Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1950-11-30 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1950:67, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 07.

1

Nr 6?.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om tillfälligt

upphävande av skatten å motorsprit, m. m., jämte i

ämnet väckta motioner.

I en den 10 november 1950 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 261, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit; samt

2) förordning angående upphävande av förordningen den 26 juni 1948 (nr

369) om tilläggsskatt å motorsprit.

Propositionen innehåller i huvudsak följande. Enligt gällande bestämmelser

uppgår den sammanlagda skatten å motorsprit till 15 öre för liter. Därav

utgör 6 öre skatt enligt förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild

skatt å bensin och motorsprit samt 9 öre tilläggsskatt enligt förordningen

den 26 juni 1948 (nr 369). I propositionen föreslås, att tilläggsskatt å motorsprit

icke skall uttagas efter utgången av december 1950 och att den enligt

1929 års förordning utgående skatten å motorsprit skall sättas ur kraft under

tiden den 1 januari 1951—den 30 juni 1952.

De ovannämnda under 1) och 2) upptagna författningsförslagen äro av

följande lydelse:

1) Förslag

till

förordning om tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit.

Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)

om särskild skatt å bensin och motorsprit* 1 stadgas angående skatt å motorsprit

icke skall äga tillämpning under tiden från och med den 1 januari 1951

till och med den 30 juni 1952; dock att vad i förordningen stadgas skall

äga tillämpning även efter den 31 december 1950 såvitt fråga är om motorsprit,

för vilken skatteplikt inträtt före utgången av år 1950.

1 Senaste lydelse av 1929 års förordning se 1948:368 (omtryckt) och 1950:414.

1 Uihatuj till riksdagens prululcult 1''JäO. 7 samt. AV 67.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 67.

2) Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 26 juni 1948

(nr 369) om tilläggsskatt å motorsprit.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juni 1948 om tilläggsskatt

å motorsprit skall upphöra att gälla med utgången av år 1950; dock att vad

i nämnda förordning stadgas alltjämt skall äga tillämpning i fråga om motorsprit,

för vilken skattepliki inträtt före sistnämnda tidpunkt.

Till utskottets behandling ha överlämnats de i anledning av propositionen

väckta likalydande motionerna I: 541 av herrar Petrén och De Geer samt

II: 646 av herrar Sjölin och Åqvist, vari hemställts, »att riksdagen beslutar

hos Kungl. Maj :t hemställa om att åtgärder snarast vidtagas i syfte att avveckla

stödåtgärderna för motorsprit».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 1:541.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit skall för motorsprit erläggas särskild skatt av sex öre

för liter. Bestämmelserna rörande särskild skatt å motorsprit trädde i kraft

först den 1 juli 1948.

Vidare stadgas i förordningen den 26 juni 1948 (nr 369) om tilläggsskatt

å motorsprit — vilken förordning trädde i kraft den 1 juli 1948 — att för

motorsprit skall till staten erläggas tilläggsskatt med 9 öre för liter.

I enlighet härmed har den sammanlagda beskattningen av motorsprit från

och med den 1 juli 1948 utgjort (6 + 9 =) 15 öre för liter.

Beträffande statsmakternas tidigare behandling av frågan om beskattning

av motorsprit må nämnas, att en sådan beskattning ursprungligen beslöts

vid 1924 års riksdag. Sålunda stadgades i förordningen den 23 maj 1924

(nr 126) om särskild skatt å bensin och motorsprit bl. a. att för motorsprit

— varmed förstodes sådan sprit som enligt gällande förordning angående

handel med skattefri sprit vore alt anse såsom motorsprit — skulle

erläggas särskild skatt av 5 öre för liter. 1924 års förordning, som i denna

del skulle träda i kraft den 1 juli 1929, ersattes från och med sistnämnda

dag med förordningen den 3 maj 1929 (nr 62), däri skatten å motorsprit

bestämdes till 6 öre för liter. Enligt ikraftträdandebestämmelserna skulle

1929 års förordning i vad den avsåge motorsprit träda i kraft den 1 juli

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr C>7.

