Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 59

1950-05-19 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:59, Bevillningsutskottets betänkande nr 59

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

1

Nr 59.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1950/51, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1950/51 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1950 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1950: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1950/51

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid

anmält riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1949 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit riksdagen besluta,

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för

är 1950 utgå med en och en halv promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal varmed skogsvårdsavgiften

för år 1950 utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 31 mars 1950 dagtecknad proposition nr 237 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51, m. m., har Kungl. Maj :t

1 ramlagt förslag angående grunderna för uttagande av skatt å inkomst

och förmögenhet för samma budgetår m. in. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit

riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i

Preliminär skatt för hela budgetåret 1950/51 med 100 procent av grundbeloppet.

Sistnämnda proposition har, såvitt angår bl. a. grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under budgetåret 1950/51, hänvisats till

bevillningsutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit de vid riksdagens

början väckta, likalydande motionerna I: 315 av herr Elon Andersson

in. fl. och II: 380 av herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

1 llihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 59.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.

förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för den

del av budgetåret 1950/51, som faller inom tiden 1 juli till 31 december med

100 % av grundbeloppet samt för tiden 1 januari till 30 juni med 90 % av

grundbeloppet».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 1: 315.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1950/51 äro bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . . 2 200 000 000

Kupongskatt............................ 6 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgift ...................... 4 600 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 200 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt

................................ 55 000 000

Lotterivinstskatt ...................... 28 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. 43 000 000 2 337 800 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 100 000 000

Bensinskatt ............................ 430 000 000 530 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................ 220 000 000

Varuskatt .............................. 150 000 000

Trafikskatt ............................ 35 000 000

Accis å silke............................ 4 300 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror 3 500 000

Skatt å kaffe .......................... 11 000 000

Tobaksskatt .......................... 435 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ............ 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.......................... 20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

.......................... 30 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ........................ 480 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin 36 000 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

3

Kronor

Kronor

Maltdrycksskatt ......

Skatt å läskedrycker . .

Statlig nöjesskatt

Postverket (överskott)

67 000 000

30 000 000

45 000 000 1 586 800 000

15 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande

inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret

1949/50 som 1950/51.

Riksräkenskapsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet

i fråga om verksamhetsåret 1948 och den beräknade inkomstutvecklingen

under verksamhetsåret 1949 räknat med någon stegring av skatteunderlaget

för verksamhetsåret 1950 och den inflytande preliminärskatten under uppbördsåret

1950/51. Även för uppbörden året 1951/52 har riksräkenskapsverket

ansett sig böra räkna med ytterligare någon stegring. I fråga om

skatteunderlagets utveckling har riksräkenskapsverket gjort följande antaganden.

Vad först gäller fysiska personer har riksräkenskapsverket framhållit,

att inkomsten av jordbruksfastighet — som för verksamhetsåret 1948

utvisar en stegring av 2 procent i jämförelse med året närmast före — torde

på grund av det relativt goda skördeutfallet ha ökats under år 1949. Riksräkenskapsverket

har därvid i huvudsak med ledning av de kalkyler, som

legat till grund för överenskommelserna rörande prissättningen å jordbrukets

produkter räknat med en betydligt större ökning under detta senare

år än under år 1948. Det jämförelsevis goda skördeutfallet år 1949 beräknas

komma att påverka även 1950 års inkomst av jordbruksfastighet. Till följd

härav och med hänsyn till den tillämpade ordningen på prissättningen å

jordbrukets produkter torde inkomsten av jordbruksfastighet sistnämnda

år kunna antagas bli av samma storlek som under år 1949. Beträffande inkomsten

av arbctsanställning, som under verksamhetsåret 1948 stigit med

nära 14 procent i jämförelse med närmast föregående år, har riksräkenskapsverket

med ledning av föreliggande statistik över löneinkomsterna

uppskattat den genomsnittliga stegringen för år 1949 till omkring 3 procent

i jämförelse med 1948, varvid ämbetsverket erinrat om den stabilisering av

lönenivån, som kunnat ernås. Även för år 1950 har riksräkenskapsverket

räknat med en i stort sett stabiliserad lönenivå. Jämväl för den närmaste

tiden därefter har riksräkenskapsverket på grund av svårigheterna att för

närvarande bedöma den fortsatta utvecklingen utgått från i huvudsak samma

förutsättning. Vidare anser sig riksräkenskapsverket även för nästa år böra

räkna med mycket god sysselsättning och en fortsatt ökning av produktionsvolymen.

På grund härav och med hänsyn till den alltjämt fortgående överflyttningen

av arbetskraft från lägre betalda till högre betalda yrken torde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

man enligt ämbetsverket även vid en stabiliserad lönenivå kunna räkna med

en viss ökning av inkomsten av arbetsanställning. Inkomsten av rörelse

utvisar för verksamhetsåret 1948 en ökning med närmare 5 procent i jämförelse

med år 1947. För år 1949 förutsättes rörelseinkomsten i stort sett

oförändrad jämfört med närmast föregående år. Aktiebolagens inkomster

beräknas icke komma att under år 1949 i någon mera betydande grad avvika

från taxeringsresultatet för år 1948. I fråga om fysiska personers rörelseinkomster

och aktiebolagens inkomster under år 1950 har riksräkenskapsverket,

bland annat med hänsyn till svårigheterna att nu på längre sikt

bedöma verkningarna av kronans devalvering, utgått från ett i huvudsak

oförändrat läge.

Riksräkenskapsverket framhåller, att på grundval av 1948 års taxering

kvarstående skatt påfördes de skattskyldiga ett belopp av i runt tal 850

miljoner kronor, medan ett belopp av omkring 200 miljoner kronor skulle

återbetalas. Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade

uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grundval av 1949 års taxering

till i runt tal 700 miljoner kronor, medan restitutionerna kunna beräknas

till omkring 260 miljoner kronor.

Vad beträffar storleken av den kvarstående skatten, som kan komma att

påföras och de återbetalningar av för mycket erlagd preliminärskatt, som

kan komma att verkställas på grundval av 1950 års taxering, finnes enligt

ämbetsverket icke anledning att räkna med en fortsatt förändring av samma

storleksordning som den senast konstaterade. En viss minskning av den

kvarstående skatten och ökning av den överskjutande preliminärskatten

förefaller emellertid sannolik. Vissa beräkningar beträffande storleken av

den slutliga skatten på 1949 års inkomst och förmögenhet med ledning av

de tidigare redovisade antagandena om inkomstutvecklingen tyda härpå.

Riksräkenskapsverket erinrar om att enligt förordningen den 17 december

1948, nr 761, den kvarstående skatt på grund av 1948 års taxering, som

förföll till betalning under uppbördsterminen i mars 1949, i stället skulle få

erläggas under terminen i maj 1949 och att den kvarstående skatt, som

förföll till betalning under majterminen, i stället skulle få erläggas under

uppbördsterminen i september 1949. I proposition nr 218 till 1949 års riksdag

har föreslagits, att motsvarande regler skola gälla i avseende på kvarstående

skatt på grund av 1949 års taxering. Vidare har riksräkenskapsverket erinrat

om att i nämnda proposition förutsatts att något liknande anståndsförfarande

icke vidare skulle ifrågakomma, såvitt läget icke bleve ett annat än

vad som nu kunde förutses.

Med utgångspunkt från dessa kalkyler kommer riksräkenskapsverket till

det resultatet, att bruttoinkomsterna å förevarande riksstatstitel skulle

komma att uppgå för budgetåret 1949/50 till omkring 4 300 miljoner kronor

och för budgetåret 1950/51 till omkring 4 500 miljoner kronor.

Då utgifterna å titeln för budgetåret 1949/50 beräknas komma att uppgå

till över 2 300 miljoner kronor uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av

inkomsttiteln innevarande budgetår till i runt tal 2 000 miljoner kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

5

Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat

utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningen av kommunalskattemedel

— här inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt under

kalenderåret 1950, dels fastighetsskatten, dels ock slutavräkning på det

under kalenderåret 1948 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt

— torde under kalenderåret 1950 komma att uppgå till i runt tal 1 900

miljoner kronor, varav å första hälften av budgetåret 1950/51 skulle falla

950 miljoner kronor. På andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande

utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande inkomstutvecklingen

samt under förutsättning av i stort sett oförändrad kommunal

utdebitering för år 1951 — belöpa sig till likaledes 950 miljoner kronor.

