Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i 123 § taxeringsförordningen den 28 september 1928
1950-02-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1950:8, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i 123 § taxeringsförordningen den 28 september 1928
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 8.
1
Nr 8.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
123 § taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379).
I en den 29 december 1949 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 20, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om
ändring i 123 § taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).
Propositionen innehåller i huvudsak följande.
I propositionen föreslås viss uppmjukning av reglerna angående extraordinär
besvärsrätt i mål rörande taxering för inkomst eller förmögenhet.
Sålunda föreslås att, om någon underlåtit att behörigen avlämna självdeklaration
eller i avlämnad deklaration av uppenbart förbiseende lämnat
oriktig uppgift och han till följd därav taxerats till väsentligt högre belopp
än som vederbort, prövningsnämnden skall äga att — ändå att extraordinär
besvärsrätt enligt 123 § 2 mom. taxeringsförordningen icke föreligger —
likväl till prövning upptaga besvären, därest det med hänsyn till de omständigheter,
som föranlett underlåtenheten eller den oriktiga uppgiften,
skulle vara obilligt att besvären icke prövades.
Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse:
Förslag
till
förordning om ändring i 123 § taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379).
Härigenom förordnas, att till 123 § taxeringsförordningen den 28 september
1928 skola, såsom ett nytt 3 mom.* 1, fogas följande bestämmelser.
123 §.
3 mom. Har någon underlåtit att behörigen avlämna självdeklaration eller
i avlämnad självdeklaration av uppenbart förbiseende lämnat oriktig uppgift
och har han till följd härav taxerats för inkomst eller förmögenhet till vä
-
1 Förutvarande 3 mom. har upphävts genom förordningen den 26 juli 1947, nr 591.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 7 samt. Nr 8-9.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 8.
sentligt högre belopp än som vederbort, må vederbörande prövningsnämnd,
ändå att rätt för den skattskyldige att anföra besvär uti den i 124 § angivna
ordningen icke föreligger, likväl till prövning upptaga besvär, som anförts
inom den tid och i den ordning varom i nämnda paragraf är stadgat; dock
att så må ske endast i de fall där det med hänsyn till de omständigheten-,
som föranlett underlåtenheten eller den oriktiga uppgiften, skulle vara obilligt
att besvären icke prövades.
I fall som i detta moment avses må besvären av prövningsnämnden upptagas
till prövning, oavsett om taxeringen redan varit föremål för prövningsnämndens
efter särskild prövning meddelade beslut; dock att besvären icke
må upptagas, därest taxeringen är eller varit föremål för prövning av kammarrätten.
Över prövningsnämnds beslut, varigenom nämnden icke funnit skäl att
till prövning upptaga besvär som i detta moment avses, må klagan icke
föras.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.
Bestämmelser rörande besvär över beslut av taxeringsnämnd och prövningsnämnd
äro upptagna i 118—125 §§ taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379). Sålunda stadgas i 118 §, att över beslut av taxeringsnämnd
i fråga om taxering för inkomst eller förmögenhet må besvär anföras
av bl. a. den skattskyldige, såvitt honom rörer. Enligt 119 § skola besvären
vara ställda till den prövningsnämnd, som har att granska och pröva
taxeringen i fråga, samt ingivas, med visst undantag, till länsstyrelsen i det
län där den överklagade taxeringsåtgärden företagits. Besvären skola ingivas
senast den 31 juli under taxeringsåret.
Över beslut av prövningsnämnd må enligt 121 § 2 mom. besvär anföras
hos kammarrätten av bl. a. skattskyldig, såvitt angår egen taxering för inkomst
eller förmögenhet, dock ej där den skattskyldige enligt 39 § förlorat
talan mot prövningsnämndens beslut. Besvär må anföras dels om den skattskyldige
besvärat sig över taxeringsnämndens beslut men talan icke bifallits
av prövningsnämnden och dels om prövningsnämnden ändrat den av taxeringsnämnden
verkställda taxeringen, utan att sådan ändring påkallats av
den skattskyldige. Enligt 122 § skola besvär över prövningsnämndens beslut
av den skattskyldige ingivas till vederbörande länsstyrelse senast å sextionde
dagen efter den då han av beslutet erhållit del.
I 123, 124, 124 a och 125 §§ ha bestämmelser upptagits rörande den s. k.
extraordinära besvärsrätten.