1933, dock att skatten skulle under tiden den 1 juli 1933 — den 30 juni

1934 utgå med 3 öre för liter.

Emellertid beslöts sedermera vid upprepade tillfällen, att skattens ikraftträdande

skulle uppskjutas; det senaste uppskovet beslöts vid 1947 års

riksdag och gällde för tiden till den 1 juli 1948. Beträffande de närmare

motiven till dessa uppskov torde få hänvisas bl. a. till propositionerna 1937:

113, 1940:135, 1941:230, 1946: 42 och 1947:65.

Då beskattningen av motorsprit — med tillhopa 15 öre för liter — sattes

i kraft den 1 juli 1948 motiverades detta med att beskattningen av bensin

från och med den 1 april samma år höjts med 27 öre för liter eller från 18

öre till 45 öre för liter (se propositionen 1948: 277).

Såsom framgår av propositionen den 31 mars 1950 (nr 237) med förslag

till bl. a. förordning angående ändrad lydelse av 1 § i 1929 års förordning

framlades för 1950 års riksdag förslag om sänkning — från och med den 1

januari 1951 -— av beskattningen å bensin med 20 öre för liter eller alltså från

45 till 25 öre för liter. Propositionen hänvisades till bevillningsutskottet, som

i sitt betänkande den 4 maj 1950 (nr 51) tillstyrkte ifrågavarande förslag.

Bevillningsutskottets betänkande godkändes av riksdagen (skrivelse nr 264)

och författning i ämnet utfärdades den 2 juni 1950 (nr 414).

I bevillningsutskottets nyssnämnda betänkande nr 51 hade utskottet jämväl

berört frågan om beskattningen av motorsprit. Sålunda återgavs i betänkandet

bl. a. en inom kontrollstyrelsen upprättad, den 26 april 1950 dagtecknad

promemoria, vari ifrågasatts, huruvida icke beskattningen av motorsprit

borde upphävas i samband med sänkningen av bensinskatten.

För egen del yttrade bevillningsutskottet att den föreliggande utredningen

icke lämnade tillräckligt underlag för bedömande av frågan om eller i vad

mån en ändring i detta sammanhang borde ske beträffande motorspritbeskattningen.

Då enligt utskottets förslag sänkningen av bensinbeskattningen

skulle träda i kraft först den 1 januari 1951, vore det icke nödvändigt att

omedelbart taga ställning till frågan om motorspritbeskattningen. Enligt utskottets

mening kunde med sistnämnda frågas avgörande anstå antingen till

1950 års riksdags höstsession eller till 1951 års riksdag. Någon särskild framställning

till Kungl. Maj:t rörande eventuella ändringar i beskattningen

av motorsprit syntes icke erforderlig.

I en vid utskottets betänkande fogad reservation (av herrar Gustaf Elofsson

in. fl.) anfördes, att tilläggsskatten å 9 öre per liter för motorsprit borde

borttagas från och med den 1 juli 1950, därvid tillika förutsattes att Kungl.

Maj:t skulle finna lämpligt att snarast låta utreda frågan om motorspritens

beskattning.

Vad utskottets majoritet i förevarande hänseende uttalade godkändes av

riksdagen (förenämnda skrivelse nr 264).

Genom beslut den 16 juni 1950 anbefallde Kungl. Maj:t kontrollslyrelsen

att skyndsamt verkställa utredning angående de följder med avseende å

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 67.

möjligheterna att vinna avsättning för motorsprit, som sänkningen av bensinbeskattningen

från och med den 1 januari 1951 kunde komma att medföra,

ävensom att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 november 1950 har kontrollstyrelsen

överlämnat en inom styrelsen upprättad promemoria angående skatten

på motorsprit. Vid skrivelsen ha därjämte fogats dels en sammanställning

angående vissa regleringsåtgärder beträffande sulfitspriten, dels ock en

i promemorian åberopad, den 17 oktober 1950 dagtecknad skrivelse från

Aktiebolaget Vin- & spritcentralen angående avsättningsmöjligheterna för

motorsprit.

