Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 juni 1927

1950-11-07 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:62, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 juni 1927

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

1

Nr 62.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 21 juni 1927 (nr 321) om

skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska

bankbolags tillgångar, m. m., jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 31 mars 1950 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 240, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 (nr 321)

om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar;
2)

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

4) förordning angående ändrad lydelse av 11 och 15 §§ förordningen den

2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder.

Propositionen innebär i huvudsak följande.

I propositionen föreslås en höjning av utskiftningsskatteprocenten från

30 till 40 procent.

Vidare föreslås bestämmelser avsedda att förhindra att vinstmedel skattefritt

överföras från ett aktiebolag till dess delägare genom inlösning av fondaktier

(gratisaktier).

Då aktiebolags vinstmedel kunna skattefritt tillföras bolagets delägare

genom att bolaget förvärvar egna aktier, föreslås vissa bestämmelser till

förhindrande härav.

För underlättande av fusion mellan moderbolag och helägl dotterbolag

föreslås vissa lättnader i den utskiftningsbeskattning, som skulle föranledas

av fusionen. De förordade bestämmelserna innebära, att befrielse från utskiftningsskatt

skall omedelbart medgivas i de fall, där moderbolaget ägt aktierna

i dotterbolaget alltsedan den 1 januari 1940 eller —- då konccrnförhållandet

uppstått senare — alltsedan dotterbolaget började bedriva verksam
1

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 62.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

het. I övriga fall föreslås ett dispensförfarande enligt vilket uppskov med

skattens erläggande skall kunna på så sätt medgivas att moderbolaget får

övertaga dotterbolagets utskiftningsskatteskuld. Förutsättningarna för meddelande

av dispens föreslås skola vara att fusionen utgör ett led i strävanden

att uppnå större organisatorisk ändamålsenlighet, att erläggandet av utskiftningsskatten

med hänsyn till dennas storlek utgör ett väsentligt hinder för

fusionens genomförande, samt att fusionen icke kan antagas vara ett led i

åtgöranden, syftande till att uppnå opåkallade skattelättnader.

Dispensförfarandet föreslås skola handhavas av riksskattenämnden, därest

en sådan nämnd inrättas, och i annat fall av en särskild för ändamålet

inrättad nämnd.

De förordade lättnaderna i utskiftningsbeskattningen vid fusion ha föranlett

förslag om vissa ändringar i inkomstskattelagstiftningen.

De i propositionen föreslagna bestämmelserna avses skola i huvudsak

träda i kraft, då författningsändringarna utkomma från trycket i Svensk

författningssamling. Höjningen av utskiftningsskatten och de nya reglerna

om utskiftningsskatt vid inlösen av fondaktier skola dock icke tillämpas i

de fall, där beslut om nedsättning av aktiekapital eller om aktiebolags trädande

i likvidation anmälts för registrering före den 1 januari 1950. Bestämmelserna

angående nyssnämnda dispensförfarande föreslås — i avvaktan

på att ställning tages till frågan om inrättandet av en riksskattenämnd

— skola träda i kraft först å dag, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag äro av följande

lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

3

1) Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 (nr

321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags

och solidariska bankbolags tillgångar.

Härigenom förordnas dels att rubriken till förordningen den 27 juni 1927

om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar

skall lyda som nedan sägs, dels ock att 1—6 samt 8 och 9 §§ nämnda förordning

ävensom anvisningarna till densamma skola erhålla följande änd
-

rade lydelse.

Nuvarande lydelse:

Kungl. Maj:ts förordning om skatt

vid utskiftning av aktiebolags och

solidariska bankbolags tillgångar.

1 §•

Svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt

bankbolag, som i samband

med nedsättning av aktie- eller lottkapital

eller vid bolagets upplösning

utskiftar tillgångar, skall, på sätt i

denna förordning stadgas, till staten

erlägga skatt (utskiftningsskatt)

å därvid utskiftat belopp, i

den mån detta icke är att anse såsom

återbäring av tillskjutet belopp.

Å sålunda bestämt beskattningsbart

belopp skall utskiftningsskatt utgå

med tolv kronor1 för varje fullt hundratal

kronor därav.

Föreslagen lydelse:

Kungl. Maj:ts förordning om skatt

vid utskiftning av aktiebolags tillgångar.

1 §•

1 mom. Svenskt aktiebolag, som utskiftar

tillgångar, skall, på sätt i denna

förordning stadgas, till staten

erlägga skatt (utskiftningsskatt)

å därvid utskiftat belopp, i

den mån detta icke är att anse såsom

återbäring av tillskjutet belopp.

Å sålunda bestämt beskattningsbart

belopp skall utskiftningsskatt utgå

med fyrtio kronor för varje fullt

hundratal kronor därav.

2 mom. Utskiftningsskatt skall icke

erläggas, då aktiebolag genom fusion

enligt tik § 7 mom. lagen den 74 september

19H om aktiebolag upplöses

och uppgår i annat bolag, under förutsättning

att moderbolaget alltsedan

den 7 januari 1940 eller, om koncernförhållandet

uppstått senare, alltsedan

den dag, då dotterbolaget började

bedriva verksamhet av något slag, vid

varje tillfälle ägt aktier motsvarande

mer än nio tiondelar av aktiekapitalet.

1 Jfr förordningen den 21 juni 1940 (nr 545).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Nuvarande hjdelse:

2 §.

Med utskiftat belopp förstås vad

bolaget utgiver i penningar eller annat

till delägare i förhållande till hans

andel eller efter annan i bolagsordningen

bestämd grund och som icke

enligt förordningen om statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt är att

hänföra till utdelning från bolaget;

dock skall i utskiftat belopp jämväl

inräknas det belopp, bolaget har att i

utskiftningsskatt utgöra.

Föreslagen lydelse:

Uppgår aktiebolag, i annat fall än

i föregående stycke sägs, i annat bolag

genom fusion enligt 174 § 1 mom.

lagen om aktiebolag, må myndighet,

som Konungen bestämmer, under nedan

angivna förutsättningar medgiva

att utskiftningsskatteskulden övertages

av moderbolaget efter vad i 3 §

4 mom. stadgas. Dylikt medgivande

må lämnas under följande förutsättningar,

nämligen att med fusionen

åsyftas att vinna en mera ändamålsenlig

organisation, att erläggandet av

utskiftningsskatten med hänsyn till

dennas storlek kan anses utgöra ett

väsentligt hinder för fusionen samt

att fusionen icke kan antagas vara ett

led i åtgöranden, syftande till att erhålla

obehörig förmån i beskattningsavseende

för ettdera bolaget eller för

någon, med vilken ettdera bolaget är

i intressegemenskap.

Vad i detta moment är stadgat skall

icke äga tillämpning, då moder- eller

dotterbolaget driver penningrörelse

eller yrkesmässig handel med fastigheter.

2 §•

Med utskiftat belopp förstås vad

bolaget i samband med nedsättning

av aktiekapital eller vid bolagets upplösning

utgiver i penningar eller annat

till delägare i förhållande till hans

andel eller efter annan i bolagsordningen

bestämd grund, i den mån

vad sålunda utgivits icke enligt förordningen

om statlig inkomstskatt är

att hänföra till utdelning från bolaget.

Om bolag mot vederlag förvärvat

egen aktie annorledes än i samband

med nedsättning av aktiekapitalet

eller vid inrop å auktion av för

bolagets fordran utmätt aktie eller

om dotterbolag annorledes än vid inrop,

som nyss sagts, mot vederlag för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

värvat aktie i moderbolaget, skall sådant

vederlag, i den mån det icke hänföres

till utdelning, likaledes anses

såsom utskiftat belopp.

I utskiftat belopp skall inräknas

jämväl det belopp bolaget har att i

utskiftningsskatt utgöra.

3 §. 3 §.

