Betänkande i anledning av väckt motion angående förhöjning av ortsavdragen i fråga om den statliga beskattningen.
1950-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1950:58, Betänkande i anledning av väckt motion angående förhöjning av ortsavdragen i fråga om den statliga beskattningen.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
43
Nr 58.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
angående förhöjning av ortsavdragen i fråga om den
statliga beskattningen.
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:
15, av herr Hagberg i Luleå m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta
sådan ändring av gällande skatteregler, att ortsavdragen i den statliga
beskattningen höjas med genomsnittligt 20 %».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret,
äger jämlikt 8 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — med nedan angivna undantag — att å den
taxerade inkomsten åtnjuta statligt ortsavdrag, vars storlek bestämmes med
hänsyn till levnadskostnadernas höjd i hemortskommunen.
Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans
med andra maken, åtnjuter statligt ortsavdrag med följande belopp, nämligen
i ortsgrupp I 2 500 kronor, i ortsgrupp II 2 625 kronor, i ortsgrupp III
2 750 kronor, i ortsgrupp IV 2 875 kronor och i ortsgrupp V 3 000 kronor.
Skattskyldig, som under beskattningsåret haft husföreståndarinna hos sig
anställd, äger, därest han varit ogift (varmed jämställes änkling, änka eller
frånskild) och haft hemmavarande barn för vilket rätt till allmänt barnbidrag
förelegat, att åtnjuta statligt ortsavdrag med belopp som nyss sagts.
Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med
andra maken, ävensom annan ogift skattskyldig än som i det föregående
nämnts, äger, därest han haft hemmavarande eller av den skattskyldige helt
eller delvis underhållet barn, som stått under hans vårdnad och för vilket
rätt till allmänt barnbidrag förelegat, åtnjuta statligt ortsavdrag med följande
belopp, nämligen i ortsgrupp I 1 600 kronor, i ortsgrupp II 1 700 kronor,
i ortsgrupp III 1 800 kronor, i ortsgrupp IV 1 900 kronor och i
ortsgrupp V 2 000 kronor. Har skattskyldig som sist nämnts haft barn, för
vilket allmänt barnbidrag utgått men vilket icke stått under hans vårdnad,
äger han, därest han helt eller delvis underhållit barnet, likaledes åtnjuta
ortsavdrag med sistnämnda belopp, dock endast om den skattskyldige icke
levt tillsammans med den som har vårdnaden om barnet.
För annan skattskyldig än nu sagts (ensamstående) bestämmes det statliga
ortsavdraget enligt en vid förordningen fogad tabell. Enligt denna redu
-
44
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
eeras avdragen vid stigande inkomst. För de lägsta inkomstskikten uppgå
ortsavdragen till följande belopp, nämligen i ortsgrupp I 1 600 kronor, i
ortsgrupp II 1 700 kronor, i ortsgrupp III 1 800 kronor, i ortsgrupp IV 1 900
kronor och i ortsgrupp V 2 000 kronor. Då den taxerade inkomsten uppgår
till eller överstiger i ortsgrupp I 10 600 kronor, i ortsgrupp II 10 700 kronor,
i ortsgrupp III 10 800 kronor, i ortsgrupp IV 10 900 kronor och i ortsgrupp
V 11 000 kronor, åtnjuter ensamstående skattskyldig icke ortsavdrag.
Den statliga inkomstskatteförordningen, som tillkom vid den år 1947 beslutade
omläggningen av statsbeskattningen, innebar i fråga om ortsavdragens
storlek en höjning för såväl gifta som — i de lägre inkomstskikten —
ensamstående skattskyldiga. Dessförinnan hade gällt, att gift skattskyldig
varit berättigad till grundavdrag för egen del och familjeavdrag för hustru.
Sammanlagda samt ökade med fullt utnyttjad bankningsdel hade avdragen
uPP§ått till 1 800, 1 920, 2 040, 2 160 och 2 280 kronor i respektive ortsgrupper.