Till kommunalskattemedlen, 1 900 miljoner kronor, skall läggas dels

restitutioner av preliminärskatt, beräknade till något över 260 miljoner kronor,

samt omföringar av pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter,

skogsvårdsavgifter, annuiteter m. m. med ca 165 miljoner kronor. Utgifterna

å titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. under nästa

budgetår antagas sålunda uppgå till omkring 2 300 miljoner kronor. Under

framhållande av svårigheterna att beräkna förevarande inkomsttitel —- bland annat på grund av att tillräcklig erfarenhet ännu ej vunnits i fråga om

verkningarna av dels det nya uppbördssystemet, dels det från och med 1948

tillämpade skattesystemet — och med understrykande även av ovissheten

i de gjorda antagandena om den kommande inkomstutvecklingen förordar

riksräkenskapsverket, att titeln uppföres i riksstaten med 2 200 miljoner

kronor.

I överensstämmelse med av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har

riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt för nästa

budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 6 miljoner

kronor.

Även inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt

har av riksräkenskapsverket för budgetåret 1950/51 upptagits till

oförändrat belopp, 1 miljon kronor.

Inkomsttiteln skogsvårdsavgifter har för innevarande budgetår

upptagits till 5 miljoner kronor. Under budgetåret 1948/49 utgjorde inkomsten

å titeln 4,6 miljoner kronor. Under förutsättning att skogsvårdsavgiften

för år 1950 fastställes att utgå efter samma promillesats som för

år 1949, eller en och en halv promille, förordar riksräkenskapsverket, att

inkomsttiteln för nästa budgetår upptages med 4,6 miljoner kronor, innebärande

en minskning i förhållande till gällande riksstat med 0,4 miljon

kronor.

Inkomsterna å titeln bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ha av riksräkenskapsverket för nästa

budgetår beräknats till 200 000 kronor, innebärande en ökning med 50 000

kronor.

I anslutning till av generalpoststyrelsen gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket

för innevarande budgetår uppskattat inkomsterna under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

titeln arv slottsskatt, gåvoskatt och It vårlåtens k ap sskatt

till 65 miljoner kronor. Häri ingår emellertid ett betydande belopp

från ett enda dödsbo. På grund härav och med hänsyn till den överskjutning

av inkomster till budgetåret 1949/50 som föranletts av arbetskonflikten

vid Stockholms rådhusrätt år 1948, har riksräkenskapsverket föreslagit

att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1950/51 upptages till 55 miljoner

kronor, vilket innebär en minskning med 15 miljoner kronor.

Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1948/49 uppgått till

27,2 miljoner kronor och för det löpande budgetåret beräknas inflyta med

28 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats

till sistnämnda belopp innebärande en höjning i förhållande till gällande

riksstat med 2 miljoner kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar

in. m., som i gällande riksstat uppförts med 50 miljoner

kronor, beräknas av generalpoststyrelsen till 43 miljoner kronor för budgetåret

1949/50, vilken beräkning riksräkenskapsverket godtagit. Även för

nästa budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln upptages

till sistnämnda belopp, 43 miljoner kronor. Den beräknade minskningen

sammanhänger med en nedgång av stämpeluppbörden beträffande lagfarter

samt aktie- och obligationsemissioner.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonskatten

och bensinskatten upptagits till 85 resp. 350 miljoner

kronor. Med ledning av från statens trafikkommission inhämtade uppgifter

rörande motorfordonsbeståndet vid ingången av fjärde kvartalet 1949 har

riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 95 miljoner kronor för innevarande

budgetår och till 100 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.

Enligt från statens bränslekommission efter bensinransoneringens upphörande

införskaffade uppgifter rörande den beräknade totala förbrukningen

av bensin under tiden fram till utgången av budgetåret 1950/51, har skatten

å importerad och inom riket tillverkad bensin ansetts kunna beräknas

i anslutning till av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen verkställda

kalkyler samt uppskattas till nära 380 miljoner kronor för budgetåret

1949/50 och till något mer än 390 miljoner kronor för budgetåret 1950/

51. Skatten å motorsprit har i enlighet med kontrollstyrelsens beräkningar

uppskattats till 5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och

till 6 miljoner kronor för budgetåret 1950/51. Inkomsterna av skatt å

brännoljor beräknar riksräkenskapsverket med ledning av införskaffade

uppgifter från länsstyrelserna till omkring 30 miljoner kronor för budgetåret

1949/50 och till något högre belopp för budgetåret 1950/51. I enlighet

härmed har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln bensinskatt för

budgetåret 1949/50 till 415 miljoner kronor och för budgetåret 1950/51 till

430 miljoner kronor.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1948/49

gav en behållen intäkt av 230 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

7

budgetår uppförd med 225 miljoner kronor. Vid i november 1949 gjord uppskattning

har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för innevarande

budgetår till 2l5 miljoner kronor och för nästa budgetår till 220 miljoner

kronor. Styrelsen har därvid utgått från i stort sett oförändrade tullsatser

under den tid beräkningen avser och alltså icke räknat med den sänkning

av vissa tullsatser, som skulle följa av en svensk anslutning till den i Annecy

träffade GATT-överenskommelsen. Den sänkning av tullsatserna, som maximalt

kan ifrågakomma enligt nämnda överenskommelse, har styrelsen beräknat

motsvara en uppbördsininskning av 20 miljoner kronor för år.

Riksräkenskapsverket erinrar om att Ivungl. Maj :t genom proposition nr

215 till 1949 års riksdag hemställt om bemyndigande att intill den 1 juli

1950 i den utsträckning Kungl. Maj :t finner lämpligt besluta om överförande

av tull, tilläggslull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe samt

framhåller, att då ämbetsverket saknar möjlighet att bedöma i vilken omfattning

sådan överföring kommer att ske, tullmedelsinkomsterna och lcaffeskatten

här torde få upptagas till belopp, som komma i fråga, därest någon

överföring av medel till clearingkassa icke kommer att äga rum. Riksräkenskapsverket,

som godtagit generaltullstyrelsens beräkning i fråga om

såväl löpande som nästkommande budgetår, förordar, att inkomsttiteln

tullmedel, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret

1950/51 uppföres med 220 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,

varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten

å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, upptagen

till ett belopp av 155 miljoner kronor. I anslutning till beräkningar av kontrollstyrelsen,

generaltullstyrelsen och länsstyrelserna om utfallet av inkomsttiteln

— ehuru med avrundning av beloppen — har riksräkenskapsverket,

med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser beträffande beskattningen

av choklad- och konfektyrvaror, beräknat inkomsten å titeln

för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 150 miljoner kronor.

Inkomsttiteln pappersslcatt är i riksstaten för innevarande budgetår

upptagen till 50 miljoner kronor. Enligt de beräkningar, som verkställts

av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen, skulle å titeln för budgetåren

1949/50 och 1950/51 inflyta cirka 48 resp. 51 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har godtagit dessa beräkningar, därvid dock beträffande

budgetåret 1950/51 från riksräkenskapsverkets sida förutsatts, att pappersskatt

skall uttagas jämväl efter den 1 juli 1950.

Trafikskatten, som i gällande riksstat upptagits till 35 miljoner

kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen till oförändrat 35 miljoner kronor

för vart och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51. Riksräkenskapsverket

har anslutit sig till järnvägsstyrelsens beräkningar.

Riksräkenskapsverket har, i överensstämmelse med av generaltullstyrelsen

gjord beräkning, uppskattat inkomsterna för nästa budgetår av a cc

i s å silke, som för löpande budgetår i riksstaten uppförts med 3,7

miljoner kronor och för löpande budgetår beräknas inflyta med 4,2 miljoner

kronor, till 4,3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket bar därvid för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

utsatt, att silkeaccis fortfarande skall uttagas enligt gällande bestämmelser.

I fråga om titeln accis å margarin och vissa - andra fettvaror,

som i gällande riksstat uppförts med 8 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket

— med utgångspunkt från att accisen å margarin i enlighet

med vad som uttalats i proposition nr 215 till 1949 års riksdag skall

upphöra men att accis skall erläggas för leveranser, som ske före innevarande

kalenderårs utgång — beräknat med ledning av kontrollstyrelsens

kalkyler inkomsterna till 8,5 miljoner kronor för budgetåret 1949/50 och

3,5 miljoner kronor för budgetåret 1950/51.

I nära överensstämmelse med av generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen

uppgjorda kalkyler beräknar riksräkenskapsverket, att skatt

å kaffe skall inflyta under löpande budgetår med 11,4 miljoner kronor

och föreslår, att i riksstaten för nästa budgetår inkomsttiteln upptages till

11 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har därvid — på skäl som av

riksräkenskapsverket anförts i sammanhang med ämbetsverkets beräkning

av inkomsttiteln tullmedel — upptagit inkomsterna under förevarande inkomsttitel

till belopp, som komma i fråga, därest någon sådan överföring

av tull, tilläggstull och skatt å kaffe till clearingkassa för kaffe, varom

Kungl. Maj :t gjort framställning till 1949 års riksdag, icke skall äga rum.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 435 miljoner

kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten

för innevarande budgetår till 432 miljoner kronor samt för nästkommande

budgetår, under förutsättning av någorlunda oförändrade konjunkturförhållanden,

utförsäljningspriser och importmöjligheter, till 420 miljoner

kronor. Nedgången sammanhänger med en av nuvarande importrestriktioner

föranledd minskning av försäljningsvolymen, såvitt gäller amerikanska

cigarretter, vilka betinga ett avsevärt högre utförsäljningspris än

de cigarretter, som tillverkas inom landet.

