Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående förhöjning av ortsavdragen i fråga om den statliga beskattningen.

1950-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:58, Betänkande i anledning av väckt motion angående förhöjning av ortsavdragen i fråga om den statliga beskattningen.

Dokumentets text

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

43

Nr 58.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

angående förhöjning av ortsavdragen i fråga om den

statliga beskattningen.

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

15, av herr Hagberg i Luleå m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

sådan ändring av gällande skatteregler, att ortsavdragen i den statliga

beskattningen höjas med genomsnittligt 20 %».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret,

äger jämlikt 8 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — med nedan angivna undantag — att å den

taxerade inkomsten åtnjuta statligt ortsavdrag, vars storlek bestämmes med

hänsyn till levnadskostnadernas höjd i hemortskommunen.

Skattskyldig, som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans

med andra maken, åtnjuter statligt ortsavdrag med följande belopp, nämligen

i ortsgrupp I 2 500 kronor, i ortsgrupp II 2 625 kronor, i ortsgrupp III

2 750 kronor, i ortsgrupp IV 2 875 kronor och i ortsgrupp V 3 000 kronor.

Skattskyldig, som under beskattningsåret haft husföreståndarinna hos sig

anställd, äger, därest han varit ogift (varmed jämställes änkling, änka eller

frånskild) och haft hemmavarande barn för vilket rätt till allmänt barnbidrag

förelegat, att åtnjuta statligt ortsavdrag med belopp som nyss sagts.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom annan ogift skattskyldig än som i det föregående

nämnts, äger, därest han haft hemmavarande eller av den skattskyldige helt

eller delvis underhållet barn, som stått under hans vårdnad och för vilket

rätt till allmänt barnbidrag förelegat, åtnjuta statligt ortsavdrag med följande

belopp, nämligen i ortsgrupp I 1 600 kronor, i ortsgrupp II 1 700 kronor,

i ortsgrupp III 1 800 kronor, i ortsgrupp IV 1 900 kronor och i

ortsgrupp V 2 000 kronor. Har skattskyldig som sist nämnts haft barn, för

vilket allmänt barnbidrag utgått men vilket icke stått under hans vårdnad,

äger han, därest han helt eller delvis underhållit barnet, likaledes åtnjuta

ortsavdrag med sistnämnda belopp, dock endast om den skattskyldige icke

levt tillsammans med den som har vårdnaden om barnet.

För annan skattskyldig än nu sagts (ensamstående) bestämmes det statliga

ortsavdraget enligt en vid förordningen fogad tabell. Enligt denna redu
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

eeras avdragen vid stigande inkomst. För de lägsta inkomstskikten uppgå

ortsavdragen till följande belopp, nämligen i ortsgrupp I 1 600 kronor, i

ortsgrupp II 1 700 kronor, i ortsgrupp III 1 800 kronor, i ortsgrupp IV 1 900

kronor och i ortsgrupp V 2 000 kronor. Då den taxerade inkomsten uppgår

till eller överstiger i ortsgrupp I 10 600 kronor, i ortsgrupp II 10 700 kronor,

i ortsgrupp III 10 800 kronor, i ortsgrupp IV 10 900 kronor och i ortsgrupp

V 11 000 kronor, åtnjuter ensamstående skattskyldig icke ortsavdrag.

Den statliga inkomstskatteförordningen, som tillkom vid den år 1947 beslutade

omläggningen av statsbeskattningen, innebar i fråga om ortsavdragens

storlek en höjning för såväl gifta som — i de lägre inkomstskikten —

ensamstående skattskyldiga. Dessförinnan hade gällt, att gift skattskyldig

varit berättigad till grundavdrag för egen del och familjeavdrag för hustru.

Sammanlagda samt ökade med fullt utnyttjad bankningsdel hade avdragen

uPP§ått till 1 800, 1 920, 2 040, 2 160 och 2 280 kronor i respektive ortsgrupper.