1 mom. Med tillskjutet belopp för- 1 mom. Med tillskjutet belopp för
stås

bolags ingångsvärde, beräknat stås bolags ingångsvärde, beräknat

på sätt i 2 mom. här nedan sägs, på sätt i 2 mom. här nedan sägs, med

med tillägg av vad som efter den tid- tillägg av vad som efter den tidpunkt,

punkt, till vilken ingångsvärdet hän- till vilken ingångsvärdet hänför sig,

för sig, av delägare tillskjutits i pen- av delägare tillskjutits i penningar

ningar eller annat men med avdrag eller annat men med avdrag av vad

av vad som efter nämnda tidpunkt som efter nämnda tidpunkt dels utdels

utskiftats till delägare, i den mån skiftats till delägare, i den mån detdetta,

enligt vad i 4 § a) och b) här ta, enligt vad i 4 § a) och b) här nenedan

sägs, är att anse såsom åter- dan sägs, är att anse såsom återbäbäring

av tillskjutet belopp, dels ock ring av tillskjutet belopp, dels ock ututdelats

till delägare och för vilket delats till delägare och för vilket rerestitution

av inkomst- och förmö- stitution av inkomst- och förmögengenhetsskatt

(B-skatt) ägt rum. hetsskatt (B-skatt) ägt rum. Vid be
räkning

av tillskjutet belopp i fall,

som i 3 och 4 mom. avses, skall iakttagas

jämväl vad i nämnda moment

är stadgat.

2 mom. Bolags ingångsvärde-----ny räkning.

3 mom. Har aktiebolag nedsatt aktiekapital

medelst indragning av egen

aktie, som bolaget eller ett dess dotterbolag

förvärvat mot vederlag, och

har indragningen ägt rum under räkenskapsår,

som gått till ända efter

den 28 februari 1925, eller innehar

bolaget vid sin upplösning egen mot

vederlag förvärvad aktie, skall vid

den i 1 mom. angivna beräkningen

av tillskjutet belopp avdrag göras

jämväl för belopp motsvarande detta

vederlag, såvitt detsamma icke hänförts

till utdelning eller jämlikt bestämmelserna

i 2 § utgjort utskiftat

belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Nuvarande lydelse:

4 §•

Med återbäring av tillskjutet belopp

förstås:

a) vad som i samband med inlösen

av aktier enligt i fastställd bolagsordning

gällande grunder eller vid huvudlottägares

utträde ur solidariskt

bankbolag utskiftas, i den mån det sålunda

utskiftade beloppet icke överstiger

i bolaget befintligt tillskjutet

belopp;

b) vad som i samband med nedsättning

av aktiekapital i annan ordning

än i a) sägs utskiftas, i den mån

bolagets egna fonder därigenom nedbringas

under tillskjutet belopp; och

c) vad som---tillskjutet be

Föreslagen lydelse:

4 mom. Har enligt vad i 1 § 2 mom.

andra stycket stadgats medgivande

lämnats till att utskiftningsskatteskulden

må av moderbolaget övertagas,

skall sistnämnda bolags tillskjutna

belopp minskas med det belopp,

som motsvarar skillnaden mellan dotterbolagets

till utskiftningsskatt beskattningsbara

belopp och den skatt,

som vid fusionen skulle hava erlagts

därest medgivande som nyss sagts

icke lämnats.

4 §•

Med återbäring av tillskjutet belopp

förstås:

a) vad som i samband med inlösen

av aktier enligt i fastställd bolagsordning

gällande grunder utskiftas,

i den mån det sålunda utskiftade beloppet

icke överstiger vare sig vad

till bolaget för dessa aktier inbetalats

eller vad som utgör i bolaget befintligt

tillskjutet belopp;

b) vad som eljest utskiftas i samband

med nedsättning av aktiekapital

eller vid sådant förvärv av aktie

som i 2 § sägs, i den mån bolagets

egna fonder därigenom nedbringas

under tillskjutet belopp; och

5 §•

Nedsättning av aktiekapital eller

utträde av huvudlottägare, som avses

i denna förordning, anses hava skett,

när de utskiftade medlen blivit för

delägarna tillgängliga för lyftning.

När aktiebolag eller solidariskt

bankbolag skall anses upplöst, därom

är i allmän lag stadgat.

6 §.

Taxering till utskiftningsskatt skall

äga rum året efter det, då nedsätt
-

5 §•

Nedsättning av aktiekapital, som

avses i denna förordning, anses hava

skett, när de utskiftade medlen blivit

för delägarna tillgängliga för lyftning.

När aktiebolag skall anses upplöst,

därom är i allmän lag stadgat.

6 §•

Taxering till utskiftningsskatt skall

äga rum året efter det då nedsättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

ning av aktiekapital, huvudlottäga- av aktiekapital, förvärv av aktie som

res utträde eller upplösning skett. i 2 § avses eller upplösning skett.

Har beslut —---—----anses upplöst.

8 §. » §.

Taxering till utskiftningsskatt skall Taxering till utskiftningsskatt skall

ske i den kommun, där bolaget skall ske i den kommun, där bolaget skall

taxeras till statlig inkomst- och för- taxeras till statlig inkomstskatt,

mögenhetsskatt.

9 §. 9 §•

Uppgift till---därifrån utskiftats.

Deklaration för---anmaningen angives.

Deklaration för taxering till utskiftningsskatt

i andra fall än i andra

stycket sagts skall inom den tid och

i den ordning, som för bolags deklaration

för statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

finnes stadgad, utan

anmaning avlämnas under det år, då

taxeringen skall äga rum. I

I övrigt skola de uti gällande taxeringsförordning

rörande taxering till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

givna bestämmelser i tillämpliga

delar lända till efterrättelse även

med avseende å taxering till utskiftningsskatt.

Deklaration för taxering till utskiftningsskatt

i andra fall än i andra

stycket sagts skall inom den tid

och i den ordning, som för bolags

deklaration för statlig inkomstskatt

finnes stadgad, utan anmaning avlämnas

under det år, då taxeringen

skall äga rum.

Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden

må av moderbolaget

övertagas, skall deklaration

avgivas av dotterbolaget inom

den tid och i den ordning, som i föregående

stycke sagts, för beräkning

av det belopp varmed moderbolagets

tillskjutna belopp skall minskas.

I övrigt skola de uti gällande taxeringsförordning

rörande taxering till

statlig inkomstskatt givna bestämmelser

i tillämpliga delar lända till

efterrättelse även med avseende å

taxering till utskiftningsskatt.

Anvisningar.

Såsom tillskjutet belopp räknas i

allmänhet tillskott av delägarna, vare

sig det tillförts aktie-ffuff-Jkapitalet

eller ej. Belopp, som inbetalts å aktie,

för vilken aktierätt förverkats,

ävensom tillskott enligt 92 och 209 §§

Anvisningar.

Såsom tillskjutet belopp räknas i

allmänhet tillskott av delägarna, vare

sig det tillförts aktiekapitalet eller ej.

Belopp, som inbetalts å aktie, för vilken

aktierätt förverkats, ävensom tillskott

enligt 92 och 209 §§ i lagen den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

i lagen den 22 juni 1911 om bankrö- 22 juni 1911 om bankrörelse räknas

relse räknas ej såsom tillskjutet be- ej såsom tillskjutet belopp,

lopp.

Med bolags--—---må avdragas.

Vid beräknande---—--för inkomst.

Har delägare------verkliga värde.

Utskiftas tillgångar i samband med Utskiftas tillgångar i fall som i 4 §

nedsättning av aktiekapital i annan b) sägs, måste en värdering göras av

ordning än i 49 § aktiebolagslagen

sägs, måste en värdering göras av bolagets

tillgångar vid tiden för utskiftningen.

Till grund för detta värdes

beräknande bör läggas den av bolaget

senast före utskiftningen upprättade

balansräkningen. Vid bestämmandet

av vilka å balansräkningen

upptagna tillgångar skola medräknas

i värdet, skola givetvis samma grunder

gälla som i fråga om beräknande

av storleken utav bolags ingångsvärde.

Därest aktiebolag eller solidariskt

bankbolag till delägare utskiftar annat

än penningar, skall värdet av det

sålunda utskiftade upptagas till belopp,

som motsvarar saluvärdet vid

tiden för utskiftningen.

Vid tillämpning---blivit realiserade.

bolagets tillgångar vid tiden för utskiftningen.

Till grund för detta värdes

beräknande bör läggas den av bolaget

senast före utskiftningen upprättade

balansräkningen. Vid bestämmandet

av vilka å balansräkningen

upptagna tillgångar skola medräknas

i värdet, skola givetvis samma grunder

gälla, som i fråga om beräknande

av storleken av bolags ingångsvärde.

