta slag.

Utskottet vill för sin del erinra om att avsikten med devalveringen varit

att främja exporten på hårdvalutaländerna. Att vid sådant förhållande underkasta

devalveringsvinsterna en särskild beskattning synes utskottet icke

böra ifrågakomma. De tekniska svårigheterna vid genomförandet av en

särbeskattning av vinster av detta slag måste därjämte, såsom departementschefen

framhållit, bliva mycket stora. Utskottet kan för egen del icke se någon

framkomlig väg, varigenom storleken av sådana vinster skulle kunna

fastställas vid taxeringen. På grund härav och då redan vid tillämpningen

av gällande beskattningsgrunder en avsevärd del av dessa vinster torde tagas

i anspråk för skatt, avstyrker utskottet den ifrågavarande motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 202 av herr Persson i Landafors m. fl. om

upptagande av en särskild skatt på exportens devalveringsvinster

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5''i.

3

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Sjödahl, Velander, Heuman,

Franzon, Niklasson, Falk, Werner och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Jonsson i

Skedsbygd, Bladh, Gunnarsson, Allard, Kärrlander, Strandh, Nilsson i Svalöv

och Åqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.