1947 års beslut innebar, att de angivna särskilda avdragen lades samman
till ett, att detta sammanlagda avdrag höjdes med fullt utnyttjad bankningsdel
samt att den sålunda erhållna summan till följd av inträdd levnadskostnadsökning
höjdes med 30—40 procent. För ensamstående i de
lägre inkomstskikten medförde de nya bestämmelserna en höjning av ortsavdragen
med, i respektive ortsgrupper, 700, 740, 780, 820 och 860 kronor.
I den förevarande motionen har erinrats om tidigare gällande ortsavdrag
samt om den höjning av ortsavdragen, som efter förslag av 1945 års statsskatteberedning
genomfördes år 1947. Motionärerna ha i anslutning därtill
anfört bl. a. följande. Statsskatteberedningen hade understrukit, att de föreslagna
beloppen »dock understiga vad som med utgångspunkt från dessa
avdrag skulle kunna rent matematiskt anses motiverat. Om de nuvarande
ortsavdragen för makar höjas med 50 %, motsvarande helt utnyttjad bankningsdel,
och de sålunda erhållna beloppen höjas med ytterligare 45 % på
grund av den sedan år 1938 inträdda stegringen av levnadskostnaderna, erhållas
följande tal, nämligen i ortsgrupp I 2 610 kronor, i ortsgrupp II
2 784 kronor, i ortsgrupp III 2 958 kronor, i ortsgrupp IV 3 132 kronor och
i ortsgrupp V 3 306 kronor.» De av beredningen föreslagna ortsavdragen
låge alltså redan vid denna tidpunkt, på hösten 1946, betydligt under vad
som kunde anses motiverat med hänsyn till ökningen av levnadskostnaderna
sedan 1938. Efter denna tid hade levnadskostnaderna fortsatt att stiga.
Årsmedeltalet för levnadskostnaderna kunde väntas bli 166 eller 167 i 1935
års serie. Detta innebure en ökning registrerad av levnadskostnaderna med
57 % från 1938. En fortsatt justering uppåt av ortsavdragen i den statliga
beskattningen tedde sig därför såsom synnerligen önskvärd. Om de år 1938
(med inräknande av helt utnyttjad bankningsdel) gällande ortsavdragen för
makar höjdes med 57 %, finge man i de olika ortsgrupperna följande belopp,
nämligen i ortsgrupp I 2 826 kronor, i ortsgrupp II 3 014 kronor, i
ortsgrupp III 3 183 kronor, i ortsgrupp IV 3 391 kronor och i ortsgrupp V
3 580 kronor. Med hänsyn till att de officiella levnadskostnadsberäkningar
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 58.
45
na troligen underskattade de faktiska prisfördyringarna torde en höjning av
ortsavdragen i den statliga beskattningen med minst 20 % av de av 1945
års statsskatteberedning föreslagna beloppen vara skälig och nödvändig. En
höjning av ortsavdragen i den statliga beskattningen skulle givetvis betyda
skattelättnader i första hand för de lägre inkomsttagarna. Sådana skattelättnader
vore i nuvarande läge synnerligen nödvändiga. En lättnad av här
antydd art av den direkta statliga beskattningen borde kunna genomföras
samtidigt som önskemålen om en lättnad av den kommunala beskattningen
och av de indirekta skattebördorna tillgodosåges.
Utskottet. I den föreliggande motionen har yrkats, att de statliga ortsavdragen
måtte höjas med genomsnittligt 20 %. Såsom av den ovan lämnade
redogörelsen framgår genomfördes så sent som vid 1947 års riksdag
en genomgripande omläggning av det statliga ortsavdragssystemet. Reformen
innebar bland annat att ortsavdragsbeloppen avsevärt höjdes. De nya
avdragsreglerna tillämpades första gången vid 1949 års taxering. Då sålunda
frågan om de statliga ortsavdragens avvägning nyligen varit föremål för
riksdagens prövning är utskottet icke berett att nu tillstyrka någon ändring
i dessa regler. Utskottet avstyrker sålunda motionen II: 15.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 15 av herr Hagberg i Luleå m. fl. angående
förhöjning av ortsavdragen i fråga om den statliga beskattningen
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 maj 1950.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande: se under betänkandet nr 57.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.