Riksräkenskapsverket har ansett sig kunna räkna med att devalveringen

av den svenska kronan icke under den tid riksräkenskapsverkets beräkning

avser skall medföra sådan prisstegring på tobaksvaror, att tobaksskatteinkomsterna

i nämnvärd grad påverkas därav. Med utgångspunkt

härifrån och med hänsyn till av tobaksmonopolet lämnade uppbördssiffror

—som utvisa att den inlevererade tobaksskatten för de första fyra månaderna

av löpande budgetår uppgått till drygt 152 miljoner kronor -—

har riksräkenskapsverket funnit sig böra beräkna tobaksskatten för innevarande

budgetår till det i riksstaten upptagna beloppet, 435 miljoner kronor,

samt föreslår, att samma belopp, 435 miljoner kronor, uppföres i riksstaten

för budgetåret 1950/51.

Brännvinstillverknings skatten har i gällande riksstat upptagits

till 17 miljoner kronor och beräknas för löpande budgetår inflyta

med 18 miljoner kronor. För budgetåret 1950/51 har kontrollstyrelsen beräknat

intäkten till 20 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket

icke haft något att erinra.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

9

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av partihandelsbolag,

vilka för innevarande budgetår upptagits med 26 miljoner kronor,

för budgetåret 1950/51 beräknas till 20 miljoner kronor.

Inkomsterna av detalj handelsbolag har i riksstaten för löpande

budgetår upptagits med 30 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen

lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda

inkomster för vart och ett av budgetåren till oförändrat 30 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 450 miljoner kronor.

I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket

inkomsterna å förevarande titel till 475 miljoner kronor

under budgetåret 1949/50 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1950/51

beräknas till 480 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 36 miljoner kronor och torde enligt

av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar ge denna intäkt. Med hänsyn

till den ovissa utvecklingen har styrelsen ansett inkomsterna för nästa

budgetår böra upptagas med 35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar

inkomsterna å förevarande titel till 36 miljoner kronor för såväl

det löpande budgetåret som budgetåret 1950/51.

Maltdryck sskatten, som i gällande riksstat upptagits till 65 miljoner

kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 67 miljoner kronor.

Styrelsen har, under antagande av oförändrad maltdryckskonsumtion,

för nästa budgetår räknat med samma belopp, 67 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har anslutit sig till kontrollstyrelsens beräkning.

I enlighet med av kontrollstyrelsen framlagt förslag beräknar riksräkenskapsverket

inkomsterna av skatt en å läskedrycker under vart

och ett av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till 30 miljoner kronor, vilket

är samma belopp varmed titeln uppförts i gällande riksstat.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt, som i

riksstaten för löpande budgetår upptagits till 40 miljoner kronor, komma

att uppgå till 41,3 miljoner kronor under budgetåret 1949/50 och till något

lägre belopp under budgetåret 1950/51. Riksräkenskapsverket beräknar

emellertid med stöd av uppbördssiffrorna titeln för innevarande budgetår

till 45 miljoner kronor och föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret

1950/51 upptages till likaledes 45 miljoner kronor.

I fråga om beräkningen av de olika huvudtitlarna ansluter jag mig, där

icke annat angives i det följande, till riksräkenskapsverkets förslag.

Vid beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. bar riksräkenskapsverket utgått från att uppbörden av kvarstående

skatt på grund av 1949 års taxering — i enlighet med riksdagens numera

fattade beslut —- delvis kommer att falla på budgetåret 1950/51. Däremot

räknas icke med att någon motsvarande förskjutning kommer att ske till det

därefter följande budgetåret. I avvaktan på den översyn av inkomstberäk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

ningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar

jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten alltjämt uttages

med 100 procent av grundbeloppet — att inkomsttiteln nu preliminärt

upptages med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 2 200 miljoner

kronor, eller samma belopp som i gällande riksstat.

Jag gör i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för år 1950,

liksom för år 1949, fastställas till det i förordningen om skogsvårdsavgift

angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jag titeln

skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp

av 4,6 miljoner kronor.

Såsom i det föregående framhållits förordar jag icke någon förlängning

av pappersskatten efter innevarande budgetårs utgång. Inkomsttiteln

torde därför icke böra uppföras å riksstaten för nästa budgetår, vilket föranleder

en minskning med 51 miljoner kronor.

I propositionen nr 237 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Departementschefen har därvid anfört bl. a. följande:

I skrivelse den 23 mars 1950 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1950/51. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de

olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Denna inkomsttitel beräknades i

december 1949 till 2 200 miljoner kronor och upptogs i statsverkspropositionen

till detta belopp. Sedan riksrälcenskapsverkets beräkning avgavs, ha

vissa uppgifter om skatteuppbörden i januari och mars innevarande år blivit

tillgängliga, varjämte uppgifter nu föreligga om det belopp, som under

första hälften av budgetåret 1950/51 skall utbetalas till kommunerna.

Dessa uppgifter giva ej anledning till ändring av den av riksräkenskapsverket

förut avgivna beräkningen rörande denna inkomsttitel. Ett osäkerhetsmoment

ligger dock i svårigheten att beräkna, hur den kvarstående

skatten på grund av 1949 års taxering efter det medgivna anståndet med

dess erläggande kommer att fördela sig på det löpande budgetåret och budgetåret

1950/51.

Kupongskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 6 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 februari

1950 har överståthållarämbetet beräknat inkomsterna å titeln för nästa

budgetår till 5 miljoner kronor. För innevarande budgetår uppskattas inkomsterna

till 5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till sistnämnda belopp.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 55 miljoner kronor. Enligt av generalpoststyrelsen

den 3 mars 1950 avgiven beräkning uppskattas postverkets

uppbörd under titeln till 54 miljoner kronor, varav arvslottsskatt 31

miljoner kronor, gåvoskatt 2,5 miljoner kronor och kvarlåtenskapsskatt

20,5 miljoner kronor. Uppbörden genom länsstyrelserna under titeln torde

kunna uppskattas till omkring 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket anser

sig ej böra frångå statsverkspropositionens beräkning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

11

Lotterivinstskatt. I statsverkspropositionen har lotterivinstskatten beräknats

till 28 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har generalpoststyrelsen

med vidhållande av tidigare verkställd beräkning uppskattat uppbörden

under nästa budgetår till 27 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

finner ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och cxpeditionsstämplar m. m. Denna titel beräknades i

december 1949 av riksräkenskapsverket till 43 miljoner kronor, vilket belopp

godtogs i statsverkspropositionen. Generalpoststyrelsen har nu liksom

i sin ursprungliga beräkning uppskattat inkomsterna å titeln till 42 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket, som för det löpande budgetåret beräknat

inkomsterna å titeln till 43 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln

även för budgetåret 1950/51 upptages till sistnämnda belopp.

Fordonsskatt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars 1950 har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat denna inkomsttitel till 100 miljoner

kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket

förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga

riksstat sförslaget.

Bensinskatt. Denna skatt beräknades i december 1949 av riksräkenskapsverket

till 430 miljoner kronor, vilket belopp upptogs i statsverkspropositionen.

Bensinransoneringens upphävande i november 1949 antogs komma

att medföra en icke obetydlig ökning av bensinförbrukningen och av bensinskatteuppbörden.

För innevarande budgetår beräknades sålunda i anslutning

till generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens kalkyler inkomsten av

bensinskatt till 415 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 350 miljoner

kronor men kan enligt en av riksräkenskapsverket nu företagen beräkning

uppskattas till endast 375 miljoner kronor. För nästa budgetår har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i till riksräkenskapsverket avgiven förnyad

beräkning uppskattat inkomsten å denna titel till 430 miljoner kronor,

varvid styrelsen antagit, att inkomsten av bensinskatt kommer att stiga

i proportion till av styrelsen förutsedd ökning av fordonsbeståndet. I

förnyade beräkningar ha generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen beräknat

inkomsten av bensinskatt till 275 miljoner kronor för importerad bensin

respektive 105 miljoner kronor för inom riket tillverkad bensin och motorsprit.