1947 års beslut innebar, att de angivna särskilda avdragen lades samman

till ett, att detta sammanlagda avdrag höjdes med fullt utnyttjad bankningsdel

samt att den sålunda erhållna summan till följd av inträdd levnadskostnadsökning

höjdes med 30—40 procent. För ensamstående i de

lägre inkomstskikten medförde de nya bestämmelserna en höjning av ortsavdragen

med, i respektive ortsgrupper, 700, 740, 780, 820 och 860 kronor.

I den förevarande motionen har erinrats om tidigare gällande ortsavdrag

samt om den höjning av ortsavdragen, som efter förslag av 1945 års statsskatteberedning

genomfördes år 1947. Motionärerna ha i anslutning därtill

anfört bl. a. följande. Statsskatteberedningen hade understrukit, att de föreslagna

beloppen »dock understiga vad som med utgångspunkt från dessa

avdrag skulle kunna rent matematiskt anses motiverat. Om de nuvarande

ortsavdragen för makar höjas med 50 %, motsvarande helt utnyttjad bankningsdel,

och de sålunda erhållna beloppen höjas med ytterligare 45 % på

grund av den sedan år 1938 inträdda stegringen av levnadskostnaderna, erhållas

följande tal, nämligen i ortsgrupp I 2 610 kronor, i ortsgrupp II

2 784 kronor, i ortsgrupp III 2 958 kronor, i ortsgrupp IV 3 132 kronor och

i ortsgrupp V 3 306 kronor.» De av beredningen föreslagna ortsavdragen

låge alltså redan vid denna tidpunkt, på hösten 1946, betydligt under vad

som kunde anses motiverat med hänsyn till ökningen av levnadskostnaderna

sedan 1938. Efter denna tid hade levnadskostnaderna fortsatt att stiga.

Årsmedeltalet för levnadskostnaderna kunde väntas bli 166 eller 167 i 1935

års serie. Detta innebure en ökning registrerad av levnadskostnaderna med

57 % från 1938. En fortsatt justering uppåt av ortsavdragen i den statliga

beskattningen tedde sig därför såsom synnerligen önskvärd. Om de år 1938

(med inräknande av helt utnyttjad bankningsdel) gällande ortsavdragen för

makar höjdes med 57 %, finge man i de olika ortsgrupperna följande belopp,

nämligen i ortsgrupp I 2 826 kronor, i ortsgrupp II 3 014 kronor, i

ortsgrupp III 3 183 kronor, i ortsgrupp IV 3 391 kronor och i ortsgrupp V

3 580 kronor. Med hänsyn till att de officiella levnadskostnadsberäkningar
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58.

45

na troligen underskattade de faktiska prisfördyringarna torde en höjning av

ortsavdragen i den statliga beskattningen med minst 20 % av de av 1945

års statsskatteberedning föreslagna beloppen vara skälig och nödvändig. En

höjning av ortsavdragen i den statliga beskattningen skulle givetvis betyda

skattelättnader i första hand för de lägre inkomsttagarna. Sådana skattelättnader

vore i nuvarande läge synnerligen nödvändiga. En lättnad av här

antydd art av den direkta statliga beskattningen borde kunna genomföras

samtidigt som önskemålen om en lättnad av den kommunala beskattningen

och av de indirekta skattebördorna tillgodosåges.

Utskottet. I den föreliggande motionen har yrkats, att de statliga ortsavdragen

måtte höjas med genomsnittligt 20 %. Såsom av den ovan lämnade

redogörelsen framgår genomfördes så sent som vid 1947 års riksdag

en genomgripande omläggning av det statliga ortsavdragssystemet. Reformen

innebar bland annat att ortsavdragsbeloppen avsevärt höjdes. De nya

avdragsreglerna tillämpades första gången vid 1949 års taxering. Då sålunda

frågan om de statliga ortsavdragens avvägning nyligen varit föremål för

riksdagens prövning är utskottet icke berett att nu tillstyrka någon ändring

i dessa regler. Utskottet avstyrker sålunda motionen II: 15.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 15 av herr Hagberg i Luleå m. fl. angående

förhöjning av ortsavdragen i fråga om den statliga beskattningen

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 57.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.