Därest aktiebolag till delägare utskiftar

annat än penningar, skall

värdet av det sålunda utskiftade

upptagas till belopp, som motsvarar

saluvärdet vid tiden för utskiftningen.

Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden

må övertagas

av moderbolaget, skall dotterbolagets

till utskiftningsskatt beskattningsbara

belopp utgöra skillnaden

mellan, å ena sidan, summan av dotterbolagets

aktiekapital, reservfond

och skuldregleringsfond och, å andra

sidan, dotterbolagets tillskjutna belopp.

Aktiekapital, reservfond och

skuldregleringsfond skola vid denna

beräkning upptagas till de belopp, vilka

angivits i den fastställda balansräkningen

för det räkenskapsår, som

gått till ända närmast före fusionstillfället.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Där vid tillämpning av bestämmelsen

i 3 § 4 mom. det belopp, varmed

moderbolagets tillskjutna belopp skall

minskas, är större än sistnämnda belopp,

skall skillnadsbeloppet läggas

till moderbolagets egna fonder, då

fråga är om nedsättning av aktiekapitalet

eller om förvärv av aktie som

i 2 § avses, och till det utskiftade beloppet,

då fråga är om upplösning av

moderbolaget.

Skall utskiftningsskatt erläggas vid

fusion enligt 17i § 1 mom. lagen om

aktiebolag mellan sådana bolag, som

i 1 § 2 mom. avses, skall dotterbolagets

till utskiftningsskatt beskattningsbara

belopp beräknas enligt de

värden å tillgångar och skulder, som

upptagits i balansräkning avseende

bolagets ställning vid fusionstillfället.

Denna förordning skall, såvitt här nedan icke annorledes sägs, träda i

kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling. Därvid skall dock iakttagas,

att de nya bestämmelserna i 1 § 1 mom. andra stycket och 4 § icke

skola äga tillämpning, då beslut om nedsättning av aktiekapital eller om

aktiebolags trädande i likvidation eller bolagsstämmas beslut om tillåtelse

till fusionsavtal anmälts för registrering före den 1 januari 1950. Vidare

skall iakttagas, att bestämmelserna i 2 § i dess ändrade lydelse, i vad bestämmelserna

avse förvärv av egen aktie, icke skola tillämpas då förvärvet

skett före den 1 januari 1950.

Bestämmelserna i 1 § 2 mom. andra stycket ävensom de därmed sammanhängande

bestämmelserna i 3 § 1 och 4 mom., 9 § fjärde stycket samt åttonde

och nionde styckena av anvisningarna skola träda i kraft den dag Konungen

förordnar.

Har bolag åsatts taxering med stöd av bestämmelsen i 6 § andra stycket,

skall — utan avseende å vad som finnes stadgat i övergångsbestämmelserna

till förordningarna den 17 juni 1938, nr 373, och den 21 juni 1940, nr

545, samt i första stycket av dessa övergångsbestämmelser — vid taxering

till utskiftningsskatt, som efter förenämnda taxering kan komma att åsättas

bolaget, utskiftningsskatt utgå efter vad i 1 § 1 mom. andra stycket denna

förordning sägs.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

2) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370).

Härigenom förordnas, dels att till 28 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 skola fogas tva nya moment, betecknade 3 mom. respektive 4

mom., av nedan angiven lydelse, dels att 29 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna

till 22 § och punkt 3 av anvisningarna till 29 § samma lag skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att till anvisningarna

till 35 § kommunalskattelagen1 skall fogas en ny anvisningspunkt, betecknad

punkt 5, av den lydelse nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

28 §. 28 §.

3 mom. Har bolag (dotterbolag),

som icke driver penningrörelse eller

yrkesmässig handel med fastigheter,

genom fusion enligt 17i § 1 mom. lagen

den 74 september 19i4 om aktiebolag

uppgått i annat sådant bolag

(moderbolag) och har moderbolaget

genom fusionen övertagit fordringar

i rörelse, skall såsom intäkt i moderbolagets

rörelse räknas belopp,

varmed dessa fordringar i moderbolagets

räkenskaper vid fusions tillfället

upptagits över de hos dotterbolaget

i beskattningsavseende gällande

värdena vid samma tillfälle.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. avses,

övertagit betalningsansvaret för framtida

kostnader, för vilka avsättning

gjorts i dotterbolagets räkenskaper

med obeskattade vinstmedel, skall belopp

motsvarande denna avsättning

räknas såsom intäkt för moderbola
1

Senaste lydelse se beträffande 28 § och 29 § 1 mom. 1938: 368 samt beträffande punkt 3

av anvisningarna till 29 § 1947:575.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

11

Nuvarande lydelse:

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten--

— bland annat:

hyra för---i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen

och varor till förädling, förbrukning

eller försäljning i rörelsen;

skolande, där vad sålunda förädlats

eller eljest kommit till användning

utgjorts av produkter eller råämnen

från fastighet, som av den

skattskyldige ägts eller brukats, eller

från annan av honom idkad rörelse,

som är att anse som särskild förvärvskälla,

värdet av samma produkter

eller råämnen upptagas till

det belopp, varmed de redovisas såsom

intäkt av fastigheten eller av

den särskilda förvärvskällan;

avlöningar, pensioner, — — — i

rörelsen;

kostnad för---och dylikt;

värdeminskning genom — — —

av tillgången;

Föreslagen lydelse:

get, därest icke utredning företes som

visar dels att moderbolaget efter fusionen

vidkänts eller kommer att få

vidkännas dessa kostnader — varvid

i sistnämnda fall en häremot svarande

avsättning skall hava verkställts

i moderbolagets räkenskaper

— dels ock att moderbolaget icke tillgodofört

sig avdrag för dessa kostnader

eller denna avsättning.

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten--

— bland annat:

hyra för---i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen

och varor till förädling, förbrukning

eller försäljning i rörelsen; skolande

— där vad sålunda förädlats

eller eljest kommit till användning

utgjorts av produkter eller råämnen

från fastighet, som av den skattskyldige

ägts eller brukats, eller från annan

av honom idkad rörelse, som är

att anse som särskild förvärvskälla

— värdet av samma produkter eller

råämnen upptagas till det belopp, varmed

de redovisas såsom intäkt av

fastigheten eller av den särskilda

förvärvskällan, samt — där moderbolag

övertagit dessa råämnen eller

varor från dotterbolag vid sådan fusion,

som i 28 § 3 mom. avses — värdet

av samma råämnen eller varor

upptagas till belopp, motsvarande det

hos dotterbolaget i beskattningsavseende

gällande värdet å dessa tillgångar

vid fusionstillfället;

avlöningar, pensioner, — — — i

rörelsen;

kostnad för---och dylikt;

värdeminskning genom---av

tillgången;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Nuvarande lydelse:

värdeminskning å — — —• liknande

rättighet;

värdeminskning genom — — -—

är underkastad;

värdeminskning å ----deras

tillgodogörande;

ränta å —- — — för rörelsen;

kostnad för — — -— jämförlig

verksamhet;

speciella för -— --det allmän
na;
förlust,

som — —- — till kapitalförlust.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog — ---gällande in
gångsvärde.

Med skogs —---sålunda mins
kats.

Med ingående--- — av ingångs
värdet.

Vare sig--- — ursprungliga in
gångsvärdet.

Är det---samma tid.

Om avdrag---av skogen.

Exempel å —- --ingående vir
kesförråd:
A.

försäljer---erlagda köpe
skillingen.

Det för —-- 10 200 kronor.

Exempel å--— i ingångsvär
de:
B.

försäljer--— 10 000 kro
nor.

Ingångsvärdet har--- — det ur
sprungliga.

Föreslagen lydelse:

värdeminskning å---liknan
de

rättighet;

värdeminskning genom — —- —

är underkastad;

värdeminskning å —--- deras

tillgodogörande;

ränta å--- ■— för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig

verksamhet;

speciella för — -—- — det allmänna;
förlust,

som---- till kapital
förlust.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog — -— — gällande ingångsvärde.

Med skogs — •—- ■— sålunda minskats.

Med ingående — — — av ingångsvärdet.

Vare sig--- ■— ursprungliga in
gångsvärdet.

Är det -—• ■— — samma tid.

Om avdrag —----av skogen.