Härtill kommer skatt å brännoljor, som torde kunna uppskattas

till närmare 40 miljoner kronor, varjämte titeln å andra sidan belastas med

viss skatterestitution till jordbrukare. Från statens bränslekommission har

riksräkenskapsverket införskaffat uppgifter rörande den beräknade bensinförbrukningen,

vilka utvisa, att skatten å importerad och inom riket

tillverkad bensin kan beräknas i nära anslutning till generaltullstyrelsens

och kontrollstyrelsens beräkningar. Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna

å titeln bensinskatt till 420 miljoner kronor för nästa budgetår

och förordar, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till detta

belopp.

Tiillmcdel. Denna inkomsttitel upptogs i liksräkenskapsverkets inkomstberäkning

i december 1949 i enlighet med generaltullstyrelsens beräkning

till 220 miljoner kronor, vilket belopp godtogs i statsverkspropositionen. Generaltullstyrelsen

förordar i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars

1950, att tullmedlen beräknas till nämnda belopp. Härvid har generaltullstyrelsen

räknat med eu viss uppbördsökning på grund av en väntad stegring

av importen. Denna uppbördsökning beräknas emellertid motvägas

av minskade tullintäkter till följd av Sveriges anslutning till allmänna tulloch

handelsavtalet, varom Kungl. Maj :t gjort framställning till årets riksdag.

Riksräkenskapsverket anser sig ej böra föreslå någon ändring av den

i statsverkspropositionen upptagna inkomsten å denna titel. 1 sina beräk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

ningar har riksräkenskapsverket ej medtagit någon överföring av tull och

tilläggstull å kaffe till clearingkassa för kaffe, enär ämbetsverket saknar

möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning dylik överföring kan komma

att ske under nästa budgetår.

Varuskatt. I statsverkspropositionen bär denna inkomsttitel upptagits

till 150 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha i till

riksräkenskapsverket: avgivna förnyade beräkningar upptagit uppbörden

av varuskatt till 140 resp. 5,5 miljoner kronor, vartill kommer den kvarstående

uppbörden av allmän omsättningsskatt, som torde uppgå till omkring

1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket finner ej anledning föreslå ändring

i statsverkspropositionen beräkning av denna inkomsttitel.

Pappersskatt. Denna inkomsttitel är icke upptagen i statsverkspropositionen,

då pappersskatten förutsatts icke skola uttagas efter innevarande budgetårs

utgång. Kontrollstyrelsen beräknar den till nästa budgetår kvarstående

uppbörden av pappersskatt till 7 miljoner kronor. Under förutsättning

att pappersskatten upphör att utgå från och med den 1 nästkommande juli

föreslår riksräkenskapsverket, att nämnda belopp upptages i det slutliga

riksstatsförslaget. Med hänsyn till beloppets storlek finner riksräkenskapsverket

det önskvärt, att inkomsttiteln bibehålies i riksstaten under nästkommande

budgetår.

Trafikskatt. Denna inkomsttitel har järnvägsstyrelsen i skrivelse till

riksräkenskapsverket den 11 mars 1950 beräknat till 35 miljoner kronor

eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket

förordar, att titeln upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.

Accis å silke. Denna titel är upptagen i statsverkspropositionen med 4,3

miljoner kronor. I proposition till riksdagen angående vissa ändringar i gällande

tulltaxa m. in. har emellertid föreslagits, att förordningen om accis

å silke skall upphöra att gälla. I till riksräkenskapsverket avgiven förnyad

beräkning har generaltullstyrelsen ej räknat med några inkomster av accis

å silke under nästkommande budgetår. Styrelsen har härvid utgått från

att under detta budgetår inflytande kvarstående uppbörd skall behöva tagas

i anspråk för de restitutioner, som förutses i nämnda proposition. Under

förutsättning att accisen å silke slopas föreslår riksräkenskapsverket,

att titeln ej upptages i det slutliga riksstatsförslaget.

Skatt å kaffe. I statsverkspropositionen har denna inkomsttitel upptagits

till 11 miljoner kronor. Statens livsmedelskommission har i skrivelse till

riksräkenskapsverket den 9 mars 1950 räknat med någon reducering av importen

av kaffe under nästa budgetår och uppskattat inkomsterna å titeln

till 10 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att titeln uppföres

med sistnämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget. Härvid har riksräkenskapsverket

ej räknat med någon överföring till clearingkassa för kaffe,

då ämbetsverket saknar möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning dylik

överföring kan komma att ske under nästa budgetår.

Tobaksskatt. Denna inkomsttitel beräknades i statsverkspropositionen till

435 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 3 mars 1950 uppskattat tobaksskatten för

nästa budgetår till 420 miljoner kronor. För det löpande budgetåret beräknas

skatten till 430 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning

till aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets kalkyl tobaksskatten

till 420 miljoner kronor för nästa budgetår.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I statsverkspropositionen

har denna titel upptagits till 480 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen

har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 mars 1950 uppskattat in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

13

komsterna å titeln för nästa budgetår till 490 miljoner kronor. För innevarande

budgetår beräknas inkomsterna till 480 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

anser sig ej böra föreslå någon ändring av statsverkspropositionens

beräkning av denna titel.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Riksräkenskapsverket beräknade

i december 1949 denna titel till 36 miljoner kronor, vilket belopp

godtogs i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin

ursprungliga beräkning uppskattat uppbörden under nästa budgetår till 35

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner icke anledning frångå sin

tidigare beräkning av uppbörden under budgetåret 1950/51.

Maltdrg eks skatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits

till 67 miljoner kronor och beräknas till samma belopp av kontrollstyrelsen

i dess förnyade beräkning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

upptages till nämnda belopp i det slutliga riksstatsförslaget.

Skatt å läskedrycker. Kontrollstyrelsen har nu liksom i sin ursprungliga

beräkning uppskattat inkomsterna å denna titel under nästa budgetår till

30 miljoner kronor eller samma belopp som i statsverkspropositionen. Riksräkenskapsverket

finner ej skäl föreligga att frångå statsverkspropositionens

beräkning på denna punkt.

Statlig nöjesskatt. I statsverkspropositionen har denna skatt upptagits

till 45 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsttiteln

lämna en avkastning av 45 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket finner

ej anledning föreslå ändring i statsverkspropositionens beräkning.

I propositionen nr 237 har departementschefen vidare anfört bl. a. följande:
I

det förslag till riksstat för budgetåret 1950/51, som framlades i statsverkspropositionen,

uppgingo utgifterna till 4 667 miljoner kronor och de

beräknade inkomsterna till 5 139 miljoner kronor. Enligt förslaget skulle

man sålunda kunna räkna med ett överskott på 472 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets i det föregående redovisade nya beräkningar av

vissa större inkomsttitlar innebära en nettominskning i förhållande till beräkningarna

i statsverkspropositionen med sammanlagt 23 miljoner kronor.

Beträffande inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

m. in. ha senare inhämtade uppgifter angående uppbörden och utbetalning

till kommunerna icke givit riksräkenskapsverket anledning till ändring

i ämbetsverkets tidigare beräkningar, vilka slutade å 2 200 miljoner

kronor. Emellertid har ämbetsverket understrukit det osäkerhetsmoment

som ligger i svårigheten att beräkna fördelningen av inflytande betalning

av kvarstående skatten på löpande och nästa budgetår. Beträffande övriga

inkomsttitlar, vilka av ämbetsverket underkastats förnyad prövning med ledning

av från vederbörande myndigheter införskaffade uppgifter, har ämbetsverket

förordat, att följande titlar upptagas med i förhållande till förslaget

i statsverkspropositionen minskade belopp, nämligen kupongskatt med

1 miljon kronor, bensinskatt med 10 miljoner kronor, kaffeskatt med 1 miljon

kronor samt tobaksskatt med 15 miljoner kronor. Med hänsyn till att

förordningen om accis å silke föreslagits skola upphöra att gälla har ämbetsverket

utgått från att denna inkomsttitel bortfaller nästa budgetår, vilket

föranleder en inkomstminskning av 4,3 miljoner kronor. Vidare har riks
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

räkenskapsverket förutsatt, att pappersskatten kommer att utgå under hela

det löpande budgetåret, och därför föreslagit, att den kvarstående uppbörden

ca 7 miljoner kronor även nästa budgetår beräknas under särskild titel.

Slutligen har ämbetsverket beräknat en höjning av inkomsterna från domänverket

med 1 miljon kronor i förhållande till beräkningen i statsverkspropositionen.

Riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar av statsintäkterna för nästa

budgetår ha endast i de i det följande berörda fallen givit mig anledning att

frångå de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna. Beträffande inkomsttiteln

preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. föreslår jag

med utgångspunkt från riksräkenskapsverkets beräkning, att titeln upptages

till 2 200 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att anståndsförfarande

icke kommer att tillämpas vid inbetalning av kvarstående skatt i anledning

av 1950 års taxering. I statsverkspropositionen upptogs tobaksskatten,

som av riksräkenskapsverket då beräknades utfalla med 435 miljoner

kronor för det löpande budgetåret, till samma belopp för nästa budgetår.