Rörande innehållet i kontrollstyrelsens promemoria ävensom i berörda

skrivelse från Aktiebolaget Vin- & spritcentralen tillåter sig utskottet hänvisa

till propositionen (s. 6—10).

Ovannämnda sammanställning angående vissa regleringsåtgärder beträffande

sulfitspriten har såsom Bihang fogats vid propositionen (s. 13—15).

Departementschefen har till stöd för de i propositionen framlagda förslagen

anfört följande:

»Såsom framgår av den föregående redogörelsen kommer skatten å bensin

att den 1 januari 1951 nedsättas från 45 till 25 öre för liter. Bensinpriset

vid försäljning till konsument reduceras i motsvarande mån.

För motorsprit uttages för närvarande — från och med den 1 juli 1948 —

skatt med tillhopa 15 öre för liter, därav 6 öre enligt 1929 års förordning om

särskild skatt å bensin och motorsprit samt 9 öre enligt förordningen

den 26 juni 1948 (nr 369) om tilläggsskatt å motorsprit. Då beskattningen

av motorsprit sattes i kraft den 1 juli 1948 framhölls, att denna

beskattning borde avvägas så, att försäljningspriset på motorsprit komme

att i stort sett motsvara försäljningspriset på bensin. Genom sänkningen

av bensinbeskattningen den 1 januari 1951 kommer avvägningen

mellan försäljningspriserna på motorsprit och bensin att avsevärt rubbas,

och anledning föreligger därför att nu upptaga frågan om beskattningen av

motorsprit till omprövning.

Från statsmakternas sida kunna olika synpunkter läggas på frågan om

prissättningen å motorsprit. Sålunda må å ena sidan erinras om att riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap uttalat, att några stödåtgärder

för produktionen av motorsprit icke synts behövliga ur beredskapssynpunkt.

Å andra sidan föreligga för närvarande mellan Aktiebolaget Vin- & spritcentralen

och de under krisåren nytillkomna spritfabrikerna särskilda avtal

innefattande avsättningsgaranti från spritcentralens sida, vilka avtal tillkommit

under statsmakternas medverkan. Dessa avtal, som ingåtts under

början av 1940-talet, avse produktionen av sulfitsprit under en tid av 10 år1

och äro icke uppsägbara. Med hänsyn till dessa avtal är det tydligt, att statsmakterna

böra medverka till en sådan prissättning på motorsprit att de av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 67. 5

avsättningsgarantien omfattade kvantiteterna kunna försäljas på öppna

marknaden.

Beträffande de åtgärder som i nuvarande läge böra vidtagas i fråga om

motorspriten har kontrollstyrelsen i sin förut omnämnda promemoria tillstyrkt,

att beskattningen av motorsprit åtminstone för tillfället sättes ur

kraft. Därigenom skulle skillnaden i försäljningspris å bensin respektive å

motorsprit till största delen utjämnas. Mot detta förslag har jag icke något

att erinra. Jag tillstyrker alltså, att tilläggsskatt å motorsprit icke skall

uttagas efter utgången av december 1950 och att den enligt 1929 års förordning

utgående skatten å motorsprit, 6 öre för liter, sättes ur kraft under

tiden den 1 januari 1951—den 30 juni 1952.

I den av kontrollstyrelsen avgivna promemorian har framhållits, att även

om skatten på motorsprit slopades och viss reducering av omkostnadstillläggen

skedde, skulle spritcentralens försäljningspris på motorsprit efter

1951 års ingång komma att överstiga oljebolagens beräknade anskaffningskostnader

för bensin med något över 2 öre för liter.