Om moderbolag genom sådan fusion,

som i 28 § 3 mom. avses, övertager

skog från dotterbolag, skall det

för dotterbolaget vid fusionstillfället

gällande ingångsvärdet och ingående

virkesförrådet anses som ingångsvärde

och ingående virkesförråd för moderbolaget.

Exempel å----—- ingående vir
kesförråd:
A.

försäljer---erlagda köpe
skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å---i ingångsvär
de:
B.

försäljer —- — — 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har---det ur
sprungliga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets

Nuvarande lydelse:

till 29 §.

3. a. Kostnaden för---dess

anskaffande.

b. Genom värdeminskningsavdrag

---finnes lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må,--

— är behörigt.

Vid bestämmande---blir ut
sliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde

skall anses, då tillgången förvärvats

genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, den verkliga kostnaden

för dess anskaffande och, då tillgången

annorledes övergått till rörelsen,

dess allmänna saluvärde vid

tiden för övergången. Dock skall iakttagas

följande. Har tillgång i samband

med förvärv av den rörelse, vari

den nyttjas, erhållits annorledes än

genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, skall, där ej särskilda

omständigheter till annat föranleda,

såsom anskaffningsvärde för

tillgången anses det belopp som kvarstår

i beskattningsavseende oavskrivet

för överlåtaren, försåvitt ej vid

förvärv av rörelsen på grund av arv

eller testamente stämpelplikt beräknats

efter lägre belopp, i vilket fall

det belopp efter vilket stämpelplikt

sålunda beräknats skall anses såsom

anskaffningsvärde. Skulle det i något

fall befinnas, att den skattskyldige

eller någon, som står honom nära,

vidtagit åtgärd för att den skattskyldige

skall kunna tillgodoräkna sig

ett högre anskaffningsvärde än som

synes rimligt, och kan det antagas

att detta skett för att åt någon av

dom bereda obehörig förmån i beskattningsavseende,

skall anskaffningsvärdet

i skälig mån jämkas.

betänkande nr 62.

Föreslagen lydelse:

till 29 §.

3. a. Kostnaden för---dess

anskaffande.

b.-Genom värdeminskningsavdrag

— ----finnes lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må,--

—- är behörigt.

Vid bestämmande ----— blir ut
sliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde

skall anses, då tillgången förvärvats

genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, den verkliga kostnaden

för dess anskaffande och, då tillgången

annorledes övergått till rörelsen,

dess allmänna saluvärde vid tiden

för övergången. Dock skall iakttagas

följande. Har tillgång i samband

med förvärv av den rörelse,

vari den nyttjas, erhållits annorledes

än genom köp eller byte eller

därmed jämförligt fång, skall, där

ej särskilda omständigheter till annat

föranleda, såsom anskaffningsvärde

för tillgången anses det belopp

som kvarstår i beskattningsavseende

oavskrivet för överlåtaren, försåvitt

ej vid förvärv av rörelsen på grund

av arv eller testamente stämpelplikt

beräknats efter lägre belopp, i vilket

fall det belopp efter vilket stämpelplikt

sålunda beräknats skall anses

såsom anskaffningsvärde. Skulle det

i något fall befinnas, att den skattskyldige

eller någon, som står honom

nära, vidtagit åtgärd för att den

skattskyldige skall kunna tillgodoräkna

sig ett högre anskaffningsvärde

än som synes rimligt, och kan

det antagas att detta skett för att åt

någon av dem bereda obehörig förmån

i beskattningsavseende, skall

anskaffningsvärdet i skälig mån jäm
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Nuvarande lydelse:

c. Värdeminskningsavdrag med —

--särskilda bestämmelser.

Jämkning av---i räkenska
perna.

Har skattskyldigs---följan
de

år.

Ådagalägger skattskyldig,---

bokförda värdet.

Har ett---återstående be
loppet.

d. Då tillgång,---till 28 §.

till 35 §.

Föreslagen lydelse:

kas. Såsom anskaffningsvärde för

tillgång, som moderbolag övertager

från dotterbolag vid sådan fusion,

som i 28 § 3 mom. avses, skall anses

det belopp, som vid fusionstillfället

kvarstår i beskattningsavseende oavskrivet

hos dotterbolaget.

c. Värdeminskningsavdrag med —

— särskilda bestämmelser.

Jämkning av---i räkenska
perna.

Har skattskyldigs---följan
de

år.

Ådagalägger skattskyldig,---

bokförda värdet.

Har ett---återstående belop
pet.

d. Då tillgång,---till 28 §.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma,

då aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. avses.

Har moderbolag avyttrat egendom,

som bolaget genom sådan fusion övertagit

från dotterbolag, skall vid bedömandet

av frågan om skattepliktig

realisationsvinst eller avdragsgill

realisationsförlust uppkommit så anses,

som om moder- och dotterbolag

utgjort en skattskyldig.

Denna lag träder 1 kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

15

3) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 2 § och

1947 om statlig inkomstskatt1 skola

angives.

Nuvarande lydelse:

2 §•

Om vad--— beräknade netto
intäkten.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda--—

kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som — — — kommunalskattelagen

sägs.

4 § 1 mom. förordningen den 26 juli

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

Föreslagen lydelse:

2 §•

Om vad —- — — beräknade nettointäkten.

Har sådan fusion mellan moderoch

dotterbolag ägt rum, som i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget, utgöra skattepliktig

intäkt för moderbolaget.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda — —

— kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som — —- — kommunalskattelagen

sägs.

Har sådan fusion mellan moderoch

dotterbolag ägt rum, som i 28 §

3 mom kommunalskattelagen avses,

är moderbolaget berättigat till avdrag

för sådan dotterbolagets skatt, vilken

enligt första stycket skulle hava varit

avdragsgill för dotterbolaget.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1948:764.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

4) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 11 och 15 §§ förordningen

den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder.

Härigenom förordnas, att 11 och 15 §§ förordningen den 2 maj 1947 om

investeringsfonder skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

11 §• 11 §.

Hava till---två procent.

Har skattskyldig----angivna

grunder.

Kungl. Maj :t---fem år.

Det åligger---stycket sägs.

15 §.

Skattskyldig, som gjort avsättning

till investeringsfond enligt denna förordning,

är pliktig att vid självdekla
-

Hava till----två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag genom fusion uppgått

i annat aktiebolag, skall investeringsfond

hos det förra bolaget, därest

den icke enligt fjärde stycket

övertagits av det senare bolaget, återföras

till beskattning för det beskattningsår,

varunder rättens tillstånd

till fusionen registrerats. Till beloppet

skall därvid läggas ränta efter två

procent om året enligt i 10 § angivna

grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavseende

övertaga investeringsfond,

därest förutsättning därför enligt 1 §

andra stycket föreligger. Därvid skall

så anses som om fonden avsatts hos

moderbolaget under det beskattningsår,

då avsättningen skett hos dotterbolaget.

Kungl. Maj :t---fem år.

Det åligger---stycket sägs.

15 §.

Skattskyldig, som gjort avsättning

till investeringsfond enligt denna förordning

eller som jämlikt 11 § fjärde

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets

Nuvarande lydelse:

ration för det beskattningsår, då avsättningen

ägt rum, ävensom för varje

påföljande beskattningsår, intill

dess de avsatta medlen avförts ur

fonden, foga uppgift enligt formulär,

som fastställes av Kungl. Maj :t, rörande

avsättning av medel till fonden

samt fondens användning och avveckling.

Vid allmän självdeklaration

skall sådan uppgift fogas i tre exemplar.

Skattskyldig, som avsatt medel till

investeringsfond, är skyldig att på

anfordran till arbetsmarknadskommissionen

lämna de uppgifter i fråga

om fonden, som kommissionen anser

erforderliga ur arbetsmarknadssynpunkt.

betänkande nr 62.

Föreslagen lydelse:

stycket övertagit sådan fond, är pliktig

att vid självdeklaration för det

beskattningsår, då avsättningen eller

övertagandet ägt rum, ävensom för

varje påföljande beskattningsår, intill

dess de avsatta eller övertagna medlen

avförts ur fonden, foga uppgift

enligt formulär, som fastställes av

Kungl. Maj :t, rörande avsättning av

medel till fonden samt fondens användning

och avveckling. Vid allmän

självdeklaration skall sådan uppgift

fogas i tre exemplar.