Enligt av riksräkenskapsverket nu lämnade uppgifter beräknas uppbörden

för det löpande budgetåret giva 430 miljoner kronor. Ämbetsverket har med

hänsyn till en av tobaksmonopolet gjord kalkyl föreslagit en nedräkning i

förhållande till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet med 15

miljoner kronor. Jag föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt för nästa budgetår

upptages till samma belopp som det beräknade utfallet för det löpande

budgetåret, vilket i förhållande till statsverkspropositionens beräkning

innebär en minskning med 5 miljoner kronor. Beträffande inkomsttitlarna

kupongskatt och skatt å kaffe, för vilka riksräkenskapsverket föreslagit

viss nedräkning, ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets nu gjorda

beräkningar. Jag kommer i det följande närmare behandla frågan om en

sänkning av bensinskatten under nästa budgetår ävensom beräkningen av

intäkterna av denna skatt. Såsom riksräkenskapsverket föreslagit torde —

med hänsyn till att förordningen om accis å silke förutsatts skola upphöra

att gälla — denna inkomsttitel böra utgå ur riksstatsförslaget för nästa budgetår.

Då i propositionen nr 193 föreslagits, att pappersskatten skall avvecklas

med utgången av april 1950, torde icke heller denna inkomsttitel böra

uppföras i riksstatsförslaget. Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt

torde kunna godtagas.

Driftbudgetens utgiftssida kan — såsom i det föregående närmare redovisats

— nu beräknas komma att utvisa en ökning på sammanlagt ca 110

miljoner kronor. Huvudparten härav hänför sig till subventionering av införseln

av vissa varor och till prisclearing å kaffe å tillhopa 99 miljoner

kronor. De sammanlagda utgifterna å driftbudgeten för nästa budgetår kunna

sålunda nu uppskattas till (4 667 -f- 110 =) 4 777 miljoner kronor.

Departementschefen har därefter i propositionen nr 237 behandlat frågan

om den extra bensinskattens fortbestånd och därvid förordat att skattesatserna

för bensin och brännoljor från och med den 1 januari 1951

skulle sänkas till 25 öre per liter bensin och 20 öre per liter brännolja mot

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

15

för närvarande respektive 45 och 34 öre. I anslutning härtill har departementschefen

anfört följande:

Den av mig föreslagna skattesänkningen innebär för helt år en skatteminskning

för statsverket på omkring 185 miljoner kronor vid nuvarande

förbrukning. Konsumtionsökningen vid en skattesänkning skulle enligt

bränslekommissionens beräkningar utgöra ca 100 miljoner liter per år,

motsvarande en inkomstökning på 25 miljoner kronor. Under ett halvt år

skulle intäktsminskningen därför bli ca 80 miljoner kronor. Därutöver kommer

inkomsttiteln att belastas med kostnaderna för skatterestitution för

vissa lager som finnas i landet vid skattesänkningens genomförande. Denna

skatterestitution kan beräknjas till ca 40 miljoner kronor. Inkomsttiteln

bör därför minskas i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar

med 120 miljoner kronor eller från 420 till 300 miljoner kronor.

Med denna beräkning av bensinskatteintäkterna skulle de totala inkomsterna

för nästa budgetår komma att uppgå till 4 998 miljoner kronor, vilket

innebär en minskning med 140 miljoner i förhållande till statsverkspropositionen.

I enlighet med tidigare anförda beräkningar skulle utgifterna

komma att uppgå till 4 777 miljoner kronor. Överskottet skulle sålunda

bli 221 miljoner kronor mot 472 miljoner kronor i statsverkspropositionen.

Av minskningen på 251 miljoner kronor sammanhänger 130 miljoner

med minskade bensinskatteintäkter, 99 miljoner kronor med utgifter

för importsubventioner — vilka utgifter förutsattes i statsverkspropositionen

men utan angivande av beloppet — samt 22 miljoner kronor med såväl

ökade utgifter som minskade inkomster i övrigt.

I statsverkspropositionen genomfördes en uppdelning av budgetöverskottet,

som hänfördes dels till den extra bensinskatten, dels till övriga extraordinära

skatter samt dels till ett ordinarie budgetöverskott. Beloppen voro

respektive 227, 240 och 5 miljoner kronor. En motsvarande uppdelning av

det nu beräknade överskottet, varvid subventionerna avräknas på överskottet

för övriga extraordinära konsumtionsskatter, ger till resultat, att budgetöverskottet

på 221 miljoner kronor fördelar sig med 97 miljoner på

bensinskatten och 140 miljoner på övriga extraordinära konsumtionsskatter,

medan budgeten i övrigt visar ett underskott på 16 miljoner kronor.

Jag torde vidare få beröra frågan om förbrukningen av reservationsmedel

på driftbudgeten. Såsom närmare utvecklats i årets statsverksproposition

inträdde under de första åren efter krigets slut en betydande ökning av reservationsmedelsbehållningarna.

I anslutning till de inom finansdepartementet

under hösten 1947 företagna utredningarna i reservationsmedelsfrågan

underströks i statsverkspropositionen till 1948 års riksdag angelägenheten

av att komma fram till en avveckling av denna reservationsanhopning.

En dylik avveckling påbörjades också under budgetåret 1948/49

och har därefter fortsatt. I finansplanen till årets statsverksproposition förutsattes

en fortsatt avveckling av reservationerna på driftbudgeten under

löpande budgetår, beräknad till uppåt 200 miljoner kronor. Såsom i det föregående

framhållits har riksräkenskapsverket nu uppskattat reservations
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

medelsförbrukningen under innevarande budgetår till 260 miljoner kronor.

Härvid bör emellertid beaktas, att av nämnda belopp viss del icke representerar

en motsvarande belastning av statsverkets kassa; sålunda hänför sig

den under finansdepartementet angivna medelsförbrukningen på 45 miljoner

kronor väsentligen till avskrivning av vissa tidigare lämnade utlandskrediter.

En reservationsmedelsförbrukning av den av riksräkenskapsverket

angivna omfattningen innebär, att den totala behållningen av reservationsmedel

på driftbudgeten per den 30 juni 1950 kan beräknas ha nedgått till

omkring 1 miljard kronor (avskrivningar av nya kapitalinvesteringar ej

inräknade). Därav faller omkring hälften på materielanskaffningsanslag

under fjärde huvudtiteln, vilka äro i huvudsak bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder.

På övriga anslag fördela sig reservationsbehållningarna

med relativt begränsade belopp.

I årets statsverksproposition har förutsatts, att avvecklingen av rcservationsanhopningen

på driftbudgeten kommer att fortsätta även under nästa

budgetår. Reservationsmedelsförbrukningen torde komma att uppgå till

över 100 miljoner kronor — exklusive eventuell förbrukning av reservationsmedel

på väganslagen — och komma att huvudsakligen falla på anslagen

under fjärde huvudtiteln och avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Med den sålunda förutsatta reservationsmedelsförbrukningen under

nästa budgetår skulle alltså driftbudgeten kunna beräknas bli ungefär reellt

balanserad under 1950/51, om man bortser från aufomobilskattemedlen.

1 detta budgetläge finner jag icke anledning att närmare gå in på frågan

om sänkning av övriga indirekta skatter eller de direkta skatterna. Jag anser

sålunda budgetläget icke nu möjliggöra ytterligare skattesänkningar utöver

borttagandet av pappersskatten och sänkningen av bensinskatten. Vidare

förordar jag denna dag — i proposition med förslag till lag om ändring

i kommunalskattelagen —- att åtgärder vidtagas i syfte att sänka kommunalskatterna,

vilket bl. a. medför betydande utgifter för statsverket. Möjligheterna

till ytterligare skattesänkningar bli beroende på den fortsatta

utvecklingen av statens inkomster och utgifter, som f. n. är mycket svår

att beräkna. Så mycket står dock klart, att fortsatta skattesänkningar kunna

uppnås endast om en stor återhållsamhet iakttages i fråga om nya statsutgifter.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg

bundet, har jag i det föregående utgått från att någon ändring av den

statliga inkomstskatten icke skall äga rum. Jag förordar alltså, att för fysiska

personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt,

som skall ingå i den preliminära skatten för budgetåret 1950/51, ut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

17

tages med 100 procent av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som

för dess senare hälft.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1950 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal

av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1949.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 237 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1950/

51 med 100 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å

driftbudgeten för budgetåret 1950/51 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer

med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med

undantag av att inkomsttiteln kupongskatt upptagits till 5 miljoner kronor,

att inkomsttiteln automobilskattemedel: bensinskatt upptagits till 300

miljoner kronor, att inkomsttiteln skatt å kaffe upptagits till 10 miljoner

kronor, att inkomsttiteln tobaksskatt upptagits till 430 miljoner kronor

samt att inkomsttiteln accis å silke utgått ur riksstatsförslaget.