Sålunda stadgas i 123 § 2 mom., att den som taxerats för inkomst eller
förmögenhet må i nedan angivna fall — i den ordning som angives i 124 § —
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 8.
anföra besvär hos prövningsnämnd eller, därest taxeringen redan varit föremål
för prövningsnämnds efter särskild prövning meddelade beslut, hos
kammarrätten, nämligen
1) om han taxerats till kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomstskatt
för intäkt, vilken icke skall räknas till skattepliktig inkomst, eller
taxerats till statlig förmögenhetsskatt för förmögenhetstillgång av sådant
slag, som icke skall upptagas vid beräkning av skattepliktig förmögenhet,
2) om han taxerats till kommunal inkomstskatt, ehuru han ej är skyldig
utgöra sådan skatt för något slag av inkomst, eller taxerats till kommunal
inkomstskatt för inkomst av sådant slag, för vilket han ej är skattskyldig
eller för vilket han ej är skattskyldig å den ort, där taxeringen skett,
3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för samma inkomst å mer
än en ort,
4) om han taxerats till statlig inkomstskatt, ehuru han ej är skyldig utgöra
sådan skatt för något slag av inkomst, eller taxerats till statlig inkomstskatt
för inkomst av sådant slag, för vilket han ej är skattskyldig,
5) om han taxerats till statlig förmögenhetsskatt, ehuru han ej är skyldig
utgöra sådan skatt för något slag av förmögenhet, eller taxerats till statlig
förmögenhetsskatt för förmögenhetstillgång av sådant slag, för vilket han
ej är skattskyldig,
6) om han taxerats till statlig förmögenhetsskatt, ehuru han enligt 10 §
förordningen om statlig förmögenhetsskatt ej är skyldig utgöra sådan skatt,
7) om han taxerats till statlig inkomstskatt eller till statlig förmögenhetsskatt
å ort, där han icke är skattskyldig till sådan skatt,
8) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet å viss ort, ehuru skyldighet
enligt stadgandena i 26 och 28 §§ icke för honom förelegat att till
ledning för taxering å orten avgiva självdeklaration,
9) om han i stadgad ordning avlämnat behörig självdeklaration och ej
gjort sig skyldig till sådan underlåtenhet, som enligt 39 § 1 mom. första
stycket andra punkten föranleder förlust av talan, men blivit av taxeringsnämnd
taxerad för inkomst eller förmögenhet med avvikelse från deklarationen
och icke erhållit föreskriven underrättelse därom senast den 30 juni,
10) om han eftertaxerats för inkomst eller förmögenhet men icke erhållit
föreskriven underrättelse om eftertaxeringen inom tid, som nyss nämnts,
eller
11) om hans taxering för inkomst eller förmögenhet på grund av felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende blivit felaktig.
I 124 § 1 mom. stadgas bl. a., att besvär enligt 123 § skola av den skattskyldige
ingivas till länsstyrelsen i det län, där den överklagade taxeringsåtgärden
företagits, inom natt och år efter det den skattskyldige erhållit
debetsedel å slutlig eller tillkommande skatt i anledning av den taxering,
varom fråga är.
Med skrivelse den 21 maj 1949 har revisionsintendenten Erik Hjohlman
— till fullgörande av honom utav dåvarande chefen för finansdepartementet
under hand meddelat uppdrag — till denne överlämnat en samma dag
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 8.
dagtecknad promemoria angående ifrågasatt utsträckning av den extraordinära
besvårsrätten.
över nämnda promemoria ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av kammarrätten,
överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Malmöhus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Örebro, Kopparbergs, Våsternorrlands och Västerbottens län samt taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund.
Rörande innehållet i Hjohlmans promemoria och de över densamma avgivna
utlåtandena tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen (s. 5—19).
Beträffande vad departementschefen anfört till stöd för det i propositionen
framlagda förslaget får utskottet likaledes hänvisa till propositionen (s.
20—23).
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, får hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 20, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om ändring i 123 § taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379).
Stockholm den 2 februari 1950.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,
Gustaf Elof sson, Heuman, Franzon, Niklasson, Falk och Aaby-Ericsson samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Sandberg,
Jonsson i Skedsbygd, Orgård, Kristensson i Osby, Sundström, Hagberg i
Malmö, Nilsson i Kristinehamn och Persson i Svensköp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1950:23 Skrivelse till Konungen i avledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för avgifter till a1 i texten