Enligt vad i promemorian uttalats vore det önskvärt att lösa avsättningssvårigheterna

för motorspriten på annat sätt än genom att återgå till tvångsinblandningsförfarandet;

ett dylikt förfarande skulle nämligen medföra vissa

olägenheter i praktiken och skapa tendenser till mera stadigvarande skydd

för avsättning av en vara, som vore kostsam för det allmänna, utan att medföra

mot kostnaderna svarande fördelar.

I promemorian har vidare anförts, att skillnaden i pris å bensin och å motorsprit

skulle kunna utjämnas på så sätt, att spritcentralen redan från och

med den 1 januari 1951 beaktade den sänkning av priset på motorsprit, som

beräknades inträda åren 1951—1952 i samband med att kostnaderna för

amortering och ränta för de under krisåren nytillkomna spritfabrikerna

bortfölle och de högre priserna på motorsprit från dessa fabriker av denna

anledning reducerades. Spritcentralen skulle sålunda efter utgången av år

1950 vid försäljning av motorsprit till oljebolagen — som förklarat sig villiga

att fortsättningsvis köpa motorsprit till ett pris, som med 3 öre för liter

understiger inköpskostnaden för bensin — tillämpa ett pris som till en början

vore cirka 2 öre lägre än vad spritcentralens inköpspris bort föranleda.

Den förlust som genom nämnda prissättning beräknas uppkomma för spritcentralen

•— av kontrollstyrelsen angiven till cirka 0,7 miljon kronor —

skulle därefter utjämnas genom att spritcentralen under erforderlig tid efter

bortfallet av ränte- och amorteringskostnaderna för de nya fabrikerna tilllämpade

ett något högre pris å motorspriten än som eljest varit motiverat.

Den sålunda ifrågasatta lösningen har framkommit såsom resultat av

förhandlingar mellan kontrollstyrclsen och spritcentralen samt representanter

för sprittillverkarna och oljebolagen. Vid ståndpunkttagande till förslaget

bör beaktas, å ena sidan, att förslaget innebär endast en tillfällig jämkning

på ett begränsat område i den prissättningspolitik, som det åligger spritcentralen

alt föra, och, å andra sidan, att om förslaget avböjes man torde

vara nödsakad att återgå till det tidigare tvångsinblandningsförfarandet. Då

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 67.

jag för min del icke vill tillstyrka en dylik återgång, förordar jag att — under

förutsättning att riksdagen icke har något att erinra däremot — prisskillnaden

mellan motorsprit och bensin tills vidare utjämnas enligt de av kontrollstyrelsen

föreslagna linjerna. Jag vill därvid understryka att, om utvecklingen

skulle därtill föranleda, det föreslagna förfarandet när som helst

kan avbrytas.»

I de föreliggande motionerna har framhållits i huvudsak följande. Avtalen

mellan Vin- & spritcentralen och tillverkarna av motorsprit hade närmast

tillkommit med hänsyn till under krigsåren rådande försörjningssvårigheter

med motorbränsle. Emellertid torde enligt riksnämndens för ekonomisk

försvarsberedskap skrivelse av den 24 september 1947 några stödåtgärder

ur beredskapssynpunkt ej längre vara behövliga. Ur ekonomiska synpunkter

vore vidare en användning av sulfitsprit som motorbränsle ej motiverad.

Importpriset för bensin, som hade motsvarande användning, vore för närvarande

ca 15 öre per liter. Motorspriten betingade däremot en kostnad av

ca 43 öre per liter, vartill komme en extra kostnad av 3 öre per liter för

att utföra den inblandning med bensin, som behövdes för att få ett användbart

bränsle. Merkostnaden för motorspriten jämfört med bensin utgjorde

sålunda ca 31 öre per liter. Ur valutasynpunkt gåve användning av motorsprit

som ersättning för bensin knappast någon fördel. Tillverkningen av

motorsprit vore nämligen bränslekrävande. Som regel användes importerat

bränsle i form av olja eller kol och till en sådan myckenhet, att importkostnaden