Skattskyldig, som avsatt medel till

investeringsfond eller jämlikt 11 §

fjärde stycket övertagit sådan fond,

är skyldig att på anfordran till arbetsmarknadskommissionen

lämna de

uppgifter i fråga om fonden, som

kommissionen anser erforderliga ur

arbetsmarknadssynpunkt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Till utskottets behandling ha överlämnats de i anledning av propositionen

väckta, likalydande motionerna I: 485 av herr Mannerskantz och II: 578 av

herr Edström, vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition

nr 240 i vad den innefattar förslag om höjning av skattesatsen för

utskiftningsskatten från 30 % till 40 %».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den män redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 578.

I enlighet med av utskottet i memorial nr 60 gjord hemställan har riksdagen

beslutat att till innevarande års höstsession uppskjuta behandlingen

av nu förevarande proposition och förenämnda i anledning av propositionen

väckta motioner.

tf

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 62.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande:

När ett företag bedrives i aktiebolagets form, utgör den skatt, som aktieägarna

ha att erlägga lör utdelning från bolaget, den ur systematisk synpunkt

primära skatten, genom vilken hänsyn tages till aktieägarnas skatteförmåga.

Den inkomstskatt, som uttages hos aktiebolagen, avser i första

hand att åstadkomma merbeskattning av inkomster förvärvade genom bolagen.

Den omständigheten, att de vid ett bolags upplösning till aktieägarna

utskiftade medlen icke bli till någon del beskattade såsom utdelning, betecknar

alltså i och för sig en lucka i systemet. Denna lucka är

avsedd att utfyllas genom bestämmelserna om utskiftningsskatt. Enligt förordningen

den 27 juni 1927, nr 321, skall nämligen utskiftningsskatt erläggas

till staten av svenskt aktiebolag, som i samband med bolagets upplösning

utskiltar tillgångar. Skatten träffar därvid det utskiftade beloppet i den

mån detta icke är att anse som återbäring av belopp, som tillskjutits av

aktieägarna. Då utskiftning av tillgångar kan äga rum jämväl i samband

med nedsättning av aktiekapitalet, har skyldighet att erlägga utskiftningsskatt

föreskrivits jämväl för sådant fall.

Ltskiftningsskatten är alltså en skatt på besparade vinstmedel, vilka ej i

vanlig ordning utdelas och därför icke bliva föremål för inkomstbeskattning

hos aktieägarna. Skattens karaktär framstår särskilt tydligt, om man

jämför med förhållandet i fråga om ekonomiska föreningar. Beträffande

dessa förefinnes nämligen icke någon sådan lucka som beträffande aktiebolagen,

då enligt 38 § 1 mom. kommunalskattelagen såsom utdelning från

svensk ekonomisk förening skall anses vad som vid föreningens upplösning

utskiftas till medlem utöver inbetald insats. Utskiftningsskatten är således

icke i egentlig mening en skatt å aktiebolagen. Dess utformning bör

därför bestämmas med hänsyn till de regler, som gälla för beskattning av

aktieägarna.

Utskiftningsskatt uttages för närvarande med 30 procent av det till sådan

skatt beskattningsbara beloppet. Denna skattesats fastställdes vid 1940

års riksdag. Då inkomstskattesatserna gjordes till föremål för översyn i

samband med 1947 års skattereform prövades icke frågan huruvida utskiftningsskatteprocenten

kunde anses riktigt avvägd med hänsyn till de då

beslutade ändringarna i den statliga beskattningen.

Genom ett av regeringsrätten den 10 juni 1948 avgjort mål, vilket tilldragit

sig betydande intresse inom berörda kretsar, fastslogs att nu gällande

bestämmelser i utskiftningsskatteförordningen icke medförde skatteplikt i

det fall att ett aktiebolag först utgåve fondaktier (gratisaktier) och därefter

inlöste dessa. Vinstmedel till betydande belopp kunna således genom

ett dylikt förfaringssätt överföras till aktieägarna utan att vinstmedlen beskattas

i samband med överföringen. Detta förhållande har gjort frågan om

en revision av utskiftningsskattelagstiftningen aktuell.

Här må vidare erinras om att medan äldre aktiebolagslagstiftning icke

upptog några regler angående fusion av aktiebolag ha i lagen den 14 sep
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

19

tember 1944 (nr 705) om aktiebolag meddelats bestämmelser till underlättande

av sammanslagning av bolag. I några av de yttranden, som på sin tid

avgåvos över det av lagberedningen den 28 februari 1941 avlämnade förslaget

till ny lag om aktiebolag, framhölls önskvärdheten av att bestämmelserna

i utskittningsskatteförordningen gjordes till föremål för översvn;

det kunde annars befaras att de fusionsbefrämjande föreskrifterna i den

nya aktiebolagslagen gjordes genom skattelagstiftningen praktiskt otillämpliga.

I en till Kungl. Maj :t ställd skrivelse av den 25 juni 1948 har Sveriges

industriförbund anfört liknande synpunkter och hemställt att det hinder

för fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag, som den nuvarande utskiftningsskatten

utgjorde, måtte undanröjas.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1948 tillkallade

dåvarande chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga — nämligen

nedre justitierevisionens ordförande, revisionssekreteraren C. M. E.

Wijnbladh, tillika ordförande, föredraganden i regeringsrätten, taxeringsintendenten

J. Fröberg och jur. dr B. af Klercker — med uppdrag att verkställa

en allmän översyn av bestämmelserna om utskiftningskatt. Nyssnämnda

framställning från industriförbundet överlämnades till de sakkunniga

för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det åt dem lämnade uppdraget.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1949 års utskiftningsskattesakkunniga,

ha den 30 november 1949 avgivit betänkande med förslag till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen om skatt vid utskiftning

av aktiebolags och solidariska bankbolags tillgångar in. m. Ett vid betänkandet

fogat förslag till författningsändringar har såsom Bihang fogats

vid propositionen.

Över betänkandet ha, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

bank- och fondinspektionen (med överlämnande av yttrande från Svenska

bankföreningen), kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från

Sveriges industriförbund, handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Gävle,

Skånes handelskammare samt Östergötlands och Södermanlands handelskammare

ävensom Sveriges redareförening), försäkringsinspektionen,

överståthållarämbetet (med biläggande av ett av förste taxeringsintendenten

S. Holdo avgivet yttrande), länsstyrelserna i samtliga län, mellankommunala

prövningsnämnden och Sveriges advokatsamfund.

Beträffande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tilllåter

sig utskottet hänvisa till propositionen. Redogörelse härutinnan återfinnes

å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:

Utskiftningsskatteprocenten, s. 20—37.

Utskiftningsskatt vid inlösen av fondaktier, s. 38—47.

Aktiebolags förvärv och innehav av egen aktie, s. 47—50.

Utskiftningsskatt vid fusion, s. 50—78.

Ändringar i kommunalskattelagen in. in., s. 78—92.

övergångsbestämmelser, s. 92—96.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

I de likalydande motionerna 1:485 och 11:578 ha motionärerna anfört

bl. a. följande. Eftersom den primära utgångspunkten för de sakkunnigas

beräkningar angående skattesatsens storlek vore den sammanlagda skattebelastning,

som skulle ha drabbat det utskiftade beloppet, därest detta

i stället tillförts aktieägarna i form av utdelning, syntes hänsyn böra tagas

till att ett stort antal aktier ägdes av sådana svenska aktiebolag och ekonomiska

föreningar, vilka voro undantagna från kedjebeskattning och

som sålunda icke skulle ha varit skattskyldiga, om utbetalningen skett i

form av utdelning. Även om man räknade med att allenast 1/3 av utdelningarna

tillfölle sådana juridiska personer måste man för att få fram den sammanlagda

skattebörda, som skulle ha drabbat det utskiftade beloppet, om utbetalningen

i stället skett i form av utdelning, reducera den framräknade

procentsatsen med 1/3 till 28 %. Om en dylik reduktion underlätes, komme

det allmänna att uttaga högre belopp än vad som skulle hava utgått, om

medlen i stället utdelats till aktieägarna. Departementschefen syntes ej heller

bestrida riktigheten av dessa synpunkter men har invänt, att även om

det allmänna skulle komma att tillföras högre intäkter av utskiftningsskatten

än som ur vissa synpunkter kunde finnas skäligt, det för den skull icke

lörelåge anledning att uttaga en för låg utskiftningsskatt å den större delen

av de utskiftade tillgångarna, nämligen den del som tillfördes fysiska personer.