De i propositionen nr 237 föreslagna beräkningarna av inkomsterna å de

nu nämnda inkomsttitlarna innebära således följande minskningar i förhållande

till statsverkspropositionens motsvarande beräkningar, nämligen

kupongskatt med 1 miljon kronor, bensinskatt med 130 miljoner kronor,

skatt å kaffe med 1 miljon kronor och tobaksskatt med 5 miljoner kronor,

varjämte accis å silke å 4,3 miljoner kronor helt bortfallit. Den sammanlagda

minskningen utgör således 141,3 miljoner kronor.

I de likalydande motionerna 1:315 och 11:380 har anförts bl. a., att en

sänkning av den direkta beskattningen vore en av de väsentliga uppgifterna

i nuvarande läge. Det syntes motionärerna lämpligt att riksdagen redan

i år markerade sin uppfattning därom genom ett beslut om provisorisk

sänkning av den statliga inkomstskatten, även om denna sänkning varken

bleve så stor som vore önskvärt eller finge precis den utformning som kunde

tänkas bliva bestående. Eu balanserad budget torde kunna ernås endast genom

en beslutsam sparsamhetspolitik. Återhållsamhet med nya kostnadskrävande

reformer bleve därför för den närmaste framtiden av nöden. Ä

andra sidan vore det angeläget att framhålla den gynnsamma verkan en

sänkning av den direkta beskattningen med all sannolikhet komme att få på

produktion och sparande. Skatteunderlagets storlek komme som följd därav

att steg för steg ökas. Motionärerna vore alltså icke villiga att anse att

statskassan lede en förlust, som vore lika stor som skattesänkningen.

Skattesänkningen borde, såsom motionärerna redan föregående år föreslagit,

erhållas genom att uttagningsprocenten för den statliga inkomstskat2

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 sand. Nr 59.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

ten sänktes från 100 till 90. En sänkning av denna art skulle medföra en

skattelättnad för det stora flertalet skattebetalare. En sådan sänkning skulle

medföra minskade inkomster för statskassan med omkring 150 miljoner

kronor per budgetår, frånsett de så småningom uppträdande gynnsamma

verkningarna på skatteunderlaget. Eftersom motionärerna förordade sänkning

fr. o. in. den 1 januari 1951 komme vid två av de sex inbetalningsterminerna

omkring 50 miljoner kronor att bortfalla under nästa budgetår.

En sänkning av den extra bensinskatten, vilken motionärerna räknade

med, kunde väntas innebära minskade statsinkomster på cirka 125

miljoner kronor. Om därtill lades, att vissa subventioner enligt av regeringen

uppdragna riktlinjer kanske måste utgå under andra halvåret 1950 med

cirka 100—150 miljoner kronor, uppstode en minskning av budgetöverskottet

för nästa budgetår med 275—325 miljoner kronor. Då finansministern

för nästa budgetår räknade med ett budgetöverskott på omkring 470

miljoner kronor, skulle detta nedgå till 150—200 miljoner kronor. Behovet

av budgetöverskottet måste bedömas mot bakgrunden av den prognos som

uppgjorts för budgetåret 1950/51. Nationalbudgetdelegationen ansåge därvidlag

riskerna för deflation under nästa budgetår vara något större än

för en motsatt utveckling. Motionärerna delade denna uppfattning. Under

sådana omständigheter torde därför i varje fall en ökning av budgetöverskottet

vara obehövlig. En minskning av överskottet av ovan antydd storlek

syntes i det läget vara möjlig att genomföra med bibehållen samhällsekonomisk

balans.

Utskottet. I statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för

år 1950 utgå med en och en halv promille. Kungl. Maj :t har vidare i den

föreliggande propositionen nr 237 förordat, att statlig inkomstskatt för

skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1950/51 med 100

procent av grundbeloppet. I sistnämnda proposition har Kungl. Maj :t slutligen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret 1950/51.

I de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna 1:315 och II:

380 har yrkats, att det procenttal, med vilket den statliga inkomstskatten

skall utgå under den senare hälften av budgetåret 1950/51, skall bestämmas

till 90. Motionärerna ha därvid med utgångspunkt från ett i statsverkspropositionen

beräknat budgetöverskott för budgetåret 1950/51 av

472 miljoner kronor räknat med att detta budgetöverskott genom en sänkning

av den extra bensinskatten och genom ett bibehållande av vissa subventioner

under andra halvåret 1950 kunde komma att nedgå till 150 å 200

miljoner kronor. Den av motionärerna föreslagna sänkningen av skatteprocenten

skulle minska budgetöverskottet med ytterligare 50 miljoner kronor.

En sänkning av skatteprocenten till 90 skulle nämligen för helt budgetår

medföra en minskning av statsinkomsterna av omkring 150 miljoner

kronor, varav med hänsyn till att endast två av de sex uppbördsterminerna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

19

skulle infalla under budgetåret 1950/51, 50 miljoner kronor skulle belöpa

å samma budgetår. Motionärerna funne en minskning av budgetöverskottet

av sådan storleksordning möjlig att genomföra med bibehållen samhällsekonomisk

balans.

Utskottet får i anledning av det i motionerna framställda yrkandet påpeka,

att budgetläget för nästkommande budgetår sedan statsverkspropositionen

avlämnades i riksdagen avsevärt förändrats. Det siffermässiga överskottet

för budgetåret 1950/51, som i statsverkspropositionen beräknades

till 472 miljoner kronor, kan, såsom framgår av propositionen nr 237 och

utskottets den 4 maj 1950 avgivna betänkande nr 51 rörande skatterna å

bensin och brännoljor, numera beräknas till allenast omkring 160 miljoner

kronor. Denna beräkning har skett med utgångspunkt från att enligt av riksdagen

vid gemensam omröstning den 17 innevarande månad fattat beslut

sänkningen av skatterna å bensin och brännoljor skall träda i kraft först den

1 januari 1951 (jfr utskottets memorial nr 56). En sänkning av procenttalet

för uttagande av preliminär skatt för andra hälften av budgetåret

1950/51 till 90 i enlighet med motionärernas förslag skulle medföra en

ytterligare minskning av det beräknade siffermässiga överskottet för samma

budgetår till 110 miljoner kronor.

En sänkning av den direkta beskattningen är enligt utskottets mening

synnerligen önskvärd. Utskottet har dock icke kunnat undgå att känna

stark tveksamhet inför tanken att i nuvarande statsfinansiella läge vidtaga

en sänkning av skatteprocenten. Vid bedömandet av möjligheten till

en sådan sänkning bör hänsyn tagas ej allenast till det beräknade budgetutfallet

för nästkommande budgetår utan även till utsikterna i detta hänseende

för tiden därefter. Den skatteprocent, som fastställes för senare

hälften av nästkommande budgetår, skall författningsenligt iakttagas jämväl

under första hälften av budgetåret 1951/52. En nu beslutad sänkning

av skatteprocenten får således återverkningar även å budgetutfallet för

budgetåret 1951/1952. I realiteten innebär alltså den nu föreslagna sänkningen

av skatteprocenten ett inkomstbortfall för de närmaste två budgetåren

av minst 150 miljoner kronor, räknat efter nuvarande skatteunderlag.

Därest efter beslut vid 1951 års riksdag denna sänkning skulle bibehållas

under hela budgetåret 1951/52, blir inkomstbortfallet enbart under samma

budgetår efter angiven beräkningsgrund minst 150 miljoner kronor.

I detta sammanhang bör ej heller bortses från den ovisshet, som nu råder

angående de statliga utgifternas storlek under de närmaste åren. Utgiftsökningar

torde vara att förvänta på flera områden. I statsverkspropositionen

har härutinnan erinrats om de ökade kostnader för det rörliga

tillägget till de statsanställda, som torde uppstå i samband med upphörandet

av den nuvarande inkomststabiliseringen vid årsskiftet 1950/51. Att

det i riksstaten beräknade budgetöverskottet under nuvarande ovissa förhållanden

icke bör vara alltför knappt tillmätt framgår även av den omständigheten,

att budgetöverskottet för innevarande budgetår, som i riksstaten

beräknades till 679 miljoner kronor, numera får antagas komma

att uppgå till allenast omkring 200 miljoner kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Med hänsyn till vad ovan anförts anser sig utskottet icke kunna tillmötesgå

motionärernas förslag. Utskottet tillstyrker således, att skatteprocenten

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag skall för hela budgetåret 1950/51 utgöra

100, varemot utskottet avstyrker motionerna.

Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften

för år 1950 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej

heller anledning till erinran mot de av departementschefen i propositionen

nr 237 gjorda inkomstberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 237 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 315 av

herr Elon Andersson m. fl. och II: 380 av herr Ohlin m. fl.