härför vore lika stor som kostnaden för en jämfört med den

framställda kvantiteten motorsprit ekvivalent mängd bensin. Ur statsfinansiell

synpunkt vore vidare skäl att beakta, att skatten på bensin för närvarande

vore 45 öre per liter och för motorsprit 15 öre per liter. Innebörden

av dessa förhållanden kunde lämpligen belysas med senaste budgetår som

exempel. Enligt propositionen vore förbrukningen av motorsprit för budgetåret

1949/50 beräknad till ca 36 000 nr. Detta gåve en merkostnad för folkhushållet

av 0,3i X 36 000 000 = 11,2 milj. kronor jämfört med om i stället

bensin använts. Ur statsfinansiell synpunkt vore innebörden, att statskassan

gått miste om 0,30 X 36 000 000 = 10,8 milj. kronor skattemedel. Förhållandet

kunde också uttryckas så att i stället för att för 5,4 milj. kronor

importera bensin hade importerats för 5,4 milj. kronor olja eller kol och

framställts motorsprit med en ytterligare kostnad härutöver av 11,2 milj.

kronor, varvid samtidigt en för annan produktion nödvändig och efterfrågad

arbetskraft bundits. Det borde vara uppenbart, att nu rådande förhållande

ej längre finge bestå utan mycket bärande skäl. Användningen av

sulfitsprit som motorbränsle borde avvecklas så snabbt som möjligt. Departementschefens

förslag till skattebefrielse innebure emellertid tvärtom

ett fortsatt skyddande av avsättningen för sulfitsprit som motorbränsle. Det

skäl som åberopats vore de tioåriga garantiavtal Vin- & spritcentralen med

statsmakternas medverkan slutit med vissa fabriker. Anmärkningsvärt vore

emellertid, att avsättningen av sulfitsprit som motorbränsle lagts på betydligt

större kvantiteter än vad som motsvarade produktionen vid dessa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 67. 7

fabriker, med vilka avtal träffats. Enligt uppgifter, lämnade i 194(5 års

spritutredningsbetänkande, vore de garanterade leveranssiffrorna 1 juli

1948—i oktober 1950 25 000 in5 per år och 1 oktober 1950—1 januari 1952

22 000 per år. Vin- & spritcentralens upphandling för avsättning som motorsprit

överstege emellertid vissa år betydligt denna kvantitet. Sålunda avsattes

för motorbränsle år 1949 34 000 in3 sulfilsprit, under budgetåret

1949/50 ca 36 000 m3 och för innevarande år beräknades också kvantiteten

betydligt högre än enligt avtalen garanterade 22 000 in3. Den primära åtgärden

borde varit att hålla ned kvantiteten och med fabrikanterna ordna

sådana överenskommelser att icke någon upphandling alls behövde förekomma

för avsättning som motorsprit. Detta kunde tänkas ske på olika

sätt. Den oamorterade resten av anläggningskapitalet vid de fabriker, varmed

avtal träffats, hade den 1 oktober 1948 beräknats till 6 milj. kronor

och vore för närvarande avsevärt lägre. Förhandlingar om en omedelbar

avveckling av garantiavtalen vore en möjlighet. En annan väg kunde vara

att söka åstadkomma en avsättning av sulfitsprit på exportmarknaden som

ersättning för den inhemska konsumtionen av motorsprit. Förutsättningar

borde finnas att på ett eller annat sätt till en kostnad, som endast utgjorde

en bråkdel av de årliga utgifter folkhushållet nu åsamkades och den förlust

statskassan gjorde genom användning av sulfitsprit, få en ändring till stånd.

Då någon sådan överenskommelse ej träffats och det ej heller enligt propositionen

framginge att några åtgärder i sådan riktning förbereddes, torde

med hänsyn till den korta tid som nu återstode till årsskiftet intet annat

vara möjligt än att biträda departementschefens förslag om skattebefrielse

för motorsprit från årsskiftet. Denna skattebefrielse måste emellertid betraktas

som en provisorisk åtgärd i avvaktan på att åtgärder vidtoges för

avveckling av motorspritens subventionering.