Icke minst på grund av att underlaget för utskiftningsskatten i betydande

utsträckning inkluderade mer eller mindre fiktiva värdestegringsvinster,

funne motionärerna denna invändning föga övertygande.

I sin motivering hade de sakkunniga anfört, att skattesatsen för utskiftningsskatten

borde vara lika med den skatteprocent, som i genomsnitt skulle

ha erlagts av aktieägarna, därest de besparade vinstmedlen under bolagets

bestånd utdelats i den mån de intjänats. I samband därmed hade de framhållit,

att utskiftade belopp utgjorde ackumulerad utdelningsinkomst. Det

borde på grund därav enligt motionärernas mening vid fastställande av skattesatsen

beaktas, att de skattesatser, som varit gällande, om vinstmedlen i

vanlig ordning utdelats året efter det de av bolaget intjänats, genomgående

varit lägre än de nuvarande, vilka låge till grund för de sakkunnigas, av

departementschefen godtagna beräkningar av skattesatsen. Mot detta hade

emellertid invänts, att utdelning beskattades efter den aktuella skattesatsen,

oavsett tidpunkten för bolagets förvärv av den inkomst, som utnyttjats för

utdelningen, och departementschefen hade framhållit att beskattningen hos

aktieägarna av utdelningen och utskiftningsbeskattningen hos bolagen i nu

förevarande hänseende vore principiellt lika uppbyggda. Även om departementschefens

uttalande i detta hänseende otvivelaktigt vore riktigt, ledde

emellertid den av honom intagna ståndpunkten vid den praktiska tillämpningen

till i hög grad obilliga resultat. Det måste nämligen beaktas att medel,

som bleve föremål för utskiftning, regelmässigt varit innestående hos

bolagen under väsentligt längre tid än de vinster, som i vanlig ordning utdelats,

och således merendels förvärvats under tider med lägre skattetryck,

vilket däremot i regel icke vore fallet beträffande vinster som utdelades.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62. 21

De i motionerna anförda synpunkter, som talade mot en höjning av utskiftningsskattesatsen,

måste var för sig anses så sakligt välgrundade, att

de icke kunde avfärdas med mer eller mindre teoretiska konstruktioner.

Departementschefen hade också, tydligen under intryck därav, understrukit

att utskiftningsskattens prohibitiva karaktär påkallade en höjning av

skattesatsen. Enligt vad de utskiftningsskattesakkunniga anfört borde nämligen

denna sättas så hög, att det icke skattemässigt lönade sig för en person

i högt inkomstläge att placera sitt innehav av svenska aktier och andelar

i ekonomiska föreningar i ett förvaltningsbolag och taga ut vinstmedlen i

form av utskiftning. Om emellertid 1944 års allmänna skattekommitté komme

att framlägga förslag till skatteskärpande bestämmelser i syfte att förhindra

icke avsedd skattelindring genom användande av bolagsformen, vore

det icke uteslutet, att riksdagen finge taga ståndpunkt till denna fråga redan

nästkommande år. För den händelse dylika bestämmelser bleve beslutade,

förfölle det enda skäl, som möjligen kunde anses tala för en höjning

av utskiftningsskattesatsen.

Utskottets yttrande.

I propositionen nr 240 har på grundval av ett av 1949 års utskiftningsskattesakkunniga

avgivet betänkande framlagts förslag till vissa ändringar

i utskiftningsbeskattningen. Sålunda föreslås en höjning av utskiftningsskatteprocenten

från 30 till 40 procent. Vidare föreslås bestämmelser avsedda

att förhindra att vinstmedel skattefritt överföras från ett aktiebolag

till dess delägare genom inlösning av fondaktier (gratisaktier) eller genom

att bolaget förvärvar egna aktier. Slutligen innehåller propositionen förslag

om vissa lättnader i utskiftningsbeskattningen vid fusion mellan moderbolag

och helägt dotterbolag. De i sistnämnda hänseende förordade uppmjukningarna

i utskiftningsbeskattningen ha föranlett förslag om vissa ändringar

i inkomstskattelagstiftningen.

Vad först angår frågan om höjning av utskiftningsskatteprocenten må erinras

om att utskiftningsskatten är en skatt på besparade vinstmedel, vilka

ej i vanlig ordning utdelas och därför icke bliva föremål för inkomstbeskattning

hos aktieägarna. Utskiftningsskatten är sålunda avsedd att utgöra

ett komplement till aktieägarnas inkomstbeskattning och härigenom

utfylla en eljest uppkommande lucka i systemet med dubbelbeskattning av

aktiebolags vinstmedel. Härmed är också utgångspunkten given för bestämmandet

av utskiftningsskattens storlek. Principiellt skall, såsom de sakkunniga

framhållit, utskiftningsskatten motsvara summan av de ytterligare

skattebelopp aktieägarna skulle haft att erlägga därest del utskiftade beloppet

i stället hade utdelats och beskattats hos aktieägarna såsom utdelning.

Utskiftningsskatten uttogs ursprungligen med fem procent av det beskattningsbara

beloppet. Enligt beslut vid 1938 och 1940 års riksdagar har skat
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

tesatsen sedermera höjts till 12 respektive 30 procent. De vidtagna höjningarna

ha ansetts nödvändiga för vinnande av bättre överensstämmelse mellan

utskiftningsbeskattningen och den avsevärt skärpta direkta beskattningen

av fysiska personer.

I direktiven för de sakkunniga. har bland annat uttalats, att det borde

övervägas, huruvida procenten för utskiftningsskatten kunde anses lämpligt

avvägd med hänsyn till de förändringar i fråga om den statliga beskattningen,

som beslutades av 1947 års riksdag. De sakkunnigas överväganden

i detta hänseende ha föranlett de sakkunniga att förorda en höjning av

utskiftningsskatteprocenten från 30 till 40 procent.

Även enligt departementschefens mening vore en höjning av utskiftningsskatten

nu erforderlig. Med beaktande av den år 1947 beslutade ändringen

i statsbeskattningen borde skattesatsen icke sättas lägre än till 40 procent.

Med hänsyn till att i åtskilliga remissyttranden påpekats, att denna procentsats

vore otillräcklig för att förhindra personer i högre inkomstlägen

att på ett icke avsett sätt utnyttja utskiftningsförfarandet till att erhålla

lindring i beskattningen, har departementschefen framhållit, att även enligt

hans mening en till 40 procent förhöjd utskiftningsskatt ur nu berörda

synpunkt vore otillräcklig. Då emellertid en höjning av utskiftningsskatten

utöver vad de sakkunniga föreslagit skulle innebära risk icke blott för en

i vissa fall för hård beskattning utan även för att i och för sig önskvärda

bolagsupplösningar icke komme till stånd, har departementschefen likväl

icke ansett sig nu böra förorda en höjning av skattesatsen utöver vad de

sakkunniga föreslagit. I enlighet härmed har i propositionen förordats, att

utskiftningsskatteprocenten höjes från 30 till 40 procent.

I de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna 1:485

och II: 578 har hemställts om avslag på propositionen i nu förevarande del.

I motionerna har bland annat framhållits, att 1944 års allmänna skattekommitté

till behandling upptagit frågan rörande skattefriheten för vissa

aktiebolag för utdelningar från andra svenska bolag och svenska ekonomiska

föreningar. Om kommitténs överväganden resulterade i förslag till

skatteskärpande bestämmelser i syfte att förhindra icke avsedd skattelindring

genom användande av bolagsformen, vore det icke uteslutet, att

riksdagen finge taga ståndpunkt till denna fråga redan nästkommande år.

För den händelse dylika bestämmelser bleve beslutade förfölle det enda

skäl, som möjligen kunde anses tala för en höjning av utskiftningsskattesatsen.

Med hänsyn härtill borde enligt motionärernas mening frågan om

höjning av skattesatsen anstå i avbidan på utgången av berörda, av 1944 års

allmänna skattekommitté till behandling upptagna lagstiftningsärende.