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1950/51

med 100 procent av grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i

statsverkspropositionen framlagda förslag angående skogsvårdsavgift^

besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen

om skogsvårdsavgift skall för år 1950 utgå med en

och en halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1950/51 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 2 200 000 000

Kupongskatt .......................... 5 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter .................... 4 600 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter .................... 200 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten
skapsskatt

.......................... 55 000 000

Lotterivinstskatt ...................... 28 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 43 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 100 000 000

Bensinskatt ............................ 300 000 000

Kronor

2 336 800 000

400 000 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

21

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................

Varuskatt ............................

Trafikskatt ............................

Accis å margarin och vissa andra fettvaror

Skatt å kaffe ..........................

Tobaksskatt ............................

Bännvinstillverkningsskatt ..............

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

............................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. .

Maltdrycksskatt ........................

Skatt å läskedrycker ....................

Statlig nöjesskatt ......................

Postverket (överskott) .....................

Kronor

220 000 000

150 000 000

35 000 000

3 500 000

10 000 000

430 000 000

20 000 000

20 000 000

30 000 000

480 000 000

36 000 000

67 000 000

30 000 000

45 000 000

Kronor

1 576 500 000

15 000 000

Stockholm den 19 maj 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Sjödahl, Velander,

Heiiman, Franzon, Niklasson, Wehtje*, Falk, Werner och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund*, Sandberg,

Jonsson i Skedsbygd, Orgård, Kristensson i Osby, Sundström, Hagberg i

Malmö, Nilsson i Kristinehamn och Sjölin.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar Elon Andersson, Sandberg, Kristensson i Osby och Sjölin,

vilka anfört följande:

»Under efterkrigsåren har en viss sänkning av skattetrycket från den under

krigsåren uppnådda höga nivån genomförts. Därvid har helt naturligt

en sänkning av vissa indirekta skatter, som hårt belastat de mindre inkomst
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

tagarnas konsumtion, genomförts, i främsta rummet genom omsättningsskattens

borttagande, önskvärdheten av att genom en sänkning även av de direkta

skatterna till staten ytterligare lindra det hårda skattetrycket är dock

uppenbar och vitsordas även av utskottet. Betydelsen av att ett orimligt

högt skattetryck undgås har ofta och med rätta påpekats under senare års

skattedebatter. En skattesänkning medför en stimulerande effekt på produktion

och sparande. Enligt vår mening gör man sig skyldig till ett mycket

allvarligt misstag, om skattepolitikens inverkan på nationalinkomst och

därmed på skatteinkomsterna förbises. Å andra sidan är det uppenbart, att

de gynnsamma verkningarna av en skattesänkning på produktion och statsinkomster

först uppträder så småningom och inte kan väntas bli av någon

mera betydande storleksordning under det första år skattesänkningen genomföres.

I motionerna I: 315 och II: 380 har föreslagits, att som provisorium i avvaktan

på slutförandet av utredningar inom 1949 års skatteutredning en

sänkning av uttagningsprocenten från 100 till 90 skulle genomföras från

1 januari 1951. Därigenom skulle statskassans inkomster under nästkommande

budgetår minskas med ungefär 50 milj. kr.

Enligt vår mening lämnar statens finansiella resurser utrymme för en

sänkning av den direkta beskattningen av föreslagen storlek. Vi vilja dock

starkt framhäva att den endast synes vara möjlig, om under de kommande

åren stor återhållsamhet iakttages i fråga om statsutgifterna.

Nästkommande budgetår företer driftbudgeten enligt nu tillgängliga beräkningar

ett överskott av ungefär 160 milj. kr. Skatteintäkternas nedgång

i samband med bensinskattens sänkning med 20 öre vid årsskiftet är dock

enligt vår mening för högt beräknad, varför överskottet snarast kan väntas

uppgå till 185 milj. kr. Även efter ett beslut om sänkning av den statliga

inkomstskatten med en tiondel skulle alltså ett budgetöverskott på ungefär

135 milj. kr. återstå. Vi tillägga, att om sänkningen av bensinskatten genomförts

redan den 1 juli men å andra sidan de reduktioner av vissa subventioner

beslutats, som från vårt håll i annat sammanhang förordats, skulle

likväl ett budgetöverskott ha kvarstått på omkring 100 milj. kr.

Den vid nyåret 1951 sannolika höjningen av levnadskostnaderna och därmed

följande ökning av statsutgifterna kommer att belasta statskassan redan

under senare hälften av budgetåret 1950/51. Med en allmän höjning av

inkomstnivån följer emellertid å andra sidan ökade inkomster särskilt av

den direkta beskattningen, varför den därav följande nettobelastningen icke

torde ha någon väsentlig betydelse.

En nu beslutad sänkning av den statliga inkomstskatten kommer att påverka

det statsfinansiella läget även under budgetåret 1951/52. Under i övrigt

lika förutsättningar skulle statsinkomsterna genom den föreslagna skattesänkningen

då nedgå med ytterligare 100 milj. utöver de 50 milj., som

belasta budgetåret 1950/51. Dessutom reduceras inkomsterna från bensinskatten,

varjämte en jämkning av reglerna för familjebeskattningen kan

redan under detta år komma att medföra någon reduktion av skatteintäk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

23

terna. Det är likaledes uppenbart, att en ökning av statsutgifterna är att förutse,

även om man räknar med en fortsatt stark begränsning i fråga om nya

utgifter. Statsbidragen till kommunerna i anledning av de höjda kommunala

ortsavdragen komma att delvis belasta budgeten redan under budgetåret

1951/52. Levnadskostnadernas stegring i samband med subventionernas

borttagande gör det sannolikt, att ökade tillägg till löner åt statstjänstemän

och höjda tillägg till folkpensionärerna måste utgå. Därtill komma de

automatiska utgiftsstegringarna och måhända ökade kostnader för försvaret.

Emot detta kunna emellertid ställas vissa besparingar och inkomstökningar.

En avveckling enbart av de genom devalveringen införda subventionerna

kommer att medföra en besparing av omkring 100 milj. Det förefaller möjligt,

att även subventionerna på livsmedel kunna reduceras steg för steg under

kommande år. Den automatiska inkomstökning, som staten har att påräkna

genom nationalinkomstens fortskridande stegring, kommer att uppgå

till betydande belopp. Den av produktivitetsstegringen föranledda ökningen

av nationalinkomsten har under de senare åren uppgått till 3 å 4 procent om

året. Eftersom marginalskatten på inkomstökningen överstiger den genomsnittliga

skatteprocenten synes det naturligt att förvänta att skatteinkomsterna

stiga något snabbare än nationalinkomsten. En därav föranledd höjning

av statens inkomster av direkta och indirekta skatter med 4 å 5 procent

förefaller därför icke osannolik. I den mån subventionernas avveck-.,

ling medför en allmän höjning av inkomstnivån under nästa år kommer

dessutom statskassan att i ökade skatteinkomster erhålla ett icke ringa belopp

utöver det, som blir resultatet av den normala kvantitativa expansionen

inom näringslivet.

En försiktig beräkning av å ena sidan inkomstbortfall och ökade utgifter

och å andra sidan besparingar och inkomststegringar under budgetåret

1951/52 i jämförelse med budgetåret 1950/51 leder oss fram till en ökning

av de förstnämnda posterna med omkring 550 miljoner och de senare med

omkring 450 miljoner kronor. Budgetöverskottet, som för budgetåret 1950/

51 av oss beräknats till omkring 135 miljoner, skulle därigenom för budgetåret

1951/52 nedgå med omkring 100 miljoner, men utrymmet skulle dock

vara tillräckligt för att möjliggöra en balanserad budget även för budgetåret

1951/52.

Genom den höjning av pris- och inkomstnivån, som under senare år ägt

rum, kommer en person med i viss mån höjd inkomst icke att ha någon

höjd levnadsstandard men däremot beskattas hårdare än som vid framställandet

av skatteskalorna avsågs. Denna icke avsedda skärpning av det direkta

skattetrycket är det enligt vår mening angeläget att avlägsna. Frågan

gäller alltså ej om den för några år sedan beslutade direkta beskattningen

skall bestå, utan om eu icke förutsedd skärpning av beskattningen skall

fortsätta att äga bestånd. Svaret blir enligt vår mening nekande.