Utskottet har under hand från Aktiebolaget Vin- & spritcentralen inhämtat

uppgifter rörande antalet sulfitspritfabriker i landet. Av de erhållna

uppgifterna framgår, att totala antalet sådana fabriker för närvarande uppgår

till 32 stycken, därav 19 äldre, i sin helhet amorterade. Av de återstående

13 fabrikerna komma 12 att vara amorterade före utgången av år 1952.

En fabrik är slutamorterad först under förra delen av år 1954.

Utskottet. 1 den föreliggande propositionen har föreslagits, att tilläggsskatten

å motorsprit, 9 öre för liter, icke skall uttagas efter utgången av december

1950 och att den enligt 1929 års förordning utgående skatten å motorsprit,

6 öre för liter, skall sättas ur kraft under tiden den 1 januari 1951—

den 30 juni 1952. Ett bifall till propositionen skulle sålunda innebära, att

motorspriten tills vidare skulle bliva skattefri.

I propositionen har framhållits att då beskattningen av motorsprit sattes

i kraft den 1 juli 1948 — tidigare hade ingen skatt uttagits — detta motiverades

med att beskattningen av bensin från och med den 1 april samma år

böjts med 27 öre för liter eller från 18 öre till 45 öre för liter. Genom den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 67.

av innevarande års riksdag beslutade sänkningen av bensinbeskaltningen

Iran 45 öre till 25 öre för liter komme avvägningen mellan försäljningspriserna

på motorsprit och bensin att avsevärt rubbas, och anledning förelåge

därför att nu upptaga frågan om beskattningen av motorsprit till omprövning.

I fråga om prissättningen å motorsprit erinras i propositionen om de särskilda

avtal, som för närvarande föreligga mellan Aktiebolaget Vin & spritcentralen

och de under krisåren nytillkomna spritfabrikerna. Med hänsyn

till dessa avtal, vilka innefatta avsättningsgaranti från spritcentralens sida

och vilka avtal icke äro uppsägbara, vore det tydligt, att statsmakterna borde

medverka till en sådan prissättning på motorsprit att de av avsättningsgarantien

omfattade kvantiteterna kunde försäljas på öppna marknaden.

I det läge, som sålunda uppkommit, har departementschefen ansett sig

böra tillstyrka, att beskattningen av motorsprit åtminstone för tillfället sättes

ur kraft. Därigenom skulle skillnaden i försäljningspris å bensin respektive

å motorsprit till största delen utjämnas.

Den kvarstående prisskillnaden, i propositionen beräknad till något över

2 öre för liter, föreslås skola utjämnas på så sätt, att spritcentralen redan

från och med den 1 januari 1951 beaktade den sänkning av priset på motorsprit,

som beräknades inträda åren 1951—1952 i samband med att kostnaderna

för amortering och ränta för de under krisåren nytillkomna spritfabrikerna

bortfölle och de högre priserna på motorsprit från dessa fabriker av

denna anledning reducerades. Den förlust som genom nämnda prissättning

beräknades uppkomma för spritcentralen — av kontrollstyrelsen angiven

till cirka 0,7 miljoner kronor -— skulle därefter utjämnas genom att spritcentralen

under erforderlig tid efter bortfallet av ränte- och amorteringskostnaderna

för de nya fabrikerna tillämpade ett något högre pris å motorspriten

än som eljest varit motiverat. Kontrollstyrelsen har understrukit,

att anordningen borde betraktas som en övergångsanordning, som vore att se

mot bakgrunden av den slutliga avvecklingen av de statliga garantierna.