För egen del vill utskottet uttala, att utskottet finner en höjning av utskiftningsskatten

från 30 till 40 procent innebära en anpassning av beskattningen

av utskiftade medel efter den inkomstbeskattning, som drabbar till

aktieägare utdelade vinstmedel. Då en till 40 procent förhöjd utskiftningsskatt

är avsedd att motsvara den genomsnittliga marginalskatteprocenten

hos aktieägare, vilka äro fysiska personer, ligger det i öppen dag, att denna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

procentsats icke är tillräcklig för att förhindra personer i högre inkomstlägen

att utnyttja utskiftningsförfarandet till att erhålla lindring i beskattningen.

Såsom de sakkunniga framhållit, måste utskiftningsskatten sättas

mycket hög, därest det icke skattemässigt skall löna sig för en person med

stor inkomst att — så länge förvaltningsaktiebolagen äro fritagna från skattskyldighet

för utdelningar å aktier i andra svenska aktiebolag och andelar

i svenska ekonomiska föreningar — placera sitt innehav av svenska

aktier och andelar i ett förvaltningsbolag och taga ut vinstmedlen i form

av utskiftning. Om emellertid utskiftningsskatteprocenten höjes utöver vad

som är erforderligt för en riktig beskattning i normalfallen kan som resultat

härav förutses att bolagsupplösningar, som äro förestavade av andra skäl

än erhållande av skattelättnad, icke komma till stånd. Med hänsyn till att

den i propositionen föreslagna procentsatsen sålunda blivit avvägd efter vad

som genomsnittligen kan anses erforderligt, följer härav att någon anledning

att — på sätt i motionerna föreslagits — uppskjuta frågan om höjning

av skattesatsen till den framtida tidpunkt, då ställning kan komma

att tagas till de av 1944 års allmänna skattekommitté framlagda förslagen

rörande inkomstbeskattningen av de s. k. familj ebolagen, icke föreligger.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet den i propositionen

föreslagna höjningen av utskiftningsskatteprocenten från 30 till 40 procent.

Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 485 och II: 578.

Vid behandlingen inom utskottet av frågan om utskiftningsskatteprocentens

storlek har ifrågasatts, huruvida icke vid utskiftning av vinstmedel, för

vilka ersättningsskatt tidigare erlagts, utskiftningsskatten borde uttagas

efter en lägre skattesats än den eljest gällande. I anledning härav får utskottet

erinra om att ett aktiebolag, som före augusti månads utgång året

efter det, då ersättningsskatt påförts bolaget, till delägarna utdelar sålunda

beskattat belopp, jämlikt 7 § ersättningsskatteförordningen är berättigat till

restitution av å utdelningen belöpande ersättningsskatt. Någon anledning att

vid framtida utskiftning från ett bolag, som icke begagnat sig av denna

möjlighet att erhålla återbetalning av ersättningsskatten genom omedelbar

efterföljande utdelning, taga hänsyn till den tidigare erlagda ersättningsskatten,

torde icke föreligga. Det måste nämligen tillses, alt vinstmedlen hos ett

dylikt bolag icke bliva olika beskattade allteftersom bolaget framdeles väljer

utdelningsvägen eller föredrar att tillföra aktieägarna tillgångarna genom

utskiftning. Det kan även påpekas, att ett hänsynstagande till cn tidigare erlagd

ersättningsskatt vid utskiftningsskattens bestämmande skulle medföra

den konsekvensen, att aktieägare bleve gynnsammare ställda än medlemmar

i ekonomiska föreningar i nu förevarande hänseende.

Det torde i detta sammanhang böra beaktas att vid tillkomsten av förordningen

om ersättningsskatt framhållits, alt ersättningsskatten cj i första

hand avsåge att göra dubbelbeskattningen av aktiebolagsvinster effektiv

utan att syftet i stället vore att förhindra att beskattningen bleve lindrigare

än om delägarna bedrivit verksamheten i eget namn utan anlitande av ett

aktiebolag såsom mellanhand-, Av de till förordningen fogade anvisningarna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

framgår, att en förutsättning för tillämpning av förordningen merendels

torde vara, att större aelen av bolagets aktiekapital äges av en person eller

att företagets delägare eller flertalet av dem äro inbördes förbundna genom

nära släktskap eller andra personliga band eller gemensamma intressen.

\ ad man velat atkomma med denna lagstiftning är sålunda anordningar för

åstadkommande av skattelindring, som förutsätta enmans- eller familjebolag

eller liknande bolag. Såsom ovan nämnts har frågan om familj ebolagens

inkomstbeskattning behandlats av 1944 års allmänna skattekommitté.

I ett den 23 juni 1950 avgivet betänkande har kommittén framlagt förslag

till ändringar i denna beskattning, vilket förslag för närvarande är föremål

för Kungl. Maj :ts prövning. Det torde kunna antagas, att i samband med ett

ställningstagande till frågan om familjebolagens inkomstbeskattning jämväl

frågan om ersättningsskattens framtida utformning upptages till bedömande.

Propositionsförslaget att genom ändring i utskiftningsskatteförordningen

förhindra att vinstmedel genom fondemission överföras till aktiekapitalet

för att därefter, i samband med inlösen av fondaktier enligt i bolagsordningen

angivna grunder, skattefritt utskiftas till delägarna har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet biträder jämväl departementschefens förslag om införandet i

utskiftningsskatteförordningen av särskilda bestämmelser om aktiebolags

förvärv och innehav av egen aktie.

Såsom ovan framhållits ha i propositionen föreslagits vissa lättnader i

utskiftningsbeskattningen vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag.

De förordade bestämmelserna innebära, att befrielse från ntskiftningsskatt

skall omedelbart medgivas i de fall, där moderbolaget ägt aktierna

i dotterbolaget alltsedan den 1 januari 1940 eller — då koncernförhållandet

uppstått senare alltsedan dotterbolaget började bedriva verksamhet.

I övriga fall föreslås ett dispensförfarande enligt vilket uppskov med skattens

erläggande skall kunna på så sätt medgivas att moderbolaget får övertaga

dotterbolagets utskiftningsskatteskuld. Dispensförfarandet föreslås

skola handhavas av riksskattenämnden, därest en sådan nämnd inrättas,

och i annat fall av en särskild för ändamålet inrättad nämnd.

Utskiftningsskattebestämmelsernas fusionshindrande karaktär uppmärksammades

redan vid utskiftningsskatteförordningens tillkomst. Med hänsyn

till att skattesatsen ursprungligen endast var fem procent ansågs dock

olägenheterna i nu berörda hänseende icke vara särskilt betydande. Allteftersom

beskattningen sedermera skärpts, har emellertid frågan fått ökad

aktualitet. Särskilt framträdande ha olägenheterna blivit efter tillkomsten

av bestämmelserna om fusion i nya aktiebolagslagen. På grund av utskiftningsbeskattningens

utformning ha nämligen fusionsreglerna, vilka avse att

underlätta en koncentration av ekonomiska företag i större enheter, icke i

praktiken erhållit avsett utnyttjande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

25

Det kan i detta sammanhang erinras om att 1948 års bevillningsutskott

i sitt betänkande nr 46 i anledning av proposition nr 197 med förslag till

förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas

järnvägsaktiebolag m. fl. bolag bland annat framhållit önskvärdheten

av att vid översynen av utskiftningsskatteförordningen särskilt borde

utredas, huruvida den utveckling, som föranlett tillskapandet av de nya

reglerna om fusion i aktiebolagslagen, borde medföra en uppmjukning av

bestämmelserna om utskiftningsskatt i sådana fall där det icke vore fråga

om utskiftning i egentlig mening.

För ett visst slag av bolag, försäkringsaktiebolagen, har riksdagen redan

tidigare haft att taga ställning till frågan om lättnad i utskiftningsbeskattning

vid fusion. För dessa bolag löstes därvid frågan på så sätt, att Kungl.

Maj :t erhöll bemyndigande av riksdagen att under vissa förutsättningar

efterskänka utskiftningsskatt vid fusion mellan försäkringsaktiebolag.

Såvitt utskottet kunnat finna äro de i proposition nr 240 föreslagna ändringarna

i utskiftningsskatteförordningen ägnade att på ett tillfredsställande

sätt tillgodose kraven på lättnader i utskiftningsbeskattningen vid fusion.