Mot det i motionerna framförda förslaget har gjorts den invändningen,

att en procentuell sänkning av den statliga inkomstskatten medför en järn
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

förelsevis liten lättnad i de lägre inkomstgrupperna. Den kommitté, som utarbetade

de nu gällande skalorna för inkomstbeskattningen, förutsatte dock

att en variation av uttagningsprocenten skulle kunna ske i nu föreslagen

omfattning. Det kan därtill framhållas, att resultatet av de skattesänkningar,

som företagits efter kriget beträffande direkta och indirekta skatter, nu

föreslagen skattesänkning inberäknad, innebära en procentuellt mångfaldigt

större sänkning för de lägre inkomsttagarna än för de högre. Vi vilja dessutom

än en gång understryka, att verkningarna av en skattesänkningspolitik

böra bedömas med hänsyn tagen till de stimulerande verkningarna på

produktion och nationalinkomst och därmed på levnadsstandarden för alla

folkgrupper.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställes,

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 237 framlagda förslag angående skatteprocenten

och med bifall till de likalydonde motionerna 1:315 av

herr Elon Andersson m. fl. och II: 380 av herr Ohlin m. fl.

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1950/

51 med 100 procent av grundbeloppet och för senare hälften

av samma budgetår med 90 procent av grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte---( = utskottet s. 20 rad 18

—rad 22 uppifrån)---halv promille; samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1950/51 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

in. m........... 2 150 000 000

Kupongskatt ........... 5 000 000

---(== utskottet s. 20

rad 12—rad 4 nedifrån)

Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

m. in..... 43 000 000 2 286 800 000

Automobilskattemedel:

---(= utskottet s. 20 rad 3 nedifrån—s.

21 rad 20 uppifrån) — — —- Postverket (överskott) ............ 15 000 000.»

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

25

II) av herrar Vetander, Niklasson, Wehtjc, Werner, Jonsson i Skedsbygd

och Hagberg i Malmö, vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava följande

lydelse:

»1 statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit---— (= utskottet

s. 18 rad 21 nedifrån—s. 19 rad 3 uppifrån)----att genomföra med

bibehållen samhällsekonomisk balans.

Utskottet vill allvarligt framhålla nödvändigheten av en rationell och varaktig

sänkning av den direkta beskattningen. Utskottet åsyftar härvid icke

endast den statliga inkomstbeskattningen utan jämväl övriga former av

direkt beskattning. Riktpunkten för en dylik angelägen reform bör vara

skattelättnad för alla.

En sådan allmän skattelättnad utgör otvivelaktigt en kraftig stimulans till

ökat sparande och stegrad produktion. Det nuvarande höga skattetrycket

motverkar dessa för vår allmänna utveckling nödvändiga förutsättningar.

Den enskilde individen liksom ock företagsamheten i stort känna sig hämmade

i sin produktiva verksamhet av det höga skattetrycket. Företagarandan

och viljan att taga risker befordras icke genom att det allmänna lägger beslag

på en alltför stor andel av verksamhetens resultat, om detta blir positivt,

medan företagaren själv får bära hela risken av ett misslyckande. Känslan

av att det rådande skattetrycket är alltför högt framträder inom allt bredare

lager av vårt folk. Uppfattningen om att en lättnad i detta skattetryck

måste åvägabringas återspeglas jämväl i tillsättandet av 1949 års skatteutredning

med direktiv bl. a. att söka utvägar till nedbringande av skatterna.

Denna utredning kommer givetvis att i sitt arbete söka nå fram till förslag,

ledande till bestående skattesänkningar, så långt möjligheter härtill förefinnas.

Möjligheten att lätta skattebördan sammanhänger emellertid intimt med

statsmakternas vilja och förmåga att särskilt i nuvarande läge iakttaga den

största aktsamhet vid fattande av beslut om nya statsutgifter resp. vidtagande

av åtgärder, som kunna leda till undan för undan ökade anslagskrav. Kontrollen

över de s. k. automatiska utgiftsstegringarna måste upprätthållas och

en sänkning av vissa nu utgående anslag måste tagas under omprövning.

Vid bedömandet av det aktuella statsfinansiella läget och förutsättningarna

för en omedelbar skattesänkning — i form av en reduktion av uttagningsprocenten

— bör bringas i erinran, att budgetläget för nästkommande

budgetår, sedan statsverkspropositionen avlämnades till riksdagen, försämrats.

Det siffermässiga överskottet för budgetåret 1950/51, som i statsverkspropositionen

beräknades till 472 miljoner kronor, kan, såsom framgår

av propositionen nr 237 och utskottets den 4 maj 1950 avgivna, av riksdagen

numera godkända betänkande nr 51 rörande skatterna å bensin och brännoljor,

beräknas till omkring 160 miljoner kronor. En sänkning av procenttalet

för uttagande av preliminär skatt för andra hälften av budgetåret 1950/

51 till exempelvis 90 skulle medföra eu ytterligare minskning av det beräknade

siffermässiga överskottet för samma budgetår till omkring 110 miljoner

kronor.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 59.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

Ävenledes bör i förevarande sammanhang erinras om uttalandet i statsverkspropositionen

till årets riksdag att under budgetåret 1950/51 torde

komma att anmäla sig utgiftsbehov av betydande storlek, vilka icke beaktats

vid uppgörandet av riksstatsförslaget. Utskottet åsyftar härvid de

ökade utgifter för det rörliga tillägget till de statsanställda, som kunna vara

att förvänta i samband med upphörandet av den nu förda inkomst- och

stabiliseringspolitiken med årsskiftet 1950/51. Om exempelvis en höjning

av detta rörliga tillägg från 12 till 18 procent skulle visa sig ofrånkomlig,

torde de sammanlagda merkostnaderna i förhållande till de beräkningar,

som ligga till grund för riksstatssiffrorna, komma att uppgå till 40 å 50 miljoner

kronor, varmed budgetöverskottet alltså skulle komma att ytterligare

reduceras.

Möjligheterna till en sådan sänkning av uttagningsprocenten, som i ovannämnda

motioner ifrågasatts, kunna givetvis ej bedömas allenast med hänsynstagande

till det beräknade budgetutfallet för nästkommande budgetår.

Även de statsfinansiella möjligheterna för tiden därefter måste beaktas. Den

skatteprocent, som fastställes för senare hälften av nästkommande budgetår,

skall författningsenligt iakttagas jämväl under första hälften av budgetåret

1951/52. En nu beslutad sänkning av skatteprocenten får således

återverkningar även å budgetutfallet för budgetåret 1951/52. I realiteten

innebär alltså en dylik sänkning av skatteprocenten ett inkomstbortfall för

de närmaste två budgetåren av omkring 150 miljoner kronor med utgångspunkt

från nuvarande skatteunderlag. Utskottet vill i detta sammanhang

även erinra om att i det ovan nämnda siffermässiga budgetöverskottet för

1950/51 på 160 miljoner kronor ingå intäkter av den extra bensinskatten,

vilka medel dock enligt riksdagens beslut skola helt användas för vägväsendets

finansiering.

Utskottet finner jämväl påkallat att här rikta uppmärksamheten på de

nya krav på statskassan, vilka, utöver utgiftsökningar av automatisk karaktär,

på något längre sikt komma att anmäla sig. Sålunda förutsätter

ett riksdagens godkännande av utskottets betänkande nr 57 med förslagtill

höjning av de kommunala ortsavdragen ett betydande statsbidrag till

kommunerna m. m. redan under budgetåret 1951/52. Härtill kommer, att

den arbetande försvarskommittén, enligt vad som förljudes, avser att framlägga

förslag om avsevärt ökade anslag till försvarsväsendet.

Ovan antydda omständigheter föranleda enligt utskottets mening betänkligheter

mot att nu företaga en sänkning av uttagningsprocenten av tillfällig

natur, hur önskvärd och nödvändig en sådan skattesänkning än får anses

vara. En tillfällig skattesänkning av ifrågasatt karaktär skulle icke heller

beröra skattesystemet såsom sådant. Detta skulle sålunda alltjämt bestå

med dess enligt utskottets uppfattning synnerligen betänkliga utformning

i skilda hänseenden, ledande till en framträdande brist på jämlikhet och

rättvisa de skattskyldiga emellan.

Ehuru utskottet finner en skattesänkning synnerligen önskvärd, anser sig

utskottet med hänsyn till vad i det föregående anförts icke kunna biträda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 59.

27

motionärernas förslag. Utskottet förväntar emellertid att 1949 års skatteutredning

skall kunna i så god tid avsluta sitt arbete för översyn av skattefrågan

i dess helhet, att därav föranledda förslag rörande en från grunden

gående reformering av vårt skattesystem samt en därtill knuten bestående

skattelättnad skola kunna föreläggas 1951 års riksdag.

Mot det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående skogsvårdsavgiften

för år 1950 har utskottet intet att erinra. Utskottet finner ej

heller anledning till erinran mot de av departementschefen i propositionen

nr 237 gjorda inkomstberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte----(= utskottet s. 20 rad 10

uppifrån—s. 21 rad 20 uppifrån)---

Postverket (överskott) .................... 15 000 000.>

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:354 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om framläggande för riksdagen av en plan för övergången till en friare ekonomi efter ingången av år 1951, a1 i texten