I de föreliggade motionerna har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj :t begära att åtgärder snarast vidtoges i syfte att avveckla stödåtgärderna

för motorsprit. Som motivering härför har i motionerna framhållits bland

annat, att användningen av sulfitsprit som motorbränsle borde avvecklas

så snabbt som möjligt. Departementschefens förslag till skattebefrielse innebure,

enligt motionärernas mening, tvärtom ett fortsatt skyddande av avsättningen

för sulfitsprit som motorbränsle. Den primära uppgiften borde

varit att hålla ned kvantiteten och med fabrikanterna ordna sådana överenskommelser

att icke någon upphandling behövde förekomma för avsättning

till motorsprit. Då någon sådan överenskommelse icke träffats torde emellertid

med hänsyn till den korta tid som nu återstode till årsskiftet intet annat

vara möjligt än alt biträda det i propositionen framlagda förslaget om

skattebefrielse. Denna skattebefrielse måste emellertid, framhålles i motionerna,

betraktas som en provisorisk åtgärd i avvaktan på att åtgärder vidtoges

för avveckling av motorspritens subventionering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr til. It

För egen del vill utskottet uttala, att utskottet anser sig böra tillstyrka

ett tillfälligt borttagande av skatten å motorsprit från och med den 1 januari

1951. Skulle skatten å motorsprit bibehållas efter nämnda dag, vid vilken tidpunkt

den beslutade sänkningen av bensinskatten träder i kraft, komme

uppenbarligen motorspriten i ett ohållbart konkurrensläge i förhållande till

bensinen. Såsom framgår av den här ovan lämnade redogörelsen ha icke heller

motionärerna — i det läge som nu föreligger — velat motsätta sig skattens

borttagande. Utskottet tillstyrker sålunda de i propositionen framlagda

författningsförslagen. Under sådana förhållanden anser sig utskottet jämväl

böra förorda, att den kvarstående prisskillnaden mellan bensin och motorsprit,

beräknad till ca 2 öre, tills vidare utjämnas på det i propositionen

föreslagna sättet.

Med hänsyn till vad motionärerna uttalat därom att skattebefrielsen måste

betraktas som en provisorisk anordning i avvaktan på att åtgärder vidtoges

för avveckling av motorspritens subventionering, må påpekas, att ett bifall

till propositionen, såvitt angår den enligt 1929 års förordning utgående skatten

å motorsprit, allenast innebär ett tillfälligt upphävande av denna skatt

under tiden från och med den 1 januari 1951 till och med den 30 juni 1952.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t även utan särskild framställning från

riksdagens sida ägnar frågan om motorspritens beskattning och därmed

sammanhängande spörsmål fortsatt prövning. Skulle det därvid visa sig att

en snabbare avveckling av avsättningsgarantierna med de nya fabrikerna

är önskvärd för vinnande av en rationell lösning av motorspritens avsältningsproblem

och i samband därmed minskade kostnader för folkhushållet,

utgår utskottet ifrån, att Kungl. Maj :t undersöker möjligheterna av att

få till stånd en överenskommelse med de därav berörda fabrikerna. Med det

nu anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna 1: 541 och II: 646.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 261, antaga de vid propositionen fogade

förslagen till

1) förordning om tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit;

och

2) förordning angående upphävande av förordningen den

26 juni 1948 (nr 369) om tilläggsskatt å motorsprit; samt

B) att de likalydande motionerna 1:541 av herrar Petrén

och De Geer samt II: 646 av herrar Sjölin och Åqvist måtte,

i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

härovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 30 november 1950.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

2 I) ihan g till riksdagens protokoll 1900. 7 sand. Nr 07.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 67.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Velander, Heiiman, Niklasson, Wehtje,

Falk, Ramberg, Petrén, Einar Eriksson och Damström samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Sundström,

Hagberg i Malmö, Nilsson i Kristinehamn, Sjölin, Ohlsson i Kastlösa,

Vigelsbo, Kärrlander och Åqvist.

Reservation

av herrar Petrén, Kristensson i Osby, Sjölin och Åqvist.

608161. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1950:419 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit, m. m. a1 i texten