Under remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag yppades vissa principiella

betänkligheter mot de förordade bestämmelserna om dispens. Även

departementschefen har förklarat, att han vore väl medveten om de invändningar

av principiell art, som kunde riktas mot införandet av bestämmelser

av föreslagen art i en permanent lagstiftning. Då man emellertid med all

sannolikhet hade att räkna med åtskilliga fall av ur företagsekonomisk och

allmän synpunkt önskvärda fusioner, där en lättnad i avseende å utskiftningsskattens

erläggande kunde framstå som en nödvändig och befogad

förutsättning för en fusion, men vilka fall icke skulle gå in under förordningens

bestämmelser om omedelbar skattefrihet, ansåg sig departementschefen

likväl böra förorda införandet av dispensinstitutet.

I vad departementschefen sålunda anfört kan utskottet instämma. Utskottet

vill härjämte tillägga, att de invändningar av principiell art, som under

remissbehandlingen framkommit mot det av de sakkunniga förordade

dispensförfarandet, icke i samma grad äro tillämpliga beträffande propositionsförslaget.

I samband med att en icke obetydlig utvidgning av de i förordningen

upptagna skattebefrielsefallen ägt rum, har nämligen departementschefen

föreslagit, att dispensförfarandet, som enligt de sakkunnigas

förslag skulle kunna avse såväl hel skatteeftergift som uppskov med skattens

erläggande, skall begränsas till att avse allenast uppskov med erläggandet

av skatten.

De sakkunniga hade förordat, att meddelandet av dispens från bestämmelserna

om utskiftningsskatt skulle handhavas av Kungl. Maj :t i statsrådet.

I åtskilliga remissyttranden hade häremot invänts, att därest den av

1947 års taxeringssakkunniga föreslagna riksskattenämnden skulle inrättas,

det syntes lämpligare att anförtro handhavandet av dispensförfarandet åt

denna nämnd. I propositionen förordas, afl dispensförfarandet anförtros åt

riksskattenämnden, därest eu sådan kommer att inrättas, och i annat fall

åt eu för ändamålet särskilt inrättad nämnd.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande itr 62.

Då med ikraftträdandet av de förordade bestämmelserna om uppskov

med erläggande av utskiftningsskatt vid fusion icke lämpligen bör anstå

längre än till den i propositionen angivna dagen eller den 1 juli 1951, vill

utskottet uttala den förhoppningen, att det skall visa sig möjligt att redan

för nästkommande års riksdag framlägga förslag om inrättandet av en riksskattenämnd.

De ifrågasatta ändringarna i inkomstskattelagstiftningen ha icke givit utskottet

anledning till erinran.

I fråga om författningstexten föreslår utskottet viss omredigering av 9 §

fjärde stycket förordningen om utskiftningsskatt. Ändringen innebär i huvudsak,

att i nämnda författningsrum intages en uttrycklig föreskrift om

att vid fusion deklarationsskyldigheten åligger det bolag, som genom fusionen

upplöses.

Genom att den här förevarande propositionen uppskjutits till höstsessionen

torde vissa ändringar i övergångsbestämmelserna bliva erforderliga. I

detta hänseende föreslås att dagen för ikraftträdandet, som i propositionen

angivits till dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling, i stället bestämmes

till den 1 januari 1951. Detta innebär, att de nya bestämmelserna skola —

med de undantag som angivas i ikraftträdandebestämmelserna till utskiftningsskatteförordningen

— första gången tillämpas vid 1951 års taxering.

Höjningen av utskiftningsskatten och de nya reglerna om utskiftningsskatt

vid inlösen av fondaktier skola dock icke tillämpas i de fall, där beslut om

nedsättning av aktiekapital eller om aktiebolags trädande i likvidation eller

bolagsstämmas beslut om tillåtelse till fusionsavtal anmälts för registrering

före den 1 januari 1950. Någon anledning till ändring av sistnämnda

dag har icke ansetts föreligga.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 240 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas samt med avslag å de likalydande motionerna

I: 485 av herr Mannerskantz och II: 578 av herr Edström,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändring i förordningen den 27 juni 1927

(nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska

bankbolags tillgångar med den ändring, att 9 § och

bestämmelserna om ikraftträdandet erhålla följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

27

Kungl. Maj:ts förslag:

9 §•

Uppgift till---därifrån utskiftats.

Utskottets förslag:

9 §.

Deklaration för ----anmaningen angives.

Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra

stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bolags deklaration

för statlig inkomstskatt finnes stadgad, utan anmaning avlämnas under

det år, då taxeringen skall äga rum.

Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden

må av moderbolaget

övertagas, skall deklaration

avgivas av dotterbolaget inom den tid

och i den ordning, som i föregående

stgcke sagts, för beräkning av det belopp

varmed moderbolagets tillskjutna

belopp skall minskas.

Vid upplösning av bolag genom fusion

skall deklaration avgivas av del

bolag, som genom fusionen upplöses.

Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden

må av moderbolaget

övertagas, skall deklarationen innehålla

uppgifter för beräkning av det

belopp varmed moderbolagets till
-

skjutna belopp skall minskas.

I övrigt skola de uti gällande taxeringsförordning rörande taxering till

statlig inkomstskatt givna bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse

även med avseende å taxering till utskiftningsskatt.

Denna förordning skall, såvitt här

nedan icke annorledes sägs, träda i

kraft dagen efter den, då förordningen

enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trgcket i Svensk författningssamling.

Därvid skall dock

iakttagas, att de nya bestämmelserna

i 1 § 1 mom. andra stycket och 4 §

icke skola äga tillämpning, då beslut

om nedsättning av aktiekapital eller

om aktiebolags trädande i likvidation

eller bolagsstämmas beslut om tillåtelse

till fusionsavtal anmälts för registrering

före den 1 januari 1950.

Vidare skall iakttagas, att bestämmelserna

i 2 § i dess ändrade lydelse, i

vad bestämmelserna avse förvärv av

egen aktie, icke skola tillämpas då

förvärvet skett före den t januari

W50.

Denna förordning skall, såvitt här

nedan icke annorledes sägs, träda i

kraft den t januari 1951. Därvid skall

dock iakttagas, att de nya bestämmelserna

i 1 § 1 mom. andra stycket och

4 § icke skola äga tillämpning, då beslut

om nedsättning av aktiekapital

eller om aktiebolags trädande i likvidation

eller bolagsstämmas beslut om

tillåtelse till fusionsavtal anmälts för

registrering före den 1 januari 1950.

Bestämmelserna i 2 § i dess ändrade

lydelse, i vad bestämmelserna

avse förvärv av egen aktie, skola icke

tillämpas då förvärvet skett före den

1 januari 1950.

stycket ävensom de därmed samman
-

Bestämmelserna i 1 § 2 mom. andra

hängande bestämmelserna i 3 § 1 och 4 inom., 9 § fjärde stycket samt åttonde

och nionde styckena av anvisningarna skola träda i kraft den dag Konungen

förordnar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande rtr 62.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

Har bolag åsatts taxering med stöd av bestämmelsen i 6 § andra stycket,,

skall — utan avseende å vad som finnes stadgat i övergångsbestämmelserna till

förordningarna den 17 juni 1938, nr 373, och den 21 juni 1940, nr 545, samt

i första stycket av dessa övergångsbestämmelser — vid taxering till utskiftningsskatt,

som efter förenämnda taxering kan komma att åsättas bolaget,

utskiftningsskatt utgå efter vad i 1 § 1 mom. andra stycket denna förordning

sägs.

2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med den ändringen, att dagen för

ikraftträdandet fastställes till den 1 januari 1951 i stället

för dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

med den ändringen, att dagen för ikraftträdandet

fastställes till den 1 januari 1951 i stället för dagen efter

den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling; samt

4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändrad lydelse av 11 och 15 §§ förordningen

den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder

med den ändringen, att dagen för ikraftträdandet fastställes

till den 1 januari 1951 i stället för dagen efter den, då

förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från

trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 7 november 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 62.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Gustaf Elofsson, Velander,

Heuman, Franzon, Niklasson, Wehtje, Falk, Ramberg och Petrén samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,^

Kristensson i Osby, Sundström,* Nilsson i Kristinehamn,* Vigelsbo, Bladh,

Gunnarsson och Edström.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Veländer, Wehtje och Edström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:368 Skrivelse till Konungen i anleckning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 a1 i texten